Stigande havsnivå - Länsstyrelserna
Stigande havsnivå - Länsstyrelserna
Stigande havsnivå - Länsstyrelserna
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
www.lansstyrelsen.se/skane<br />
<strong>Stigande</strong><br />
<strong>havsnivå</strong><br />
Länsstyrelsen<br />
Skåne län<br />
1:2 2009-04-20
2<br />
Titel: PlanPM <strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong><br />
Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län<br />
Författare: Kerstin Nilermark, Ivan Gallardo, Anna Kristensson och<br />
Kristina Westlin<br />
Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län<br />
Enheten för samhällsplanering<br />
205 15 MALMÖ<br />
Tfn: 040-25 20 00<br />
skane@lansstyrelsen.se<br />
Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län. Innehållet får gärna citeras eller<br />
refereras med uppgivande av källan.<br />
Upplaga: 200<br />
ISBN: 978-91-86079-65-9<br />
Länsstyrelsenrapport: 2009:23<br />
Layout: Länsstyrelsen i Skåne län, Ivan Gallardo<br />
Tryck: Länsstyrelsen i Skåne län 2009<br />
Omslagsbild: Ivan Gallardo
Förord<br />
Hur påverkar stigande <strong>havsnivå</strong>er den fysiska planeringen? Hur kan vi anpassa samhället till effekterna av<br />
kommande och pågående klimatförändringar?<br />
Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge har sammanställt en rapport <strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong> - konsekvenser för fysisk<br />
planering 2008. Delar av rapporten sammanfattas i detta planPM som har till syfte att underlätta och stödja<br />
i den specifika planeringssituationen. I rapporten går vi bl.a. in på:<br />
• Bakgrund<br />
• Ansvar och roller<br />
• Värden<br />
• Skyddsåtgärder<br />
• Strategier<br />
• Skyddsavstånd<br />
• Översiktlig planering<br />
• Detaljplanering,<br />
• Vad säger lagen?<br />
Skånes och Blekinges kuster är erosionsutsatta och i kustnära områden finns en hel del bebyggelse och ännu<br />
mer planeras. Därför är det viktigt att alla aktörer som är involverade i samhällsplaneringen är medvetna om<br />
effekterna av klimatförändringarna. Risken för olyckor, översvämningar och erosion har 2008-01-01 lagts till<br />
som kriterier för kommunens lämplighetsprövning i 2 kap 3 § plan- och bygglagen (PBL). Därför ska risken<br />
för översvämningar och erosion behandlas i översiktsplanen och beaktas vid detaljplaneläggning samt vid<br />
bygglovsprövning. Länsstyrelsen har ett ansvar att samordna statens intressen och bland annat bevaka att<br />
bebyggelsen inte är olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot<br />
olyckshändelser.<br />
Enligt PBL 12:1 (2008:1) ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan<br />
eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att en bebyggelse annars blir olämplig<br />
med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller<br />
erosion.<br />
I arbetet med detta planPM har Kerstin Nilermark, Ivan Gallardo, Anna Kristensson och Kristina Westlin<br />
deltagit. Det första PlanPM <strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong> kom ut i september 2008 detta har nu uppdaterats i april<br />
2009.<br />
Länsstyrelsen i Skåne län, Enheten för samhällsplanering<br />
Malmö 20 april 2009<br />
Kerstin Nilermark<br />
Länsarkitekt<br />
3
4<br />
Bakgrund<br />
Majoriteten av världens klimatforskare är nu överens<br />
om att klimatet håller på att förändras och<br />
att vi framöver kan förvänta oss översvämningar,<br />
förändrade nederbördsmönster, varmare klimat<br />
och en ökad frekvens av extrema vädersituationer.<br />
En annan konsekvens är en stigande havsytenivå.<br />
Den huvudsakliga orsaken till att havsytenivån stiger<br />
är att vattnet expanderar när det blir varmare,<br />
