DS (pdf 5 050 kB, öppnar nytt fönster - Försäkringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

#8 november 2010 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN 

HANDBOK 

SKA GE LIKA 

BEDÖMNINGAR 

DE FÅR HJULEN 

ATT SNURRA 

Nederländerna 

VÄGEN TILL 

LÄGRE 

SJUK- 

TAL 

FRÅN LIBANON 

TILL SUNDBYBERG 

Hassan ger svar 

på flera språk

chefredaktören 

2 

CATHARINA 

BYSTRÖM 

catharina.bystrom@ 

forsakringskassan.se 

#8 

INNEHÅLL 

Svårt att parera 

sänkta anslag 

Budgetpropositionen är på tapeten 

i Försäkringskassan. 100 miljoner kronor 

mindre nästa år är hanterbart, säger 

vi. Men hur hanterbart är det att 

anslaget sänks med 400 miljoner från 

2013? Hur detta ska skrapas ihop kan 

vi spekulera vilt kring. 

Med tanke på att vi har skrapat 

ihop en miljard för några år sedan så 

har vi redan skurit ned oss själva till 

fotknölarna. Så vad ska vi göra nu? 

Sluta serva alla granskningsmyndigheter 

(Riksrevisionen, Statskontoret, 

IFS och internrevisionen) med underlag? 

Skära ned på städning? Stänga av 

hissarna och spara el? Nej, allt detta 

är bara kaffepengar. Här krävs rejäla 

ingrepp för att det ska märkas. Vad 

sägs om outsourcing av hela verksamheten 

till Indien? Eller fl ytta kundcenter 

till Estland, där är det billigt. I 

Kina likaså, dit fl yttar vi några rester 

från huvudkontoret. 

Kvalitetsarbete, friskvård, arbetsmiljö 

och annat tjafs blir vi av med i 

ett huj eftersom svensk lagstiftning 

inte gäller. Och facken kan lägga sig 

och dö. 

Eller så stänger vi alla kundkontor. 

Vi har ändå inte tid med kunderna. 

Annat är det för Arbetsförmedlingen, 

där regnade drygt en miljard 

ned som manna från himlen. Och 

rege-ringskansliet, regeringens administration, 

ökade sina kostnader och 

får nu drygt en miljard i höjning av 

anslagsnivån. Snart ligger vi på samma 

kostnadsnivå. Och huruvida detta 

är bra eller dåligt får någon annan 

analysera. Kanske en ny granskningsmyndighet 

kan bildas? 

SUSANNE 

MOVÉRARE 

är ny för- 

5 säkringssamordnare 

i 

LFC:s ledning. 

PER-OLA 

HÖGLANDER 

på Verk- 

12 samhetsstöd 

ser till att 

hjulen rullar. 

AKTUELLT Ny utbildning i försäkringsmedicin. 

4 Handbok om 

arbetsskador ska ge lika bedömningar. 

5 Arbetsförmågeutredningen: 

Risk för nya tolkningsproblem. 6 

TAR EN TITT PÅ Verksamhetsstöd 

som får Försäkringskassans 

hjul att rulla snabbare.12 

TAR EN TITT PÅ på hur det 

gick till när sjuktalen sjönk i Nederländerna. 

17 

TALAR MED Hassan Ahmad som 

tagit steget från Libanon till Kundcenter 

i Sundbyberg. 20 

RIENK PRINS 

forskare i nederländska 

17 Leiden vet varför arbetsgivarna 

vill betala sjuklön i två år. 

KENT 

KARLSSON 

på Kom- 

22 petensforum 

utvecklar 

medarbetarna. 

INGRID 

ANDERZÉN 

.var en av 

27 talarna 

på forskningsdagen. 

NEDSLAGET Kompetensforum erbjuder 

över 200 utbildningar på 40 

orter. Och på webben förstås. 22 

NYA RÖN Stina Melander visar hur 

synen på kvinnor och utbildning 

förändrats i Försäkringskassan. Malin 

Junestav visar att ”ansvar” inte 

alltid betyder samma sak. 24 

NYFIKEN PÅ... Jan Larsson som 

åtagit sig ett nytt ”hopplöst” uppdrag. 

29 

NÄST SIST Om varför vi alla sitter i 

kontorslandskap. 31 

PS Generaldirektör Adriana Lender 

får sista ordet. 32 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • NOVEMBER 2010

kundnytta|adoptionskostnadsbidrag|barnbidrag|bostadsbidrag|föräldrapenning|havandeskapspenning|jämställdhetsbonus|tillfällig föräldrapenning|underhållsstöd|underhållsbidrag|aktivitetsersättning|arbetsskadeförsäkring|närståendepenning|rehabiliteringsersättning| 

reseersättning|sjukersättning sjuklön|sjukpenning|smittbärarpenning|statligt personskadeskydd|särskilt högriskskydd|arbetshjälpmedel 

Frustrerande talsvar 

Alla vet vi hur frustrerande det kan vara att sitta 

och vänta i en telefonkö eller att genomlida 

käcka talsvar hos olika företag och myndigheter 

medan sekunderna och ibland minuterna 

KLAGOMÅL OCH BERÖM 

tickar iväg. En hel del kundsynpunkter rör också 

just kundcenters talsvar. Många kunder har 

klagat över att behöva lyssna sig igenom olika 

alternativa knappval innan man får information 

om att det för tillfället råder hög belastning 

och att väntetiden därmed kan bli lång. 

Så här låter en av synpunkterna. ”Ska det behöva 

ta en minut och tio sekunder att få reda 

på att kundcenter har hög belastning? Ni bör 

omgående ändra ert talsvar så att ovan framgår 

omedelbart och inte efter att man gjort 

två val samt tryckt in sitt personnummer!” 

– Det stämmer att det kom en hel del så- 

PÅ GÅNG 

DEPARTEMENT 

OCH MYNDIGHE- 

TER 

30/11 ISF:s granskning 

av handläggningsstöd 

för bedömning 

av merutgifter inom 

handikappersättning 

och vårdbidrag. 

10/12 Rehabiliteringsrådets 

rapport. 

15/12 Översynsutredningens 

betänkande 

om regional statlig 

förvaltning. 

FÖRSÄKRINGS- 

KASSANS UPP- 

DRAG 

15/11 Analys av rättsläget 

avseende sjukförsäkringsreformerna. 

17/12 Utvärdering av 

instrument för bedömning 

av arbetsförmåga. 

I FÖRSÄKRINGS- 

KASSAN 

22/11 Instrument för 

att bedöma arbetsförmåga. 

Delrapport. 

13/12 Försäkringskassans 

styrelse sammanträder. 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • NOVEMBER 2010 

dana synpunkter från kunderna, säger Carina 

Persson som är verksamhetsutvecklare för 

kundcenter. Vi tog lärdom av det och har lagt 

in en fras som talar om när vi har längre kötider 

än normalt direkt efter hälsningsfrasen. 

Däremot kan vi inte ge besked om väntetiden 

i de olika kompetenserna förrän kunden har 

gjort sitt val så vi vet i vilket ärende denne har 

kontaktat Försäkringskassan. 

– Vi publicerar dessutom uppgifter om aktuell 

telefonkö på forsakringskassan.se. Den 

uppgiften uppdateras manuellt några gånger 

om dagen. Vi har även en lösning på gång där 

vi ska kunna visa den aktuella kötiden för de 

olika köerna i realtid på webben. 

Carina Persson berättar också att man har 

påbörjat ett utvecklingsarbete för att hitta 

en lösning med röststyrning istället för olika 

knapptryckningar för att välja i kontakten 

med kundcenter. 

15/12 Försäkringskassans 

chefsmöte. 

INTERNATIO- 

NELLT 

29/11-4/12 ISSA World 

Social Security Forum i 

Kapstaden, Sydafrika. 

I OMVÄRLDEN 

1-3/12 Medicinska 

riksstämman. Göteborg.Försäkringskassan 

medverkar. 

med seminariet Det 

perfekta läkarintyget 

– � nns det? och en 

monter. 

DE 5 HETASTE DEBATTERNA PÅ FORUM 

1 Glapp mellan ledning och medarbetare 

2 Språket ska inte diskriminera 

3 Sjukfrånvaron högst bland de yngsta 

4 Caps Lock 5 Mätning av ärenden 

|assistansersättning|bilstöd|handikappersättning|kontaktdagar|vårdbidrag|europeiska sjukförsäkringskortet 

|sjuk/vård utomlands|tandvård|aktivitetsstöd|utvecklingsersättning|efterlevandeförmåner|pension 

VÄLKOMMEN 

Lena Aarno 

Öhlén 

Som återvände till 

Försäkringskassan 

den 1 september 

efter ett knappt 

års anställning hos 

Pensionsmyndigheten. 

SIDAN 3 

Hur kommer det sig att du återvände 

till Försäkringskassan? 

– Jag är en av dem som fi ck så 

kallad rak övergång till Pensionsmyndigheten 

när den startade. 

Det var inget större fel på Pensionsmyndigheten 

men jag längtade 

rätt snart tillbaka. Det är 

bättre här helt enkelt. 

Vad arbetar du med nu? 

– Jag är enhetschef för kompetensområdet 

Övrig vid kundcenter 

i Gävle. 

Vad arbetade du med innan du 

� yttade till Pensionsmyndigheten? 

– Jag började vid Försäkringskassan 

redan 1988 som handläggare 

av barnbidrag och underhållsstöd. 

Så småningom blev jag försäkringsspecialist 

och sedan enhetschef 

i Uppsala. Vid den stora omfl 

yttningen av medarbetare sökte 

jag mig till kundcenter i Gävle eftersom 

det var ett nytt och spännande 

område att arbeta inom. 

Hur känns det att vara tillbaka? 

– Väldigt bra. Vi har en otroligt 

bra stämning i arbetsgruppen 

med engagerade medarbetare som 

det är jätteroligt att arbeta tillsammans 

med. Dessutom har vi väldigt 

bra resultat bland annat med mycket 

handläggning av aktivitetsstöd. 

Hur tycker du att Försäkringskassan 

har utvecklats under 

tiden du var härifrån? 

– Det har skett en mycket positiv 

utveckling inom kundcenter 

under den tid jag arbetade hos 

Pensionsmyndigheten. Inte minst 

vad det gäller tekniken. 

243 nya medarbetare anställdes 

under september. Av dessa 

är 59 tillsvidareanställda. 

3

AKTUeLLT 

5 minUTer med 

Susanne 

Movérare, 

försäkringssamordnare 

vid LFC:s ledningskansli. 

ny roll för 

samordning av 

funktionshinder 

Susanne movérare har precis 

börjat på en ny tjänst 

som försäkringssamordnare 

för funktionshinder. 

varför har tjänsten inrättats? 

– Funktionshinder är ett 

område som kommer att prioriteras 

inom Försäkringskassan 

och det kommer att 

hända väldigt mycket de närmaste 

åren. 

vad ska du göra? 

– Jag ska vara med och utveckla 

Försäkringskassans administration 

till stöd för personer 

med funktionsnedsättning 

i enlighet med Försäkringskassans 

strategiska inriktning. Jag 

ska verka för lika tillämpning 

av försäkringen runt om i landet. 

Även handläggningstiderna 

måste bli mer lika, i dag 

spretar det för mycket. 

– Jag ska också hålla samman 

olika nätverk inom Försäkringskassan 

och ha ett 

nära samarbete med avdelningarna 

för försäkringsprocesser 

respektive analys och 

prognos samt NFC. 

vad har du gjort tidigare? 

– Jag har arbetat två år som 

personlig handläggare inom 

sjukförsäkringen och fyra år 

som enhetschef. 

vad fick dig att söka tjänsten? 

– Jag ville göra något annat. 

Jag ville gärna jobba på 

huvudkontoret och se hur 

det är där. 

– Jag tycker att funktionshinder 

är ett intressant område. 

Det kommer att vara fokus 

på det och hända mycket framöver. 

Det är spännande att få 

vara med i den utvecklingen. 

Sven-eriK JoHAnSSon 

läkare får behörighet 

i försäkringsmedicin 

Snart kommer de försäkringsmedicinska 

rådgivarna 

att kunna skaffa sig formell 

behörighet i försäkringsmedicin. 

med början hösten 

2011 respektive våren 2012 

ska Karolinska institutet 

och Göteborgs universitet 

utbilda läkare i försäkringsmedicin. 

Överenskommelserna som just 

har tecknats innebär att båda 

parter, det vill säga de två universiteten 

och Försäkringskassan, 

ska samarbeta för att 

utveckla och förstärka den försäkringsmedicinskakompetensen 

bland läkare i Sverige. 

Till en början ska universiteten 

genomföra tre kurser vardera 

för specialistläkare. Kurserna 

ska ge grundläggande behörighet 

i försäkringsmedicin genom 

kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. 

Varje kurs omfattar 

22,5 högskolepoäng och ges 

på kvartstid under tre terminer. 

Försäkringskassan kommer 

att bidra till finansieringen men 

målsättningen på sikt är att kursen 

ska bli en del av det ordinarie 

programmet för läkarutbildningar. 

Såväl universiteten som 

Försäkringskassan ska verka för 

detta. 

Siwert Gårdestig, programdirektör 

på Försäkringskassan, är 

mer än nöjd med att utbildningen 

nu blir verklighet. 

– Vi har genomfört många utbildningar 

i försäkringsmedicin 

genom åren, men det här är första 

gången vi samlar det mesta, 

bästa och viktigaste i det försäkringsmedicinska 

ämnet för våra 

försäkringsmedicinska rådgivare 

i en och samma kurs. 

– Utbildningen är likvärdig 

med andra motsvarande specialistutbildningar 

till exempel 

inom företagshälsovården. 

Den kommer också att erbjudas 

andra läkare som har nytta av 

försäkringsmedicin, inom till 

exempel vården, försäkringsbranschen 

och företagshälsovården. 

vilken betydelse får den? 

– Den kommer att få stor betydelse 

genom att den ger en 

gemensam kunskapsbas, ökad 

akademisk status och ett mer 

enhetligt förhållningssätt. På 

sikt ska man ha den här utbildningen 

för att arbeta som försäkringsmedicinsk 

rådgivare. 

evA Lindén 

den som riskerar utförsäkring s 

den som närmar sig utförsäkring 

ska få ett mer aktivt 

stöd av Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen – i 

samverkan. det ska prövas 

på ett antal lokala försäkringscenter 

och arbetsförmedlingar 

med start i april. 

De som idag uppnår maximal tid 

i sjukförsäkringen går i allmänhet 

vidare till Arbetsförmedlingens 

arbetslivsintroduktion via 

ett överlämningsmöte. Därefter 

upphör Försäkringskassans engagemang. 

Många kan dock inte 

tillgodogöra sig det som Arbetsförmedlingen 

erbjuder. Övergången 

dit är ett stort steg och 

man är inte förberedd. Det är 

dessutom vanligt att man oroar 

sig för sin ekonomi. 

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

vill därför utveckla 

ett sätt att arbeta tillsammans 

före, under och efter arbetslivs- 

Siwert Gårdestig, programdirektör. 

Kerstin Franzén, 

projektledare 

introduktionen. 

Sex månader 

före det 

att en person 

kan komma 

att utförsäkras 

ska hon 

bjudas in till 

ett möte med 

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, 

läkare och kanske 

arbetsgivare. Här ska man gå igenom 

vilka möjligheter personen 

har att så småningom återvända 

till arbete och vilka insatser som 

behövs för att det ska bli möjligt. 

En handlingsplan läggs fast. 

Flera viktiga partner 

Såväl handläggare som arbetsförmedlare 

fortsätter att ha 

kontakt med den försäkrade. 

Sjukvården är en viktig samverkanspartner 

men här finns också 

andra såsom Sveriges kommuner 

och landsting liksom Företagarna 

och Coompanion Sverige AB. 

Försöket, som startar 1 april, 

ska genomföras på ett eller flera 

LFC och arbetsförmedlingar i 

varje region. Utgångspunkten är 

att två arbetsförmedlare, 1,5 personlig 

handläggare och en delprojektledare 

på halvtid på varje 

ställe ska arbeta i försöket. 

Alla som närmar sig utförsäkring 

vid de aktuella kontoren 

ska erbjudas att delta vilket beräknas 

bli runt 700 personer. Ett 

mål är att minst 60 procent efter 

arbetslivsintroduktionen ska ha 

fullföljt insatser med inriktning 

mot arbete. 

– Vi håller nu på att rigga projektet 

så alla detaljer är inte klara, 

säger projektledaren Kerstin Franzén 

på Försäkringskassan. Innan 

start ska vi bland annat göra riskanalyser, 

ha fokusgrupper med 

4 dagens socialförsäkring • november 2010

Handbok ska ge enad 

syn på arbetsskador 

– vi ska bli ännu bättre på att 

göra lika bedömningar. 

det säger Klas berlin, försäkringsmedicinskkoordinator, 

som leder arbetet med 

att ta fram en ”handbok” för 

arbetsskadeärenden. 

För att alla som är inblandade i arbetsskadeärendena 

ska arbeta på 

samma sätt och göra lika bedömningar 

krävs att de har tillgång 

till samma kunskap. 

”Handboken”, som nu arbetas 

fram av Klas Berlin och en grupp 

bestående av försäkringsläkare 

från de fyra nationella försäkringscenter 

som handlägger arbetsskadeförsäkringen 

och arbetsskadespecialister, 

ska ge just det. 

När den är klar kommer den 

att finnas på intranätet och rymma 

diagnoser, koder, information 

om vilka risker olika grupper och 

branscher utsätts för, vad i olika 

typer av ärenden som ska utredas, 

hänvisningar till domar och 

dagens socialförsäkring • november 2010 

studier med 

mera. 

– Vi ska ge 

en bild av hur 

ett bra utrett 

ärende ser ut, 

säger Klas Berlin. 

Men exemplen 

är inte 

normerande, 

det är domstolarnas uppgift, utan 

ska ses som en hjälp i handläggningen. 

Jag ser det som utbildning 

snarare än ett metodstöd. 

Flera diagnoser 

Nu i november skrivs de sista texterna, 

sedan ska juridikstaben 

säga sitt. När handboken sen publiceras 

kommer den att innehålla 

ett tiotal diagnoser som i första 

hand rör problem i rörelseapparaten. 

Klar men alltså inte komplett. 

– Kunskap är färskvara, säger 

Klas Berlin. De beskrivna fallen 

gäller halvårsvis, de ska kontinu- 

ska få bättre stöd 

försäkrade, se vilka aktiviteter som 

redan finns och vad som behöver 

upphandlas. Det kan till exempel 

vara coachande och motiverande 

samtal, platser för arbetsträning 

eller starta eget–insatser. 

deltagarna kommer in i projektet 

när de har varit sjukskrivna 

i två år. dS frågar 

Svante borg, chef för LFC– 

organisationen, om inte ett 

strukturerat samarbete med 

Arbetsförmedlingen borde 

starta tidigt i sjukfallen? 

– Jo absolut. Men nu väljer vi att 

testa det på en väl avgränsad och 

samtidigt intressant grupp. Sedan 

måste vi skilja på vad vi testar i 

projektet och vilka slutsatser vi 

drar. Kanske behöver vi ett bättre 

samarbete redan från dag 90. Vi 

måste absolut se till hela kedjan. 

Klas Berlin, 

försäkringsmedicinsk 

koordinator 

Projektets namn är Aktivering 

och mobilisering inför arbetslivsintroduktionen 

(AMiA). Det finansieras 

till hälften av ESF (Europeiska 

Socialfonden) och till 

hälften av Försäkringskassan och 

”Viktigt att se hela kedjan” 

Svante Borg, chef 

för LFC 

Finns det 

risk att 

stressade 

handläggare 

skjuter 

upp åtgärder 

till sex 

månader 

före eventuellutförsäkring? 

– Ja, en sådan risk finns alltid 

med tidsgränser. Men självklart 

ska man inte vänta ut den här 

tidpunkten utan initiera samtal 

och insatser så snart det är 

möjligt. 

erligt följas upp och så ska fler 

diagnoser komma in. 

