Skolinspektionens beslut om stadsdelen Lundby i Göteborgs kommun

Göteborgs kommun 

goteborg@goteborg.se 

Stadsdelsnämnden i Lundby 

lundby@lundby.goteborg.se 

Beslut 

efter tillsyn av stadsdelen Lundby 

i Göteborgs kommun 

Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 

Telefon: 08-586 080 00 

www.skolinspektionen.se 

Beslut 

2012-09-04 

Dnr 43-2010:4949

Skolinspektionen Beslut 

2012-09-04 

Tillsyn av stadsdelen Lundby 

1 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

Skolinspektionen genomför tillsyn i Göteborgs kommun under åren 2011 och 

2012. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. 

Stadsdelen Lundby besöktes av Skolinspektionen den 29 maj 2012. För 

förskolan och fritidshemmen i stadsdelen har Skolinspektionen fattat separata 

beslut. 

Helhetsbedömning 

Stadsdelen Lundby måste vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen i grundskolan 

och komma tillrätta med att en så stor andel elever inte uppnår de 

nationella målen för utbildningen, samt ge alla elever likvärdiga möjligheter att 

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Målet måste vara att 

skapa tillgång till likvärdig utbildning då det förekommer anmärkningsvärda 

skillnader när det gäller måluppfyllelsen mellan och inom skolorna och mellan 

pojkar och flickor i stadsdelen. 

Tillsynen visar att det systematiska kvalitetsarbetet brister vid ett antal skolenheter 

och att det finns brister i att dokumentera kvalitetsarbetet. Stadsdelsnämnd 

och förvaltning efterfrågar inte, utvärderar inte eller följer upp måluppfyllelsen 

i ett årskurs 1–9 perspektiv. För att det systematiska kvalitetsarbetet 

ska fungera och vara inriktad på högre måluppfyllelse krävs att rektorerna 

bedriver ett fungerande kvalitetsarbete inom varje skolenhet och att stadsdelsnämnden 

efterfrågar resultat och analyser på alla nivåer. När bedömningarna 

av elevernas kunskapsresultat i de tidiga skolåren inte görs, saknas kunskap 

om hur resultaten ser ut och analyser av varför resultaten ser ut som de gör. 

Det är då svårt att veta var under elevernas grundskoletid som satsningarna 

ska prioriteras och följaktligen saknar stadsdelsnämnden och Göteborgs 

kommun ett viktigt underlag för att vidta relevanta åtgärder i syfte att höja 

måluppfyllelsen. Företrädare för förvaltningen uppger att de är medvetna om 

detta och en arbetsgång för uppföljning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i 

ett årskurs 1– 9 perspektiv har arbetats fram och kommer att implementeras 

hösten 2012. 

I stadsdelsnämndens Budget 2012 framkommer att ett fokusområde är att andelen 

elever med godkända betyg ska öka från 71 till 75 procent. Utgångspunkten 

måste alltid vara 100 procent. Skolorna har ett kompensatoriskt uppdrag för 

att samtliga elever ska få en god utbildning och därmed nå godkända betyg. I 

budgeten beskriver man att arbetet ska fokusera på att stödja/skapa 

organisationsstrukturer som forskning visar är grundläggande för framgångs-


2012-09-04 

2 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

rika skolor med hög måluppfyllelse. För att nå en högre måluppfyllelse är det 

även viktigt att det finns en tilltro till elevernas förmåga och att skolorna har 

höga förväntningar på att eleverna kommer att klara de nationella målen. Tillsynen 

visar emellertid att eleverna på alltför många skolor i stadsdelen inte har 

ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll 

samt att eleverna inte ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande 

och sin personliga utveckling. 

Eleverna på ett antal skolor i stadsdelen får inte det stöd de har rätt till. För att 

eleverna i Lundby ska ges möjlighet att nå en högre måluppfyllelse krävs det 

att elevhälsan på samtliga skolenheter samarbetar med lärarna och att det finns 

tydliga rutiner på skolorna för hur åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. 