men även att smältande glaciärer och inlandsisar<br />
påverkar nivån.<br />
Framtida <strong>havsnivå</strong>er<br />
Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan havens medelvattenyta<br />
stiga med 0,18-0,59 m fram till slutet av detta sekel. Då är<br />
bidraget från förändringar i utflödet samt smältande inlandsisar<br />
inte medräknat, vilket k an innebära ett tillskott<br />
med ytterligare 0,1-0,2 m. (IPCC, 2007) SMHI har<br />
beräknat att framtida (2070-2100) medelvattenstånd<br />
kommer att vara 0,38-0,79 m högre än idag. Framtida<br />
högvattenstånd i Blekinge och Skåne med 100 års<br />
återkomsttid är beräknade till nivå 1,86-2,29 m i värsta<br />
scenariot och skiljer sig åt mellan olika platser. De områden<br />
som förväntas drabbas av de högsta nivåerna är Öresund<br />
och Skånes sydkust (SMHI, 2007), se även tabell 1.<br />
Konsekvenser<br />
Identifierade problem till följd av en stigande havsytenivå är<br />
översvämning, skred/ras, ökad kusterosion och höjda<br />
grundvattennivåer. En höjning av havsytenivån kan få stora<br />
konsekvenser för Blekinge och Skåne då betydande delar av<br />
kuststräckan är utsatt för ett hårt exploateringstryck. Enligt<br />
en analys av Skånes kust var nästan hälften av den totala<br />
kuststräckan kraftigt exploaterad av bebyggelse, vägar och<br />
annan infrastruktur samt bryggor (Länsstyrelsen i Skåne<br />
län, 2003).<br />
I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) tas<br />
Skåne, Blekinge, Halland och västkusten upp som de<br />
delar av landet som blir mest utsatta för <strong>havsnivå</strong>höjningen.<br />
Skåne, Blekinge samt Öland och Gotland anses vara de<br />
Tabell 1, Beräknade återkomstnivåer<br />
Beräknade återkomstnivåer<br />
för årshögsta<br />
vattenstånd för<br />
framtidens klimat.<br />
Återkomstiden är 100<br />
år och värdet är det<br />
högsta beräknade värdet<br />
som ligger inom 95 %<br />
konfidensintervallet 1 .<br />
(SMHI, 2008).<br />
Tabellen utgår från<br />
ett klimatscenario<br />
med den högsta<br />
förväntade höjningen av<br />
vattenståndet.<br />
mest utsatta kuststräckorna för kusterosion.<br />
100 år<br />
Viken 280 cm*<br />
Barsebäck 210 cm<br />
Klagshamn 230 cm<br />
Skanör (50år) 220 cm<br />
Ystad 260 cm<br />
Simrishamn 200 cm<br />
Kungsholmsfort 210 cm<br />
*hög osäkerhet i värdet p.g.a.<br />
kort serie<br />
1 ordförklaring se sid 15<br />
Illustration: Ivan Gallardo<br />
Bilden som illustrerar ett möjligt scenario av Skånes kust utifrån extrema<br />
högvatten i ett 100 års perspektiv. den vita linjen utgör gränsen för Skånes<br />
kust idag.
Ansvar och roller<br />
Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)<br />
anser att ansvaret för anpassning till ett förändrat<br />
klimat är fördelat mellan framförallt den enskilde,<br />
näringsliv, kommuner och staten. Var och en har<br />
i grunden ett ansvar för sin egendom och sin<br />
verksamhet. Kommunen har ett ansvar för de<br />
samhälleliga funktionerna på lokal nivå och staten<br />
har ansvar på regional och nationell nivå.<br />
Den enskilde<br />
Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) anger<br />
att ansvar för skydd av egendom först och främst ligger på<br />
den enskilde och att den enskildes ansvar finns beskrivet i<br />
ett antal lagrum. Som exempel anges förarbetena till Lag<br />
om skydd mot olyckor (Prop. 2002/03:119) där principen<br />
om den enskildes primära ansvar finns beskriven.<br />
Kommunerna<br />
Kommunerna har ett samlat ansvar för den lokala samhällsutvecklingen<br />
och bebyggelseplaneringen. Kommunerna<br />
har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen,<br />
där frågor om miljö, hälsa och säkerhet har stor betydelse.<br />