Den egna exempelsamlingen 

är endast en del av det som är på 

gång för att höja kvaliteten. En 

kunskapssammanställning om 

övre extremiteterna, nacke och 

whiplashskador, beställd av Försäkringskassan, 

är på väg från 

SBU (Statens beredning för medicinsk 

utvärdering). 

SBU har också fått pengar av 

regeringen för att göra fler sammanställningar 

av var forskningen 

står i frågor om samband 

mellan arbete och skador. Även 

här kommer initiativet från Försäkringskassan. 

Klas Berlin är 

nöjd med att det är SBU som ska 

svara för sammanställningarna. 

– Förtroendet för SBU är stort. 

Deras sammanställningar kommer 

att accepteras av alla och 

därför utgöra en stabil grund för 

bedömningarna. 

AnderS LJUnGberG 

Arbetsförmedlingen gemensamt 

och ska pågå till september 2013. 

De fem samordningsförbunden i 

Värmland har fått pengar för ett 

liknande projekt. 

evA Lindén 

vad tycker handläggarna? 

– Säkert undrar många hur 

man skulle räcka till för att arbeta 

så här. Men det är ju inte så att 

alla som går över till arbetslivsintroduktionen 

idag i praktiken 

försvinner från oss. Många ringer 

och många kommer tillbaka. 

Då är det bättre att vi planerar 

för att Försäkringskassan ska finnas 

med och vara ett stöd under 

längre tid. Och jag tror att många 

handläggare tycker att det är bra 

om vi får bort dagens dike mellan 

myndigheterna. 

evA Lindén 

Arbetsgrupp ser över 

sjukförsäkringen 

n n n en arbetsgrupp inom socialdepartementet 

har fått i uppdrag 

att se över sjukförsäkringen. 

Men vilka delar eller vilka frågor 

det gäller vill inte departementet 

precisera. 

– det finns många saker som 

har varit uppe i diskussionen, 

säger nya statssekreteraren anna 

Westerberg. gruppen har ett 

brett uppdrag att följa upp reformen 

och föreslå förändringar för 

att den ska få önskade effekter. 

en av dem som ingår i arbetsgruppen 

är Petter odmark som 

lånats in från försäkringskassans 

gd–stab. Han har tidigare bland 

annat varit huvudsekreterare i 

arbetsförmågeutredningen som 

just har remissbehandlats. 

någon tidsplan finns ännu inte. 

– det är viktigare att det blir 

rätt än att det går fort, säger 

anna Westerberg. samtidigt finns 

det sådant som behöver ses över 

förhållandevis snabbt. Vi kommer 

att återkomma så fort vi har 

en tidsplan. 

Sjukfrånvaron 

redovisas på nytt sätt 

n n n från och med januari ska 

förändringar i utnyttjandet av 

sjukförsäkringen redovisas på ett 

nytt sätt. nybeviljade sjuk- och 

aktivitetsersättningar per tusen 

försäkrade ska särredovisas men 

också sjukpenningtalet, det vill 

säga det genomsnittliga antalet 

dagar per år och försäkrad som 

sjukpenning betalas. 

– ohälsotalet är bra genom att 

det ger en totalbild av läget, säger 

Mathias Johansson, analytiker på 

försäkringskassan. Men en stor 

del av ohälsotalet är befintliga 

sjuk- och aktivitetsersättningar 

som inte förändras så snabbt i antal. 

genom att kontinuerligt ta fram 

siffror för nybeviljade sjuk- och 

aktivitetsersättningar och sjukpenningdagar 

kan vi snabbare se och 

reagera på förändringar. 

– Vi kommer att redovisa 

både nationellt och per län på 

samma sätt som ohälsotalet, och 

internt även per lfc. 

ohälsotalet är det genomsnittliga 

antalet ersatta dagar med sjukpenning, 

rehabiliteringsersättning 

samt sjuk- och aktivitetsersättning 

per försäkrad under tolv månader. 

5

AKTUeLLT 

Föräldrapenning 

på grundnivå ökar 

n n n Under 2000-talet har 

antalet föräldrar som får föräldrapenning 

på grundnivå fördubblats 

från 30 000 år 2000 till 60 000 

år 2009. det visar statistik från 

försäkringskassan. 

ersättning på grundnivå får 

den som inte uppfyller villkoren 

för ersättning på sjukpenningnivå. 

grundnivån, som var 60 

kronor per dag 2000, är sedan 

2004 180 kronor per dag. 

enligt niklas löfgren, 

verksamhetsutvecklare vid 

försäkringskassans avdelning 

för analys och prognos, finns det 

flera variabler som kan förklara 

ökningen: barnkullar, arbetslöshet, 

studier, invandring och 

värde på dagarna. 

– exempelvis kan man förvänta 

sig att föräldrar som studerar 

eller föräldrar med barn födda 

utomlands är överrepresenterade. 

nationella riktlinjer 

för vuxentandvård 

n n n socialstyrelsen har för 

första gången tagit fram riktlinjer 

för vuxentandvård. de innehåller 

rekommendationer om vilka behandlingar 

som är bra och vilka 

tandvården bör undvika. 

riktlinjerna ska även ligga till 

grund för TlV:s (Tandvårds- och 

läkemedelsförmånsverket) beslut 

om vilka behandlingar som 

får ersättning enligt det statliga 

tandvårdsstödet. 

Serviceåtagande 

klart för tandvård 

n n n försäkringskassan har 

utarbetat ett serviceåtagande 

gentemot aktörer inom tandvården 

som ska börja gälla vid 

årsskiftet. 

det omfattar: 

• Ett IT-stöd som är tillgängligt 

dygnet runt sju dagar i 

veckan. 

• Bättre informationsstruktur 

där bland annat planerade 

driftavbrott publiceras på 

försäkringskassans webbplats. 

• Testmiljön för systemleverantörerna 

utökas till att gälla 

även vårdgivarna. 

• Kundcenter för partner 

utökar sitt öppethållande. 

Försäkringskassan om Arbetsförmågeutredningen: 

risk för otydligare sjukfö rs 

de begrepp som Arbetsförmågeutredningen 

vill införa 

i sjukförsäkringen, till exempel 

försörjningsförmåga 

och omställningsförmåga, 

anser Försäkringskassan 

skulle göra försäkringen 

otydligare, mer komplicerad 

och mindre rättssäker. 

Arbetsförmågeutredningen 

”Gränslandet mellan sjukdom 

och arbete” (SOU 2009:89) lämnade 

sitt betänkande i november 

2009 men har remissbehandlats 

först nu. 

Remissynpunkterna ska tas 

om hand av den parlamentariska 

utredningen av sjuk– och arbetslöshetsförsäkringarna 

samt 

av Försäkringskassan i regeringsuppdraget 

att utveckla ett 

instrument för att bedöma arbetsförmåga. 


tar i sitt eget remissvar därför 

inte upp alla förslag i utredningen 

utan hänvisar till regeringsuppdraget. 

Utredningen vill föra in fler 

begrepp när det gäller arbetsfömåga. 

Begreppet arbetsförmåga 

bör endast användas för att bedöma 

arbetsförmåga i befintligt 

arbete. Efter 180 dagar i rehabkedjan 

vill man i stället tala om 

medicinska förutsättningar för 

arbete. Försäkringskassan är positiv 

till detta och påpekar att 

man delvis redan har infört det, 

till exempel i blanketten ”Särskilt 

läkarutlåtande”. Man kommer 

att arbeta vidare med detta i 

det nämnda regeringsuppdraget. 

Hänsyn till ålder 

Vid bedömning av rätt till förlängd 

sjukpenning efter dag 

365 samt sjuk- och aktivitetsersättning 

vill utredningen att begreppet 

försörjningsförmåga ska 

användas, det vill säga att man 

tar hänsyn till fler faktorer, till 

exempel ålder. 

Försäkringskassan håller med 

om att det finns ett problem i 

samhället vad gäller människor 

som saknar arbetsförmåga men 

där grundorsaken inte är sjukdom 

och ersättning från sjukförsäkringen 

därför inte kan betalas 

ut. Men att, som utredningen 

föreslår, väga in annat än sjukdom 

anser Försäkringskassan 

skulle innebära ett avsteg från 

en grundprincip i försäkringen 

och göra den otydligare och mer 

komplicerad. Det skulle bli svårare 

för den enskilde att förutse 

om hon kan få ersättning och 

på vilka grunder. Förtroendet 

för försäkringen skulle snarare 

minska än öka. 

Känsliga bedömningar 

Utredningen talar också om 

”omställningsförmåga” men 

även detta anser Försäkringskassan 

skulle vara svårt att väga in. 

Så som det beskrivs i förslaget 

skulle det kunna handla om att 

bedöma en persons intellektuella 

kapacitet eller andra personlighetsfaktorer. 

Förutom att det skulle innebära 

känsliga bedömningar där 

alla vinner på generell gravidite ts 

”en generell graviditetspenning 

innebär många fördelar, 

främst för kvinnor som 

på grund av graviditeten har 

ett behov av att vara lediga.” 

Försäkringen skulle också 

bli tydligare. det konstaterar 

Försäkringskassan i sitt 

remissvar över arbetsförmågeutredningen. 

Remissvaret lämnades till regeringen 

bara några dagar innan 

Försäkringskassan beslöt att söka 

prövningstillstånd i Högsta domstolen 

av domen i Svea hovrätt 30 

september. I den fälldes Försäkringskassan 

för diskriminering 

av fyra kvinnor som fått avslag 

på begäran om sjukpenning vid 

graviditetsrelaterade besvär. 

– Vi står fast vid vår bedömning 

att vi inte diskriminerar gravida 

kvinnor utan vi har tillämpat gällande 

lagstiftning, säger försäk- 

ringsdirektör Birgitta Målsäter. 

– Enligt gällande rätt inom 

socialförsäkringen ska Försäkringskassan 

göra en prövning av 

om en persons graviditetsbesvär 

är att anse som sjukdom. Samtidigt 

har hovrätten ansett att vi, 

redan genom att göra den prövningen, 

diskriminerat kvinnorna. 

Denna konflikt mellan olika 

lagstiftningar vill vi nu få Högsta 

domstolens prövning av. 

Utökat antal dagar 

Den föreslagna graviditetspenningen 

skulle undanröja problemet 

att avgöra vad som är normal 

graviditet och vad som är 

sjukdom. 

Försäkringskassan förordar 

att antalet dagar med generell 

graviditetspenning utökas till 

40 dagar istället för utredningens 

förslag om en särskild gra- 

viditetspenning. Den generella 

graviditetspenningen bör kunna 

betalas ut under 40 dagar, anser 

Försäkringskassan, med början 

från och med den 60:e dagen 

före beräknad förlossning. Genom 

möjlighet att börja, om man 

så vill, med att gå ned i arbetstid 

blir försäkringen flexibel. 

Försäkringskassan instämmer 

med utredaren att en generell 

graviditetspenning innebär att 

tydligheten i försäkringen skulle 

öka vilket är en viktig vinst 

för socialförsäkringsadministrationen 

och samhället i stort. 

Idag får ungefär 98 procent av 

alla som söker sjukpenning med 

graviditetsrelaterade diagnoser 

sjukpenning. Det kan jämföras 

med att det är 97 procent som 

beviljas sjukpenning generellt. 


6 

dagens socialförsäkring • november 2010

säkring 

människor skulle kunna känna 

sig kränkta anser Försäkringskassan 

att förutsebarheten och 

likformigheten i försäkringen 

skulle minska. 

Arbetsförmågeutredningen 

anser att Försäkringskassan bör 

pröva att ha egna team som genomför 

bedömningen mot hela 

arbetsmarknaden vid 180 dagar. 

Detta är dock något som regeringen 

inte tycks nappa på. 

Utgångspunkten i regeringsuppdraget 

till Försäkringskassan 

är nämligen att dagens rollfördelning 

mellan Försäkringskassan 

och sjukvården ska bestå. 

I remissvaret säger dock Försäkringskassan 

att arbetet med 

uppdraget får visa om den rollfördelningen 

kan begränsa effektiviteten. 

I så fall vill man 

återkomma i frågan. 

evA Lindén 

eva.linden@forsakringskassan.se 

Fotnot: DS skrev om Arbetsförmågeutredningen 

i nr 8 2009. 

e tspenning 

Försäkringskassan säger idag 

nej till två procent av alla med 

graviditetsrelaterade besvär 

som ansöker om sjukpenning. 

FOTO: MARIA ANNAS/SCANPIX BILDHUSET 


vad är arbetsförmåga och vad är att betrakta som sjukdom ur sjukförsäkringens 

perspektiv? det är två frågor som Arbetsförmågeutredningen 

hade i uppgift att svara på. 

oklar gränsdragning 

för plastikkirurgi 

intressant, men det krävs 

mer utredning. det skriver 

Försäkringskassan i remissvaret 

över arbetsförmågeutredningen 

när det gäller 

förslagen om rekonstruktiv 

kirurgi. 

Utredningen menar att den som 

avsiktligt försätter sig i ett tillstånd 

som leder till arbetsoförmåga 

inte ska ha rätt till ersättning 

för inkomstbortfallet. Det 

handlar till exempel om komplikationer 

efter skönhetsoperationer. 

Men, skriver Försäkringskassan, 

”om plastikkirurgi skulle 

lyftas ut från sjukförsäkringen 

innebär det att en grundläggande 

princip, och utvecklad juri- 

Försäkringskassan är positiv 

till förslaget i arbetsförmågeutredningen 

om en 

särskild närståendepenning 

men vill gå ännu längre. 

Förslaget ger ett starkare stöd 

för personer som mister en nära 

anhörig, än vad som föreslås i 

budgetpropositionen om tillfällig 

föräldrapenning i samband 

med att barn avlider. Fler personer 

omfattas av utredningens 

förslag som inte heller innehåller 

någon åldersgräns när det 

gäller rätten till ersättning när 

ett barn avlider. 

disk praxis på området, tas bort; 

nämligen att anledningen till 

ingreppet inte tillmäts någon 

betydelse när det gäller att bedöma 

sjukdomstillståndet efter 

ingreppet.” 

Dessutom för utredningens 

förslag med sig nya svåra gränsdragningsproblem. 

Utredningen 

menar att ingrepp som görs därför 

att en person mår psykiskt 

dåligt av till exempel sitt utseende 

även fortsättningsvis ska ge 

rätt till ersättning. Hur ska man 

kunna avgöra när de psykiska 

problemen är av sådan karaktär 

att de uppfyller kriterierna för 

rekonstruktiv kirurgi, undrar 

Försäkringskassan. 


Stöd till närstående kan bli bättre 

Försäkringskassan vill gå 

längre än utredningen och budgetpropositionen.Försäkringskassan 

anser att den särskilda 

närståendepenningen bör kunna 

betalas ut efter en formlös 

begäran. Ersättning ska kunna 

betalas ut även för tid före begäran. 

Detta därför att det inte i en 

svår situation är rimligt att kräva 

att man ska ta kontakt med 

Försäkringskassan och begära 

ersättningen. 


anders.ljungberg@forsakringskassan.se 

ny politisk ledning 

för socialförsäkringen 

n n n Ulf kristersson (M), tidigare 

socialborgarråd i stockholm 

och med ett förflutet som 

riksdagsledamot, 

har 

utsetts till 

ny socialförsäkringsminister. 

det 

betyder att 

han lämnat Ulf Kristersson 

posten som 

ordförande för den parlamentariskasocialförsäkringskommittén.Partikamratengunnar 

axén är 

tillförordnad 

ordförande 

för kommittén. 

Gunnar Axén 

samtidigt 

fortsätter han som ordförande 

i riksdagens socialförsäkringsutskott. 

ny vice 

ordförande 

i utskottet 

är Tomas 

eneroth (s). 

statssekrete 

Anna Westerberg 

rare hos Ulf 

kristersson är anna Westerberg, 

som närmast kommer från en 

anställning som ämnesråd på 

finansdepartementet. Hon har 

tidigare arbetat med socialförsäkringsutredningen 

samt på 

riksförsäkringsverket. 

Staffan Karlsson 

ny presschef 

n n n staffan karlsson är ny 

presschef på försäkringskassan 

efter Ann-Sofi Blomkvist. Han har 

tidigare varit 

biträdande 

presschef 

och har sin 

bakgrund i 

försäkringskassanslänsorgani- 

Staffan Karlsson 

sation där 

han bland annat arbetade med 

informations- och pressfrågor. 

Ann-Sofi Blomkvist är nu 

verksamhetsområdeschef på 

försäkringskassans informationsstab. 

7

AKTUeLLT 

motion om utbildning 

för handläggare 

n n n för att säkerställa en hög 

kompetensnivå behövs en egen 

utbildning för försäkringskassans 

handläggare. det skriver 

eva flyborg (fP) i en av höstens 

riksdagsmotioner. 

i en annan motion föreslår 

Marietta de Pourbaix-lundin (M) 

att försäkringsmedicin ska ingå i 

alla läkares grundutbildning. 

S-ledamöterna Bo Bernhardsson 

och anders karlsson vill 

återupprätta förtroendemannainflytandet 

inom socialförsäkringen. 

de anser att framförallt 

fackliga organisationer kan bidra 

med kunskap när det gäller att 

bedöma arbetsförmåga. 

ett par motioner vill förbättra 

samverkan mellan försäkringskassan 

och arbetsförmedlingen 

och ytterligare några tar upp de 

försäkringsmedicinska rådgivarnas 

roll. 

Stöd för jämställd 

sjukskrivning 

n n n kvinnor och män får inte 

alltid den vård och behandling 

eller den sjukskrivning de 

behöver. det har konstaterats 

bland annat i projektet ”Jämt 

sjukskriven” som skl (sveriges 

kommuner och landsting) har 

drivit tillsammans med flera 

vårdcentraler och försäkringskassan. 

förutfattade meningar 

om hur kvinnor och män fungerar 

och vad de behöver spelar 

roll ibland. 

nu har skl givit ut boken 

”Jämställda sjukskrivningar” 

som bygger på erfarenheter 

från projektet. Här finns bland 

annat checklistan ”Tio steg för 

en jämställd sjukskrivningsprocess”, 

bra förändringsidéer 

liksom metoder för reflektion. 

den kan beställas på www.skl.se/ 

publikationer. 

läs också om projektet i 

ds nr 3 i år. där berättar vi hur 

vårdcentralen i skurup i skåne 

arbetade med projektet. 

att skapa förutsättningar för 

en jämställd sjukskrivningsprocess 

är en av de insatser som 

landstingen kan få ersättning för 

2011 inom ramen för sjukvårdsmiljarden. 

af tar över ansvaret för 

nyanlända invandrare 

den första december träder 

en reform i kraft för att 

påskynda etableringen i 

arbetslivet för nyanlända 

invandrare. då tar Arbetsförmedlingen 

över ansvaret 

för etableringsinsatser från 

landets kommuner. 

Försäkringskassan kommer att 

sköta utbetalningarna av de etableringsersättningar 

som Arbetsförmedlingen 

beslutar om samt 

utreda och besluta om de två tilläggsförmånernabostadsersättning 

och etableringstillägg. 

Etableringsplaner ska stödja 

nyanlända invandrare och deras 

familjer att etablera sig i det 

svenska samhället. 

Arbetsförmedlingen bär 

ansvaret för att genomföra ett 

etableringssamtal och upprätta 

en etableringsplan som innefattar 

olika åtgärder som till exempel 

SFI (svenska för invandrare) 

och samhällsorientering. 

outvecklade system för 

elektroniskt informationsutbyte 

kostar staten mångmiljonbelopp 

årligen. det 

hävdar riksrevisionen som 

bland annat granskat delar 

av Försäkringskassans verksamhet. 

Riksrevisionen har tittat på det 

elektroniska informationsutbytet 

inom vissa ärendeslag hos 

Arbetsförmedlingen, Centrala 

studiestödsnämnden, Migrationsverket, 

Skatteverket och 

Försäkringskassan. Granskningen 

innehåller också kommentarer 

och rekommendationer som 

rör Regeringskansliet och kommunerna. 

