Rapport+Modellklass+2010-2012

Modellklass odellklass
2010 2010-2012 2012
Sammanställning av
resultat esultat och erfarenheter
Helsingborg/Landskrona augusti 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND...............................................................................................................................................
3
2. MODELLKLASS...........................................................................................................................................
3
2.1 SYFTE ............................................................................................................................................................. 4
2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ................................................................................................................................... 4
2.2.1 Mätinstrument.......................................................................................................................................
4
2.2.2 Analysprocess ........................................................................................................................................ 5
2.2.3 Insatser .................................................................................................................................................. 6
3. RESULTAT ................................................................................................................................................. 7
3.1 SPRÅKLIG UTVÄRDERING ............................................................................................................................... 7
3.2 UTVÄRDERING AV KUNSKAPSUTVECKLINGEN ............................................................................................... 8
3.3 KVALITATIV UTVÄRDERING ......................................................................................................................... 12
3.3.1 Elevernas upplevelse............................................................................................................................
12
3.3.2 Pedagogernas upplevelse .................................................................................................................... 12
3.3.3 Modersmålslärarnas upplevelse .......................................................................................................... 13
3.3.4 Rektorernas upplevelse........................................................................................................................
14
3.3.5 Arbete med föräldrar ........................................................................................................................... 14
4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ................................................................................................................ 15
2

1. BAKGRUND
Forskning visar tydliga kopplingar mellan förhållanden i uppväxtmiljön och barns förmåga att skapa
sig en positiv framtid. Utbildning och hälsa är några av de faktorer som påverkar hur det går för
eleverna senare i livet. I Helsingborg och Landskrona har städerna gett Part, Preventivt arbete
tillsammans, i uppdrag att påverka just dessa faktorer och därmed förbättra uppväxtvillkoren för
barn.
Några av Parts strategiska fokusområden är att skapa förutsättningar för att följa elevernas
kunskapsutveckling samt att bedriva verksamhetsutveckling utifrån arbetet med eleverna. Inom Part
utvecklas därför ett system för att på ett bättre sätt kunna analysera och förstå elevernas resultat
och hur de påverkas av olika insatser. Genom att kunna aggregera resultat på individoch gruppnivå
till enhets-, områdesoch förvaltningsnivå är förhoppningen att alla inblandade ska få bättre
förutsättningar att förstå resultaten och se vad som behöver göras för att bibehålla eller höja dem.
Part driver ett flertal utvecklingsarbeten, däribland Utsikter som bland annat fokuserar på att
förbättra villkoren i skolan för flerspråkiga elever. Inom Utsikter följdes inledningsvis den språkliga
utvecklingen och kunskapsutvecklingen hos fjorton nyanlända, arabisktalande elever på fyra skolor.
Det arbetet finns beskrivet i en separat rapport (se bilaga 1). Studien visade bland annat att det är
angeläget att modersmålet fortsätter att utvecklas vid sidan av svenskan samt ett tydligt behov av
utveckling av undervisningen för flerspråkiga elever på gruppnivå. Erfarenheterna stämmer även väl
överens med nationella rapporter om språkoch kunskapsutvecklingen för barn och elever med
annat modersmål än svenska 1 .
Inom Utsikter startade därför projektet Modellklass år 2010. Ambitionen var att finna en optimal
undervisningsmodell på gruppnivå för flerspråkiga elever med begränsade kunskaper i svenska, en
modell som kan bedrivas i klassrummet och inkludera hela klassen. Projektet avslutades i juni 2012
och denna rapport beskriver resultat och erfarenheter av arbetet under projekttiden. Eftersom
erfarenheterna är goda kommer arbetet att fortsätta och till hösten 2012 kommer antalet
modellklasser att fördubblas från fyra till åtta klasser.
2. MODELLKLASS
Konceptet modellklass utvecklades med forskarstöd av medarbetare inom Utsikter och bygger på
framgångsfaktorer som forskning 2
visat är verksamma för flerspråkiga elever; undervisning på
modersmålet, undervisning i det nya språket som ett andraspråk, höga förväntningar på eleverna, ett
sociokulturellt arbetssätt och gott samarbete med elevernas föräldrar.
Den absoluta majoriteten av eleverna i modellklasserna är flerspråkiga. I projektet Modellklass deltog
fyra klasser på lika många Utsikterskolor:
1
Dammhagskolan Landskrona, under årskurserna 4 och 5
Pilängskolan Landskrona, under årskurserna 3 och 4
Raus Planterings skola Helsingborg, under årskurserna 3 och 4
Söderskolan Helsingborg, under årskurserna 2 och 3
Skolinspektionen Rapport 2010:16, Språkoch kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål
än svenska; Skolverket Rapport 2008:321, Med annat modersmål elever i grundskolan och skolans
verksamhet.
2
Modellklass är framförallt inspirerat av Thomas & Colliers (1997, 2002) omfattade studier kring vilka faktorer
som påverkar flerspråkiga elevers skolframgång.
3

