STUDIEMATERIAL
Att
ta
betalt
Studiematerial till ”Konsten att
ta betalt, få betalt och betala”
Förord
På begäran har Nutek uppdragit åt Eva-Britt Hult att författa föreliggande studiematerial.
Många företagare har läst hennes bok Konsten att ta betalt, få betalt och betala
och tyckt att den är precis vad de behövt. Många projektledare har framfört att de
mött stort behov hos företagare att också få diskutera kring frågorna att ta betalt, få
betalt och betala.
Nutek har tagit fram detta studiematerial inom programmet Att främja kvinnors företagande.
Programmet har arbetat med att utveckla information och kunskaper för och
om kvinnor som företagare. För rådgivare finns till exempel arbetsböckerna På egna
vingar och Från osynlig till synlig tillväxt. Böckerna och skrifterna är utgivna på Nutek
förlag som också har en särskild förteckning över just dessa skrifter.
Att främja kvinnors företagande är också att synliggöra kvinnors företagande vilket
bland annat görs genom statistik som publicerats i skriften Kvinnors och mäns företagande.
För den som så önskar finns också statistiken som OH-bilder att hämta på
www.nutek.se/kvinnftg under länken Statistik.
Vilka projekt för affärsrådgivning till kvinnor som fått medel under åren 2002–2004
kan Du få veta på http://firstclass.nutek.se/nutekkvinnor i mapparna Projekt 2002,
Projekt 2003 och Projekt 2004.
Uppföljningarna av år 2002 och 2003 års anslag finns i skrifter publicerade under
titlarna Att förstärka sin egen drivkraft respektive Affärsrådgivning till kvinnor – uppföljning
av 2003 års projektanslag.
Föreliggande studiematerial är alltså skrivet av Eva-Britt Hult, konsult, forskare och
författare. För innehållet ansvarar författaren ensam.
Nutek hoppas att studiematerialet skall bli till nytta för många företagare och projektledare.
Nutek den 15 november 2004
Kerstin Wennberg
Projektledare
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
1
Innehåll
Några ord innan vi börjar .................................................... 3
Till dig som deltar i cirkeln .................................................. 4
Till dig som är cirkelledare .................................................. 5
Vad är en studiecirkel? ........................................................ 6
Målsättning med cirkeln ...................................................... 7
STUDIECIRKELTRÄFFAR
Träff 1 • Konsten att ta betalt ............................................. 8
Träff 2 • Konsten att hitta lyckade lösningar ................. 10
Träff 3 • Konsten att ta betalt ........................................... 12
Träff 4 • Konsten att se ...................................................... 14
Träff 5 • Konsten att göra .................................................. 16
Träff 6 • Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? ........... 18
Illustrationer: Eva-Kajsa Nordenborg
2
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
Några ord innan
vi börjar ...
Konsten att
ta betalt, få betalt
och betala
Handbok för företagarkvinnor
av Eva-Britt Hult
Att ta betalt för de varor och tjänster man som företagare
säljer är förstås en förutsättning för att det alls
ska kallas ett företagande och för att det ska gå att
leva på att vara företagare.
Att det är på det viset kan tyckas vara så elementärt
att det nästan är larvigt att behöva påpeka det.
Ändå är vi många som har insett att det är en sak att
som företagare veta att jag måste räkna ut ett pris,
kunna sälja och få betalt för min produkt, och en helt
annan att verkligen kunna göra det, tycka om att göra
det, lyckas med att göra det och vara nöjd med hur
jag gör det.
Min erfarenhet är att få personer drömmer om att bli
eller blir företagare för att de vill bli goda försäljare!
Det finns många undersökningar som entydigt visar
att skälen till att vi startar eget handlar om att vi vill
arbeta friare, förverkliga en idé eller överhuvudtaget
skapa oss ett eget arbete, antingen vi lämnar en anställning
eller vi inte hade något lönearbete alls innan
vi startade eget.