För de senare finns 

en stor potential till besparingar 

när det gäller försörjningsstödet. 

För Försäkringskassan är det 

Deltagandet i de olika aktiviteterna 

är frivilligt men samtidigt 

ett krav för att den nyanlände 

ska få etableringsersättningen 

som uppgår till 308 kronor per 

dag (hel etableringsersättning). 

– Etableringsersättningen kan 

utbetalas i högst 24 månader 

och det är Arbetsförmedlingen 

som fattar beslut om den. Försäkringskassan 

sköter enbart utbetalningen 

vilket kommer att 

ske helt automatiskt med hjälp 

av ett nytt IT-stöd, berättar Håkan 

Skillius, verksamhetsansvarig 

vid enheten för generella försäkringsfrågor. 

– Vi räknar med att det handlar 

om cirka 10 000 nyanlända 

per år som ska få etableringsersättningen. 

Handläggs i norrköping 

De två tilläggsförmånerna bostadsersättning 

och etableringstillägg 

utreds och beslutas av 

främst sjuk- och aktivitetsersättningen 

(SA) som Riksrevisionen 

tittat på. Att Försäkringskassan i 

dag får underlag som behövs för 

att bedöma rätten till SA med 

post är en svaghet inte minst genom 

att underlagen ofta måste 

kompletteras. Direktkommunikation 

elektroniskt skulle innebära 

en betydande effektivisering. 

En annan svaghet som Riksrevisionen 

visar på är att idag har 

inte Försäkringskassan tillgång 

till historiska folkbokföringsuppgifter 

elektroniskt. Handläggarna 

får ringa vilket innebär 

extraarbete även hos Skatteverket. 

Riksrevisionen pekar också på 

att för att få aktivitetsstöd måste 

deltagarna i Arbetsförmedlingens 

program skicka närvaroför- 

Försäkringskassan. Handläggningen 

kommer att ske vid NFC 

Norrköping. 

– Vi uppskattar ärendemängden 

till mellan 300 och 400 ansökningar 

per månad och rekrytering 

av handläggare pågår just 

nu, berättar Håkan Skillius. Det 

rör sig om 2,5 årsarbetare till att 

börja med. Dessutom behöver 

NFC lika många för att hantera 

återkrav i de här förmånerna. 

Även handläggarna vid kundcenter 

och servicekontor kan 

komma att få frågor om de nya 

förmånerna. 

– Vi har ett utbildningspaket 

på gång till alla de medarbetare 

som kan komma att beröras, berättar 

Håkan Skillius. Mycket information 

finns också redan att 

hämta på Fia (Försäkring/Etableringsersättning) 

till exempel IM 

2010:140 

riksrevisionen efterlyser mer 

elektronisk kommunikation 

bror KArLSSon 

säkran till Försäkringskassan 

med post varje månad. Om den 

slopades skulle besparingen vara 

285 miljoner, enligt Riksrevisionen. 

Å andra sidan måste någon 

annan form av kostnadskrävande 

reform införas, dessutom 

skulle risken för felaktiga utbetalningar 

öka. 

Riskrevisionen vill bland annat 

att 

• myndigheterna tekniklösningar 

samordnas och moderniseras 

• lagstiftningen ses över för 

attunderlätta elektroniskt informationsutbyte 

• myndigheterna blir bättre på 

att informera regeringen om 

problem som rör informationsutbyte. 


8 


Ja till 20 veckors ledighet 

för mammor i eU 

en bred majoritet i eU-parlamentet 

har ställt sig bakom 

förslaget om att förlänga 

minimilängden för mammaledigheten 

inom eU från 14 

till 20 veckor. 

Sex veckor direkt efter förlossning 

blir obligatoriska för mamman. 

Det nuvarande minimidirektivet, 

som tillkom 1992, 

föreskriver två obligatoriska 

veckor. 

EU-parlamentet antog också 

en ersättningsnivå på 100 procent 

av lönen under ledigheten 

och att pappor ska ha rätt, dock 

frivilligt, till fullt betald ledighet 

under två veckor av mammaledigheten. 

Sverige har i allt väsentligt 

gynnsammare regler än vad 

som föreskrivs i det nya minimidirektivet. 

Dock kan de obligatoriska sex 

veckorna för mammorna leda 

till att pappornas möjlighet att 

tidigt ta ut föräldrapenning påverkas, 

vilket väckte skarp kritik 

i svenska medier när förslaget 

första gången presenterades 

(se DS 2/2010). 

Sveriges EU-minister Birgitta 

Ohlsson (FP) anser att man inte 

ska lagstifta om föräldraförsäkringen 

på EU-nivå och tycker 

att tvångsledighet för mammor 

är fel väg att gå. I stället behöver 

medlemsstaterna uppmunt- 


EU-parlamentet röstade nyligen ja till 20 veckors ledighet för mammor i 

medlemsländerna. 

ra mammor och pappor att dela 

mer på ledigheten. 

Medan stora delar av av EU 

talar om mammaledighet talar 

Sverige om föräldraledighet. 

Skepsis mot höjd ersättning 

Även ersättningsnivån på 100 

procent kommer säkert att bli 

föremål för diskussion. 

Det är mer än vad som i dag 

gäller i de flesta EU-länder, där- 

ibland Sverige. Flera länder har 

redan hissat varningsflagg för 

att det blir för dyrt. 

Frågan om ett nytt minimidirektiv 

är inte avgjord i och med 

omröstningen i parlamentet. 

Den ska nu upp i EU:s ministerråd 

så att EU-ländernas regeringar 

får säga sitt och därefter 

tillbaka till parlamentet för ny 

omröstning. 


mänskliga rättigheter ska respekteras 

delegationen för mänskliga 

rättigheter i Sverige föreslår i 

sitt slutbetänkande, Ny struktur 

för skydd av mänskliga rättigheter 

(SOU 2010:70), att ansvaret 

för att respektera Sveriges internationella 

åtaganden om de 

mänskliga rättigheterna lyfts 

fram i lagar och författningar. 

På socialförsäkringsområdet 

föreslås att den nya socialförsäkringsbalk 

som träder i kraft vid 

årsskiftet tillförs en bestämmel- 

se om att verksamhet enligt balken 

”ska bedrivas med respekt 

för den enskildes mänskliga rättigheter 

enligt de internationella 

överenskommelser som Sverige 

åtagit sig att följa”. 

På motsvarande sätt föreslås 

Inspektionen för socialförsäkringen 

få ett tydligare uppdrag 

att i sin systemtillsyn av bland 

annat Försäkringskassan verka 

för att respekten för de mänskliga 

rättigheterna säkerställs i 

verksamheten. 

Delegationen föreslår också 

att det inrättas en ny myndighet 

– Kommissionen för mänskliga 

rättigheter – under riksdagen, 

ett mångvetenskapligt forskningsprogram 

om mänskliga 

rättigheter i Sverige, och satsningar 

på utbildning och kunskapsutveckling, 

bland annat för 

offentliganställda. 


sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se 

noTerAT på FiA 

de viktigaste nyheterna på 

Fia, Försäkringskassans 

intranät, sedan förra dS 

gick i tryck. 

Högst frånvaro bland unga 

sedan 2007 har sjukfrånvaron 

bland den yngre personalen 

ökat markant. Bland männen 

är ökningen särskilt tydlig. 

gruppen under 30 har nu högre 

sjukfrånvaro än övriga åldersgrupper. 

den totala sjukfrånvaron 

på försäkringskassan 

minskar dock. 

Glapp ledning/medarbetare 

oförändrat läge. Ungefär så kan 

man sammanfatta resultatet från 

årets medarbetarundersökning. 

Men viktiga förbättringsområden 

kvarstår, menar nye Hrdirektören 

Lars-Åke Brattlund. 

– det är uppenbart att det 

finns ett glapp mellan ledning, 

medarbetare och chefer som vi 

måste göra något åt. 

Fler får tillsvidaretjänster 

ett stort antal visstidsanställningar 

inom aktivitetsstöd kommer 

att omvandlas till tillsvidaretjänster. 

– Vi får en mycket bättre 

stabilitet i produktionen. Vi 

slipper till exempel att hantera 

arbetskrävande administration 

för alla korttidsanställningar, 

säger Malin sjödin, tillförordnad 

platschef i östersund. 

mer språkservice på KC 

inom kc satsar man nu ytterligare 

på språkservicen 

till kunderna. i göteborg har 

försäkringskassans kundcenter 

startat enheten kc Partner 

Utland som ger information och 

service på engelska, franska, 

tyska och spanska. 

bättre kultur med lärkartor 

På iT-avdelningen på försäkringskassan 

arbetar man med 

lärkartor i verksamhetsplaneringen. 

lärkartan påminner om 

ett sällskapsspel som blivit ett 

populärt stöd för att förbättra 

kulturen. 

9

AKTUeLLT 

Läkarintyg ses som 

arbetsmiljöproblem 

n n n Tre läkarföreningar, örebro, 

skaraborg och stockholm, 

motionerar till läkarförbundets 

fullmäktige i december om att 

intygen som försäkringskassan 

kräver är så komplicerade och 

arbetskrävande att de uppfattas 

som ett arbetsmiljöproblem. 

initiativen till motionerna 

kommer i alla tre fallen från 

allmänläkare. det är ingen 

tillfällighet, menar ordföranden 

distriktsläkarföreningen i örebro, 

ann-Maria Terner. allmänläkarna 

möter fl er patienter, och fl er med 

mindre tydliga diagnoser, än 

specialistläkarna på sjukhusen. 

Motionärerna vill att läkarförbundet 

ska verka för att läkarnas 

rekommendationer i intygen respekteras 

av försäkringskassan. 

Servicecenter ska 

hjälpa myndigheter 

n n n regeringen tänker inrätta 

ett servicecenter som ska sköta 

ekonomi- och personaladministration 

åt statliga myndigheter. På sikt 

beräknas det minska statens kostnader 

för administration med 1 

miljard per år. Pensionsmyndighetens 

gd katrin Westling Palm ska 

som utredare förbereda bildandet 

av servicecentret, som ska vara 

inrättat den 1 januari 2012. 

vill du veta mer? 

n n n Vill du veta mer om 

sjukskrivningsmiljarden och 

rehabiliteringsgarantin? då kan 

du ladda ner två informativa 

skrifter från skl (sveriges kommuner 

och landsting). adressen 

är www.skl.se, gå sedan vidare 

till ”Vi arbetar med” och välj 

”sjukskrivning” i listan. 

sjukskrivningsmiljarden är de 

pengar som ska stimulera landstingen 

att prioritera sjukskrivningsfrågor 

högre. 

rehabiliteringsgarantin 

innebär att landstingen får 

ersättning för viss behandling av 

patienter. 

Högt i tak för förslag 

om ny socialförsäkring 

när det gäller samhällets 

ansvar för den enskildes 

rehabilitering har den parlamentariskasocialförsäkringsutredningen 

stor frihet. 

– vi kan i det närmaste 

föreslå vad som helst, sa 

huvudsekreteraren irene 

Wennemo vid ett seminarium 

nyligen. 

Utredningen organiserar sig nu i 

tolv deluppdrag med en referensgrupp 

för varje. Olika uppdrag 

kommer att läggas ut och kontinuerligt 

presenteras i underlagsrapporter 

där författarna står för 

de synpunkter som läggs fram. 

– Då kan de ta ut svängarna 

och vi kan börja brett, sa Irene 

Wennemo, huvudsekreterare 

i utredningen, vid ett seminarium 

i oktober anordnat av AFA 

Försäkring. Vi tror det blir ett 

bra sätt att lyfta debatten och 

undvika tidiga låsningar. 

Utredningen handlar om försäkringarna 

vid sjukdom och arbetslöshet. 

Utgångspunkterna är 

att de ska ge ekonomisk trygghet 

men samtidigt ha karaktär av 

omställningsförsäkring. Det ska 

löna sig att arbeta men den som 

saknar arbetsförmåga ska ha en 

tryggad inkomst. Tidsgränser ska 

fi n n a s . 

Strukturförändringar 

När det gäller sjukförsäkringen 

och samhällets ansvar för den 

enskildes rehabilitering ska man 

analysera möjligheterna att utveckla 

insatser för återgång i arbete 

genom både organisations– 

och strukturförändringar. 

– Det innebär att vi i det närmaste 

kan föreslå vad som helst. 

Frågor som vi säkert kommer att 

titta närmare på är till exempel 

samverkan mellan Arbetsförmedlingen 

och Försäkringskassan, 

effekter av olika rehabiliteringsinsatser 

och kraven i 

arbetslivet. 

I uppdraget ingår att också 

se över hur rehabiliteringsansvaret 

för personer som saknar 

sjukpenninggrundandeinkomst 

ska bli 

tydligare. 

Att arbetsmarknadens 

parter skulle 

ta ett större 

ansvar för den 

arbetslivsinriktaderehabiliteringen 

irene Wennemo, 

huvudsekreterare 

är ingen ny fråga, och den kommer 

också att tas upp av den här 

utredningen. 

– Men en avtalslösning kräver 

givetvis att parterna själva vill ha 

en sådan. Vi kan bara skapa en 

grund genom att anpassa lagen. 

Förtydliga arbetsförmåga 

Begreppen arbetsförmåga och 

sjukdom utreddes av Arbetsförmågeutredningen 

som just har 

remissbehandlats. Kommittén 

ska, delvis på basis av remissvaren, 

analysera om det behövs ytterligare 

förtydliganden. Trycket 

på förändring är stort så det är 

inte osannolikt att utredningen 

får i uppdrag att komma med 

någonting före maj 2013 då utredningen 

ska slutredovisas. 

Ytterligare frågor handlar om 

arbetsgivarnas kostnadsansvar 

där man bland annat ska titta på 

sådant som gjorts tidigare och 

egentligen inte utvärderats, till 

exempel arbetsgivarnas medfi - 

nansiering. Även sjukvårdens 

roll och ansvar ska analyseras 

media har ofta rapporterat om 

hur många av dem som uppnått 

maximal tid i sjukförsäkringen 

som har återvänt till sjukförsäkringen. 

Mer sällan har de nämnts 

som blev kvar i sjukförsäkringen 

eftersom de beviljades ersättning 

på nytt – ”förlängd sjukpenning 

i vissa fall” eller varaktig sjukersättning 

– och därmed aldrig 

blev ”utförsäkrade”. 

såväl vad gäller medfi nansiering 

som insatser för att patienter ska 

återfå arbetsförmåga. 

Ett par frågor som ska redovisas 

tidigare än övriga, nämligen 

hösten 2011, är historisk inkomst 

som underlag för sjukpenninggrundande 

inkomst liksom anpassningar 

i försäkringarna för 

personer som bor i ett nordiskt 

land och arbetar i ett annat. 

Det var vid DS pressläggning 

fortfarande inte klart vem som 

blir ordförande i kommittén. 

Gunnar Axén (m) och ordförande 

i Socialförsäkringsutskottet 

är sammankallande efter det 

att Ulf Kristersson blev utsedd 

till socialförsäkringsminister. 

evA Lindén 

12 deLUppdrAG 

1. Arbetsförmåga och sjukdom 

2. Sjukpenninggrundande 

inkomst 

3. Arbetsgivarens kostnadsansvar 

4. Ökat ansvar för arbetsmarknadens 

parter 

5. En fristående försäkring 

6. Huvudmannaskapet för delar 

av sjukförsäkringen 

7. Självrisk och skadekontroll 

8. Arbetslöshetsförsäkringen 

9. Stöd för återgång till arbete 

eller studier 

10. Hälso- och sjukvårdens roll 

och ansvar 

11. Samspelet mellan försäkringarna 

12. Internationella aspekter 

Hälften kvar i sjukförsäkringen 

Siffror som Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen presenterade 

i oktober visar att om 

man summerar de som blev kvar 

i sjukförsäkringen med dem som 

senare återvände uppgår andelen 

till 55 procent av alla som 

uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen 

vid årsskiftet. Motsvarande 

för hela första kvartalet är 

46 procent. 

10 


Handläggare tar 

genvägar i arbetet 

Försäkringskassans handläggare 

gör inte som de ska. 

en granskning av handläggningen 

av underhållsstöd 

och den sjukpenningsgrundande 

inkomsten (SGi) visar 

att det är dåligt med processefterlevnaden. 

Enligt målet i Försäkringskassans 

styrkort ska processen följas 

till minst 85 procent. Dit är 

det långt i de granskade ärendeslagen. 

Resultatet för SGI blev 

på riksnivå 74 procent och för 

underhållstöd 69 procent. Genomgången 

visar på klara brister 

i de flesta arbetsmoment i 

handläggningsprocessen. När 

det gäller underhållsstödet pe- 


kas dokumentationen ut som det 

största problemet. 

– Uppföljningarna kan ses 

som ögonblicksbilder, säger Anders 

Ljungdahl på enheten för 

föräldraförmåner på huvudkontoret 

som varit med och genomfört 

granskningen. Det var så 

här det såg ut när vi gjorde uppföljningen. 

Vi vet alltså inget om 

ifall det senare blivit bättre eller 

sämre. 

Av uppföljningen går inte dra 

några slutsatser om besluten blivit 

fel, resultaten ska därför inte 

dramatiseras. I vissa fall har siffrorna 

troligen blivit låga därför 

att personalen varit ny på jobbet 

och inte hunnit lära sig allt. Ef- 

tersom man inte vet varför avstegen 

från processen görs så avstår 

Anders Ljungdahl från att 

ge bestämda förslag på hur man 

ska komma till rätta med problemet. 

Men utbildning kan vara 

en väg liksom samtal om vikten 

av att följa processen mer noga. 

Små insatser, tror han, kan ge 

stora effekter. 

Även om bristerna inte tas 

som intäkt för att besluten blir 

fel understryker Anders Ljungdahl 

allvaret. 

– Processen ska följas. 

Under första halvåret 2011 

kommer nya uppföljningar att 

göras. 


Utgifterna för socialförsäkringen 

beräknas minska ytterligare 

Försäkringskassan spår 

minskade kostnader i utgiftsprognosen 

för 2010 till 

2015 jämfört med den prognos 

som lämnades till regeringen 

i slutet av juli i år. 

Utgifterna kommer enligt prognosen 

att ligga på cirka 180 miljarder 

kronor per år fram till 

2015. 

2009 låg de totala utgifterna 

på 188 miljarder kronor. En summa 

som alltså beräknas minska 

kraftigt till cirka 180 miljar- 

Arbetet med socialförsäkringsbalken 

har varit ett jätteprojekt 

inom Försäkringskassan. 

men för kunderna 

innebär den inga dramatiska 

förändringar. 

Den 1 januari 2011 träder socialförsäkringsbalken 

i kraft. Ett 

30-tal lagar slås nu ihop vilket 

innebär att dagens lagparagrafer 

ersätts av nya. Det är dock inte så 

der redan i år och därefter ligga 

kvar på i stort sett samma nivå 

resten av prognosperioden. 

Utgifterna för ekonomisk 

trygghet vid sjukdom och handikapp 

beräknas minska från 

102 miljarder 2009 till 74 miljarder 

2015. Däremot beräknas utgifterna 

för hälsovård, sjukvård 

och social omsorg öka från 24 

miljarder 2009 till 33 miljarder 

2015. Även utgifterna för ekonomisk 

trygghet för familjer 

och barn beräknas öka från 62 

Trettio lagar samlas i balk 

dramatiskt som det låter. Innehållet 

i lagarna förändras inte. 

Ersättningsnivåerna är oförändrade 

och det är samma regler 

och lagstiftning som gäller för 

förutsättningarna att få en förmån. 

Kunderna berörs alltså inte 

i någon större utsträckning. 

Förändringarna rör socialförsäkringsbalkens 

innehåll och 

struktur. Till exempel har språ- 

miljarder 2009 till 75 miljarder 

2015. 