2.1 SYFTE
Syftet med Modellklass är att, med fokus på språkoch kunskapsutveckling, utveckla arbetssätt där
elevernas resultat och behov styr insatserna på ett tydligt sätt. Erfarenheterna ska sedan ligga till
grund för en utveckling av hela skolans verksamhet.
För att uppfylla detta syfte krävs en ökad måluppfyllelse inom språkområdet och i förlängningen
ökad måluppfyllelse i alla ämnen.
2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Arbetet i modellklasserna bygger på samma princip som övrigt utvecklingsarbete inom Part. Den
grundas i en arbetsprocess i tre huvudsakliga steg:
1)
2)
3)
Mätning och analys för att fastslå utgångsläget samt möjligheter och utvecklingsbehov
Insatser och uppföljning
Uppföljande mätning och analys för att utvärdera genomförda insatser och undersöka om
resultaten förändrats i jämförelse med utgångsläget.
Under projekttiden genomfördes mätningar av elevernas språkoch kunskapsutveckling en gång per
termin, i september respektive februari. Resultaten av dessa mätningar analyserades i en fastställd
process som involverade klasslärare, modersmålslärare, elevhälsopersonal, rektorer och berörda i
Parts ledningsorganisation. Genom analyserna framkom behov av insatser som planerades utifrån
elevernas resultat. Vissa insatser, som motsvarar de framgångsfaktorer som forskning visat är
verksamma, ingår i konceptet.
2.2.1 Mätinstrument
Täta uppföljningar förutsätter mätverktyg för att kunna följa flerspråkiga elevers språkoch kunskapsutveckling. Eftersom de flesta tester är utprovade på enspråkiga svensktalande elever är
mätningar av kunskaperna hos elever med ett annat modersmål en utmaning.
Gällande språkutveckling är ett stort och välorganiserat ordförråd en av de viktigaste faktorerna för
skolframgång. Ordförrådstest som mäter ett "vardagsordförråd" visar inte elevernas ordförråd inom
respektive skolämne, vilket är avgörande för att lyckas i skolan. Vad gäller andra språkliga områden
som grammatisk utveckling på andraspråket går det inte heller att använda test konstruerade för
enspråkiga svensktalande barn, eftersom de bygger på att eleverna enbart mött svenska sedan
födseln. En viktig del i modellklassarbetet har därför varit att ta fram ett screeningtest som gör det
möjligt att följa elevernas språkutveckling och utgöra ett stöd i undervisningen i svenska som
andraspråk. Testet användes vid det första mättillfället i september 2010 och vidareutvecklades
under arbetets gång. Testet innehåller generella skolord som hör till all undervisning, ord i
läseböcker, ord i SO/NO och matematikord. Eleverna testades också med avseende på förmåga att
använda överoch underordning i sitt ordförråd och grammatisk utveckling.
Eleverna i modellklasserna följdes också genom ett flertal pedagogiska mätinstrument för att mäta
grundläggande färdigheter i läsning och matematik. DLS och Vilken bild är rätt? mäter läsförståelse,
Läskedjor mäter elevernas förmåga till ordavkodning och Magnes matematikdiagnoser mäter deras
kunskaper i matematik. Samtliga tester är standardiserade och elevernas resultat kan därför jämföras
med statistiskt material för enspråkiga elever. Även elevernas hälsa mättes utifrån fysiska och
psykiska parametrar.
4

Resultaten från den språkliga utvärderingen redovisas i så kallade färgkartor där information om och
resultaten för klassen som helhet och för den enskilda eleven kan avläsas. Grön färg signalerar goda
resultat, gul är godkänt och rödfärgade områden är en tydlig varningssignal om att vi inte lyckats med
uppdraget och att det finns behov av insatser. Det är dock viktigt att betona att färgkartorna ska ses
som en utvärdering av undervisningen och inte eleverna. De ska användas för att utveckla
verksamheten och på så sätt höja kvaliteten och måluppfyllelsen.
ELEV
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Modersmål
Ankomst/ född
BKS F ja
BKS F ja
SOM 5 ja
ARA F ja
ISL F ja
ARA F ja
ALB ? ja
ALB F ja
BKS F ja
ARA F ja
SvA
Studiehandledning
ja
ja
ja
ja
ja
Modersmåls-undervisning
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
Steg 2 skolord
14
14
11
15
15
8
7
15
15
15
Ass.test
Grammatiktest
100
70
70
100
92
85
62
100
100
92
6
5
1
4
5
1
1
6
6
4
Ordkedjor
Teckenkedjor
6
1
2
3
8
1
1
2
7
5
9
8
1
7
7
1
3
7
9
7
DLS läsförståelse
Nya språket lyfter
A1 - D4
c4
c4
b3
c4
c4
b3
b3
c4
c4
c4
Nationella prov,
sv/ sva
ja
ja
nej
ja
ja
nej
nej
ja
ja
ja
Nationalla prov,
ma
Figur 1. Exempel på en färgkarta med ett urval av de parametrar som följs i modellklasserna.
2.2.2 Analysprocess
Syftet med projektet var att utveckla arbetssätt där elevernas behov och resultat styr insatserna på
ett tydligare sätt. Därför fastlades en analysprocess där involverad personal analyserade elevernas
resultat och planerade insatser utifrån dessa.
Resultaten hämtades från de återkommande mätningarna i modellklasserna, där ovanstående
mätinstrument användes. Den inledande kartläggningen genomfördes i september 2010 och
efterföljdes av en mätning per termin under två årskurser. Varje mätning efterföljdes av en
analysprocess som involverade klasslärare, modersmålslärare, elevhälsopersonal, rektorer och
berörda i Parts ledningsorganisation enligt arbetsgången nedan. På analysmötena skapar sig
deltagarna både en förståelse för elevernas resultat och behov, följer upp genomförda insatser och
planerar nya utifrån det man ser i resultaten och upplever i klassrummet.
Mätning 1
Analys 1
a. arbetslag
b. ledning
Analysprocessen under ett läsår
Insatser/
uppföljning
Mätning 2
ja
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
ja
ja
5
3
1
6
5
1
1
4
5
6
Magne
Ma,
Åtgärdsprogram
ja
ja
ja
Analys 2
a. arbetslag
b. ledning
Fungerar
nej
ja
ja
Närvaro
Idrott/ aktivitet
Insatser
/uppföljning
5

