Ladda hem

fkim.se

Ladda hem

STUDIEMATERIAL

Att

ta

betalt

Studiematerial till ”Konsten att

ta betalt, få betalt och betala”


Förord

På begäran har Nutek uppdragit åt Eva-Britt Hult att författa föreliggande studiematerial.

Många företagare har läst hennes bok Konsten att ta betalt, få betalt och betala

och tyckt att den är precis vad de behövt. Många projektledare har framfört att de

mött stort behov hos företagare att också få diskutera kring frågorna att ta betalt, få

betalt och betala.

Nutek har tagit fram detta studiematerial inom programmet Att främja kvinnors företagande.

Programmet har arbetat med att utveckla information och kunskaper för och

om kvinnor som företagare. För rådgivare finns till exempel arbetsböckerna På egna

vingar och Från osynlig till synlig tillväxt. Böckerna och skrifterna är utgivna på Nutek

förlag som också har en särskild förteckning över just dessa skrifter.

Att främja kvinnors företagande är också att synliggöra kvinnors företagande vilket

bland annat görs genom statistik som publicerats i skriften Kvinnors och mäns företagande.

För den som så önskar finns också statistiken som OH-bilder att hämta på

www.nutek.se/kvinnftg under länken Statistik.

Vilka projekt för affärsrådgivning till kvinnor som fått medel under åren 2002–2004

kan Du få veta på http://firstclass.nutek.se/nutekkvinnor i mapparna Projekt 2002,

Projekt 2003 och Projekt 2004.

Uppföljningarna av år 2002 och 2003 års anslag finns i skrifter publicerade under

titlarna Att förstärka sin egen drivkraft respektive Affärsrådgivning till kvinnor – uppföljning

av 2003 års projektanslag.

Föreliggande studiematerial är alltså skrivet av Eva-Britt Hult, konsult, forskare och

författare. För innehållet ansvarar författaren ensam.

Nutek hoppas att studiematerialet skall bli till nytta för många företagare och projektledare.

Nutek den 15 november 2004

Kerstin Wennberg

Projektledare

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

1


Innehåll

Några ord innan vi börjar .................................................... 3

Till dig som deltar i cirkeln .................................................. 4

Till dig som är cirkelledare .................................................. 5

Vad är en studiecirkel? ........................................................ 6

Målsättning med cirkeln ...................................................... 7

STUDIECIRKELTRÄFFAR

Träff 1 • Konsten att ta betalt ............................................. 8

Träff 2 • Konsten att hitta lyckade lösningar ................. 10

Träff 3 • Konsten att ta betalt ........................................... 12

Träff 4 • Konsten att se ...................................................... 14

Träff 5 • Konsten att göra .................................................. 16

Träff 6 • Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? ........... 18

Illustrationer: Eva-Kajsa Nordenborg

2

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA


Några ord innan

vi börjar ...

Konsten att

ta betalt, få betalt

och betala

Handbok för företagarkvinnor

av Eva-Britt Hult

Att ta betalt för de varor och tjänster man som företagare

säljer är förstås en förutsättning för att det alls

ska kallas ett företagande och för att det ska gå att

leva på att vara företagare.

Att det är på det viset kan tyckas vara så elementärt

att det nästan är larvigt att behöva påpeka det.

Ändå är vi många som har insett att det är en sak att

som företagare veta att jag måste räkna ut ett pris,

kunna sälja och få betalt för min produkt, och en helt

annan att verkligen kunna göra det, tycka om att göra

det, lyckas med att göra det och vara nöjd med hur

jag gör det.

Min erfarenhet är att få personer drömmer om att bli

eller blir företagare för att de vill bli goda försäljare!

Det finns många undersökningar som entydigt visar

att skälen till att vi startar eget handlar om att vi vill

arbeta friare, förverkliga en idé eller överhuvudtaget

skapa oss ett eget arbete, antingen vi lämnar en anställning

eller vi inte hade något lönearbete alls innan

vi startade eget.

