01.01.2015 Views

Hurrah to Bukidnon Women Weavers! on Women - Rainforestation

Hurrah to Bukidnon Women Weavers! on Women - Rainforestation

Hurrah to Bukidnon Women Weavers! on Women - Rainforestation

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

August January 2011<br />

2012<br />

“Mam-eh” <str<strong>on</strong>g>Hurrah</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> - <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> Pagbabahagi <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g><br />

ng<br />

Yaman ng <str<strong>on</strong>g>Weavers</str<strong>on</strong>g>!<br />

Kulturang Aeta<br />

NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

By Genevieve J. Labadan, Enterprise Development Officer, NTFP-TF<br />

SA Sa <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> kabila KABILA ng women NG mainit mainit weavers na panah<strong>on</strong>, united panah<strong>on</strong>, may for the na may first katutub<strong>on</strong>g 400 time na <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta produce mula woven Aeta sa abaca Capas, mula or hinabol Tarlac, sa Capas, for Porac, the company Tarlac, Pampanga, Porac, Crate<br />

Pampanga, Gabald<strong>on</strong>, and Barrel in Gabald<strong>on</strong>, Nueva USA through Ecija, Nueva Aeta/Tabagn<strong>on</strong> the Ecija, marketing Aeta/Tabagn<strong>on</strong> assistance ng Buhi,<br />

of<br />

the ng Camarines Buhi, Cus<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>m Camarines Made Sur at Crafts Sur Agta/Dumagat Center at Agta/Dumagat (CMCC) mula and mula sa Phildansk.<br />

Quez<strong>on</strong> sa Quez<strong>on</strong><br />

ay<br />

ang nagtip<strong>on</strong> nagtip<strong>on</strong> One hundred para para sa sa pagdiriwang (100) weavers ng ng from kauna-unahang 6 barangays unahang Aeta were<br />

involved Festival sa in Tarlac the mass no<strong>on</strong>g producti<strong>on</strong> Abril 28-29. of naturally-dyed abaca cloth.<br />

The Tinawag cloth came na in “Mam-eh” 3 colors – terra o “pagbabahagi” cotta (dyed with ang mahogany<br />

kauna-<br />

bark), unahang graphite Aeta Festival (guava leaves) ng Pagkaing and natural –Gubat -Gubat (guava ang leaves).<br />

pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Pamahandi, ay nagkaro<strong>on</strong> the ng marketing pagbabahaginan arm of ng Fr. pagkain Vincent at Cullen<br />

yaman<br />

Tulugan ng kulturang Learning Aeta. Development Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, Center layunin (FVCTLDC) din din ng ng gawain based gawain na<br />

Malaybalay naisul<strong>on</strong>g ang ang City, pagkilala <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g>, ng ng was karapatan involved sa sa lupaing the quality ninuno. check,<br />

cutting and sewing the abaca cloth in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> table runners.<br />

<str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> weavers wove a <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>tal of 14,004 meters of<br />

UNANG hinabol cloth ARAW<br />

--- 4,277 meters of which were shipped <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the USA<br />

Ang through programa Phildansk ay nagsimula and the rest sa isang were ritwal absorbed para by sa CMCC panalangin<br />

and<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Khaki Hinabol produced<br />

Chopping Mahogany barks in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

by Pauhangan <str<strong>on</strong>g>Weavers</str<strong>on</strong>g> of<br />

pieces Jr. na for labis dye extracti<strong>on</strong>.<br />

siyang natutuwa<br />

B<strong>on</strong><str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng<strong>on</strong>, Impasug-<strong>on</strong>g.<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Graphite Hinabol<br />

Mahogany-dyed Fibers<br />

FVCTLDC for value additi<strong>on</strong>. CMCC<br />

is presently c<strong>on</strong>verting terracotta-colored<br />

hinabol in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> coffee bags for a fair trade<br />

coffee company in Manila.<br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with with bow and<br />

<str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> weavers received a<br />

arrow arrow - it is - it a is key<br />

a<br />

lokal combined na pamahalaan income of ay Php467,630 ang pagpapalabas<br />

and<br />

part key of part the of Aeta the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng<br />

Aeta.<br />

way Aeta of way lifeof life<br />

would receive close <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Php300,000 more<br />

Ilan for the sa abaca mga cloth sayaw<br />

that na did i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> not ay pass ang the<br />

mga<br />

sumusunod: quality c<strong>on</strong>trol.<br />

Lapinding-dating dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling<br />

<str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> Pahinga, weavers Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng through Baboy, the help<br />

Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, of NTFP-TF Bakingking,<br />

upgraded at<br />

their Dururu.<br />

producti<strong>on</strong> Pinangunahan<br />

equipment and ng <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ols<br />

mga<br />

matatanda by purchasing o elders<br />

additi<strong>on</strong>al ang<br />

stainless mga katutub<strong>on</strong>g<br />

dyeing vats sayaw<br />

and suludan, na pawing<br />

the<br />

steel nagpapakita<br />

comb-like ng<br />

c<strong>on</strong>trapti<strong>on</strong> kultura ng<br />

in katutub<strong>on</strong>g<br />

which each abaca Aeta.<br />

fiber is inserted<br />

in preparati<strong>on</strong> Ipinakita rin<br />

for ng<br />

weaving.<br />

mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> at iba pang<br />

weavers katutub<strong>on</strong>g<br />

have increased laro<br />

in tulad number ng Takundang by a combined<br />

at<br />

45% Takub-takob.<br />

as dormant weavers were encouraged <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> take part in the<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

export producti<strong>on</strong> of hinabol. To meet the big order, Sunflower<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is is a the a semi-annual newsletter of of the of the the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Forest Products Products – Task – Task – Task Force Force (NTFP-TF). (NTFP-TF). NTFP-TF NTFP- is is a<br />

a<br />

TF collaborative is a collaborative network network of NGOs of and NGOs Peoples and Organizati<strong>on</strong>s Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working (POs) with working local communities with local <strong>on</strong> communities developing their <strong>on</strong> developing NTFP-based their livelihoods. NTFP-based<br />

The<br />

livelihoods. Task Force works The Task <strong>on</strong> NTFP Force development works <strong>on</strong> NTFP in the development c<strong>on</strong>text of sustainable the c<strong>on</strong>text forest management of sustainable and forest community management empowerment.<br />

and community empowerment.


2 January 2012<br />

C<strong>on</strong>tinued from p. 1<br />

<str<strong>on</strong>g>Weavers</str<strong>on</strong>g> (Manalog) and Pauhangan <str<strong>on</strong>g>Weavers</str<strong>on</strong>g> (B<strong>on</strong><str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng<strong>on</strong>))<br />

expanded <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> 3 more barangays that added 11 more weavers <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> o<br />

the league of <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> Higa<strong>on</strong><strong>on</strong> weavers.<br />

Although weavers were able <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> satisfy 1 purchase order r<br />

<strong>on</strong>ly out of 3, the export experience is still a success as far as the e<br />

community of Higa<strong>on</strong><strong>on</strong> women weavers is c<strong>on</strong>cerned.<br />

For <strong>on</strong>e, Higa<strong>on</strong><strong>on</strong> indigenous craftsmanship has<br />

reached internati<strong>on</strong>al market and competed with other<br />

similar world-class products. And, by such courage <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> go<br />

in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> export producti<strong>on</strong>, they have c<strong>on</strong>tributed <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> local<br />

ec<strong>on</strong>omy and brought pride <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the province of <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g>.<br />

The weavers were able <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> experience synchr<strong>on</strong>ized hinabol<br />

producti<strong>on</strong> for export whereby weaving and dyeing skills<br />

had <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> level up <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> meet the standards and specificati<strong>on</strong>s of<br />

the export buyer.<br />

Less<strong>on</strong>s learned<br />

Every<strong>on</strong>e has their share of important less<strong>on</strong>s learned from m<br />

this export experience. Marketing and entrepreneurial skills of f<br />

Higa<strong>on</strong><strong>on</strong> women leaders were tested. So is the patience and d<br />

extent of hard work of every<strong>on</strong>e involved.<br />

As Enterprise Development Officer <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> n<br />

Weaver and child and product.<br />

producers, I have learned that sometimes success does not<br />

come with many hurrahs or high fives or limelight. Success is<br />

seeing the community’s simple goals of learning, earning and<br />

yearning met. And by yearning, the community is hoping <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> get<br />

another export order…<br />

…and another export order they have indeed.<br />

Yes, early this January 2012, Phildansk is again negotiating<br />

with CMCC <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> place another possible purchase order for the<br />

same product, same quantity and for the same export buyer. Is<br />

CMCC going <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> accept it Are the communities ready for it<br />

Will FVCTLDC still work with our weavers I do not know yet<br />

but for now... hurrah, yehey! high-five! nbta<br />

Madhu Duniya: H<strong>on</strong>ey C<strong>on</strong>ference 2011<br />

NI BANLUG AMOR, PASAKAMI<br />

Nang nabalitaan k<strong>on</strong>g ako ang napili na pumunta a<br />

sa Madhu Duniya H<strong>on</strong>ey C<strong>on</strong>ference sa Ind<strong>on</strong>esia<br />

mula Setyembre 21-25, 2011 ay labis ang aking<br />

naging pagkatuwa. Naisip ko na isa i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng malaking biyaya a<br />

ng Maykapal. Labis ang aking naging paghihirap sa pagkalap alap<br />

ng mga kailangang dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> na kakailanganin sa aking<br />

pag-alis at pagsakay sa eroplano tulad ng barangay clearance, ance,<br />

police clearance, judge clearance, baptismal certificate, birth<br />

During a break in the MD program.<br />

Agta archery champ Ricardo is<br />

teaching JMHI Deasy<br />

f the art.<br />

certificate, NBI certificate at marami pang iba na dati ay<br />

hindi ko binigyang-pansin. Bagamat mahirap ay nando<strong>on</strong><br />

pa rin ang malaking kasayahan.<br />

Bago sumakay ay may mga alituntunin sa loob ng terminal<br />

ng eroplano at mga dapat sundin. Sa kabila no<strong>on</strong> ay sobra<br />

ang nadama k<strong>on</strong>g kaligayahan dahil sa unang pagkakata<strong>on</strong><br />

ay mangyayari i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> sa aking buhay, kaya magkahal<strong>on</strong>g kaba at<br />

