Kalvhälsa och kalvsjukdomar - Svensk Mjölk
Kalvhälsa och kalvsjukdomar - Svensk Mjölk
Kalvhälsa och kalvsjukdomar - Svensk Mjölk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Kalvhälsa</strong><br />
<strong>och</strong><br />
<strong>kalvsjukdomar</strong><br />
200305
Hur ser sjuklighet <strong>och</strong><br />
dödlighet ut?<br />
Total sjuklighet<br />
– dag 0-90: 21,4 %<br />
– dag 91-210: 9,4 %<br />
Diarré <strong>och</strong> lunginflammation var de<br />
vanligaste sjukdomarna<br />
Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation<br />
(källa: ”kvigprojektet” Catarina Svensson m.fl..)
Sjukdomsförekomst<br />
hos 3081 kalvar i åldern 0-90 dagar<br />
Sjukdom Andel av kalvarna<br />
Tarminflammation 9,2 %<br />
Lunginflammation 6,9 %<br />
Ringorm 2,5 %<br />
Navelinflammation 1,4 %<br />
Ledinflammation 0,6 %<br />
Slö kalv med feber 0,6 %<br />
Slö kalv utan feber 0,6 %<br />
(källa: ”kvigprojektet” Catarina Svensson m.fl..)
Sjukdomsförekomst<br />
hos 2950 kalvar i åldern 91-210 dagar<br />
Sjukdom Andel av kalvarna<br />
Tarminflammation 2,7<br />
Lunginflammation 5,7<br />
Totalt 9,4<br />
(källa: ”kvigprojektet” Catarina Svensson m.fl..)
(källa: ”kvigprojektet” Catarina Svensson m.fl..)
Sjuklighet<br />
Lunginflammation Diarré<br />
0-3 månader 3-7 månader 0-3 månader 3-7 månader<br />
> 10 % > 5 % > 10 % > 3 %<br />
Dödlighet<br />
Larmnivåer<br />
0-24 timmar 1 dygn – 3 månader 3 mån - kalvning<br />
5 % 5 % 3 %
Råmjölken<br />
• Ak överförs till juvret under de tre<br />
sista veckorna innan kalvningen<br />
• IgG från blodet<br />
• IgA <strong>och</strong> IgM bildas av plasmaceller i<br />
juvervävnaden
Cirkulerande antikroppar<br />
Lokal immunitet
Tänk på att...<br />
<strong>Mjölk</strong>ens kvalitet,<br />
<strong>Mjölk</strong>ens mängd,<br />
Kalvens förmåga att äta,<br />
Tarmens förmåga att ta upp<br />
antikroppar<br />
Spelar roll för<br />
koncentrationen antikroppar i<br />
blodet hos kalven
Colostrometer<br />
ett bra hjälpmedel<br />
• Mätcylinder med omrörd,<br />
rumstempererad råmjölk<br />
• Läs av mot färgskalan<br />
• Grön färg innebär godkändbra<br />
råmjölk
Halter av antikroppar i råmjölken<br />
• Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein)<br />
• Godkänd råmjölk 50-65 g/l<br />
• Tveksam råmjölk 40-50 g/l<br />
• Dålig råmjölk
Råmjölk<br />
• Endast mjölk från första<br />
urmjölkningen<br />
• <strong>Mjölk</strong> från andra målet skall<br />
betraktas som övergångsmjölk<br />
• Syra överbliven övergångsmjölk
Råmjölkstillförsel<br />
• Inom fyra timmar<br />
• Första målet med flaska/sond<br />
• Minst 2,5 liter första målet<br />
• Minst 15 % av kroppsvikten det<br />
första levnadsdygnet
Diagnostik<br />
• Blodprov i serumrör, minst<br />
0,5 ml/kalv<br />
• Fem kalvar, 2 - 7 dagar<br />
gamla<br />
• Remiss<br />
• Gränsvärde för otillräcklig<br />
