Ladda hem

STUDIEMATERIAL 

Att 

ta 

betalt 

Studiematerial till ”Konsten att 

ta betalt, få betalt och betala”

Förord 

På begäran har Nutek uppdragit åt Eva-Britt Hult att författa föreliggande studiematerial. 

Många företagare har läst hennes bok Konsten att ta betalt, få betalt och betala 

och tyckt att den är precis vad de behövt. Många projektledare har framfört att de 

mött stort behov hos företagare att också få diskutera kring frågorna att ta betalt, få 

betalt och betala. 

Nutek har tagit fram detta studiematerial inom programmet Att främja kvinnors företagande. 

Programmet har arbetat med att utveckla information och kunskaper för och 

om kvinnor som företagare. För rådgivare finns till exempel arbetsböckerna På egna 

vingar och Från osynlig till synlig tillväxt. Böckerna och skrifterna är utgivna på Nutek 

förlag som också har en särskild förteckning över just dessa skrifter. 

Att främja kvinnors företagande är också att synliggöra kvinnors företagande vilket 

bland annat görs genom statistik som publicerats i skriften Kvinnors och mäns företagande. 

För den som så önskar finns också statistiken som OH-bilder att hämta på 

www.nutek.se/kvinnftg under länken Statistik. 

Vilka projekt för affärsrådgivning till kvinnor som fått medel under åren 2002–2004 

kan Du få veta på http://firstclass.nutek.se/nutekkvinnor i mapparna Projekt 2002, 

Projekt 2003 och Projekt 2004. 

Uppföljningarna av år 2002 och 2003 års anslag finns i skrifter publicerade under 

titlarna Att förstärka sin egen drivkraft respektive Affärsrådgivning till kvinnor – uppföljning 

av 2003 års projektanslag. 

Föreliggande studiematerial är alltså skrivet av Eva-Britt Hult, konsult, forskare och 

författare. För innehållet ansvarar författaren ensam. 

Nutek hoppas att studiematerialet skall bli till nytta för många företagare och projektledare. 

Nutek den 15 november 2004 

Kerstin Wennberg 

Projektledare 

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA 

1

Innehåll 

Några ord innan vi börjar .................................................... 3 

Till dig som deltar i cirkeln .................................................. 4 

Till dig som är cirkelledare .................................................. 5 

Vad är en studiecirkel? ........................................................ 6 

Målsättning med cirkeln ...................................................... 7 

STUDIECIRKELTRÄFFAR 

Träff 1 • Konsten att ta betalt ............................................. 8 

Träff 2 • Konsten att hitta lyckade lösningar ................. 10 

Träff 3 • Konsten att ta betalt ........................................... 12 

Träff 4 • Konsten att se ...................................................... 14 

Träff 5 • Konsten att göra .................................................. 16 

Träff 6 • Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? ........... 18 

Illustrationer: Eva-Kajsa Nordenborg 

2 

KONSTEN ATT TA BETALT, FÅ BETALT OCH BETALA

Några ord innan 

vi börjar ... 

Konsten att 

ta betalt, få betalt 

och betala 

Handbok för företagarkvinnor 

av Eva-Britt Hult 

Att ta betalt för de varor och tjänster man som företagare 

säljer är förstås en förutsättning för att det alls 

ska kallas ett företagande och för att det ska gå att 

leva på att vara företagare. 

Att det är på det viset kan tyckas vara så elementärt 

att det nästan är larvigt att behöva påpeka det. 

Ändå är vi många som har insett att det är en sak att 

som företagare veta att jag måste räkna ut ett pris, 

kunna sälja och få betalt för min produkt, och en helt 

annan att verkligen kunna göra det, tycka om att göra 

det, lyckas med att göra det och vara nöjd med hur 

jag gör det. 

Min erfarenhet är att få personer drömmer om att bli 

eller blir företagare för att de vill bli goda försäljare! 

Det finns många undersökningar som entydigt visar 

att skälen till att vi startar eget handlar om att vi vill 

arbeta friare, förverkliga en idé eller överhuvudtaget 

skapa oss ett eget arbete, antingen vi lämnar en anställning 

eller vi inte hade något lönearbete alls innan 

vi startade eget. 