Själva försäljningsdelen i företaget kan rentav ibland

upplevas som ”ett nödvändigt ont”. Faktiskt! Det vet

jag och det vet antagligen också du som just har öppnat

den här handledningen för en studiecirkel om

Konsten att ta betalt.

Handledningshäftet och själva studiecirkeln utgår från

boken med samma namn, Konsten att ta betalt, få

betalt och betala (Nutek, 2:a uppl, 2002) som jag skrev

just utifrån min egen erfarenhet av att brottas med

dessa frågor och för att jag mött tusentals andra småföretagare

som gjort detsamma – och då särskilt småföretagande

kvinnor.

Gensvaret på den boken har bekräftat att de här frågorna

verkligen är något man ständigt arbetar med

och som man inte ändrar förhållningssätt till och löser

över en natt.

Därför tror jag att det är alldeles perfekt att ha en

studiecirkel i det här ämnet! Man behöver tydliggöra

sina egna tankar och problem inför andra likasinnade,

bli speglad av andra ”som vet hur det är” och –

inte minst! – höra hur de har tänkt och gjort, hur de

har lyckats mindre bra och hur de har lyckats jättebra!

Jag kan lätt föreställa mig alla roliga, spännande, lärorika

samtal som lär bli i en studiecirkel som denna!

Hör gärna av er och berätta hur det var och hur det

gick.

Med varm lyckönskan till studier och träffar!

Eva-Britt Hult

Författaren

(eva-britt.hult@life-tech.se)

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

3


Till dig som

deltar i cirkeln

4

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

Jag ser framför mig en grupp som mest består av småföretagande

kvinnor, kanske också några kvinnor som

planerar att starta företag, kanske också någon man

är med. Det beror på.

Ibland kan det vara en poäng att ”bara” vara kvinnor

tillsammans. Ibland är det en lika stor poäng att

en grupp är öppen för båda könen. Inte minst när det

handlar om Konsten att ta betalt kan det vara spännande

att få med en eller flera män. Ser de frågorna

på samma sätt? Handlar det mer om olika branscher

än att man är företagande kvinna eller företagande

man?

Som varande företagare eller blivande företagare vet

du redan den avgörande betydelsen av att vara en

dubbelt så god lyssnare som talare, vara allmänt lyhörd

för andras behov och att i en grupp med ett

gemensamt mål kunna bidra till en trivsam, öppen

och glad stämning.

För det kan sägas direkt: min absoluta övertygelse är

att det inte spelar någon roll hur väl jag kan lägga en

budget och räkna ut vad jag måste ta betalt och lära

mig hur jag får det; om man inte är en glad och öppen

person som tycker att företagande är roligt och

att det är roligt med människor, försvårar det avsevärt

att, på sikt, få ett lyckosamt företagande! Speciellt

gäller detta förstås när jag säljer tjänster och själv

är en del av produkten.

Givetvis är alla som anmäler sig till en sådan här studiecirkel

också särskilt intresserade av ämnet och har

redan massor med egna erfarenheter och frågor. Det

gör att det förutan exemplen i min bok, också finns

en sjö av exempel, misstag och framgångstillfällen att

gemensamt lyfta fram!

Och självklart: har du gått med och bestämt dig för

att avsätta dyrbar odebiterbar tid, så tänker du förstås

ta tillfället i akt och verkligen göra ditt bästa för

att träffarna och uppgifterna däremellan ska ge både

dig och dina cirkelvänner så mycket som möjligt, som

en ovärderlig kompetensutbildning – till glädje för er

alla som deltar, era kunder och samarbetspartners.

Lycka till!


Till dig som

är cirkelledare

Antingen är du en av cirkeldeltagarna som blivit utsedd

till eller själv tagit initiativ till att leda gruppen,

eller så kommer du ”utifrån”. Kanske arbetar du med

företagarfrågor som rådgivare på ett Startcentrum

eller Näringslivskontor. Kanske arbetar du på det studieförbund

som anordnat cirkeln.

