HUSDJUR nr - Hansa Husdjur

� föreningsAktuellt
Hansa
Husdjur
Den kompletta husdjursföreningen
Det ljusnar!
Minns ni Åke Modigs tal om tre
års ”ökenvandring” för mjölken?
Själv har jag försökt förtränga
budskapet och funnit tröst i
andras löften om att ”mjölken
bottnar” under 2006 och 2007,
därefter ser det ljusare ut. Äntligen
tycks signalerna nu komma!
Ni vet hur det känns när molnen
skingras. Några ljusstrimmor och
plötsligt ser allt lite ljusare ut!
Detta efter att ha träffat Svensk
Mjölks mjölkpolitiska avdelning
med Jonas Karlberg i spetsen.
Goda marknadssignaler: Ökad
global efterfrågan, nya asiatiska
marknader, ökat globalt välstånd,
med mera. De långsiktiga signalerna
är entydiga – det ljusnar!
Genomslaget kommer naturligtvis
inte att visa sig i nästa
månads mjölkavräkning men
riktningen är ändå klar. Ett gammalt
ordspråk gäller även denna
gång:
Tålamod är bittert men dess frukt
är söt!
Ingemar Persson, vd
Vallskördeprognos
2007
Årets vallskördeprognos
planerar vi med att inleda
den 14-15 maj med färdiga
resultat till den 16 maj. Vid
sen vår börjar provtagningen
den 21 maj. Utförligare information
finns på hemsidan
www.hansahusdjur.se och på
Gula kortet för maj månad.
Resultaten kommer löpande
att redovisas på hemsidan
och på telefonsvarare. För
norra länsdelen gäller telefon
0492-311 19, södra Kalmar
0480-47 15 80 och för Öland
0485-355 96.
Annica Hansson
46
H
Hansa till din tjänst
Att bibehålla celltalen under betesperioden!
Nu kommer sommaren med
värme och därmed de ofta återkommandecelltalsförhöjningarna
i tanken.
Att celltalen stiger när korna
utsätts för värmestress är helt naturligt.
Åtgärder för att underlätta
kornas värmestress är att se till
att de får tillgång till skugga. En
annan möjlighet är att utevistelsen
är nattetid, då det dagtid ofta
kan vara svalare inne i stallet.
En annan faktor är att under
sommaren ökar omgivningsbakterierna
av värmen och därmed
ökar smittrycket för korna. Därför
är det extra viktigt att så god
hygien som möjligt kring djuren.
Av samma anledning är det ett
måste med goda rengöringsrutiner
av vatten koppar och kar. Har
du vattenkoppar är det väl motiverat
att kontrollera vattenflödet
i vattenkopparna, då kornas vattenbehov
ökar i värmen. Tänk
också på att korna ska ha nära till
vattnet eftersom de inte gärna går
några längre sträckor.
Skulle problem med för hög
celltalsnivå i tankmjölken ändå
uppstå är celltalsredovisningen
i provmjölkningen en förutsättning
för att upprätthålla en riktig
mjölkningsordning.
Föreningen erbjuder hjälp med
att ordna ’mjölkningsordningslistor’,
dvs gruppera in djuren efter
den ordning de bör mjölkas, efter
varje provmjölkning. Arbetet anpassas
till varje besättnings förutsättningar
beroende på stalltyp,
möjligheter att vidta åtgärder och
smittoläge . En grupperingslista
kan bestå av följande:
- bedömning om korna är
friska eller sjuka i sina juver med
24 månaders celltalsanalyser som
underlag.
- kartlägger kor med osäker
smittstatus.
- lyfter fram de helt friska
korna.
Resultatet blir ett förslag på
mjölkningsordning med korna
placerade i turordningsgrupper.
Kostnad för en hundrakors be-
sättning blir ca 600 kr per provmjölkning.
Lösningen praktiskt i en uppbunden
besättning kan vara att
märka upp korna som bör mjölkas
sist med t.ex. fotband. Om
möjligt kan man även försöka
placera dessa kor i de sista båsen,
med tanke på stallets mjölkningsordning,
när de kommer in.