Genom plan- och bygglagen och det så kallade planmonopolet<br />
är det kommunen som tar initiativ till och fattar<br />
beslut om planläggning för bebyggelse. Kommunen har<br />
också ett övergripande ansvar för att värna den lokala miljön<br />
och för att säkerställa tillräckligt skydd mot olyckor och<br />
händelser som kan drabba människors liv, hälsa, miljö och<br />
egendom.<br />
Länsstyrelsen<br />
Länsstyrelsen har ansvar för att på regional nivå samordna<br />
statliga och mellankommunala intressen i planeringen.<br />
Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att ta fram underlag för<br />
den kommunala planeringen. Vidare ska myndigheten kontrollera<br />
att tillräcklig hänsyn tas till frågor om människors<br />
hälsa och behovet av skydd mot olyckor i samband med<br />
planläggning.<br />
Myndigheten har vidare ett övergripande regionalt ansvar<br />
för krishanteringsåtgärder som kan behövas vid t.ex. en<br />
översvämning. Länsstyrelsen ska i detta arbete bland annat<br />
verka för att nödvändig samordning sker mellan kommunala<br />
och andra myndigheters insatser.<br />
Mellankommunalt sammarbete<br />
Mellankommunal samverkan är av stor betydelse för att<br />
åstadkomma ett funktionellt kustskydd. Kustkommunerna<br />
bör ta ett gemensamt initiativ till samordning av sin<br />
planering i kustzonen. Länsstyrelsen kan fungera som ett<br />
stöd i detta arbete samt samordna olika kommunala<br />
initiativ.<br />
Centrala myndigheter<br />
Myndigheter av betydelse i detta sammanhang är framförallt<br />
Boverket, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och<br />
beredskap), SGI, Naturvårdsverket och SMHI.<br />
Hamnar är utsatta områden då haven stiger. Kommunen ansvarar för att<br />
hamnverksamhet skyddas från konsekvenserna av stigande <strong>havsnivå</strong>er<br />
5
6<br />
Värden som kan påverkas av stigande <strong>havsnivå</strong>er<br />
Identifierade problem till följd av stigande <strong>havsnivå</strong>er<br />
är översvämning, ökad kusterosion, skred/ras och<br />
höjda grundvattennivåer. Dessa fyra problem kan<br />
samverka både med varandra och med andra effekter<br />
av klimatförändringarna t.ex. intensivare regn<br />
och ökade högvattenflöden i vattendrag, kraftigare<br />
stormar med högre våghöjder. Även andra åtgärder<br />
utmed kusten, t.ex. pirarmar som ändrar erosionsmönster,<br />
kan medföra att vissa effekter förstärks.<br />
Med en stigande havsytenivå följer konsekvenser för samhället<br />
och miljön. I kustnära områden står stora ekonomiska<br />
värden på spel eftersom bebyggelse och teknisk<br />
infrastruktur i stor utsträckning är lokaliserade utmed<br />
kusterna. Det är också en hälsoriskfråga eftersom konsekvenserna<br />
kan bli osunda boendemiljöer, bristande tillgänglighet,<br />
rasrisk mm. Kustnära natur- och kulturmiljöer<br />
riskerar i värsta fall att försvinna och näringar som jordbruk<br />
och turism kan påverkas negativt. För att skapa ett<br />
robust samhälle är det av yttersta vikt att vara medveten om<br />
och ta hänsyn till konsekvenserna av en stigande havsytenivå<br />
vid planering av den fysiska miljön.<br />
Exempel på värden och samhällsviktiga funktioner som kan påverkas negativt av stigande<br />
<strong>havsnivå</strong>er<br />
Ekonomiska-, sociala-, kulturella-<br />
och ekologiska värden<br />
• Samhällsekonomin i stort<br />
• Människors hälsa, säkerhet och<br />
trygghet<br />
• Bebyggelse<br />
• Infrastruktur; vägar, järnvägar<br />
• Tillgänglighet<br />
• Rekreationsområden<br />
• Jord- och skogsbruk<br />
• RAMSAR-områden<br />
• Naturområden med<br />
områdesskydd<br />
• Artskyddsområden<br />
• Strandskyddsområden<br />
• Marina områden med områdes-<br />
skydd<br />
• Skyddsområden för vattentäkt<br />