passiv immunitet:
Sammansättning Helmjölk Råmjölk<br />
(%)<br />
Torrsubstans 12,9 23,9<br />
Fett 3,5 6,7 (3,5-20,0)<br />
Protein 6,6 18,8<br />
Laktos 5,0 2,7<br />
Ger energi <strong>och</strong> sjukdomsskydd
Resultat från undersökningar utförda på<br />
svenska mjölkkor ger vid handen att:<br />
•Var fjärde ko har undermålig råmjölk<br />
•Första- <strong>och</strong> andrakalvare har oftare låg kvalitet på<br />
råmjölken än äldre kor<br />
•Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första<br />
<strong>och</strong> andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen<br />
räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger<br />
övergångsmjölk<br />
(Liberg <strong>och</strong> Carlsson 1997)
•Om råmjölk serveras kalven både mål ett <strong>och</strong> två<br />
får kalven en markant bättre start i livet<br />
•Antikroppar i mjölken ger ett lokalt<br />
infektionsskydd i tarmlumen<br />
•Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång<br />
alternativt kort sinperiod ger sämre<br />
råmjölkskvalitet
• Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de<br />
förväntas kalva i under minst två månader<br />
• <strong>Mjölk</strong>a kon i nära anslutning till kalvningen<br />
• Använd Colostrometer<br />
• Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett år<br />
• Tina fryst råmjölk försiktigt
HELMJÖLK<br />
Skillnader helmjölk-<br />
mjölkersättning<br />
• Kasein, vassleprotein, mjölkfett,<br />
laktos<br />
• Koagulerar <strong>och</strong> ger ”matsäckseffekt”
MJÖLKERSÄTTNING<br />
• Skummjölkspulver (mjölk minus fett)<br />
• Vasslepulver (mjölk minus fett <strong>och</strong><br />
kasein)<br />
• Laktosreducerat vasslepulver<br />
• Vegetabiliskt fett t ex kokosfett<br />
• Bildar ej koagel -> ingen matsäckseffekt
• Om mjölkersättning används är det fördelaktigt<br />
med mindre givor/utfodring<br />
<strong>och</strong> flera utfodringstillfällen<br />
• Syrad/surgjord mjölk stabiliserar pH i<br />
löpmagen vilket minskar risken för<br />
diarréer
5,,<br />
ENERGI -> TILLVÄXT<br />
VIKT 600g/dag 700g/dag 800g/dag<br />
40 kg 13,1 MJ 14,5 MJ 15,8 MJ<br />
45 kg 13,8 MJ 15,2 MJ 16,5 MJ<br />
50 kg 14,5 MJ 15,8 MJ 17,2MJ<br />
55 kg 15,2 MJ 16,5 MJ 18,0 MJ
Antal liter<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Kalvolact Extra<br />
Kalvolact<br />
Energin varierar!<br />
för att ge kalven 15 MJ krävs:<br />
Kalv 1<br />
Öjeby-ammans kalvnäring<br />
Öjeby-ammans kalvnäring<br />
Deltamax<br />
EwoTopp<br />
Kalvados<br />
Kvarnby Kalvisan<br />
Kvarnby Kalviform<br />
Helmjölk<br />
helmjölk
UTFODRING FÖRSTA<br />
LEVNADSMÅNADEN<br />
• Råmjölk så länge den räcker i färsk eller<br />
syrad form<br />
• Helmjölk eller mjölkersättning. Helmjölk<br />
kan ha effekt i diarrébesättningar<br />
• Tillväxt under mjölkperioden minst<br />
600g/dag!