Den kraftiga utgiftsökningen 

inom området familjer och barn 

förklaras av ökat barnafödande 

samt kommande reformer inom 

området. Ekonomiskt kompenseras 

det av fortsatt minskande 

volymer inom sjukförsäkringen. 

2009 kostade sjukförsäkringen 

90 miljarder kronor. Summan 

beräknas ha minskat till 62 miljarder 

2015. 

bror KArLSSon 

ket moderniserats och många 

vedertagna begrepp försvinner 

eller byts ut. 

Dessa förändringar har inneburit 

ett omfattande arbete på 

Försäkringskassan. Till exempel 

har alla viktiga dokument 

som vägledningar, föreskrifter, 

allmänna råd, brev, mallar med 

mera skrivits om. 

CHriSTer JäriLd 

HALLå där... 

... du arbetar 

med 

att skriva 

en pjäs om 


för 

Uppsala 

stadsteater. 

Gertrud 

Larsson, 

dramatiker 

och satiriker. 

varför i hela fridens namn 

då? 

– Det är så mycket skriverier 

om Försäkringskassan 

och socialförsäkringen har varit 

något av ett politiskt slagfält 

under de senaste åren. Det 

har gjort mig nyfiken på hur 

det är att arbeta där. Jag skrev 

en pjäs om tjänstemännen vid 

Migrationsverket som heter 

Asylhoppning, för några år sedan 

och jag tycker det verkar 

finnas rätt tydliga paralleller 

med att arbeta vid Försäkringskassan. 

Dessutom är jag 

nyfiken på tjänstemannarollen 

i stort. 

Så nu ska Försäkringskassan 

få på skallen? 

– Ha ha, nej inte handläggarna 

i alla fall. Jag sparkar 

aldrig nedåt. Möjligen uppåt. 

Det som är intressant är ju att 

handläggarna verkställer olika 

politiska beslut. Något politikerna 

många gånger inte 

vill kännas vid när man ger 

sig på Försäkringskassan. 

Hur långt har du kommit? 

– Jag befinner mig i researchfasen 

och har bara börjat skriva 

lite grand än så länge. Det 

är ett komplicerat område som 

det tar tid att sätta sig in i. 

när blir det premiär? 

– Pjäsen ska vara klar till 

våren och sätts upp nästa 

spelår, det vill säga 2011/12. 

Kommer vi känna igen oss? 

– Absolut. Det kommer att 

vara en hel del i pjäsen som 

man bara förstår om man arbetar 

på Försäkringskassan. 

Ni får väl komma och se föreställningen! 

bror KArLSSon 

11

Verksamhetsstöd får hjulen a 

snurra snabba r 

Om socialförsäkringen och handläggningen av den är själva 

navet i Försäkringskassan så är stödfunktionerna, samlade i 

avdelningen för verksamhetsstöd, smörjmedlet som får hjulen 

att rulla. DS har besökt Östersund för att träffa några av 

medarbetarna inom Verksamhetsstöd, 

TEXT OCH FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON 

ILLUSTRATION: CHRISTINA HEITMANN 

Det är mycket som måste 

fungera för att Försäkringskassan 

ska kunna 

sköta sin huvuduppgift 

– handläggningen av de 

olika socialförsäkringsförmånerna. 

Ta bara en sån sak som att skrivaren 

hakar upp sig eller tonern tar slut. Eller 

för den delen när Min tid ska godkännas 

eller profi len i kompetensportalen 

ska uppdateras. Då är det skönt att veta 

att det fi nns olika stödfunktioner att 

vända sig till om man går bet. 

Avdelningen för verksamhetsstöd, 

som leds av Roger Eklund och ligger 

direkt under GD, bildades den 1 mars 

i år genom att gemensam service 

slogs ihop med inköp och lokaler. En 

månad senare kopplades även Kompetensforum, 

HR verksamhetsstöd och 

verksamhetsnära säkerhet på. 

Det betyder att avdelningen omfattar 

en lång rad stödfunktioner, allt 

från kontorsservice och lokaler till 

ekonomi- och HR-frågor. IT-supporten 

– helpdesk och närservice – sorterar 

däremot under IT-avdelningen. 

Lokaler i Östersund 

Många av medarbetarna inom verksamhetsstöd 

fi nns i Östersund där 

man, tillsammans med de lokala och 

nationella försäkringscentren på or- 

550 MEDARBETARE 

Avdelningen för verksamhetsstöd 

har cirka 550 medarbetare på mer 

än 50 orter runt om i landet. De � esta 

arbetar i Östersund, Stockholm, 

Arvidsjaur, Sundsvall och Göteborg. 

ten, tagit över arméns tekniska skolas 

lokaler ute i Fyrvalla. 

Här fi nns bland annat HR-Helpdesk 

– en stödfunktion som många av Försäkringskassans 

medarbetare kontaktar. 

– Inte minst i början av månaden 

när Min tid ska godkännas och arbetade 

perioder ska projektfördelas 

kommer väldigt många frågor, säger 

Catarina Dahlgren, generalist vid HR- 

Helpdesk. 

– Det kan komma upp mot 500 samtal 

om dagen under två till tre dagar. 

Sedan lugnar det ned sig och frågorna 

blir mer varierade även om det 

kommer en del eftersläntrare kring 

Min tid. 

– Det kan vara någon som glömt att 

projektfördela och så är det redan attesterat. 

Då vill man ha hjälp att korrigera 

uppgifterna. 

Support och uppföljning 

Catarina Dahlgren är support inom 

det personaladministrativa området. 

Dels i teknikfrågor kring applikationer 

som Min tid och Pol res, dels i lite 

mjukare frågor, som när en chef vill 

ha stöttning i olika personalfrågor. 

– Vi sitter i telefonsupporten halva 

dagen, säger Catarina Dahlgren. 

– Den andra halvan ägnar vi åt att 

följa upp vissa ärenden, vi måste kanske 

titta i personalakten, eller så har 

vi något specialuppdrag eller är med i 

något projekt. 

Själv har hon, tillsammans med en 

kollega, en del informations- och utbildningsuppdrag. 

Catarina Dahlgren, 

helpdesk. 

Avdelningen för verksamhetsstöd bildades den 1 mars 

kontorsservice, lokal-, ekonomi- och HR-frågor. 

– Vi är ute och utbildar i våra applikationer 

och våra avtal. 

Nu senast medverkade hon på en 

introduktionsutbildning i Sundsvall 

för nya medarbetare. 

Ett aktuellt projekt går ut på att 

länka samman information som rör 

samma händelse, till exempel när en 

medarbetare slutar. 

– Vi kommer att vara med och jobba 

med det, säger Catarina Dahlgren. 

Det kommer även mycket samtal 

om kompetensportalen. Det handlar 

om att uppdatera profi len eller utvecklingsplanen. 

Eller att någon försökt 

godkänna en utbildning men 

inte fått igenom det. 

Många medarbetare hör också av 

sig med frågor kring semestern. 

– Man tittar på lönespecifi kationen 

och ser att semestern inte dragits eller 

att semesterersättning inte betalats ut 

och vill kolla upp det. Och i slutet av 

året kan man vilja veta hur man tagit 

12 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • NOVEMBER 2010

att 

re 

den 1 mars i år och ger stöd till alla chefer och medarbetare i Försäkringskassan, bland annat inom 

or. 

ut sin semester så att det inte blir för för dem som jobbat tillräckligt länge 

ståndets lag och ringer i stället för att 

många dagar kvar. 

för att få gåvan för nit och redlighet. 

själva söka upp det användarstöd som 

Även Pol Res – där man registrerar 

tjänsteresor, läkarvård och friskvård 

– genererar många frågor. 

Hon servar också controllers, chefer 

och administrativa assistenter 

med olika rapporter. De kan till exem- 

När vi har 

förslag på 

ändå fi nns på intranätet. På Min tid 

fi nns till och med en webbaserad utbildning 

som stöd. 

Hon besvarar också personalfrågor 

om sjukförsäkringen. 

– Från dag 15 meddelar chefen oss 

pel vilja följa upp hur många som tagit 

ut nationaldagen eller hur många 

arbetade timmar det är på ett visst 

förbättringar 

eller 

Andra kolleger jobbar med att förbättra 

själva applikationerna. 

– När vi har förslag på förbättringar 

om någon är fortsatt sjuk och vi gör 

anmälan till Försäkringskassan. Vid 

partiell sjukskrivning registrerar vi i 

projekt. 

– Just nu håller vi på med Bestakoder 

och yrkesroller. Vi har varit inne i 

andra funderingar 

så 

eller andra funderingar så tar vi upp 

det med vår utvecklingsenhet. 

Min tid från första dagen. 

Flest samtal före lunch 

personalakterna och tittat på senaste 

yrkesroll. Det är ett specialuppdrag. 

Catarina Dahlgren jobbar också 

tar vi upp 

det med 

Många olika frågor 

Det bästa med jobbet tycker Catarina 

Dahlgren är kontakterna med chefer 

Generellt rings det mycket till Helpdesk 

på förmiddagar. Ett tips från Catarina 

Dahlgren är därför att vänta 

mycket med lathundarna för de olika 

applikationerna på intranätet Fia. 

– Där fi nns en stor förbättrings- 

vår utvecklingsenhet. 

och medarbetare. 

– Charmen är att du inte vet vilka 

frågor du får nästa gång du lyfter lu- 

till efter lunch med att ringa. Då är potential, till exempel när det gäller 

ren. Du måste alltid komma ihåg att 

det mycket lättare att komma fram Min tid och Pol res. Kanske med FAQ 

även om du tycker att en fråga är jät- 

snabbt. 

eller med en chatt. 

teenkel så är den inte det för den som 

I arbetsuppgifterna ingår även att Hon och kollegerna försöker 

ringer. 

plocka fram anställningsuppgifter ur alltid guida till hjälp till själv- 

Om det behövs kan hon låta ett 

personalakten när ett betyg ska skrihjälp även om hon förstår de 

ärende gå vidare till någon av speciavas 

och att beräkna anställningstid många som väljer minsta mot- 

FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA ➜ 


DET HÄR ÄR 

VERKSAMHETSSTÖD 

■ Kontorsservice sköter posthantering, 

kopiatorer, felanmälningar m. m. 

■ Verksamhetsstöd HR är ett stöd 

till verksamheten inom bemanning, 

arbetsrätt, avtalstolkning, arbetsmiljö 

m. m. 

■ Lön administrerar 13 000 löner inom 

Försäkringskassan. 

■ Utbetalningar sköter alla utbetalningar 

för Försäkringskassan. 

■ Ekonomiadministration bokför och 

aviserar inbetalningar och levererar 

del- och helårsbokslut. 

■ Inköp upphandlar varor och tjänster 

och ger råd och stöd i inköpsfrågor. 

■ Helpdesk svarar på frågor om personal- 

och löneärenden och inom det 

ekonomiadministrativa området. 

■ Utveckling leder och samordnar 

förbättringsinsatser inom Verksamhetsstöd. 

■ Arkivet ansvarar för centralarkivet. 

■ Detektion utreder var oklara dokument 

hör hemma. 

■ Kompetensforum ansvarar för Försäkringskassans 

utbildning. 

■ Skanning ansvarar för avtalet med 

leverantören av skanningstjänsten 

(dokument skannas in och kan sedan 

plockas upp elektroniskt). 

■ Lokalförsörjning ansvarar för samtliga 

hyreskontrakt och förhandlar med 

fastighetsägare. 

■ Säkerhet hanterar incidenter och 

utreder interna brott och oegentligheter. 

■ Behörighet ansvarar för den centrala 

hanteringen av behörighets- och 

tjänstekort. 

13

FORTSÄTTNING FRÅN FÖREG. SIDA 

listerna inom verksamhetsstöd HR, eller 

till lönehandläggarna, som sitter i 

en annan del av samma kontorslandskap 

som Helpdesk på Fyrvallas entréplan. 

– Men vi har stor lönekompetens 

hos oss och löser det mesta själva. 

Lönehandläggare Mona Sandström 

bekräftar att Helpdesk tar hand om 

de fl esta lönefrågorna. Men det hindrar 

inte att hon och hennes kolleger 

dagligen ändå får fl era ärenden att besvara. 

– Det kan gälla uträkningar eller 

speciella ärenden där underlagen 

fi nns hos mig. 

Många meddelanden 

Annars börjar arbetsmånaden för lönehandläggarna 

direkt efter att den 

defi nitiva lönekörningen, det brukar 

bli den 15:e eller 16:e, gjorts. 

Inför varje körning kommer det in 

massor av papper och meddelanden 

som kan påverka lönen. Det kan gälla 

tjänstledighet, korrigering av Min 

tid, ersättning för egna utlägg, skattejämkning 

eller frivillig skatt. 

– Vi ska också registrera nyanställda, 

byten av kostnadsställen och omplaceringar 

innan lönen körs, säger 

Mona Sandström. 

– Det kan också ha inrättats en helt 

ny tjänst – då måste vi ändra i systemen. 

Efter att attesttiden för Min tid gått 

ut töms uppgifterna i Min tid över i 

lönesystemet och en preliminär körning 

görs. 

– Den resulterar i en fellista med 

korrigeringar och kontroller som vi 

får ta hand om. 

Ytterligare en preliminär körning 

görs ett par dagar före den slutliga. 

Även då blir det en fellista men den är 

betydligt kortare. 

Efter den slutliga körningen går 

internkontrollen igenom en viss procent 

av lönerna för att se att de är rätt 

uträknade. 

– Själva tar vi ut rapporter för folk 

som slutat så att de får slutlön. Det 

kan vi gör så fort den senaste lönen 

kommit. Vi rekvirerar också bidragen 

för anställda med lönebidrag och på 

nystartsjobb. Vi loggar in hos Arbetsförmedlingen 

och ordnar det. 

När lönen är helt klar ska alla papper 

arkiveras i personalakterna och 

Mona Sandström, 

löner. 

Anna Halvarsson, 

utbetalningar 

Om någon 

drabbas 

av fel med 

lönen blir 

det väldigt 

känsligt för 

individen. 

Därför gör 

vi allt vi 

kan för att 

det ska bli 

rätt. 

HANTERING AV 14 000 LÖNER 

nya akter upprättas för nyanställda. 

Även reseräkningar och underlag för 

läkarvård och friskvård ska arkiveras. 

– Det kommer in sådana underlag i 

stort sett varje dag, säger Mona Sandström. 

I februari varje år skickar lönehandläggarna 

ut semesterlistor till 

cheferna med uppgifter om outtagna 

dagar. 

När det gäller vikariat, omplacering, 

långtidssjukskrivning, studieledighet 

eller särskilt lönetillägg tar de 

ut rapporter ur systemet på slutdatum 

och har en dialog med cheferna. 

– Vi vill ju gärna att det blir rätt på 

lönen, konstaterar Mona Sandström. 

– När det blir fel, till exempel att 

någon hunnit få lön innan en tjänstledighet 

så att det blir för mycket, får vi 

ha en dialog med chef och medarbetare 

om återbetalning. 

Sista veckan innan den slutliga lönekörningen 

kan arbetet hopa sig, 

inte minst om det kommer in många 

ärenden med mycket att räkna på. 

– Men det brukar lösa sig. Vi är 

många som kan hjälpas åt. För om någon 

drabbas av fel med lönen blir det 

väldigt känsligt för individen. Därför 

gör vi allt vi kan för att det ska bli rätt 

från början. 

Handbok ger råd 

Mona Sandström betonar vikten av 

ordning och reda i lönehandläggningen. 

– Du måste ha en tydlig struktur så 

att du vet vad du ska göra och när. 

I det perspektivet kan man se den 

lönehandbok som hon och en kollega 

skrivit och som lönehandläggarna använder 

sedan april i år. I den kan man 

lära sig hur man gör till exempel vid 

en nyanställning. 

– Men framförallt sådant som man 

gör sällan, till exempel första gången 

man får en timanställd. 

Just nu håller Mona Sandström på 

att uppdatera handboken. Hon har 20 

procent av sin arbetstid avsatt för det. 

Det bäst med jobbet tycker hon är 

att det är så omväxlande. 

■ 20 lönehandläggare har hand om 13 013 löner inom 

Försäkringskassan. Dessutom 1 035 löner inom Pensionsmyndigheten. 

■ På HR Helpdesk tar elva generalister i genomsnitt emot 

260 ärenden per dag. 

■ Under 2009 kom det 130 857 manuella utbetalningsunderlag. 

Det blir i snitt 503 per arbetsdag. 

■ Under samma år kom det 171 337 elektroniska fakturor 

vilket blir i snitt 658 per dag. 

– När man suttit och knappat in 

uppgifter en vecka är det ganska 

skönt att gå ut och ställa sig i arkivet 

och sortera in papper i akterna. 

Ett par våningar upp i Fyrvalla 

fi nns ekonomienheten. På sektionen 

för utbetalningar arbetar Anna Halvarsson 

med de manuella underlag 

som rör försäkrade men inte kan betalas 

ut via det centrala utbetalningssystemet. 

I TP-systemet och ärendehanteringsstödet 

ÄHS går det bara att 

knappa in utbetalningar gällande själva 

dagersättningarna. 

– Om man är sjuk kan man få arbetsresor, 

arbetshjälpmedel eller så 

kan det vara ett läkarutlåtande som 

Försäkringskassan begärt. Det kommer 

fl era hundra sådana underlag 

varje dag. 

Handläggarna ute i försäkringen 

gör i dessa ärenden ett manuellt utbetalningsunderlag, 

ibland bifogas fakturor 

och kvitton, och deras chef attesterar 

alla underlagen. 

– Sedan registrerar vi utbetalningen 

i Försäkringskassans ekonomisystem 

– Agresso – och betalar ut, säger 

Anna Halvarsson. 

– Ganska ofta är det fel på underlaget, 

någon siffra kan saknas eller så 

är det inte rätt underskrivet. Då måste 

vi komplettera genom att mejla eller 

ringa till handläggaren eller chefen. 

Efteråt granskas vissa av underlagen 

slumpvis. Att rätt person skrivit 

på, att pengar kommit iväg rätt dag 

och att kontot är rätt. Därefter arkiveras 

underlagen. 

– Ibland behöver vi gå och titta i 

dem. Det kan till exempel ha varit fel 

konto så att pengarna kommer tillbaka. 

Posten största kunden 

I Anna Halvarssons team sitter även 

de handläggare som betalar leverantörsfakturor 

åt Försäkringskassan. 

Det kan gälla hyror, telefon, el, lokalvård, 

kontorsmaterial, hyrbilar, representation 

m.m. Den största kunden 

är Posten. Dessa fakturor kommer inskannade 

och hanteras elektroniskt. 

På sektionen görs även utbetalningar 

via Girovision. Det handlar om expressutbetalningar, 

till exempel om 

en handläggare gjort något fel som 

fördröjt utbetalningen till en försäkrad. 

Sådana utbetalningar får endast 

ske i yttersta undantagsfall. 

– Vi märker att det blir fl er sådana 

när försäkringen är pressad, säger 


Inom sektionen görs också de ➜ 


Mångsysslare med koll på allt 

Medarbetarna på Försäkringskassans 

kontorsservice 

� nns på en lång rad orter 

över landet. De är mångsysslare 

som ser till att allt 

fungerar smidigt ute i verksamheten. 

DS träffade två 

medarbetare i Uppsala. 

Eva-Lena Harrå och Per-Ola Höglander 

ser sig själva som spindlar i nätet 

på det lokala försäkringscentret (LFC) 

i Uppsala. De rör sig hemtamt i huset 

som även hyser en nationell försäkringspool 

och ett lokalkontor. 

– Vi är ute med våra tentakler överallt 

och fi xar och donar så att alla är 

nöjda, säger Eva-Lena Harrå, som har 

en lång bakgrund i försäkringen och 

även arbetat med ekonomiadministration, 

bland annat löner, några år 

före förstatligandet. 

– Om inte vi fanns så skulle det 

märkas direkt – ingen post, inget 

kaffe, konstaterar Per-Ola Höglander, 

som även han jobbat länge inom Försäkringskassan, 

också i försäkringen. 

