Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-PM - Malmö stad

malmo.se

Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-PM - Malmö stad

Klimatet, havsnivån

och planeringen

Dialog-pm 2008:2

Malmö Stadsbyggnadskontor månad december 2008 2008


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Sammanfattning

Innehåll

Sammanfattning..........................................

Bakgrund och syfte .................................... 4

Klimatet ändras .......................................... 5

Scenarier för havsnivån ............................. 6

Kustnära lågt belägna områden ................ 8

Riktlinjer för ny bebyggelse ....................1

Skydd mot översvämningar ....................13

Kustskydd för Malmö..............................16

Andra åtgärder ..........................................18

Riksintressen mm som kan påverkas ....19

Andra konsekvenser av

klimatförändringarna ............................... 0

Kustskydd i andra kommuner ................ 1

Ansvarsfrågor ...........................................

Ordförklaringar och referenser .............. 3

Denna pm har tagits fram av stadsbyggnadskontorets

planavdelning.

Arbetsgrupp: Bertil Johansson och Tord

Andersson.

Illustrationer: Ann-Margret Rundqvist.

Kartdata och statistik: Miso Iric, Maria

Ljungblom och Håkan Kristersson, stadsmätningsavdelningen.

Referensgrupp:

Christian Röder, fastighetskontoret

Nicola Jagaric, gatukontoret

Roland Fridh, gatukontoret

Anna Jersby, miljöförvaltningen

Dagmar Gormsen, miljöförvaltningen

Ulf Thysell, VA Syd

Leif Nordholm, CMP

Klimatet, havsnivån och planeringen

Malmö behöver en långsiktig strategi för att klara konsekvenserna av stigande

havsnivå. Ny bebyggelse bör endast planeras där marknivån är åtminstone tre

meter över havet. Mot havet bör det skapas en skyddsbarriär som klarar extrema

väderhändelser med högvatten och vågor. Med dessa planeringsåtgärder i kombination

med strategiska insatser på andra områden kan en hållbar och säker utveckling

för Malmö åstadkommas.

Havsnivån stiger

En effekt av den pågående globala uppvärmningen är att havens nivå stiger. FN:s klimatpanel

IPCC bedömer att världshavens medelnivå år 100 kommer att ha höjts med 18-

59 cm i ett lågt respektive ett högt alternativ. Översatt till Malmöförhållanden motsvarar

detta –66 cm. I högalternativet kommer stora delar av strandängarna mellan Lernacken

och kommungränsen att hamna under vatten.

När medelvattennivån stiger höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år

kan havet i extrema fall komma att nå närmare tre meter över nuvarande havsnivå. Lägre

än tre meter ligger hela kusten, betydande delar av Malmös innerstad, hamnen och dessutom

delar av stadens viktigaste utvecklingsområden: Västra hamnen, Nyhamnen och

Limhamns hamnområde.

Det är således stora värden i form av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och annat

som i extrema fall kan skadas av översvämningar. Också naturvärden längs Bunkeflokusten

och kulturhistoriska värden i Malmös historiska centrum kan bli berörda. Samhällsviktiga

funktioner riskerar att slås ut för kortare eller längre tid.

Skiss till kustskydd

för

Malmö

barriär

vall

vall

mur

3 meter

höjning av marknivån

till + 3 m

barriär

stadsmur

port

vall

barriär

mur

vallar, ev. med

öppningar


Byggriktlinjer och kustskydd

När havsnivån stiger och högvattensituationer blir vanligare är den viktigaste åtgärden att

inte bygga på mark som riskerar att översvämmas. Därför föreslås att översiktsplanens

riktlinje om + ,5 meter som lägsta marknivå för nybyggande ändras till +3 meter.

För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar föreslås att på lång sikt

en skyddsbarriär byggs upp längs kusten. Ett kustskydd kan vara en kombination av utfyllnader,

vallar, murar, och rörliga anordningar som stängs när översvämning hotar. Med

dagens kunskapsunderlag bedöms en sådan barriär behöva ge skydd upp till +3 meter,

men det bör närmare utredas vilken skyddsnivå som är lämplig.

Även möjligheterna att finansiera ett kustskydd måste undersökas. Skydd av existerande

fastigheter och byggnader är de enskilda fastighetsägarnas ansvar.

Malmö behöver också en övergripande strategi som kombinerar åtgärderna inom den

fysiska planeringen med en handlingsplan för andra samhällsområden och verksamheter.

Malmös utveckling mot en attraktiv och hållbar stad

Det överordnade målet för Malmös översiktsplanering är att bibehålla och vidareutveckla

Malmö som attraktiv och hållbar stad på kort och lång sikt. Utvecklingen skall vara hållbar

både i ekonomiskt, socialt och ekologiskt avseende.

Höjd havsnivå och översvämningar riskerar att hota såväl människors säkerhet som

stora ekonomiska värden och Malmös fortsatta utveckling måste planeras på ett sådant

sätt att dessa hot avvärjs.

En fråga av stor vikt är om havsnivåhöjningen riskerar att omöjliggöra Malmös översiktsplanestrategi

att bygga en tät och blandad stad med begränsat transportbehov och

goda förutsättningar för kollektivtrafik, centralt serviceutbud m.m. Koncentration gynnar

hållbarheten, och att i stället bygga mer i Malmös periferi har negativa konsekvenser

i form av förstörd jordbruksmark, stadsutglesning, ökat bilberoende och minskad attraktivitet.

Ett kustskydd av den typ som föreslås bedöms dock ge tillfredsställande säkerhet

även för de havsnära omvandlingsområdena och någon förändring av översiktsplanen i

detta avseende är därför inte nödvändig.

Exempel på frågor att diskutera





Är +3 meter en lämplig nivå för nybyggande och kustskydd?

Vilka nya utvecklingsmöjligheter i form av nya exploateringsområden,

nya funktioner, nya rekreationsanläggningar o.s.v. kan uppkomma i samband

med utbyggnad av ett kustskydd?

Hur kan arbetet med en sektorövergripande strategi för havsnivåarbetet

organiseras?

Hur kan regionens kommuner samverka om kustskyddsfrågorna?

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

3


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Bakgrund och syfte

Syfte

Har det skett en signifikant förändring av

klimatet? Och om det skett en förändring,

beror denna på utsläpp av växthusgaser?

Kommer havsnivån att stiga och delar av

Malmö att läggas under vatten? Syftet med

denna dialog-pm är att belysa dessa frågor,

ge förslag till riktlinjer för ny bebyggelse

och diskutera vilka åtgärder som kan komma

i fråga för att skydda befintlig bebyggelse,

anläggningar och områden.

Bakgrund

År 1990 kom FN:s klimatpanel IPCC

(Intergovernmental Panel on Climate

Change) med sin första rapport om klimatförändringarna.

Det handlar om att

utsläppen av växthusgaser till atmosfären

riskerar att medföra storskaliga globala

förändringar av jordens klimat.

Därefter har klimatförändringarnas

orsak och konsekvenser varit föremål

för en omfattande diskussion såväl bland

forskare som på den politiska arenan. Nya

forskningsrön presenteras i en strid ström

vilket gör det svårt både för enskilda och

beslutsfattare att få en samlad bild av kunskapsläget.

År 007 publicerades IPCC:s fjärde

klimatrapport. Denna rapport sammanfattar

vad som världens forskare och beslutsfattare

är någorlunda eniga om på klimatområdet.

Rapporten visade med än större

säkerhet på kopplingen mellan växthusgaser

och klimatförändringar. Ökningen av

utsläppen måste avta senast 015 för att

globala och irreversibla förstärkningseffekter

skall kunna undvikas.

Därefter har en rad studier från universitet

och andra FN-organ presenterats

som visar på än allvarligare konsekvenser

av klimatförändringarna och på behovet

av kraftigare motåtgärder.