Själva försäljningsdelen i företaget kan rentav ibland 

upplevas som ”ett nödvändigt ont”. Faktiskt! Det vet 

jag och det vet antagligen också du som just har öppnat 

den här handledningen för en studiecirkel om 

Konsten att ta betalt. 

Handledningshäftet och själva studiecirkeln utgår från 

boken med samma namn, Konsten att ta betalt, få 

betalt och betala (Nutek, 2:a uppl, 2002) som jag skrev 

just utifrån min egen erfarenhet av att brottas med 

dessa frågor och för att jag mött tusentals andra småföretagare 

som gjort detsamma – och då särskilt småföretagande 

kvinnor. 

Gensvaret på den boken har bekräftat att de här frågorna 

verkligen är något man ständigt arbetar med 

och som man inte ändrar förhållningssätt till och löser 

över en natt. 

Därför tror jag att det är alldeles perfekt att ha en 

studiecirkel i det här ämnet! Man behöver tydliggöra 

sina egna tankar och problem inför andra likasinnade, 

bli speglad av andra ”som vet hur det är” och – 

inte minst! – höra hur de har tänkt och gjort, hur de 

har lyckats mindre bra och hur de har lyckats jättebra! 

Jag kan lätt föreställa mig alla roliga, spännande, lärorika 

samtal som lär bli i en studiecirkel som denna! 

Hör gärna av er och berätta hur det var och hur det 

gick. 

Med varm lyckönskan till studier och träffar! 

Eva-Britt Hult 

Författaren 

(eva-britt.hult@life-tech.se) 


3

Till dig som 

deltar i cirkeln 

4 


Jag ser framför mig en grupp som mest består av småföretagande 

kvinnor, kanske också några kvinnor som 

planerar att starta företag, kanske också någon man 

är med. Det beror på. 

Ibland kan det vara en poäng att ”bara” vara kvinnor 

tillsammans. Ibland är det en lika stor poäng att 

en grupp är öppen för båda könen. Inte minst när det 

handlar om Konsten att ta betalt kan det vara spännande 

att få med en eller flera män. Ser de frågorna 

på samma sätt? Handlar det mer om olika branscher 

än att man är företagande kvinna eller företagande 

man? 

Som varande företagare eller blivande företagare vet 

du redan den avgörande betydelsen av att vara en 

dubbelt så god lyssnare som talare, vara allmänt lyhörd 

för andras behov och att i en grupp med ett 

gemensamt mål kunna bidra till en trivsam, öppen 

och glad stämning. 

För det kan sägas direkt: min absoluta övertygelse är 

att det inte spelar någon roll hur väl jag kan lägga en 

budget och räkna ut vad jag måste ta betalt och lära 

mig hur jag får det; om man inte är en glad och öppen 

person som tycker att företagande är roligt och 

att det är roligt med människor, försvårar det avsevärt 

att, på sikt, få ett lyckosamt företagande! Speciellt 

gäller detta förstås när jag säljer tjänster och själv 

är en del av produkten. 

Givetvis är alla som anmäler sig till en sådan här studiecirkel 

också särskilt intresserade av ämnet och har 

redan massor med egna erfarenheter och frågor. Det 

gör att det förutan exemplen i min bok, också finns 

en sjö av exempel, misstag och framgångstillfällen att 

gemensamt lyfta fram! 

Och självklart: har du gått med och bestämt dig för 

att avsätta dyrbar odebiterbar tid, så tänker du förstås 

ta tillfället i akt och verkligen göra ditt bästa för 

att träffarna och uppgifterna däremellan ska ge både 

dig och dina cirkelvänner så mycket som möjligt, som 

en ovärderlig kompetensutbildning – till glädje för er 

alla som deltar, era kunder och samarbetspartners. 

Lycka till!

Till dig som 

är cirkelledare 

Antingen är du en av cirkeldeltagarna som blivit utsedd 

till eller själv tagit initiativ till att leda gruppen, 

eller så kommer du ”utifrån”. Kanske arbetar du med 

företagarfrågor som rådgivare på ett Startcentrum 

eller Näringslivskontor. Kanske arbetar du på det studieförbund 

som anordnat cirkeln. 