Paket och biljetter 

När DS ber dem berätta vad de gör så 

blir listan väldigt lång. Posthanteringen 

är central och ofta en ingång till 

andra arbetsinsatser. 

– Man går aldrig tomhänt från en 

runda i huset, säger Eva-Lena Harrå. 

– Det blir lätt så att medarbetarna 

haffar en när man går runt, säger Per- 

Ola Höglander. 

– Men helst vill vi att det som ska 

göras anmäls i vår mejllåda. 

Annars är det varor som kommer, 

personal som ska iväg – med tåg, buss, 


bil eller cykel – och ska hämta biljetter. 

Busskort ska laddas och bildäck 

bytas. Det blir pappersstopp, toner 

ska bytas, service på kontorsmaskiner 

beställas, frukten fördelas, och sammanträdesrummen 

hållas i ordning. 

– Vi håller också kontakt med fastighetsskötaren, 

säger Per-Ola Höglander. 

– Men först kollar jag om det är något 

som jag själv kan rätta till. 

Han pekar på vikten av att överhuvudtaget 

odla bra kontakter med olika 

serviceleverantörers personal. 

De sköter också inpasseringskorten 

till kontoret och tar foton till behörighetskorten. 

– Det fi nns en del handläggare som 

arbetar på annan ort men bor här i 

Uppsala. Ibland vill de jobba här, kanske 

en kväll eller en lördag, och då får 

vi ordna med deras inpasssering, säger 

Per-Ola Höglander. 

Andra uppgifter är att kontrollera 

GPS- och överfallslarm, vilket görs en 

gång i kvartalet, och att inventera möbler 

och maskiner, byta ut och skaffa 

nytt. Även arkivet har de hand om, både 

in- och utplockning samt gallring. 

– Egentligen ska vi bara göra årsskiftesrutinerna 

för arkivet men LFC 

Uppsala köper arkivtjänster av Kontorsservice, 

säger Eva-Lena Harrå. 

Rullande schema 

Köksuppgifterna tar också sin tid. Det 

handlar om att koka kaffe, köra igenom 

disken i den stora diskmaskinen 

och rengöra köksmaskiner. 

– Man kan säga att vi har ett rullande 

schema för arkiv, post och kök, 

säger Per-Ola Höglander. 

De är också säkerhets- och brandskyddsansvariga 

i huset. 

Eva-Lena Harrå arbetar en hel del 

Eva-Lena Harrå, 

kontorsservice 

Per-Ola Höglander,kontorsservice 

Man går 

aldrig tomhänt 

från 

en runda i 

huset. Det 

blir lätt att 

medarbetarna 

haffar 

en. 

med fakturor och inregistrering i ekonomisystemet 

Agresso. Det gör hon för 

hela sektion Öst 3 inom Kontorsservice. 

Hon är även miljöombud för sektionen 

och ansvarar för statens konst 

vid kontoren. Tillsammans med Per- 

Ola Höglander ska hon också bevaka 

och följa upp budgeten för hela Öst 3 

och vara försökskaniner när man gör 

en budgetrapport via Excel. 

– Jag har också stöttat andra inom 

Öst 3-an i frågor kring lokaler, serviceavtal, 

lokalvård och inköp. 

Hon sköter också mobiltelefonerna 

– nya telefoner, abonnemang och tillbehör 

– för LFC. Även kvalitetskontrollen 

av lokalvården ligger på henne. 

– Det ligger i själva verket mycket 

jobb bakom en fungerande städning, 

konstaterar hon. 

Försöker vara steget före 

De fl esta inköp, som kontorsmaterial 

och kontorsmöbler, görs också av kontorsservice. 

Oftast tar de tag i arbetsuppgifterna 

direkt så att det inte blir gnissel i 

maskineriet. 

– Vi försöker vara före, säger Per- 

Ola Höglander. 

– När vi går runt i huset så ser vi om 

det står något i vägen som kan riskera 

brandskyddet, om en lampa är trasig 

eller om det står en tom kartong någonstans. 

Vi ser också till att alltid ha 

toner hemma. ✖ 

SERVICE PÅ 40 ORTER 

■ Kontorsservice har tio sektioner 

och medarbetare stationerade på ett 

fyrtiotal orter. Uppsala ingår i sektion 

Öst 3 tillsammans med Sollentuna, 

Nacka, Täby, Sundbyberg, Västerås 

och Eskilstuna 

➜ bemyndiganden som tillåter att de – Jag har nytta av att ha jobbat 

hetsidé som gäller för avdelningen 

ersättningar som det fattats beslut om inom försäkringen. Det gör att jag för- 

för verksamhetsstöd: Att frigöra tid 

ute på försäkringscentren kan föras står handläggarna bättre. Vi jobbar ju 

för Försäkringskassans kärnverksam- 

över till bankerna och plusgirot för i olika system och jag kan även deras. 

het. ✖ 

vidare befordran till de försäkrade. Men hon tycker samtidigt att sam- 

– Försäkringskassan betalar ut arbetet med försäkringen kunde stär- 

MER OM ENHETERNA 

cirka 1,5 miljarder kronor varje dag kas ytterligare. 

■ DS har tidigare gjort nedslag på 

och varje krona går genom oss, säger – I dag är vi lite i var sin bubbla. En 

� era enheter inom Verksamhetsstöd: 


ökad förståelse skulle göra att vi fi ck 

Arkivet (nr 4/08), Säkerhet (nr 10/08), 

Innan hon kom till ekonomi våren 

2006 hade hon arbetat 1,5 år inom försäkringen 

med sgi-utredningar och 

en kort period med aktivitetsstöd. 

in fl er rätta underlag och det skulle i 

slutändan spara tid ute i försäkringen. 

Det är ett resonemang som stämmer 

väl överens med den verksam- 

Skanning (nr 3/09) och Lokaler (nr 

4/10). På sidan 22 i detta nummer görs 

ett nedslag på Kompetensforum. Och 

� er blir det säkert framöver. 

15

Chefen: Mer tid till kärnverksamheten 

– En del i vårt uppdrag är att 

utveckla stödverksamheten 

så att vi frigör tid för kärnverksamheten, 

säger Roger 

Eklund, chef för avdelningen 

för verksamhetsstöd. 

– Vi är en viktig stödfunktion och om 

vi inte fanns skulle det märkas direkt 

ute i kundmötesorganisationen. Vi är 

lite grand ett smörjmedel i det stora 

maskineriet. 

Första tiden handlade det om att 

bygga upp verksamheten samtidigt 

som servicen skulle hållas uppe. 

– Vi skulle också få nya chefer på 

plats, de sista kom strax före sommaren. 

Men efter semestrarna har det 

varit full fart. 

Det första stora projektet är Ombordprojektet 

(se särskild artikel) . Det 

är ett sätt att bryta det tidigare stuprörstänkandet 

som tvingade cheferna 

till att göra många beställningar. 

– När vi förändrar det frigör varje 

timme som vi lägger ned på att koordinera 

stödet internt tre timmar därute. 

Tid som kan användas till ledar- 

En ny roll som koordinator 

ska förenkla för cheferna vid 

rekrytering av nya medarbetare. 

I samband med en stödutredning som 

gjordes under 2009 kom det fram att 

Försäkringskassans chefer tyckte att 

det var svårt att sköta administrationen 

i samband med rekryteringar. 

– Cheferna var väldigt arbetsbelastade, 

hade många att vända sig till 

och det tog mycket tid. 

Det säger Maria Svärdfeldt, som leder 

Ombordprojektet, som ska underlätta 

för chefen och frigöra tid. 

– Det gäller att få till stånd en manuell 

drivprocess som fångar upp allt 

som hör till bemanningsprocessen. 

Hon räknar med att den ska vara i 

drift i slutet av november. 

En central roll i den processen får 

ett nytt uppdrag som koordinator. 

Denne ska fungera som ett manuellt 

systemstöd och vara spindeln i nätet 

Roger Eklund, 

chef för Verksamhetsstöd 

som samordnar de olika uppgifterna 

inom Verksamhetsstöd och Driftservice. 

Koordinatorn blir också chefens 

kontaktperson. 

Totalt ska sex koordinatorer utses. 

De kommer att ha kvar sin grundtillhörighet 

inom Verksamhetsstöd men 

få handledning under Helpdesk. 

Rollen prövad i pilot 

Rollen som koordinator testades med 

gott resultat i en pilot i samband med 

att IT skulle rekrytera ett stort antal 

nya medarbetare. Det gjorde även ett 

annat viktigt inslag i den nya processen 

– en sammanslagen blankett där 

uppgifterna om en medarbetare bara 

behöver fyllas i en gång. 

– När chefen ska rekrytera kommer 

hon att få en rekryterare utsedd plus 

en koordinator till sitt förfogande, säger 

Maria Svärdfeldt. 

– När hon bestämt sig för en person 

fyller hon i den sammanslagna blanketten 

som via koordinatorn ger impulser 

till varje stödfunktion. 

skap med mera, säger Roger Eklund. 

Samtidigt som Ombordprojektet är 

bra för cheferna så berör det många 

stödverksamheter. 

– Därför är det viktigt både utåt 

och inåt. 

Post och arkiv på tur 

Nästa projekt är att titta på dokumenthanteringen 

– hur post och arkiv 

hanteras inom Försäkringskassan. 

– Vi har en viktig roll i dokumentfl 

ödet, konstaterar Roger Eklund. 

– Men vi måste komma ihåg att det 

tar tid att förändra processer och kultur. 

Mest nöjd så här långt är han med 

medarbetarnas stora vilja till förändring 

och att hitta kreativa lösningar. 

– Det fi nns en potential och en vilja 

att utvecklas. Det är medarbetarna 

som har störst kunskap om vad som 

kan förbättras. 

I det sammanhanget kommer lean, 

arbetet med ständiga förbättringar, 

in. Det synsättet ska successivt införas 

inom Verksamhetsstöd. 

Han är också nöjd med hur medarbetare 

inom olika enheter har stöttat 

varandra. När det var många rekryteringar 

i somras kunde Helpdesk stöt- 

Koordinator sparar tid och kraft 

Maria Svärdfeldt, 

projektledare 

Cheferna 

får en rekryterare 

plus en 

koordinator 

till sitt förfogande. 

ta rekryteringen och i sin tur få stöd 

från Lön. Och behörighetsadministrationen 

har varit inne och stöttat dokumenthanteringen. 

– Vi kan kraftsamla inom områden 

där vi har hög belastning. Det är en av 

fördelarna med Verksamhetsstöd. 

Roger Eklund lyfter också fram värdet 

av att ha Pensionsmyndigheten 

som kund. 

– Det är bra för vår mognad. Det är 

noga reglerat vad vi ska prestera och 

det tvingar oss till ordentlig uppföljning. 

Via servicekontoren har vi även 

ett samarbete med Skatteverket. 

Han är medveten om att det inom Regeringskansliet 

pågår ett utredningsarbete 

kring gemensam statlig administration. 

Men det är för tidigt att säga vad 

det kan betyda för Försäkringskassan. 

– Däremot driver vi – bland annat 

mot bakgrund av att Ekonomistyrningsverket, 

ESV, ska ta fram nyckeltal 

för personal- och ekonomiadministration 

med mera – att när vi mäter våra 

resultat så ska vi vara klart konkurrenskraftiga. 

Det är andra delen i vårt uppdrag, 

att ha en effektiv stödverksamhet 

där vi hela tiden arbetar med att sänka 

våra administrativa kostnader. ✖ 

Förhoppningen är att blanketten 

ska kunna undertecknas elektroniskt. 

– Vi vill gärna vara en pilot för att 

testa e-signering. 

I samband med IT-piloten intervjuades 

ett antal av cheferna. De hade i 

genomsnitt tjänat sex timmar på varje 

rekrytering genom det samlade stödet. 

– Vi tror att en koordinator kan 

sköta det på två timmar vilket innebär 

en tidsvinst för Försäkringskassan 

på tre till fyra timmar, säger Maria 

Svärdfeldt. 

– Plus att chefens frustration borde 

minska ordentligt. 

Redan när detta läses har troligen 

en ny rutin som ska underlätta för 

chefen när en medarbetare slutar införts. 

Den ska säkerställa att behörigheter 

med mera avslutas 

Den nya bemanningsprocessen 

kommer successivt utvecklas och bli 

halvautomatiserad under 2011 och helt 

automatiserad under 2012-2013. ✖ 


I Nederländerna betalar arbetsgivarna sjuklön för de anställda 

i två år. Följden har blivit kraftigt minskad sjukfrånvaro 

och färre långtidssjuka. 

– Grunden för själva reformen var att behålla fl er i arbetskraften 

och att begränsa de offentliga utgifterna och det har 

lyckats, säger Rienk Prins, direktör för forskningsinstitutet 

Astri i Leiden. 

teXt: BengT rolfer Foto: dennY lorenTZen 

nederländerna 

På kurs mot lägre sjuktal 

Forskningsinstitutet Astri i 

Leiden är specialiserat på 

socialförsäkringar och arbetsmarknadspolitik 

och 

gör regelbundet jämförande 

studier mellan olika 

länder. Man har även medverkat i rapporter 

som Försäkringskassan producerat. 

Nederländerna var tidigt ute för att 

försöka få bukt med sin alltför höga 

sjukfrånvaro. Under 1990-talet inleddes 

en radikal omläggning av syste- 


met. Förändringarna har skett i fl era 

steg och idag ser det holländska sjuklönesystemet 

i korthet ut så här: 

Under första året av ett sjukfall betalar 

arbetsgivarna 100 procent av lönen. 

Andra året betalar de 70 procent. 

Den sjukförsäkringsavgift som tidigare 

betalades och som varierade mellan 

olika branscher har avskaffats. 

I stället kan arbetsgivarna försäkra 

sig mot sjuklönekostnaderna i privata 

försäkringsbolag. Samtidigt har 

kraven på arbetsgivarna att hjälpa de 

reformen 

var resultatet 

av ett 

helt nytt 

tankesätt. 

sjukskrivna att återvända till arbetet 

ökat. Om de inte sköter den uppgiften 

kan de straffas med sjuklön ett tredje 

år. 

– Reformen var resultatet av ett helt 

nytt tänkesätt, berättar Rienk Prins. 

Tidigare hade vi ett system som påminde 

om ert. Staten betalade sjukpenning 

på 70 procent, men arbetsmarknadens 

parter fyllde ut till 100 

procent. Eftersom sjukfrånvaron fortsatte 

stiga och låg på 7-8 procent i början 

av 90-talet ville regeringen införa 

FortSättning PÅ näSta Sida ➜ 

17

Rienk Prins vid forskningsinstitutet Astri 

ser hur synen på sjukfrånvaro förändrats. 

FortSättning FrÅn FÖreg. Sida ➜ 

ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna. 

Det första steget togs 1994 då en 

sjuklön på sex veckor (två veckor för 

småföretag) infördes. Ganska omgående 

sjönk sjukfrånvaron med en 

femtedel. Ett par år senare infördes 

sjuklön under ett helt år, utan någon 

ytterligare effekt på frånvaron. Den 

kom i stället efter reformerna 2002, 

då blev det obligatoriskt för arbetsgivarna 

att upprätta en rehabiliteringsplan, 

och 2004 när det andra sjuklöneåret 

infördes. Då sjönk sjukfrånvaron 

till drygt 4 procent och där ligger den 

kvar idag. 

Hur ska ni komma ner på ännu 

lägre nivåer? 

– Det går inte. Fyra procent är en 

normal sjukfrånvaro och folk som är 

sjuka ska inte behöva vara rädda för 

att stanna hemma, säger Rienk Prins. 

Sjuklönereformen handlade inte 

bara om nya rutiner för att betala ersättning. 

Det infördes en skyldighet för 

Arbetsgivarna blev mer medvetna om att 

det kostade pengar att ha folk sjuka. 

Det nya sjuklönesystemet omfattar alla holländare som har en arbetsgivare, vilket är en överväldigande majoritet. Arbe 

svag anknytning till arbetsmarknaden får som tidigare sjukpenning via myndigheten UWV. 

arbetsgivarna att tillhandahålla någon 

form av hälsovård och rutiner för rehabilitering. 

Samtidigt skapades externa 

inrättningar för att hjälpa till med de 

sjukskrivnas återinträde i arbete. 

– Allt detta ledde till ett ökat fokus 

på arbetsmiljön, vilket uppskattades 

av facket. Arbetsgivarna blev mer 

medvetna om att det kostade pengar 

att ha folk sjuka. I det tidigare systemet 

betalade de som hade låg frånvaro 

lika hög avgift som de med hög. 

De goda finansierade alltså de dåliga. 

Den principen har ändrats nu. 

Effekterna av tidiga insatser är 

goda. 

– Förr sade man till den sjuke att du 

kan komma tillbaka när du är frisk. 

Men arbete är bra för hälsan, därför 

är det bra om man kan återvända i 

mindre skala så tidigt som möjligt. 

Det är exempel på ett nytt sätt att 

tänka, säger Rienk Prins. 

I reformens spår har de privata försäkringsbolagen 

börjat erbjuda en hel 

flora av nya försäkringslösningar till 

Sjukfrånvaron i 

Nederländerna 

har sjunkit från 

drygt 7 procent 

på tidigt 90-tal till 

cirka 4 procent i 

dag. 

arbetsgivarna. Man kan försäkra sig 

till exempel mot sjuklönekostnader 

efter sex veckors sjukdom eller från 

och med att sjukfrånvaron överstiger 

en viss nivå, säg 5 procent. 

Sjukfall över två veckor 

Försäkringsbolagen erbjuder också 

paketlösningar där det kan ingå företagshälsovård, 

rehabiliteringsinsatser 

och kontakter med externa företag. 

Men långt ifrån alla arbetsgivare bryr 

sig om att försäkra sig. 

– Man ska komma ihåg att 80 procent 

av alla sjukfall går över inom två 

veckor. Det är främst företag med hög 

frånvarorisk som tar en försäkring, 

säger Rienk Prins. 

Om rehabiliteringen skulle misslyckas 

görs i slutet av sjuklöneperioden 

en ansökan till den myndighet (UWV) 

som har hand om ersättningen till arbetslösa 

och personer med nedsatt arbetsförmåga. 

UWV undersöker då om 

arbetsgivaren har gjort tillräckligt. Om 

inte kan bestraffningen bli ett tredje 


itet. Arbetslösa, egenföretagare och personer med Loes van Embden Andres på arbetsgivareföreningen 

VNO är överens med facket. 

sjuklöneår, i annat fall beslutar man 

om någon form av sjukersättning eller 

förtidspension. Det finns även krav på 

den enskilde att medverka i försöken 

att återvända till jobbet. 

– Det klart vanligaste är att man 

hittar en lösning innan två år har 

gått. Förtidspensioneringarna har 

nästan halverats sedan 1990-talet, säger 

Rienk Prins. 

Sjuklönesystemet omfattar dem 

som har en arbetsgivare, det vill säga 

en överväldigande majoritet av holländarna. 

Arbetslösa, egenföretagare 

och personer med lös anknytning till 

arbetsmarknaden får som tidigare 

sjukpenning via UWV. 

Rienk Prins är ofta ute och föreläser 

i andra länder om det holländska 

sjuklönesystemet. Nyligen fick han 

frågan om hur holländska arbetsgivare 

kan vara så dumma att det betalar 

lön i två år för dem som är sjuka. 

– Jag svarade att de inte gör det, 

utan att de i stället gör något åt problemen. 

6 


det klart 

vanligaste är 

att man hittar 

en lösning 

innan två år 

har gått. förtidspensioneringarna 

har nästan 

halverats 

sedan 1990talet. 

enighet om ändrade regler 

B 

åde arbetsgivarna och 

facket i Nederländerna är 

nöjda med sjuklönesystemet, 

som är ett resultat av 

en uppgörelse mellan regeringen 

och arbetsmarknadens parter. 

– Många arbetsgivare tyckte det 

var häpnadsväckande att vi gick med 

på att de skulle betala sjuklön i två 

år och ta ansvar för rehabiliteringen. 