Vidare är det viktigt att studiehandledning på modersmålet erbjuds på samtliga 

skolenheter. I budget 2012 framhåller stadsdelsnämnden i Lundby att för 

att alla elever ska ha möjlighet att lyckas måste de tvåspråkiga eleverna utveckla 

sitt lärande på modersmålet och att särskild vikt behöver läggas på att ta 

fram strategier och rutiner för introduktion av nyanlända elever. Tillsynen 

visar att det finns skillnader i hur skolorna i stadsdelen erbjuder eleverna studiehandledning 

och i vilken mån man köper in olika former av tjänster från 

Språkcentrum. Skolorna eftersöker i större grad ämneskunskaper hos de som 

bedriver studiehandledning vilket gör att skolorna inte alltid köper in tjänsten, 

men det handlar även om att skolorna och lärarna inte alltid är medvetna om 

de handlingsplaner som finns för studiehandledning eller vilken hjälp de kan 

få av Språkcentrum. För att stadsdelsnämndens mål med att elever med annat 

modersmål ska få likvärdiga möjligheter att lyckas är det viktigt att det finns en 

fungerande kommunikation mellan Språkcentrum och de skolenheter som 

köper deras tjänster samt mellan lärarna på skolorna och de som bedriver 

studiehandledning. 

Stadsdelen Lundby har lagt ner mycket arbete på att utveckla värdegrundsarbetet 

och utvecklingsledaren i stadsdelen har haft ett särskilt ansvar för att 

stadsdelens enheter ska bedriva ett aktivt och målmedvetet värdegrundsarbete. 

Skolinspektionens tillsyn visar dock att rektorerna måste fullgöra sitt uppdrag 

bättre. Det gemensamma, systematiska värdegrundsarbetet brister vid ett antal 

av stadsdelens verksamheter och flertalet av verksamheternas planer mot 

kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs. Tillsynen visar dessutom 

att elever på en del skolenheter inte alltid känner sig trygga på grund av 

att skolorna inte bryter det negativa språkbruk som förekommer samt att de 

regler som finns inte alltid efterföljs. Dessutom framkommer det att studieron 

brister och att det kan vara svårt att koncentrera sig för att andra elever stör.


2012-09-04 

3 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

Av detta beslut framgår att det finns brister i de verksamheter som stadsdelsnämnden 

Lundby ansvarar för avseende exempelvis likvärdigheten och det 

systematiska kvalitetsarbetet. Flera av ovan nämnda brister uppmärksammades 

i stadsdelen Lundby i samband med Skolverkets inspektion 2004. Meritvärdet, 

andelen som nått målen i samtliga ämnen och andelen behöriga till nationellt 

program vid tre av de betygssättande skolor som då ingick i stadsdelen 

Lundby, är lägre nu än vid tillfället för Skolverkets inspektion. Göteborgs 

kommun och stadsdelen Lundby måste vidta åtgärder så att eleverna ges tillgång 

till en likvärdig utbildning. Med likvärdig menas att kvalitén i verksamheten 

ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås, oavsett i vilken skola 

eleven har sin skolgång. 

Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på två områden som huvudmannen 

måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund 

fattar Skolinspektionen följande beslut. 

Beslut 

Föreläggande 

De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av 

stadsdelen Lundby i Göteborgs kommun måste åtgärdas för att huvudmannen 

ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning 

de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan 

under rubriken Skäl för beslut. 

Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Göteborgs 

kommun att senast 2012-12-04 avhjälpa påtalade brister genom att 

vidta nedanstående åtgärder. 

De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. 

Undervisning och lärande 

Utbildningen inom huvudmannens skolväsende är inte likvärdig inom varje 

grundskola. 

Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. 

I detta ingår att: 

Huvudmannen tar i utbildningen hänsyn till elevers olika behov (1 kap. 4 § 

skollagen).


2012-09-04 

4 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

Huvudmannen strävar efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar 

att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 och 9 §§ skollagen). 

Uppföljning och utveckling av utbildningen 

Huvudmannen planerar inte, följer inte upp och utvecklar inte sina verksamheter 

systematiskt och kontinuerligt samt tar inte tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 

Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling 

av utbildningen. 

I detta ingår att: 

Huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, 

uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 § skollagen). 

Systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot de mål som finns för utbildningen i 

skollagen och i andra föreskrifter (4 kap. 5 § skollagen). 

Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras (4 kap. 6 § skollagen).