Vem du än är, är förstås din särskilda uppgift att ha 

en plan, ligga steget före, ha funderat ut hur du lägger 

upp samtalen, redovisningen av uppgifter och så 

vidare. Du vet att cirkeldeltagarna har mycket att tillföra 

av både erfarenheter och kunskaper och planerar 

därför sammankomsterna så att det finns utrymme 

för att alla får komma till tals och det är du som 

har koll på tiden. Hur professionellt och lyhört än 

sällskapet må vara, finns alltid en fara att någon pratar 

och associerar till sitt hela tiden. Då är risken stor 

att man missar viktiga erfarenheter och synpunkter 

från deltagare som inte är så snabba att yttra sig. 

Och självklart är din inställning att denna cirkel ska 

ge så mycket som möjligt till alla som är med. Med 

andra ord är du helt kundorienterad! 

Önskvärt är också att du som ledare för denna cirkel 

själv är eller ha varit företagare eller haft företagande 

på nära håll, i familjen. Som jag ser det, är det först 

när du, under minst ett helt år, har varit i den situationen 

som du riktigt förstår vad företagande innebär. 

Inte minst vad gäller den ekonomiska biten. 

Cirkelns plan och uppgifter utgår i huvudsak från 

boken Konsten att ta betalt få betalt och betala, även 

om den kronologiskt inte helt följer boken. Allt är 

inte heller med som står där, men det förutsätts att 

deltagarna har läst boken, så det är ju ändå på sätt 

och vis med, indirekt. En del är också tillagt. 

Givetvis är det meningen att ännu mer kommer till 

medan cirkeln pågår, utifrån såväl dina som deltagarnas 

kunskaper, erfarenheter och önskemål. 

Att vara kundorienterad och få nöjda kunder handlar 

ju om att kunna uppfylla kundens förväntningar. 

Detsamma gäller för en kurs – och en studiecirkel! 

Redan vid första träffen gäller det därför för dig som 

cirkelledare att inventera vilka förväntningar som 

finns och sen under resans gång stämma av förväntan-uppfyllelse 

och också medverka till att alla deltagare 

förstår att det är allas ansvar att resultatet blir 

så bra som möjligt. Du är visserligen ledare, men inte 

minst bland en samling företagsamma personer som 

antingen redan är eller håller på att planera att bli 

företagare, är din roll mer av samordnande slag. 

Minst en gång under cirkeltiden bör också cirkelledaren 

och deltagaren träffas enskilt för att diskutera 

vad innehållet i cirkeln får för resultat för deltagarens 

företag. 

Lycka till! 


5

Vad är en 

studiecirkel? 

6 


Studiecirkeln har en lång historia i vårt folkbildande 

och föreningstäta land. Det finns en rad studieförbund 

som enbart arbetar med att anordna studiecirklar 

eller inspirera andra att göra det med viss support 

från studieförbundet. 

Ibland kan man få statsbidrag eller EU-bidrag till litteratur 

och andra kostnader för cirkeln. Till exempel 

om man vid något tillfälle vill ta in en extern föreläsare 

eller göra något studiebesök. Hör efter med 

studieförbund i din närhet, om vilka regler som gäller 

just nu. 

För att få ta del av sådana bidrag måste vissa krav 

vara uppfylla. De kraven grundar sig oftast på den 

ram som studiecirkeln utvecklat efter alla år, under 

olika förhållanden, med vitt skilda människor och 

ämnen. Det är väl helt enkelt så att det är den mest 

fungerande formen man kommit fram till. 

Så: vare sig man kan få del av något bidrag eller inte 

(bara att alla ni deltagare bidrar med er närvaro, 

motivation och arbetsglädje är ju ett jättebidrag!), så 

brukar ett bra koncept för en studiecirkel vara: 

• 6–10 deltagare 

• minst 5 sammankomster 

• minst 15 studietimmar á 45 minuter totalt 

• alla ska ha tillgång till samma litteratur och studera 

enligt en fastställd plan 

I upplägget av denna studiecirkel har jag haft nytta 

av det avsnitt om studieplan som min kollega Liv 

Ohlson och jag föreslog i vår första bok Första året 

som företagare (Uppsala Publishing House, 2:a uppl, 

1999).

