Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-PM - Malmö stad

Klimatet, havsnivån 

och planeringen 

Dialog-pm 2008:2 

Malmö Stadsbyggnadskontor månad december 2008 2008

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen 

Sammanfattning 

Innehåll 

Sammanfattning.......................................... 

Bakgrund och syfte .................................... 4 

Klimatet ändras .......................................... 5 

Scenarier för havsnivån ............................. 6 

Kustnära lågt belägna områden ................ 8 

Riktlinjer för ny bebyggelse ....................1 

Skydd mot översvämningar ....................13 

Kustskydd för Malmö..............................16 

Andra åtgärder ..........................................18 

Riksintressen mm som kan påverkas ....19 

Andra konsekvenser av 

klimatförändringarna ............................... 0 

Kustskydd i andra kommuner ................ 1 

Ansvarsfrågor ........................................... 

Ordförklaringar och referenser .............. 3 

Denna pm har tagits fram av stadsbyggnadskontorets 

planavdelning. 

Arbetsgrupp: Bertil Johansson och Tord 

Andersson. 

Illustrationer: Ann-Margret Rundqvist. 

Kartdata och statistik: Miso Iric, Maria 

Ljungblom och Håkan Kristersson, stadsmätningsavdelningen. 

Referensgrupp: 

Christian Röder, fastighetskontoret 

Nicola Jagaric, gatukontoret 

Roland Fridh, gatukontoret 

Anna Jersby, miljöförvaltningen 

Dagmar Gormsen, miljöförvaltningen 

Ulf Thysell, VA Syd 

Leif Nordholm, CMP 

Klimatet, havsnivån och planeringen 

Malmö behöver en långsiktig strategi för att klara konsekvenserna av stigande 

havsnivå. Ny bebyggelse bör endast planeras där marknivån är åtminstone tre 

meter över havet. Mot havet bör det skapas en skyddsbarriär som klarar extrema 

väderhändelser med högvatten och vågor. Med dessa planeringsåtgärder i kombination 

med strategiska insatser på andra områden kan en hållbar och säker utveckling 

för Malmö åstadkommas. 

Havsnivån stiger 

En effekt av den pågående globala uppvärmningen är att havens nivå stiger. FN:s klimatpanel 

IPCC bedömer att världshavens medelnivå år 100 kommer att ha höjts med 18- 

59 cm i ett lågt respektive ett högt alternativ. Översatt till Malmöförhållanden motsvarar 

detta –66 cm. I högalternativet kommer stora delar av strandängarna mellan Lernacken 

och kommungränsen att hamna under vatten. 

När medelvattennivån stiger höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år 

kan havet i extrema fall komma att nå närmare tre meter över nuvarande havsnivå. Lägre 

än tre meter ligger hela kusten, betydande delar av Malmös innerstad, hamnen och dessutom 

delar av stadens viktigaste utvecklingsområden: Västra hamnen, Nyhamnen och 

Limhamns hamnområde. 

Det är således stora värden i form av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och annat 

som i extrema fall kan skadas av översvämningar. Också naturvärden längs Bunkeflokusten 

och kulturhistoriska värden i Malmös historiska centrum kan bli berörda. Samhällsviktiga 

funktioner riskerar att slås ut för kortare eller längre tid. 

Skiss till kustskydd 

för 

Malmö 

barriär 

vall 

vall 

mur 

3 meter 

höjning av marknivån 

till + 3 m 

barriär 

stadsmur 

port 

vall 

barriär 

mur 

vallar, ev. med 

öppningar

Byggriktlinjer och kustskydd 

När havsnivån stiger och högvattensituationer blir vanligare är den viktigaste åtgärden att 

inte bygga på mark som riskerar att översvämmas. Därför föreslås att översiktsplanens 

riktlinje om + ,5 meter som lägsta marknivå för nybyggande ändras till +3 meter. 

För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar föreslås att på lång sikt 

en skyddsbarriär byggs upp längs kusten. Ett kustskydd kan vara en kombination av utfyllnader, 

vallar, murar, och rörliga anordningar som stängs när översvämning hotar. Med 

dagens kunskapsunderlag bedöms en sådan barriär behöva ge skydd upp till +3 meter, 

men det bör närmare utredas vilken skyddsnivå som är lämplig. 

Även möjligheterna att finansiera ett kustskydd måste undersökas. Skydd av existerande 

fastigheter och byggnader är de enskilda fastighetsägarnas ansvar. 

Malmö behöver också en övergripande strategi som kombinerar åtgärderna inom den 

fysiska planeringen med en handlingsplan för andra samhällsområden och verksamheter. 

Malmös utveckling mot en attraktiv och hållbar stad 

Det överordnade målet för Malmös översiktsplanering är att bibehålla och vidareutveckla 

Malmö som attraktiv och hållbar stad på kort och lång sikt. Utvecklingen skall vara hållbar 

både i ekonomiskt, socialt och ekologiskt avseende. 

Höjd havsnivå och översvämningar riskerar att hota såväl människors säkerhet som 

stora ekonomiska värden och Malmös fortsatta utveckling måste planeras på ett sådant 

sätt att dessa hot avvärjs. 

En fråga av stor vikt är om havsnivåhöjningen riskerar att omöjliggöra Malmös översiktsplanestrategi 

att bygga en tät och blandad stad med begränsat transportbehov och 

goda förutsättningar för kollektivtrafik, centralt serviceutbud m.m. Koncentration gynnar 

hållbarheten, och att i stället bygga mer i Malmös periferi har negativa konsekvenser 

i form av förstörd jordbruksmark, stadsutglesning, ökat bilberoende och minskad attraktivitet. 

Ett kustskydd av den typ som föreslås bedöms dock ge tillfredsställande säkerhet 

även för de havsnära omvandlingsområdena och någon förändring av översiktsplanen i 

detta avseende är därför inte nödvändig. 

Exempel på frågor att diskutera 

• 

• 

• 

• 

Är +3 meter en lämplig nivå för nybyggande och kustskydd? 

Vilka nya utvecklingsmöjligheter i form av nya exploateringsområden, 

nya funktioner, nya rekreationsanläggningar o.s.v. kan uppkomma i samband 

med utbyggnad av ett kustskydd? 

Hur kan arbetet med en sektorövergripande strategi för havsnivåarbetet 

organiseras? 

Hur kan regionens kommuner samverka om kustskyddsfrågorna? 


3


Bakgrund och syfte 

Syfte 

Har det skett en signifikant förändring av 

klimatet? Och om det skett en förändring, 

beror denna på utsläpp av växthusgaser? 

Kommer havsnivån att stiga och delar av 

Malmö att läggas under vatten? Syftet med 

denna dialog-pm är att belysa dessa frågor, 

ge förslag till riktlinjer för ny bebyggelse 

och diskutera vilka åtgärder som kan komma 

i fråga för att skydda befintlig bebyggelse, 

anläggningar och områden. 

Bakgrund 

År 1990 kom FN:s klimatpanel IPCC 

(Intergovernmental Panel on Climate 

Change) med sin första rapport om klimatförändringarna. 

Det handlar om att 

utsläppen av växthusgaser till atmosfären 

riskerar att medföra storskaliga globala 

förändringar av jordens klimat. 

Därefter har klimatförändringarnas 

orsak och konsekvenser varit föremål 

för en omfattande diskussion såväl bland 

forskare som på den politiska arenan. Nya 

forskningsrön presenteras i en strid ström 

vilket gör det svårt både för enskilda och 

beslutsfattare att få en samlad bild av kunskapsläget. 

År 007 publicerades IPCC:s fjärde 

klimatrapport. Denna rapport sammanfattar 

vad som världens forskare och beslutsfattare 

är någorlunda eniga om på klimatområdet. 

Rapporten visade med än större 

säkerhet på kopplingen mellan växthusgaser 

och klimatförändringar. Ökningen av 

utsläppen måste avta senast 015 för att 

globala och irreversibla förstärkningseffekter 

skall kunna undvikas. 

Därefter har en rad studier från universitet 

och andra FN-organ presenterats 

som visar på än allvarligare konsekvenser 

av klimatförändringarna och på behovet 

av kraftigare motåtgärder. 