• Hö eller ensilage (ts > 40%) från<br />
första levnadsdagen<br />
• Kalvkraftfoder från första<br />
levnadsveckan. I problembesättningar<br />
kan det ha effekt att vänta<br />
• God kvalitet, byt fodret ofta<br />
• Vatten
UTFODRING ANDRA<br />
LEVNADSMÅNADEN<br />
• Övergång till idisslare<br />
• Minska mjölkgivan/byt till<br />
mjölkersättning<br />
• Bra grovfoder, byt dagligen<br />
• Vid avvänjningen skall kalven äta 1 kg<br />
kraftfoder/dag<br />
• Vattenbehov 10-15% av kroppsvikten
UTVECKLING TILL<br />
IDISSLARE<br />
• Våmtillväxten stimuleras av grovfoder<br />
– stimulerar utvecklingen av muskulatur i<br />
våmväggen samt idisslingsfunktionen<br />
• Kraftfoder stimulerar slemhinnan<br />
– försök finns gjorda som visar att papillutvecklingen<br />
stimuleras av smörsyra
<strong>Mjölk</strong>givans storlek påverkar inte<br />
kraftfoderkonsumtionen första månaden<br />
<strong>Mjölk</strong> Kraftfoder<br />
giva konsumtion<br />
0-4 veckor 4,6 MJ 100 g<br />
6,7 MJ 100 g<br />
8,4 MJ 90 g<br />
12,0 MJ 80 g<br />
5-7 veckor 6,7 MJ 690 g<br />
8,4 MJ 540 g<br />
12,0 MJ 450 g
Diarré<br />
• Diarré är den unga kalvens sjukdom<br />
• Flest diarréfall under de första två<br />
levnadsveckorna<br />
• Orsaker till diarréer:<br />
– icke-infektiösa<br />
– infektiösa
Icke infektiösa orsaker<br />
• Foder av bristande hygienisk kvalitet<br />
• Överutfodring<br />
• Felutfodring<br />
• Stress
Infektiösa orsaker<br />
Med diarré Utan diarré<br />
Rotavirus typ A 24,4% 8,9%<br />
C. parvum 11,1% 4,4%<br />
Coronavirus 3,0% 0<br />
E coli K99 0,7% 1,5%<br />
(källa: ”kvigprojektet” Catarina Svensson m.fl..)
Andra infektionsorsaker<br />
• Eimeria<br />
• Salmonella <strong>och</strong> BVDV skall alltid<br />
uteslutas som orsaker till<br />
diarréer
Diagnostik<br />
• Klinik, bakomliggande orsaker t ex<br />
brister i råmjölksutfodring<br />
• Träckprover för rota <strong>och</strong><br />
cryptosporidieundersökning<br />
• Annan provtagning vid behov t ex<br />
BVDV
Behandling<br />
DEN VIKTIGASTE<br />
BEHANDLINGEN FÖR EN<br />
DIARRÉSJUK KALV ÄR<br />
MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE<br />
ANTIBIOTIKA.
Ett litet räkneexempel<br />
• En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning<br />
utan att man ser några symtom<br />
• 5 % av 50 kg är 2,5 liter<br />
• Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver<br />
det normala behovet<br />
• Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré<br />
• Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna
• Fri tilldelning<br />
KALVAMMOR<br />
– helmjölk eller mjölkersättning,<br />
surgjort foder<br />
– foderintaget regleras med pH i<br />
fodret<br />
• Kontrollerad tilldelning<br />
– helmjölk eller pulverersättning<br />
– foderintaget regleras via<br />
transponder
Kalven i amman<br />
• Förberedelse<br />
• Grupphållningen<br />
• Hygien<br />
• Övervakning
Förberedelse<br />
• Råmjölksutfodringen...<br />
• Ensambox minst en vecka, helst två<br />
• Samma foder som i amman<br />
• Napphink
Rutiner<br />
• Amman diskas varje dag<br />
• Kontroll av blandning, temperatur <strong>och</strong><br />
pH<br />
• Nappar <strong>och</strong> slangar byts ofta<br />
• Minska fukten kring amman,<br />
golvavlopp, skrapad yta<br />
• Vid låg beläggning rengöring av hela<br />
boxen
Gruppering<br />
• Tillverkare kan ange möjliga<br />
gruppstorlekar på upp till 30 kalvar,<br />
men egentligen är max 10 mer idealt...<br />
• Omgångsuppfödning?<br />
• Möjlighet till isolering av sjuka kalvar
Tillsyn<br />
Djurägare som håller bra kalvhälsa i<br />
amman lägger tid på tillsynen av<br />
kalvarna!