Målsättning 

med cirkeln 

Målsättningen med den här cirkeln är att med boken 

Konsten att ta betalt, få betalt och betala som utgångspunkt, 

ta del av såväl erfarenheter som redovisas i 

boken, som egna och andras erfarenheter, funderingar 

och lösningar kring ämnet att sälja och ta betalt för 

sina varor och tjänster. Givetvis för att därefter praktiskt 

kunna överföra denna kunskap till det egna företagets 

sätt att arbeta! 

En ytterligare målsättning kan vara att bilda mindre 

eller större nätverk där ni fortlöpande stöttar och inspirerar 

varandra. 

För vem? 

Eftersom boken Konsten att ta betalt, få betalt och 

betala huvudsakligen vänder sig till småföretagande 

kvinnor tänker jag att det i första hand är er handboken 

vänder sig till. Men naturligtvis kan även andra 

ha glädje och nytta av att samtala runt och göra 

uppgifter kring de här frågorna, som till exempel den, 

kvinna som man, som i nuläget går och drömmer om 

eller tänker på att starta eget: Vad behövs rent ekonomiskt 

för att ett företag ska leva och utvecklas? Och 

hur gör jag rent praktiskt, sätter pris, marknadsför 

och säljer? 

Krav på förkunskap 

Alla deltagare bör ha läst boken Konsten att ta betalt, 

få betalt och betala innan cirkeln börjar. 

Helt klart går det då fortare att komma in i ämnet 

och därmed få mer tid att utveckla det. Kanske kan 

man också se de egenskaper som lyfts fram i introduktionen 

för deltagarna, som ”förkunskaper”. Att 

var och en bär med sig en positiv attityd, en öppen 

inställning och vilja att bidra och ta sig tid för såväl 

själva arbetet i cirkeln som däremellan. 

Vad får man med sig? Varför ska 

man delta i den här studiecirkeln? 

Efter att ha deltagit i den här cirkeln ska alla deltagare 

grundligt ha gått igenom sitt företags ekonomi, sitt 

eget förhållningssätt till pengar och försäljning och 

hittat flera lösningar på de problem som man haft 

innan cirkeln startade. Naturligtvis ska man också 

sett de goda sidorna, de briljanta lösningar och förhållningssätt 

som man redan har, men som man bara 

inte tänkt på, förrän man nu pratar om dem och får 

andra att se och uppmuntra dem! 

Varje deltagare bör också ha fått möjlighet att enskilt 

diskutera lösningarna med cirkelledaren. 

Överhuvudtaget ska alla som deltagit i cirkeln ha fått 

en bredare insikt om vad företagspengar är. 

Förberedelse inför första träffen: 

Fundera på varför du gått med i cirkeln, vad du vill ha ut 

av den och vilka frågor som är viktigast för dig. Förbered 

frågorna som kommer att tas upp enligt det som står 

under träff 1. 


7

8 

TRÄFF 1 

Vilka är vi, varför är vi här, 

vad vill vi, vad ska vi lösa? Och hur? 

Träffen bör vara 3 x 45 minuter. Börja med att ta 

det första 45-minuterspasset (minst) till presentation. 

Alla deltagare får svara på följande frågor: 

• Namn på mig själv och namn på mitt företag. 

• Vad gör företaget? Vad säljer jag? (Ha som mål 

att säga detta på kortaste och tydligaste sätt!) 

• Hur länge har jag varit företagare? (Alternativt hur 

länge har jag drömt om att bli företagare/ när ska 

jag starta?) 

• Har jag anställda? Planerar jag att på sikt att ha 

anställda? 

• Det här är jag jättebra på – och det här är jag urdålig 

på! (Den punkten kan hjälpa till att snabbt 

skapa en öppen och glad stämning.) 

• Varför är jag med i studiecirkeln och vad förväntar 

jag mig av den? 