Själva försäljningsdelen i företaget kan rentav ibland
upplevas som ”ett nödvändigt ont”. Faktiskt! Det vet
jag och det vet antagligen också du som just har öppnat
den här handledningen för en studiecirkel om
Konsten att ta betalt.
Handledningshäftet och själva studiecirkeln utgår från
boken med samma namn, Konsten att ta betalt, få
betalt och betala (Nutek, 2:a uppl, 2002) som jag skrev
just utifrån min egen erfarenhet av att brottas med
dessa frågor och för att jag mött tusentals andra småföretagare
som gjort detsamma – och då särskilt småföretagande
kvinnor.
Gensvaret på den boken har bekräftat att de här frågorna
verkligen är något man ständigt arbetar med
och som man inte ändrar förhållningssätt till och löser
över en natt.
Därför tror jag att det är alldeles perfekt att ha en
studiecirkel i det här ämnet! Man behöver tydliggöra
sina egna tankar och problem inför andra likasinnade,
bli speglad av andra ”som vet hur det är” och –
inte minst! – höra hur de har tänkt och gjort, hur de
har lyckats mindre bra och hur de har lyckats jättebra!
Jag kan lätt föreställa mig alla roliga, spännande, lärorika
samtal som lär bli i en studiecirkel som denna!
Hör gärna av er och berätta hur det var och hur det
gick.
Med varm lyckönskan till studier och träffar!
Eva-Britt Hult
Författaren
(eva-britt.hult@life-tech.se)
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
3
Till dig som
deltar i cirkeln
4
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
Jag ser framför mig en grupp som mest består av småföretagande
kvinnor, kanske också några kvinnor som
planerar att starta företag, kanske också någon man
är med. Det beror på.
Ibland kan det vara en poäng att ”bara” vara kvinnor
tillsammans. Ibland är det en lika stor poäng att
en grupp är öppen för båda könen. Inte minst när det
handlar om Konsten att ta betalt kan det vara spännande
att få med en eller flera män. Ser de frågorna
på samma sätt? Handlar det mer om olika branscher
än att man är företagande kvinna eller företagande
man?
Som varande företagare eller blivande företagare vet
du redan den avgörande betydelsen av att vara en
dubbelt så god lyssnare som talare, vara allmänt lyhörd
för andras behov och att i en grupp med ett
gemensamt mål kunna bidra till en trivsam, öppen
och glad stämning.
För det kan sägas direkt: min absoluta övertygelse är
att det inte spelar någon roll hur väl jag kan lägga en
budget och räkna ut vad jag måste ta betalt och lära
mig hur jag får det; om man inte är en glad och öppen
person som tycker att företagande är roligt och
att det är roligt med människor, försvårar det avsevärt
att, på sikt, få ett lyckosamt företagande! Speciellt
gäller detta förstås när jag säljer tjänster och själv
är en del av produkten.
Givetvis är alla som anmäler sig till en sådan här studiecirkel
också särskilt intresserade av ämnet och har
redan massor med egna erfarenheter och frågor. Det
gör att det förutan exemplen i min bok, också finns
en sjö av exempel, misstag och framgångstillfällen att
gemensamt lyfta fram!
Och självklart: har du gått med och bestämt dig för
att avsätta dyrbar odebiterbar tid, så tänker du förstås
ta tillfället i akt och verkligen göra ditt bästa för
att träffarna och uppgifterna däremellan ska ge både
dig och dina cirkelvänner så mycket som möjligt, som
en ovärderlig kompetensutbildning – till glädje för er
alla som deltar, era kunder och samarbetspartners.
Lycka till!
Till dig som
är cirkelledare
Antingen är du en av cirkeldeltagarna som blivit utsedd
till eller själv tagit initiativ till att leda gruppen,
eller så kommer du ”utifrån”. Kanske arbetar du med
företagarfrågor som rådgivare på ett Startcentrum
eller Näringslivskontor. Kanske arbetar du på det studieförbund
som anordnat cirkeln.