Hur hålls kalvar?<br />
Enligt data från kvigprojektet (1999)<br />
hålls kalvar före avvänjning:<br />
• 68% i en eller tvåkalvsboxar<br />
• Liten gruppbox 15%<br />
• Kalvamma 13%<br />
• Kalvhydda 0,3%
”Det ideala kalvstallet”<br />
• Skall ge möjlighet för kalven att vara<br />
frisk<br />
• Skall tillgodose viktiga<br />
beteendebehov för kalven som<br />
rörelsebehov, sugbehov <strong>och</strong> social<br />
samvaro<br />
• Skall uppfylla djurägarens skötarens<br />
krav på rationalitet <strong>och</strong> ekonomi.
Kalvar efter avvänjning<br />
• Gemensamhetsboxar<br />
– ströbädd eller spaltgolv<br />
• Liggbåssystem
Enkalvsbox Minskad<br />
smittspridning<br />
Kalvhyddor Minskad<br />
smittspridning<br />
Storbox med<br />
kalvamma<br />
+ -<br />
Goda<br />
möjligheter<br />
att<br />
tillfredsställa<br />
beteenden<br />
Begränsad<br />
rörelsefrihet<br />
minskad social<br />
kontakt<br />
Ökat<br />
energibehov vid<br />
kyla, skötselmässigt<br />
mer<br />
svårarbetat<br />
Ökad risk för<br />
smittspridning
Förslag på kalvhållning<br />
enligt Katarina Svensson<br />
Att kalven efter några dagar tillsammans med modern i<br />
kalvningsbox får gå två veckor i enkalvsbox i isolerat<br />
utrymme<br />
Att den därefter under två veckor hålls tillsammans med<br />
en annan kalv i samma utrymme<br />
Att den från en månads ålder inhyses i gruppbox med 3-5<br />
kalvar <strong>och</strong> en rationaliserad mjölktillförsel<br />
Att den ett par veckor efter avvänjning förs över till en<br />
närbelägen box för max 5-6 kalvar.
Förslag på kalvhållning<br />
enligt Katarina Svensson<br />
forts.<br />
Alternativt<br />
Efter råmjölksperioden hållning med<br />
amko i oisolerad byggnad med<br />
ströbädd.
Amkosystem<br />
Risken för överföring av Staf aureus<br />
från ko till kalv via digivningen<br />
diskuteras.
Garanterat sjuka kalvar<br />
enligt Hans Samuelsson Svea Husdjur<br />
• Fuktig miljö<br />
– helst i direkt anslutning till mjölkgrop<br />
• Dålig ventilation<br />
• Drag<br />
• Svårigheter att ta in strö <strong>och</strong> gödsla<br />
ut<br />
• Kalvamma i gemensamhetsbox
Förslag på kalvhållning<br />
enligt Hans Samuelsson<br />
• Ströbädd med flera kalvkor under 1-2 första<br />
dagarna<br />
• Ensambox med hinkutfodring under första<br />
levnadsveckan<br />
• Gemensamhetsbox 2-3 månader<br />
• Ströbädd/liggbås 3-6 månader<br />
• Ströbädd/liggbås (spalt) 7-12 till 14 månader<br />
• Liggbås 14 månader –inkalvning
Smittsam lunginflammation<br />
•Feber<br />
•Ögon- <strong>och</strong> näsflöde<br />
•Hosta, ökad andningsfrekvens<br />
•Nedsatt allmäntillstånd<br />
•Nedsatt foderlust
Samspel mellan faktorer<br />
Infektionsämnen Miljö<br />
Status<br />
PROFYLAX<br />
Minimera riskfaktorer<br />
Skötsel
Status<br />
•Immunstatus<br />
•Näringstillstånd
Miljö<br />
•Luftkvalitet<br />
•rel fukt 60-80%<br />
•NH3
Skötsel<br />
•Gruppstorlek<br />
•Djurflöde<br />
•Stress<br />
•Utfodring<br />
•Sjukdomsövervakning
PIV-3<br />
BVDV<br />
BRSV<br />
Adenovirus<br />
BCV<br />
Infektionsämnen<br />
Virus Bakterier<br />
P. haemolytica<br />
P. multocida<br />
H. somnus<br />
Mycoplasmer<br />
Chlamydier?