I Sverige har en nationell studie om 

samhällets sårbarhet inför globala klimat- 

4 

förändringar genomförts inom ramen för 

Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 

007:60). Syftet med utredningen var 

– förutom att kartlägga sårbarheten – även 

att bedöma kostnader för skador och anpassningar 

som klimatförändringarna kan 

ge upphov till. 

Regionalt har länsstyrelserna i Skåne 

och Blekinge län tillsammans tagit fram en 

utredning med syfte att identifiera problem 

till följd av en stigande havsyta. Utredningen 

fokuserar på översvämningar, 

kusterosion och höjda grundvattennivåer. 

Kunskapsläget inte entydigt 

Utgångspunkter och perspektiv i denna 

dialog-pm har främst hämtats från Klimat- 

och sårbarhetsutredningens slutbetänkande 

som i sin tur bygger på IPCC:s rapport 

från år 007. Även om dessa organ har 

stor auktoritet är deras utgångspunkter 

inte oomstridda. Det finns forskare som är 

skeptiska till FN-panelens bild av klimatförändringarna 

och orsakssambanden och 

anser att farhågorna för skadeverkningar 

är överdrivna. Andra forskare anser tvärtom 

att IPCC varit alltför försiktig i sina 

bedömningar och att nya studier pekar på 

att klimatförändringarna är kraftigare och 

inträffar snabbare än vad IPCC förutsett. 

Stadsbyggnadskontoret har inte förutsättningar 

att göra bättre bedömningar än 

dessa organ, och beskrivningen av konsekvenser 

och motåtgärder i denna skrift 

bygger på IPCC:s antaganden och scenarier. 

I kommunens strategiska arbete med 

klimatfrågorna måste även ingå att följa 

kunskapsutvecklingen på området och att 

revidera sin planering när nya bedömningar 

föreligger.

Klimatet ändras 

Växthuseffekten 

Växthuseffekten är en förutsättning för 

allt liv på jorden genom att den skapar 

balans mellan jordens instrålning och utstrålning 

av värme. Utan växthuseffekten 

skulle det vara nästan 35 grader kallare vid 

jordytan än idag. 

Dagens klimatproblem hänger samman 

med att människan släpper ut allt mer 

växthusgaser vilket förstärker växthuseffekten 

och rubbar balansen mellan in- och 

utstrålning. Resultatet blir global uppvärmning. 

Naturlig effekt 

Atmosfären består förutom av kvävgas 

(78 %) och syrgas ( 1 %) även av en liten 

andel växthusgaser. De vanligaste förekommande 

växthusgaserna är vattenånga 

och koldioxid. Genom att de inte hindrar 

det inkommande solljuset – som värmer 

upp jordytan – men däremot effektivt 

hindrar den utgående reflekterande värmestrålningen 

– som kyler ned jordytan – ger 

de upphov till det som kallas växthuseffekten. 

Växthuseffekten är således en helt 

naturlig effekt som gör jorden till en beboelig 

planet. Man kan själv observera 

effekten under höst- och vinternätter: när 

det är klart blir det också kallt, när det är 

mulet blir jorden isolerad av vattenånga i 

form av moln och vatten blir mildare. 

Fossilförbränning rubbar balansen 

Människan har sedan länge använd elden 

för matlagning med mera. Så länge bränslet 

var ved (biobränsle) var atmosfärens 

kretslopp i balans. Vid eldning återlämnades 

bara den koldioxid som de växande 

träden tagit upp från luften. 

I samband med industrialiseringen 

började dock människan storskaligt att 

använda fossila bränslen i form av kol 

och senare även olja och gas. Problemet 

Solstrålning 

Atmosfären 

utan växthusgaser 

Jorden utan naturlig växthuseffekt: 

medeltemperatur - 18° C 

Värmestrålning 

med fossila bränslen är att de inte ingår 

i atmosfärens kretslopp. De har enkelt 

uttryckt varit ”magasinerade” sedan miljontals 

år i berggrunden. Vid förbränning 

av dessa fossila bränslen får atmosfären 

ett nettotillskott av koldioxid. Därmed 

ökar också atmosfärens förmåga att isolera 

värmeutstrålningen – växthuseffekten 

förstärks. 

Ändrat klimat 

Stora mängder koldioxid har redan släppts 

ut till atmosfären. De kommer att bli kvar 

där under mycket lång tid och höja temperaturen 

på jorden. Även om alla utsläpp 

kunde upphöra i dag skulle temperaturhöjningen 

fortsätta under hela detta århundrade. 

Men genom att minska utsläppen 

kan vi hindra att effekterna blir ännu 

större och kommer ännu snabbare. 

Den pågående höjningen av medeltemperaturen 

får en rad återverkningar, 

till exempel ökad avsmältning av glaciärer 

och flyttning av klimatzonernas gränser 

norrut. 


Solstrålning 

Atmosfären 

med växthusgaser 

Värmestrålning 

Jorden med naturlig växthuseffekt: 

medeltemperatur + 15° 

När solens strålar träffar jorden omvandlas energin i solljuset till värme. Utan växthuseffekten (vänstra bilden) 

skulle all värme som når jorden reflekteras tillbaka ut i rymden. Med växthuseffekten (högra bilden) hålls en del av 

värmen kvar och jorden blir en bebolig planet. 

Effekter i Sverige 

I Malmö och övriga södra Sverige kommer 

temperaturförändringen att ske lite 

olika beroende på årstid. Vintertid kommer 

temperaturen att öka mest under de 

allra kallaste dagarna och sommartid ökar 

temperaturen mest de riktigt varma dagarna. 

Det betyder att vi under vintrarna 

får färre dagar med riktigt låga temperaturer 

och under somrarna fler dagar med 

extremt höga temperaturer. 

Även nederbördsförhållandena kommer 

att ändras under det närmaste seklet. 

I södra Sverige får vi räkna med ökad 

nederbörd vintertid och minskad nederbörd 

sommartid. Extrema nederbördssituationer 

kommer att öka under hela året. 

Sommartid kommer det att regna betydligt 

mindre totalt och inte så ofta, men då det 

väl regnar kommer nederbörden i kraftiga 

skurar. 

Vindförhållandena beräknas endast förändras 

marginellt i södra Sverige. 

5


Scenarier för havsnivån 

Två faktorer påverkar 

havsnivån 

Den höjning av medeltemperaturen i atmosfären 

som IPCC förutser leder till 

stigande havsnivå via två effekter: 

• 

• 

6 

uppvärmning av världshaven som leder 

till högre vattenstånd genom att vattnet 

expanderar, och 

avsmältning av landbaserad is (glaciärer) 

som leder till mer vatten i haven. 

Nivåökningen beror således inte på 

att den is som flyter i havet kring polerna 

smälter (jämför med smältande isbitar som 

flyter i ett dricksglas – nivån i glaset ändras 

inte). 

Två scenarier 

I detta avsnitt redovisas scenarier för hur 

havsnivån kan förändras i framtiden. På 

grund av osäkerheten om hur framtida 

utsläpp av växthusgaser kommer att förändras 

liksom klimatsystemens tröghet 

och komplexa natur har IPCC tagit fram 

två alternativa scenarier, ett högt och ett 

lågt. Gemensamt för scenarierna är att 

medeltemperaturen väntas öka. Skillnaden 

mellan scenarierna avser hur stor tempera- 

RH 70 

Vattenståndsförändringar i havet kan 

orsakas både av stigande/sjunkande 

vattennivå och av landhöjning/landsänkning. 

För att kunna beskriva 

variationer i vattenståndet behövs 

därför en fast nivå att referera till. 

RH70 är ett referenssystem där 

den fasta punkten, nollpunkten, 

motsvarar havsytans medelnivå år 

1970. Nivåangivelser i denna pm 

refererar till RH70 om inget annat 

anges. 

turökningen antas bli och vad den får för 

återverkningar på resten av klimatsystemet 

såsom nederbörd, vind och havsnivå. 

Det är viktigt att komma ihåg att detta 

är just scenarier och ingen sanning. Båda 

scenarierna är lika troliga. Alla vet att väderprognoserna 

för de närmaste dagarna 

på TV ofta slår fel, och att en modell för 

klimatförändringar på 100 års sikt har 

stora osäkerheter ter sig således givet. 