Vem du än är, är förstås din särskilda uppgift att ha

en plan, ligga steget före, ha funderat ut hur du lägger

upp samtalen, redovisningen av uppgifter och så

vidare. Du vet att cirkeldeltagarna har mycket att tillföra

av både erfarenheter och kunskaper och planerar

därför sammankomsterna så att det finns utrymme

för att alla får komma till tals och det är du som

har koll på tiden. Hur professionellt och lyhört än

sällskapet må vara, finns alltid en fara att någon pratar

och associerar till sitt hela tiden. Då är risken stor

att man missar viktiga erfarenheter och synpunkter

från deltagare som inte är så snabba att yttra sig.

Och självklart är din inställning att denna cirkel ska

ge så mycket som möjligt till alla som är med. Med

andra ord är du helt kundorienterad!

Önskvärt är också att du som ledare för denna cirkel

själv är eller ha varit företagare eller haft företagande

på nära håll, i familjen. Som jag ser det, är det först

när du, under minst ett helt år, har varit i den situationen

som du riktigt förstår vad företagande innebär.

Inte minst vad gäller den ekonomiska biten.

Cirkelns plan och uppgifter utgår i huvudsak från

boken Konsten att ta betalt få betalt och betala, även

om den kronologiskt inte helt följer boken. Allt är

inte heller med som står där, men det förutsätts att

deltagarna har läst boken, så det är ju ändå på sätt

och vis med, indirekt. En del är också tillagt.

Givetvis är det meningen att ännu mer kommer till

medan cirkeln pågår, utifrån såväl dina som deltagarnas

kunskaper, erfarenheter och önskemål.

Att vara kundorienterad och få nöjda kunder handlar

ju om att kunna uppfylla kundens förväntningar.

Detsamma gäller för en kurs – och en studiecirkel!

Redan vid första träffen gäller det därför för dig som

cirkelledare att inventera vilka förväntningar som

finns och sen under resans gång stämma av förväntan-uppfyllelse

och också medverka till att alla deltagare

förstår att det är allas ansvar att resultatet blir

så bra som möjligt. Du är visserligen ledare, men inte

minst bland en samling företagsamma personer som

antingen redan är eller håller på att planera att bli

företagare, är din roll mer av samordnande slag.

Minst en gång under cirkeltiden bör också cirkelledaren

och deltagaren träffas enskilt för att diskutera

vad innehållet i cirkeln får för resultat för deltagarens

företag.

Lycka till!

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

5


Vad är en

studiecirkel?

6

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

Studiecirkeln har en lång historia i vårt folkbildande

och föreningstäta land. Det finns en rad studieförbund

som enbart arbetar med att anordna studiecirklar

eller inspirera andra att göra det med viss support

från studieförbundet.

Ibland kan man få statsbidrag eller EU-bidrag till litteratur

och andra kostnader för cirkeln. Till exempel

om man vid något tillfälle vill ta in en extern föreläsare

eller göra något studiebesök. Hör efter med

studieförbund i din närhet, om vilka regler som gäller

just nu.

För att få ta del av sådana bidrag måste vissa krav

vara uppfylla. De kraven grundar sig oftast på den

ram som studiecirkeln utvecklat efter alla år, under

olika förhållanden, med vitt skilda människor och

ämnen. Det är väl helt enkelt så att det är den mest

fungerande formen man kommit fram till.

Så: vare sig man kan få del av något bidrag eller inte

(bara att alla ni deltagare bidrar med er närvaro,

motivation och arbetsglädje är ju ett jättebidrag!), så

brukar ett bra koncept för en studiecirkel vara:

• 6–10 deltagare

• minst 5 sammankomster

• minst 15 studietimmar á 45 minuter totalt

• alla ska ha tillgång till samma litteratur och studera

enligt en fastställd plan

I upplägget av denna studiecirkel har jag haft nytta

av det avsnitt om studieplan som min kollega Liv

Ohlson och jag föreslog i vår första bok Första året

som företagare (Uppsala Publishing House, 2:a uppl,

1999).