2012-09-04 

Skäl för beslut 

Föreläggande: 

Bedömningsområde: Undervisning och lärande 

5 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

Bedömning: 

Utbildningen inom huvudmannens skolväsende är inte likvärdig inom varje 

grundskola. 

Motivering: 

Enligt skollagen ska utbildningen inom skolväsendet syfta till att elever inhämtar 

och utvecklar kunskaper och värden. I utbildningen ska hänsyn tas till elevers 

olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar 

att tillgodogöra sig utbildningen. Elever ska ges stöd och stimulans 

så att de utvecklas så långt som möjligt. Utbildningen inom skolväsendet ska 

vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. 

Resultaten från stadsdelens skolenheter visar att det finns en stor variation i 

måluppfyllelsen mellan men även inom skolenheterna. Det finns även stora 

skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Lägst måluppfyllelse har Rambergsskolan 

med ett meritvärde på 170 i jämförelse med Herrgårdsskolan med 

ett genomsnittligt meritvärde om 232. Meritvärdet för pojkar på Rambergsskolan 

var endast 165 i jämförelse med pojkarna på Herrgårdsskolan som samma 

år har 195. Även flickorna på Bräckeskolan visar ett lågt genomsnittligt meritvärde 

om 164. I en jämförelse med flickor på Herrgårdsskolan som samma år 

har 256 är skillnaden hela 92 poäng. Flickorna når annars generellt ett högre 

meritvärde än pojkar i stadsdelens betygsättande skolor. 

Vidare saknade mer än en fjärdedel (29 procent) av eleverna som gick ut 

grundskolan vårterminen 2011 i stadsdelen Lundby fullständigt slutbetyg och 

en femtedel (21 procent) av eleverna var inte behöriga att söka ett nationellt 

program. Även här är skillnaderna mellan skolorna inom stadsdelen stor. 

Samtliga flickor på Herrgårdsskolan går ut med fullständiga betyg år 2011 i 

jämförelse med Bräckeskolan och Rambergsskolan där 45 procent av alla elever 

(pojkar och flickor) inte når fullständiga betyg i samtliga ämnen i årskurs 9. 

Meritvärdet, andelen som nått målen i samtliga ämnen och andelen behöriga 

till nationellt program vid tre av de betygssättande skolor som ingick i stadsdelen 

Lundby är lägre idag än vid tillfället för Skolverkets inspektion år 2004. 

Tillsynen visar vidare att det systematiska kvalitetsarbetet brister vid ett antal 

skolenheter, att det finns brister i att dokumentera kvalitetsarbetet och att 

stadsdelen inte efterfrågar, utvärderar eller följer upp måluppfyllelsen i ett års-


2012-09-04 

6 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

kurs 1–9 perspektiv. När bedömningarna av elevernas kunskapsresultat i de 

tidiga skolåren inte görs, saknas kunskap om hur resultaten ser ut och analyser 

av varför resultaten ser ut som de gör. Det är då svårt att veta var under elevernas 

grundskoletid som satsningarna ska prioriteras och följaktligen saknas 

stadsdelsnämnden och Göteborgs kommun ett viktigt underlag för att vidta 

relevanta åtgärder i syfte att höja måluppfyllelsen. I intervjuer med förvaltningen 

framkommer att Stadsdelsnämnden inte kopplar analysen av elevernas 

måluppfyllelse inom stadsdelen till det fördelningssystem som används. 

Det framkommer även att elever på ett antal skolor inte får det stöd de har rätt 

till, den studiehandledning de behöver eller möjlighet till att arbeta i en trygg 