Vem du än är, är förstås din särskilda uppgift att ha
en plan, ligga steget före, ha funderat ut hur du lägger
upp samtalen, redovisningen av uppgifter och så
vidare. Du vet att cirkeldeltagarna har mycket att tillföra
av både erfarenheter och kunskaper och planerar
därför sammankomsterna så att det finns utrymme
för att alla får komma till tals och det är du som
har koll på tiden. Hur professionellt och lyhört än
sällskapet må vara, finns alltid en fara att någon pratar
och associerar till sitt hela tiden. Då är risken stor
att man missar viktiga erfarenheter och synpunkter
från deltagare som inte är så snabba att yttra sig.
Och självklart är din inställning att denna cirkel ska
ge så mycket som möjligt till alla som är med. Med
andra ord är du helt kundorienterad!
Önskvärt är också att du som ledare för denna cirkel
själv är eller ha varit företagare eller haft företagande
på nära håll, i familjen. Som jag ser det, är det först
när du, under minst ett helt år, har varit i den situationen
som du riktigt förstår vad företagande innebär.
Inte minst vad gäller den ekonomiska biten.
Cirkelns plan och uppgifter utgår i huvudsak från
boken Konsten att ta betalt få betalt och betala, även
om den kronologiskt inte helt följer boken. Allt är
inte heller med som står där, men det förutsätts att
deltagarna har läst boken, så det är ju ändå på sätt
och vis med, indirekt. En del är också tillagt.
Givetvis är det meningen att ännu mer kommer till
medan cirkeln pågår, utifrån såväl dina som deltagarnas
kunskaper, erfarenheter och önskemål.
Att vara kundorienterad och få nöjda kunder handlar
ju om att kunna uppfylla kundens förväntningar.
Detsamma gäller för en kurs – och en studiecirkel!
Redan vid första träffen gäller det därför för dig som
cirkelledare att inventera vilka förväntningar som
finns och sen under resans gång stämma av förväntan-uppfyllelse
och också medverka till att alla deltagare
förstår att det är allas ansvar att resultatet blir
så bra som möjligt. Du är visserligen ledare, men inte
minst bland en samling företagsamma personer som
antingen redan är eller håller på att planera att bli
företagare, är din roll mer av samordnande slag.
Minst en gång under cirkeltiden bör också cirkelledaren
och deltagaren träffas enskilt för att diskutera
vad innehållet i cirkeln får för resultat för deltagarens
företag.
Lycka till!
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
5
Vad är en
studiecirkel?
6
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
Studiecirkeln har en lång historia i vårt folkbildande
och föreningstäta land. Det finns en rad studieförbund
som enbart arbetar med att anordna studiecirklar
eller inspirera andra att göra det med viss support
från studieförbundet.
Ibland kan man få statsbidrag eller EU-bidrag till litteratur
och andra kostnader för cirkeln. Till exempel
om man vid något tillfälle vill ta in en extern föreläsare
eller göra något studiebesök. Hör efter med
studieförbund i din närhet, om vilka regler som gäller
just nu.
För att få ta del av sådana bidrag måste vissa krav
vara uppfylla. De kraven grundar sig oftast på den
ram som studiecirkeln utvecklat efter alla år, under
olika förhållanden, med vitt skilda människor och
ämnen. Det är väl helt enkelt så att det är den mest
fungerande formen man kommit fram till.
Så: vare sig man kan få del av något bidrag eller inte
(bara att alla ni deltagare bidrar med er närvaro,
motivation och arbetsglädje är ju ett jättebidrag!), så
brukar ett bra koncept för en studiecirkel vara:
• 6–10 deltagare
• minst 5 sammankomster
• minst 15 studietimmar á 45 minuter totalt
• alla ska ha tillgång till samma litteratur och studera
enligt en fastställd plan
I upplägget av denna studiecirkel har jag haft nytta
av det avsnitt om studieplan som min kollega Liv
Ohlson och jag föreslog i vår första bok Första året
som företagare (Uppsala Publishing House, 2:a uppl,
1999).