Modersmålslärarna deltar i analysen med arbetslaget och representanter från Parts
ledningsorganisation finns med på ledningsmötet. Det är också de som lyfter vidare frågor som
behöver hanteras av Parts ledning eller förvaltningsledning.
2.2.3 Insatser
Mätningarna och de efterföljande analyserna är drivkraften i modellklassarbetet. De har lett till ett
flertal insatser i de fyra modellklasserna, till exempel temaarbeten i samarbete med
kulturinstitutioner, satsningar på elevernas ordförråd och läxhjälp. Även hälsoinsatser gällande trivsel
och skolnärvaro samt fysisk aktivitet i och utanför skolan har genomförts. Alla sådana insatser har
följts upp genom delmätningar eller andra undersökningar, för att förstå dess effekt på elevernas
resultat. Modellklass innehåller också insatser som bygger på de framgångsfaktorer som forskning
visat är verksamma för flerspråkiga elever:
Modersmålsundervisning. I Landskrona hölls modersmålsundervisning på skoltid 2x40
min/vecka, i Helsingborg enligt tidigare modell, mestadels utanför skoltid.
Studiehandledning på modersmålet. För stora språkgrupper ordnades studiehandledning i
klassrummet 3x60 min. Modellklasserna har haft gemensamma planeringsmöten för
modellklasslärare och modersmålslärare.
Svenska som andraspråk. Modellklasslärarna har under projekttiden utbildats i
genrepedagogik, en metod om innebär att man arbetar med språk och ämne samtidigt.
Sociokulturellt stödjande miljö. Inbjudna föreläsare och pågående diskussioner mellan
modellklasslärarna under schemalagda träffar.
Föräldrasamverkan. Samtliga föräldrar i modellklasserna har inbjudits till föräldramöten samt
fått erbjudande att delta i Familjemobilisering (FM), en studiecirkelverksamhet med syfte att
öka föräldrarnas delaktighet i skolan.
Höga förväntningar. Det är ett återkommande ämne i diskussioner med modellklasslärare,
rektorer och andra inblandade för att påverka förhållningssättet gentemot eleverna.
6

3. RESULTAT
Nedan redovisas resultaten från den språkliga utvärderingen och från utvärderingen av
grundläggande färdigheter i läsning och matematik. Syftet med kartläggningarna har varit att
undersöka vilka behov som finns, kunna rikta insatser samt följa elevernas utveckling. De tester som
använts innebär fokus på elevernas grundläggande färdigheter som krävs för att uppnå målen i
skolans alla ämnen. Dessutom har en kvalitativ utvärdering i form av intervjuer med berörda
genomförts, vilka också redovisas nedan. Modellklasserna följs även i ett större forskningsprojekt
kring hälsans betydelse för kunskapsutvecklingen. Hälsoinsatsen utvärderas därför i en egen rapport.
3.1 SPRÅKLIG UTVÄRDERING
Elevernas ordförråd i skolämnen och skolanknutna ord testades, likaså förmågan att organisera
ordförrådet i överoch underordning samt den grammatiska utvecklingen i svenska. Nedan visas
resultaten för en av modellklasserna där det tydligt visas hur ordförrådet utvecklas och vilka barn
som är i behov av extra stöd.
Skolord
4
12
12
13
13
12
15
12
10
15
12
15
12
12
15
11
Tabell 1. Översikt över resultat på screeningtest för skolordförråd under två årskurser
september 2010, åk3
Läsord
6
13
13
10
13
13
12
14
13
15
14
13
8
10
15
6
SO/NO
5
12
14
12
14
12
14
14
12
15
14
14
6
11
13
8
Mat
4
11
14
4
9
9
12
12
8
13
10
8
4
8
12
6
Totalt
19
48
53
39
49
46
53
52
43
58
50
50
30
41
55
31
Skolord
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
15
februari 2011, åk3
Läsord
7
13
15
15
13
15
14
14
13
14
15
14
6
15
10
14
SO/NO
4
15
15
14
15
14
15
15
13
15
15
11
13
15
14
14
Mat
5
13
15
11
12
10
14
13
6
11
12
7
11
14
6
14
Totalt
26
55
58
54
54
53
58
57
45
54
57
44
43
59
43
57
Skolord
10
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
15
12
15
15
15
september 2011, åk 4 februari 2012, åk4
I september 2011 prövades det screeningtest som tagits fram inom Modellklass dessutom på fler
skolor i Helsingborg och Landskrona. Det innebar en möjlighet att jämföra resultaten i åk 4 i
modellklasserna (35 elever i åk 4) och i det som blev kontrollklasser (69 elever i åk 4). Enspråkiga
svensktalande barn testades, men deras resultat ingår inte i rapportens språkliga resultat för elever
med svenska som andraspråk. Figur 2 nedan visar ett bättre resultat för eleverna i modellklasserna,
även om orden i matematikdelen innebar problem för båda grupperna.
Läsord
12
15
15
15
14
14
15
15
15
14
12
15
13
15
13
15
SO/NO
13
15
14
15
14
14
15
15
15
15
15
12
14
15
14
15
Mat
8
13
15
12
12
14
15
14
13
14
14
8
11
14
15
14
Totalt
43
58
59
57
55
57
60
59
58
58
56
49
50
59
57
59
Skolord
14
15
14
15
14
14
15
15
15
15
14
14
15
15
15
15
Läsord
13
15
14
15
14
15
15
5
15
15
14
15
13
15
13
15
SO/NO
12
15
15
14
14
15
15
15
14
15
15
13
13
15
13
14
Mat
9
11
14
15
13
14
15
10
14
14
14
6
12
15
15
14
Totalt
48
56
57
59
55
58
60
55
58
59
57
48
53
60
56
58
7