och stimulerande undervisningsmiljö som präglas av studiero. Tillsynen visar 

att ett antal skolor saknar en fungerande samverkan mellan elevhälsoteam och 

lärare samt att de åtgärdsprogram som utarbetas, inte alltid överensstämmer 

med vad lagen kräver. Exempelvis är systemet med att delegera rätten att besluta 

om åtgärdsprogram till samtliga lärarpersonal på exempelvis Rambergsskolan 

7–9 en bidragande orsak till att eleverna inte ges likvärdiga möjligheter 

till särskilt stöd. För att uppväga skillnaderna mellan elevers olika behov inom 

men även mellan enheterna och därmed nå högre måluppfyllelse krävs det att 

det finns tydliga rutiner för hur åtgärdsprogram utarbetas och följs upp och att 

det finns en fungerande elevhälsa på samtliga skolenheter som med hjälp av ett 

förebyggande elevhälsoarbete, specialpedagogiska insatser samt med hjälp av 

kompensatoriska hjälpmedel uppväger skillnader i elevers förutsättningar. Vid 

kommunicering av beslutet med förvaltningen för Lundby framkommer att 

stadsdelen har framtagna mallar, lathundar och uppföljning/utvärdering av 

åtgärdsprogram. Problemet uppges ha varit att alla skolenheter inte använt och 

följt dessa. 

Göteborgs kommun fördelar resurser till stadsdelarna utifrån olika socioekonomiska 

faktorer, som till exempel invånarnas utbildningsbakgrund och andelen 

utlandsfödda invånare. Detta görs som ett led i arbetet med att verka kompensatoriskt 

och ge stadsdelen möjlighet att i sin tur ge eleverna förutsättningar 

till en likvärdig utbildning. I intervjuer med ansvariga politiker i stadsdelen 

Lundby framkommer att stadsdelen har utvärderat modellen och tillfört ytterligare 

medel till sektor utbildning jämfört med vad resursfördelningsmodellen 

genererar till respektive verksamhet. Områdeschef för skola och rektor för respektive 

skolenhet har använt dessa medel utifrån sina prioriteringar. Stadsdelsnämnden 

har däremot inte följt upp hur de enskilda rektorerna arbetat för 

att uppväga de skillnader som finns i exempelvis kunskapsresultaten mellan 

olika ämnen inom respektive skolenhet eller mellan flickors och pojkars resultat. 

Stadsdelsnämnden följer upp, utvärderar och tar tillvara resultaten när det 

gäller måluppfyllelsen i årskurs 9 enligt en struktur som är gemensam för hela


2012-09-04 

7 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

Göteborgs kommun. Stadsdelen Lundby har därefter föreslagit generella åtgärder 

och identifierat strategiska utvecklingsområden. I kvalitetsredovisningen 

2010 för stadsdelen Lundby ett resonemang kring åtgärder som ska syfta till 

att underlätta likvärdigheten på skolorna till exempel att utveckla ämnesnätverk 

mellan skolorna för att på så vis utveckla varierade och framgångsrika 

arbetssätt. I samtal med områdeschefen för skola framkommer emellertid att 

inga exempel på kompensatoriska åtgärder har satts in för exempelvis Bräckeskolan 

som uppvisar en tydlig nedåtgående trend vad gäller måluppfyllelse. 

Av utredningen framgår att huvudmannen inte ser till att utbildningen är likvärdig 

inom stadsdelen. Huvudmannen efterfrågar inte resultat i ett årskurs 1– 

9 perspektiv och saknar därmed den kunskap om de olika verksamheterna som 

leder till åtgärder i syfte att ge alla elever inom stadsdelen likvärdiga förutsättningar 

för att de ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Huvudmannen 

uppväger inte skillnaderna mellan elevers olika behov inom eller mellan 

enheterna. Eleverna ges inte likvärdiga möjligheter till särskilt stöd. Det 

saknas exempelvis en tydlig samordning för hur skolenheterna ska arbeta med 

de gemensamma rutinerna för åtgärdsprogram och det finns inte alltid en fungerande 

elevhälsa på samtliga skolenheter som med hjälp av ett förebyggande 

elevhälsoarbete uppväger skillnader i elevers förutsättningar. Detta sammantaget 

gör det svårt för stadsdelen att försäkra sig om att elever får den ledning 

och stimulans de behöver för att utvecklas, att elever i behov av särskilt stöd får 

det stöd de behöver och att de får den studiero de har rätt till samt att eleverna 

erbjuds en likvärdig utbildning oavsett i vilken skolenhet de har sin skolgång. 

Huvudmannen ser inte till att alla barn och elever erbjuds en likvärdig utbildning 

och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. 

