Dagvattenutredning pdf, 2 994 kB - Göteborg

Bostäder norr om Uggledal, 

Askim 

Översiktlig dagvattenutredning 

2009-10-13

Bostäder norr om Uggledal, Askim 


2009-10-13 

Beställare: Maria Lissvall 

N300 Göteborgs Stadsbyggnadskontor 

Intraservice 

40538 Göteborg 

Konsult: Norconsult AB 

Box 8774 

402 76 Göteborg 

Uppdragsledare: Johanna Hulthén 

Uppdragsnr: 101 24 99 

Filnamn och sökväg: n:\101\24\1012499\w\bostäder norr om uggledal pm 

sluthandling.docx 

Kvalitetsgranskad av: Åsa Malmäng Pohl 

Tryck: Norconsult AB

3 (22) 

n:\101\24\1012499\w\bostäder norr om uggledal pm sluthandling.docx 

Innehållsförteckning 

1 Orientering ......................................................................................... 5 

2 Befintliga dagvattenförhållanden ..................................................... 7 

2.1 Beräkning av befintliga flöden .............................................................. 8 

3 Föreslagen dagvattenhantering ...................................................... 11 

3.1 Bedömning av var bebyggelsen bör lokaliseras m.h.t. dagvattenhantering 

............................................................................................ 12 

3.2 Beräkning av framtida flöden ............................................................. 12 

3.3 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten ........................... 14 

Bilagor 

Bilaga 1. Befintliga och föreslagna dagvattenförhållanden 

2009-10-13 


Översiktlig dagvattenutredning

4 (22) 

2009-10-13 



n:\101\24\1012499\w\bostäder norr om uggledal pm sluthandling.docx


1 Orientering 

På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat 

föreliggande översiktliga dagvattenutredning för ett bostadsområde som 

planeras norr om Uggledal i stadsdelen Askim, västa Göteborg. 

Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, arbetar med att ta fram ett program för 

bostäder norr om Uggledal och vill i ett tidigt skede belysa dagvattenfrågan då dagvattnet 

från området avleds till Krogabäcken. Krogabäcken är känslig för såväl 

förändrad hydrologisk belastning som ökad föroreningsbelastning. 

Planområdet är beläget söder om Origohuset vid Brottkärrsmotet, se rödmarkering 

i figur 1. Planområdet omfattar fastigheterna Skintebo 10:1, 14:34, 14:3 och 

Uggledal 1:9. Totalt utgörs området av ca 18 ha. Området består idag mestadels av 

kuperad skogsmark och bedöms för närvarande kunna inrymma ca 400-600 

bostäder i form av flerbostadshus. 

Figur 1. Rödmarkeringen visar lokalisering av planområdet 

2009-10-13 



5 (22)

6 (22) 

Denna dagvattenutredning är enligt önskemål från Stadsbyggnadskontoret mycket 

översiktlig. Anledningen till detta är att kommunen fortfarande utreder om området 

är lämpligt att bebygga. 

Föreliggande dagvattenutredning omfattar: 

o Studie av befintliga förhållanden såsom avrinningsområden, befintliga diken 

och våtmarker mm. Beräkning av befintliga dagvattenflöden från planområdet 

och högsta högvattenföring, med 100 års återkomsttid, för Krogabäcken vid 

planområdet 

o Bedömning av vilka delar av området som ej bör bebyggas m.h.t. dagvattenfrågan 

o Bedömning av erforderliga utjämningsvolymer samt påverkan på Krogabäcken 

och nedströms liggande områden 

En mer tekniskt omfattande dagvattenutredning, med förslag till åtgärder, kommer 

att upprättas under arbetet med detaljplanen. 

Under arbetets gång har start- och avstämningsmöten hållits med representanter för 

Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad. Stadsbyggnadskontoret har även tillhandahållit 

digital primärkarta som underlag. 

2009-10-13 





2 Befintliga dagvattenförhållanden 

För att en så detaljerad bild som möjligt skall erhållas av områdets befintliga 

förhållanden har en översiktlig inventering av planområdet i fält genomförts. 

Inventeringen genomfördes 2009-09-20. 

Planområdet är mycket kuperat med tunna jordlager på underliggande berg. De 

tunnare jordlagren är vanligtvis bevuxna med mindre tallskog med inslag av ljung 

och blåbärsris. I vissa delar är området flackare vilket medför att vattnet däms upp 

och mindre kärr har bildats. Marknivåerna inom planområdet varierar mellan 

ca +40 m och ca +70 m varav de högsta höjderna finns i den östra delen. 

