PIM2 2004.indd - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

Gruppledare vid stadsbyggnadsdistrikten Lite bakgrund År 1999 genomfördes en organisationsöversyn för stadsbyggnadskontoret som trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000. Anledning till detta var: • Den ”platta” organisationens problematik • Ledningsgruppens ändrade roll • Serviceprojektet Resultatet av översynen blev en förstärkning av avdelningarnas ledning. Verksamhetsplaneraren ersattes med en biträdande avdelningschef med ett tydligt uttalat ansvarsområde. Programarkitekt tillsattes för att avlasta avdelningschefen/ stadsarkitekten i sakfrågor. Parallellt med serviceprojektet och organisationsöversynen påbörjades en tid- och resursplanering (tidsredovisning, tidsplanering m m) inom kontoret. Denna sistnämnda strävan att få kontroll på verksamheten har sedermera resulterat i ett ”skräddarsytt” tid- och resurshanteringssystem (PRM) som införts för all personal vid kontoret Vidare beslutades att genomföra ett kvalitetsprogram (Kvalitetssäkring SBK) för kontorets 30 Planering i Malmö 2004 produkter och tjänster. Samtidigt lät kontoret göra en första utvärdering av 1999 års organisationsöversyn. I dessa utredningar framkom att framförallt stadsbyggnadsdistriktens organisation behövde förtydligas och ges en bättre ”struktur”. Der fanns ett behov av att stärka produktionsledningen inom plan, bygglov och bygganmälan. Gruppledarens roll I syfta att stärka produktionen, öka effektiviteten och höja kvaliteten på planer, bygglov och bygganmälanärenden infördes f r om den 1 januari 2004 s k gruppledare för nämnda ansvarsområden. Förordnandet som gruppledare är tidsbegränsat till två (2) år. En utvärdering av denna nya roll som ”produktionsansvarig” kommer att genomföras i god tid dessförinnan. Gruppledaren skall till 25-30 % leda verksamhetsgruppens löpande arbetsuppgifter och ingå i avdelningens ledningsgrupp. Mer detaljerat ansvarar gruppledaren särskilt för: • Tid- och resursplanering Distrikt Öster Distrikt Väster ANNA SOHLBERG, PLANER MARIA KOISTINEN, BYGGLOV GUSTAV EKVALL, BYGGANMÄLAN Studentbostäder En studie som gjorts under våren 2004 som vänder sig till de högskolestuderande i Malmö visar att bostadsfrågan fortfarande är en olöst fråga för kommunen. Denna kommer dock att lösas de närmaste åren fram t o m 2007. Det planeras att byggas ca 1 000 bostäder fram t o m 2007. Det största projektet är ombyggnaden av kvarteret Taxeringsintendenten i Rosengård med ca 650 lägenheter. Planeringen framöver ser ut enligt nedan. susanne.kasper@malmo.se • Övergripande process- och prioriteringsansvar. • Bevaka flödet i ärenden och hur detta påverkar tidsplaner och resursbehov. • Genom tid- och resursplaneringen kartlägga resursbehov samt bistå med underlag till budgetprocessen. • Bevaka arbetsgruppens kvalitetsarbete i samverkan med kvalitetskontrollanten • Intern och extern information. • Medverkar i stadsbyggnadsprocessen genom att handlägga plan- eller bygglovsärenden Som en spontan synpunkt (författarens) har rollen som gruppledare på ett bra sätt bl a tydliggjort vem som ”svarar” för frågor inom ansvarsområdet. Detta har tidigare inte varit lika klart uttalat men kan nu underlätta såväl den interna som externa kontakten i flera ärenden. Genom införandet av s k tvärmöten inom de tre ämnesområdena har gruppledarna ett bra forum för att skapa förutsättningar för såväl ”likabehandling” av ärenden som kompetenshöjning oberoende vilket av distrikten som handlägger. goran.falck@malmo.se SOFIA ÖREBERG, PLANER PIA LAIKE, BYGGLOV Projekt Antalet bostäder Inflyttningsår Kvarteret Skolan, moduler ca 70 2004 Rönnen 43 2004 Bredablick ca 80 2005 S Sommarstaden ca 80 2005 Sege park ca 40 2005 Taxeringsintendenten ca 200 2005 Hjärpen 28 2005 Taxeringsintendenten ca 300 2006 Cykeln 10 o 11 ca 40 2006 Taxeringsintendenten ca 150 2007 INGMAR STRÖM, BYGGANMÄLAN
Fasadbelysningsprojektet För att göra en lång historia kort väcktes 1999 en motion i fullmäktige med intentionen att göra staden vackrare genom fasadbelysning. Fullmäktige gav sedan Tekniska nämnden i uppdrag att utarbeta en plan med konkreta belysningsåtgärder just med detta syfte. Tiden för projektet sattes till tre år. Och nu är arbetet i gång. Syftet är naturligtvis inte bara att göra staden vackrare. Ljus skapar identitet, staden blir mer ”läsbar” och sist men inte minst stärker ljus tryggheten. Det är inte bara i Malmö fasadbelysningsambitioner fi nns, liknande projekt fi nns på många håll både inom och utom landet. Tanken är inte att alla hus i staden skall belysas, utan strategiskt utvalda byggnader eller husrader. Den s.k. Rivieran på Gustav Adolfs