Författning: 

1 kap. 4 och 9 §§ skollagen 

Bedömningsområde: Uppföljning och utveckling av utbildningen 

Bedömning: 

Huvudmannen planerar inte, följer inte upp och utvecklar inte sina verksamheter 

systematiskt och kontinuerligt samt tar inte tillvara resultaten och omsätter 

inte dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 

Motivering: 

Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå 

systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 

Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas på att de mål som finns för ut-


2012-09-04 

8 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

bildningen och i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) följs. Det systematiska 

kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 

Tillsynen visar att det systematiska kvalitetsarbetet brister vid ett antal skolenheter, 

att det finns brister i att dokumentera kvalitetsarbetet och att förvaltningen 

inte efterfrågar, utvärderar eller följer upp måluppfyllelsen i ett årskurs 1–9 

perspektiv. Sektor skola i stadsdelen Lundby redovisar i Verksamhetsplan 2012 

ett utvärderingsverktyg i form av en årscykel i vilken tidpunkter redovisas när 

de olika nationella målen för sektor skola ska utvärderas och analyseras på 

framförallt skolnivå. Däremot efterfrågar, utvärderar och följer huvudmannen 

endast upp resultat för årskurs 9. Företrädare för förvaltningen är medvetna 

om att stadsdelen behöver förbättra sitt analyserande arbete så att resultaten 

analyseras på alla nivåer för att komma fram till en slutsats, det vill säga en 

förståelse för varför resultaten ser ut som de gör. Av dokumentation och intervjuer 

framkommer att en arbetsgång för uppföljning av måluppfyllelsen i samtliga 

ämnen i ett årskurs 1– 9 perspektiv har arbetats fram och kommer att implementeras 

i stadsdelen Lundby hösten 2012. Den dokumentation som vid 

tillsynen finns kring kvalitetsarbetet och resultat på stadsdelsnivå finns i stadsdelens 

databas och stadsdelens budgetuppföljningsdokument samt i de kvalitetsredovisningar 

som stadsdelen upprättade år 2010. 

Utredningen visar att huvudmannen inte analyserar verksamheternas utvecklingsbehov 

vilket begränsar möjligheterna att leda och utveckla verksamheterna. 

Det ankommer på huvudmannen och skolorna att ha kunskap om resultaten 

och analysera dessa för att kunna vidta lämpliga åtgärder för en likvärdig 

utbildning och för att öka elevernas måluppfyllelse. Huvudmannen måste förbättra 

det systematiska kvalitetsarbetet genom att planera, följa upp och analysera 

resultat och insatta resurser, för att med det som underlag utveckla utbildningen 

mot de nationella mål som finns i skollagen och läroplanen. Med resultatförståelsen 

som grund kan stadsdelen och dess verksamheter bättre vidta 

åtgärder avseende både förutsättningarna och arbetet i verksamheten. Utan 

denna förståelse är det svårt att bedriva ett funktionellt kvalitetsarbete. Vidare 

måste det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i högre utsträckning. 

Verksamheterna uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen 

föreläggs att avhjälpa bristen. 

Författning: 

4 kap. 3, 5 och 6 §§ skollagen


2012-09-04 

Bakgrund 

Måluppfyllelse 

9 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

Stadsdelen Lundby redovisar inte elevernas måluppfyllelse i årskurs 3 och årskurs 

5. 

Offentlig statistik visar att det är skillnad mellan skolorna i stadsdelen på hur 

väl eleverna når kravnivån på de nationella proven i årskurs 3 och 5. 

På Bjurslättskolan och Rambergsskolan når ett flertal elever inte kravnivån på 

de olika ämnesproven i årskurs 3 år 2011 i jämförelse med Kärrdalsskolan där 

nästan 100 procent av eleverna når kravnivån. Detta gäller framförallt ämnet 

matematik där exempelvis 53 till 77 procent av eleverna i årskurs 3 på Bjurslättskolan 

klarade delproven i jämförelse med Kärrdalsskolan där 100 procent av 

eleverna klarade de olika delproven. 

I årskurs 5 år är skillnaden mellan skolornas resultat inte lika stor. Vid de senaste 

nationella provresultaten år 2010 ligger Bjurslättskolan och Toleredsskolan 

något lägre i snitt än övriga skolor. Däremot är det även i årskurs 5 skillnad 

mellan skolorna hur väl eleverna klarar kravnivån på några delprov i ämnet 

matematik. 