Målet med ett inledningsmöte är i första hand att 

skapa en bra atmosfär. Det allra bästa är förstås om 

alla så fort som möjligt får känslan av att det här 

kommer att bli en rolig grupp med högt i tak och 

där man kan våga fråga om vad som helst utan att 

känna sig dum och där alla kommer att få komma 

till tals. 


Ett annat mål är att lägga grunden för upplägget. 

Är studieplanens upplägg OK? Vill vi ha tillgång till 

någon mer litteratur? Vill vi bjuda in någon erfaren 

företagare eller annan fackman eller göra studiebesök 

på något företag, kanske på något av våra egna 

företag? Ska alla dokumentera, var och en för sig, 

eller ska någon särskild sammanfatta slutsatser och 

lärdomar – för alla? Gör studieledaren det eller någon 

annan? Ska vi alternera, eller är det samma person 

som ska göra det varje gång? Har alla tillgång 

till en bra datorskrivare och/eller kopieringsmöjligheter? 

Glöm inte det rent praktiska 

Det rent praktiska ska också med på första träffen. 

Ska vi köra tre pass á 45 minuter med paus emellan, 

och i så fall hur lång paus? Eller ska vi ta två längre 

pass med en längre paus? Vilken tid är bäst att börja? 

När ska vi sluta? Ska vi dricka kaffe i pausen? 

Vem fixar i så fall det? Eller tar var och en med 

dricka/termos? Kaffebröd/mackor? Kan vi redan här 

säga att vi gör något särskilt som avslutning? Även 

om vi kan ha det öppet så länge vad det blir. 

Låt inte den praktiska delen ta för lång tid att planera. 

Sätt en maxtid på 10–15 minuter då det ska 

vara avklarat. Man kan ju anpassa den praktiska 

biten under resans gång. 

Konsten att ta betalt 

Svårt att ta betalt 

Anknyt till ”de vanligaste replikerna” i kapitel 2 i 

boken Konsten att ta betalt, få betalt och betala. Medoch 

motargument. Vilken/vilka är de repliker som 

du bäst känner igen? Har du någon egen att lägga 

till ytterligare? 

Bemöt dina egna och andras ”problemargument” 

med motbilder. 

Sammanfatta presentationen av alla företag. Sammanfatta 

vilka problemargument som är de vanligaste 

och motargumenten mot dem. 

Till nästa träff: 

Gå vidare med detta. Skriv ner det du tycker är det 

svåraste med att ta betalt. Skriv ner motargument och 

vad som skulle kunna få dig att ändra ditt sätt att se det 

som du gör. Utifrån presentationen och samtalen i 

gruppen; kan du redan nu se någon eller några särskilda 

personer som du kan lära dig speciellt av? 

Titta i boken, kapitel 3 och 5. Även där finns reflektioner 

och förslag till lösningar. Skulle några av dem passa 

särskilt bra för dig eller någon annan i gruppen? 

Gör inte uppgiften för stor. Skriv hellre i stolpform än 

inget alls, så att du kan delge de andra deltagarna det 

du kommit fram till.

TRÄFF 1

10 

TRÄFF 2 

Börja med en återblick 

Gör en liten återblick på förra träffen. Vad pratade 

vi om? Vilka var med? Var någon borta? Vad ska vi 

göra idag? Hur har det gått med arbetsuppgifterna? 

Måste någon gå tidigare än vi andra? 

Lyckade lösningar 

Huvuduppgiften till idag var att komma med lyckade 

lösningar och/eller bemötanden av egna och andras 

problemformuleringar och de repliker som finns 

i boken, kapitel 2 och 3. 

Gå laget runt. Anknyt till kapitel 5 i boken. Även 

här finns en rad förslag på lösningar. Har någon 

kanske redan tagit hjälp av något tips där? 

• Ligger din produkt rätt i tiden? 

• Har du någon annan som kan sälja åt dig? Skulle 

några av deltagarna kunna/vilja byta och bli varandras 

managers? Sälja den andres produkter och 

kunna hänvisa till den kollegan när någon vill 

handla eller förhandla? Kanske bara på försök, 

under en övergångsperiod. 

• Är du tillräckligt professionell och någon att, i alla 

lägen, lita på? I dagens samhälle med tusen olika 

val för alla, kan den som i alla väder är ”någon att 

lita på” kanske höja sitt pris bara för att den förenklar 

tillvaron för sin kund. 