Men det gjorde vi och det har fungerat 

mycket bra, säger Loes van Embden 

Andres på den holländska arbetsgivareföreningen 

VNO. 

Det finns visserligen en del mindre 

företag som klagar, speciellt om orsaken 

till frånvaron är ett benbrott eller 

något annat som inte alls har med arbetsmiljön 

att göra. Men en majoritet 

av företagen har accepterat systemet 

och tycker att det fungerar, säger hon. 

– Den främsta effekten är att folk 

snabbare kommer tillbaka i arbete 

och att vi nu har väldigt få långtidssjuka 

och förtidspensionärer. Drivkraften 

att få tillbaka folk är stor, eftersom 

det blir billigare för företagen. 

De lägger nu en helt annan energi på 

arbetsmiljöfrågorna än tidigare. 

ändrad inställning 

På den fackliga centralorganisationen 

FNV är tongångarna också positiva: 

– Vi hade en extrem situation med 

hög frånvaro så det krävdes extrema 

åtgärder. Det är också därför vi har 

sett så tydliga effekter, säger Eelco 

Tasma på FNV. 

– Tidigare mötte vi ofta en passiv 

attityd från arbetsgivarna när någon 

blev sjuk. Nu ser vi en helt annan inställning. 

Arbetsmiljön har förbättrats 

rejält, även om den ännu inte är 

så bra som vi skulle önska. 6 

19

Från Libanon till s 

Hassan Ahmad är född och uppvuxen i 

krigets Beirut och arbetar sedan ett par 

månader med språkservice vid Försäkringskassans 

kundcenter i Sundbyberg. DS träffar 

honom dels på kundcenter i Sundbyberg, 

dels ”hemma” i Libanon när han hälsar på 

släkt och vänner. 

TexT och FoTo: bror karlsson 

det var 

en hemsk 

plats för 

ett barn, 

ja för alla 

människor 

förresten. 

bomber, 

krypskyttar 

... 

Det är trettiofem grader 

varmt och biltrafiken är 

kaotisk. Än stillastående 

och än framrusande, till 

synes helt utan kontroll. 

Hela tiden ackompanjerad 

av otåliga tutningar. Kollisionen 

verkar emellanåt helt oundviklig. 

– Jag avskyr det här! Jag blir stressad 

och får ont i huvudet, utbrister 

Hassan Ahmad när han rattar fram 

bilen i kaoset. Det är det här som får 

mig att längta tillbaka till Sverige när 

jag är här i Libanon. Trafiken och nedsmutsningen. 

Och när jag är i Sverige 

så längtar jag hit igen… 

Hassan berättar att han föddes i Beirut 

1976, samma år som Syrien intervenerade 

för att försöka få stopp på det 

blodiga inbördeskrig som bröt ut i full 

skala året innan och ledde fram till 

att stora delar av staden lades i ruiner. 

1992. Efter 16 års inbördeskrig hade 

enligt officiella siffror ungefär 14 000 

människor försvunnit spårlöst och 

man beräknar att över 100 000 människor 

hade mist livet redan 1982. 

– Jag har minnen av att vi satt i skolan 

och hörde missilerna slå ned och att 

vi var tvungna att släcka ljuset på kvällarna 

och ibland sova i badrummet eftersom 

det var den säkraste platsen. Det 

var en hemsk tid och plats för ett barn, 

ja för alla människor förresten. Bomber, 

krypskyttar, ja allt du kan tänka dig. Jag 

var visserligen liten då men jag minns 

fortfarande hur det var och vilken oro 

och ångest vi levde med. Det tog lång tid 

innan den här oron gick över om den nu 

har gjort det helt ens nu. 

Till tryggare område 

När Hassan fyllde 10 år hade familjen 

fått nog av krig och elände och valde 

att lämna Beirut. Man flyttade till 

Hassan Ahmad talar förutom arabiska och franska både engelska och svenska. Här är han på visit ” 

Zahle, en mindre stad i Beqaadalen 

några mil nordost om Beirut. 

– Det var för att jag och mina syskon 

skulle kunna fortsätta gå i skolan som 

vi flyttade. Och för tryggheten förstås. 

Zahle berördes knappt över huvud taget 

av kriget trots att det bara är några 

mil till Beirut. Jag gick i gymnasiet 

där och påbörjade sedan mina universitetsstudier 

i juridik 

Efter några år ville Hassan lämna 

Libanon och började söka visum till 

andra länder vilket inte var helt enkelt. 

– Jag sökte till Venezuela, Brasilien, 

Tyskland, ja till massor av länder. Till 

slut fick jag visum till Grekland och 

reste dit. Så småningom fortsatte jag 

till Schweiz eftersom jag hade vänner 

där. Jag fortsatte mina universitetsstudier 

och arbetade samtidigt på en 

libanesisk restaurang. 

Sedan inträffade något som återigen 

förändrade Hassans liv radikalt. 


sundbyberg 

n på visit ”hemma” i Libanon för att besöka släkt och vänner . 

Han drack kaffe på ett café. 

– Ha ha. Jaa det gjorde jag ju men 

det viktigaste var att jag började prata 

med en vacker kvinna och blev förälskad. 

Nu är vi gifta och har en son och 

jag har bytt hemland igen. Jag kommer 

ihåg att jag reste till Malmö för 

att vi skulle ses och det var så kallt! 

Jag hade nog aldrig upplevt en sådan 

kyla förut. 

Hassan och Carolin flyttade till Libanon, 

skaffade lägenhet och Hassan 


fick arbete på ABC i Beirut. Ett varuhus 

snarlikt det svenska Åhlens. Men 

det var inte helt enkelt att skapa ett 

liv i det gamla hemlandet. 

– Dels var det förstås språksvårigheten. 

Carolin pluggade arabiska men 

det var väldigt svårt för henne att få 

arbete i Beirut och i längden var det 

inte så roligt att bara gå hemma utan 

något att göra på dagarna. Efter ungefär 

ett år beslöt vi oss för att flytta 

tillbaka till Sverige vilket inte var 

så enkelt. Nu var det min tur att ha 

språksvårigheter och därmed också 

svårt att få arbete. 

Studier och jobb 

Med tiden löste det sig emellertid. 

Hassan läste svenska för invandrare 

samtidigt som han hittade olika arbeten. 

Som diskare och städare bland 

annat. Dessutom återupptog han universitetsstudierna 

och tog en examen 

i sociologi och internationella relationer. 

Efter något år sökte och fick han 

anställning inom kriminalvården. 

– Jag fick jobb på C-avdelningen på 

Hall där de allra tyngsta förbrytarna 

sitter. Jag visste inte ens vad Hall var 

för något innan. Det var en hård och 

tuff plats och en väldigt tuff upplevelse 

att arbeta där. Det var en konstig 

känsla att stå och prata med en 

människa som var vänlig och trevlig 

och samtidigt veta att personen ifråga 

hade begått ett väldigt grovt brott. Jag 

stod ut med det i åtta månader men 

fick se en annons om det här jobbet 

och sökte det. 

Jobbet Hassan talar om är arbetet 

som handläggare i kundcenters 

språkservice för privatpersoner i 

Sundbyberg, där han nu har arbetat i 

snart två månader. 

– Jag tänkte att det här jobbet skulle 

passa mig perfekt. Dels har jag de 

språkkunskaper man efterfrågade, 

det vill säga arabiska och franska, förutom 

svenska och engelska förstås. 

Dels är jag ju själv invandrare och 

känner till de svårigheter man kan 

ha då. Inte minst om man inte kan 

språket. Har man inte språket så betyder 

det nästan automatiskt att man 

står utanför systemet. Det blir väldigt 

svårt att sätta sig in i sina rättigheter 

och skyldigheter trots att man är 

svensk medborgare. Jag tycker det är 

en skyldighet för myndigheterna att 

ha den här sortens service. 

Hassan berättar att de första månaderna 

har känts väldigt intensiva. 

Allt känns nytt och ovant. Men också 

mycket tillfredsställande. 

– Det märks så tydligt hur glada 

en del kunder blir när de äntligen får 

kommunicera på sitt eget språk och 

får hjälp med sina problem. En del säger 

att de försökt ringa i flera månader 

utan att få den hjälp de behöver. Dessutom 

är det en väldigt rolig arbetsgrupp 

att jobba tillsammans med. Vi 

är ju nya allihop så vi hjälps verkligen 

åt i arbetet. 

Att sammanhållningen är bra visas 

inte minst av att gänget emellanåt går 

ut och äter middag tillsammans efter 

arbetet. 

– Vi brukar gå till olika typer av restauranger. 

Libanesisk, thailändsk och 

så vidare. Vi är ju en mångkulturell 

arbetsgrupp och det är roligt att pröva 

på varandras matkulturer. 

både svensk och libanes 

Hassan säger att han ofta upplever sig 

som om han stod mitt emellan två länder 

och kulturer. Till hälften svensk 

och till hälften libanes. 

– Det är som jag sa tidigare. När jag 

är här i Sverige så saknar jag Libanon. 

Och tvärtom. Det är en svår balansgång. 

Men egentligen är det Sverige 

som är mitt hemland nu. Min fru är 

svenska och vår son är född här och 

jag gillar verkligen Sverige. Det är så 

mycket lugnare och stabilare än Libanon. 

Och så är det så rent! Libanon är 

en väldigt orolig del av världen och 

kan inte jämföras med Sverige. Förutsättningarna 

är så olika. Libanons 

senaste krig var så sent som 2006. Sverige 

har haft fred i nästan 200 år! 

Har man inte språket så 

betyder det nästan automatiskt 

att man står utanför 

systemet. 

21

vAd GÖr de PÅ ... 

Kanske är lösningen att 

alla får en Iphone när de 

anställs. In med all utbildning 

i den så hinner 

den blivande anställde ta 

till sig kunskaperna innan 

första dagen på jobbet. Effektivt, 

och tänk vad Försäkringskassan skulle 

spara pengar. 

Kent Karlsson arbetar på Kompetensforum 

och när DS besöker lokalerna 

på huvudkontoret på Vasagatan 

i Stockholm snabbskissar han på denna 

”vision” när han stänger av sina telefoner 

inför mötet. 

Det där kommer dock knappast 

bli Kompetensforums vision. En sådan 

fi nns redan. Den lyder som följer: 

Kompetensforum är verksamhetens 

självklara partner för innovativ och 

effektfull kompetensutveckling med 

träffsäkra resultat. 

Med på mötet är också Carl-Johan 

Schnell och chefen, Maria Johansson. 

Kent Karlsson, vars ordinarie skrivbord 

fi nns i Göteborg, är leveransledare 

vilket innebär att hålla kontakten 

med kundmötesorganisationen och 

se till att ”rätt utbildning hamnar på 

rätt plats vid rätt tidpunkt.” 

? 

... KOMPETENSFORUM 

samlade krafter för att 

medarbetare ska utvecklas 

Pedagogisk leksak funnen i hylla på 

Kompetensforum. 

Carl-Johan Schnell är produktionsledare. 

Han uttrycker sin uppgift som 

att se till att utbildningen produceras 

”i rätt tid, med rätt kvalitet och 

till rätt kostnad”. Att vara utbildare 

och kompetensutvecklare fi nns också 

med bland arbetsuppgifterna. 

enligt visionen ska ni vara en 

självklar partner. men måste organisationen 

inte vända sig till er? 

– Vi har inget ohotat monopol, säger 

Carl-Johan Schnell. Verksamheten 

skulle kunna strunta i oss om vi inte 

levererar vad som efterfrågas. 

Försäkringskassan är en utbildningsintensiv 

myndighet. Men räcker 

resurserna? Det beror ju förstås på. 

De tilldelade medlen täcker basbehoven 

men räcker till exempel inte för 

att täcka enskilda specialisters utbildningsbehov. 

Inte heller fi nns pengar 

till resor och logi för dem som deltar 

i en utbildning. Men det är ju alltid 

en diskussion om vad som ska täckas 

av den centrala budgeten och utbildningspengarna 

ute i verksamheten. 

– Vi är i alla fall inte fl askhalsen 

som gör att utbildningar inte kommer 

till stånd, slår Maria Johansson fast. 

Handläggare föreläser 

Den egna personalen, tjugofyra personer, 

räcker inte på långa vägar till för 

att klara att producera och genomföra 

de mängder av utbildningar det 

handlar om. Det behövs utbildare, 

ungefär 100 stycken, plockade ur den 

stora gruppen duktiga handläggare. 

betyder inte det att ni konkurrerar 

om bra arbetskraft? 

– Jo. Det är inte helt okomplicerat, 

men de fl esta chefer ser positivt på att 

låna ut sin personal till oss. Jag tycker 

man ska se på det som ett sätt att utveckla 

och behålla personal inom Försäkringskassan, 

säger Kent Karlsson. 

De inlånade utbildarna är värda all 

beundran, menar de. De fl änger land 

Maria Johansson 

är chef för Kompetensforum. 

Verksamheten 

kan 

strunta i 

oss om vi 

inte kan 

leverera. 

och rike kring med sina resväskor och 

får använda kvällar till planering . 

Kompetensutvecklingsarbetet har 

gjort en lång resa. Det var länge sedan 

man kom undan med att läsa högt ur 

ett tjockt utbildningsmaterial. Att 

man är en duktig handläggare, specialist 

eller chef innebär inte att man 

också är en bra utbildare. Det krävs 

också pedagogiskt kunnande. 

– Alla som vi rekryterar till utbildaruppdrag 

får gå igenom en utbildning 

i pedagogik som ger dem grunderna, 

säger Carl-Johan Schnell. 

– Det handlar inte om att få ut utbildning 

utan om att få in den, säger 

Kent Karlsson och pekar på huvudet. 

Webben som verktyg 

De strävar efter att komma bort från 

synen på utbildning som information, 

riktigt lärande är ny kunskap som 

omformas till kompetens. 

Allt mer av de anställdas kompetensutveckling 

sker på webben. Men 

är skälet för det pedagogiskt eller ekonomiskt? 

Svaret tycks vara både och. 

När det dessutom handlar om stora 

mängder utbildning, som under de senaste 

för Försäkringskassan så omvälvande 

åren, så har utbildning på webben 

varit absolut nödvändig. 

– Det är fascinerande att se vad som 

gjorts under kort tid, menar Carl-Jo- 

deTTA Är KomPeTensForum 

■ 24 anställda. 

■ Finns på tre orter: Stockholm, Göteborg och Sundsvall. 

Kompetensen och uppgifterna är lika på de tre 

orterna men Sundsvall svarar av lätt insedda skäl för 

det mesta när IT behöver kompetensutveckling. 

■ Erbjuder cirka 220 utbildningar. Andelen 

webbaserade utbildningar är 56 procent. 

■ Deltagare i utbildningar 2010 (1 jan-25 okt): lärarledda 

utbildningar 8 549, webbaserade utbildningar 

37 016. Totalt 45 565. 

■ Genomför utbildningar på drygt 40 orter. 


Många på Kompetensforum har pedagogisk bakgrund. Carl-Johan Schnell är gymnasielärare och har 

arbetet med läromedelsproduktion och webbaserade utbildningar. Kent Karlsson är förskolelärare i grunden 

och har arbetat med ungdomar och på Arbetsförmedlingen. 

han Schnell. Idag är mellan 50-60 procent 

av utbildningarna webbaserade. 

De tycks vara populära, betyget är 

4,8 på en sexgradig skala. 

– Det finns mycket att utveckla, förbättra 

och göra roligare. Utvecklingspotentialen 

är stor. Vi har ett guldläge, 

säger Carl-Johan Schnell. 

Glädje och entusiasm 

Om de tre som DS träffar är någorlunda 

representativa så är Kompetensforum 

en arbetsplats där man har kul och där 

entusiasmen inför uppgiften är stor. 

– Det är en jättekraft i gruppen, säger 

chefen Maria Johansson, vi har ett 

bra driv och framåtanda. 

Och så lägger hon till att hon nog 

har Försäkringskassans roligaste jobb. 

– Det är mycket att göra och visst 

är vi trötta ibland men vi har kul på 

jobbet, säger Carl-Johan Schnell. 

– Det är fantastiskt att få vara en 

del av att få människor att utvecklas, 

säger Kent Karlsson. 

Så ber jag om var sitt exempel på 

något som blev bra, något de är nöjda 

med. Det blev två exempel vardera. 


Utmaningen 

är 

att hantera 

behoven 

från många 

olika yrkesroller. 

Kent Karlsson nämner senvåren 

och sommaren i år då Kundcenter på 

kort tid och med sen förvarning rekryterade 

massor av ny personal. 

– Vi servade med sex lärarledda utbildningstillfällen 

per anställd. Ett 

jättejobb. 

Han framhåller också den pedagogiska 

grundutbildningen som tidigare 

bara fanns för de inlånade utbildarna. 

Idag får också de försäkringsmedicinska 

koordinatorerna ta del av den. 

Och nu efterfrågas den även av chefer 

och specialister. 

Carl-Johan Schnell lyfter fram Aktiv 

coachning, en utbildning som togs 

fram för Kundcenter men som nu anpassas 

vidare. 

– Det är en kioskvältare, säger han 

med en metafor lånad från media. 

Hans andra exempel rör det nya 

upplägget för webbutbildningarna 

som nu målgruppsanpassas i större 

utsträckning. 

bemötande är svårt 

När jag ber om exempel på något 

som inte varit lika lyckat är det lite 

foTo: Bror karlsson 

trögare. Men okey då, bemötandeutbildningar 

är svårt – för hur förändrar 

man någons beteende på två dagar 

eller genom att läsa en bok? 

I grunden för arbetet finns förstås 

en plan. Sådana är nödvändiga men 

måste ständigt revideras. Som när KC 

plötsligt fick pengar till nyrekrytering 

i stor skala eller när ett problem 

uppstår som nyligen med kontrolluppgifterna. 

– Utmaningen är att hantera behoven 

från många olika yrkesroller, säger 

Maria Johansson. 

– Vår roll är också att balansera 

olika intressen, till exempel mellan 

huvudkontorets experter och de som 

ska ta emot utbildningen, säger Carl- 

Johan Schnell. 

På Kompetensforum sitter man inte 

och gissar om utbildningbehoven. 

Planeringen görs tillsammans med 

Kompetensutvecklingsrådet, KUR, 

där de flesta delar av verksamheten är 

representerade och det finns hela tiden 

kontakter med verksamhetsnära 

HR. Det strategiska inriktningsbeslutet 

om vad och hur Försäkringskassan 

ska satsa framöver kommer självfallet 

att spela en stor roll för det kommande 

arbetet. 

– Vår styrka är att vi känner verksamheten 

och gör kvalitetssäkrade 

utbildningar som kan användas i hela 

landet. Vi kommer gärna ut till ledningsgrupper 

och arbetsgrupper för 

en dialog om utbildningsbehov, säger 

Maria Johansson. 

Anders LjunGberG 

23

24 

24 

NYA RÖN 

vissTe du ATT ... 

…allt färre är kvar i sjukskrivning 

efter ett halvår. 1999–2002 

var sjukskrivningstiden för sjukfall 

som pågått i minst 60 dagar 

cirka 6 månader (medianvärdet). 

2009 var motsvarande tid 4 månader. 

… 

…2009 var bara drygt 6 procent 

av de långvarigt sjukskrivna arbetslösa 

medan det gällde 17 procent 

under åren 1999–2000. 

… 

…kvinnor utgjorde 65 procent 

av de långvarigt sjukskrivna som 

påbörjade sina sjukfall 2003. Förra 

året hade andelen sjunkit till 

61 procent. 

… 

…mellan 1999–2003 ökade andelen 

långvarigt sjukskrivna med 

psykiska sjukdomar kraftigt, 

från 18 till 30 procent. Sedan 

2005 har andelen minskat något 

men svarade 2009 för 27 procent 

och är därmed fortfarande den 

vanligaste sjukskrivningsorsaken. 