pananabik ang aking naramdaman.<br />

Sa kabila ng mga hindi inaasahang problema sa<br />

immigrati<strong>on</strong>, kami ay nakaalis pa rin ng bansa at nagtungo<br />

sa Ind<strong>on</strong>esia. Ginabi na kami kaya nagpasya kaming<br />

matulog sa isang hotel sa bayan ng Bogor.<br />

Masaya ako dahil madami kaming pinuntahang lugar. Isa<br />

na do<strong>on</strong> ang Ujung Kul<strong>on</strong> Nati<strong>on</strong>al Park sa Pulau-Peucang<br />

kung saan nakakita ako maraming iba’t-ibang uri ng hayop.<br />

Natu<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> rin ak<strong>on</strong>g makisalamuha sa mga tao do<strong>on</strong>.<br />

Nalaman ko na marami ding iba’t –ibang uri ng bee<br />

o pukyutan na aking ikinamangha. Marami na palang<br />

ginawang pag-aaral do<strong>on</strong> tungkol sa pagsasaayos at<br />

pagpaparami ng trig<strong>on</strong>a, Apis cerana at Apis dorsata na<br />

mga uri ng wild bee. Para sa akin, ang pagpaparami at<br />

proseso ng pag-ani ng mga i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay isang napakabago at<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Jenne de Beer


January 2012 3<br />

Sa wakas ay natupad din ang<br />

pinapangarap ng NATRIPAL na<br />

isang heritage center!<br />

No<strong>on</strong>g Disyembre 12, 2011 ay<br />

naisagawa ang “soft opening” ng tinatawag<br />

na Ag<strong>on</strong>g Salapa Heritage Center sa Puer<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

Princesa.<br />

Naaalala ko pa nang sinisimulan<br />

pa lang buuin ang k<strong>on</strong>sep<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng Heritage<br />

Center. Nagkaro<strong>on</strong> ng isang pagpupul<strong>on</strong>g<br />

ang Board of Direc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rs ng NATRIPAL, mga<br />

elder mula sa katutub<strong>on</strong>g Tagbanua, Batak<br />

at Palawan at kasama din di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> si Miss Crissy<br />

Guerrero ng NTFP. Pinag-usapan nila kung<br />

ano ang magiging disenyo ni<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, anu-ano<br />

ang mga lalamanin at iba pang mga bagay<br />

kaugnay sa pagtatayo ng isang heritage<br />

center. Ngunit matingkad ri<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang palihan<br />

ng ano ang magiging kahalagahan ng<br />

pagtatayo ng heritage center ng NATRIPAL.<br />

Sapagkat kung matutupad nga i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang<br />

siyang magiging kauna-unahang heritage center sa bu<strong>on</strong>g<br />

Palawan na ang nakapagtayo din ay isang katutub<strong>on</strong>g<br />

pederasy<strong>on</strong>-ang NATRIPAL Inc.<br />

Naging katuwang din sa ginawang pagbubukas sina<br />

kapaki-pakinabang na paraan.<br />

Ay<strong>on</strong> kay Dr. Phung Huu Chinh, Direk<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r ng<br />

Bee Research Development Center mula sa Vietnam,<br />

ang pulot ng trig<strong>on</strong>a ay maaring panggamot sa<br />

karamdaman ng tao lalo na ang kanyang pollen<br />

at beeswax na pun<strong>on</strong>g-puno ng bitamina. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang<br />

pangalawang beses k<strong>on</strong>g nakita si Dr. Chinh at muli<br />

ay marami ak<strong>on</strong>g natutunan na mga bag<strong>on</strong>g kaalaman<br />

mula sa kanya.<br />

Ang Madhu Duniya ay ang pagtitip<strong>on</strong> at samasamang<br />

pag-aaral tungkol sa mga iba’t-ibang uri ng<br />

pukyutan ng iba’t–ibang bansa. Naisip ko na dahil sa<br />

pagtitip<strong>on</strong>g i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, ang mga munting mga kaalaman ay<br />

napagsasama upang makabuo ng isang mas malaking<br />

kaalaman. Hanggang sa huli, ang saya at pananabik ko<br />

ay lal<strong>on</strong>g tumindi dahil sa aking mga natututunan at sa<br />

nakikita k<strong>on</strong>g ganda ng bansang Ind<strong>on</strong>esia.<br />

Sa panghuli ay nagpapasalamat ako sa mga EDO<br />

ng NTFP-Task Force sa ibinigay na pagkakata<strong>on</strong> sa mga<br />

katutubo na dumalo sa pag-aaral o pagtitip<strong>on</strong>g i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>.<br />

“Si Banlug Amor ay nagmula sa trib<strong>on</strong>g Alangan ng<br />

Occidental Mindoro, at kasalukuyang isang Community<br />

Enterprise Training Staff ng Pantribung Samahan ng<br />

Kanlurang Mindoro (PASAKAMI) katuwang ang<br />

Mangyan Livelihood Project na may supporta na nagmula<br />

sa European Uni<strong>on</strong> at Plan-Internati<strong>on</strong>al.” nbta<br />

NCIP Commissi<strong>on</strong>er Di<strong>on</strong>esia Banua, Jenne de Beer at<br />