100%
80%
60%
40%
20%
0%
Skol-
ord
Läsebok
NO/SO Ma
Figur 2. Jämförelse resultat på screeningtest för skolordförråd mellan elever i modellklass
modellklasser och kontrollklasser
i Helsingborg och Landskrona (åk 4).
Förmågan att förstå och använda generella begrepp är avgörande för att kunna förstå innehållet i
skolböcker. Att förstå en hierarkisk över- och underordning som i djur hund tax är också en
kognitiv nitiv förmåga som förs över från modersmålet till andraspråket. Tidigare forskning, både
internationellt och i Sverige Sverige, har visat att flerspråkiga barn som inte exponeras tillräckligt för sina
språk har svårt att utveckla denna förmåga. Denna förmåga testa testades des med ett antal ord där eleverna
skulle associera till andra ord. Denna förmåga var inte helt utvecklad hos alla elever, men resultaten
på gruppnivå visar att eleverna i modellklassen använde över- och underordning i 60 % av de
semantiska responserna, me medan dan motsvarande siffra var 54 % för eleverna i kontrollklasserna.
Resultatet måste dock tolkas med försiktighet då grupperna är relativt små. En stor skillnad fanns
dock för de responser som inte bedömdes ha något samband med stimulusordet och uteblivna sv svar.
Hos eleverna i modellklassen bedömdes 13 % av responserna höra till någon av dessa två typer.
Motsvarande siffra för eleverna i kontrollklasserna är 20 %, vilket tyder på en starkare språklig
förmåga hos modellklasseleverna.
Den grammatiska förmågan u uutvecklas
tvecklas relativt snabbt och resultaten visade att de flesta elever
uppvisade den förväntade utvecklingen av sitt andraspråk. Det fanns en liten skillnad mellan
eleverna i modellklasserna och kontrollklasserna, de förstnämnda klarade vid testningen i sept september
2011 cirka 90 % av uppgifterna och eleverna i kontrollklasserna 86 %. Sammanfattningsvis kan man
säga att undervisningen i modellklasserna gav bättre förutsättningar för den språkliga utvecklingen.
3.2 UTVÄRDERING AV KUNSKAPSUTVECKLING
KUNSKAPSUTVECKLINGEN
Modellklass
Modellklasserna erna har under de två läsår projektet pågått också testats med ett flertal standardiserade
tester för att följa grundläggande färdigheter i läsning och matematik matematik. . Graferna visar utvecklingen av
de sammanlagda resultaten på tre standardiserade tester. Stapl Staplarna arna är färgade enligt de färgkartor
där resultaten sammanställ
sammanställs. Stanine tanine 11-3
(under medelvärdet) är rödmarkerade, stanine 4 44-6
(medelvärde) är gulmarkerade och stanine 7 7-9
(över medelvärdet) är grönmarkerade.
Figur 3 nedan visar resultaten i läsförståelse för de 66 elever som varit med i projektet sen hösten
2010. Läsförståelsen är mätt med DLS Bas för årskurs 2, Vilken Bild Är Rätt? (Ingvar Lundberg 2001)
för årskurs 3 och DLS läshastighet med förståelse (Birgitta Järpsten, Karin Taube, 2011) för årskurs 4-
5.
Samlat
Åk 4 mod
Åk 4 kontr
8