Globala scenarier 

Med utgångspunkt i sina globala klimatmodeller 

och utsläppsscenarier har IPCC 

gjort bedömningar av hur nivån i världshaven 

kan komma att förändras. Man räknar 

med att den genomsnittliga havsnivån till 

år 100 globalt kommer att öka med ca 18 

cm i lågalternativet och 59 cm i högalternativet, 

detta jämfört med 1990 års nivå 

(AR4, IPCC 007). 

Scenarier för Klagshamn 

I Sverige har det gjorts flera regionala 

bearbetningar av IPCC:s globala scenarier 

som redovisar vilka vattenståndsvariationer 

som kan väntas när man beaktar lokala 

förhållanden. Bearbetningarna är utförda 

av SMHI vid Rossby center. 

I rapporten Framtida medel- och högvattenstånd 

i Skåne och Blekinge (SMHI 

007) redovisas bedömningar för kuststräckan 

i Skåne och Blekinge. För Malmös 

del är Klagshamnsudden den närmast 

belägna mätstation som ingår i rapporten 

och det är också för Klagshamnsudden 

som de scenarier som redovisas nedan är 

beräknade. 

Vid Klagshamnsudden har SMHI gjort 

mätningar av havsnivån sedan 1930. Det 

högsta värdet, +140 cm relativt RH70, 

uppmättes år 1934. Därefter har nivåer 

över +100 cm mätts upp vid ett flertal 

tillfällen: +130 cm år 1997, +1 1 cm åren 

001 och 00 samt +133 cm år 003. 

Det förekommer även sporadiska uppgifter 

om högre uppmätta nivåer, bland annat 

från Svensk Lots. 

Figur 1 visar medelvattennivån för 

perioden år 070- 100. Som framgår av 

figuren kan medelvattennivån komma att 

ligga mellan + cm (lågalternativet) och 

+66 cm (högalternativet) över havsytans 

medelnivå 1970. 

Men precis som i dag kommer vattennivån 

även i framtiden att bli avsevärt 

högre vid vissa tillfällen. I figur 2 redovisas 

beräknade årshögsta vattenstånd för perioden 

070- 100. I IPCC:s högalternativ 

hamnar årshögsta vattenstånd med 100 års 

återkomsttid på + 08 cm vilket är 64 cm 

högre än under 1900-talet. 

Med begreppen återkomstnivå och 

återkomsttid menas en nivå som statistiskt 

sett återkommer inom en viss tid. 

I tabellen ”Återkomst ...” på denna sida 

visas även årshögsta vattennivåer med 

återkomsttid på , 10 och 50 år i högalternativet. 

Eftersom återkomstnivåerna är beräknade 

med statistiska metoder är de också 

förknippade med en viss statistisk osäkerhet. 

Kring hundraårsvärdet +208 cm finns 

ett 95 %-igt konfidensintervall vilket innebär 

att den rätta nivån med 95 % sannolikhet 

ligger mellan +198 och + 33 cm. 

Det bör också noteras att havsnivån 

väntas fortsätta att stiga efter år 100 även 

om vi i denna pm begränsat oss till hundraårsperspektivet.

Vågor tillkommer 

Ovanstående scenarier för högvattennivåer 

bygger på förhållandena vid Klagshamnsudden. 

Den kan betraktas som giltig även 

för centrala Malmö. 

I högvattenscenarierna är inte effekten 

av vågor inräknad. Det är inte givet 

att högvatten och höga vågor inträffar 

samtidigt men risken för detta finns. Men 

vågbildningen beror till stor del på lokala 

förhållanden och data om vågbildning från 

Klagshamn kan inte utan vidare användas 

för andra delar av Malmös kust. Innan de 

lokala förhållandena har studerats närmare 

bör vi i planeringen räkna med en marginal 

i storleksordningen 0,5 meter för vågbildning. 

Det innebär att översvämningar som 

inträffar vart tionde år kan nå drygt två 

meter och hundraårsöversvämningen närmare 

tre meter över 1900-talets medelvattennivå. 

År 2070-2100 (högalternativ) 

År 2070-2100 (lågalternativ) 

År 1970 

Medelvattennivå 1970 

Medelvattennivå 


+ 63-66 cm 

+ 22-25 cm 

Figur 1. Beräknad medelvattennivå i Klagshamn 2070-2100 relativt RH70. Två alternativ visas, IPCC:s hög- 

och lågalternativ. 

År 2070-2100 (högalternativ) 

Höga vattenstånd 

+ 208 cm 

År 2070-2100 (lågalternativ) + 169 cm 

År 1930-2006 

+ 144 cm 

Figur 2. Beräknade höga vattenstånd med 100 års återkomsttid i Klagshamn 2070-2100 relativt RH70. Två 

alternativ visas, IPCC:s hög- och lågalternativ. 

7


Kustnära lågt belägna områden 

43 km kust i Malmö 

Malmös kustlinje är omkring 43 kilometer 

lång. Innanför kustlinjen finns lågt belägna 

områden som kan bli berörda av stigande 

havsnivå och ändrade översvämningsförhållanden. 

Som underlag för bedömning av havsnivåförändringars 

effekter har nivåkurvor 

för 1 meter, meter, ,5 meter och 3 meter 

över havets medelvattennivå lagts in på 

kartor. Med GIS-metoder har översiktlig 

statistik om de lågt liggande områdena 

kunnat tas fram (se tabeller på sidan 10). 

Området under 1 meter 

Under nivån 1 meter finns omkring 230 

hektar mark längs Bunkeflokusten. På 

kommunens översiktskarta betecknas två 

tredjedelar som ”övrig mark” (jordbruksmark, 

naturområden m.m.) och en tredjedel 

som ”park- och grönområden”. Här 

finns inga vägar eller annan infrastruktur 

av större betydelse, och taxeringsvärdet 

för området är lågt. 

I översiktsplanen betecknas Bunkeflokusten 

som ”natur- och rekreationsområde”. 

Området är ett av Malmös mest 

värdefulla natur- och rekreationsområden 

och utpekat som både Natura 000-område 

och riksintresse för naturvård. 


Området under nivån meter uppgår till 

omkring 580 hektar. Här ingår en bredare 

zon längs Bunkeflokusten, ett område vid 

Limhamns hamn, Ribersborgsstranden 

och Limhamnsfältet samt delar av Slottsparken. 

På översiktskartan är huvuddelen 

”övrig mark” och ”park- och grönområden” 

men här finns också 50 hektar bo- 

Figur 3-4. Den röda linjen på kartan representerar 1 

respektive 2 meters havsnivåhöjning relativt RH70. 

8 

1 meter 

2 meter

2,5 meter 

3 meter 


stads- och industrimark i Limhamn och 

Bunkeflostrand samt 12 kilometer gator 

och 3 km järnväg. Taxeringsvärdet för området 

är knappt 1 00 mkr varav närmare 

700 mkr för byggnader. 

Här finns inget utbyggnadsområde 

enligt översiktsplanen men däremot ingår 

utredningsområdet U8, Limhamns hamn- 

och industriområde, där program tagits 

fram för bebyggelse söder om Övägen. 

Området under 2,5 meter 

Området under ,5 meter är avsevärt 

större, 1 400 hektar varav drygt 100 hektar 

stadsbebyggelse och närmare 450 hektar 

industriområden. Som jämförelse kan 

nämnas att det sedan mitten av 1800-talet 

skapats omkring 1 300 hektar ny mark 

genom utfyllnader i havet. 

Småhusområdena väster om Klagshamnsvägen 

i Bunkeflostrand och Sibbarp 

har tillkommit liksom delar av Limhamns 

hamn- och industriområde, Slottsstaden 

och Rörsjöstaden samt hela Universitetsholmen 

och hamnområdet inklusive delar 

av Nyhamnen. Taxeringsvärdet för bebyggelsen 

är 4 000 mkr och för marken 100 

mkr. 

Limhamns hamn, Universitetsholmen 

och Nyhamnen är några av Malmös strategiskt 

viktiga utvecklingsområden för ny 

stadsbebyggelse. 


Drar vi gränsen vid nivån 3 meter tillkommer 

ytterligare 1 000 hektar mark. 

Under denna nivå ligger all mark väster 

om Klagshamnsvägen i Bunkeflo, de västligaste 

delarna av Limhamn, Limhamns 

industriområde, delar av Västra hamnen, 

Figur 5-6. Den röda linjen på kartan representerar 

2,5 respektive 3 meters havsnivåhöjning relativt 

RH70. 