Målsättning
med cirkeln
Målsättningen med den här cirkeln är att med boken
Konsten att ta betalt, få betalt och betala som utgångspunkt,
ta del av såväl erfarenheter som redovisas i
boken, som egna och andras erfarenheter, funderingar
och lösningar kring ämnet att sälja och ta betalt för
sina varor och tjänster. Givetvis för att därefter praktiskt
kunna överföra denna kunskap till det egna företagets
sätt att arbeta!
En ytterligare målsättning kan vara att bilda mindre
eller större nätverk där ni fortlöpande stöttar och inspirerar
varandra.
För vem?
Eftersom boken Konsten att ta betalt, få betalt och
betala huvudsakligen vänder sig till småföretagande
kvinnor tänker jag att det i första hand är er handboken
vänder sig till. Men naturligtvis kan även andra
ha glädje och nytta av att samtala runt och göra
uppgifter kring de här frågorna, som till exempel den,
kvinna som man, som i nuläget går och drömmer om
eller tänker på att starta eget: Vad behövs rent ekonomiskt
för att ett företag ska leva och utvecklas? Och
hur gör jag rent praktiskt, sätter pris, marknadsför
och säljer?
Krav på förkunskap
Alla deltagare bör ha läst boken Konsten att ta betalt,
få betalt och betala innan cirkeln börjar.
Helt klart går det då fortare att komma in i ämnet
och därmed få mer tid att utveckla det. Kanske kan
man också se de egenskaper som lyfts fram i introduktionen
för deltagarna, som ”förkunskaper”. Att
var och en bär med sig en positiv attityd, en öppen
inställning och vilja att bidra och ta sig tid för såväl
själva arbetet i cirkeln som däremellan.
Vad får man med sig? Varför ska
man delta i den här studiecirkeln?
Efter att ha deltagit i den här cirkeln ska alla deltagare
grundligt ha gått igenom sitt företags ekonomi, sitt
eget förhållningssätt till pengar och försäljning och
hittat flera lösningar på de problem som man haft
innan cirkeln startade. Naturligtvis ska man också
sett de goda sidorna, de briljanta lösningar och förhållningssätt
som man redan har, men som man bara
inte tänkt på, förrän man nu pratar om dem och får
andra att se och uppmuntra dem!
Varje deltagare bör också ha fått möjlighet att enskilt
diskutera lösningarna med cirkelledaren.
Överhuvudtaget ska alla som deltagit i cirkeln ha fått
en bredare insikt om vad företagspengar är.
Förberedelse inför första träffen:
Fundera på varför du gått med i cirkeln, vad du vill ha ut
av den och vilka frågor som är viktigast för dig. Förbered
frågorna som kommer att tas upp enligt det som står
under träff 1.
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
7
8
TRÄFF 1
Vilka är vi, varför är vi här,
vad vill vi, vad ska vi lösa? Och hur?
Träffen bör vara 3 x 45 minuter. Börja med att ta
det första 45-minuterspasset (minst) till presentation.
Alla deltagare får svara på följande frågor:
• Namn på mig själv och namn på mitt företag.
• Vad gör företaget? Vad säljer jag? (Ha som mål
att säga detta på kortaste och tydligaste sätt!)
• Hur länge har jag varit företagare? (Alternativt hur
länge har jag drömt om att bli företagare/ när ska
jag starta?)
• Har jag anställda? Planerar jag att på sikt att ha
anställda?
• Det här är jag jättebra på – och det här är jag urdålig
på! (Den punkten kan hjälpa till att snabbt
skapa en öppen och glad stämning.)
• Varför är jag med i studiecirkeln och vad förväntar
jag mig av den?
Målet med ett inledningsmöte är i första hand att
skapa en bra atmosfär. Det allra bästa är förstås om
alla så fort som möjligt får känslan av att det här
kommer att bli en rolig grupp med högt i tak och
där man kan våga fråga om vad som helst utan att
känna sig dum och där alla kommer att få komma
till tals.