I Sverige har en nationell studie om

samhällets sårbarhet inför globala klimat-

4

förändringar genomförts inom ramen för

Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU

007:60). Syftet med utredningen var

– förutom att kartlägga sårbarheten – även

att bedöma kostnader för skador och anpassningar

som klimatförändringarna kan

ge upphov till.

Regionalt har länsstyrelserna i Skåne

och Blekinge län tillsammans tagit fram en

utredning med syfte att identifiera problem

till följd av en stigande havsyta. Utredningen

fokuserar på översvämningar,

kusterosion och höjda grundvattennivåer.

Kunskapsläget inte entydigt

Utgångspunkter och perspektiv i denna

dialog-pm har främst hämtats från Klimat-

och sårbarhetsutredningens slutbetänkande

som i sin tur bygger på IPCC:s rapport

från år 007. Även om dessa organ har

stor auktoritet är deras utgångspunkter

inte oomstridda. Det finns forskare som är

skeptiska till FN-panelens bild av klimatförändringarna

och orsakssambanden och

anser att farhågorna för skadeverkningar

är överdrivna. Andra forskare anser tvärtom

att IPCC varit alltför försiktig i sina

bedömningar och att nya studier pekar på

att klimatförändringarna är kraftigare och

inträffar snabbare än vad IPCC förutsett.

Stadsbyggnadskontoret har inte förutsättningar

att göra bättre bedömningar än

dessa organ, och beskrivningen av konsekvenser

och motåtgärder i denna skrift

bygger på IPCC:s antaganden och scenarier.

I kommunens strategiska arbete med

klimatfrågorna måste även ingå att följa

kunskapsutvecklingen på området och att

revidera sin planering när nya bedömningar

föreligger.


Klimatet ändras

Växthuseffekten

Växthuseffekten är en förutsättning för

allt liv på jorden genom att den skapar

balans mellan jordens instrålning och utstrålning

av värme. Utan växthuseffekten

skulle det vara nästan 35 grader kallare vid

jordytan än idag.

Dagens klimatproblem hänger samman

med att människan släpper ut allt mer

växthusgaser vilket förstärker växthuseffekten

och rubbar balansen mellan in- och

utstrålning. Resultatet blir global uppvärmning.

Naturlig effekt

Atmosfären består förutom av kvävgas

(78 %) och syrgas ( 1 %) även av en liten

andel växthusgaser. De vanligaste förekommande

växthusgaserna är vattenånga

och koldioxid. Genom att de inte hindrar

det inkommande solljuset – som värmer

upp jordytan – men däremot effektivt

hindrar den utgående reflekterande värmestrålningen

– som kyler ned jordytan – ger

de upphov till det som kallas växthuseffekten.

Växthuseffekten är således en helt

naturlig effekt som gör jorden till en beboelig

planet. Man kan själv observera

effekten under höst- och vinternätter: när

det är klart blir det också kallt, när det är

mulet blir jorden isolerad av vattenånga i

form av moln och vatten blir mildare.

Fossilförbränning rubbar balansen

Människan har sedan länge använd elden

för matlagning med mera. Så länge bränslet

var ved (biobränsle) var atmosfärens

kretslopp i balans. Vid eldning återlämnades

bara den koldioxid som de växande

träden tagit upp från luften.

I samband med industrialiseringen

började dock människan storskaligt att

använda fossila bränslen i form av kol

och senare även olja och gas. Problemet

Solstrålning

Atmosfären

utan växthusgaser

Jorden utan naturlig växthuseffekt:

medeltemperatur - 18° C

Värmestrålning

med fossila bränslen är att de inte ingår

i atmosfärens kretslopp. De har enkelt

uttryckt varit ”magasinerade” sedan miljontals

år i berggrunden. Vid förbränning

av dessa fossila bränslen får atmosfären

ett nettotillskott av koldioxid. Därmed

ökar också atmosfärens förmåga att isolera

värmeutstrålningen – växthuseffekten

förstärks.

Ändrat klimat

Stora mängder koldioxid har redan släppts

ut till atmosfären. De kommer att bli kvar

där under mycket lång tid och höja temperaturen

på jorden. Även om alla utsläpp

kunde upphöra i dag skulle temperaturhöjningen

fortsätta under hela detta århundrade.

Men genom att minska utsläppen

kan vi hindra att effekterna blir ännu

större och kommer ännu snabbare.

Den pågående höjningen av medeltemperaturen

får en rad återverkningar,

till exempel ökad avsmältning av glaciärer

och flyttning av klimatzonernas gränser

norrut.

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Solstrålning

Atmosfären

med växthusgaser

Värmestrålning

Jorden med naturlig växthuseffekt:

medeltemperatur + 15°

När solens strålar träffar jorden omvandlas energin i solljuset till värme. Utan växthuseffekten (vänstra bilden)

skulle all värme som når jorden reflekteras tillbaka ut i rymden. Med växthuseffekten (högra bilden) hålls en del av

värmen kvar och jorden blir en bebolig planet.

Effekter i Sverige

I Malmö och övriga södra Sverige kommer

temperaturförändringen att ske lite

olika beroende på årstid. Vintertid kommer

temperaturen att öka mest under de

allra kallaste dagarna och sommartid ökar

temperaturen mest de riktigt varma dagarna.

Det betyder att vi under vintrarna

får färre dagar med riktigt låga temperaturer

och under somrarna fler dagar med

extremt höga temperaturer.

Även nederbördsförhållandena kommer

att ändras under det närmaste seklet.

I södra Sverige får vi räkna med ökad

nederbörd vintertid och minskad nederbörd

sommartid. Extrema nederbördssituationer

kommer att öka under hela året.

Sommartid kommer det att regna betydligt

mindre totalt och inte så ofta, men då det

väl regnar kommer nederbörden i kraftiga

skurar.

Vindförhållandena beräknas endast förändras

marginellt i södra Sverige.

5


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Scenarier för havsnivån

Två faktorer påverkar

havsnivån

Den höjning av medeltemperaturen i atmosfären

som IPCC förutser leder till

stigande havsnivå via två effekter:



6

uppvärmning av världshaven som leder

till högre vattenstånd genom att vattnet

expanderar, och

avsmältning av landbaserad is (glaciärer)

som leder till mer vatten i haven.

Nivåökningen beror således inte på

att den is som flyter i havet kring polerna

smälter (jämför med smältande isbitar som

flyter i ett dricksglas – nivån i glaset ändras

inte).

Två scenarier

I detta avsnitt redovisas scenarier för hur

havsnivån kan förändras i framtiden. På

grund av osäkerheten om hur framtida

utsläpp av växthusgaser kommer att förändras

liksom klimatsystemens tröghet

och komplexa natur har IPCC tagit fram

två alternativa scenarier, ett högt och ett

lågt. Gemensamt för scenarierna är att

medeltemperaturen väntas öka. Skillnaden

mellan scenarierna avser hur stor tempera-

RH 70

Vattenståndsförändringar i havet kan

orsakas både av stigande/sjunkande

vattennivå och av landhöjning/landsänkning.

För att kunna beskriva

variationer i vattenståndet behövs

därför en fast nivå att referera till.

RH70 är ett referenssystem där

den fasta punkten, nollpunkten,

motsvarar havsytans medelnivå år

1970. Nivåangivelser i denna pm

refererar till RH70 om inget annat

anges.

turökningen antas bli och vad den får för

återverkningar på resten av klimatsystemet

såsom nederbörd, vind och havsnivå.

Det är viktigt att komma ihåg att detta

är just scenarier och ingen sanning. Båda

scenarierna är lika troliga. Alla vet att väderprognoserna

för de närmaste dagarna

på TV ofta slår fel, och att en modell för

klimatförändringar på 100 års sikt har

stora osäkerheter ter sig således givet.