• Byggnadsminnen<br />
• Kyrkor<br />
• Fornlämningar<br />
Samhällsviktiga funktioner<br />
• Vattenförsörjning<br />
• Livsmedelsförsörjning<br />
• Avloppssystem<br />
• Reningsverk<br />
• Dagvattensystem<br />
• Elproduktion och<br />
elförsörjning<br />
• Värmeförsörjning<br />
• Avfallshantering<br />
• Tele- och it-kommunikation<br />
• Sjukvård och omsorg<br />
Riksintressen<br />
• Kulturmiljövården<br />
• Naturvården<br />
• Natura 2000<br />
• Friluftslivet<br />
• Kustzonen<br />
• Yrkesfisket<br />
• Sjöfarten<br />
• Hamnar<br />
• Vägar<br />
• Järnvägar<br />
• Flygplatser<br />
• Vindkraften<br />
• Totalförsvaret
Möjliga skyddsåtgärder mot stigande <strong>havsnivå</strong>er<br />
Det finns en rad möjliga såväl temporära som permanenta<br />
skyddsåtgärder som en kommun kan vidta<br />
för att möta stigande <strong>havsnivå</strong>er, översvämning, ökad<br />
kusterosion, ras och skred. Några av dessa är:<br />
Exempel på anpassningsåtgärder vid stigande<br />
<strong>havsnivå</strong>er;<br />
• Anpassning av byggnader och konstruktioner<br />
• Anpassning av nyttjandet av fastigheter<br />
• Ökade säkerhetsmarginaler vid planläggning av ny<br />
bebyggelse<br />
• Höjd marknivå<br />
• Höjda kajkanter<br />
• Murar<br />
• Vallar av jord eller sand<br />
• Temporära skydd t.ex. vattenfyllda slangar eller<br />
tillfälliga metallprofiler som monteras upp<br />
• Sandrevlar och invallning ute till havs<br />
• Rörliga barriärer i vattnet<br />
Exempel på anpassningsåtgärder vid<br />
översvämning;<br />
• Dämpa flödet genom t.ex. alternativa vattenvägar,<br />
utjämningsmagasin, restaurering av våtmarker<br />
• Öka avbördningskapaciteten i vattendrag<br />
• Permanent invallning<br />
• Uppfyllnad, höjning av marknivån<br />
• Anpassning av byggnader och konstruktioner<br />
• Anpassning av nyttjandet av fastigheter<br />
Exempel på anpassningsåtgärder erosion, ras<br />
och skred;<br />
• Ökade säkerhetsmarginaler vid planläggning av<br />
ny bebyggelse<br />
• Mjuka erosionsskydd t.ex. sandutfyllnad<br />
• Hårda erosionsskydd t.ex. sprängsten för<br />
strandfodring<br />
• Avschaktning/avlastning<br />
• Utflackning av slänter<br />
• Tekniska förstärkningsåtgärder<br />
Det slutliga valet av åtgärder kan vara en kombination av<br />
flera olika åtgärder vilket grundas på avvägning mellan risk<br />
och kostnadseffektivitet<br />
Förslag på hur dessa säkerhetshöjande åtgärder kan regleras<br />
i detaljplan finns i Boverkets och Räddningsverkets rapport,<br />
”Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplanering” (Boverket och<br />
Räddningsverket, 2006).<br />
Exempel på ett hårt erosionsskydd foto: Anneli Mårtensson<br />
7
8<br />
Kommunal strategi<br />
De huvudsakliga problem som kommunens plan-<br />
erare måste ta hänsyn till vid planering av bebyggelse<br />
som påverkas av stigande havsytenivåer<br />
är översvämning, kusterosion och höjda<br />
grundvattennivåer.<br />
Kommunal strategi och riktlinjer för<br />
bebyggelse i kustnära områden<br />
Kustkommunerna, men även de inlandskommuner som<br />
berörs av stigande <strong>havsnivå</strong>er, bör upprätta en strategi för<br />
hur de ska forma ett långsiktigt hållbart skydd mot framtida<br />
översvämningar, erosion ras och skred. Kommu-nen bör i<br />
denna strategi ta fram rekommendationer för lägsta<br />
marknivå för nyplanerad bebyggelse. Man bör även ge<br />
förslag på skyddsåtgärder för den befintliga kustnära<br />
bebyggelsen, samt inventera och eventuellt ändra/upphäva<br />
de detaljplaner där det finns outnyttjade byggrätter i lågt<br />
belägna områden. Kommunen bör upprätta program för<br />
uppföljning av konsekvenserna av den stigande <strong>havsnivå</strong>n,<br />