Yasmin Arquiza. Katuwang din ang Indigenous Peoples<br />

Apos<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>late (IPA) sa pangunguna ni Fr. Armando Limsa<br />

na siyang naging daluyan ng p<strong>on</strong>do upang maitayo ng<br />

Heritage Center.<br />

Dinaluhan din i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga panauhin mula sa Provincial<br />

Tourism Office, Provincial Culture & Arts at Provincial<br />

Ec<strong>on</strong>omic Enterprise Development office, mga katutub<strong>on</strong>g<br />

Aeta mula sa Panay at mga Agta-Dumagat mula sa<br />

General Nakar. Mayro<strong>on</strong> ding mga dumalo na bisita mula<br />

sa bansang Cambodia sa pangungunga ni Femy Pin<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

NTFP-EP.<br />

Ang pangalang “Ag<strong>on</strong>g Salapa” ay mula sa mga<br />

salitang “ag<strong>on</strong>g” na isang katutub<strong>on</strong>g instrumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng pangmusika<br />

na pawang ginagamit ng trib<strong>on</strong>g Tagbanua, Batak<br />

at Palawan. Ginagamit i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> sa pagtug<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>g ng musikang<br />

pansayaw. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> din ay ginagamit pantawag sa bu<strong>on</strong>g tribu<br />

kung may mga pagpupul<strong>on</strong>g, pagbibigay alam kung may<br />

mga bisita o panganib na darating. Ang “salapa” naman ay<br />

katutub<strong>on</strong>g kagamitan din ng tatl<strong>on</strong>g tribu na hugis lalagyan<br />

ng mga alahas. Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> itinatago ang mga mahahalagang<br />

gamit at kayamanan ng mga katutubo at maging ng nganga<br />

at iba pang ginagamit panigarilyo.<br />

Ang naipagsamang pangalang i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng heritage center<br />

ay sumisimbolo at nagsisilbing panawagan sa lahat ng<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Tagbanua, Batak at Palawan na tipunin at<br />

ilagak ang mga katutub<strong>on</strong>g kagamitan at kaugalian bilang<br />

bahagi ng pagpapanatili ng kultura ng Tagbanua, Batak at<br />

Palawan. nbta


4 January 2012<br />

Rain Forest Res<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rati<strong>on</strong> Initiative:<br />

Advancing Rainforestati<strong>on</strong> Technology<br />

BY: METCHIE GAY ARNAIZ, RFRI SECRETARIAT<br />

What is RFRI<br />

The Rain Forest Res<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rati<strong>on</strong><br />

Initiative (RFRI) is a network of<br />

organizati<strong>on</strong>s and individuals from<br />

the academe, peoples’ organizati<strong>on</strong>s,<br />

n<strong>on</strong>-government organizati<strong>on</strong>s,<br />

and business sec<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r engaged in<br />

envir<strong>on</strong>mental c<strong>on</strong>servati<strong>on</strong>, research<br />

and development. Its missi<strong>on</strong> is <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

promote rainforestati<strong>on</strong> or the use of<br />

native species for forest res<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rati<strong>on</strong> and<br />

other land use management objectives<br />

in the Philippines. The ultimate<br />

principles of the network include<br />

science-based forest res<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rati<strong>on</strong>, value of<br />

native species as a genetic resource and<br />

for ecosystem services including climate<br />

change mitigati<strong>on</strong>, partnership with<br />

local communities and integrati<strong>on</strong> of<br />

local knowledge and practices in forest<br />

res<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rati<strong>on</strong>, provisi<strong>on</strong>ing services and<br />

forest-related livelihood opti<strong>on</strong>s <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> society, and protecti<strong>on</strong><br />

and c<strong>on</strong>servati<strong>on</strong> of remaining forests for biodiversity<br />

c<strong>on</strong>servati<strong>on</strong> and other ecosystem services.<br />

RFRI Core members<br />

The RFRI was first established in 2004 <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>gether<br />

with Harib<strong>on</strong>’s ROAD (Rainforestati<strong>on</strong> Organizati<strong>on</strong>s and<br />

Advocates) <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> 2020 Campaign with a goal of reforesting 1<br />

milli<strong>on</strong> hectares with native species by year 2020. It was<br />

revived in 2009 and has expanded <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> c<strong>on</strong>sist the Institute<br />

of Tropical Ecology-Visayas State University (ITE-VSU),<br />

Envir<strong>on</strong>mental Leadership and Training Initiative (ELTI),<br />

Foundati<strong>on</strong> for the Philippine Envir<strong>on</strong>ment (FPE),<br />

Harib<strong>on</strong> Foundati<strong>on</strong>, N<strong>on</strong>-Timber Forest Products-Task<br />

Force (NTFP-TF), Philippine Eagle Foundati<strong>on</strong> (PEF),<br />

Philippine Tropical Forest C<strong>on</strong>servati<strong>on</strong> Foundati<strong>on</strong><br />

(PTFCF), Philippine Native Plant C<strong>on</strong>servati<strong>on</strong> Society,<br />