Figur 3. Modellklassernas resultat läsförståelse.
Under läsåret 2011/2012 ses en generell förbättring i modellklasserna. Tyngdpunkten har förflyttats
från den nedre delen av staninetabellen till att i februari 2012 ligga i den övre. Vid jämförelse med en
normalfördelningskurva (se figur 4) finns färre elever i den röda zonen och fler elever i den gröna.
Normalfördelningskurvan visar det förväntade resultatet där flertalet ligger kring medelvärdet, de
med lägre resultat i vänstra svansen, och eleverna med högst resultat i högra svansen. Resultaten
visar en stark förbättring över tid och de senaste resultaten ligger till stor del inom ramen för vad
som förväntas av enspråkiga elever. Det är särskilt positivt eftersom flerspråkiga elever ofta slås ut
gällande läsförståelse.
%
30
25
20
15
10
5
0
Läsförståelse
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Modellklasser 3 3 8 21 13 15 21 8 8
Normalfördelning 4 7 12 17 20 17 12 7 4
Figur 4. Modellklassernas samlade resultat läsförståelse i jämförelse med normalfördelningskurva (feb. 2012).
9

Ordkedjor är ett deltest som ingår i Christer Jacobssons (2001) standardiserade diagnostiska läs lästest,
LäsKedjor som syftar till att få en överblick över elevernas ordavkodningsförmåga.
Genom att studera kurvor kurvorna i figur 5 kan man se en generell förbättring i klasse klasserna rna vad det gäller
avkodning. Tyngdpunkten flyttades mellan de två första mättillfällena markant uppåt i
staninetabellen för att i början av läsåret 2011/2012 ta ett litet steg tillbaka och försköts sedan uppåt
i tabellen n igen. I figur 6 nedan kan vi se att eleverna i modellklassen ligger över
normalfördelningskurvan när det gäller avkodning.
%
Modellklasser
Figur 55.
Modellklassernas rresultat
esultat Ordkedjor.
30
25
20
15
10
5
0
1 2
5 3
Normalfördelning 4 7
Ordkedjor
3 4 5 6 7
7 15 27 14 12 8,5 8,5
12 17 20 17 12
8 9
7 4
Figur 6. . Modellklassernas samlade r rresultat
Ordkedjor i jämförelse med normalfördelningskurva (feb. 2012) 2012).
10

Magnes matematikdiagno
matematikdiagnoser ser är en del av Olof Magnes (2003) Medelsta Medelsta-Diagnoserna
Diagnoserna och är
normerade enlig stanineskalan och syftar till att diagnostisera elevernas elementära kunskaper i
matematik.
I figur 7 ovan ligger tyngdpunkten i stanineskalan konstant i den nedre delen. Jämfört med
normalfördelningskurvan (se figur 8) ligger modellklasserna lägre än det förväntade genomsnittet
med undantag för en rejäl pik på stanine 9, , en pik som dock går att härleda till testets utformning utformning. Till
skillnad från resultaten från övriga standardiserade tester, där alla modellklasser gjort förbättringar
förbättringar,
är skillnaden i Magnes matematikdiagnoser större mellan klasserna. En årskurs 3 utmärker sig med
mycket goda resu resultat. ltat. Erfarenhetsmässigt sjunker dock resultaten i årskurs 4 då uppgifterna
innehåller fler och mer språkligt komplicerade textuppgifter.
%
Figur 7. Modellklassernas r rresultat
Magne Magnes matematikdiagnoser.
Modellklasser
30
25
20
15
10
5
0
1 2
17 8
Normalfördelning 4 7
Magne
3 4 5 6 7 8 9
17 17 11 7 3
12 17 20 17 12
0 20
7 4
Figur 8. Modellklassernas samlade r rresultat
esultat Magnes s matematikdiagnoser i jämförelse med
normalfördelningskurva
ormalfördelningskurva (feb. 2012).
11