samt göra regelbundna avstämningar.<br />
Rekommendation om lägsta markhöjd<br />
Ständigt nya forskarrön inom området gör det svårt att<br />
rekommendera en lägsta markhöjd. Under 2008 har det<br />
kommit ett flertal rapporter som fastslagit att<br />
isavsmältningen accelererar på Grönland och att de arktiska<br />
områdena värms upp snabbare än resten av jorden. Detta<br />
kan innebära att <strong>havsnivå</strong>ytan kan komma att höjas<br />
betydligt mer än det som redovisats i IPCC rapporten från<br />
2007. Kommunerna måste därför kon-tinuerligt uppdatera<br />
sin kunskap med de senaste forskar-rönen och utifrån detta<br />
ta ställning till vilken rekommen-dation som ska gälla inom<br />
den egna kommunen.<br />
Beräkning av säkerhetsavstånd<br />
Vid beräkning av säkerhetsavstånd krävs kunskapsunderlag<br />
från det berörda området avseende t.ex:<br />
• Beräknad <strong>havsnivå</strong>höjning<br />
• Grundvattennivå<br />
• Detaljerad höjdkartering<br />
• Erosionsförhållanden idag<br />
• Erosionskänslighet<br />
• Känslighet för ras och skred<br />
• Avstånd från kustlinjen<br />
Dessa uppgifter finns i varierande grad och av skiftande<br />
kvalitet för kustnära områden i Blekinge och Skåne.<br />
Förutsättningen vid beräkning av säkerhetsnivå är att inga<br />
skydds- eller skadeförebyggande åtgärder vidtas. Utgångspunkt<br />
för beräkningen är att ett hus ska kunna grundläggas<br />
med platta på mark och att tillräckligt utrymme för<br />
grundläggning finns för att undvika fuktskador på<br />
Kustens<br />
tillbakagång<br />
Eroderade material<br />
Deponerade marterial<br />
Ny <strong>havsnivå</strong><br />
Gammal <strong>havsnivå</strong><br />
Ny havsbotten<br />
Gammal havsbotten<br />
Illustration: Ivan Gallardo<br />
En stigande <strong>havsnivå</strong> kan innebära att kustlinjen förflyttas trots att höjdkarteringen<br />
visar att marken är säker ur ett höjdperspektiv<br />
byggnaden.<br />
Vid planering och byggande av samhällsviktiga byggnader<br />
och andra anläggningar (sjukhus, vägar, skolor, avloppsreningsverk<br />
m.m.) är det rimligt att man alltid tillämpar ett<br />
värsta scenario dvs. högvattenstånd beräknade utifrån det<br />
klimatscenario som ger det högsta högvattenståndet och<br />
som har en återkomstid på 100 år. Samma sak gäller för<br />
byggnader där människor stadigvarande uppehåller sig<br />
(bostäder m.m.) och där det förutom risken för materiella<br />
skador även kan uppstå risk för människors hälsa.
Översvämning<br />
Kunskapsunderlag<br />
• Topografi<br />
• Närhet till vattendrag<br />
• Framtida medel- och<br />
högvattenstånd<br />
• Morfologi*, dyner ect.<br />
Utgå från SMHI:s högsta värde<br />
för högvatten med återkomstid<br />
på 100 år 2100. Se sid 4<br />
Lägg till tillräckligt utrymme<br />
för grundläggning, detta är<br />
särskilt viktigt vid lättgenomsläppliga<br />
jordarter då grundvattennivån<br />
snabbt kan höjas<br />
* se ordlista sid 15<br />
Havserosion<br />
Kunskapsunderlag<br />
• Topografi*, batymetri*<br />
• Jordartssammansättning<br />
• Vegetation<br />
• Vindförhållanden<br />
• Morfologi*, dyner etc.<br />
• Kuststräckans profil<br />
• Grundvattenytans läge<br />
En meters höjning av vattenytan<br />
påverkar ett område ca 100<br />
meter från strandlinjen.<br />
Beroende på de fysiska<br />
förutsättningarna på platsen kan<br />
detta värde variera.<br />
Använd värsta scenario på<br />
högsta medelvattenyta om 100<br />
år. Se sid 4<br />
Tillägg för osäkerhet i<br />
effekterna av den pågående<br />
erosionen (+0,2 m)<br />
Resultatet av beräkningarna visar det område som är olämpligt för<br />
bebyggelse längs berörda kuststräckor och vattendrag.<br />
Högre grundvattennivå<br />