Dagvattnet från planområdet avleds idag naturligt genom markavrinning till Krogabäcken 

som rinner längs planområdets västra del och vidare söderut. Krogabäcken 

är klassad som länsintresse ur fiskesynpunkt och har ett värdefullt bestånd av havsöring. 

Krogabäcken beskrivs i Vattenplan för Göteborg, (antagen september 2003), 

som känslig för hydrologiska förändringar och föroreningsbelastning och har dessutom 

känd översvämningsproblematik. 

Genom studier i fält och av erhållet kartunderlag har planområdet delats in i fyra 

större avrinningsområden efter hur dagvattnet avleds inom planområdet idag. 

Avrinningsområdena har i denna utredning benämnts A-D enligt figur 2. 

Figur 2. Indelning av planområdet i avrinningsområden 

2009-10-13 



7 (22)

8 (22) 

Avrinningsområde A är beläget i den västra delen av planområdet varifrån dagvattnet 

avleds direkt till Krogabäcken som rinner utmed avrinningsområdets västra 

kant och Billdalsvägen. Förutom Krogabäcken har inga andra vattenansamlingar 

identifierats. Det bör dock noteras att Krogabäcken rinner på den västra sidan av 

Billdalsvägen på en sträcka av drygt 200 m. Trummorna som leder bäcken under 

vägen uppskattas vara av dimensionen ca 1200 mm. 

Avrinningsområde B är beläget i den norra delen av planområdet varifrån dagvatten 

leds norrut i riktning mot Origohuset. Via mindre bäckar och diken avleds 

sedan dagvattnet åt väster till Krogabäcken och genom avrinningsområde A. Inom 

avrinningsområde B har tre stycken mindre kärr/våtmarker identifierats i vilka 

naturlig utjämning av dagvattnet sker. Det bör även noteras att delar av avrinningsområde 

B idag utgör parkeringsytor tillhörande Origohuset. 

Avrinningsområde C är beläget i den södra delen av planområdet. Även dagvattnet 

från detta avrinningsområde avleds till Krogabäcken men först efter att bäcken har 

passerat planområdet. Dagvattnet rinner söderut till intilliggande bostadsområden 

där det tas in i befintliga dagvattensystem. Vid planområdets gräns har tre mindre 

våtmarker identifierats. 

Avrinningsområde D är beläget i den östra delen av planområdet. Inom detta 

område lutar markytan naturligt åt öster och Säröleden. Dagvattnet samlas upp i 

diken tillhörande vägen och avleds söderut och sedan vidare västerut för anslutning 

till Krogabäcken 

Befintliga dagvattenförhållanden illustreras i bilaga 1. 

2.1 Beräkning av befintliga flöden 

För beräkning av befintliga flöden från planområdet har ett sk. 10 års regn med 30 

resp. 60 minuters varaktighet använts. Den regionala parametern Z har valts till 26 

vilket ger intensiteten 121 resp. 74 l/s, ha. Som avrinningskoefficient har 0,35 

använts för alla ytor då det bedöms vara försumbart att en mindre del av ytorna i 

avrinningsområde B idag utgörs av parkeringsytor. Beräknade flöden för delområdena 

samt planområdet som helhet visas i tabell 1. 

2009-10-13 





Tabell 1. Beräknade befintliga flöden från planområdet 

Avrinningsområde Area (m 2 ) Q10 år, 30 min (l/s) Q10 år, 60 min (l/s) 

A 28 000 120 70 

B 61 000 260 160 

C 71 000 300 180 

D 14 000 60 40 

Totalt 174 000 740 450 

För Krogabäcken har, vid planområdet, högsta högvattenföring med 100 års 

återkomsttid beräknats till ca 2,4 m 3 /s, enligt anvisningar i Vägverkets publikation 

VVMB 310 Hydraulisk dimensionering. Avrinningsområdet har då uppskattats till 

ca 3,54 km 2 och klimatförändringar har beaktats. 

2009-10-13 



9 (22)

10 (22) 

2009-10-13 





3 Föreslagen dagvattenhantering 

Exploatering av ett område medför vanligtvis att både dagvattenavrinningen samt 

föroreningshalten i dagvattnet ökar jämfört med befintliga förhållanden, särskilt när 

det är naturmark som tas i anspråk. Framtida dagvattenhantering i planområdet bör 

säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen inom planområdet behålls efter 

exploatering samtidigt som risken för översvämningar, i och nedströms planområdet, 

skall beaktas. Då Krogabäcken har en känd översvämningsproblematik är 

det viktigt att bäcken inte belastas mer, från det planerade området, än de dagvattenflöden 

som området ger upphov till idag. 

Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, har uppskattat antalet framtida bostäder till 

ca 400-600 stycken vilka bedöms rymmas i de gulmarkerade områdena i figur 3. I 

det orangefärgade mindre området planeras ett p-däck som kompensation för de 

parkeringsytor som tas i anspråk i den norra delen av planområdet. Grön- samt 

rödmarkerade områden planeras även fortsättningsvis utgöra naturmark eller 

utsiktspunkt. 

Figur 3. Principskiss till Program för bostäder, Norr om Uggledal 

(Stadsbyggnadskontoret, Göteborg.) 

2009-10-13 



11 (22)

12 (22) 

3.1 Bedömning av var bebyggelsen bör lokaliseras 

m.h.t. dagvattenhantering 

En bedömning har genomförts av vilka områden inom planområdet som är mer 

respektive mindre lämpliga för bebyggelse ur dagvattensynpunkt. För denna 

bedömning har en jämförelse skett mellan föreslagna områden i figur 3, Krogabäcken 

och befintliga vattendelare etc., se även bilaga 1 där områdena har skissats 

in. 

Av jämförelsen framgår att endast mindre justeringar, i principskissen, behöver 

göras m.h.t. dagvattnet. 

En mindre konflikt uppstår mellan befintligt kärr och det norra gulmarkerade 

området. Områdesgränsen föreslås justeras något till förmån för kärret som då även 

fortsättningsvis kan fungera för utjämning och viss rening av dagvattnet. Kärrets 

läge är även fördelaktig m.h.t. skisserad väg, se bilaga 1. 

Även i/vid det södra gulmarkerade området finns två stycken kärr. Dessa kan 

utgöra ett positivt inslag i den framtida miljön varför även dessa föreslås bevaras. 

Den del av det gula området som ligger inom avrinningsområde D föreslås 

lokaliseras om då höjdförhållandena medför problem med att avleda dagvattnet, 

och särkilt spillvatten, med självfall till intilliggande system. 

Då området är mycket kuperat bedöms inte kraftiga flöden i Krogabäcken utgöra 

någon större risk för skisserad bebyggelse. Högsta högvattenföring med 100 års 

återkomst tid, inkl. beaktning av klimatförändringar, som vid området beräknats till 

ca 2,4 m 3 /s, motsvarande 2400 l/s, bedöms dock vara ett mycket kraftigt flöde 

varför dämningar troligtvis kan komma att uppstå vid trumman som leder Krogabäcken 

under vägen i öst-västlig riktning. Sannolikt är att bäcken översvämmar 

andra områden än planområdet före det att planerad bebyggelse inom planområdet 

berörs. 

3.2 Beräkning av framtida flöden 

För beräkning av framtida flöden från planområdet har ett sk. 10 års regn med 30 

resp. 60 minuters varaktighet använts. Den regionala parametern Z har valts till 26 

vilket ger intensiteten 121 resp. 74 l/s, ha. 

Som avrinningskoefficienter har 0,35 för naturmark, 0,6 för bostadsområdena, 0,8 

för vägar samt 0,9 för p-hus använts. Vid valet av avrinningskoefficienter har det 

beaktats att området är mycket kuperat. Beräknade flöden för delområdena samt 

planområdet som helhet visas i tabell 2. 

2009-10-13 





Tabell 2. Beräknade framtida flöden från planområdet 

Avrinningsområde Q10 år, 30 min (l/s) Q10 år, 60 min (l/s) 

A 180 110 

B 420 260 

C 340 210 

D 80 50 

Totalt 1020 630 

3.2.1 Bedömning av erforderliga utjämningsvolymer 

Då Krogabäcken bedöms vara känslig för såväl översvämningar som föroreningar 

är det mycket viktigt att dagvattnet från planområdet fördröjs samt renas lokalt. 

Enligt förfrågningsunderlaget får inte flödet i bäcken öka pga. exploatering av 

aktuellt område. Fördröjningsanläggningar bör därför dimensioneras så att framtida 

maximala utgående flöden inte överstiger de befintliga. 

För beräkning av magasinsvolymer har Svenskt Vattens publikation P90 samt 

tillhörande Excel-ark för detta ändamål använts. Samtliga magasinsvolymer 

dimensioneras m.h.a. 10 års regn, Z=26. De utgående flödena som används i 

beräkningarna är de befintliga flödena från respektive avrinningsområde. 