Inc. (PNPCSI), University of the Philippines Los Banos-<br />

College of Forestry and Natural Resources (ULPB-CFNR),<br />

and individual members such as Ms. Ester Batangan and<br />

Dr. Perry Ong. The RFRI is willing <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> accept new members<br />

who wish <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> support rainforestati<strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> reach its potential<br />

through research and development, educati<strong>on</strong> and advocacy,<br />

technical assistance, and project implementati<strong>on</strong> work.<br />

C<strong>on</strong>ference: Mainstreaming Native<br />

Species-Based Forest Res<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rati<strong>on</strong><br />

For many years, the government and<br />

the envir<strong>on</strong>mental sec<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rs unceasingly<br />

provide funds and support <strong>on</strong> large-scale<br />

reforestati<strong>on</strong> projects in the country <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

address widespread loss of ecosystem<br />

services, including biodiversity<br />

maintenance, carb<strong>on</strong> sequestrati<strong>on</strong> and<br />

watershed protecti<strong>on</strong>. A problem with<br />

these reforestati<strong>on</strong> efforts, however,<br />

is the use of exotic species which<br />

oftentimes are not well-matched <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

the ecosystem where they are planted.<br />

These fast growing, foreign species are<br />

said <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> be bio-invasive, pr<strong>on</strong>e <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> disease<br />

outbreaks and with limited value in<br />

terms of reestablishment of watershed<br />

and biodiversity. This c<strong>on</strong>ference<br />

brought <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>gether research scientists and<br />

practiti<strong>on</strong>ers who have been leading<br />

some efforts of propagating native types of trees, <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> discuss<br />

how <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> begin “mainstreaming” the usage of native tree<br />

species. Headed by ELTI, in cooperati<strong>on</strong> with RFRI and<br />

University of the Philippines, the c<strong>on</strong>ference was held at<br />

the University of the Philippines in Diliman, Quez<strong>on</strong> City<br />

last July 15-16, 2010.<br />

Rainforestati<strong>on</strong> training programs<br />

In 2004, the Department of Envir<strong>on</strong>ment and Natural<br />

Resources issued Memorandum Circular No. 2004-06 or<br />

simply the “Guidelines in the Integrati<strong>on</strong> of Rainforestati<strong>on</strong><br />

Farming Strategy in the Development of Open and Denuded<br />

Areas within Protected Areas and other Appropriate Forest<br />

Lands”. This year, trainings programs were c<strong>on</strong>ducted by<br />

RFRI members, ELTI and partners for project implementers<br />

such as the Protected Areas Superintendents (PASu) and the<br />

Nati<strong>on</strong>al Power Corporati<strong>on</strong> (NPC) watershed managers.<br />

These provided participants with knowledge and skills<br />

<strong>on</strong> how <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> develop rainforestati<strong>on</strong> sites and native species<br />

nurseries. Rainforestati<strong>on</strong> Research and M<strong>on</strong>i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ring Training<br />

was also given <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> colleges and universities who are members<br />

of the Philippine Forestry Educati<strong>on</strong> Network, Inc. (PFEN)<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> teach them how <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> collect data <strong>on</strong> germinati<strong>on</strong>, growth<br />

and survival, and <strong>on</strong> database management.


January 2012<br />

5<br />

Training <strong>on</strong> Rainforestati<strong>on</strong> for Protected Area<br />

Superintendents (PASu) 01-05 February 2011<br />

Rainforestati<strong>on</strong> Research and M<strong>on</strong>i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ring Training for<br />

PFEN members (26-29 April 2011)<br />

Rainforestati<strong>on</strong> Training for NPC Watershed Managers<br />

(09-13 May 2011)<br />

Celebrating IYF<br />

In celebrati<strong>on</strong> of the 2011 Internati<strong>on</strong>al Year of Forests,<br />

the RFRI is holding the RFRI Seminar Series: Green<br />

M<strong>on</strong>days from 11:00-12:00 every first M<strong>on</strong>day of the m<strong>on</strong>th<br />

from July 4, 2011 <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> February 6, 2012. The seminar series is<br />

intended <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> raise awareness about the value of native forest<br />

biodiversity, c<strong>on</strong>servati<strong>on</strong> and sustainable development of<br />

“forests for people.” This seminar series is being held in<br />

the UP-Diliman Institute of Biology, with live simulcast <strong>on</strong><br />

www.dilc.upd.edu.ph and www.rainforestati<strong>on</strong>.ph.<br />

Dr. Edwino<br />

Fernando, UPLB<br />

Professor, accepting<br />

the Cerate of<br />

Appreciati<strong>on</strong> from<br />

the RFRI and the UP<br />

Institute of Biology<br />

for his Green M<strong>on</strong>days<br />

presentati<strong>on</strong> “Seedling<br />

establishment in<br />

tropical rain forest:<br />

understanding<br />

the evoluti<strong>on</strong>ary<br />

strategies.”<br />

Best Native Forest Tree Nursery<br />

The RFRI launched this year the Le<strong>on</strong>ard Co Award for<br />

Best Native Forest Tree Nursery. Top 3 winners (Nabingkalan<br />

Indigenous Seedlings Producers Associati<strong>on</strong>, San Carlos,<br />

Negros Occidental-grand prize;Imbayao Community-Based<br />

Forest Management Farmers Associati<strong>on</strong>, Malaybalay,<br />

<str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g>-1st runner up; and Brgy Talisay Nursery, Lipa<br />