9


Kustnära lågt belägna områden (forts) 

Slottsstaden, Rörsjöstaden och Slussen, 

hela det övriga hamnområdet, centralstationen 

och bangårdsområdet samt Spillepengens 

industriområde vid Segeå. Här 

finns 23 km järnväg, 6 km motorväg och 

140 km gator liksom betydande delar av 

Malmös viktigaste infrastruktur. Taxeringsvärdet 

är 5 000 mkr varav för bebyggelse 

17 000 mkr. 

Västra hamnen, Nyhamnen och Limhamns 

hamn- och industriområde är också 

10 

några av Malmös viktigaste utbyggnadsområden 

och där finns en betydande del 

av utbyggnadskapaciteten i den gällande 

översiktsplanen. 

Stora värden i zonen 2,5–3 

meter 

Zonen mellan och ,5 meter omfattar ca 

800 hektar och zonen 2,5-3 meter ca 1 000 

hektar. Det är framför allt i den senare 

zonen som stora samhällsvärden kan bli 

berörda av översvämningar. Taxeringsvärdena 

i den högre zonen ligger i storleksordningen 

18 miljarder kr mot 5 miljarder 

kr mellan och ,5 meter. 

Det bör noteras att allmänna byggnader 

och anläggningar inte åsätts taxeringsvärden 

och alltså inte omfattas av denna 

statistik.

Konsekvenser för Malmö 

Höjddata i detta avsnitt kan nu kombineras 

med de scenarier för framtida havsnivå 

som redovisats på sidan 7. 

En höjning av medelvattennivån med 

66 cm (IPCC:s högalternativ) kommer att 

drabba delar av området under 1 meter i 

figur 3, främst strandängarna söder om 

Lernacken. 

Vid högvattensituationer kommer området 

upp till 2 meter i figur 4 att översvämmas 

vart tionde år, och någon gång 

per sekel kommer havet att nå några 

decimeter över -metersnivån. Förutom 

strandängar och grönområden kommer då 

även vissa bebyggelseområden att beröras. 

Till detta skall läggas lokala effekter 

av vågor och vind som kan sammanfalla 

med höga nivåer i sundet. Det innebär att 

tioårsöversvämningarna kan nå ,5 meter 

(figur 5) och hundraårsöversvämningen 3 

meter (figur 6). I det senare fallet riskerar 

mycket stora samhällsvärden att beröras. 


11


Riktlinjer för ny bebyggelse 

Idag lägst 2,5 meter 

I Malmös gällande översiktsplan (Öp 

000, aktualiserad 005) anges att lägsta 

tillåtna marknivå för ny bebyggelse är ,5 

meter över havet. 

Denna riktlinje infördes så sent som år 

000 föranlett av dåvarande diskussion om 

möjlig framtida havsnivåhöjning. Tidigare 

tillämpades ,0 meter som lägsta tillåtna 

nybyggnadsnivå. 

Högre säkerhet – för och emot 

Idag är frågan om detta är tillräckligt eller 

om lägstanivån mot bakgrund av dagens 

scenarier (sidan 6-7) bör höjas ytterligare, 

t.ex. till 3,0 meter. 

En högre lägstanivå ger högre framtida 

säkerhetsmarginal. Nyttan av detta 

är uppenbar. Bebyggelse med tillhörande 

infrastruktur har mycket lång varaktighet, 

i storleksordningen hundra år, och att 

bebygga områden som sedan blir översvämmade 

innebär både bortkastade samhällsresurser 

och katastrofala förluster för 

invånare och fastighetsägare. 

Säkerhetsmarginaler har emellertid också 

en kostnadssida även om denna inte är 

lika tydlig. Alltför stor säkerhetsmarginal 

medför att mark som har stort värde för 

samhället och enskilda inte blir utnyttjad. 

I onödan tvingas man i stället välja sämre 

alternativ. 

1 

Kan Malmö fortsätta mot 

havet? 

En av de bärande idéerna i Malmös översiktliga 

planering har länge varit att bygga 

en tät och koncentrerad stad med begränsat 

transportbehov och goda förutsättningar 

för kollektivtrafik, centralt serviceutbud 

m.m. Omvandling och utbyggnad 

av centralt belägna stadsdelar som Västra 

hamnen, Nyhamnen och Limhamns 

hamn- och industriområde är viktiga delar 

av denna strategi. Motivet är både att det 

är ett hållbart samhällsbyggande och att 

allt fler människor uppskattar att bo och 

arbeta i traditionell stadsmiljö med blandning 

av bostäder, arbete, service, kultur 

med mera. Att i stället bygga mer i Malmös 

periferi har negativa konsekvenser i 

form av förstörd jordbruksmark, stadsutglesning, 

ökat bilberoende och minskad 

attraktivitet. 

Men de ovan nämnda omvandlingsområdena 

ligger nära havet och till stora delar 

med en marknivå lägre än 3 meter. Riskerar 

en generell höjning av den lägsta tilllåtna 

bygghöjden att omintetgöra Malmös 

strategi att utnyttja havsnära lägen och 

bygga en tät och koncentrerad stad? 

Mot bakgrund av IPCC:s scenarier är 

bedömningen att de problem som kan 

uppstå i omvandlingsområdena är möjliga 

att hantera med kombinationer av permanenta 

och temporära skyddsåtgärder. 

Förslag till ny lägstanivå för 

bebyggelse 

Mot bakgrund av detta förslås att 

• 

• 

• 

översiktsplanens riktlinje om lägsta tilllåtna 

marknivå i ny bebyggelse höjs från 

dagens + ,5 meter till +3,0 meter, 

stadsomvandlingsområdena Västra 

hamnen, Nyhamnen och Limhamns 

hamn- och industriområde närmare 

studeras med avseende på vilka lämpliga 

kombinationer av höjd marknivå och 

permanenta och temporära skyddsåtgärder 

som kan ge tillräcklig säkerhet mot 

översvämningar, samt att 

outnyttjade byggrätter i lågt belägna 

områden med detaljplan inventeras och 

bedömning görs om de bör upphävas 

genom planändring.

Skydd mot översvämningar 

Befintlig bebyggelse 

När havsnivån väntas stiga och vädersituationer 

med tillfälliga högvatten blir 

vanligare är den viktigaste åtgärden att inte 

bygga på mark som riskerar att översvämmas. 

Men för områden som redan är bebyggda 

behövs åtgärder som skyddar mot 

översvämning. 

Trots att Malmös kuststräcka är relativt 

kort kan man överväga flera olika metoder 

för att skydda känsliga områden, anläggningar 

och bebyggelse från översvämningar. 

Här redogörs för några olika tänkbara 

metoder. 

Om skyddsåtgärder visar sig vara för 

kostsamma eller omöjliga av andra skäl 

kan det även bli nödvändingt att flytta anläggningar 

– kanske främst samhällsviktiga 

sådana – eller rent av att överge bebyggda 

områden. 

Skydd på land 

Vallar 

Ett relativt billigt alternativ är att bygga 

jordvallar på land utmed kusten. Skyddsvallar 

kan utgöra ett positivt inslag i natur, 

grönområden och parker, till exempel 

längs Ribersborgsstranden. På vallarna kan 

gång- och cykelvägar anläggas. Däremot är 

de mindre lämpliga i urbana miljöer, både 

av gestaltningsmässiga skäl och på grund 

av att de fordrar stort utrymme. 

Murar 

I stadsmiljöer som Västra hamnen, Nyhamnen 

och på Ön är skyddsmurar att 

föredra. Murar kan utformas som en del 

av en strandpromenad och på så sätt bli 

ett positivt inslag i stadsmiljön. Exempel 

på skyddsmurar finns i många kuststäder 

runtom i världen. Murarna kan ha öppningar 

som stängs vid högvatten. 

I hamnar kan kajerna höjas om det inte 

hindrar hamnverksamheten. För småbåtar 

är dock höga kajer svåra att utnyttja. 

Skyddsvallar i parker och naturområden kan utnyttjas för gång- och cykelvägar. 

Murar kan integreras i utformningen av en strandpromenad (bild från Havanna). 


Strandmur med öppning som kan slutas till med en utdragbar barriär (bild från Perth, Skottland). 