Målsättning

med cirkeln

Målsättningen med den här cirkeln är att med boken

Konsten att ta betalt, få betalt och betala som utgångspunkt,

ta del av såväl erfarenheter som redovisas i

boken, som egna och andras erfarenheter, funderingar

och lösningar kring ämnet att sälja och ta betalt för

sina varor och tjänster. Givetvis för att därefter praktiskt

kunna överföra denna kunskap till det egna företagets

sätt att arbeta!

En ytterligare målsättning kan vara att bilda mindre

eller större nätverk där ni fortlöpande stöttar och inspirerar

varandra.

För vem?

Eftersom boken Konsten att ta betalt, få betalt och

betala huvudsakligen vänder sig till småföretagande

kvinnor tänker jag att det i första hand är er handboken

vänder sig till. Men naturligtvis kan även andra

ha glädje och nytta av att samtala runt och göra

uppgifter kring de här frågorna, som till exempel den,

kvinna som man, som i nuläget går och drömmer om

eller tänker på att starta eget: Vad behövs rent ekonomiskt

för att ett företag ska leva och utvecklas? Och

hur gör jag rent praktiskt, sätter pris, marknadsför

och säljer?

Krav på förkunskap

Alla deltagare bör ha läst boken Konsten att ta betalt,

få betalt och betala innan cirkeln börjar.

Helt klart går det då fortare att komma in i ämnet

och därmed få mer tid att utveckla det. Kanske kan

man också se de egenskaper som lyfts fram i introduktionen

för deltagarna, som ”förkunskaper”. Att

var och en bär med sig en positiv attityd, en öppen

inställning och vilja att bidra och ta sig tid för såväl

själva arbetet i cirkeln som däremellan.

Vad får man med sig? Varför ska

man delta i den här studiecirkeln?

Efter att ha deltagit i den här cirkeln ska alla deltagare

grundligt ha gått igenom sitt företags ekonomi, sitt

eget förhållningssätt till pengar och försäljning och

hittat flera lösningar på de problem som man haft

innan cirkeln startade. Naturligtvis ska man också

sett de goda sidorna, de briljanta lösningar och förhållningssätt

som man redan har, men som man bara

inte tänkt på, förrän man nu pratar om dem och får

andra att se och uppmuntra dem!

Varje deltagare bör också ha fått möjlighet att enskilt

diskutera lösningarna med cirkelledaren.

Överhuvudtaget ska alla som deltagit i cirkeln ha fått

en bredare insikt om vad företagspengar är.

Förberedelse inför första träffen:

Fundera på varför du gått med i cirkeln, vad du vill ha ut

av den och vilka frågor som är viktigast för dig. Förbered

frågorna som kommer att tas upp enligt det som står

under träff 1.

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

7


8

TRÄFF 1

Vilka är vi, varför är vi här,

vad vill vi, vad ska vi lösa? Och hur?

Träffen bör vara 3 x 45 minuter. Börja med att ta

det första 45-minuterspasset (minst) till presentation.

Alla deltagare får svara på följande frågor:

• Namn på mig själv och namn på mitt företag.

• Vad gör företaget? Vad säljer jag? (Ha som mål

att säga detta på kortaste och tydligaste sätt!)

• Hur länge har jag varit företagare? (Alternativt hur

länge har jag drömt om att bli företagare/ när ska

jag starta?)

• Har jag anställda? Planerar jag att på sikt att ha

anställda?

• Det här är jag jättebra på – och det här är jag urdålig

på! (Den punkten kan hjälpa till att snabbt

skapa en öppen och glad stämning.)

• Varför är jag med i studiecirkeln och vad förväntar

jag mig av den?

Målet med ett inledningsmöte är i första hand att

skapa en bra atmosfär. Det allra bästa är förstås om

alla så fort som möjligt får känslan av att det här

kommer att bli en rolig grupp med högt i tak och

där man kan våga fråga om vad som helst utan att

känna sig dum och där alla kommer att få komma

till tals.