• Något som särskilt småföretagande kvinnor bör 

vara observanta på är vilka kunder vi har. Disku- 


tera vilka kunder era olika företag har. Är det köpstarka 

kunder? Är det kunder som gärna betalar 

det lilla extra för att få det lilla extra eller vill de 

alltid ha det billigaste? Om jag säljer tjänster och/ 

eller hantverk, förstår mina kunder vad som ligger 

inräknat i priset? Skulle jag behöva och kunna 

byta kundkrets? I så fall hur? 

Hur är det med pengar egentligen? 

Efter den redovisningen och diskussionen är det dags 

att ta tag i en av grundfrågorna i hela cirkeln, och 

anknyta till kapitel 6: Vet jag som företagare hur 

mycket jag måste ha in varje dag/vecka/månad/år 

och vad har jag för syn på pengar, på vinst och på 

företagande, egentligen?! Gå varvet runt, ganska 

kort. För detta ska behandlas djupare och mer ingående 

vid nästa träff. 


Skriv ner hur du räknat fram ditt pris och hur mycket du 

vill ha/behöver ha in i ditt företag för att det ska leva och 

utvecklas. Skriv också om det är på kort sikt eller på 

lång sikt. Hur kort? Hur långt? Hur ser din drömbudget 

ut? Har du några problem/frågor här som du nu kan 

passa på att ta upp och belysa tillsammans med övriga 

deltagare? 

Allra bäst är om alla har tydligt skrivit och kan visa hur 

de kommit fram till sitt pris, och om det är någon 

särskild, generell eller egen, regel, modell eller annan 

ledstjärna som används. 

Konsten att hitta lyckade lösningar

TRÄFF 2

12 

TRÄFF 3 






Vi synar varandras 

budgetar och prissättning 

Uppgiften var att tänka efter, tydliggöra och helst 

skriva ner hur du har kommit fram till ditt pris och 

frågorna som i boken tas upp i kapitel 6. 

Gå laget runt och berätta var och en. 

• Hur många har tidigare gjort en kalkyl? 

• Vet alla om hur stora varje månads fasta kostnader 

är? 

• Ska intäkterna ”bara” täcka fasta utgifter? 

• Har jag lagt in en lön eller tar jag bara ut ”det 

som blir över”? 

• Har jag lagt in utvecklingspengar (vinst)? Tillräckligt 

för det jag vill göra? 

• Vad har jag för syn på ordet och begreppet ”vinst”? 

Visa era kalkyler och diskutera dem. 

Sammanfatta tankegångarna. 

• Om jag säljer tjänster, vilket timarvode behöver 

jag ha för att täcka min budget? 


• Hur många timmar räknar jag med att kunna arbeta/ta 

betalt för? 

• Kan jag räkna alla tjänster i timtid? 

• Kanske kan jag ta ett fast pris ibland? Jämför med 

en föreläsare. 

• Vad spelar tillgång och efterfrågan för roll? Eller 

möjligheten att medan jag själv och/eller det jag 

säljer är särskilt ”hett” kunna smida medan järnet 

är varmt. 

• Har jag ett minimipris: under det här går jag inte!? 

Både om jag säljer varor och tjänster; vilken möjlighet 

har jag att sätta pris enligt McDonalds-modellen 

och bilförsäljningsmodellen? Det vill säga att en 

enkel ”avskalad” basvara har ett lägsta pris och sen 

kostar det mer om man vill ha mer, utöver det. 

En sak är att räkna ut vad du vill ha och behöver ha, 

en annan är förstås att få det. Du kan knappast slå 

någon i huvudet med att du måste ha ett visst pris 

för att du har en budget och att du har räknat ut det 

på ett visst sätt. Diskutera den frågeställningen. En 

nyckel kan vara: hur betalar jag själv? 

Två och två, ställ frågan ärligt: 

• Skulle du betala det här för min vara/tjänst? Mer 

eller mindre? Varför? 

• Vad skulle få dig att betala det pris jag vill ha, 

behöver ha, eller – mer än det?! 