Enligt stadsdelen Lundbys redovisning i ”Verksamhetsplan 2012” och enligt 

statistik som Skolverket sammanställt var det genomsnittliga meritvärdet för 

eleverna i årskurs 9 i stadsdelen 189 poäng (genomsnittligt meritvärde för 

kommunala skolor i Göteborg 205, rikssnittet för samtliga huvudmän 211). 29 

procent av eleverna som gick ut grundskolan vårterminen 2011 saknade fullständigt 

slutbetyg när de lämnade årskurs 9 och 21 procent av eleverna var inte 

behöriga att söka ett nationellt program. Statistiken visar vidare att det är stora 

skillnader mellan skolornas resultat i stadsdelen. Lägst måluppfyllelse år 2011 

har Rambergsskolan med ett meritvärde på 170 i jämförelse med Herrgårdsskolan 

med ett genomsnittligt meritvärde om 232. Meritvärdet för pojkar på Rambergsskolan 

var endast 165. Även flickorna på Bräckeskolan visar ett lågt genomsnittligt 

meritvärde om 164. I en jämförelse med flickor på Herrgårdsskolan 

som samma år har 256 är skillnaden hela 92 poäng. Flickorna når generellt 

ett högre meritvärde än pojkar i stadsdelens betygsättande skolor. Det genomsnittliga 

meritvärdet år 2011 för samtliga skolor i stadsdelen är lägre än år 2010. 

Anmärkningsvärt är att elevernas genomsnittliga meritvärde på Bräckeskolan 

sjunker från 204 till 172 poäng. 

Av intervjuer med förvaltningen framkommer att stadsdelen Lundby har lagt 

ner mycket arbetet på att utveckla värdegrundsarbetet och att utvecklingsledaren 

i stadsdelen har ett särskilt ansvar för att stadsdelens enheter bedriver ett 

aktivt och målmedvetet värdegrundsarbete. Skolinspektionens tillsyn visar


2012-09-04 

10 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

dock att det gemensamma, systematiska värdegrundsarbetet brister vid ett antal 

av stadsdelens verksamheter samt att flertalet planer mot kränkande behandling 

inte uppfyller de krav som ställs. Tillsynen visar dessutom att elever 

på en del skolenheter inte alltid känner sig trygga på skolan på grund av att 

skolorna inte bryter det negativa språkbruk som förekommer samt att de regler 

som finns på skolorna inte alltid efterföljs. Dessutom framkommer det att studieron 

brister och att det kan vara svårt att koncentrera sig för att andra elever 

stör. 

Beskrivning av stadsdelen Lundby 

Göteborgs kommun är i fråga om förskola, förskoleklass, grundskola och 

grundsärskola från och med den 1 januari 2011 organiserad i 10 geografiska 

områden, stadsdelar. Före den 1 januari 2011 var ansvaret för ovanstående 

verksamheter fördelat på 20 stadsdelsnämnder. Varje stadsdel styrs av en 

stadsdelsnämnd. Enligt Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder ska 

stadsdelsnämnderna – var och en inom sitt område – handha de uppgifter som 

enligt skollagen och andra författningar ankommer på skolstyrelse och som 

avser förskoleklass, grundskola och grundsärskola och som inte tillagts annan 

nämnd. Stadsdelsnämnden ska inom sitt område svara för den förskola och 

fritidshem som kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla. 

Stadsdelen Lundby ligger på Hisingen i Göteborgs kommun och har ungefär 

42 000 invånare. Lundby är en stadsdel i Göteborgs Stad som växer snabbt och 

invånarantalet beräknas öka till cirka 49 500 fram till år 2015 enligt information 

från stadsdelens informationssida. Orsaken till befolkningsökningen är att det 

byggs mycket nya bostäder, främst på Norra Älvstranden men också i andra 

områden. 2010 var andelen svenska och utländska medborgare i Lundby födda 

i utlandet strax under Göteborgsgenomsnittet som var 22 procent. I stadsdelen 

ökar antalet barn och ungdomar. En omorganisation kommer på grund av bostadsexpansionen 

att prägla arbetet på olika nivåer i stadsdelens sektor för utbildning. 