… 

…andelen med sjukdomar i rörelseorganen 

fortsätter att minska, 

från drygt 38 procent 1999 

till 26 procent förra året. 

… 

…några diagnosgrupper har ökat 

något i andel, nämligen tumörsjukdomar 

samt skador och förgiftningar. 

… 

…andelen 60–64åringar har ökat 

bland de långtidssjukskrivna de 

senast fem åren medan 50–59– 

åringarna har minskat. 

… 

Källa: Rapporten ”Långtidssjukskrivna, 

beskrivande statistik 

1999–2009” utgiven av Försäkringskassan(Socialförsäkringsrapport 

2010:16). 

… 

Fotnot: Medianvärdet innebär i det här fallet 

att det fi nns lika många sjukfall som pågått 

längre än 6 månader som det fi nns fall 

som pågått kortare tid. Med långvarigt sjukskrivna 

avses personer som varit sjukskrivna 

längre än 60 dagar. 

från folkrörelseideal 

till marknadsfi losofi 

Kvinnorna på Försäkringskassan har gått från att framställas 

som ”glada fl ickor” till att beskrivas som kompetenta handläggare 

och knivskarpa chefer. Det konstaterar statsvetaren 

Stina Melander som studerar Försäkringskassans tidningar 

från 1975 till idag. 

Stina Melanders undersökning av 

tjänstemannakulturen inom Försäkringskassan 

ingår som en del i det stora 

forskningsprojektet ”Från många 

till en” som planeras gå i mål under 

nästa år. Slutsatsen om utvecklingen 

från de glada fl ickorna fi nns i artikeln 

”Ny kultur på Försäkringskassan?”, 

som presenterats på en konferens. 

Studien är inte färdig och slutsatserna 

fortfarande preliminära. 

Hon har valt tidningarna, Social 

Försäkring, som gavs ut av Försäkringskasseförbundet 

(FKF), från 1975 

till och med 2004, och Dagens Socialförsäkring 

från 2005 eftersom de, 

menar hon, speglar den allmänna 

kulturen i Försäkringskassan och inte 

lokala variationer eller subkulturer. 

Att det förhåller sig på det viset har 

hon fått stöd för i det trettiotal intervjuer 

hon gjort med handläggare. 

Självklart tankesätt 

Att försäkringskassorna var en folkrörelse 

med rötter i 1800-talets frivilliga 

sjuk- och begravningskassor var 

en självklarhet 1975 då studien inleds. 

Även om försäkringen då sedan rätt 

länge både var fi nansierad och övervakad 

av staten så var det ett minne som 

vårdades. Ofta kopplas de anställdas 

samhällsintresse till folkrörelsebakgrunden. 

Men i en debattartikel av en 

handläggare 1979 ifrågasätts självbilden. 

Skribenten frågar om inte en jurist 

kan vara människointresserad och 

ha samhällsintresse och engagemang 

samt om inte en person med facklig 

erfarenhet och rörelsebakgrund kan 

sakna de egenskaperna? Dessutom 

tillägger skribenten att det viktigaste 

måste vara ”att socialförsäkringen till- 

lämpas likformigt över hela landet”. 

Stina Melander kopplar debattinlägget 

till den ”känsliga” frågan om 

utbildning. Vid mitten av 1970-talet 

började det anställas en del högskoleutbildade 

som dock inte självklart 

togs emot med öppna armar. ”Det är 

ju inte så att psykologisk vardagsvett 

och omtänksamhet följer med exempelvis 

höga lönegrader eller ´fi n´ utbildning” 

skriver Social Försäkrings 

chefredaktör. Att vara en god försäkringskasseanställd 

handlar främst 

om engagemang, inte formell kompetens 

– kassan är ju en rörelse, menade 

han. 

Främsta skillnaden 

Kanske är det just inställningen till 

formell utbildning som är den största 

kulturskillnaden när dagens kassa 

jämförs med för 35 år sedan. Idag är 

det knappast någon som inte ser det 

som naturligt att akademisk utbildning 

är ett krav vid nyrekrytering 

till många handläggartjänster. Vill vi 

veta om författaren vill peka ut någon 

kulturförändring som den viktigaste 

så får vi vänta till nästa år då 

forskningsprojektet ”Från många till 

en” redovisas i bokform. 

Perioden 1975 – 1984 har i uppsatsen 

fått rubriken ”chefen som hjälte”. 

I långa reportage beskrivs chefer 

som energiska och hängivna medarbetare, 

skriver Stina Melander. Det är 

allvarliga män fotograferade bakom 

sina skribord i mörka kostymer. Den 

anställda majoriteten, kvinnorna, 

är ofta namnlösa men leende. Det är 

”fl ickorna i Lärbro” eller ”en glad tjej” 

på lokalkontoret i Jönköping. 

Under perioden 1985 – 1994 har 

sTudie 

Titel: Ny kultur 

på försäkringskassan? 

Författare: 

Stina Melander 

Publicerad: 

GRI-rapport 

2010:2, 

Göteborgs 

universitet 


kassan förändrats. Nu är det rehabilitering 

som gäller och hjälterollen flyttas 

från chefen till handläggaren. 

– Med kampen mot ohälsan, eller 

vad den kom att symbolisera, blev 

handläggarrollen plötsligt fokuserad 

på ett sätt den inte varit tidigare. 

Nu blev också utbildningen viktig eftersom 

det handlar om de anställdas 

kompetens. Kampen mot ohälsan 

gjorde också att det blev skillnader 

mellan olika yrkesgrupper inom kassan, 

något som idag ses som tämligen 

självklart, säger Stina Melander i ett 

mejlsvar till DS. 

Det är också nu som influenserna 

från marknadstänkandet smyger sig 

in, kassan ska gå, sägs det i artiklarna, 

från en myndighetskultur till en 

servicekultur. 

Överhuvudtaget är det en optimistiskt 

organisation som skildras de här 

åren. Men det skulle komma andra tider. 

År präglade av hot 

Stina Melanders tredje kapitel handlar 

om tiden fram till 2004, alltså 


fram till förstatligandet när kassorna 

slogs samman med Riksförsäkringsverket 

till Försäkringskassan, den vi 

har idag. De här är år av hot. Rehabiliteringen 

fungerar inte. Inte heller 

organisationen som dessutom lever 

under återkommande hot om förstatligande. 

I den mån det finns någon 

hjälteroll fylls den nu av de unga akademikerna. 

De ska, som det heter i 

en platsannons, vara med och forma 

framtidens försäkringskassa. 

Mycket har hänt sedan de första 

numren som hon läst. Nu är till exempel 

kvinnorna inte längre i minoritet 

i chefsgruppen, även om det 

högst upp fortfarande är män. Detta 

är något som påpekas i ett inlägg från 

någon i den starkt kvinnodominerande 

handläggargruppen som, skriver 

Stina Melander, vid den här tiden 

”fått en annan status och tillåts säga 

sitt i olika sakfrågor. Som till exempel 

att männen styr trots att 85 procent 

av de anställda är kvinnor. 

Sista avsnittet behandlar tiden efter 

förstatligandet som det kommer 

till uttryck i den nya tidningen, Da- 

illustration: Magdalena 

WennBerg laVeBraTT 

gens Socialförsäkring. Den är mer en 

interntidning än föregångaren, skriver 

hon. 

Det första året, konstaterar hon, är 

tidningen fylld av positiva rubriker, 

allt tycks bra. ”Det intressanta är att 

texten sen inte alls berättar om idel 

succéer utan om sjunkande produktivitet 

totalt sett och minskad tilltro 

hos befolkningen”. 

Och så gör chefen comeback i hjälterollen. 

Fokus på service 

Idag är folkrörelsenormen historia 

och ersatt av en marknadsnorm inriktad 

på service till kunderna och en 

professionell norm som sätter fokus 

på handläggarnas kompetens. 

Till sist konstaterar Stina Melander 

att kvinnorna sedan länge blivit vuxna 

i Försäkringskassan. Det är inte 

längre ”de glada flickorna i kassan” 

utan kvinnor framställs som ”kompetenta 

handläggare och knivskarpa 

chefer”. 

Anders Ljungberg 

NYA RÖN 

Mycket har hänt på Försäkringskassan. Bilden 

från1970-talet av”glada flickor”bakom den allvarlige 

manlige chefen har bytts mot professionella handläggare 

och knivskarpa kvinnliga chefer 

25

NYA RÖN 

ett vanligt ord som 

fått ny betydelse 

När ordet ”ansvar” förekom i den politiska debatten under 

1970-talet var det ofta kopplat till ”staten” eller ”samhället. 

Tjugo år senare, från 1990-talet och framåt, hänger det istället 

ihop med ”individen”, ”eget” och ”aktiv”. 

Malin Junestav, forskare vid Institutionen 

för ekonomisk historia vid Uppsala 

universitet, granskar i en färsk 

rapport hur sjukskrivning framställs 

i det politiska språket. Tyngdpunkten 

ligger från femtiotalet och framåt. Det 

är en tid som rymmer det tidiga femtiotalets 

stora socialpolitiska debatt 

som ledde till att inkomstbortfallsprincipen 

blev norm i försäkringen, 

1960- och 1970-talens reformarbete 

där det bland gjordes ett kortlivat försök 

med ett av försäkringskassorna 

administrerat socialförsäkringstillägg 

(Soft) och perioden med betoning 

av arbetslinjen och krav på individen 

som vi fortfarande befi nner oss i. 

Undersökningen bygger på mängder 

av riksdagsdebatter, utredningar, 

remissyttranden och beslutstexter. 

Malin Junestav har gjort en datorbaserad 

kvantitativ textanalys som visar 

hur ofta och i vilka sammanhang ett 

Det är svårt a t t fi n n a vetenskapligt 

belägg för vilken rehabilitering som 

stödjer återgång i arbete. Studierna är 

förhållandevis få och det är svårt att 

jämföra dem med varandra. Det visar 

en litteraturgenomgång vid Göteborgs 

universitet. 

Syftet med projektet har varit att 

beskriva vad som främjar återgång i 

arbete efter sjukskrivning för besvär 

från rörelseapparaten och lättare psykisk 

ohälsa. Det har gällt både effekten 

av rehabilitering och av förhållanden 

i arbetsmiljön. Det material som 

har studerats är vetenskapliga originalartiklar 

i olika internationella litteraturdatabaser 

från 1990–2008. 

Genomgången visar att det fi nns 

ett visst stöd för att multidisciplinär 

rehabilitering som innehåller fysisk 

antal nyckelord dyker upp. För, skriver 

hon, innebörden i de använda orden 

och begreppen påverkas av vilka 

ord som omger dem. Ett exempel på 

det är om ”ansvar” kopplas till ”samhället” 

eller till ”individen” så får det 

olika innebörd. 

– I det politiska språket ser jag hur 

individens behov och samhällets ansvar 

från första halvan av 1990-talet 

förskjuts mot aktivering och eget ansvar. 

Hur vi talar om sjukskrivningarna 

samvarierar med hur regelverk 

och institutioner byggs upp. Ett striktare 

tal och ett striktare regelverk går 

hand i hand, säger Malin Junestav i 

ett pressmeddelande. 

Lika i olika läger 

I 1990-talsdebatten, framhåller hon, 

blir det tydligt att språket är lika i 

de olika ideologiska lägren. Under 

1960-talet och 1970-talet lyfts rät- 

aktivitet och psykologisk intervention 

såsom lösningsfokuserad KBT är 

positiv för personer som är sjukskrivna 

för besvär i rörelseorganen. Även 

”koordinerad vård” och coachning 

kan ha effekt tidigt i ett sjukfall. När 

det gäller psykiska besvär hittades 

inget entydigt stöd för någon viss behandling. 

Totalt fann man drygt 2 600 artiklar. 

105 bedömdes som relevanta i 

sammanhanget och av dessa bedömdes 

79 vara av tillräcklig kvalitet. Författarna 

är förvånade över att så få 

studier håller god vetenskaplig kvalitet 

men resonerar också om orsaker. 

Några kan vara att rehabilitering oftast 

sker i miljöer långt från forskarna 

och oftast utifrån lokala förutsättningar. 

Även om studierna håller god 

rAPPorT 

Titel: Sjukskrivning 

som politiskt 

problem i välfärdsdebatten 

– det politiska 

språket och 

institutionell 

förändring. 

Författare: 

Malin Junestav 

Utgiven: IFAU 

2010:16 

ansvar? 

ansvar! 

tighetsperspektivet fram. När sjukskrivningarna 

var som fl est i skiftet 

mellan 1980-tal och 1990-tal var de 

samtidigt en icke-fråga. När sedan arbetslöshetskrisen 

mattades av sågs de 

många och framförallt de långa sjukskrivningarna 

som en effekt av ett 

hårdnande arbetsliv. Och sedan, när 

kurvorna redan börjat vända nedåt, 

blev det ett samhällsekonomiskt problem 

och det talades från alla håll om 

ett överutnyttjande och kraven på 

den försäkrade blev hårdare. 

Malin Junestav har tidigare undersökt 

språket och idéerna kring 

socialförsäkringarna. Till exempel 

i doktorsavhandlingen (2004) om arbetslinjen 

i den socialpolitiska debatten 

och i en rapport om politiska 

idéer och sociala normer i socialförsäkringssystemet 

(IFAU 2007:4). 6 

rAPPorT 

Anders Ljungberg 

få belägg för bra rehabilitering 

kvalitet är det komplicerat att göra 

jämförelser. Bland annat skiftar försäkringssystem 

och arbetsmarknad 

liksom defi nitionen av återgång i arbete, 

sjukskrivningens längd före insatsen 

liksom tiden mellan insatsen 

och uppföljningen. 6 

evA Lindén 

Titel: Återgång i arbete 

efter sjukskrivning för 

rörelseorganens sjukdomar 

och lättarepsykisk 

ohälsa 

Författare: Professor Eva Vingård m fl . 

Utgiven: I skriftserien Arbete och 

hälsa (nr 2010:44,3), Göteborgs universitet 


Ett av de projekt som presenterades 

under dagen kallas Vitalis och riktar 

sig till kvinnor som närmar sig utförsäkring 

efter det att deras tidsbegränsadesjukersättning 

upphör. 

Syftet är att se om 

kvinnor som får 

utökat och samordnat 

stöd med 

psykologbehandlingen 

ACT (acceptance 

and commitment 

therapy) Ingrid Anderzén, 

som gemensam folkhälsoforskare. 

nämnare i högre 

grad närmar sig arbetsmarknaden. 

– ACT är en form av kognitiv beteendeterapi 

och syftar till att synliggöra 

tankesätt och beteendemönster, sa 

Ingrid Anderzén. Det vi vill uppnå är 

att öka individens psykologiska handlingsutrymme. 

Flera grupperingar 

Hittills har 243 kvinnor med tidsbegränsad 

sjukersättning på grund av 

psykiska besvär eller smärta kommit 

med i projektet cirka fyra månader 

innan de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. 

Många har varit borta 

från arbetslivet i fem–sex år. Efter 

samtycke har de delats in i tre grupper. 

En grupp som får ACT–behandling, 

en grupp som får både teambedömning 

och behandling och en 

grupp som hanteras på vanligt sätt 

och utgör kontrollgrupp. 

– Via en teambedömning vill vi se 

om vi kan hitta personer där en ACT– 

behandling är relevant. Det är ju inte 

säkert att ACT passar alla. 

Projektet startade i januari och de 

första deltagarna skrevs in i arbetslivsintroduktionen 

i augusti. Det är 

därför för tidigt att se mätbara resultat. 

– Men handläggarna på Arbetsförmedlingen 

är väldigt positiva. De 

kvinnor som deltar i vårt projekt är 

betydligt mer motiverade och inställda 

på en förändring när de kommer 


till arbetslivsintroduktionen än vad 

som är vanligt. 

Det är Samordningsförbundet i 

Uppsala län som är ägare av Vitalis, 

som är ett samverkansprojekt med 

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, 

kommunen och landstinget. 

Projektet pågår till juli 2011 men man 

kommer att följa personerna över ett 

år, det vill säga till mars 2012. 

Socialförsäkringsforskningens dag 

är ett årligen återkommande evene- 

NYA RÖN 

kBT-behandling ökar motivationen 

De som deltar i vårt projekt är betydligt mer motiverade när 

de kommer till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. 

Det sa Ingrid Anderzén, forskare vid institutionen för folkhälso– 

och vårdvetenskap, Uppsala universitet, på Socialförsäkringsforskningens 

dag 26 oktober. 

mang som arrangeras av Försäkringskassan 

där några av de forskare som 

har fått forskningsmedel via Försäkringskassan 

presenterar sina projekt. 

Medel kan även fördelas till forskning 

inom Pensionsmyndighetens område. 

Temat den här gången var ”Sjukskrivningens 

faser”. Forskare från 

Malmö, Örebro, Sundsvall, Lund, 

Stockholm och Uppsala presenterade 

sina projekt. 6 

evA Lindén 

Samtalsbehandlingen syftar till att synliggöra tankesätt och beteendemönster. 

27

ljungbergs 

mediemix 

ÅSIKTer & DebATT 

AnDerS 

ljungberg 

jAg hAmnADe pÅ... 

...ett seminarium om kunskap 

och offentligt beslutsfattande 

som ISF, Inspektionen 

för socialförsäkringen, 

arrangerade. 

Det visade sig redan när bevakningsområdets 

nye minister, Ulf Kristersson, 

äntrade podiet att det var ett 

födelsedagskalas. Tänk att ha en generaldirektör 

som är ”så hängiven 

uppgiften att han firar 60-årsdagen 

med ett seminarium”. 

Men seminariet behövde inget kalas 

som ursäkt. Mycket var intressant. 

Kristerssons anförande till exempel, 

trots att han slog fast vad som redan 

var känt. Det kommer att bli föränd- 

Utan följdfrågor blir förvirringen total 

I Allehanda från Västernorrland, den 

4 oktober, kan man läsa om en kvinna 

som gått vidare från Försäkringskassan 

till begravningsbranschen. 

Det passar ju bra eftersom det väl inte 

är riktigt sant att kassan tar hand 

om hela resan. Det som är intressant, 

tycker jag, är att hon nu jobbar 75 

procent mot de i snitt 11 timmar om 

dagen som hon säger att hon jobbade 

på kassan. Alltså 55 timmar i veckan, 

cirka 60 timmar övertid i månaden. 

Det blir minst en och en halv vecka 

kompledigt i månaden. Undra på att 

hon blev tvungen att jobba så mycket. 

Nä, jag tror att det är båg. Och som 

vanligt frågar inte reportern. 

Så drogs mattan bort under Cristina 

Husmark Pehrsson. Att inte kunna 

ta tag i svåra ärenden var tungt, säger 

hon till expressen den 6 oktober. 

Men grundlagen gjorde ju så att hon 

inte kunde lägga sig i enskilda ärenden 

(fast hon gjorde väl så gott hon 

kunde, kan man väl tillägga). Till TT 

säger hon samma dag: 

– Många gånger hade jag velat lyfta 

luren till Försäkringskassan och tala 

med de här människorna själva. 

Martin Lindblom, chefredaktör på 

lo-tidningen har i nr 32, lyssnat på 

regeringsförklaringen och hört statsministern 

tala om att alla stora reformer 

har skönhetsfel men att det mest 

beror på att byråkratiska tjänstemän 

ringar i sjukskrivningsreformen, men 

vilka och när vet han inte ännu. Hemläxan 

ska bli ordentligt gjord, prestige 

får inte bli ett hinder, stenar ska 

vändas och det ska lyssnas på alla fast 

inte så mycket på dem som vill tillbaka 

till det gamla. Arbetet ska grundas 

på kunskap, tidigare har det varit 

”för mycket rita, gissa och springa”, sa 

han, och jag antar att de som vill får 

ta åt sig. 

Bland talarna fanns flera som ägnat 

mycken möda till att förse politikerna 

med kunskap som underlag för 

beslutsfattandet. Statsvetaren Shirin 

Ahlbäck Öberg visade en intressant 

modell för hur kunskap tas emot, föredragets 

titel ”mellan nonchalans 

och teknokrati” säger en del om hur 

missförstått avsikten, för regeringen 

begår inga fel, det är bara underhuggarna 

som ska lastas, enligt statsministern, 

enligt Lindblom. 