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

Ett annat mål är att lägga grunden för upplägget.

Är studieplanens upplägg OK? Vill vi ha tillgång till

någon mer litteratur? Vill vi bjuda in någon erfaren

företagare eller annan fackman eller göra studiebesök

på något företag, kanske på något av våra egna

företag? Ska alla dokumentera, var och en för sig,

eller ska någon särskild sammanfatta slutsatser och

lärdomar – för alla? Gör studieledaren det eller någon

annan? Ska vi alternera, eller är det samma person

som ska göra det varje gång? Har alla tillgång

till en bra datorskrivare och/eller kopieringsmöjligheter?

Glöm inte det rent praktiska

Det rent praktiska ska också med på första träffen.

Ska vi köra tre pass á 45 minuter med paus emellan,

och i så fall hur lång paus? Eller ska vi ta två längre

pass med en längre paus? Vilken tid är bäst att börja?

När ska vi sluta? Ska vi dricka kaffe i pausen?

Vem fixar i så fall det? Eller tar var och en med

dricka/termos? Kaffebröd/mackor? Kan vi redan här

säga att vi gör något särskilt som avslutning? Även

om vi kan ha det öppet så länge vad det blir.

Låt inte den praktiska delen ta för lång tid att planera.

Sätt en maxtid på 10–15 minuter då det ska

vara avklarat. Man kan ju anpassa den praktiska

biten under resans gång.

Konsten att ta betalt

Svårt att ta betalt

Anknyt till ”de vanligaste replikerna” i kapitel 2 i

boken Konsten att ta betalt, få betalt och betala. Medoch

motargument. Vilken/vilka är de repliker som

du bäst känner igen? Har du någon egen att lägga

till ytterligare?

Bemöt dina egna och andras ”problemargument”

med motbilder.

Sammanfatta presentationen av alla företag. Sammanfatta

vilka problemargument som är de vanligaste

och motargumenten mot dem.

Till nästa träff:

Gå vidare med detta. Skriv ner det du tycker är det

svåraste med att ta betalt. Skriv ner motargument och

vad som skulle kunna få dig att ändra ditt sätt att se det

som du gör. Utifrån presentationen och samtalen i

gruppen; kan du redan nu se någon eller några särskilda

personer som du kan lära dig speciellt av?

Titta i boken, kapitel 3 och 5. Även där finns reflektioner

och förslag till lösningar. Skulle några av dem passa

särskilt bra för dig eller någon annan i gruppen?

Gör inte uppgiften för stor. Skriv hellre i stolpform än

inget alls, så att du kan delge de andra deltagarna det

du kommit fram till.


TRÄFF 1


10

TRÄFF 2

Börja med en återblick

Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade

vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi

göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?

Måste någon gå tidigare än vi andra?

Lyckade lösningar

Huvuduppgiften till idag var att komma med lyckade

lösningar och/eller bemötanden av egna och andras

problemformuleringar och de repliker som finns

i boken, kapitel 2 och 3.

Gå laget runt. Anknyt till kapitel 5 i boken. Även

här finns en rad förslag på lösningar. Har någon

kanske redan tagit hjälp av något tips där?

• Ligger din produkt rätt i tiden?

• Har du någon annan som kan sälja åt dig? Skulle

några av deltagarna kunna/vilja byta och bli varandras

managers? Sälja den andres produkter och

kunna hänvisa till den kollegan när någon vill

handla eller förhandla? Kanske bara på försök,

under en övergångsperiod.

• Är du tillräckligt professionell och någon att, i alla

lägen, lita på? I dagens samhälle med tusen olika

val för alla, kan den som i alla väder är ”någon att

lita på” kanske höja sitt pris bara för att den förenklar

tillvaron för sin kund.