Globala scenarier

Med utgångspunkt i sina globala klimatmodeller

och utsläppsscenarier har IPCC

gjort bedömningar av hur nivån i världshaven

kan komma att förändras. Man räknar

med att den genomsnittliga havsnivån till

år 100 globalt kommer att öka med ca 18

cm i lågalternativet och 59 cm i högalternativet,

detta jämfört med 1990 års nivå

(AR4, IPCC 007).

Scenarier för Klagshamn

I Sverige har det gjorts flera regionala

bearbetningar av IPCC:s globala scenarier

som redovisar vilka vattenståndsvariationer

som kan väntas när man beaktar lokala

förhållanden. Bearbetningarna är utförda

av SMHI vid Rossby center.

I rapporten Framtida medel- och högvattenstånd

i Skåne och Blekinge (SMHI

007) redovisas bedömningar för kuststräckan

i Skåne och Blekinge. För Malmös

del är Klagshamnsudden den närmast

belägna mätstation som ingår i rapporten

och det är också för Klagshamnsudden

som de scenarier som redovisas nedan är

beräknade.

Vid Klagshamnsudden har SMHI gjort

mätningar av havsnivån sedan 1930. Det

högsta värdet, +140 cm relativt RH70,

uppmättes år 1934. Därefter har nivåer

över +100 cm mätts upp vid ett flertal

tillfällen: +130 cm år 1997, +1 1 cm åren

001 och 00 samt +133 cm år 003.

Det förekommer även sporadiska uppgifter

om högre uppmätta nivåer, bland annat

från Svensk Lots.

Figur 1 visar medelvattennivån för

perioden år 070- 100. Som framgår av

figuren kan medelvattennivån komma att

ligga mellan + cm (lågalternativet) och

+66 cm (högalternativet) över havsytans

medelnivå 1970.

Men precis som i dag kommer vattennivån

även i framtiden att bli avsevärt

högre vid vissa tillfällen. I figur 2 redovisas

beräknade årshögsta vattenstånd för perioden

070- 100. I IPCC:s högalternativ

hamnar årshögsta vattenstånd med 100 års

återkomsttid på + 08 cm vilket är 64 cm

högre än under 1900-talet.

Med begreppen återkomstnivå och

återkomsttid menas en nivå som statistiskt

sett återkommer inom en viss tid.

I tabellen ”Återkomst ...” på denna sida

visas även årshögsta vattennivåer med

återkomsttid på , 10 och 50 år i högalternativet.

Eftersom återkomstnivåerna är beräknade

med statistiska metoder är de också

förknippade med en viss statistisk osäkerhet.

Kring hundraårsvärdet +208 cm finns

ett 95 %-igt konfidensintervall vilket innebär

att den rätta nivån med 95 % sannolikhet

ligger mellan +198 och + 33 cm.

Det bör också noteras att havsnivån

väntas fortsätta att stiga efter år 100 även

om vi i denna pm begränsat oss till hundraårsperspektivet.


Vågor tillkommer

Ovanstående scenarier för högvattennivåer

bygger på förhållandena vid Klagshamnsudden.

Den kan betraktas som giltig även

för centrala Malmö.

I högvattenscenarierna är inte effekten

av vågor inräknad. Det är inte givet

att högvatten och höga vågor inträffar

samtidigt men risken för detta finns. Men

vågbildningen beror till stor del på lokala

förhållanden och data om vågbildning från

Klagshamn kan inte utan vidare användas

för andra delar av Malmös kust. Innan de

lokala förhållandena har studerats närmare

bör vi i planeringen räkna med en marginal

i storleksordningen 0,5 meter för vågbildning.

Det innebär att översvämningar som

inträffar vart tionde år kan nå drygt två

meter och hundraårsöversvämningen närmare

tre meter över 1900-talets medelvattennivå.

År 2070-2100 (högalternativ)

År 2070-2100 (lågalternativ)

År 1970

Medelvattennivå 1970

Medelvattennivå

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

+ 63-66 cm

+ 22-25 cm

Figur 1. Beräknad medelvattennivå i Klagshamn 2070-2100 relativt RH70. Två alternativ visas, IPCC:s hög-

och lågalternativ.

År 2070-2100 (högalternativ)

Höga vattenstånd

+ 208 cm

År 2070-2100 (lågalternativ) + 169 cm

År 1930-2006

+ 144 cm

Figur 2. Beräknade höga vattenstånd med 100 års återkomsttid i Klagshamn 2070-2100 relativt RH70. Två

alternativ visas, IPCC:s hög- och lågalternativ.

7


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Kustnära lågt belägna områden

43 km kust i Malmö

Malmös kustlinje är omkring 43 kilometer

lång. Innanför kustlinjen finns lågt belägna

områden som kan bli berörda av stigande

havsnivå och ändrade översvämningsförhållanden.

Som underlag för bedömning av havsnivåförändringars

effekter har nivåkurvor

för 1 meter, meter, ,5 meter och 3 meter

över havets medelvattennivå lagts in på

kartor. Med GIS-metoder har översiktlig

statistik om de lågt liggande områdena

kunnat tas fram (se tabeller på sidan 10).

Området under 1 meter

Under nivån 1 meter finns omkring 230

hektar mark längs Bunkeflokusten. På

kommunens översiktskarta betecknas två

tredjedelar som ”övrig mark” (jordbruksmark,

naturområden m.m.) och en tredjedel

som ”park- och grönområden”. Här

finns inga vägar eller annan infrastruktur

av större betydelse, och taxeringsvärdet

för området är lågt.

I översiktsplanen betecknas Bunkeflokusten

som ”natur- och rekreationsområde”.

Området är ett av Malmös mest

värdefulla natur- och rekreationsområden

och utpekat som både Natura 000-område

och riksintresse för naturvård.

Området under 2 meter

Området under nivån meter uppgår till

omkring 580 hektar. Här ingår en bredare

zon längs Bunkeflokusten, ett område vid

Limhamns hamn, Ribersborgsstranden

och Limhamnsfältet samt delar av Slottsparken.

På översiktskartan är huvuddelen

”övrig mark” och ”park- och grönområden”

men här finns också 50 hektar bo-

Figur 3-4. Den röda linjen på kartan representerar 1

respektive 2 meters havsnivåhöjning relativt RH70.

8

1 meter

2 meter


2,5 meter

3 meter

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

stads- och industrimark i Limhamn och

Bunkeflostrand samt 12 kilometer gator

och 3 km järnväg. Taxeringsvärdet för området

är knappt 1 00 mkr varav närmare

700 mkr för byggnader.

Här finns inget utbyggnadsområde

enligt översiktsplanen men däremot ingår

utredningsområdet U8, Limhamns hamn-

och industriområde, där program tagits

fram för bebyggelse söder om Övägen.

Området under 2,5 meter

Området under ,5 meter är avsevärt

större, 1 400 hektar varav drygt 100 hektar

stadsbebyggelse och närmare 450 hektar

industriområden. Som jämförelse kan

nämnas att det sedan mitten av 1800-talet

skapats omkring 1 300 hektar ny mark

genom utfyllnader i havet.

Småhusområdena väster om Klagshamnsvägen

i Bunkeflostrand och Sibbarp

har tillkommit liksom delar av Limhamns

hamn- och industriområde, Slottsstaden

och Rörsjöstaden samt hela Universitetsholmen

och hamnområdet inklusive delar

av Nyhamnen. Taxeringsvärdet för bebyggelsen

är 4 000 mkr och för marken 100

mkr.

Limhamns hamn, Universitetsholmen

och Nyhamnen är några av Malmös strategiskt

viktiga utvecklingsområden för ny

stadsbebyggelse.

Området under 3 meter

Drar vi gränsen vid nivån 3 meter tillkommer

ytterligare 1 000 hektar mark.

Under denna nivå ligger all mark väster

om Klagshamnsvägen i Bunkeflo, de västligaste

delarna av Limhamn, Limhamns

industriområde, delar av Västra hamnen,

Figur 5-6. Den röda linjen på kartan representerar

2,5 respektive 3 meters havsnivåhöjning relativt

RH70.