3.3 KVALITATIV UTVÄRDERING
Den kvalitativa utvärderingen består av intervjuer med de som främst berörts av modellklassarbetet;
elever, klasslärare, modersmålslärare och rektorer. Syftet med intervjuerna har varit att få ta del av
de berördas uppfattning om hur arbetet fungerat och vad som kan förbättras i det fortsatta arbetet.
3.3.1 Elevernas upplevelse
Alla elever är positiva till att vara en modellklass och vill fortsätta vara det en elev sa att
modellklass är viktig, jag tror Sveriges viktigaste klass . När de beskriver skillnaden mellan att gå i en
modellklass och en vanlig klass säger många av dem att de lär sig mer än andra. Även om de får
arbeta mer och göra fler tester får de också göra fler spännande saker. De märker själva att de blir
bättre genom lärarens feedback eller till exempel hur många tal de kan räkna. Färgkartorna är också
till hjälp. Att få studiehandledning i klassrummet upplevdes positivt av alla som fått det. Även elever
som själva inte haft studiehandledning upplevde att de kunde få hjälp av studiehandledarna eller att
det gav dem mer tid med klassläraren.
Eleverna i en av klasserna var mycket medvetna om att de arbetade med genrepedagogik. De kunde
berätta vad genrepedagogik innebär, vad som kännetecknar olika texttyper, och att detta var roligt
och hade gjort att de utvecklats. Samma klass var också medveten om hälsans samband med
studieresultaten, betydelsen av att äta och sova ordentligt samt goda kamratrelationer.
Antalet tester och prov i modellklassen kan vara en press, men eleverna upplever detta olika. Flera
elever tror att det kan hjälpa dem att få se sina egna färger på färgkartan och se vad man behöver
träna på. Att prata mer om att man är en modellklass och vad det innebär kan också hjälpa att förstå
varför man gör alla tester, likaså små belöningar som en kort rast eller fritt val efter genomförda
tester. Andra förslag på förbättringar var studiehandledare för alla språk i klassen, att få
experimentera eller skapa mer själv och jobba mer med teknik såsom IPads och bärbara datorer.
3.3.2 Pedagogernas upplevelse
Pedagogerna lyfter studiehandledning på modersmålet i klassrummet som en avgörande
framgångsfaktor för elevernas goda resultat. Fördelarna är enligt lärarna flera. De lyfter särskilt fram
att med modersmålsläraren i klassrummet får eleverna översättning och hjälp direkt när behovet
uppstår. Att vara flera vuxna i klassrummet gör det lättare att hinna med alla elever och bidrar till att
varje elev använder sitt språk genom samtal. Lärarna nämner också det positiva med att när
modersmålslärarna är med i klassen knyter de sedan an till ämnena under
modersmålsundervisningen.
En annan framgångsfaktor som rankas högt av lärarna är att arbeta med svenska som andraspråk
med genrepedagogiken som metod. Alla modellklasslärare har gått en utbildning i genrepedagogik
och använt detta som ett redskap i undervisningen. Detta språkutvecklande arbetssätt används i de
flesta ämnen. En lärare säger att hen genom att bland annat arbeta med genrepedagogik vinnlägger
sig om att lägga ribban högt och inte förenkla svenska språket i texter som används. Det speglar
också höga förväntningar på eleverna, vilket alla lärare anser att de har och är medvetna om vikten
av. Genom att arbeta med genrepedagogik anser flera lärare att eleverna utvecklat sitt skrivande i
högre utsträckning än de klasser de tidigare arbetat med. Några lärare uttrycker dock en viss
frustration eftersom man inom genrepedagogiken utgår från funktionell grammatik. De uttrycker en
viss osäkerhet om hur mycket de ska fördjupa sig i funktionell grammatik i förhållande till den
traditionella, som eleverna kan behöva längre fram när de ska börja läsa ett nytt språk.
12

Samtliga lärare anser att kartläggningarna och analysarbetet runt färgkartorna ger dem en översiktlig
sammanställning och en tydlig bild av behoven på både gruppoch individnivå. Detta arbete har
hjälpt dem att rikta fokus på rätt saker i sin undervisning och att varje elev får rätt stöd i sin
utveckling. Lärarna betonar också att kartläggningarna inte visar elevens hela utveckling och att de
inte alltid kan kopplas till de kunskapsmål läroplanen föreskriver. Någon lärare beskriver att det kan
leda till att elevernas pressas och upplever stress för att resultaten ska förbättras. Därför är det
viktigt att testresultaten inte får bli ett mål i sig utan att de används i analyser och i ett sammanhang.
I Modellklass fanns ambitionen att skapa fördjupad kunskap kring en sociokulturellt stödjande miljö.
Lärarna känner sig osäkra när de ska beskriva vad det innebär. När de beskriver sitt arbete
framkommer det dock tydligt att alla genom att utgå från elevernas språkoch kunskapsnivå och
stötta dem vidare har sin utgångspunkt i en sociokulturellt stödjande miljö. Det förstärks även genom
genrepedagogiken och att ha studiehandledning på modersmålet inne i klassrummet.
Alla pedagoger uttrycker en önskan om men samtidigt svårigheten med att engagera alla föräldrar. I
modellklasserna har olika föräldrasatsningar gjorts och trots att man inte lyckats nå alla föräldrar
uttrycker lärarna att de som deltagit varit mycket nöjda.
Modellklasslärarna har ingått i ett nätverk i Utsikters regi. De har träffats ungefär en gång i månaden
för att fördjupa kunskapen runt framgångsfaktorer och för att dela med sig och diskutera
undervisningen. Lärarna upplever det som positivt att ingå i ett sammanhang med en tydlig struktur
och ha möjlighet att utbyta tankar och idéer om sitt arbete.
3.3.3 Modersmålslärarnas upplevelse
Modersmålslärarna beskriver den gemensamma planeringen, det gemensamma analysarbetet och
arbetet tillsammans med klasslärarna inne i klassrummet som viktiga delar av modellklassarbetet. De
upplever att de genom detta blivit mer delaktiga, fått ta del av elevernas resultat och hur läraren
undervisat enligt svensk pedagogik. Det har fått till följd att de kunnat följa elevens
kunskapsutveckling och utifrån det förändrat sin egen undervisning. Modersmålslärarna menar att
deras status har höjts och de känner sig mer jämlika med klassläraren. Det har varit positivt att följa
och vara en del av elevernas förbättrade testresultat. Planeringstiden och det gemensamma arbetet i
klassrummet har skapat rutiner och en tydlighet för både elever och inblandade lärare. Eleverna vet
att de kan få nästintill omedelbar hjälp och översättning.
En modersmålslärare hade inledningsvis farhågor om att det skulle bli kaos i klassrummet med så
många inblandade lärare men det blev istället tvärtom. Flera modersmålslärare uttrycker att
efterhand har även andra elever med annat modersmål bett om hjälp i klassrummet, vilket gjort att
de känner sig stolta och delaktiga i modellklassen. På en skola har man fördelat tiden till två tillfällen
per vecka, 2X90 min istället för 3X60 min, och upplevt att man fått ännu bättre samarbete med
läraren på grund av att man haft längre arbetspass tillsammans. En annan effekt av
studiehandledningen har varit att lärarna märker att även modersmålet utvecklas.
Modersmålslärarna önskar att fler elever skulle ha fått tillgång till studiehandledning och att de skulle
få fler timmar varje vecka. På en skola har man, av schematekniska skäl, inte lyckats få till någon
gemensam planeringstid, vilket vore önskvärt.
13