13


Skydd mot översvämningar (forts) 

I småbåtshamnar kan det därför vara 

lämpligare att ha en lägre kaj som tillfälligt 

översvämmas och en högre mur bakom 

(eller en träbrygga nedanför en högre kaj). 

Temporära skydd 

I begränsade områden där man inte vill 

göra några markanta förändringar i stadsbilden 

kan temporära skyddsbarriärer 

användas. De finns i många varianter, t.ex. 

moduler eller slangar av plast som placeras 

ut och fylls med vatten, sand eller liknande. 

De kan också bestå av permanenta 

markfästen infällda i gatubeläggningen 

och metallprofiler som tillfälligt monteras 

när översvämning befaras. Tillfälliga skydd 

skulle kunna användas exempelvis längs 

Malmös kanaler. 

Fördelen med temporära skydd är att 

de inte används under normala förhållanden 

och därmed inte heller påverkar 

stadsbilden. Men de kräver hög beredskap 

eftersom vädersituationer med högvatten 

ofta kommer med kort varsel. 

Byggnader som tål översvämning 

På platser som är särskilt svåra eller kostsamma 

att skydda är det möjligt att utforma 

byggnader och anläggningar med 

tanke på att de skall kunna tåla översvämningar. 

Parkeringshus är exempel på byggnader 

som kan vara okänsliga för tillfälliga 

översvämningar. 

Skyddsbarriärer kan också integreras i 

byggnader. En byggnad längs en gata på 

+ ,5 meter kan ha entréer på denna nivå 

medan övriga delar av bottenvåningen 

med källarnedgångar och hisschakt förläggs 

till +3 meter. Även innergårdens 

marknivå höjs till denna nivå. 

Skydd utanför kusten 

Sandrevlar och invallning 

Konstgjorda sandrevlar kan anläggas som 

skydd utanför en kustlinje. Sådana sand- 

14 

Barriär av vattenfyllda plastslangar som läggs ut när högvatten hotar (Beaver Schutzsysteme AG). 

Centrala Prag skyddas från Moldaus översvämningar med hjälp av en tillfällig barriär som monteras på kajerna 

när höga flöden väntas (Caro Flood Defence Systems). 

Byggnad med entréer på + 2,5 meter och 

inre bottenvåning på + 3 meter.

evlar kan utnyttjas som rekreationsområden. 

I Malmö kan åtgärden eventuellt 

tillämpas på stränderna vid Ribersborg 

och Sibbarp. 

En annan möjlighet är att bygga vallar 

i havet utanför kusten och torrlägga mellanliggande 

områden. Dessa kan användas 

t.ex. för bebyggelse eller rekreation. Invallning 

och torrläggning är relativt kostsamma 

åtgärder men kan övervägas för några 

utvalda kuststräckor. 

Hamnbarriärer 

I England och Holland finns det exempel 

på gigantiska rörliga barriärer som används 

för att skydda stora landområden 

från havet vid extrema högvattensituationer. 

Skydd av denna dimension blir knappast 

aktuella för Malmö, men mindre varianter 

av barriärer skulle kunna övervägas 

för inloppet till Malmö hamn och kanske 

också för Limhamns hamn. En betydande 

vinst med en sådan barriär är att området 

innanför barriären – i detta fall centrala 

Malmö respektive Limhamns industriområde 

– inte behöver skyddas med vallar, 

murar eller andra metoder. 

En annan vinst med sådana hamnbarriärer 

är att den lägre vattenytan i hamnbassängerna 

kan användas som tillfälliga 

avvattningsmagasin för dagvatten. Med 

mer traditionella skydd måste man i stället 

förbereda andra möjligheter att ta hand 

om dagvatten innanför skyddslinjen under 

den tid då högvatten i havet gör att den 

normala avrinningen inte fungerar. 

Regional havsbarriär 

Det mest drastiska och effektiva översvämningsskyddet 

vore att stänga av Öresund 

i båda ändar vid risk för högvatten. 

På så sätt skulle alla kuststäderna vid sundet 

bli skyddade. Detta får dock betraktas 

som ett i dagsläget utopiskt alternativ. 

Klart är emellertid att det krävs en regio- 


Amager strandpark, ett populärt fritidsområde i Köpenhamn, är skapad av konstgjorda sandrevlar. 

Themsenbarriären i London och Deltaplanbarriären i Holland är exempel på gigantiska rörliga havsbarriärer. 

Rörliga barriärer som stänger inloppen till hamnbassängerna vid högvatten kan ersätta omfattande murar och 

andra skydd längs kajerna. Samtidigt kan bassängerna fungera som temporära dagvattenmagasin. Illustration: 

SWECO, bearbetad av stadsbyggnadskontoret. 

nal samsyn för att uppnå ett i större skala 

fungerande kustskydd. 

15


Kustskydd för Malmö 

Övergripande strategi 

Malmö behöver en övergripande strategi 

för hur ett långsiktigt hållbart skydd kan 

byggas upp mot framtida översvämningar 

som blir följden om IPCC:s högalternativ 

inträffar. Strategin måste baseras på omfattande 

utredningar och fordrar flera års 

arbetsinsatser. 


Den skiss till skyddsanläggningar för Malmös 

kust som presenteras här skall ses 

som preliminär. Den visas främst för att 

ge en bild av hur en plan för kustskydd 

skulle kunna se ut. 

Skissen utgår från att Malmö skall skyddas 

för översvämningar upp till 3 meter, 

en nivå som framstår som lämplig med 

utgångspunkt från dagens kunskaper på 

området (se sidan 7). Men havsnivåhöjningen 

är en relativt långsam process som 

kommer att pågå under många decennier 

och det finns tid att avvakta med beslut 

om nivå för kustskyddet till dess att det 

kan baseras på bättre underlag både rörande 

havsnivån och de lokala förhållandena. 

Vallar i söder 

Bunkeflokusten söder om Lernacken 

skyddas med en jordvall. På Klagshamnshalvön 

behövs inget fullständigt skydd. 

Reningsverket och eventuellt hamnbebyggelsen 

kan omges med vallar eller murar. 

Även Sibbarpskusten och Ribersborgsstranden 

skyddas med vallar. 

Mur och barriärer i Limhamn och centrum 

Limhamns hamn- och industriområde kan 

ges ett samlat skydd med hjälp av en mur 

längs Öns yttersida och rörliga barriärer 

16 

som kan stänga öppningarna till hamnbassängerna 

på Öns insida. 

Centrala Malmö kan skyddas genom 

en kombination av höjd marknivå i Norra 

hamnen, murar på Västra hamnens väst- 

och nordsidor, höjda kajer eller murar i 

Oljehamnen och rörliga barriärer som kan 

stänga öppningarna till hamnbassängerna 

och utloppet vid Turbinen. 

Segeåbäckenet 

I nordost vetter staden mot ett stort låglänt 

område längs Segeås nedre lopp. Detta 

område genomkorsas av ett antal betydelsefulla 

järnvägar och vägar, bl.a. Södra 

stambanan, E20 och E22. Där finns också 

kraftledningar och huvudvattenledningar 

m.m. Området har stor betydelse för stadens 

kommunikationer och försörjning. 

Översvämningsskydd kan åstadkommas 

med hjälp av vallar längs Segeå. Kommunikationslederna 

måste då höjas till tremetersnivån 

där de passerar skyddsvallarna. 

Om inte alla leder kan höjas kan ett 

alternativ vara att man för någon av dem 

har öppningar i vallarna med anordningar 

som kan stängas vid behov. Även om extrema 

högvatten är kortvariga skulle dock 

detta innebära betydande problem för 

trafiken. 

Samverkan med Burlöv 

Längs Segeå behövs översvämningsskydd 

på båda sidor. För planering av detta 

kommer det att krävas samverkan mellan 

Malmö och Burlövs kommun. 

Dagvatten måste omhändertas 

En komplikation med en kustbarriär av 

denna typ är att dagvattensystemet inte 

fungerar när vattennivån stiger utanför 

barriären. När högvatten och regn inträffar 

samtidigt behövs det möjligheter att 

temporärt magasinera dagvatten innanför 

barriären. Om kanaler och hamnbassänger 

ligger innanför barriären kan de utnyttjas 

för detta ändamål. 