9


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Kustnära lågt belägna områden (forts)

Slottsstaden, Rörsjöstaden och Slussen,

hela det övriga hamnområdet, centralstationen

och bangårdsområdet samt Spillepengens

industriområde vid Segeå. Här

finns 23 km järnväg, 6 km motorväg och

140 km gator liksom betydande delar av

Malmös viktigaste infrastruktur. Taxeringsvärdet

är 5 000 mkr varav för bebyggelse

17 000 mkr.

Västra hamnen, Nyhamnen och Limhamns

hamn- och industriområde är också

10

några av Malmös viktigaste utbyggnadsområden

och där finns en betydande del

av utbyggnadskapaciteten i den gällande

översiktsplanen.

Stora värden i zonen 2,5–3

meter

Zonen mellan och ,5 meter omfattar ca

800 hektar och zonen 2,5-3 meter ca 1 000

hektar. Det är framför allt i den senare

zonen som stora samhällsvärden kan bli

berörda av översvämningar. Taxeringsvärdena

i den högre zonen ligger i storleksordningen

18 miljarder kr mot 5 miljarder

kr mellan och ,5 meter.

Det bör noteras att allmänna byggnader

och anläggningar inte åsätts taxeringsvärden

och alltså inte omfattas av denna

statistik.


Konsekvenser för Malmö

Höjddata i detta avsnitt kan nu kombineras

med de scenarier för framtida havsnivå

som redovisats på sidan 7.

En höjning av medelvattennivån med

66 cm (IPCC:s högalternativ) kommer att

drabba delar av området under 1 meter i

figur 3, främst strandängarna söder om

Lernacken.

Vid högvattensituationer kommer området

upp till 2 meter i figur 4 att översvämmas

vart tionde år, och någon gång

per sekel kommer havet att nå några

decimeter över -metersnivån. Förutom

strandängar och grönområden kommer då

även vissa bebyggelseområden att beröras.

Till detta skall läggas lokala effekter

av vågor och vind som kan sammanfalla

med höga nivåer i sundet. Det innebär att

tioårsöversvämningarna kan nå ,5 meter

(figur 5) och hundraårsöversvämningen 3

meter (figur 6). I det senare fallet riskerar

mycket stora samhällsvärden att beröras.

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

11


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Riktlinjer för ny bebyggelse

Idag lägst 2,5 meter

I Malmös gällande översiktsplan (Öp

000, aktualiserad 005) anges att lägsta

tillåtna marknivå för ny bebyggelse är ,5

meter över havet.

Denna riktlinje infördes så sent som år

000 föranlett av dåvarande diskussion om

möjlig framtida havsnivåhöjning. Tidigare

tillämpades ,0 meter som lägsta tillåtna

nybyggnadsnivå.

Högre säkerhet – för och emot

Idag är frågan om detta är tillräckligt eller

om lägstanivån mot bakgrund av dagens

scenarier (sidan 6-7) bör höjas ytterligare,

t.ex. till 3,0 meter.

En högre lägstanivå ger högre framtida

säkerhetsmarginal. Nyttan av detta

är uppenbar. Bebyggelse med tillhörande

infrastruktur har mycket lång varaktighet,

i storleksordningen hundra år, och att

bebygga områden som sedan blir översvämmade

innebär både bortkastade samhällsresurser

och katastrofala förluster för

invånare och fastighetsägare.

Säkerhetsmarginaler har emellertid också

en kostnadssida även om denna inte är

lika tydlig. Alltför stor säkerhetsmarginal

medför att mark som har stort värde för

samhället och enskilda inte blir utnyttjad.

I onödan tvingas man i stället välja sämre

alternativ.

1

Kan Malmö fortsätta mot

havet?

En av de bärande idéerna i Malmös översiktliga

planering har länge varit att bygga

en tät och koncentrerad stad med begränsat

transportbehov och goda förutsättningar

för kollektivtrafik, centralt serviceutbud

m.m. Omvandling och utbyggnad

av centralt belägna stadsdelar som Västra

hamnen, Nyhamnen och Limhamns

hamn- och industriområde är viktiga delar

av denna strategi. Motivet är både att det

är ett hållbart samhällsbyggande och att

allt fler människor uppskattar att bo och

arbeta i traditionell stadsmiljö med blandning

av bostäder, arbete, service, kultur

med mera. Att i stället bygga mer i Malmös

periferi har negativa konsekvenser i

form av förstörd jordbruksmark, stadsutglesning,

ökat bilberoende och minskad

attraktivitet.

Men de ovan nämnda omvandlingsområdena

ligger nära havet och till stora delar

med en marknivå lägre än 3 meter. Riskerar

en generell höjning av den lägsta tilllåtna

bygghöjden att omintetgöra Malmös

strategi att utnyttja havsnära lägen och

bygga en tät och koncentrerad stad?

Mot bakgrund av IPCC:s scenarier är

bedömningen att de problem som kan

uppstå i omvandlingsområdena är möjliga

att hantera med kombinationer av permanenta

och temporära skyddsåtgärder.

Förslag till ny lägstanivå för

bebyggelse

Mot bakgrund av detta förslås att




översiktsplanens riktlinje om lägsta tilllåtna

marknivå i ny bebyggelse höjs från

dagens + ,5 meter till +3,0 meter,

stadsomvandlingsområdena Västra

hamnen, Nyhamnen och Limhamns

hamn- och industriområde närmare

studeras med avseende på vilka lämpliga

kombinationer av höjd marknivå och

permanenta och temporära skyddsåtgärder

som kan ge tillräcklig säkerhet mot

översvämningar, samt att

outnyttjade byggrätter i lågt belägna

områden med detaljplan inventeras och

bedömning görs om de bör upphävas

genom planändring.


Skydd mot översvämningar

Befintlig bebyggelse

När havsnivån väntas stiga och vädersituationer

med tillfälliga högvatten blir

vanligare är den viktigaste åtgärden att inte

bygga på mark som riskerar att översvämmas.

Men för områden som redan är bebyggda

behövs åtgärder som skyddar mot

översvämning.

Trots att Malmös kuststräcka är relativt

kort kan man överväga flera olika metoder

för att skydda känsliga områden, anläggningar

och bebyggelse från översvämningar.

Här redogörs för några olika tänkbara

metoder.

Om skyddsåtgärder visar sig vara för

kostsamma eller omöjliga av andra skäl

kan det även bli nödvändingt att flytta anläggningar

– kanske främst samhällsviktiga

sådana – eller rent av att överge bebyggda

områden.

Skydd på land

Vallar

Ett relativt billigt alternativ är att bygga

jordvallar på land utmed kusten. Skyddsvallar

kan utgöra ett positivt inslag i natur,

grönområden och parker, till exempel

längs Ribersborgsstranden. På vallarna kan

gång- och cykelvägar anläggas. Däremot är

de mindre lämpliga i urbana miljöer, både

av gestaltningsmässiga skäl och på grund

av att de fordrar stort utrymme.

Murar

I stadsmiljöer som Västra hamnen, Nyhamnen

och på Ön är skyddsmurar att

föredra. Murar kan utformas som en del

av en strandpromenad och på så sätt bli

ett positivt inslag i stadsmiljön. Exempel

på skyddsmurar finns i många kuststäder

runtom i världen. Murarna kan ha öppningar

som stängs vid högvatten.

I hamnar kan kajerna höjas om det inte

hindrar hamnverksamheten. För småbåtar

är dock höga kajer svåra att utnyttja.

Skyddsvallar i parker och naturområden kan utnyttjas för gång- och cykelvägar.

Murar kan integreras i utformningen av en strandpromenad (bild från Havanna).

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Strandmur med öppning som kan slutas till med en utdragbar barriär (bild från Perth, Skottland).