Stadsdelsnämnden är styrelse för stadsdelens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, 

förskoleklass, grundskola och den grundsärskolan och har till sitt 

stöd en förvaltning som leds av en sektorschef med tre områdeschefer, en med 

ansvar för skola, en för förskola och en för Språkcentrum. 

Språkcentrum är en kommunövergripande verksamhet som Lundbys sektor för 

utbildning ansvarar för. Språkcentrum ger stöd och undervisning till förskolor


2012-09-04 

11 (12) 

Dnr 43-2010:4949 

och skolor i hela Göteborg. Barn och ungdomar kan få modersmålsstöd, modersmålsundervisning 

och studiehandledning om de använder ett annat umgängesspråk 

än svenska i hemmet. Enligt ”Göteborgs stads verksamhetsinriktning 

för Språkcentrum” är detta en betydelsefull organisation för den flerspråkiga 

utvecklingen för barn och unga i Göteborgs kommun och enligt kommunens 

verksamhetsidé kommer därigenom måluppfyllelsen för barn och unga 

att öka. Verksamheten Språkcentrum är intäktsfinansierad och modellen bygger 

på att kostnaderna för undervisningen och dess kringkostnader såsom planering 

och resor täcks av beställaren. 

I stadsdelen finns vid inspektionstillfället sju kommunala grundskolor med 

cirka 2 450 elever mellan 6 och 16 år. I skolorna ingår även förskoleklasser och 

fritidshem. Från och med höstterminen 2012 startar en ny skola i stadsdelen. På 

Toleredsskolan finns grundsärskola med tillhörande träningsskola och på 

Rambergsskolan finns en särskild undervisningsgrupp som tar emot elever 

med autism. Förutom de kommunala grundskolorna finns det två fristående 

grundskolor i Lundby. Vid tidpunkten för tillsynen finns sammanlagt 1679 

barn i stadsdelens kommunala förskolor och 23 barn i den pedagogiska omsorgen. 

Det finns också fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg i 

stadsdelen. Förvaltningen arbetar med att färdigställa ytterligare förskolor som 

ska starta under våren/sommaren 2012 för att nå full behovstäckning. 

I ärendets slutliga handläggning har enhetschefen Magnus Haglund, undervisningsrådet 

Mats Lindström, juristen Magnus Jonasson och juristen Susanna 

Åhgren deltagit. 

På Skolinspektionens vägnar 

Peter Ekborg 

Avdelningschef 

Roland Fallström 

Undervisningsråd/föredragande


2012-09-04 

Bilagor: 

Bilaga 1 Allmänt om tillsynen 

Bilaga 2 Skolbeslut 

12 (12) 

Dnr 43-2010:4949

Skolinspektionen Bilaga 1 

2012-09-04 

Allmänt om tillsynen 

1(2) 

Dnr 43-2010:4949 

Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska 

skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i 

kommunen. 

Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger 

förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella 

målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna 

ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse 

för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. 

Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas 

tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning 

och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. 

Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som 

rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs 

iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten 

i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet 

och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande 

beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning 

till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen 

möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i 

besluten. 

Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild 

av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det 

aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks 

i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom 

de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten 

grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser 

och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan 

information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns 

publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder 

vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera 

avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid 

kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på 

intervjuer med personal, föräldrar och ledning. 

För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering 

av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman 

och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med


2012-09-04 

2(2) 

Dnr 43-2010:4949 

anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka 

åtgärder som har vidtagits i verksamheterna i stadsdelen Lundby inom den tid 

och i den ordning som anges i beslutet. 

Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens 

webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).


2012-09-04 

1 (1) 

Dnr 43-2010:4949 

Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden 

tillsyn i stadsdelen Lundby, Göteborgs kommun 

Grundskolor: 

Herrgårdsskolan 2012-04-13 

Toleredsskolan F–6 2012-04-23 

Toleredsskolan 7–9 2012-04-23 

Lerlyckeskolan 2012-05-16 

Rambergsskolan F–6 2012-06-04 

Rambergsskolan 7–9 2012-06-18 

Bjurslättsskolan 2012-06-27 

Bräckeskolan 2012-06-28 

Kärrdalsskolan 2012-06-29 

Fritidshemmen 2012-06-28 

Förskola 2012-06-28

Skolinspektionens beslut om stadsdelen Lundby i Göteborgs kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?