Kostnader 

Ett kustskydd enligt denna skiss består av 

både förhållandevis billiga delar – vallar 

m.m. – och inslag som är mycket kostsamma 

– stora rörliga barriärer. Något 

försök att kostnadsberäkna skyddet har 

inte gjorts, men sett i förhållande till de 

värden i form av bebyggelse och anläggningar 

som kan skadas är kostnaden troligen 

liten. 

Även stora omläggningar av dagvattensystemet 

kan bli mycket kostsamma. 

Det kan komma att röra sig om belopp i 

samma storleksordning som själva kustskyddet. 

En fortsatt utredning om kustskydd 

kan ge tillfälle att belysa både erforderlig 

skyddsnivå, lämpliga former av skydd och 

möjligheterna att anlägga dessa i kombination 

med andra investeringar eller underhållsåtgärder 

som ändå skall vidtas. 

Finansiering 

Också hur ett kustskydd av denna typ 

kan finansieras måste utredas. Skydd av 

enskilda fastigheter är fastighetsägarnas 

ansvar. För områden som skall bebyggas 

blir kostnaderna för kustskydd en del av 

exploateringskostnaderna. Se även sidan 

om ansvarsfrågorna.


för 

Malmö 

vall 

vall 

mur 

barriär 

barriär 

3 meter 

höjning av marknivån 

till + 3 m 

stadsmur 

vall 

port 

barriär 

mur 

Preliminär skiss till översvämningsskydd för Malmös kust. Skissen utgår ifrån att kusten skall skyddas upp till nivån +3 meter över havet. 


vallar, ev. med 

öppningar 

17


Andra åtgärder 

Denna dialog-pm behandlar framför allt 

hur den fysiska planeringen kan beakta 

den väntade höjningen av havsnivån. Men 

det behövs också åtgärder inom andra sektorer 

och verksamhetsområden samt en 

sektorövergripande samordning av arbetet. 

Inrätta strategigrupp 

För att få ett fungerande och långsiktigt 

hållbart skydd mot översvämningar behövs 

det samordning och en övergripande 

strategi. En strategigrupp bör inrättas med 

representanter för kommunala förvaltningar, 

vägverket, banverket, räddningstjänsten, 

VA-syd, energibolag m.fl. 

Syftet med denna grupp är att ta fram 

en konkret handlingsplan för hur kommunen 

långsiktigt skall säkras samt en prioritering 

av i vilken ordning olika områden 

och anläggningar skall skyddas. Handlingsplanen 

bör beskriva behov och intressen, 

formulera mål och ange hur dessa ska säkerställas 

i ljuset av de klimatförändringar 

som förväntas under kommande hundraårsperiod. 

Handlingsplanen revideras efter 

hand som nya klimatprognoser tas fram. 

Samla in mer klimatdata 

Extrema högvatten beror till stor del på 

lokala förhållanden men SMHI har inte 

någon station för registrering av havsvattennivån 

i centrala Malmö. För att klarlägga 

vilka framtida extremhögvattennivåer 

som kan förväntas bör Malmö ombesörja 

regelbundna mätningar. Citytunneln har 

en mätstation med en mätserie på 10 år 

som kommunen bör överta. Som säkerhetsåtgärd 

bör ytterligare en mätstation 

installeras. Vågdata – såväl framtida mätningar 

som historiska sammanställningar 

– bör kunna beställas från Danmarks Meteorologiske 

Institut. 

18 

Analysera 

översvämningsrisken 

Att bygga ett verkningsfullt kustskydd tar 

tid och bör göras successivt utifrån en väl 

definierad prioriteringsordning på basis av 

samhällsekonomiska och sårbarhetsmässiga 

analyser. Ett första steg är att ta fram 

en detaljerad digital terrängmodell (med 

noggrannhet 1 dm eller bättre) som medger 

studier av vilka områden, anläggningar 

och funktioner som påverkas vid olika 

vattenstånd. 

Med hjälp av en sådan kan konsekvenserna 

av väntade havsnivåhöjningar analyseras. 

Sannolikheten att ett visst område 

översvämmas kombineras med information 

om vilka samhällsviktiga funktioner, 

ekonomiska värden, natur- och kulturvärden 

och så vidare som blir berörda. Analysen 

ger underlag för t.ex. vilka områden 

och anläggningar som bör prioriteras och 

hur kostsamma skyddsinsatser som är 

motiverade. 

Kartlägg samhällsviktiga 

funktioner 

Fler viktiga anläggningar för den tekniska 

infrastrukturen ligger i låglänta områden. 

Detta gäller till exempel Malmös två avloppsreningsverk, 

Öresundsverket (el- och 

fjärrvärmeproduktion) och ett antal anläggningar 

för el och telekommunikation. 

De viktigaste järnvägarna och vägarna 

angör staden via det lågt belägna Segeåbäckenet 

och kan skadas både av havsnivåförändringar, 

grundvattenförändringar 

och översvämningar i Segeå. 

Det är angeläget att kartlägga lokalisering 

av samhällsviktiga funktioner, analysera 

deras sårbarhet och planera för skydd 

eller flyttning så att de kan klara extrema 

vädersituationer. Handlingsplaner för att 

säkra dessa funktioner måste tas fram. Exempel 

på samhällsviktiga funktioner är: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vattenförsörjning 

Avloppssystem, reningsverk 

Dagvattensystem 

Elproduktion, elförsörjning 

Värmeverk, fjärrvärmesystem 

Gasförsörjning 

Avfallshantering 

Tele- och it-kommunikationer 

Järnvägar, vägar, broar, viadukter, tunnlar 

(framkomlighet, bärighet, risk för 

sättningar, ras, skred m.m.) 

Miljöfarlig industriverksamhet 

Räddningstjänst 

Polisväsen 

Försvarsfunktioner 

Sjukvård 

Äldreomsorg 

• 

Barnomsorg 

Regional samverkan 

Ett mål är att ta fram en plan för ett långsiktigt 

fullgott kustskydd som kan byggas 

ut successivt utifrån en prioritetsordning. 

Regional samverkan är av stor betydelse 

för möjligheterna att åstadkomma 

ett funktionellt kustskydd. Det är verkningslöst 

att bygga ett kustskydd som 

sträcker sig till kommungränsen om inte 

grannkommunen tar vid med ett skydd på 

sin sida gränsen. Malmö bör ta initiativ till 

samordning av denna planering med berörda 

grannkommuner.

Riksintressen mm som kan påverkas 

De låglänta kustområdena berörs av en 

mängd nationella bestämmelser och riktlinjer 

och är omnämnda i flera regionala 

sektorsprogram. Nedan redovisas en sammanställning 

av i skrivande stund gällande 

program och riksintressen samt hur dessa 

intressen och områden kan komma att 

beröras av en stigande havsnivå. 

Riksintresse för yrkesfiske 

Havsområdet ut till 3 m djup är ett viktig 

rekryteringsområde för ål och flatfisk. 

Havsarealen kommer att öka och bottenförhållandena 

ändras. Påverkan på fiskfaunan 

är inte känd. 

Riksintresse för kustzonen 

För hela kuststräckan gäller skyddsbestämmelser 

för högexploaterad kust. Delar av 

området ställs under vatten vid höga vattenstånd. 

Riksintresse för sjöfart 

Hamnverksamheten i Malmö hamn samt 

farlederna dit är riksintressen för sjöfart. 

Kajer och områden ställs under vatten vid 

höga vattenstånd. Farlederna påverkas ej. 

Riksintresse för järnväg 

Bangården och Malmö Centralstation. 

Delar av järnvägen översvämmas vid höga 

vattenstånd. 

Riksintresse för vägar 

Öresundsbron med tillfarter samt tillfarter 

till Malmö hamn. Delar av hamnens tillfarter 

översvämmas vid höga vattenstånd. 

Riksintresse för kulturmiljö 

Malmö innerstad och Kulturlandskapet 

söder om Klagshamnsudden. Områden 

med höga kulturvärden riskerar att ställas 

under vatten. 

Riksintresse för naturvård 

Flera områden längs kusten från Lernacken 

och söderut samt havsområdena utanför. 

Områden med höga naturvärden ställs 

under vatten. 

Strandskyddsområde 

Reglerar exploatering i kustzonen för att 

tillvarata allmänhetens tillgång till stränder 

och vatten för friluftsliv. Området för 

kustnära rekreation och friluftsliv minskar 

vid höjda vattenstånd. 