13


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Skydd mot översvämningar (forts)

I småbåtshamnar kan det därför vara

lämpligare att ha en lägre kaj som tillfälligt

översvämmas och en högre mur bakom

(eller en träbrygga nedanför en högre kaj).

Temporära skydd

I begränsade områden där man inte vill

göra några markanta förändringar i stadsbilden

kan temporära skyddsbarriärer

användas. De finns i många varianter, t.ex.

moduler eller slangar av plast som placeras

ut och fylls med vatten, sand eller liknande.

De kan också bestå av permanenta

markfästen infällda i gatubeläggningen

och metallprofiler som tillfälligt monteras

när översvämning befaras. Tillfälliga skydd

skulle kunna användas exempelvis längs

Malmös kanaler.

Fördelen med temporära skydd är att

de inte används under normala förhållanden

och därmed inte heller påverkar

stadsbilden. Men de kräver hög beredskap

eftersom vädersituationer med högvatten

ofta kommer med kort varsel.

Byggnader som tål översvämning

På platser som är särskilt svåra eller kostsamma

att skydda är det möjligt att utforma

byggnader och anläggningar med

tanke på att de skall kunna tåla översvämningar.

Parkeringshus är exempel på byggnader

som kan vara okänsliga för tillfälliga

översvämningar.

Skyddsbarriärer kan också integreras i

byggnader. En byggnad längs en gata på

+ ,5 meter kan ha entréer på denna nivå

medan övriga delar av bottenvåningen

med källarnedgångar och hisschakt förläggs

till +3 meter. Även innergårdens

marknivå höjs till denna nivå.

Skydd utanför kusten

Sandrevlar och invallning

Konstgjorda sandrevlar kan anläggas som

skydd utanför en kustlinje. Sådana sand-

14

Barriär av vattenfyllda plastslangar som läggs ut när högvatten hotar (Beaver Schutzsysteme AG).

Centrala Prag skyddas från Moldaus översvämningar med hjälp av en tillfällig barriär som monteras på kajerna

när höga flöden väntas (Caro Flood Defence Systems).

Byggnad med entréer på + 2,5 meter och

inre bottenvåning på + 3 meter.


evlar kan utnyttjas som rekreationsområden.

I Malmö kan åtgärden eventuellt

tillämpas på stränderna vid Ribersborg

och Sibbarp.

En annan möjlighet är att bygga vallar

i havet utanför kusten och torrlägga mellanliggande

områden. Dessa kan användas

t.ex. för bebyggelse eller rekreation. Invallning

och torrläggning är relativt kostsamma

åtgärder men kan övervägas för några

utvalda kuststräckor.

Hamnbarriärer

I England och Holland finns det exempel

på gigantiska rörliga barriärer som används

för att skydda stora landområden

från havet vid extrema högvattensituationer.

Skydd av denna dimension blir knappast

aktuella för Malmö, men mindre varianter

av barriärer skulle kunna övervägas

för inloppet till Malmö hamn och kanske

också för Limhamns hamn. En betydande

vinst med en sådan barriär är att området

innanför barriären – i detta fall centrala

Malmö respektive Limhamns industriområde

– inte behöver skyddas med vallar,

murar eller andra metoder.

En annan vinst med sådana hamnbarriärer

är att den lägre vattenytan i hamnbassängerna

kan användas som tillfälliga

avvattningsmagasin för dagvatten. Med

mer traditionella skydd måste man i stället

förbereda andra möjligheter att ta hand

om dagvatten innanför skyddslinjen under

den tid då högvatten i havet gör att den

normala avrinningen inte fungerar.

Regional havsbarriär

Det mest drastiska och effektiva översvämningsskyddet

vore att stänga av Öresund

i båda ändar vid risk för högvatten.

På så sätt skulle alla kuststäderna vid sundet

bli skyddade. Detta får dock betraktas

som ett i dagsläget utopiskt alternativ.

Klart är emellertid att det krävs en regio-

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Amager strandpark, ett populärt fritidsområde i Köpenhamn, är skapad av konstgjorda sandrevlar.

Themsenbarriären i London och Deltaplanbarriären i Holland är exempel på gigantiska rörliga havsbarriärer.

Rörliga barriärer som stänger inloppen till hamnbassängerna vid högvatten kan ersätta omfattande murar och

andra skydd längs kajerna. Samtidigt kan bassängerna fungera som temporära dagvattenmagasin. Illustration:

SWECO, bearbetad av stadsbyggnadskontoret.

nal samsyn för att uppnå ett i större skala

fungerande kustskydd.

15


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Kustskydd för Malmö

Övergripande strategi

Malmö behöver en övergripande strategi

för hur ett långsiktigt hållbart skydd kan

byggas upp mot framtida översvämningar

som blir följden om IPCC:s högalternativ

inträffar. Strategin måste baseras på omfattande

utredningar och fordrar flera års

arbetsinsatser.

Skiss till kustskydd

Den skiss till skyddsanläggningar för Malmös

kust som presenteras här skall ses

som preliminär. Den visas främst för att

ge en bild av hur en plan för kustskydd

skulle kunna se ut.

Skissen utgår från att Malmö skall skyddas

för översvämningar upp till 3 meter,

en nivå som framstår som lämplig med

utgångspunkt från dagens kunskaper på

området (se sidan 7). Men havsnivåhöjningen

är en relativt långsam process som

kommer att pågå under många decennier

och det finns tid att avvakta med beslut

om nivå för kustskyddet till dess att det

kan baseras på bättre underlag både rörande

havsnivån och de lokala förhållandena.

Vallar i söder

Bunkeflokusten söder om Lernacken

skyddas med en jordvall. På Klagshamnshalvön

behövs inget fullständigt skydd.

Reningsverket och eventuellt hamnbebyggelsen

kan omges med vallar eller murar.

Även Sibbarpskusten och Ribersborgsstranden

skyddas med vallar.

Mur och barriärer i Limhamn och centrum

Limhamns hamn- och industriområde kan

ges ett samlat skydd med hjälp av en mur

längs Öns yttersida och rörliga barriärer

16

som kan stänga öppningarna till hamnbassängerna

på Öns insida.

Centrala Malmö kan skyddas genom

en kombination av höjd marknivå i Norra

hamnen, murar på Västra hamnens väst-

och nordsidor, höjda kajer eller murar i

Oljehamnen och rörliga barriärer som kan

stänga öppningarna till hamnbassängerna

och utloppet vid Turbinen.

Segeåbäckenet

I nordost vetter staden mot ett stort låglänt

område längs Segeås nedre lopp. Detta

område genomkorsas av ett antal betydelsefulla

järnvägar och vägar, bl.a. Södra

stambanan, E20 och E22. Där finns också

kraftledningar och huvudvattenledningar

m.m. Området har stor betydelse för stadens

kommunikationer och försörjning.

Översvämningsskydd kan åstadkommas

med hjälp av vallar längs Segeå. Kommunikationslederna

måste då höjas till tremetersnivån

där de passerar skyddsvallarna.

Om inte alla leder kan höjas kan ett

alternativ vara att man för någon av dem

har öppningar i vallarna med anordningar

som kan stängas vid behov. Även om extrema

högvatten är kortvariga skulle dock

detta innebära betydande problem för

trafiken.

Samverkan med Burlöv

Längs Segeå behövs översvämningsskydd

på båda sidor. För planering av detta

kommer det att krävas samverkan mellan

Malmö och Burlövs kommun.

Dagvatten måste omhändertas

En komplikation med en kustbarriär av

denna typ är att dagvattensystemet inte

fungerar när vattennivån stiger utanför

barriären. När högvatten och regn inträffar

samtidigt behövs det möjligheter att

temporärt magasinera dagvatten innanför

barriären. Om kanaler och hamnbassänger

ligger innanför barriären kan de utnyttjas

för detta ändamål.