City, Batangas-2nd runner up) were awarded during the<br />

first symposium of the PNPCSI in November 19-20, 2011.<br />

They received a plaque of recogniti<strong>on</strong> and certificates. The<br />

best forest tree nursery also received PhP 100,000 in cash.<br />

The network is planning <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> make this an annual event<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> encourage more nursery owners <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> raise native tree<br />

seedlings. nbta<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s by RFRI


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

14<br />

6<br />

January 2012<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

August 2011<br />

Color It REDD-Plus!<br />

Financial Management<br />

Training (FMT). Ang<br />

pagsasanay ay isinagawa<br />

Philippine Roadshow <strong>on</strong> REDD-Plus and the Philippine Nati<strong>on</strong>al<br />

n<strong>on</strong>g Sept.<br />

REDD-Plus<br />

27-29, 2011<br />

Strategy<br />

sa SILFC San Jose<br />

Occidental Mindoro.<br />

BY OLIVE MELENDREZ, REDD-PLUS NETWORK COORDINATOR,NTFP-TF<br />

Dinaluhan ang pagsasanay<br />

ng mga Taga-Suri, Ingat<br />

Yaman at ng Taga-Tala<br />

mula sa iba’t-ibang<br />

With<br />

CBEs. Ang mga naging<br />

the theme “Pangangalaga ng Kagubatan Exhibit/Music/Filmtagapadaloy ay sila Emily<br />

nang may Pananagutan” 1 (Caring for the Roll–up banners were Abella, displayed CPA at Virginia featuring informati<strong>on</strong><br />

Lantap<strong>on</strong>.<br />

Forests with Resp<strong>on</strong>sibilities), the Capacity taken from the PNRPS brief. These banners likewise served as<br />

Building and Communicati<strong>on</strong> Working Group of the visual materials during the Fishbowl Discussi<strong>on</strong>s and REDD-<br />

Philippine Nati<strong>on</strong>al REDD-Plus Strategy Team (PNRPS Plus Hour.During lunchtime, a documentary film produced by<br />

CBC-WG) 2 organized the first REDD-plus caravan Food and Agriculture Organizati<strong>on</strong> tulad (FAO) ng assets, entitled liabilities “Forests at owner’s and<br />

<strong>on</strong> December 13-14, 2011 in Puer<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Princesa City, Climate Change: A C<strong>on</strong>venient equity/capital; Truth”. The video presentati<strong>on</strong><br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Rex Dela Peña, NTFP EDAC<br />

Palawan. The <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>’s Initiatives for Society, Culture focuses <strong>on</strong> the c<strong>on</strong>tributi<strong>on</strong> (b) of forests Income <strong>on</strong> statement mitigati<strong>on</strong> na binubuo of climate ng mga<br />

and Envir<strong>on</strong>ment (WISE), in partnership with the change and the importance of reducing kita at mga deforestati<strong>on</strong> gastusin ng samahan. and forest<br />

Envir<strong>on</strong>mental and Legal Assistance Center (ELAC), degradati<strong>on</strong>.<br />

(c) Cash flow statement (salaysay ng daloy<br />

Fauna Pagsasanay and Flora Internati<strong>on</strong>al (FFI), sa Institute Pamamahala<br />

for the In the evening, an out-of-school ng pananalapi) youth group of PPC<br />

Development of Educati<strong>on</strong>al and Ecological Alternatives staged a play entitled “Tag (5) Pag-aanalisa ulan Tag-araw” ng (Rainy mga transaksy<strong>on</strong> Days in<br />

(IDEAS), ng Nagkakaisang Pananalapi Tribung Palawan (NATRIPAL), para sa Summer). mga Directed by Timothy (accounting J<strong>on</strong>es, equati<strong>on</strong> this short o debit play at credit) tackles<br />

N<strong>on</strong>-Timber Forest Products- Task Force (NTFP-TF), climate change and its (6) effects Pagbuo <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> mangrove chart of accounts forests and the<br />

Palawan C<strong>on</strong>servati<strong>on</strong> CBE, Corps (PCC) Isinagawa<br />

and Palawan APO lives of the peoples depending (7) Mga libr<strong>on</strong>g the ginagamit natural sa resources. pagtatala (books<br />

Alumni Associati<strong>on</strong> (PAPOAA) hosted and mobilized The intergenerati<strong>on</strong>al of mix accounts) of participants at i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang enjoyed mga sumusunod: and<br />

the event. NINA EMILY C. ABELLA AND VIRGINIA M. LANTAPON got inspired by the timeless (a) music Cash receipts of Ms. book Lolita (libro na Carb<strong>on</strong>, tinanggap<br />

The Color It REDD-Plus NTFP-EP aims <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>: FINANCE 1)invite STAFF public a singer and s<strong>on</strong>gwriter of notable o pumasok envir<strong>on</strong>mental na pera); s<strong>on</strong>gs<br />

attenti<strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> REDD-Plus and PNRPS; 2)provide venues <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>gether with her band (b) “ASIN” Cash disbursements (salt). S<strong>on</strong>gs book included (libro ng<br />