Kunskapsunderlag<br />
• Jordartssammansättning<br />
• Grundvattenytans gradient*<br />
• Avstånd till kustlinje<br />
• Tidsmässig längd på högvatten i<br />
samverkan med nederbörd<br />
Utgå från dagens högsta<br />
uppmätta, observerade och/eller<br />
beräknade nivå<br />
Lägg till ökning av medelvattenytans<br />
nivå om 100 år.<br />
Se sid 4<br />
Kompensera om det finns<br />
osäkerheter i: grundvattenmätningen,<br />
framtida<br />
nederbördsförhållanden och<br />
högvattens tidsmässiga<br />
långvarighet. (+0,5m)<br />
Tillägg för tillräcklig<br />
grundläggning<br />
9
10<br />
<strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong>er i översiktlig planering<br />
Den översiktliga planeringen, med översiktsplanen<br />
och den fördjupade översiktsplanen som de främsta<br />
verktygen, ger kommunen en möjlighet att arbeta<br />
proaktivt för att minska verkningarna av framtida<br />
effekter orsakade av stigande <strong>havsnivå</strong>er. För att<br />
göra en god översiktlig planering krävs ett stort<br />
kunskapsunderlag. Idag finns kunskapsunderlag<br />
i varierande omfattning för Skåne län och det<br />
kommer att krävas en hel del nya analyser och<br />
undersökningar för att klarlägga förhållandena för<br />
Skånes kommuner.<br />
För att kommunerna ska få tillgång till ett bra planeringsunderlag<br />
för beslut om;<br />
• ett område kan bebyggas eller ej<br />
• behov av skadeförebyggande åtgärder<br />
• Terrängmodeller översvämningsscenarier<br />
• val av grundläggningsteknik,<br />
• risken för erosion, ras och skred<br />
• analyser av värdet av olika åtgärder<br />
finns det på sida 9 förslag på undersökningar och utredningar<br />
som kan vara lämpliga att ta fram vid planläggning i<br />
kustnära områden<br />
Förutom att undvika lokalisering av ny bebyggelse i utsatta<br />
områden finns det anpassningsåtgärder, se sid 7, för att möta<br />
konsekvenserna av en stigande havsytenivå. Genom att använda<br />
beräkningsmodellen på sid 6 kan utsatta områden<br />
lokaliseras och lämpliga anpassningsåtgärder vidtas. En<br />
aspekt som är viktig att beakta i arbetet med den översiktliga<br />
En • Terrängmodeller översiktlig topografisk kartering översvämningsscenarier<br />
av Skanör • Terrängmodeller Falsterbo med höjdkurvor i 1 översvä<br />
metersintervall. (Vellinge kommun, primärkarta)<br />
planeringen är värdet av kustnära natur. Det är viktigt att<br />
analysera hur den kustnära naturen • Terrängmodeller påverkas av stigande översvämningsscenarier<br />
<strong>havsnivå</strong>er och vilka konsekvenser detta får på t.ex. turism,<br />
rekreation och djurliv. Kulturmiljön kan också komma att<br />
påverkas, vilket kan leda till sämre förutsättningar för t.ex.<br />
turism. Se lista över värden sid 6.<br />
Terrängmodell med översvämningsscenarier för Falsterbonäset. (Blomgren, S.<br />
och Hanson, H. 1999)
<strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong>er i detaljplanering<br />
Den slutgiltiga planeringen kring kustnära bebyggelse<br />
görs i detaljplaneskedet då exploateringen prövas<br />
juridiskt. I detaljplanen ska plan- och utformningsmässiga<br />
avväganden göras med hänsyn till platsens<br />
förutsättningar och värden.<br />
Om man i översiktsplaneringen kommer fram till att ett<br />
område riskerar att påverkas av framtida <strong>havsnivå</strong>höjningar<br />
bör man använda försiktighetsprincipen. Innan man går<br />
vidare med detaljplanering ska det i en utredning vara säkerställt<br />
att området är lämpligt för exploatering.<br />
Förslagen på sid 9 kan med fördel också utföras i områden<br />
med befintlig bebyggelse om man vill skaffa sig ett underlag<br />
för bedömning av behov av skadeförebyggande åtgärder eller<br />