Kostnader

Ett kustskydd enligt denna skiss består av

både förhållandevis billiga delar – vallar

m.m. – och inslag som är mycket kostsamma

– stora rörliga barriärer. Något

försök att kostnadsberäkna skyddet har

inte gjorts, men sett i förhållande till de

värden i form av bebyggelse och anläggningar

som kan skadas är kostnaden troligen

liten.

Även stora omläggningar av dagvattensystemet

kan bli mycket kostsamma.

Det kan komma att röra sig om belopp i

samma storleksordning som själva kustskyddet.

En fortsatt utredning om kustskydd

kan ge tillfälle att belysa både erforderlig

skyddsnivå, lämpliga former av skydd och

möjligheterna att anlägga dessa i kombination

med andra investeringar eller underhållsåtgärder

som ändå skall vidtas.

Finansiering

Också hur ett kustskydd av denna typ

kan finansieras måste utredas. Skydd av

enskilda fastigheter är fastighetsägarnas

ansvar. För områden som skall bebyggas

blir kostnaderna för kustskydd en del av

exploateringskostnaderna. Se även sidan

om ansvarsfrågorna.


Skiss till kustskydd

för

Malmö

vall

vall

mur

barriär

barriär

3 meter

höjning av marknivån

till + 3 m

stadsmur

vall

port

barriär

mur

Preliminär skiss till översvämningsskydd för Malmös kust. Skissen utgår ifrån att kusten skall skyddas upp till nivån +3 meter över havet.

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

vallar, ev. med

öppningar

17


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Andra åtgärder

Denna dialog-pm behandlar framför allt

hur den fysiska planeringen kan beakta

den väntade höjningen av havsnivån. Men

det behövs också åtgärder inom andra sektorer

och verksamhetsområden samt en

sektorövergripande samordning av arbetet.

Inrätta strategigrupp

För att få ett fungerande och långsiktigt

hållbart skydd mot översvämningar behövs

det samordning och en övergripande

strategi. En strategigrupp bör inrättas med

representanter för kommunala förvaltningar,

vägverket, banverket, räddningstjänsten,

VA-syd, energibolag m.fl.

Syftet med denna grupp är att ta fram

en konkret handlingsplan för hur kommunen

långsiktigt skall säkras samt en prioritering

av i vilken ordning olika områden

och anläggningar skall skyddas. Handlingsplanen

bör beskriva behov och intressen,

formulera mål och ange hur dessa ska säkerställas

i ljuset av de klimatförändringar

som förväntas under kommande hundraårsperiod.

Handlingsplanen revideras efter

hand som nya klimatprognoser tas fram.

Samla in mer klimatdata

Extrema högvatten beror till stor del på

lokala förhållanden men SMHI har inte

någon station för registrering av havsvattennivån

i centrala Malmö. För att klarlägga

vilka framtida extremhögvattennivåer

som kan förväntas bör Malmö ombesörja

regelbundna mätningar. Citytunneln har

en mätstation med en mätserie på 10 år

som kommunen bör överta. Som säkerhetsåtgärd

bör ytterligare en mätstation

installeras. Vågdata – såväl framtida mätningar

som historiska sammanställningar

– bör kunna beställas från Danmarks Meteorologiske

Institut.

18

Analysera

översvämningsrisken

Att bygga ett verkningsfullt kustskydd tar

tid och bör göras successivt utifrån en väl

definierad prioriteringsordning på basis av

samhällsekonomiska och sårbarhetsmässiga

analyser. Ett första steg är att ta fram

en detaljerad digital terrängmodell (med

noggrannhet 1 dm eller bättre) som medger

studier av vilka områden, anläggningar

och funktioner som påverkas vid olika

vattenstånd.

Med hjälp av en sådan kan konsekvenserna

av väntade havsnivåhöjningar analyseras.

Sannolikheten att ett visst område

översvämmas kombineras med information

om vilka samhällsviktiga funktioner,

ekonomiska värden, natur- och kulturvärden

och så vidare som blir berörda. Analysen

ger underlag för t.ex. vilka områden

och anläggningar som bör prioriteras och

hur kostsamma skyddsinsatser som är

motiverade.

Kartlägg samhällsviktiga

funktioner

Fler viktiga anläggningar för den tekniska

infrastrukturen ligger i låglänta områden.

Detta gäller till exempel Malmös två avloppsreningsverk,

Öresundsverket (el- och

fjärrvärmeproduktion) och ett antal anläggningar

för el och telekommunikation.

De viktigaste järnvägarna och vägarna

angör staden via det lågt belägna Segeåbäckenet

och kan skadas både av havsnivåförändringar,

grundvattenförändringar

och översvämningar i Segeå.

Det är angeläget att kartlägga lokalisering

av samhällsviktiga funktioner, analysera

deras sårbarhet och planera för skydd

eller flyttning så att de kan klara extrema

vädersituationer. Handlingsplaner för att

säkra dessa funktioner måste tas fram. Exempel

på samhällsviktiga funktioner är:
















Vattenförsörjning

Avloppssystem, reningsverk

Dagvattensystem

Elproduktion, elförsörjning

Värmeverk, fjärrvärmesystem

Gasförsörjning

Avfallshantering

Tele- och it-kommunikationer

Järnvägar, vägar, broar, viadukter, tunnlar

(framkomlighet, bärighet, risk för

sättningar, ras, skred m.m.)

Miljöfarlig industriverksamhet

Räddningstjänst

Polisväsen

Försvarsfunktioner

Sjukvård

Äldreomsorg


Barnomsorg

Regional samverkan

Ett mål är att ta fram en plan för ett långsiktigt

fullgott kustskydd som kan byggas

ut successivt utifrån en prioritetsordning.

Regional samverkan är av stor betydelse

för möjligheterna att åstadkomma

ett funktionellt kustskydd. Det är verkningslöst

att bygga ett kustskydd som

sträcker sig till kommungränsen om inte

grannkommunen tar vid med ett skydd på

sin sida gränsen. Malmö bör ta initiativ till

samordning av denna planering med berörda

grannkommuner.


Riksintressen mm som kan påverkas

De låglänta kustområdena berörs av en

mängd nationella bestämmelser och riktlinjer

och är omnämnda i flera regionala

sektorsprogram. Nedan redovisas en sammanställning

av i skrivande stund gällande

program och riksintressen samt hur dessa

intressen och områden kan komma att

beröras av en stigande havsnivå.

Riksintresse för yrkesfiske

Havsområdet ut till 3 m djup är ett viktig

rekryteringsområde för ål och flatfisk.

Havsarealen kommer att öka och bottenförhållandena

ändras. Påverkan på fiskfaunan

är inte känd.

Riksintresse för kustzonen

För hela kuststräckan gäller skyddsbestämmelser

för högexploaterad kust. Delar av

området ställs under vatten vid höga vattenstånd.

Riksintresse för sjöfart

Hamnverksamheten i Malmö hamn samt

farlederna dit är riksintressen för sjöfart.

Kajer och områden ställs under vatten vid

höga vattenstånd. Farlederna påverkas ej.

Riksintresse för järnväg

Bangården och Malmö Centralstation.

Delar av järnvägen översvämmas vid höga

vattenstånd.

Riksintresse för vägar

Öresundsbron med tillfarter samt tillfarter

till Malmö hamn. Delar av hamnens tillfarter

översvämmas vid höga vattenstånd.

Riksintresse för kulturmiljö

Malmö innerstad och Kulturlandskapet

söder om Klagshamnsudden. Områden

med höga kulturvärden riskerar att ställas

under vatten.

Riksintresse för naturvård

Flera områden längs kusten från Lernacken

och söderut samt havsområdena utanför.

Områden med höga naturvärden ställs

under vatten.

Strandskyddsområde

Reglerar exploatering i kustzonen för att

tillvarata allmänhetens tillgång till stränder

och vatten för friluftsliv. Området för

kustnära rekreation och friluftsliv minskar

vid höjda vattenstånd.