RAMSAR-område 

Internationell konvention om bevarande 

av våtmarker med höga naturvärden (s.k. 

CW-områden). Delar av området ställs 

under vatten vid höga vattenstånd. 

Skyddsområde för vattentäkt 

Ett mindre område i norra delen av Bunkeflostrand. 

Risk för inträngning av havsvatten 

och/eller förorenat ytvatten. 

Natura 2000-område 

Värdefull natur enligt EU:s habitat- och 

fågeldirektiv. Områden med höga naturvärden 

ställs under vatten. 

Nationell bevarandeplan för 

odlingslandskapet 

Odlingslandskapet söder om Klagshamnsudden. 

Jordbruksmark ställs under vatten 

vid höga vattenstånd. 

Naturvårdsprogram för f.d. M län 

Program för skydd och utveckling av områden 

med höga naturvärden. Stora natur- 

och rekreationsområden ställs under vatten 

vid höga vattenstånd. 

Strandängarna längs Bunkeflokusten, som riskerar att hamna under havsytan, är betecknade som värdefulla från natur-, kultur- och rekreationssynpunkt. 

19


Andra konsekvenser av klimatförändringarna 

Denna skrift behandlar främst havsnivåns 

förändringar. Men klimatförändringarna 

kommer också att få konsekvenser på 

många andra områden varav några nämns 

på denna sida. Även dessa konsekvenser 

fordrar närmare undersökningar och överväganden, 

något som inte varit möjligt 

inom ramen för denna pm. 

Ökade regnmängder 

Som nämnts på sidan 5 kommer nederbördsförhållandena 

att ändras under det 

närmaste seklet. I södra Sverige får vi 

räkna med ökad nederbörd vintertid och 

mer intensiva regnskurar sommartid. 

Den viktigaste konsekvensen av detta 

är att belastningen på dagvattensystemet 

blir större med lokala översvämningar 

som följd, behov att brädda avloppsvatten 

m.m. En annan konsekvens är att översvämningar 

längs vattendrag blir vanligare. 

I Malmö är det framför allt längs Segeå 

och Risebergabäcken som detta kommer 

att inträffa. Även planskilda trafikplatser 

riskerar att översvämmas vilket kan medföra 

allvarliga avbrott av vägtrafiken till 

och från Malmö. 

Grundvattenhöjning 

Både ökad nederbörd och stigande havsnivå 

kan medföra höjd grundvattennivå. 

Detta kan t.ex. leda till att byggnaders 

grundläggning och källare drabbas av fuktproblem 

och att tidigare torra schakt och 

tunnlar för vägar, trafikplatser och järnvägar 

m.m. måste länspumpas. Markens 

bärighet under vägar och hus kan försämras. 

Höjda grundvattennivåer i områden 

med förorenad mark kan också leda till 

att markbundna föroreningar frigörs och 

sprids via grundvattnet. I kustnära områ- 

0 

den kan även saltvatteninträngning bli ett 

problem. 

Det är svårt att utan närmare utredningar 

avgöra vilka områden som är känsliga 

för grundvattenhöjning och vilka 

motåtgärder som kan vara lämpliga. Kring 

enskilda byggnader och anläggningar kan 

grundvattnet sänkas med pumpar, men 

om det skulle bli nödvändigt för stora delar 

av bebyggelsen är det tveksamt om det 

är en hållbar lösning. 

I de centrala delarna av Malmö har 

Citytunneln genomfört ett tioårigt mätprogram 

för grundvattennivån med hjälp 

av ett stort antal brunnar och observationsrör. 

Kommunen bör ombesörja att 

dessa mätningar fortsätter även när tunnelprojektet 

är avslutat. Fler observationsbrunnar 

kan också behöva anläggas för att 

täcka in kustnära eller låglänta områden 

som idag saknar observationer. 

Skred, ras, erosion 

Flyttade strandlinjer och översvämningar i 

vattendrag kan förorsaka erosion, ras och 

jordskred. Markförhållandena i Malmö är 

i allmänhet inte sådana att detta bedöms 

bli något omfattande problem. Men stränderna 

vid Ribersborg och Sibbarp kan 

komma att kräva intensifierat underhåll för 

att inte eroderas. Och slänter och kajkanter 

kan rasa när höga vattenstånd snabbt 

drar sig tillbaka. Det behövs en inventering 

av denna typ av konstruktioner och 

de geotekniska förutsättningarna på respektive 

plats. 

Biologisk mångfald 

Ett varmare klimat medför stora förändringar 

för allt biologiskt liv. Utbredningsområdena 

för många arter förändras och 

därav kommer många anpassningar och 

jämvikter att rubbas. Många nya och för 

oss främmande arter kommer att bli vanliga. 

Att artsammansättningen förändras 

över tiden är inget nytt, så har det alltid 

varit. Idag försvinner dock arter långt 

snabbare än nya uppkommer och forskningen 

framhåller klimatförändringar som 

en av de viktigaste orsakerna till förlusten 

av biologisk mångfald. 

Jordbruk 

Mindre nederbörd under växtsäsongen 

kombinerat med ökad frekvens av häftiga 

skurar och högre temperatur leder sannolikt 

till ändrade möjligheter för jordbruket. 

Hälsa 

Värmeböljor, d.v.s. perioder med höga 

temperaturer blir vanligare än idag. De 

högsta temperaturerna blir också högre. 

Detta kommer att påverka människors 

hälsa både direkt och indirekt. 

En direkt effekt blir en ökad dödlighet, 

särskilt för sårbara grupper som äldre 

och sjuka. Ur stadsplaneringsperspektiv 

blir det än viktigare än idag att överväga 

placering och utformning av sjukhus och 

äldreboenden. Parametrar att beakta kan 

vara huskroppars orientering (undvik stora 

fönster i väst- och söderläge), mängden 

skuggande grönska samt gröna tak. 

Ett exempel på indirekta effekter på 

människans hälsa är att förändringar i 

årstidernas längd medför att en rad nya 

och för oss främmande växt- och djurarter 

sprider sig norrut. Detta kommer att förändra 

smittspridningsmönstren och leda 

till fler och nya smittämnen i omlopp.

Kustskydd i andra kommuner 

Havsnivåhöjningen och dess effekter är en 

viktig fråga också i andra kustkommuner. 

Här redovisas några översiktliga uppgifter 

om planeringsläget i väst- och sydskånska 

kommuner samt i Göteborg som under 

några år bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete 

på området. 

Helsingborg 

Helsingborg har nyligen påbörjat en sårbarhetsutredning 

med fokus på samhällsviktiga 

funktioner. 

Landskrona 

Landskrona saknar riktlinjer för lägsta tilllåtna 

byggnivå. 

Kävlinge 

Kävlinge har köpt detaljerade höjddata tillsammans 

med Lomma och Burlöv. Kävlinge 

genomför nu en heltäckande översvämningskartering. 

Kommunen saknar 

generell lägsta tillåtna bygghöjd. 

Lomma 

För Lomma utgör det vatten som kommer 

i åarna det största problemet. Lomma tar 

via åarna emot stora mängder dagvatten 

från både Lunds och Staffanstorps kommun 

och har därför fokuserat det strategiska 

arbetet mot åarna. Arbete med en 

heltäckande översvämningskartering med 

nya höjddata har nyligen påbörjats. 

Burlöv 

Burlöv tillämpar generellt ,5 m som lägsta 

tillåtna bygghöjd men har i en del planer 

krävt högre nivåer. Kommunen har 

aktuella höjddata från våren 008. 

Vellinge 

Vellinge har arbetat med kustskydd sedan 

1990-talet med huvudinriktningen att 

bygga skyddsvallar för att skydda såväl 

befintlig som planerad bebyggelse. 

Trelleborg 

På jungfrulig mark tillämpas i Trelleborg 

en lägsta tillåtna byggnadsnivå på 3,0 m. I 

planlagda områden med befintliga byggrätter 

kan dock lägre bebyggelse tillåtas 

om kommunen upplyser byggherren om 

gällande risker och ställer konstruktionskrav 

i bygganmälanskedet. 

Trelleborgs kommun har engagerat sig 


i havsmiljöprojektet Baltic Master tillsammans 

med ett 40-tal andra aktörer i sju 

Östersjöländer. En kustzonsstudie, ”Fallstudie 

Trelleborg”, har behandlat översvämningsrisker 

kombinerat med andra 

kust- och havsfrågor som erosion, övergödning, 

oljeutsläpp och överfiske. 