Procent<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Odlingsresultat nässvabbar<br />
Prov 1 (n=314)<br />
Prov 2 (n=178)<br />
Pasteurella spp A. pyogenes Ej specifik inf
Riskfaktorer luftvägsinfektioner<br />
�Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner<br />
�Brister i utfodring - energi, protein, vitamin<br />
�Andra sjukdomar - t. ex. diarréer<br />
�Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat<br />
�Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet<br />
�Blandning av uppfödningsomgångar<br />
�Grupphållning<br />
PROFYLAX<br />
Minimera riskfaktorer
Klinik<br />
Obduktion<br />
Diagnostik<br />
Bakteriologi (nässvabb),<br />
resistens<br />
RS-infektion, näsprov-PCR<br />
Serologi
•Isolera<br />
Behandling<br />
•”Vila, värme & vänlighet”<br />
•Antibiotika mot sekundärinfektioner<br />
•NSAID för att lindra symtom
Antibiotika<br />
Ampicillin<br />
Penicillin<br />
Cefalotin<br />
Enrofloxacin<br />
Tetracyklin<br />
Trim/Sulfa<br />
Streptomycin<br />
Spiramycin<br />
Antal isolat<br />
Antibiotikaresistens<br />
Pasteurella spp.<br />
Brytpunkt<br />
(µg/ml)<br />
>16<br />
>8<br />
>16<br />
>2<br />
>4<br />
>8<br />
>32<br />
>16<br />
Franklin et al.<br />
1988<br />
Obduktion<br />
0<br />
0<br />
nd<br />
nd<br />
0<br />
0<br />
6 %<br />
nd<br />
72<br />
Klinik<br />
0<br />
0<br />
nd<br />
nd<br />
0<br />
0<br />
0<br />
nd<br />
77<br />
Bengtsson & Viring<br />
2000<br />
Näsa<br />
0 %<br />
0 %<br />
0 %<br />
0 %<br />
0 %<br />
1 %<br />
5 %<br />
89 %<br />
168<br />
Lunga<br />
0 %<br />
0 %<br />
0 %<br />
1 %<br />
0 %<br />
1 %<br />
1 %<br />
83 %<br />
86
Ringorm<br />
• Svampinfektion -<br />
Trichophyton<br />
verrucosum<br />
• Hårlösa fläckar på<br />
huvud <strong>och</strong> hals<br />
• Kontaktsmitta<br />
• Lång överlevnad i<br />
miljön<br />
• Zoonos
• Diagnostik<br />
– klinik<br />
– (hudskrap)<br />
• Behandling Imaverol (licens)<br />
• Isolering<br />
• Profylax: vaccination
De viktigaste<br />
mag/tarmparasiterna hos nöt<br />
•Ostertagia ostertagi löpmagen<br />
•Cooperia oncophora tunntarmen<br />
•Prepatensperiod ca 3 veckor<br />
• Övervintrar<br />
•Skador i löpmage/tarm leder till reducerat<br />
foderutnyttjande, reducerad tillväxt, diarré mm.