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
Ett annat mål är att lägga grunden för upplägget.
Är studieplanens upplägg OK? Vill vi ha tillgång till
någon mer litteratur? Vill vi bjuda in någon erfaren
företagare eller annan fackman eller göra studiebesök
på något företag, kanske på något av våra egna
företag? Ska alla dokumentera, var och en för sig,
eller ska någon särskild sammanfatta slutsatser och
lärdomar – för alla? Gör studieledaren det eller någon
annan? Ska vi alternera, eller är det samma person
som ska göra det varje gång? Har alla tillgång
till en bra datorskrivare och/eller kopieringsmöjligheter?
Glöm inte det rent praktiska
Det rent praktiska ska också med på första träffen.
Ska vi köra tre pass á 45 minuter med paus emellan,
och i så fall hur lång paus? Eller ska vi ta två längre
pass med en längre paus? Vilken tid är bäst att börja?
När ska vi sluta? Ska vi dricka kaffe i pausen?
Vem fixar i så fall det? Eller tar var och en med
dricka/termos? Kaffebröd/mackor? Kan vi redan här
säga att vi gör något särskilt som avslutning? Även
om vi kan ha det öppet så länge vad det blir.
Låt inte den praktiska delen ta för lång tid att planera.
Sätt en maxtid på 10–15 minuter då det ska
vara avklarat. Man kan ju anpassa den praktiska
biten under resans gång.
Konsten att ta betalt
Svårt att ta betalt
Anknyt till ”de vanligaste replikerna” i kapitel 2 i
boken Konsten att ta betalt, få betalt och betala. Medoch
motargument. Vilken/vilka är de repliker som
du bäst känner igen? Har du någon egen att lägga
till ytterligare?
Bemöt dina egna och andras ”problemargument”
med motbilder.
Sammanfatta presentationen av alla företag. Sammanfatta
vilka problemargument som är de vanligaste
och motargumenten mot dem.
Till nästa träff:
Gå vidare med detta. Skriv ner det du tycker är det
svåraste med att ta betalt. Skriv ner motargument och
vad som skulle kunna få dig att ändra ditt sätt att se det
som du gör. Utifrån presentationen och samtalen i
gruppen; kan du redan nu se någon eller några särskilda
personer som du kan lära dig speciellt av?
Titta i boken, kapitel 3 och 5. Även där finns reflektioner
och förslag till lösningar. Skulle några av dem passa
särskilt bra för dig eller någon annan i gruppen?
Gör inte uppgiften för stor. Skriv hellre i stolpform än
inget alls, så att du kan delge de andra deltagarna det
du kommit fram till.
TRÄFF 1
10
TRÄFF 2
Börja med en återblick
Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade
vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi
göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?
Måste någon gå tidigare än vi andra?
Lyckade lösningar
Huvuduppgiften till idag var att komma med lyckade
lösningar och/eller bemötanden av egna och andras
problemformuleringar och de repliker som finns
i boken, kapitel 2 och 3.
Gå laget runt. Anknyt till kapitel 5 i boken. Även
här finns en rad förslag på lösningar. Har någon
kanske redan tagit hjälp av något tips där?
• Ligger din produkt rätt i tiden?
• Har du någon annan som kan sälja åt dig? Skulle
några av deltagarna kunna/vilja byta och bli varandras
managers? Sälja den andres produkter och
kunna hänvisa till den kollegan när någon vill
handla eller förhandla? Kanske bara på försök,
under en övergångsperiod.
• Är du tillräckligt professionell och någon att, i alla
lägen, lita på? I dagens samhälle med tusen olika
val för alla, kan den som i alla väder är ”någon att
lita på” kanske höja sitt pris bara för att den förenklar
tillvaron för sin kund.
• Något som särskilt småföretagande kvinnor bör
vara observanta på är vilka kunder vi har. Disku-
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
tera vilka kunder era olika företag har. Är det köpstarka
kunder? Är det kunder som gärna betalar
det lilla extra för att få det lilla extra eller vill de
alltid ha det billigaste? Om jag säljer tjänster och/
eller hantverk, förstår mina kunder vad som ligger
inräknat i priset? Skulle jag behöva och kunna
byta kundkrets? I så fall hur?