för strategiska beslut avseende investeringar.<br />
Grundläggning<br />
För att undvika fuktskador på grundläggning av typerna<br />
platta på mark eller krypgrund måste grundläggning ske på<br />
en tillräckligt hög nivå. Det räcker att grundvatten eller<br />
översvämningsvatten tränger igenom grundläggningens<br />
dränerande och kapillärbrytande* skikt vid ett enstaka<br />
tillfälle för att en byggnad ska fuktskadas.<br />
* se ordlista sid 15<br />
Erosionbenägen kuststräcka<br />
Färgkod höjdkurvor<br />
8,5 till 9<br />
7,9 till 8,5<br />
7,3 till 7,9<br />
6,7 till 7,3<br />
6,1 till 6,7<br />
5,5 till 6,1<br />
4,9 till 5,5<br />
4,3 till 4,9<br />
3,7 till 4,3<br />
3,1 till 3,7<br />
2,5 till 3,1<br />
1,9 till 2,5<br />
1,3 till 1,9<br />
0,7 till 1,3<br />
0,1 till 0,7<br />
-0,5 till 0,1<br />
En detaljerad topografisk kartering av falsterbonäset med höjdkurvor med<br />
intervallet 1 dm (Vellinge Kommun 2008)<br />
Foto: Per Blomberg<br />
11
12<br />
Detaljeringsgrad för redovisningar<br />
Redovisning av risk för översvämning<br />
Översiktsplan<br />
• Topografi, nivåkurvor minst 1 meters intervall<br />
• Scenarier för eventuell vattenhöjning. Se tabell 1.<br />
Detaljplan<br />
• Detaljerade topografiska mätningar<br />
• En detaljerad redovisning av platsspecifika scenarier<br />
• Nyttokostnader vid skadeförebyggande åtgärder. Jämför värdet av kustnära natur, rekreation, turism och rörligt<br />
friluftsliv m.fl. värden<br />
• Avloppsystemens placering i förhållande till framtida översvämningar<br />
Redovisning av risk för erosion<br />
Översiktsplan<br />
• Erosion och ackumulation av aktuella förhållanden<br />
• Flack eller brant havsbotten intill kusten<br />
• Jordartsförhållanden utifrån kusterosionsperspektiv utmed kusten<br />
• Säkerhetsmarginal på 100 meter från dagens kustlinje<br />
Detaljplan<br />
• Batymetri - som kan användas till en analys av sedimenttransport samt erosion<br />
• Fördjupad kartering av jordartsförhållanden med tyngdpunkt på geotekniska förhållanden i kombination med en<br />
riskanalys avseende kusterosion<br />
• Fördjupad undersökning av erosionsrisk och säkerhetsavstånd<br />
Redovisning av risk för höjda havs- och grundvattennivåer<br />
Översiktsplan<br />
• Redovisa aktuella riskområden, med högt grundvatten<br />
• Konsekvenser för enskild vattenförsörjning och avloppssystem<br />
Detaljplan<br />
• Kontinuerlig mätning av grundvattennivåer i områden där bostäder planerats i ÖP, mätserier på minst ett år.<br />
Mätningen bör ske i transekter och visa på eventuell påverkan av tillfälliga högvattennivåer.<br />
• Redovisa aktuella riskområden, med högt grundvatten<br />
• Belys påverkan på enskild vattenförsörjning och enskilda avloppslösningar
§<br />
Vad säger lagen?<br />
Plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken och lagen om<br />
skydd mot olyckor pekar alla på att kommunerna, men<br />
även länsstyrelserna, har ett långtgående ansvar för<br />
människors hälsa, säkerhet och miljö. Planeringsinstrumentet<br />
är ett viktigt verktyg i arbetet med att förebygga<br />
skador.<br />
PBL 2 kap. 3 §<br />
Av 2 kap. 3 § PBL framgår att bebyggelse ska lokaliseras<br />
till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till:<br />
• De boendes och övrigas hälsa<br />
• Jord-, berg- och vattenförhållanden<br />
• Möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och<br />
avlopp samt annan samhällsservice<br />
• Möjligheterna att förebygga vatten- och<br />
luftföroreningar samt bullerstörningar<br />
Vidare ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till<br />
behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand<br />
samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser enligt 2<br />