Allt elände är inte Försäkringskassans 

fel. Svenska Dagbladets ledarsida 

ger lite stöd till kassans handläggare 

den 14 oktober. Den, ledarsidan 

alltså, skriver att ”tidigare regelformuleringar 

om särskilda skäl ransonerats 

bort för hårt, vilket har lett till 

orimliga beslut på Försäkringskassan. 

Det var även ett misstag att låta de tre 

kunskap tar 

sig oftast 

fram på 

något sätt. 

månaderna i omförsäkringen ligga 

hos Arbetsförmedlingen rent ekonomiskt.” 

Nu när det är dags att fila bort skavankerna 

tycker SvD att regeringen 

ska släppa på prestigen. ”Envishet är 

en bra egenskap hos en vinnarskalle, 

men det är också en egenskap vi förknippar 

med åsnor.” 

En Frölundaspelare har vunnit mot 

Försäkringskassan skriver sajten hockeysverige.se 

den 19 oktober. Så kul. 

Äntligen en framgång för Frölunda! 

mottagandet kan se ut. Passar inte 

framtagna fakta väntar papperskorgen 

och besluten kan bli tvärtemot 

det föreslagna som när ett antal högskolor 

blev universitet för inte allt för 

länge sedan. Ibland händer ingenting. 

Men man bör inte misströsta menade 

Daniel Tarschys som verkat såväl 

som framtagare av fakta som riksdagsman. 

Det handlar om en lång 

process och kunskap tar sig oftast 

fram på något sätt. 

Sacos Gunnar Wetterberg redovisade 

en tio i topplista över våra bästa 

finansministrar. Johan August Gripenstedt, 

finansminister 1856 knep 

förstaplatsen. Men det var ju väntat. 

Eller hur? 

AnDerS ljungberg 

28 dagens socialförsäkring • november 2010 

illUsTraTion: Ulf frödin

… jan larsson 

Jan Larsson på Socialstyrelsen har varit något av Mr Beslutsstöd. Nu 

är han tjänstledig två år för att jobba på Försäkringskassan med att 

ta fram ett instrument för att bedöma arbetsförmåga. Två uppdrag 

som heter duga. 

Du har nämnt att en läkare du 

känner undrade om du egentligen 

var riktigt klok som åtog dig ett 

uppdrag som beslutsstödet. han 

såg det lite som ett självmordsuppdrag. 

och nu har du gjort det 

igen. Är du riktigt klok? 

– Ha ha. Jag vet inte, hoppas det. Det 

är väl det att jag gillar utmaningar. 

Så hur svårt var det att få fram 

beslutsstödet? 

– Rekommendationerna vid somatiska 

diagnoser var egentligen inget 

problem även om det naturligtvis var 

en lång process. Svårare var det med 

psykisk sjukdom. Och där fick vi ju 

också backa och göra om. 

– I början fanns en stark skepsis 

från läkarhåll. Att ta fram rekommenderade 

sjukskrivningstider såg 

man som både omöjligt och onödigt. 

Men i takt med att allt fler läkare involverades 

i arbetet och vi presenterade 

ett rimligt material så började det 

vända. Och nu används det av en majoritet 

av läkarna. 

men det lär finnas de som inte 

ens vet att det existerar. 

– Jo, det stämmer nog. Framför allt 

en och annan äldre läkare som inte 

har en dator. Det händer att någon 

ringer och ber oss skicka rubbet per 

post. 

jobbar Socialstyrelsen vidare 

med beslutsstödet? 

– Man har nyligen beslutat att det 

ska vara en del i myndighetens reguljära 

verksamhet vilket är bra. Det betyder 

att stödet blir föremål för tillsyn, 

analys och uppföljning. 

– Faktum är ju att om något annat 

i vården hade spretat lika mycket som 

sjukskrivningstiderna gjorde tidigare 

hade det blivit ett ramaskri. Det hade 

aldrig accepterats. 

och vad ska du göra nu? 

– Jag ska vara projektledare för regeringsuppdraget 

att arbeta fram metoder 

för att bedöma arbetsförmågan 

mot reguljära arbetsmarknaden, det 

vill säga i princip efter 180 dagar i ett 


sjukfall. Jag finns inom Försäkringsprocesser 

på huvudkontoret men 

vi kommer att samverka brett, inte 

minst med LFC–organisationen. 

hur ska ni arbeta? 

– Jag har bara varit här några veckor 

så det är lite tidigt att säga. Men 

vi håller på att fila på en projektplan 

och jag räknar med att bilda ett antal 

arbetsgrupper som fokuserar på olika 

delar. Till exempel hur befintliga instrument 

fungerar och kan utvecklas, 

hur mätmetoderna ska se ut och hur 

instrumentet ska komma in i processen 

i övrigt. 

– Första delrapporten ska vi lämna 

redan 22 november så det gäller att vi 

snabbt skaffar oss en uppfattning om 

hur vi ska jobba. 

hur ska instrumentet användas 

egentligen? 

– Jag tror att det handlar om en 

samlad metod eller process snarare 

än ett instrument med stort I. Det vi 

till slut kommer fram till ska ange 

vad som ska bedömas och hur, samt 

precisera ramarna för Försäkringskassans 

beslutsfattande. 

vad blir knepigast tror du? 

– Kanske att förväntningarna är så 

stora. Efterfrågan på något med vars 

hjälp arbetsförmåga kan bedömas har 

funnits så länge att det nästan gått 

magi i det. Det gäller att försöka få 

bort det, få alla inblandade att se att 

det vi ska försöka nå är något rimligt 

och rättssäkert. 

vilken bakgrund har du? 

– Jag rekryterades till Socialstyrelsen 

från Läkarförbundet 

där jag var utredare och kanslichef. 

Så jag har 

ett brett kontaktnät 

i läkarkåren 

vilket jag hade 

stor nytta 

av när vi 

jobbade 

med 

beslutsstödet 

och 

säkerligen 

också 

kommer att 

ha i det här 

uppdraget. 

vad ska du göra 

sedan? pusta ut eller 

hoppas på nya uppdrag 

att sätta tänderna 

i? 

– Om det går bra och jag 

har krafter kvar kommer 

jag säkert inte att ha något 

emot ett nytt uppdrag. 

TexT och bIlD: evA lInDén 

Fotnot: Det försäkringsmedicinska 

beslutsstödet innehåller 

övergripande principer för sjukskrivning 

samt rekommenderade 

sjukskrivningstider vid mer än 

150 diagnoser (www.socialstyrelsen.se). 

boxnIng, mc, hAmmAre och nobelprISTAgAre 

nYFIKen pÅ ... 

Ålder: 53 år. 

Bor: På Söder i Stockholm. 

Familj: Sambo Karin, tjugoåriga dottern Nike samt de vuxna bonussönerna Fredrik och Mikael. 

Gillar att göra på fritiden: Träna boxning, köra mc och snickra på fritidshuset i Västernorrland. 

– Jo okey, det låter lite macho. 

På nattduksbordet: Snart en bok av Mario Vargas Llosa. 

– Jag är ingen bokslukare men när det gäller nobelpristagarna har jag bestämt mig för att åtminstone 

läsa en bok av varje pristagare. 

29

nÄST SIST 

SPrÅKSPALTEn 

Heter det mejl 

eller e-post? 

Försäkringskassan har nyligen uppdaterat 

riktlinjerna för språket igen. Det gör vi ganska 

ofta, för språket ändras och vi vill inte att riktlinjerna 

ska vara gammalmodiga. 

Fast ibland är de gammalmodiga trots att de är 

uppdaterade. En uppmärksam medarbetare såg att 

enligt riktlinjerna ska vi skriva e-post och inte email 

eller mejl. Men när medarbetaren läste ett IM 

där det stod ”Frågor om detta meddelande ställs 

till mig via mejl eller på telefon…” uppstod en 

viss förvirring. Hur är det egentligen? Svaret är 

att i myndighetstexter skriver vi e-post, men i mer 

vardagliga texter kan vi skriva mejl. Vi skriver 

dock aldrig e-mail i svenska texter. 

Tips från riktlinjerna som gör din text bättre 

Riktlinjerna kan användas som en handbok. I slutet 

fi nns en käck checklista på sådant som är bra 

att tänka på. Här är några tips: 

• Skriv rakt och aktivt. En passiv mening blir abstrakt 

och det framgår inte vem som gör vad. 

Exempel: Ansökan om ersättning avslås då ett 

medicinskt underlag som anses behövas inte 

skickats in. 

• Undvik syftningsfel. Sådana är vanliga när man 

börjar en mening med efter att, för att, genom att 

eller redan. Vem är det som klickar på länken i 

följande mening? Genom att ”klicka” på länken 

kommer den text som länken hänvisar till upp 

på skärmen. Ett annat vanligt syftningsfel är att 

man blandar ihop vem som är vem. Exempel: När 

man granskar rapporten förstår man att man saknar 

kompetens inom området. 

• Se till att ditt budskap blir tydligt. Vad kan man 

dra för slutsatser av följande text? Tidigare undersökningar 

har visat att varannan medarbetare 

är för förslaget om ändrade öppettider. En 

ny undersökning visar att det är tvärtom. 

• Skriv inte onödigt krångligt. Vad betyder till exempel 

följande mening? Försäkringskassan fi nner 

det inte uppenbart att anledning saknas att 

inte innehålla ersättningen. 

Vet du förresten att språket har en egen 

sida på Fia? Du hittar den under fl iken Kund. Där 

fi nns viktig information, länkar till användbara 

dokument och vanliga frågor och svar om 

språket. Där fi nns också en länk till 

vår e-postlåda, om du har frågor om 

språket. Vi svarar gärna. 

AGnETA HÄGGSTrÖm 

verksamhetsutvecklare, blanketter och språk 

TIPSSEXAn 

Plötsligt händer det... 

Försäkringskassan är en kunskapsorganisation. Det produceras massvis 

av kunskap, det hålls med en egen utbildningsavdelning och folk utbildas 

från det de anställs tills det är dags att lämna. Och som grädde 

på moset fi nns Dagens Socialförsäkring. Lusläs och bli uppdaterad. När 

det är gjort fi nns också chansen att tjäna pengar. Svara på frågorna och 

skicka in lösningen till ds@forsakringskassan.se senast den 6 december. 

Tre vinnare får tre Trisslotter vardera. Plötsligt händer det. 

En kunskapssammanställning 

1 är på gång från SBU. Den 

fokuserar på 

1 de övre extremiteterna 

X den bortre parentesen 

2 de lägre extremisterna 

EU vill lägga sig i hur föräld- 

2 raförsäkringen ska se ut. Vilka 

är det som tyckt till om mammaledigheten? 

1 Ministerrådet 

X EU-parlamentet 

2 Välfärdsutskottet 

Snart kan vi gå från arbets- 

3 platsen på Försäkringskassan 

till teatern och se ännu mera 

Försäkringskassa. Författaren har 

tidigare skrivit en pjäs om en annan 

myndighet. Vilken? 

1 Migrationsverket 

X Arbetsmiljöverket 

2 Regeringskansliet 

En forskare förklarar varför 

4 arbetsgivarna i Holland är villiga 

att betala sjuklön i två år. Vad 

heter forskaren? 

1 Loes van Emden Andres 

X Kevin Prince Boateng 

2 Rienk Prins 

vinnare: Ing-Marie Ekerum, LFC Uddevalla, Anita Johansson, Östersund, 

och Anita Englund, NFC Sollentuna, prickade in alla de rätta svaren på 

Tipssexan i nr 7. Grattis! Vinsten, Trisslotter, är på väg. 

rätta raden i nr 7 lyder X11 2X1 

reaktionär efterblivenhet... 

Även 1946 diskuterades sjukförsäkringen 

i Riksdagen. 

Herr Öhman (man sa och skrev så 

då) vände sig mot dem som hävdade 

att frikostiga (nåja) försäkringar skulle 

få medborgarna att slöa till och inte 

vilja jobba. 

”Mig förefaller det ändå, som om 

en tämligen ofattbar reaktionär efter- 

Ombordprojektet ska 

5 

1 minska utanförskapet inom 

handelsfl ottan 

X underlätta för och ge cheferna 

mer tid 

2 få personalen att känna större 

samhörighet med Försäkringskassan. 

6 Vem fyllde 60 år nyligen? 

1 Generaldirektören för ISF 

X Generaldirektören för Försäkringskassan 

2 Generaldirektören för Arbetsförmedlingen 

blivenhet präglar dem som hävda, att 

en sjukpenning på 3 kronor och 50 

öre om dagen – alltså en summa som 

ungefär motsvarar vad var och en av 

oss får betala för att äta en middag i 

riksdagsrestaurangen – skulle stimulera, 

som man från högerhåll säger, 

till simulation och åstadkomma försäkringsneuroser 

etc”. 

30 dagens socialförsäkring • novEmbEr 2010

or 

karlsson 

oanade följder av den mänskliga faktorn 

Även inom en statlig myndighet som 

Försäkringskassan som i hög grad 

styrs av lagar, förordningar, processer 

och olika riktlinjer uppstår ibland 

ett slags ”parenteser” när verkligheten 

bryter igenom. Det går helt enkelt 

inte att täcka upp för den mänskliga 

faktorn, hur mycket man än försöker. 

Följande små anekdoter har snappats 

upp i olika sammanhang, inte minst 

i samband med rökpauser, vilket som 

alla vet är de tillfällen när man får 

veta hur det egentligen står till med 

saker och ting. 

Vid en länsrätt i mellersta Sverige 

konstaterade rätten att en 

kvinna hade rätt till halv 

sjukpenning. Beslutet togs 

med stöd av utlåtande av 

kvinnans läkare. I domslutet 

gav rätten sjukskrivning 

till den behandlande läkaren! 

I ett mejl till en av Försäkringskassansfunktionsbrevlådor 

upplever en kund 

att verkligheten sviktar 

betänkligt. 

”Hej. Jag har fått ett brev 

från er att jag har fått för 

mycket bostadstillägg på grund av att 

jag inte har ändrat bostadsadress. Varför 

ska jag ändra bostadsadress när 

dagens socialförsäkring • novEmbEr 2010 

Vad göra? 

situationen 

är minst 

sagt delikat. 

kassan i Krankeryd ÅSA 

jag fortfarande bor på xxx 17b i xx? 

Har jag flyttat utan att veta om det? I 

så fall får ni informera mig om var jag 

bor så jag hittar hem. 

Med vänlig hälsning J…” 

En förmiddag står en nybakad enhetschef 

och kopierar handlingar i en 

korridor. Av någon anledning kastar 

hon en blick mot ett kontorsrum på 

andra sidan korridoren där hon genom 

en glipa i persiennerna till sin 

fasa får se två medarbetare inbegripna 

i en form av umgänge som nog bör 

hållas utanför arbetstid och arbetsplats. 

Ve och fasa! Vad göra? 

Situationen är minst sagt 

delikat. Knacka på och kon- 

frontera det amorösa paret? 

Nej det blev istället ett samtal 

med närmast överordnad 

chef som mer eller mindre 

fick den så kallade dåndimpen. 

För att göra en intressant 

historia kort så blev det 

en del konsekvenser för de 

inblandade. 

För undertecknad står det 

dock klart att den allvarligaste 

konsekvensen är att 

arbetet med att införa kontorslandskap 

på Försäkringskassan 

tog ny fart! 

Och allt är alldeles, alldeles sant! 

Dagens Socialförsäkring 

ges ut av försäkringskassan. 

Prenumeration: 190 kr inklusive 

moms för 9 utgåvor 

ISSn: 1652-94-72 

Adressregister och prenumeration: 

ds@foreningshuset.se 

dagens socialförsäkring 

103 51 stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör och 

ansvarig utgivare: 

catharina Byström 010-116 94 11 

redaktionen för DS och Fia, 

(försäkringskassans intranät): 

sven-erik Johansson 010-116 97 13 

(sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se) 

christer Järild 010-116 97 41 

Bror karlsson 010-116 10 77 

eva lindén 010-116 97 64 

anders ljungberg 010-116 97 55 

Layout: Press art www.pressart.nu 

Annonser: Urban Hedborg 

08–732 48 50, urban@uhmarketing.se 

www.uhmarketing.se 

Tryckeri: elanders 

omslagsfoto: Bror karlsson 

HoLmQvIST 

31

POSTTIDNING B 

Returadress: 


105 11 Stockholm 

Att vara generaldirektör i Försäkringskassan 

är bland det roligaste och 

mest inspirerande uppdrag man kan 

ha. Jag kan för min del inte tänka mig 

något roligare. Men visst fi nns det inslag 

även i mitt jobb som är tråkiga 

att hantera. Ärenden, som kommer 

upp i personalansvarsnämnden om 

otillåten sökning efter information i 

Försäkringskassans databaser hör defi 

nitiv dit. 

Det är inte tillåtet att söka information 

om sig själv eller andra för privat 

bruk eller av privat karaktär. Men 

trots kontinuerlig information och 

utbildning är det en jämn ström av 

ärenden som dyker upp i stickprovskontroller. 

Kontrollerna gör vi inte 

för att vi vill att någon ska åka fast, 

utan för att vi vill att man ska låta bli 

att göra det som inte är tillåtet. Det 

handlar om medarbetare, ibland med 

många år bakom sig i Försäkringskassan, 

som drabbas av löneavdrag eller 

i värsta fall riskerar att bli uppsagda. 

Det är så trist – och så onödigt! 

Till det positiva och riktigt roliga 

med arbetet som generaldirektör hör 

att få ta del av resultat från medarbetarundersökningar. 

Precis som tidigare 

har glädjande många valt att svara 

på årets undersökning. Det ger ett bra 

underlag för mig och övriga chefer att 

utgå ifrån när resultaten ska bli till 

handling. 

Årets undersökning visar ett fortsatt 

mycket högt nöjd medarbetarindex, 

NMI. Jämför vi oss med andra 

stora organisationer, där ett genomsnittligt 

NMI ligger på 83, är Försäkringskassans 

93 väldigt bra. Resultatet 

visar också på ett stort förtroende 

för den närmaste chefen. Det är bra, 

det nära ledarskapet fungerar i Försäkringskassan. 

Lite mer avvaktande är det när det 

gäller förtroendet för den högsta ledningen. 

En stor grupp har lagt sig i 

mitten av betygsskalan. Vi i Försäk- 

32 

Även trista ärenden finns i 

världens roligaste jobb 

Kontrollerna gör vi inte för 

att vi vill att någon ska åka 

fast, utan för att vi vill att 

man ska låta bli att göra det 

som inte är tillåtet. 

ADRIANA LENDER, 

FÖRSÄKRINGSKASSANS 

GENERALDIREKTÖR 

ringskassans ledning har anledning 

att ha särskilt fokus på detta. Vi vet att 

vi delar denna utmaning med andra 

stora organisationer med en geografi 

skt spridd verksamhet och kommer 

att försöka lära av dem som har lyckats 

lösa detta bättre. 

Men jag vill inte dra alla slutsatser 

direkt. Vi ska göra ett grundligt arbete 

kring de frågor, som bland annat 

medarbetarundersökningen lyfter 

fram. Det är ett arbete som redan har 

inletts inom ledningsgruppen med 

stöd, främst, av HR och Informationsstaben. 

Vi kommer också att inbjuda 

till dialog kring detta i olika sammanhang 

framöver. 

Ett väldigt avvikande resultat är att 

medarbetare med akademisk examen 

är mindre nöjda med sina utvecklingsmöjligheter 

än andra. Det brukar 

vara tvärtom. En stor grupp medarbetare 

är visserligen nöjda med den internutbildning 

som erbjuds och den 

information som fi nns, det är förstås 

bra, men en annan stor grupp är det 

inte. Det måste vi ta itu med.

DS (pdf 5 050 kB, öppnar nytt fönster - Försäkringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?