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

RAMSAR-område

Internationell konvention om bevarande

av våtmarker med höga naturvärden (s.k.

CW-områden). Delar av området ställs

under vatten vid höga vattenstånd.

Skyddsområde för vattentäkt

Ett mindre område i norra delen av Bunkeflostrand.

Risk för inträngning av havsvatten

och/eller förorenat ytvatten.

Natura 2000-område

Värdefull natur enligt EU:s habitat- och

fågeldirektiv. Områden med höga naturvärden

ställs under vatten.

Nationell bevarandeplan för

odlingslandskapet

Odlingslandskapet söder om Klagshamnsudden.

Jordbruksmark ställs under vatten

vid höga vattenstånd.

Naturvårdsprogram för f.d. M län

Program för skydd och utveckling av områden

med höga naturvärden. Stora natur-

och rekreationsområden ställs under vatten

vid höga vattenstånd.

Strandängarna längs Bunkeflokusten, som riskerar att hamna under havsytan, är betecknade som värdefulla från natur-, kultur- och rekreationssynpunkt.

19


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Andra konsekvenser av klimatförändringarna

Denna skrift behandlar främst havsnivåns

förändringar. Men klimatförändringarna

kommer också att få konsekvenser på

många andra områden varav några nämns

på denna sida. Även dessa konsekvenser

fordrar närmare undersökningar och överväganden,

något som inte varit möjligt

inom ramen för denna pm.

Ökade regnmängder

Som nämnts på sidan 5 kommer nederbördsförhållandena

att ändras under det

närmaste seklet. I södra Sverige får vi

räkna med ökad nederbörd vintertid och

mer intensiva regnskurar sommartid.

Den viktigaste konsekvensen av detta

är att belastningen på dagvattensystemet

blir större med lokala översvämningar

som följd, behov att brädda avloppsvatten

m.m. En annan konsekvens är att översvämningar

längs vattendrag blir vanligare.

I Malmö är det framför allt längs Segeå

och Risebergabäcken som detta kommer

att inträffa. Även planskilda trafikplatser

riskerar att översvämmas vilket kan medföra

allvarliga avbrott av vägtrafiken till

och från Malmö.

Grundvattenhöjning

Både ökad nederbörd och stigande havsnivå

kan medföra höjd grundvattennivå.

Detta kan t.ex. leda till att byggnaders

grundläggning och källare drabbas av fuktproblem

och att tidigare torra schakt och

tunnlar för vägar, trafikplatser och järnvägar

m.m. måste länspumpas. Markens

bärighet under vägar och hus kan försämras.

Höjda grundvattennivåer i områden

med förorenad mark kan också leda till

att markbundna föroreningar frigörs och

sprids via grundvattnet. I kustnära områ-

0

den kan även saltvatteninträngning bli ett

problem.

Det är svårt att utan närmare utredningar

avgöra vilka områden som är känsliga

för grundvattenhöjning och vilka

motåtgärder som kan vara lämpliga. Kring

enskilda byggnader och anläggningar kan

grundvattnet sänkas med pumpar, men

om det skulle bli nödvändigt för stora delar

av bebyggelsen är det tveksamt om det

är en hållbar lösning.

I de centrala delarna av Malmö har

Citytunneln genomfört ett tioårigt mätprogram

för grundvattennivån med hjälp

av ett stort antal brunnar och observationsrör.

Kommunen bör ombesörja att

dessa mätningar fortsätter även när tunnelprojektet

är avslutat. Fler observationsbrunnar

kan också behöva anläggas för att

täcka in kustnära eller låglänta områden

som idag saknar observationer.

Skred, ras, erosion

Flyttade strandlinjer och översvämningar i

vattendrag kan förorsaka erosion, ras och

jordskred. Markförhållandena i Malmö är

i allmänhet inte sådana att detta bedöms

bli något omfattande problem. Men stränderna

vid Ribersborg och Sibbarp kan

komma att kräva intensifierat underhåll för

att inte eroderas. Och slänter och kajkanter

kan rasa när höga vattenstånd snabbt

drar sig tillbaka. Det behövs en inventering

av denna typ av konstruktioner och

de geotekniska förutsättningarna på respektive

plats.

Biologisk mångfald

Ett varmare klimat medför stora förändringar

för allt biologiskt liv. Utbredningsområdena

för många arter förändras och

därav kommer många anpassningar och

jämvikter att rubbas. Många nya och för

oss främmande arter kommer att bli vanliga.

Att artsammansättningen förändras

över tiden är inget nytt, så har det alltid

varit. Idag försvinner dock arter långt

snabbare än nya uppkommer och forskningen

framhåller klimatförändringar som

en av de viktigaste orsakerna till förlusten

av biologisk mångfald.

Jordbruk

Mindre nederbörd under växtsäsongen

kombinerat med ökad frekvens av häftiga

skurar och högre temperatur leder sannolikt

till ändrade möjligheter för jordbruket.

Hälsa

Värmeböljor, d.v.s. perioder med höga

temperaturer blir vanligare än idag. De

högsta temperaturerna blir också högre.

Detta kommer att påverka människors

hälsa både direkt och indirekt.

En direkt effekt blir en ökad dödlighet,

särskilt för sårbara grupper som äldre

och sjuka. Ur stadsplaneringsperspektiv

blir det än viktigare än idag att överväga

placering och utformning av sjukhus och

äldreboenden. Parametrar att beakta kan

vara huskroppars orientering (undvik stora

fönster i väst- och söderläge), mängden

skuggande grönska samt gröna tak.

Ett exempel på indirekta effekter på

människans hälsa är att förändringar i

årstidernas längd medför att en rad nya

och för oss främmande växt- och djurarter

sprider sig norrut. Detta kommer att förändra

smittspridningsmönstren och leda

till fler och nya smittämnen i omlopp.


Kustskydd i andra kommuner

Havsnivåhöjningen och dess effekter är en

viktig fråga också i andra kustkommuner.

Här redovisas några översiktliga uppgifter

om planeringsläget i väst- och sydskånska

kommuner samt i Göteborg som under

några år bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete

på området.

Helsingborg

Helsingborg har nyligen påbörjat en sårbarhetsutredning

med fokus på samhällsviktiga

funktioner.

Landskrona

Landskrona saknar riktlinjer för lägsta tilllåtna

byggnivå.

Kävlinge

Kävlinge har köpt detaljerade höjddata tillsammans

med Lomma och Burlöv. Kävlinge

genomför nu en heltäckande översvämningskartering.

Kommunen saknar

generell lägsta tillåtna bygghöjd.

Lomma

För Lomma utgör det vatten som kommer

i åarna det största problemet. Lomma tar

via åarna emot stora mängder dagvatten

från både Lunds och Staffanstorps kommun

och har därför fokuserat det strategiska

arbetet mot åarna. Arbete med en

heltäckande översvämningskartering med

nya höjddata har nyligen påbörjats.

Burlöv

Burlöv tillämpar generellt ,5 m som lägsta

tillåtna bygghöjd men har i en del planer

krävt högre nivåer. Kommunen har

aktuella höjddata från våren 008.

Vellinge

Vellinge har arbetat med kustskydd sedan

1990-talet med huvudinriktningen att

bygga skyddsvallar för att skydda såväl

befintlig som planerad bebyggelse.

Trelleborg

På jungfrulig mark tillämpas i Trelleborg

en lägsta tillåtna byggnadsnivå på 3,0 m. I

planlagda områden med befintliga byggrätter

kan dock lägre bebyggelse tillåtas

om kommunen upplyser byggherren om

gällande risker och ställer konstruktionskrav

i bygganmälanskedet.

Trelleborgs kommun har engagerat sig

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

i havsmiljöprojektet Baltic Master tillsammans

med ett 40-tal andra aktörer i sju

Östersjöländer. En kustzonsstudie, ”Fallstudie

Trelleborg”, har behandlat översvämningsrisker

kombinerat med andra

kust- och havsfrågor som erosion, övergödning,

oljeutsläpp och överfiske.