Tabell 3. Beräknade utjämningsvolymer MV för resp. planområde 

Avr.omr. Qut30 

(l/s) 

2009-10-13 



Mv 

(m 3 ) 

Dim regn 

(min) 

Qut60 

(l/s) 

Mv 

(m 3 ) 

Dim regn 

(min) 

A 120 168 5 70 211 20 

B 260 392 5 160 489 20 

C 300 289 5 180 343 15 

D 60 71 5 40 83 15 

Utifrån beräkningsresultaten i tabell 3 görs bedömningen att det är regnet med 60 

minuters varaktighet som bör vara dimensionerande för planområdets dagvattensystem. 

Detta bedöms även vara fördelaktigt då 60 minuters regnet ger upphov till 

större utjämningsvolymer vilket gynnar Krogabäcken och systemen nedströms som 

är hårt belastade vid perioder med mycket regn. 

13 (22)

14 (22) 

Det bör poängteras att den totala avrinningen från området kommer att öka till följd 

av att möjligheten till infiltration minskar vid exploatering. Om utjämningsvolymer 

dimensioneras enligt ovan fås en begränsning av det maximala utgående flödet. 

Dock beaktas inte att det maximala flödet kan vara under en längre tidperiod än vid 

befintliga förhållanden, vilket kan ha påverkan nedströms planområdet. Detta påverkar 

särskilt om det redan i dagsläget sker översvämningar nedströms, då översvämningarna 

kan komma att bestå under en längre varaktighet. 

3.3 Principer för lokalt omhändertagande av 

dagvatten 

Nedan beskrivs olika LOD-tekniker som kan tillämpas i planområdet. I flera av 

dessa används naturliga reningsprocesser i mark och vatten. LOD-tekniker används 

inte bara för en tillfredsställande dagvattenhantering, de ger även bra möjligheter 

till att skapa en behaglig miljö inom planområdet. Många anläggningar för lokalt 

omhändertagande av dagvatten utgör ett positivt inslag i stadsmiljön. 

Det är alltid områdets förutsättningar som styr vilka av principerna som kan 

tillämpas i olika områden. Möjligheterna till infiltration bedöms tex. vara mycket 

begränsade inom aktuellt planområdet då jordlagren är tunna och underlagras av 

berg. 

Utöver nedanstående principer som ger viss rening av dagvattnet kan det även vara 

aktuellt att anlägga oljeavskiljare vid parkeringsytor för att förhindra att olja från 

läckande bilar etc. når Krogabäcken. 

3.3.1 Fördröjningsdammar 

Fördröjningsdammar, se figur 4, kan anläggas som en del av parkytor eller stora 

öppna områden. Dessa anläggningar förses med ett strypt eller reglerat utlopp 

vilket gör att det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i 

dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. 

2009-10-13 





Figur 4. Fördröjningsdamm 

Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid ska ha en 

synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom 

uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. 

Fördelar med fördröjningsdammar är att man effektivt kan ta hand om stora 

mängder dagvatten samtidigt som de kan ha god reningseffekt. En nackdel är att de 

kräver stort utrymme. Dessutom måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras 

regelbundet för att de ska fungera tillfredsställande. 

3.3.2 Svackdiken 

Med svackdike avses ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning, se 

figur 5. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs och karaktäriseras av en stor 

bredd och en låg längsgående lutning. Svackdiken bör minst ha en släntlutning på 

1:4 med hänsyn till skötsel samt lekande barn. 

Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett 

trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att 

de är relativt ytkrävande. För att bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga 

att ta hand om föroreningar krävs även viss skötsel i form av gräsklippning etc. 

I planområdet kan svackdiken anläggas vid öppna ytor eller längs framtida lokalgator 

där utrymme finns. Meningen är att de ska fungera som transportsystem och 

för magasinering av dagvattnet. Svackdikena kan förses med strypt utlopp för att 

vidare gående flöde skall begränsas. I aktuellt planområde kan de kombineras med 

de naturliga stråken för avrinning. 

2009-10-13 



15 (22)

16 (22) 

Figur 5. Svackdike (Ref. Peter Stahre.) 