3.3.4 Rektorernas upplevelse
Rektorerna rankar i sin utvärdering genrepedagogiken som den främsta faktor som påverkat
elevernas resultat. De upplever att sättet att arbeta ger lärarna struktur och stöd och att lärarna
anser det vara en trygg arbetsmodell som påverkar elevernas resultat positivt. Rektorerna märker
också att det finns en stark efterfrågan att gå utbildningen från de lärare som ännu inte fått chansen.
Några av lärarna har dock signalerat till rektorerna att de upplever att det är för många möten och
utbildningstillfällen, samtidigt som de säger sig vara nöjda med mötenas innehåll.
Rektorerna upplever att arbetssättet i modellklasserna har spridit sig i positiv riktning på skolan.
Förutom genrepedagogiken anses färgkartorna och det gemensamma analysarbetet av elevernas
resultat som ytterst bidragande till spridningen. Genom färgkartorna och analysarbetet anser
rektorerna att de har fått möjlighet att synliggöra elevernas resultat, vilket har lett till höjda
förväntningar på eleverna. Att kunna visa utvecklingen och att skolan och undervisningen har
påverkat denna anses av rektorerna viktigt. Även små skillnader är viktiga att synliggöra. Enligt några
rektorer är eleverna i modellklass mer medvetna om att de ska nå resultat och är därför mer
arbetsinriktade, vilket anses haft en positiv inverkan på lärmiljön. För det kommande arbetet anser
rektorerna att analyserna helst ska involvera hela arbetslaget, elevhälsoteam och ledningen för att
kunna se resultaten från olika perspektiv och arbeta fram förslag på hur elevresultaten kan
förbättras. Analysarbetet bör ledas av en analysledare som håller en grundläggande struktur på
mötena, gärna med analysfrågor att utgå ifrån.
Studiehandledning på modersmålet, med behöriga modersmålslärare och en god organisation
påverkar, enligt rektorerna, också elevernas resultat positivt. När modersmålslärarna och klasslärare
planerar tillsammans och sedan arbetar tillsammans i klassrummet optimeras förutsättningarna för
elevernas lärande. Rektorerna upplever organisationen runt studiehandledning på modersmålet som
rörig. Därtill är det svårt att hitta studiehandledare med utbildning och som matchar behov av
exempelvis rätt dialekt av ett språk.
3.3.5 Arbete med föräldrar
Inför utvärderingen av projektet bjöds några föräldrar in på samtalsmöten, både enskilt och i grupp.
De som deltog uttryckte sig mycket positivt om modellklassarbetet, inte minst på grund av elevernas
förbättrade resultat. Några av föräldrarna uttryckte också att deras barn är stolta över att gå i en
modellklass.
Även under arbetets gång har man inom Modellklass använt olika metoder för att stärka samverkan
med föräldrarna och föräldrarnas roll. Tre av skolorna har utsett en särskild person på varje skola
som har till uppgift att stödja arbetet. Informationsmöten och klassmöten samt kontakten med
enskilda föräldrar har varit viktiga delar. I samtliga modellklasser har föräldrarna erbjudits deltagande
i en förkortad variant av Familjemobilisering, som är en väl etablerad form för studiecirklar med
föräldrar. Skolorna har i olika grad tillämpat Paired reading , en metod där föräldrar läser
tillsammans med sina barn på ett systematiskt sätt under åtta veckor för att sedan utvärdera
träningens effekt.
14