Många lösdriftsstallar har redan
flera grupper av mjölkkor, och
skulle problem med celltalen
uppstå i besättningen kan det
vara värt att beakta dessa när
djuren ska grupperas. Har stallet
bara en grupp med kor kan det
även här vara en ide att märka
upp djuren på något sätt för att
kunna lägga in någon rutin med
t.ex. ursköljning av mjölkmaskinen
efter att kon har mjölkats.
För frågor och tips ring gärna!
Annica Hansson
070-333 83 17
Karin Thunberg 0480-383 34 eller
070-333 83 14, (frågor om mjölkningsordning)
3 Bra fråga!
Har du någon strategi för att hålla sommarcelltalen i schack?
Det bästa vore att mjölka cellkorna sist, men då måste de hållas grupperade vilket vi inte
har möjlighet till. Svårast är det i lösdrift, ska man mota kor i väntfållan blir det inget
flyt under mjölkningen. Vi sköljer ur mjölkningsmaskinerna efter kor med högt celltal
och vi hoppas att det hjälper. Just nu ligger vi bra i celltal så förhoppnings blir det inga
problem…
Monica Larsson, Enge gård i Alva utanför Hemse
Vi försöker hålla mjölkningsordningen även på sommaren. Vi märker cellkorna och
motar dem till de sista platserna när de kommer in från betet, det är nog lättare att hålla
mjölkningsordningen för oss i uppbundna stallar jämfört med lösdrifter. Det är också
viktigt att följa upp cellkorna och därför provar vi varje månad.
Monika Gunnarsson, Ekbacken Lantbruks AB i Rumskulla.
Vi har korna delade i två grupper på betet, varav en mindre med cellkor och några slaktkor.
Det fungerar bra, vi har gjort så här i åtta år och inte haft några större celltalsproblem
under den tiden. Permanenta vattenledningar till vattenkopparna på betet för att
säkra vattenkvaliteten hjälper nog också till. Vi provar varje månad för att hålla koll på
cellkorna.
Anders Nilsson, Lidhem utanför Vassmolösa
Bra fråga ger medlemmarna möjlighet att tycka till! Varje svar är individuellt och kan inte tolkas som Hansa
Husdjurs officiella ställningstagande.
Husdjur 5/2007

� föreningsAktuellt
Hansa
Husdjur
Den kompletta husdjursföreningen
48
U
Ständig utveckling men tuffa villkor
Ung i lantbruket
Det roligaste och mest utmanande med att vara mjölkbonde är att
man aldrig blir fullärd. Så säger Tommy Lindström som går ut som
nummer tre i vår serie ”Ung i lantbruket”.
Tommy Lindström driver tillsammans
med sin familj en
mjölkgård mellan Södra Vi och
Vimmerby. Efter att Tommy slutade
Vretaskolans jordbrukslinje,
1996, började han jobba hemma.
1998 gick i driften tillsammans
med sin far. Då hade de en arrendegård
med 50 kor i lösdrift.
När arrendet upphörde flyttade
de till en ny arrendegård, Norra
Fågelhem, som de driver sedan
sex år tillbaka. Numera är också
Tommys mor och bror med i driften.
Gården har 90 kor, varav 80
mjölkande. De har även gården
Rumskullahult, där en del av
ungdjuren finns.
– Det kändes naturligt att gå
in i driften. Jag har alltid haft det
målet, berättar Tommy.
Friheten och djurintresset är
de främsta drivkrafterna. Bristen
på fritid är det största bekymret.
Varje sommar försöker han ta
ett par dagar i sträck ledigt och
åker då gärna till Öland. Längre
semestrar blir det på vintern, men
inte varje år.
Korna mjölkas tre gånger om
dagen, klockan 5, 13 och 21. Alla
i familjen hjälper till, de har också
en halvtidsanställd för att få
mer luft i schemat. Just nu ligger
produktionen på 11 900 ECM.