3.3.3 Öppna vägdiken 

Med öppna vägdiken avses i detta fall diken med brantare släntlutning än svackdikena 

beskriva ovan. Inte heller behöver den längsgående lutningen vara lika 

flack. En betydande fördel med dessa diken jämfört med svackdikena är att de inte 

kräver lika stor yta och därmed är fördelaktiga att använda utmed lokalgator etc där 

utrymmet är begränsat. Nackdelen med de öppna vägdikena jämfört med svackdiken 

är att reningseffekten inte är lika god. Rätt utförda och utnyttjade kan dock 

öppna vägdiken fungera som goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. 

3.3.4 Makadamdiken 

Ett alternativ till öppna vägdiken är makadamfyllda diken s.k. makadamdiken. Den 

fria volymen dvs. magasinerings- eller utjämningsvolymen i diket utgörs av porvolymen 

i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. 

Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet 

perkolerar ut i omgivande marklager, eller genom en kontrollerad avtappning via 

ett speciellt anlagt dräneringssystem. 

För planområdet, där möjligheterna för infiltration är minimala, föreslås 

makadamdike med dräneringsledning i botten, se figur 6. 

2009-10-13 





Figur 6. Skiss över makadamdike med dräneringsledning samt kupolsil 

Utformningen av makadamdikena kan således varieras men en fördel med makadamdiken 

är att de kan anläggas under tex. gräs- eller asfaltsytor. 

Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande 

effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca 

tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. 

3.3.5 Gröna tak 

För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan idrottshall, förskola och 

även vissa bostäder förses med s.k. gröna tak, se figur 7. 

Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med 

konventionella hårdgjorda tak. Gröna tak kan minska den totala avrunna mängden 

på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 0 mm vid 

enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den 

speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. 

Figur 7. Bostäder med gröna tak 

2009-10-13 



17 (22)

18 (22) 

En förutsättning för att tekniken ska kunna utnyttjas är att taket inte har alltför 

brant lutning, och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det 

gröna taket innebär. 

3.3.6 Gröna öar 

Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från 

hårdgjorda ytor som t ex parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 8. Den 

hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan tex. 

avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. 

Figur 8. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten 

Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. 

Brunnen fungerar som breddsystem, om grönytorna överbelastas. 

3.3.7 Genomsläppliga beläggningar 

För att minska avrinningen från parkeringsytor etc. och om det finns möjlighet till 

infiltration kan markbeläggning tex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. 

Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material 

används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material 

är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se 

figur 9. 

2009-10-13 





Figur 9. Parkeringsyta med hålsten av betong 

Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan 

genomsläppliga beläggningar minska koncentrationstiden jämfört med asfalterade 

ytor då dagvattnet rinner av långsammare från ytan. 

3.3.8 Regnvattentunnor 

Regnvattentunnor är ett relativt enkelt alternativ för omhändertagande av dagvatten 

från takytor. Regnvatten samlas upp via utkastare i en regnvattentunna, se figur 10, 

och kan sedan användas för tex. bevattning. 

Figur 10. Regnvattentunna för magasinering av dagvatten. 

2009-10-13 



19 (22)

20 (22) 

Regnvattentunnor bör tömmas regelbundet för att de ska fungera tillfredsställande. 

Vid kraftiga eller flera på varandra följande regn kan vattentunnorna svämma över. 

Då är det viktigt att åtgärder utförs så att dagvattnet leds bort från huset och inte 

rinner in mot husgrunden där de kan orsaka fuktskador. 

Norconsult AB 

Mark och Vatten 

Johanna Hulthén 

johanna.hulthen@norconsult.com 

Åsa Malmäng Pohl 

asa.malmang@norconsult.com 

2009-10-13 





2009-10-13 



21 (22)

Norconsult AB 

Theres Svensson gata 11 

Box 8774, 402 76 Göteborg 

031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 

www.norconsult.se

Skala 1:2000 (A3) 

Norconsult AB 

Box 8774, 402 76 Göteborg 

Tfn 031-50 70 00 

www.norconsult.se 

Befintliga och föreslagna dagvattenförhållanden 


Uppdragsnummer: 101 24 99 

C 

Krogabäcken 

Kärr 

Planerad väg 

D 

Planerat p-hus 

Kärr 

Område med utsikt 

A 

Planerat område med 

bostäder/flerbostadshus 

Kärr 

Värdefull natur 

A 

Beteckning avrinningsområde 

Gräns till 

delavrinningsområde 

B 

Befintlig dagvattenledning 

/trumma 

Befintlig bäck/dike 

Krogabäcken 

Planområdesgräns 

Beteckningar 

BILAGA 1

Dagvattenutredning pdf, 2 994 kB - Göteborg

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?