U<br />

for stakeholders pang higit na mapaunlad particularly ang kakayahan leaders, women Sa and loob youth ng dalawang “Masdan araw, ilan Mo sa Ang mga Kapaligiran” pera (Look na lumabas at the or Envir<strong>on</strong>ment),<br />

pinagbayaran);<br />

from ng Indigenous mga myembro Peoples ng mga communitybased<br />

enterprises Local Government (CBE) ng PASAKAMI Units (LGUs), (1) field Mahahalagang units elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> “Pagbabalik” ng pamamahala (Return) and “Balita” (d) General (News). ledger; atHope for peace<br />

and Local natalakay Communities na paksa ang mga “Ang sumusunod: Bayan K<strong>on</strong>g Sinilangan” (c) (The Journal Land book Where ; I Was Born),<br />

(ILCs),<br />

of Yamang government Gubat Program, agencies isang particularly pagsasanay DAR, DA, ng pananalapi; DENR, and better envir<strong>on</strong>ment were (e) Subsidiary the motivati<strong>on</strong>s ledgers for coming<br />

and sa pamamahala NCIP, and ng private pananalapi sec<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r ang isinagawa <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> participate (2) Pagkilala in REDD- ng mga up and pinagmumulang promoting these (8) s<strong>on</strong>gs. Paggawa ng ulat pinansyal (financial<br />

Plus no<strong>on</strong>g and Setyembre PNRPS 27 discussi<strong>on</strong>s; hanggang 28, 2011 3) tap sa individuals dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> from ng transakys<strong>on</strong> at tamang reports)<br />

ILCs, San Isidro LGUs, Labrador field Formati<strong>on</strong> level Center, government San agencies paglagay and ng mga da<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s Fishbowl gaya ng opisyal Discussi<strong>on</strong>s (9) Pagbuo ng polisiya at plan<strong>on</strong>g pinansyal<br />

private Jose, Occidental sec<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r Mindoro. as REDD-Plus/PNRPS champi<strong>on</strong>s; na resibo (official 4) receipt), A round katunayan table ng discussi<strong>on</strong> Dahil was sa participated kakaunti lamang in by leaders, ang mga<br />

enhance Dumalo understanding sa pagsasanay of ang REDD-Plus siyam (9) and PNRPS; pagbebenta and, (sales invoice), officials mga and voucher, representatives kalahok, naging of the kada local CBE ang communities<br />

pagtuturo. Ang<br />

5)establish na myembro a ng communicati<strong>on</strong> PASAKAMI Yamang and Gubat learning mechanism<br />

tseke at iba pang mga (notably dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>; IP leaders), government mga halimbawang field transaksy<strong>on</strong> offices (DENR na ginamit and sa<br />

as Program. platform I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay for sa ilalim Philippine ng EU-PLAN REDD-Plus Project. Community (3) Mga polisiya of at mga NCIP), hakbang sa municipal iba’t ibang and palihan provincial (workshop) government ay angkop sa kasalukuyang offices,<br />

Practiti<strong>on</strong>ers.<br />

Naging tagapagsanay di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang finance staff ng transaksy<strong>on</strong> ng samahan students gaya ng: and academe. operasy<strong>on</strong> Resource ng kanilang pers<strong>on</strong>s samahan. include Higit Datu ding<br />

NTFP-Exchange The two –day Programme. activity was highlighted by (a) three Daloy ng (3) transaksy<strong>on</strong> Abdelwin sa paglalagay Sangkula, sa naging Atty. madali Gerthie ang pag-unawa Mayo-Anda at pag-aaplay and<br />

comp<strong>on</strong>ents, Layunin ng namely: pagsasanay 1) na Exhibit maunawaan / Music / Film; resibo o 2) official Forester receipt at Olivia sa lahat Melendrez. ng ng mga Questi<strong>on</strong>s paksang tinalakay were kapag solicited ang kanilang from<br />

Fishbowl ng mga Discussi<strong>on</strong>s; kalahok ang and, kahalagahan 3) REDD-Plus ng Hour. perang Each natatanggap the (cash participants receipts); atby the samahan facilita<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r, na ang Forester pinag-uusapan. Marlea Munez<br />

comp<strong>on</strong>ent pagkakaro<strong>on</strong> signifies ng tama principles at bag<strong>on</strong>g talaan that are ng being promoted (b) Daloy ng by transaksy<strong>on</strong> who then sa paghahanda assigns resource pers<strong>on</strong>s Bilang pagwawakas <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> resp<strong>on</strong>d ng <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> pagsasanay, particular ang<br />

PNRPS, mga pinansyal i.e., HOPE, na transkasy<strong>on</strong>, JUSTICE matutunan and SUSTAINABILITY, ng check voucher c<strong>on</strong>cern/s. at sa lahat ng mga bawat CBE ay mayro<strong>on</strong>g takdang gawain<br />

respectively.<br />

ang pagkakaro<strong>on</strong> ng angkop na sistema sa<br />

babayaran ng samahan Discussi<strong>on</strong>s (cash/check revolve pagbalik around sa the kani-kanilang relati<strong>on</strong>ships samahan. / impact Sila<br />

pagtutuos kasama ang pag-iingat ng libro ng<br />

disbursements); of REDD-plus / PNRPS ay inaasahang <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> communities magsumite particularly ng kanilang<br />

negosyo.<br />

(4) Mga pangunahing pertaining dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> their ng rights. balance Mr. sheet, Wilfredo income statement Palite, an at cash IP<br />