Ystad

I Ystad är det största problemet kusterosion

som nu även hotar bebyggelse, infrastruktur

och skyddad natur.

Göteborg

Göteborg kan komma att påverkas både

av höjd havsnivå och ökade flöden i Göta

älv. I en utredning år 006 konstaterades

att översvämningsriskerna vid extrema vädersituationer

på lång sikt kommer att öka

kraftigt, särskilt i stadens centrala delar,

och att omfattande utredning av konsekvenserna

erfordras.

Lägsta byggbara nivå bedöms för närvarande

vara + ,5 meter vid kusten, + ,8

m mellan Älvsborgsbron och Marieholmsbron

samt +3 meter längre norrut. Dessa

zoner är angivna i utställningsförslaget till

ny översiktsplan för Göteborg.

Ytterligare studier pågår, bl.a. om samhällsviktiga

funktioner som bör skyddas

för en havsnivåhöjning på en meter eller

mer.

Köpenhamn

Köpenhamn har inlett arbete med en Klimaplan

och i denna kommer också behovet

av säkerhetsåtgärder mot översvämningar

att behandlas. Preliminärt bedöms

inga stora arealer i Köpenhamn bli berörda

av översvämningar.

Illustration från Vellinges översiktsplan.

1


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Ansvarsfrågor

Svenska kommuner har ett samlat ansvar

för den lokala samhällsutvecklingen och

bebyggelseplaneringen inom sina geografiska

områden. Med den fysiska planeringen

har kommunerna traditionellt tagit ett

stort ansvar när det gäller att skydda samhället

mot allehanda långsiktiga risker såsom

översvämningar, ras och skred. Med

stöd av plan- och bygglagen (PBL) upprättar

kommunerna dels översiktsplaner med

riktlinjer om mark- och vattenanvändningen,

dels detaljplaner som i juridiskt

bindande former reglerar nybyggande och

andra bebyggelseförändringar.

Klimatförändringarna och havsnivåhöjningen

aktualiserar ansvarsfrågor inom två

områden: säkert nybyggande och skydd av

befintlig bebyggelse.

Säkert nybyggande

Ny bebyggelse bör inte uppföras på mark

som riskerar att utsättas för översvämning

eller andra konsekvenser av klimatförändringarna.

PBL och miljöbalken (MB)

innehåller regler som skall tillgodose detta

intresse.

En kommun som medger nybyggande

på mark som senare blir översvämmad

riskerar att bli skadeståndsansvarig enligt

skadeståndslagen. Detta ansvar gäller i tio

år från det felaktiga plan- eller bygglovbeslutet.

Klimat- och sårbarhetsutredningen

har föreslagit att PBL kompletteras med

ett tillägg om att ansvarstiden förlängs till

tjugo år men något beslut om detta har

ännu inte tagits. Ansvaret skall inte gälla

retroaktivt.

Skydd av befintlig bebyggelse

Hur hot mot befintlig bebyggelse skall

hanteras är inte särskilt väl reglerat i gällande

lagar. Dagens PBL och MB är inte

utformade för att skydda befintlig bebyggelse

och fastigheter mot naturen själv

– till exempel i form av stigande havsnivå.

Finansiering av skyddsåtgärder är ett

ansvar för de fastighetägare som drar nytta

av skyddet. Sannolikt kommer det att krävas

nya typer av insatser och långtgående

förändringar i lagarna, men Klimat- och

sårbarhetsutredningen har inte lagt några

förslag på detta område.

Plan- och bygglagen och miljöbalken är inte utformade för att skydda befintlig bebyggelse mot naturen själv – till exempel i form av stigande havsnivå.


Ordförklaringar och referenser

Ordförklaringar

Atmosfär

Det skyddande gastäcke bestående av

mestadels kväve och syre som omger planeten.

Atmosfären hålls kvar av jordens

gravitationskraft. Förutom att reglera värmebalansen

skyddar den också mot skadliga

strålar från solen och rymden.

Biobränsle

Energi från källor som kontinuerligt förnyas,

som sol, vind, vatten och biobränslen.

Fossilt bränsle

Till fossila bränslen räknas olja, kol och

naturgas. Fossil bränslen har bildats av

växter och andra organismer som omvandlats

i marken under miljontals år

under påverkan av högt tryck och hög

temperatur.

Klimat

Genomsnittliga väderleksförhållanden

inom ett större landområde eller atmosfärens

genomsnittstillstånd på en plats

under en viss tidsrymd. En beskrivning av

vädrets långsiktiga egenskaper mätt med

statistiska mått.

Koldioxid

Koldioxid är en färg- och luktlös gas med

den kemiska formeln CO , d.v.s. gasmolekylerna

består av en atom kol och två

atomer syre. Koldioxid bildas vid i stort

sett all förbränning. Människor och djur

andas ut koldioxid eftersom nedbrytningen

av mat också är en slags förbränning.

Växter tar upp koldioxid vid fotosyntesen.

Genom förbränning av kol och olja ökar

koldioxidhalten i luften och bidrar till en

förstärkt växthuseffekt.

Konfidensintervall

Sannolikheten för att ett värde finns inom

ett visst intervall. Med ett 95-procentigt

konfidensintervall menas att det riktiga

värdet ligger inom intervallet med 95

procents sannolikhet.

Naturgas

Gas som hämtas ur jordskorpan. Naturgasen

består i huvudsak av metan. Kallas

även för fossilgas.

RH70

För att beskriva variationer i vattenstånd

behövs en referensnivå att jämföra med.

I denna PM har om inget annat angivits

RH70, havsytans medelvattennivå år 1970,

använts.

Återkomsttid

Med en viss havsnivås återkomsttid avses

hur ofta nivån i medeltal uppnås. I tabellen

på sidan 7 anges t.ex att årshögsta nivåer

på 187 cm kan förväntas vart tionde år.

Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Referenser

IPCC, Assessment report 4, WG I, The

Physical Basis of Climate Change, .

www.ipcc.ch

Sverige inför klimatförändringarna. SOU

007:60.

Framtida medel- och högvattenstånd

i Skåne och Blekinge. SMHI Rapport

007-53.

Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk

planering. Länsstyrelserna i Skåne och

Blekinge län 007.

Havsnivåhöjning Malmö stad. Scenario,

aspekter, konsekvenser, strategier.

SWECO Malmö 008.

3


Dialog-pm 008: Klimatet, havsnivån och planeringen

Andra dialog-pm 2006-2008

2006:1 Möten i staden

2006:2 Förskolor i stadsbyggandet

2007:1 Limhamns kalkbrottsområde

2008:1 Rosengård!

4

Klimatet, havsnivån och planeringen

En effekt av den pågående globala uppvärmningen är att havens nivå stiger. Om

hundra år kommer nivån vid Malmös kust att ha höjts med 22-66 cm. Vid extrema

vädersituationer kan översvämningar komma att nå närmare tre meter över

nuvarande havsnivå och skada både nuvarande bebyggelse och planerade utbyggnadsområden.

Malmö behöver en långsiktig strategi för att klara konsekvenserna av stigande

havsnivå. Ny bebyggelse bör endast planeras där marknivån är åtminstone tre

meter över havet. Mot havet bör det skapas en skyddsbarriär som klarar extrema

väderhändelser med högvatten och vågor. Med dessa planeringsåtgärder i kombination

med strategiska insatser på andra områden kan en hållbar och säker utveckling

för Malmö åstadkommas.

Denna skrift skickas på remiss till kommunala organ, myndigheter, intresseorganisationer

med flera. En sammanställning av inkomna synpunkter kommer att

redovisas för stadsbyggnadsnämnden. Dialog-pm utgör också samrådsmaterial

inför kommande översiktsplan där riktlinjer för klimatanpassning av stadsbyggandet

kommer att ingå.

More magazines by this user
Similar magazines