• Något som särskilt småföretagande kvinnor bör

vara observanta på är vilka kunder vi har. Disku-

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

tera vilka kunder era olika företag har. Är det köpstarka

kunder? Är det kunder som gärna betalar

det lilla extra för att få det lilla extra eller vill de

alltid ha det billigaste? Om jag säljer tjänster och/

eller hantverk, förstår mina kunder vad som ligger

inräknat i priset? Skulle jag behöva och kunna

byta kundkrets? I så fall hur?

Hur är det med pengar egentligen?

Efter den redovisningen och diskussionen är det dags

att ta tag i en av grundfrågorna i hela cirkeln, och

anknyta till kapitel 6: Vet jag som företagare hur

mycket jag måste ha in varje dag/vecka/månad/år

och vad har jag för syn på pengar, på vinst och på

företagande, egentligen?! Gå varvet runt, ganska

kort. För detta ska behandlas djupare och mer ingående

vid nästa träff.

Till nästa träff:

Skriv ner hur du räknat fram ditt pris och hur mycket du

vill ha/behöver ha in i ditt företag för att det ska leva och

utvecklas. Skriv också om det är på kort sikt eller på

lång sikt. Hur kort? Hur långt? Hur ser din drömbudget

ut? Har du några problem/frågor här som du nu kan

passa på att ta upp och belysa tillsammans med övriga

deltagare?

Allra bäst är om alla har tydligt skrivit och kan visa hur

de kommit fram till sitt pris, och om det är någon

särskild, generell eller egen, regel, modell eller annan

ledstjärna som används.

Konsten att hitta lyckade lösningar


TRÄFF 2


12

TRÄFF 3

Börja med en återblick

Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade

vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi

göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?

Måste någon gå tidigare än vi andra?

Vi synar varandras

budgetar och prissättning

Uppgiften var att tänka efter, tydliggöra och helst

skriva ner hur du har kommit fram till ditt pris och

frågorna som i boken tas upp i kapitel 6.

Gå laget runt och berätta var och en.

• Hur många har tidigare gjort en kalkyl?

• Vet alla om hur stora varje månads fasta kostnader

är?

• Ska intäkterna ”bara” täcka fasta utgifter?

• Har jag lagt in en lön eller tar jag bara ut ”det

som blir över”?

• Har jag lagt in utvecklingspengar (vinst)? Tillräckligt

för det jag vill göra?

• Vad har jag för syn på ordet och begreppet ”vinst”?

Visa era kalkyler och diskutera dem.

Sammanfatta tankegångarna.

• Om jag säljer tjänster, vilket timarvode behöver

jag ha för att täcka min budget?

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

• Hur många timmar räknar jag med att kunna arbeta/ta

betalt för?

• Kan jag räkna alla tjänster i timtid?

• Kanske kan jag ta ett fast pris ibland? Jämför med

en föreläsare.

• Vad spelar tillgång och efterfrågan för roll? Eller

möjligheten att medan jag själv och/eller det jag

säljer är särskilt ”hett” kunna smida medan järnet

är varmt.

• Har jag ett minimipris: under det här går jag inte!?

Både om jag säljer varor och tjänster; vilken möjlighet

har jag att sätta pris enligt McDonalds-modellen

och bilförsäljningsmodellen? Det vill säga att en

enkel ”avskalad” basvara har ett lägsta pris och sen

kostar det mer om man vill ha mer, utöver det.

En sak är att räkna ut vad du vill ha och behöver ha,

en annan är förstås att få det. Du kan knappast slå

någon i huvudet med att du måste ha ett visst pris

för att du har en budget och att du har räknat ut det

på ett visst sätt. Diskutera den frågeställningen. En

nyckel kan vara: hur betalar jag själv?

Två och två, ställ frågan ärligt:

• Skulle du betala det här för min vara/tjänst? Mer

eller mindre? Varför?

• Vad skulle få dig att betala det pris jag vill ha,

behöver ha, eller – mer än det?!

Konsten att ta betalt

Redovisa till alla.

Samtala kring vad det är som får oss att i vissa lägen

nästan betala ”vad som helst”, eller i vart fall inte i

första hand se till priset. Kan jag själv skapa den

känslan kring mina produkter? Vill jag?