Hur är det med pengar egentligen?
Efter den redovisningen och diskussionen är det dags
att ta tag i en av grundfrågorna i hela cirkeln, och
anknyta till kapitel 6: Vet jag som företagare hur
mycket jag måste ha in varje dag/vecka/månad/år
och vad har jag för syn på pengar, på vinst och på
företagande, egentligen?! Gå varvet runt, ganska
kort. För detta ska behandlas djupare och mer ingående
vid nästa träff.
Till nästa träff:
Skriv ner hur du räknat fram ditt pris och hur mycket du
vill ha/behöver ha in i ditt företag för att det ska leva och
utvecklas. Skriv också om det är på kort sikt eller på
lång sikt. Hur kort? Hur långt? Hur ser din drömbudget
ut? Har du några problem/frågor här som du nu kan
passa på att ta upp och belysa tillsammans med övriga
deltagare?
Allra bäst är om alla har tydligt skrivit och kan visa hur
de kommit fram till sitt pris, och om det är någon
särskild, generell eller egen, regel, modell eller annan
ledstjärna som används.
Konsten att hitta lyckade lösningar
TRÄFF 2
12
TRÄFF 3
Börja med en återblick
Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade
vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi
göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?
Måste någon gå tidigare än vi andra?
Vi synar varandras
budgetar och prissättning
Uppgiften var att tänka efter, tydliggöra och helst
skriva ner hur du har kommit fram till ditt pris och
frågorna som i boken tas upp i kapitel 6.
Gå laget runt och berätta var och en.
• Hur många har tidigare gjort en kalkyl?
• Vet alla om hur stora varje månads fasta kostnader
är?
• Ska intäkterna ”bara” täcka fasta utgifter?
• Har jag lagt in en lön eller tar jag bara ut ”det
som blir över”?
• Har jag lagt in utvecklingspengar (vinst)? Tillräckligt
för det jag vill göra?
• Vad har jag för syn på ordet och begreppet ”vinst”?
Visa era kalkyler och diskutera dem.
Sammanfatta tankegångarna.
• Om jag säljer tjänster, vilket timarvode behöver
jag ha för att täcka min budget?
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
• Hur många timmar räknar jag med att kunna arbeta/ta
betalt för?
• Kan jag räkna alla tjänster i timtid?
• Kanske kan jag ta ett fast pris ibland? Jämför med
en föreläsare.
• Vad spelar tillgång och efterfrågan för roll? Eller
möjligheten att medan jag själv och/eller det jag
säljer är särskilt ”hett” kunna smida medan järnet
är varmt.
• Har jag ett minimipris: under det här går jag inte!?
Både om jag säljer varor och tjänster; vilken möjlighet
har jag att sätta pris enligt McDonalds-modellen
och bilförsäljningsmodellen? Det vill säga att en
enkel ”avskalad” basvara har ett lägsta pris och sen
kostar det mer om man vill ha mer, utöver det.
En sak är att räkna ut vad du vill ha och behöver ha,
en annan är förstås att få det. Du kan knappast slå
någon i huvudet med att du måste ha ett visst pris
för att du har en budget och att du har räknat ut det
på ett visst sätt. Diskutera den frågeställningen. En
nyckel kan vara: hur betalar jag själv?
Två och två, ställ frågan ärligt:
• Skulle du betala det här för min vara/tjänst? Mer
eller mindre? Varför?
• Vad skulle få dig att betala det pris jag vill ha,
behöver ha, eller – mer än det?!
Konsten att ta betalt
Redovisa till alla.
Samtala kring vad det är som får oss att i vissa lägen
nästan betala ”vad som helst”, eller i vart fall inte i
första hand se till priset. Kan jag själv skapa den
känslan kring mina produkter? Vill jag?