Konsten att ta betalt 

Redovisa till alla. 

Samtala kring vad det är som får oss att i vissa lägen 

nästan betala ”vad som helst”, eller i vart fall inte i 

första hand se till priset. Kan jag själv skapa den 

känslan kring mina produkter? Vill jag? 

Gör en sammanfattande lista på det som är de viktigaste 

skälen till att jag som kund vill betala ordentligt 

för något. 


Ta med presentationsmaterial, annonser, offerter, 

visitkort, fakturor och så vidare från ditt företag, och 

gärna också någon annans som du tycker är särskilt 

bra eller inte bra alls, goda respektive avskräckande 

exempel. 

Försök att se ditt eget presentationsmaterial och även 

ditt företagsnamn med nya ”objektiva” ögon och 

förbered dig på vad andra kommer att kunna säga.

TRÄFF 3

14 

TRÄFF 4 






Vilken bild ger jag till värld och kunder? 

Vilken bild ger mitt och andras presentationsmaterial 

av mig och mitt företag? 

• Vad är bra – vad kan bli bättre? 

• Vad är direkt dåligt? 

• Lyft fram det som är bra. Tycker alla det? 

• Tala om vilka tankar och vilket budskap man får. 

Offerter och fakturor 

• Hur ser mina offerter ut? 

• Mina fakturor? 

• Hur skriver jag en offert? Tydlighet och bekräftelse. 

• Hur fort fakturerar jag? 

• Vad kostar det företaget om jag inte fakturerar 

först efter en månad? I kronor och i företagets 

image. 


Nyckelbegrepp 

3-delsregeln, ideella kvoten (kapitel 5, 6, 7). 

Något som kan förstärka om du tycker det är svårt 

att ta betalt är om du också har svårt med den rent 

praktiska delen som till exempel en offert och en faktura. 

Andra kan tycka att det låter konstigt att man 

inte som företagare har självklar kläm på sådana 

saker. Men vi har alla våra brister ... Och en väg att 

förbättra sig är ju att gå med i en cirkel som denna! 

Gör förfrågningar till varandra och skriv offerter – 

och kommentera. Finns allt med; om vad som gäller 

om någon blir sjuk eller något annat oförutsett inträffar? 

Fråga varandra om hur fort ni fakturerar. 

Har du en tydlig offert att utgå från är det ju lättare 

att direkt skicka en faktura utifrån vad som står där. 

För att själv få en inre känsla för företagspengar, gå 

igenom 3-delsreglen. Som tjänsteföretagare utan anställda 

behöver du ha in 2–3 gånger så mycket som 

en anställd har i nettolön. Det är bra att ha i ryggmärgen. 

Säljer du varor och har kostnader för verktyg och 

lager ska det dessutom finnas kostnadstäckning för 

detta. 

Ett annat tips att tänka på är den ideella kvoten. 

Som företagare kan du få förfrågan att ingå i många 

olika ideella sammanhang eller ”bara” delta i olika 

aktiviteter som sker på odebiterbar tid. Självklart är 

det bra att ingå i olika sociala sammanhang och nätverk. 

Men som företagare måste du också väga hur 

mycket tid och kraft och ekonomi detta tar. 

Synliggör era ideella kvoter! Berätta om allt ni gör 

på odebiterbar tid. Fundera över balansen mot det 

som är ert ”riktiga” arbete. Det är förstås lika fel 

att ha alltför mycket ideell tid som ingen alls. Att ha 

begreppet ideell tid med sig kan underlätta när du 

får ännu en förfrågan att vara med någonstans eller 

att göra något utan ersättning. Hellre än att svara ja 

eller nej kan du hänvisa till att ens ideella kvot ”tyvärr 

redan är uppfylld” – för just det här året, eller 

två år framåt eller annan tid som du väljer. 

Inför nästa träff: 

Konsten att se 

Vad händer om det inte går som du vill och hoppas? 

Vad händer om det lyckas och går över förväntan?! 

Vad har du för beredskapsplaner? 

Tänk över och skriv ner – olika scenarier och 

konsekvenser.

TRÄFF 4

16 

TRÄFF 5 






Beredskapsplaner för 

både sämre och bättre tider! 