Gör en sammanfattande lista på det som är de viktigaste

skälen till att jag som kund vill betala ordentligt

för något.

Till nästa träff:

Ta med presentationsmaterial, annonser, offerter,

visitkort, fakturor och så vidare från ditt företag, och

gärna också någon annans som du tycker är särskilt

bra eller inte bra alls, goda respektive avskräckande

exempel.

Försök att se ditt eget presentationsmaterial och även

ditt företagsnamn med nya ”objektiva” ögon och

förbered dig på vad andra kommer att kunna säga.


TRÄFF 3


14

TRÄFF 4

Börja med en återblick

Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade

vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi

göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?

Måste någon gå tidigare än vi andra?

Vilken bild ger jag till värld och kunder?

Vilken bild ger mitt och andras presentationsmaterial

av mig och mitt företag?

• Vad är bra – vad kan bli bättre?

• Vad är direkt dåligt?

• Lyft fram det som är bra. Tycker alla det?

• Tala om vilka tankar och vilket budskap man får.

Offerter och fakturor

• Hur ser mina offerter ut?

• Mina fakturor?

• Hur skriver jag en offert? Tydlighet och bekräftelse.

• Hur fort fakturerar jag?

• Vad kostar det företaget om jag inte fakturerar

först efter en månad? I kronor och i företagets

image.

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

Nyckelbegrepp

3-delsregeln, ideella kvoten (kapitel 5, 6, 7).

Något som kan förstärka om du tycker det är svårt

att ta betalt är om du också har svårt med den rent

praktiska delen som till exempel en offert och en faktura.

Andra kan tycka att det låter konstigt att man

inte som företagare har självklar kläm på sådana

saker. Men vi har alla våra brister ... Och en väg att

förbättra sig är ju att gå med i en cirkel som denna!

Gör förfrågningar till varandra och skriv offerter –

och kommentera. Finns allt med; om vad som gäller

om någon blir sjuk eller något annat oförutsett inträffar?

Fråga varandra om hur fort ni fakturerar.

Har du en tydlig offert att utgå från är det ju lättare

att direkt skicka en faktura utifrån vad som står där.

För att själv få en inre känsla för företagspengar, gå

igenom 3-delsreglen. Som tjänsteföretagare utan anställda

behöver du ha in 2–3 gånger så mycket som

en anställd har i nettolön. Det är bra att ha i ryggmärgen.

Säljer du varor och har kostnader för verktyg och

lager ska det dessutom finnas kostnadstäckning för

detta.

Ett annat tips att tänka på är den ideella kvoten.

Som företagare kan du få förfrågan att ingå i många

olika ideella sammanhang eller ”bara” delta i olika

aktiviteter som sker på odebiterbar tid. Självklart är

det bra att ingå i olika sociala sammanhang och nätverk.

Men som företagare måste du också väga hur

mycket tid och kraft och ekonomi detta tar.

Synliggör era ideella kvoter! Berätta om allt ni gör

på odebiterbar tid. Fundera över balansen mot det

som är ert ”riktiga” arbete. Det är förstås lika fel

att ha alltför mycket ideell tid som ingen alls. Att ha

begreppet ideell tid med sig kan underlätta när du

får ännu en förfrågan att vara med någonstans eller

att göra något utan ersättning. Hellre än att svara ja

eller nej kan du hänvisa till att ens ideella kvot ”tyvärr

redan är uppfylld” – för just det här året, eller

två år framåt eller annan tid som du väljer.

Inför nästa träff:

Konsten att se

Vad händer om det inte går som du vill och hoppas?

Vad händer om det lyckas och går över förväntan?!

Vad har du för beredskapsplaner?

Tänk över och skriv ner – olika scenarier och

konsekvenser.


TRÄFF 4


16

TRÄFF 5

Börja med en återblick

Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade

vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi

göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?

Måste någon gå tidigare än vi andra?

Beredskapsplaner för

både sämre och bättre tider!

Gå igenom era beredskapsplaner.