Gör en sammanfattande lista på det som är de viktigaste
skälen till att jag som kund vill betala ordentligt
för något.
Till nästa träff:
Ta med presentationsmaterial, annonser, offerter,
visitkort, fakturor och så vidare från ditt företag, och
gärna också någon annans som du tycker är särskilt
bra eller inte bra alls, goda respektive avskräckande
exempel.
Försök att se ditt eget presentationsmaterial och även
ditt företagsnamn med nya ”objektiva” ögon och
förbered dig på vad andra kommer att kunna säga.
TRÄFF 3
14
TRÄFF 4
Börja med en återblick
Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade
vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi
göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?
Måste någon gå tidigare än vi andra?
Vilken bild ger jag till värld och kunder?
Vilken bild ger mitt och andras presentationsmaterial
av mig och mitt företag?
• Vad är bra – vad kan bli bättre?
• Vad är direkt dåligt?
• Lyft fram det som är bra. Tycker alla det?
• Tala om vilka tankar och vilket budskap man får.
Offerter och fakturor
• Hur ser mina offerter ut?
• Mina fakturor?
• Hur skriver jag en offert? Tydlighet och bekräftelse.
• Hur fort fakturerar jag?
• Vad kostar det företaget om jag inte fakturerar
först efter en månad? I kronor och i företagets
image.
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
Nyckelbegrepp
3-delsregeln, ideella kvoten (kapitel 5, 6, 7).
Något som kan förstärka om du tycker det är svårt
att ta betalt är om du också har svårt med den rent
praktiska delen som till exempel en offert och en faktura.
Andra kan tycka att det låter konstigt att man
inte som företagare har självklar kläm på sådana
saker. Men vi har alla våra brister ... Och en väg att
förbättra sig är ju att gå med i en cirkel som denna!
Gör förfrågningar till varandra och skriv offerter –
och kommentera. Finns allt med; om vad som gäller
om någon blir sjuk eller något annat oförutsett inträffar?
Fråga varandra om hur fort ni fakturerar.
Har du en tydlig offert att utgå från är det ju lättare
att direkt skicka en faktura utifrån vad som står där.
För att själv få en inre känsla för företagspengar, gå
igenom 3-delsreglen. Som tjänsteföretagare utan anställda
behöver du ha in 2–3 gånger så mycket som
en anställd har i nettolön. Det är bra att ha i ryggmärgen.
Säljer du varor och har kostnader för verktyg och
lager ska det dessutom finnas kostnadstäckning för
detta.
Ett annat tips att tänka på är den ideella kvoten.
Som företagare kan du få förfrågan att ingå i många
olika ideella sammanhang eller ”bara” delta i olika
aktiviteter som sker på odebiterbar tid. Självklart är
det bra att ingå i olika sociala sammanhang och nätverk.
Men som företagare måste du också väga hur
mycket tid och kraft och ekonomi detta tar.
Synliggör era ideella kvoter! Berätta om allt ni gör
på odebiterbar tid. Fundera över balansen mot det
som är ert ”riktiga” arbete. Det är förstås lika fel
att ha alltför mycket ideell tid som ingen alls. Att ha
begreppet ideell tid med sig kan underlätta när du
får ännu en förfrågan att vara med någonstans eller
att göra något utan ersättning. Hellre än att svara ja
eller nej kan du hänvisa till att ens ideella kvot ”tyvärr
redan är uppfylld” – för just det här året, eller
två år framåt eller annan tid som du väljer.
Inför nästa träff:
Konsten att se
Vad händer om det inte går som du vill och hoppas?
Vad händer om det lyckas och går över förväntan?!
Vad har du för beredskapsplaner?
Tänk över och skriv ner – olika scenarier och
konsekvenser.
TRÄFF 4
16
TRÄFF 5
Börja med en återblick
Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade
vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi
göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?
Måste någon gå tidigare än vi andra?
Beredskapsplaner för
både sämre och bättre tider!
Gå igenom era beredskapsplaner.