Ystad 

I Ystad är det största problemet kusterosion 

som nu även hotar bebyggelse, infrastruktur 

och skyddad natur. 

Göteborg 

Göteborg kan komma att påverkas både 

av höjd havsnivå och ökade flöden i Göta 

älv. I en utredning år 006 konstaterades 

att översvämningsriskerna vid extrema vädersituationer 

på lång sikt kommer att öka 

kraftigt, särskilt i stadens centrala delar, 

och att omfattande utredning av konsekvenserna 

erfordras. 

Lägsta byggbara nivå bedöms för närvarande 

vara + ,5 meter vid kusten, + ,8 

m mellan Älvsborgsbron och Marieholmsbron 

samt +3 meter längre norrut. Dessa 

zoner är angivna i utställningsförslaget till 

ny översiktsplan för Göteborg. 

Ytterligare studier pågår, bl.a. om samhällsviktiga 

funktioner som bör skyddas 

för en havsnivåhöjning på en meter eller 

mer. 

Köpenhamn 

Köpenhamn har inlett arbete med en Klimaplan 

och i denna kommer också behovet 

av säkerhetsåtgärder mot översvämningar 

att behandlas. Preliminärt bedöms 

inga stora arealer i Köpenhamn bli berörda 

av översvämningar. 

Illustration från Vellinges översiktsplan. 

1


Ansvarsfrågor 

Svenska kommuner har ett samlat ansvar 

för den lokala samhällsutvecklingen och 

bebyggelseplaneringen inom sina geografiska 

områden. Med den fysiska planeringen 

har kommunerna traditionellt tagit ett 

stort ansvar när det gäller att skydda samhället 

mot allehanda långsiktiga risker såsom 

översvämningar, ras och skred. Med 

stöd av plan- och bygglagen (PBL) upprättar 

kommunerna dels översiktsplaner med 

riktlinjer om mark- och vattenanvändningen, 

dels detaljplaner som i juridiskt 

bindande former reglerar nybyggande och 

andra bebyggelseförändringar. 

Klimatförändringarna och havsnivåhöjningen 

aktualiserar ansvarsfrågor inom två 

områden: säkert nybyggande och skydd av 

befintlig bebyggelse. 

Säkert nybyggande 

Ny bebyggelse bör inte uppföras på mark 

som riskerar att utsättas för översvämning 

eller andra konsekvenser av klimatförändringarna. 

PBL och miljöbalken (MB) 

innehåller regler som skall tillgodose detta 

intresse. 

En kommun som medger nybyggande 

på mark som senare blir översvämmad 

riskerar att bli skadeståndsansvarig enligt 

skadeståndslagen. Detta ansvar gäller i tio 

år från det felaktiga plan- eller bygglovbeslutet. 

Klimat- och sårbarhetsutredningen 

har föreslagit att PBL kompletteras med 

ett tillägg om att ansvarstiden förlängs till 

tjugo år men något beslut om detta har 

ännu inte tagits. Ansvaret skall inte gälla 

retroaktivt. 

Skydd av befintlig bebyggelse 

Hur hot mot befintlig bebyggelse skall 

hanteras är inte särskilt väl reglerat i gällande 

lagar. Dagens PBL och MB är inte 

utformade för att skydda befintlig bebyggelse 

och fastigheter mot naturen själv 

– till exempel i form av stigande havsnivå. 

Finansiering av skyddsåtgärder är ett 

ansvar för de fastighetägare som drar nytta 

av skyddet. Sannolikt kommer det att krävas 

nya typer av insatser och långtgående 

förändringar i lagarna, men Klimat- och 

sårbarhetsutredningen har inte lagt några 

förslag på detta område. 

Plan- och bygglagen och miljöbalken är inte utformade för att skydda befintlig bebyggelse mot naturen själv – till exempel i form av stigande havsnivå.

Ordförklaringar och referenser 

Ordförklaringar 

Atmosfär 

Det skyddande gastäcke bestående av 

mestadels kväve och syre som omger planeten. 

Atmosfären hålls kvar av jordens 

gravitationskraft. Förutom att reglera värmebalansen 

skyddar den också mot skadliga 

strålar från solen och rymden. 

Biobränsle 

Energi från källor som kontinuerligt förnyas, 

som sol, vind, vatten och biobränslen. 

Fossilt bränsle 

Till fossila bränslen räknas olja, kol och 

naturgas. Fossil bränslen har bildats av 

växter och andra organismer som omvandlats 

i marken under miljontals år 

under påverkan av högt tryck och hög 

temperatur. 

Klimat 

Genomsnittliga väderleksförhållanden 

inom ett större landområde eller atmosfärens 

genomsnittstillstånd på en plats 

under en viss tidsrymd. En beskrivning av 

vädrets långsiktiga egenskaper mätt med 

statistiska mått. 

Koldioxid 

Koldioxid är en färg- och luktlös gas med 

den kemiska formeln CO , d.v.s. gasmolekylerna 

består av en atom kol och två 

atomer syre. Koldioxid bildas vid i stort 

sett all förbränning. Människor och djur 

andas ut koldioxid eftersom nedbrytningen 

av mat också är en slags förbränning. 

Växter tar upp koldioxid vid fotosyntesen. 

Genom förbränning av kol och olja ökar 

koldioxidhalten i luften och bidrar till en 

förstärkt växthuseffekt. 

Konfidensintervall 

Sannolikheten för att ett värde finns inom 

ett visst intervall. Med ett 95-procentigt 

konfidensintervall menas att det riktiga 

värdet ligger inom intervallet med 95 

procents sannolikhet. 

Naturgas 

Gas som hämtas ur jordskorpan. Naturgasen 

består i huvudsak av metan. Kallas 

även för fossilgas. 

RH70 

För att beskriva variationer i vattenstånd 

behövs en referensnivå att jämföra med. 

I denna PM har om inget annat angivits 

RH70, havsytans medelvattennivå år 1970, 

använts. 

Återkomsttid 

Med en viss havsnivås återkomsttid avses 

hur ofta nivån i medeltal uppnås. I tabellen 

på sidan 7 anges t.ex att årshögsta nivåer 

på 187 cm kan förväntas vart tionde år. 


Referenser 

IPCC, Assessment report 4, WG I, The 

Physical Basis of Climate Change, . 

www.ipcc.ch 

Sverige inför klimatförändringarna. SOU 

007:60. 

Framtida medel- och högvattenstånd 

i Skåne och Blekinge. SMHI Rapport 

007-53. 

Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk 

planering. Länsstyrelserna i Skåne och 

Blekinge län 007. 

Havsnivåhöjning Malmö stad. Scenario, 

aspekter, konsekvenser, strategier. 

SWECO Malmö 008. 

3


Andra dialog-pm 2006-2008 

2006:1 Möten i staden 

2006:2 Förskolor i stadsbyggandet 

2007:1 Limhamns kalkbrottsområde 

2008:1 Rosengård! 

4 

Klimatet, havsnivån och planeringen 

En effekt av den pågående globala uppvärmningen är att havens nivå stiger. Om 

hundra år kommer nivån vid Malmös kust att ha höjts med 22-66 cm. Vid extrema 

vädersituationer kan översvämningar komma att nå närmare tre meter över 

nuvarande havsnivå och skada både nuvarande bebyggelse och planerade utbyggnadsområden. 

Malmö behöver en långsiktig strategi för att klara konsekvenserna av stigande 

havsnivå. Ny bebyggelse bör endast planeras där marknivån är åtminstone tre 

meter över havet. Mot havet bör det skapas en skyddsbarriär som klarar extrema 

väderhändelser med högvatten och vågor. Med dessa planeringsåtgärder i kombination 

med strategiska insatser på andra områden kan en hållbar och säker utveckling 

för Malmö åstadkommas. 

Denna skrift skickas på remiss till kommunala organ, myndigheter, intresseorganisationer 

med flera. En sammanställning av inkomna synpunkter kommer att 

redovisas för stadsbyggnadsnämnden. Dialog-pm utgör också samrådsmaterial 

inför kommande översiktsplan där riktlinjer för klimatanpassning av stadsbyggandet 

kommer att ingå.

Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-PM - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?