• Hur lång tid är jag villig att vara i ett uppbyggnadsskede?

• Vilka konsekvenser får det för mitt sociala trygghetssystem?

• Sjukpenning och pension. Betyder det något vilken

företagsform jag har, enskild firma eller AB.

• Kan jag varva företagande med anställning medan

jag bygger mitt företag? Ge exempel i gruppen

på olika erfarenheter och tankar.

• Kan jag tänka mig att helt lägga ner mitt företag

om jag inte får in pengar som behövs? Hur gör jag

då?

Diskutera alla var och ens beredskapsplaner för sämre

tider. Exempel och erfarenheter, hur det har varit,

hur ni eller några andra gjorde.

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

En beredskapsplan för hur det går om det går riktigt

bra, bättre än du trodde – är ju lika viktig!

• Vågar du lyckas?

• Vågar du visa att det går bra?

• Hur hanterar du om du får så mycket att göra och

så många kunder att det blir svårt att hinna med

och klara av dem?

• Kan du få hjälp av andra? Anställa? Eller höja priset

rejält?

• Hur skulle det kännas?

Diskutera varandras lyckoplaner. Vilka

realistiska steg skulle behöva tas för att

komma dit? Brainstorma och ge

varandra massor av tips!!

Kan vi hjälpa varandra

– vara varandras coacher?

Före sista träffen: gå igenom:

Konsten att göra

• Vad har jag fått för nya erfarenheter?

• Vill jag fortsätta att träffas i den här gruppen i fortsättningen?

• Hela gruppen eller bara några av oss?

• I så fall, under vilka former?

• Som studiegrupp?

• Som nätverk där man får testa idéer och uppslag och

kan ge varandra stöd och inspiration i det egna företagandet?


TRÄFF 5


18

TRÄFF 6

Börja med en återblick

Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade

vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi

göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?

Måste någon gå tidigare än vi andra?

Sista träffen med gänget

– för den här gången

Förhoppningsvis har ni valt att göra något riktigt

roligt den här gången! Kanske samlas ni en stund

innan i den vanliga lokalen och sammanfattar, eller

så gör ni det där ni nu valt att vara.

Summera allt ni lärt er under alla träffar. Gå laget

runt.

• Vad är den viktigaste lärdomen?

• Finns några frågor kvar?

• Har alla koll på hur man räknat ut sitt pris, vad

man behöver ha in i företaget, vilka kunder man

har och vad de kan betala, vilken ny kundgrupp

som kan finnas, vad som händer om det inte går

som man vill – eller det går över förväntan!?

Satsa sen ordentligt på en social samvaro denna sista

gång! Vad blev det för kul ni gjorde tillsammans:

en studieresa, en pic-nic, ett företagsbesök, en restaurangmåltid?

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? Ha kul!!!

När, var, hur, och varför

– varför inte? – ska vi ses igen?

Bestäm om ni vill fortsätta att träffas, allihop, några,

vara coacher till varandra, arrangera en ny studiecirkel,

kanske i till exempel Konsten att hålla

ångan uppe (Nutek Info nr 021-99)?

Än en gång: Lycka till!


TRÄFF 6


Vill Du diskutera hur Du skall sätta pris på Dina tjänster eller

varor? Vet Du tillräckligt om vad vill kunden betala för? Denna

skrift ger underlag för att i grupp resonera om dessa och många

fler frågor kring betalning.

Studiematerialet kan användas av deltagare så väl som ledare

och är tänkt för en grupp, ett nätverk eller projekt med kvinnliga

företagare.

Skriften är ett komplement till boken Konsten att ta betalt, få

betalt och betala som också kan köpas från Nutek Förlag.

Både boken och studiematerialet är skrivna av företagaren och

författaren Eva-Britt Hult, Firma Life-Tech.

ex 000 1 Stockholm åtta.45 Nutek © 2004

Verket för näringslivsutveckling

November

Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

056-2004

Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26

www.nutek.se Infonr

Similar magazines