– Vi har legat över 12 tusen
och ska upp dit igen, säger Tommy
och konstaterar att sommaren
N Notiser
2006 var tuff, med både värme
och en hel del coli mastiter. Hans
uttalade mål för besättningen är
att hålla produktionen uppe med
friska och långlivade kor.
Tommy skulle vilja utveckla
och utöka sin mjölkkobesättning,
men marktillgången begränsar.
– Marken räcker till 130 kor.
Det är för litet för att motivera en
så stor investering som ett nybygge
innebär, konstaterar Tommy.
Men en satsning för att få det
mer lättarbetat och mer effektivt
skulle inte vara ur vägen.
– Ett vanligt misstag vid byggen,
är att man tror att man bygger
bort tid, när man i själva verket
endast får det mer lättarbetat,
reflekterar Tommy. Man måste
lägga ner mycket tid hos korna
för att lyckas. Särskilt viktigt är
det att inse att robotar inte alltid
sparar så mycket tid som man
kan tro. Men de gör det lättare att
planera sin arbetstid.
Utöver mjölk satsar Tommys
familj på nötköttsproduktion.
De har egna tjurar och köper in
tjurkalvar av grannarna för vidare
uppfödning.
– Köttproduktion är nu ett bra
komplement, med dagens köttpriser,
säger Tommy.
Det pågår också ett bygge för
ungdjuren på Rumskullahult. Det
blir byggt så att det ska gå att sätta
in robot och ha mjölkkor där.
– Men i så fall måste mjölkpriset
upp, konstaterar Tommy, nu
satsar vi på köttet.
Även om bygget är för kvigorna,
blir konsekvensen även en
satsning på kött. Nu går en del
av kvigorna på Fågelhem, när de
flyttar blir det plats för fler tjurar.
Men Tommy är beredd att
även satsa mer på mjölken:
– Dyker det upp något vettigt
– om det finns bra förutsättningar
- och om priset inte är för högt
kanske vi slår till. Jag tror att det
kommer vända och gå bättre för
mjölken snart.
– Alla kan ju inte sluta, säger
Tommy. Men det är klart att det
är något galet när någon med en
besättning på 150 kor eller fler
slutar sin produktion. Kanske är
det dags för Arla att göra någonting.
Men det tuffaste just nu är
nog de höga markpriserna, bedömer
han.
Tommys tips till andra lantbrukare
är att använda rådgivare.
– Man blir lätt hemmablind,
Ekonomirådgivning
Hansa Husdjur inleder under
våren/försommaren ett samarbete
med Hushållningssällskapet på
Gotland under namnet Framgångsrik
mjölkproduktion på
Gotland.
Samarbetet kommer att ske i
Gotlands läns hushållningssällskaps
ekonomirådgivare Erik Olsson tillsammans
med produktionsrådgivare
Mikael Jakobsson Hansa Husdjur.
– Jag tror att det kommer
vända och gå bättre för
mjölken snart, säger Tommy!
hur duktig man än är kan man
inte märka allt själv.
Han köper själva rådgivning
både till kornas utfodring och till
avelsarbetet.
På frågan om han behöver
mer utbildning, anser han att
kunskaperna från naturbruksgymnasiet
räcker. Men Tommy
har faktiskt fortbildat sig en hel
del sedan tiden på Vreta. För två
år sedan utbildade ha sig till egenseminör.
– Det sparar tid, jag behöver
inte vänta på semin, säger
Tommy. Men vid skörd och andra
intensiva perioder är det semin
från Hansa Husdjur som gäller.
De får även hjälpa till med dräktighetsundersökningar
och när
det är problem med någon ko.
Tommy har även gått en kurs
om kalvars hälsa i Hansa Husdjurs
regi.
– Kalvarna är jätteviktiga, de
är ju framtiden, de är ju dem och
ungdjuren man ska bygga vidare
med, säger Tommy.
flera steg, där inledningen består
av att individuellekonomi rådgivning
i form av EFTERKALKYL
MJÖLK kommer att erbjudas till
reducerat pris. Tanken är sedan
att mjölkproducenter skall erbjudas
fler aktiviteter som kurser,
studieresor, gruppdiskussioner
osv., även andra organisationer
som arbetar med rådgivning till
mjölkproducenter på Gotland
kommer att bjudas för samarbete.