Gå igenom era beredskapsplaner. 

• Hur lång tid är jag villig att vara i ett uppbyggnadsskede? 

• Vilka konsekvenser får det för mitt sociala trygghetssystem? 

• Sjukpenning och pension. Betyder det något vilken 

företagsform jag har, enskild firma eller AB. 

• Kan jag varva företagande med anställning medan 

jag bygger mitt företag? Ge exempel i gruppen 

på olika erfarenheter och tankar. 

• Kan jag tänka mig att helt lägga ner mitt företag 

om jag inte får in pengar som behövs? Hur gör jag 

då? 

Diskutera alla var och ens beredskapsplaner för sämre 

tider. Exempel och erfarenheter, hur det har varit, 

hur ni eller några andra gjorde. 


En beredskapsplan för hur det går om det går riktigt 

bra, bättre än du trodde – är ju lika viktig! 

• Vågar du lyckas? 

• Vågar du visa att det går bra? 

• Hur hanterar du om du får så mycket att göra och 

så många kunder att det blir svårt att hinna med 

och klara av dem? 

• Kan du få hjälp av andra? Anställa? Eller höja priset 

rejält? 

• Hur skulle det kännas? 

Diskutera varandras lyckoplaner. Vilka 

realistiska steg skulle behöva tas för att 

komma dit? Brainstorma och ge 

varandra massor av tips!! 

Kan vi hjälpa varandra 

– vara varandras coacher? 

Före sista träffen: gå igenom: 

Konsten att göra 

• Vad har jag fått för nya erfarenheter? 

• Vill jag fortsätta att träffas i den här gruppen i fortsättningen? 

• Hela gruppen eller bara några av oss? 

• I så fall, under vilka former? 

• Som studiegrupp? 

• Som nätverk där man får testa idéer och uppslag och 

kan ge varandra stöd och inspiration i det egna företagandet?

TRÄFF 5

18 

TRÄFF 6 






Sista träffen med gänget 

– för den här gången 

Förhoppningsvis har ni valt att göra något riktigt 

roligt den här gången! Kanske samlas ni en stund 

innan i den vanliga lokalen och sammanfattar, eller 

så gör ni det där ni nu valt att vara. 

Summera allt ni lärt er under alla träffar. Gå laget 

runt. 

• Vad är den viktigaste lärdomen? 

• Finns några frågor kvar? 

• Har alla koll på hur man räknat ut sitt pris, vad 

man behöver ha in i företaget, vilka kunder man 

har och vad de kan betala, vilken ny kundgrupp 

som kan finnas, vad som händer om det inte går 

som man vill – eller det går över förväntan!? 

Satsa sen ordentligt på en social samvaro denna sista 

gång! Vad blev det för kul ni gjorde tillsammans: 

en studieresa, en pic-nic, ett företagsbesök, en restaurangmåltid? 


Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare? Ha kul!!! 

När, var, hur, och varför 

– varför inte? – ska vi ses igen? 

Bestäm om ni vill fortsätta att träffas, allihop, några, 

vara coacher till varandra, arrangera en ny studiecirkel, 

kanske i till exempel Konsten att hålla 

ångan uppe (Nutek Info nr 021-99)? 

Än en gång: Lycka till!

TRÄFF 6

Vill Du diskutera hur Du skall sätta pris på Dina tjänster eller 

varor? Vet Du tillräckligt om vad vill kunden betala för? Denna 

skrift ger underlag för att i grupp resonera om dessa och många 

fler frågor kring betalning. 

Studiematerialet kan användas av deltagare så väl som ledare 

och är tänkt för en grupp, ett nätverk eller projekt med kvinnliga 

företagare. 

Skriften är ett komplement till boken Konsten att ta betalt, få 

betalt och betala som också kan köpas från Nutek Förlag. 

Både boken och studiematerialet är skrivna av företagaren och 

författaren Eva-Britt Hult, Firma Life-Tech. 

ex 000 1 Stockholm åtta.45 Nutek © 2004 

Verket för näringslivsutveckling 

November 

Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm 

056-2004 

Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 

www.nutek.se Infonr

Ladda hem

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?