4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
Syftet med modellklasskonceptet var att utveckla arbetssätt där elevernas resultat och behov styr
insatser på ett tydligare sätt. Det skulle uppnås genom täta uppföljningar och en analysprocess där
elevernas resultat visade vägen för insatser på olika nivåer och med hänsyn till kända
framgångsfaktorer för flerspråkiga elever. Erfarenheterna av arbetet skulle sedan ligga till grund för
skolutveckling.
Den 7 juni 2012 utexaminerades sju modellklasslärare vid en högtidlig ceremoni där Helsingborgs
utbildningsdirektör Ing-Marie Rundwall delade ut examensbevis till lärarna. Det som utmärker en
modellklasslärare är att hen kartlägger elevernas språk och kunskaper, deltar i analysarbete kopplat
till elevernas resultat och ständigt letar möjligheter och insatser på individoch gruppnivå, för att alla
elever ska nå skolframgång. De har alla sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket
innebär att de utgår från just de elever som står framför dem, de tar vara på och lyfter fram
elevernas språk, erfarenhet och kunskaper. De ställer höga krav på eleverna och hjälper dem att
ställa upp byggnadsställningar kring den kunskap de ska förvärva. De förväntar sig att eleverna ska
göra sitt bästa i den språkutvecklande ämnesundervisning som är karaktäristisk för undervisningen i
alla modellklasser.
En jämförelse mellan den första och sista kartläggningen visar att elevernas resultat har förbättrats
på de tester som mäter läsförståelse, grammatisk utveckling, ordförråd och ordavkodning. Även om
resultaten i matematik inte utvecklats i samma positiva riktning verkar konceptet Modellklass
påverkat elevernas språkoch kunskapsutveckling positivt. Ett flertal insatser har gjorts och det är
svårt att säga vilken av insatserna som påverkat resultaten men konceptet i sin helhet har haft en
positiv inverkan. Det talar för att undervisningen i större utsträckning baserats på elevernas behov,
vilka verkar ha tillgodosetts på ett bättre sätt med bättre resultat som följd.
De flesta inblandade lyfter färgkartorna och de gemensamma analyserna, utökad studiehandledning
och genrepedagogik som avgörande framgångsfaktorer. Färgkartorna och analysarbetet har bidragit
till ett systematiskt arbete med språkutveckling vilket gett goda resultat. Eleverna upplever att
färgerna är ett bra sätt för att kunna följa sin egen utveckling och se vad man behöver träna mer på.
Pedagoger och rektorer uttrycker att färgkartorna ger en översiktlig sammanställning och en tydlig
bild av elevernas behov på både gruppoch individnivå. Det är dock inte färgkartorna i sig utan den
efterföljande analysen som är det centrala. Analyser som involverar lärare, elevhälsoteam och
ledning gör att man kan se resultaten från olika perspektiv och få en ökad förståelse för elevernas
behov. För modersmålslärarna har analysarbetet och den gemensamma planeringen lett till en
starkare känsla av delaktighet och höjd status. Det ger dem även en möjlighet att stärka kopplingen
mellan modersmålsundervisningen och undervisningen i klassrummet. För ett utökat och fortsatt
analysarbete krävs analysledare som håller i strukturen på mötena och driver analysarbetet framåt.
Det viktiga analysarbetet kan därmed bli ett sätt att säkerställa att behovet av olika insatser
tillgodoses av ett tvärprofessionellt team kopplat till skolledningen. Det är också ett sätt att följa upp
genomförda insatser och undersöka om de påverkat elevernas resultat. För att få en ännu bättre
förståelse för resultaten kan fler aktörer, såsom elever och föräldrar, involveras i analysarbetet.
Den utökade studiehandledningen i klassrummet upplevs som positivt av både elever, lärare och
modersmålslärare samt rektorer. Utöver elevernas kunskapsutveckling på de tester i svenska som
genomförts verkar studiehandledning direkt i ett undervisningssammanhang också bidra till att
eleverna utvecklat sitt modersmål. Klasslärarnas och modersmålslärarnas gemensamma
planeringstid ger goda möjligheter för studiehandledningen att få god pedagogisk effekt. Samtidigt
lyfter framförallt rektorer behovet av en bättre organisation kring studiehandledning på modersmål, i
dagsläget upplevs den som rörig. En bättre organisation bör leda till bättre resultat. Att förändra
15

organisationen kring studiehandledning och modersmålsundervisning är dock inte en fråga för en
enskild skola utan behöver drivas centralt.
Genrepedagogiken har haft en positiv inverkan på resultaten och bidragit till skolutveckling på både
modellklasskolorna och övriga Utsikterskolor. Utbildningen i genrepedagogik har blivit eftertraktad
och efter nästa läsårs utbildning har stora delar av lärarkåren på de fyra modellklasskolorna
genomgått denna utbildning. Det möjliggör att konceptet modellklass kan spridas på skolorna, vilket
också är rektorernas intention. Redan till hösten 2012 fördubblas antalet modellklasser på de fyra
skolorna. Kombinationen av genrepedagogik och utökad studiehandledning bidrar dessutom till att
lärarna visar att de har höga förväntningar på eleverna. De förenklar inga texter utan arbetar med
vanliga texter med hjälp av studiehandledare i klassrummet. På så sätt bedrivs arbetet i en
sociokulturellt stödjande miljö och enligt vetenskapliga teorier 3 .
De framgångsfaktorer som identifierats ligger till grund för det fortsatta modellklassarbetet och
utvecklas ständigt vidare. Andra utvecklingsområden är en fortsatt utveckling av mätinstrument som
visar flerspråkiga elevers språkoch kunskapsutveckling och samarbetet med föräldrar. För att kunna
fortsätta följa elevernas skolordförrådsutveckling kommer Utsikters språkgrupp under hösten 2012
att utarbeta steg 3 av det screeningtest som tagits fram inom Modellklass. Inom Utsikter har även ett
sva-nätverk bildats och tillsammans med språkgruppen planerar man att ta fram en modell för
textanalys kopplat till de olika genretyperna inom genrepedagogiken.
Under hösten 2012 kommer antalet modellklasser att fördubblas. Arbetet kommer även
fortsättningsvis baseras på forskning men även erfarenheterna från projektet Modellklass. Fortsatta
systematiska analyser och utveckling av såväl framgångsfaktorer som utvecklingsområden ger goda
förutsättningar för en fortsatt positiv språkoch kunskapsutveckling för samtliga modellklasselever.
3
Lev Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande.
16