Husdjur 5/2007

Hansa
Husdjur
Den kompletta husdjursföreningen
Husdjur 5/2007
V
Vi i styrelsen
Lars Nilsson, ordförande
Gård: Christiansborg i Förlösa
en bit utanför Kalmar.
Familj: Lars och frun Elsmarie
tillsammans har de sönerna Peter
och Karl samt svärdottern Anja
och två barnbarn.
Arbetet på gården: När Lars
är hemma tar han hand om ungdjur
och kalvar. Det är Karl och
Peter som är huvudansvariga för
driften numera. Verksamheten
på Christianborg drivs i aktiebolagsform,
Lars och sönerna
äger det tillsammans. Gården har
en anställd som arbetar ungefär
halvtid.
Besättning: ca 170 kor varav 2/3
är svarta och 1/3 är röda. Produktionen
ligger på ca 10 900 kg
ECM med en fetthalt på 4,15%
och proteinhalt på 3,35%. Celltalet
ligger runt 160 tusen i tanken.
Byggnader: Korna går nu i en
lösdrift från 1999 och mjölkas i
en grop med 2x10 pararellstall.
Just nu pågår en utbyggnad med
ytterligare 145 mjölkkoplatser
och dessutom plats för rekryteringen,
utbyggnaden beräknas
klar till september 2007.
Rådgivning: IndividRam och
en del avelsrådgivning kontinuerligt.
Är även med i FRISKKO.
I samband med bygget blev det
ytterligare rådgivning.
Influenser: Familjen är alltid
viktig. Omvärldsutvecklingen
inklusive EU-politiken har även
den en stor påverkan.
Lönsamhet: Just nu är det en
brytningspunkt med en del extra
kostnader i samband med bygget.
Vi är nöjda med lönsamheten vilket
gjort att vi vågar investera. Vi
tar ut hyfsade löner och får ändå
ett positivt resultat. Men man vill
ju alltid att det ska gå ännu bättre…
Avelsarbetet på gården: Peter
seminerar själv med gott resultat,
1,7 ins per dräktighet och
ett kalvningsintervall på 12,3
månader. Ben, juver och hälsa
är de egenskaper som prioriteras
på Christiansborg. De använder
23% ungtjur.
föreningsAktuellt �
Avelsarbetet i Sverige: Lars
tror att det kommer att bli svårt
för Sverige att själv bedriva avelsarbete
på grund av minskat
underlag. Lars tror att det är rätt
att titta på samarbete med Danmark
och i framtiden kanske hela
norden.
Bäst med Hansa Husdjur: Våra
låga avgifter. Vi har även hög
kompetens på rådgivningen överlag.
Över huvudtaget är personalen
på Hansa Husdjur engagerad
och kunnig.
Förbättra Hansa Husdjur: I
framtiden kommer rådgivningen
att vara viktig för föreningen.
Hälsoläget i större besättningar
är en utmaning, vi bör kanske
utöka den veterinära sidan. Vi
borde nog satsa på en tuffare
rådgivning. Jag tror att lantbrukare
är beredda att betala för bra
rådgivning.
Vision med styrelseuppdraget:
Viktigt att hjälpa till att utveckla
Hansa Husdjur till att bli en
självklar samarbetspartner för
framtidens mjölkbönder. Strukturutvecklingen
kommer att accelerera
– vi måste vara lyhörda
och förändringsbenägna.
Andra förtroende uppdrag:
Vice ordf. i Svensk mjölk och
ordf. i Swedbank i Kalmar län.
Framtiden: Lars tycker att
svensk mjölkproduktion har möjlighet
att hävda sig bl.a. beroende
på en positiv konsumtionsutveckling
vilket leder till stigande
världsmarknadspriser. Sverige
har fördelar vad gäller klimat,
kvot- och markpriser. Hansa Husdjurs
område kommer särskilt att
utmärka sig som ett starkt område
för mjölkproduktion även
i framtiden. Det kommer dock
säkert ske förändringar…
49