torg har provbelysts och där är förhoppningen att alla fastighetsägarna ska bli inspirerade att genomföra permanenta ljusanläggningar. Rådhuset har också provbelysts och redan fått bygglov för en anläggning. Hedmanska gården är också på gång och fl er lägen fi nns på önskelistan. Alla objekten hanteras individuellt utifrån sina förutsättningar, det fi nns inga ”all round-lösningar” inom den här vetenskapen, som faktiskt är ganska svårbemästrad och kräver en hel del specialkunskaper. Guidning via mobilen Instant Phone Guide – ring upp num- ret på en skylt i stan och i din mobil får du en kort guidad berättelse om plat- sen du befi nner dig på. I ett pilotprojekt prövar Stadsbyggnadskontoret och tre andra förvaltningar en ny variant för att nå ut till turister och malmöbor. Tolv attraktiva, välbesökta och spännande platser i Malmös innerstaden är tänkta att förses med Instant Phone Guide. En skylt placerad vid attraktionen berättar att guidning kan ges via mobil, och ett specifi kt telefonnummer anges. Den inspelade berättelsen är tänkt att vara 3-4 minuter lång och ger besökaren unik information. När manus författas är grundtanken att användaren/turisten ska uppleva det som om en verklig och engagerad guide stod bredvid och be- Fasadbelysningsprojektet löper som ett projekt inom Malmö Citysamverkan, vilket är mycket praktiskt eftersom det i första hand rör innerstaden och både fastighetsägarna och handeln är representerade där. Gatukontoret har dock svarat för kostnaderna i samband med provbelysningarna. Intresset har också visat sig vara mycket stort, men det är ju så att de installationer som krävs på de enskilda fastigheterna får ju respektive fastighetsägare själva stå för, och skall man betala någonting så vill man också veta vad man får för pengarna. Därför kan den viktiga ”inspirationsprocessen” nog ta sin tid. I den projektorganisation som fi nns deltar Cecilia Hansson och undertecknad som representanter för stadsbyggnadskontoret tillsammans med rättade. Telefonguiden ska också kunna ”röra sig” och lotsa lyssnaren till andra punkter i området. Den guidande berättelsen kan ha dramaturgiska effekter i form av ljud, musik eller annat som framhäver platsens/attraktionens viktiga detaljer. Pilotprojektet startade i september i år och om tidsplanen håller fi nns tjänsten tillgänglig i slutet av vintern/början av våren 2005. Fyra förvaltningar ingår i pilotprojektet; Turism med representant Marie Holmberg, Kulturmiljö med Mats Riddersporre, Gatukontoret med Annika Abrahamsson och Stadsbyggnadskontoret, Göran Rosberg och Cecilia Lindberg. Instant Infotainment som erbjuder konceptet och helhetslösningarna är ett nystartat företag med sin bas på Minc i Västra Hamnen. Martin Tufvesson arbetar heltid i företaget och samarbetspartner är Avensia i Lund. Om du vill veta mer: kontakta Cecilia Lindberg tfn 040-34 24 66. cecilia.lindberg@malmo.se PROVBELYSNING PÅ ”RIVIERAN”’ kollegor från Citysamverkan, gatukontoret, stadsfastigheter, Kultur Malmö och fastighetsägarföreningen. Vi ser med spänning fram emot synliga resultat av vårt arbete, då det givetvis kommer att fi nnas anledning att återkomma till tidningen. christer.liljemark@malmo.se Om öp-aktualiseringen på engelska Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett engelskspråkigt häfte om den pågående aktualiseringen av Malmös översiktsplan. Titeln är ”Implementation of the Comprehensive Plan Malmö 2000. Summary of discussion papers”. I häftet sammanfattas tankarna i de tio dialogpm som gavs ut under våren och som därefter varit ute på samråd. På engelska fi nns också sedan tidigare foldern ”Comprehensive Plan for Malmö 2000”. Båda skrifterna kan beställas från stadsbyggnadskontorets översiktsplaneavdelning. Planering i Malmö 2004 31
Page 1 and 2: PÅ GÅNG I VÄSTRA HAMNEN 4
Page 3 and 4: Trygg, säker och spännande stad S
Page 5 and 6: Thorsten Roos Ingen annan arkitekt
Page 7 and 8: Vi har fått veta att Rigmor ett ta
Page 9 and 10: een successfully achieved in Berlin
Page 11 and 12: et ter eller projekt kan lyftas in
Page 13 and 14: a städer DYGNSSTUDIE AV TILLGÄNGL
Page 15 and 16: Svågertorp 2004 Svågertorp är et
Page 17 and 18: På gång i Västra Hamnen En ruggi
Page 19 and 20: parken o studentbostäder Kv Kommen
Page 21 and 22: vinduer er franske altandøre, der
Page 23 and 24: KLASS: STADSMILJÖFÖRÄNDRING SÖD
Page 25 and 26: 5. JACOB ÖRNGRENS KARTA ÖVER SÖD
Page 27 and 28: Design i skolan Utgångspunkten fö
Page 29: Skånes Dansteater till Västra Ham
Page 33 and 34: Befolkning När det gäller befolkn
Page 35 and 36: Malmös nya näringslivsdirektör B

PIM2 2004.indd - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?