• Hur lång tid är jag villig att vara i ett uppbyggnadsskede?
• Vilka konsekvenser får det för mitt sociala trygghetssystem?
• Sjukpenning och pension. Betyder det något vilken
företagsform jag har, enskild firma eller AB.
• Kan jag varva företagande med anställning medan
jag bygger mitt företag? Ge exempel i gruppen
på olika erfarenheter och tankar.
• Kan jag tänka mig att helt lägga ner mitt företag
om jag inte får in pengar som behövs? Hur gör jag
då?
Diskutera alla var och ens beredskapsplaner för sämre
tider. Exempel och erfarenheter, hur det har varit,
hur ni eller några andra gjorde.
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
En beredskapsplan för hur det går om det går riktigt
bra, bättre än du trodde – är ju lika viktig!
• Vågar du lyckas?
• Vågar du visa att det går bra?
• Hur hanterar du om du får så mycket att göra och
så många kunder att det blir svårt att hinna med
och klara av dem?
• Kan du få hjälp av andra? Anställa? Eller höja priset
rejält?
• Hur skulle det kännas?
Diskutera varandras lyckoplaner. Vilka
realistiska steg skulle behöva tas för att
komma dit? Brainstorma och ge
varandra massor av tips!!
Kan vi hjälpa varandra
– vara varandras coacher?
Före sista träffen: gå igenom:
Konsten att göra
• Vad har jag fått för nya erfarenheter?
• Vill jag fortsätta att träffas i den här gruppen i fortsättningen?
• Hela gruppen eller bara några av oss?
• I så fall, under vilka former?
• Som studiegrupp?
• Som nätverk där man får testa idéer och uppslag och
kan ge varandra stöd och inspiration i det egna företagandet?
TRÄFF 5
18
TRÄFF 6
Börja med en återblick
Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade
vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi
göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna?
Måste någon gå tidigare än vi andra?
Sista träffen med gänget
– för den här gången
Förhoppningsvis har ni valt att göra något riktigt
roligt den här gången! Kanske samlas ni en stund
innan i den vanliga lokalen och sammanfattar, eller
så gör ni det där ni nu valt att vara.
Summera allt ni lärt er under alla träffar. Gå laget
runt.
• Vad är den viktigaste lärdomen?
• Finns några frågor kvar?
• Har alla koll på hur man räknat ut sitt pris, vad
man behöver ha in i företaget, vilka kunder man
har och vad de kan betala, vilken ny kundgrupp
som kan finnas, vad som händer om det inte går
som man vill – eller det går över förväntan!?
Satsa sen ordentligt på en social samvaro denna sista
gång! Vad blev det för kul ni gjorde tillsammans:
en studieresa, en pic-nic, ett företagsbesök, en restaurangmåltid?
KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA
Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? Ha kul!!!
När, var, hur, och varför
– varför inte? – ska vi ses igen?
Bestäm om ni vill fortsätta att träffas, allihop, några,
vara coacher till varandra, arrangera en ny studiecirkel,
kanske i till exempel Konsten att hålla
ångan uppe (Nutek Info nr 021-99)?
Än en gång: Lycka till!
TRÄFF 6
Vill Du diskutera hur Du skall sätta pris på Dina tjänster eller
varor? Vet Du tillräckligt om vad vill kunden betala för? Denna
skrift ger underlag för att i grupp resonera om dessa och många
fler frågor kring betalning.
Studiematerialet kan användas av deltagare så väl som ledare
och är tänkt för en grupp, ett nätverk eller projekt med kvinnliga
företagare.
Skriften är ett komplement till boken Konsten att ta betalt, få
betalt och betala som också kan köpas från Nutek Förlag.
Både boken och studiematerialet är skrivna av företagaren och
författaren Eva-Britt Hult, Firma Life-Tech.
ex 000 1 Stockholm åtta.45 Nutek © 2004
Verket för näringslivsutveckling
November
Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm
056-2004
Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26
www.nutek.se Infonr
Change language