kap 4 § PBL.<br />
PBL 12 kap.<br />
Om en kommun vid planläggning inte beaktar<br />
riksintressen, den mellankommunala samordningen och<br />
de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, eller behovet av<br />
skydd mot olyckshändelser, kan länsstyrelsen med stöd av<br />
12 kap. PBL besluta om överprövning och upphävande av<br />
planen. Planläggning för bebyggelse i områden där det<br />
förekommer risk för översvämning eller erosion kan utgöra<br />
grund för länsstyrelsens överprövning såvida inte tillräckliga<br />
skyddsåtgärder vidtas. Inkallelsegrunderna översvämning<br />
och erosion är en ändring som Regeringen<br />
beslutade om 2007 och trädde i kraft den 1 januari<br />
2008.<br />
13
14<br />
Läs vidare<br />
Plan- och bygglagen samt Miljöbalken<br />
På Notisums hemsida finns sökbara författningar i fulltext.<br />
Tjänsten är kostnadsfri och det går att söka på lagtexter<br />
samt rättsfall.<br />
Där kan man även läsa om tillägget i PBL 12:1 (2008:1)<br />
med tillägg om olyckor, översvämning eller erosion.<br />
www.notisum.se<br />
Klimatanpassningsportalen<br />
I Klimatanpassningsportalen hittar du sammanfattande<br />
texter om konsekvenserna av klimatförändringarna, om<br />
riskhantering, om hur en anpassningsplan tas fram samt<br />
exempel på hur klimatanpassning kan integreras i det<br />
dagliga arbetet. Portalen ska fungera som ett stöd för alla<br />
som arbetar med klimatanpassningsåtgärder i kommun<br />
eller på länsstyrelser.<br />
www.smhi.se<br />
<strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong> – konsekvenser för fysisk<br />
planering<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong> i Skåne och Blekinge län har under 2007<br />
studerat hur en stigande havsytenivå påverkar den fysiska<br />
planeringen. Fokuseringen på just stigande <strong>havsnivå</strong>er<br />
beror på att stora delar av denna kust är erosionsutsatt.<br />
Dessutom ligger en stor andel befintlig bebyggelse och<br />
planerad bebyggelse i låglänta kustnära områden. Här kan<br />
du hitta material från projektet samt bra länkar som kan<br />
leda vidare till mer material.<br />
www.lansstyrelsen.se/skane<br />
Ordförklaring<br />
Batymetri = beskriver terrängens fysiska form under<br />
vatten och är motsvarigheten till topografi på land.<br />
Grundvattenytans gradient = grundvattnets lutning i<br />
det aktuella området.<br />
Morfologi = Syftar på strandens fysiska uppbyggnad dvs.<br />
om det finns fysiska aspekter som skyddar mot erosion.<br />
Kapillärbrytande = Lager i jord som förhindrar att<br />
vatten sugs uppåt.<br />
95 % Konfidensintervall = Ett värde ligger inom<br />
intervallet med 95 % sannolikhet.<br />
Topografi = Höjdskillnader hos terrängen, beskrivs med<br />
hjälp av höjdkurvor.<br />
Referenser<br />
”<strong>Stigande</strong> <strong>havsnivå</strong> - konsekvenser för fysisk<br />
planering”<br />
Länstyrelsen i Skåne och Blekinge (2008)<br />
”Framtida medel och högvattenstånd i Skåne och<br />
Blekinge”<br />
SMHI (2007)<br />
IPCC<br />
”Sverige inför klimatförändringarna - hot och<br />
möjligheter”<br />
SOU 2007:60<br />
”Proposition 2002/03:119 Reformerad<br />
räddningstjänstlagstiftning”<br />
Blomgren, S. och Hanson, H. (1999). Hydrografiska<br />
och morfologiska processer runt Falsterbohalvön.<br />
Nuvarande situation, framtida scenarier och föreslagna<br />
åtgärder. Rapport 3226. Institutionen för teknisk<br />
vattenresurslära. Lunds Tekniska Högskola. Lund.
Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad<br />
Kungsgatan 13, 205 15 Malmö<br />
Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10<br />
E-post: skane@lansstyrelsen.se<br />
www.lansstyrelsen/skane.se<br />
www.lansstyrelsen.se/skane
Change language