Mag/tarmparasiter - immunitet<br />
Förstagångsbetande: stor äggutskiljning per<br />
parasit<br />
Äggutskiljningen är initialt hög hos<br />
förstagångsbetande <strong>och</strong> avtar senare<br />
oberoende av infektionsgrad<br />
Andragångsbetande <strong>och</strong> äldre: låg<br />
äggutskiljning per parasit dvs immuna
Mag/tarmparasiter-diagnostik<br />
Träckprov för EPG-bestämning<br />
Pepsinogen-bestämning<br />
Ev. obduktion
Coccidios hos kalv/ungdjur<br />
På stall<br />
Eimeria bovis Eimeria zurnii<br />
Ålder på drabbade djur<br />
Livscykel<br />
Prepatensperiod 2-3 veckor<br />
Symtom<br />
Terapi allmän understödjande<br />
sulfabehandling<br />
Profylax hygien, reducera smittspridning<br />
Överlevnad oocystor
På bete<br />
• Eimeria alabamensis<br />
• Prepatensperiod en vecka<br />
• symtom<br />
• Terapi understödjande, sulfa,<br />
installning/betesbyte<br />
• Profylax undvik permanenta betesfållor till<br />
förstagångbetare<br />
• Reducera stress, t.ex. stödutfodra
Lungmask - Dictyocaulus vivparus
Patogenes<br />
Intern utveckling<br />
1. Penetrationsfas dag 1-7<br />
Vandring till lungorna - asymtomatiskt<br />
2. Prepatentfas dag 7-25<br />
Utveckling i lungorna, infiltration av eosinofiler<br />
Kollaps av alveoler, ökad respiration, dödsfall<br />
3. Patentfas dag 25-55, könsmognad - äggproduktion<br />
Främmande kropps-pneumoni<br />
Sekundär bakteriell pneumoni<br />
Tilltäppning av luftblåsor, dödsfall<br />
4. Postpatentfas dag 55-70, hämning <strong>och</strong> avgång<br />
Förtjockning av luftblåsornas epitel<br />
Allergi<br />
Recidiv
• Mag- tarm störningar<br />
• Hosta, speciellt efter<br />
ansträngning, andnöd,<br />
feber,<br />
viktminskning/nedsatt<br />
tillväxt<br />
• Symtom från juli <strong>och</strong><br />
framåt<br />
Symtom
Epidemiologi<br />
Kroniska smittbärare inom besättningen<br />
Inköp<br />
Spridningen på bete gynnas av Pilobolussvamp<br />
Övervintrande larver på betet?<br />
Infekterat vilt?
Diagnostik<br />
•Kliniska symptom<br />
•Träckprov<br />
•Serologi<br />
•Obduktion<br />
•Diagnostisk behandling
Beteshygienisk profylax<br />
•Parasitfria beten<br />
•Växelbete<br />
•Sen betessläppning<br />
•Låt äldre djur beta av den övervintrade<br />
betessmittan<br />
•Betesbyten, utnyttja vallåterväxt<br />
•Stödutfodra vid behov
Anthelmintika till nötkreatur<br />
Beakta: antiparasitärt spektrum <strong>och</strong> duration<br />
karenstider <strong>och</strong> beredningsform<br />
Bensimidazoler: Axilur, Rintal, Systamex<br />
Tetrahydropyrimidiner: Paratect flex<br />
Makrocykliska laktoner: Bimectin, Cydectin,<br />
Dectomax, Eprinex, Ivomec, Noromectin, Virbamec
En mängd faktorer kan<br />
inverka på kalvhälsan...<br />
• smittryck<br />
• kalvningsmiljö<br />
• råmjölksrutiner<br />
• utfodringsrutiner<br />
• utfodringshygien<br />
• gruppstorlek<br />
• boxmiljö<br />
• boxhygien<br />
• ventilation<br />
• drag<br />
• temperatur
Innehållet är sammanställt av<br />
Lena Stengärde, Anita Jonasson,<br />
Mats Törnquist <strong>och</strong> Sven Viring
Change language