1<br />

A key priority message/communicati<strong>on</strong> theme <strong>on</strong> REDD-plus which emerged from<br />

Gayundin, ang pagsasanay ay isinagawa katatayuang pananalapi at kanilang mga flow statement mula Enero 1 hanggang<br />

a series of communicati<strong>on</strong> and media planning and workshops which were organized leader for instance asked “Ano ang maitutul<strong>on</strong>g ng REDDplus<br />

Financial sa katutubo” Statements While Hunyo resource 30, 2011. pers<strong>on</strong>s Sisiguruhin could naman explain ng<br />

upang by PNRPS maturuan CBC-WG. ang mga myembro ng elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (The Basic<br />

2 CBE na maghanda ng ulat pampinansyal and their Elements). I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga mga NTFP Enterprise Development Officer<br />

PNRPS CBC-WG is composed of the Department of Envir<strong>on</strong>ment and Natural theoretically about possible benefits from REDD-plus, it<br />

at Resources makabuo (DENR), ng mga Nati<strong>on</strong>al polisiya Commissi<strong>on</strong> at desisy<strong>on</strong>g<br />

Indigenous Peoples sumusunod:<br />

(NCIP), CoDe was best that Dats Sangkula, na nakasasakop project manager sa kanila na of i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> EU ay project kanilang<br />

REDD and other agencies and / or organizati<strong>on</strong>s.<br />

pinansyal na naaangkop sa negosyo.<br />

(a) Balance sheet at ADVANCE ang mga elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> REDD, a magagawa REDD-plus at maisusumite. dem<strong>on</strong>strati<strong>on</strong> nbta site in


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

Pampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

January 2012 15 7<br />

S<br />

NCIP Commissi<strong>on</strong>er<br />

First Ever Nati<strong>on</strong>al IP Cultural<br />

Di<strong>on</strong>esia O. Banua<br />

explaining the<br />

relati<strong>on</strong>ship between<br />

ancestral domains<br />

Summit and Indigenous Held<br />

Southern Palawan, was able <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

explain what has been started in<br />

the ground. Similarly, c<strong>on</strong>cerns <strong>on</strong><br />

the Ancestral Domain Sustainable<br />

Development and Protecti<strong>on</strong> Plan Rights during the<br />

BY ABIGAIL owl LOIS P. discussi<strong>on</strong>s. AGUILAR, POLICY ADVOCACY OFFICER, NTFP-TF<br />

(ADSDPP) were raised and it was<br />

emphasized that there should be<br />

More no c<strong>on</strong>flict than between a hundred REDD-plus indigenous A presentati<strong>on</strong> <strong>on</strong> the C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong><br />

and ADSDPP peoples, as well coming as with from Forest different No. 169 of the Internati<strong>on</strong>al Labor<br />

Land Use tribes Plans from (FLUP) Luz<strong>on</strong>, and Visayas other and Organizati<strong>on</strong> vis-à-vis the Philippine<br />

Mindanao, have gathered last Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber The Indigenous Palawan Peace<br />

related plans. The presence of no<br />

Peoples Rights Act (IPRA)<br />

Corps (PPC) Youth<br />

less 13, 2011 than at NCIP the Nati<strong>on</strong>al Commissi<strong>on</strong>er Museum Members was given, play entiled as well as the flagship<br />

in Manila in the first ever nati<strong>on</strong>al projects “Tag-ulan for sa indigenous Tagaraw”<br />

Di<strong>on</strong>esia Banua made a difference<br />

peoples by the<br />

when Indigenous she emphasized Peoples Cultural “Sa Summit. REDDplus<br />

Nati<strong>on</strong>al Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indigenous<br />

The gagamitin summit, ang organized mga pamamaraan by Sena<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r<br />

ng Loren katutubo Legarda, sa Chair pangagalaga of the Senate ng<br />

kagubatan.”<br />

Committee <strong>on</strong> Cultural Communities,<br />

Peoples.<br />

C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> No.169 is a legally<br />

binding internati<strong>on</strong>al instrument open<br />

ABS-CBN Palawan<br />

was One the culminating of the critical event c<strong>on</strong>cerns of the three covering <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratificati<strong>on</strong>, the Color- which deals specifically<br />

It REDD-Plus<br />

stressed regi<strong>on</strong>al is assemblies that mining that could brought not be <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> with the rights of indigenous and<br />

light allowed the in different REDD-plus c<strong>on</strong>cerns areas. that Thus, various<br />

indigenous scenarios/opti<strong>on</strong>s cultural were laid communities out <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

(ICCs) participants: in the three major regi<strong>on</strong>s of the<br />

Philippines would want the government<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> address. whether <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> go for Mining<br />

– The instant regi<strong>on</strong>al m<strong>on</strong>ey assemblies but will result brought out<br />

the in comm<strong>on</strong> loss of forest c<strong>on</strong>cerns areas of OR the go indigenous for<br />

peoples’ REDD-plus rights – <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> slow ancestral process but lands and<br />

domains, intact forests self-determinati<strong>on</strong>, and the l<strong>on</strong>g governance, run<br />

tribal peoples. The Philippines has<br />

not ratified C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> No. 169 and<br />

there were <strong>on</strong>ce again calls from the<br />

summit participants for the Philippine<br />

government <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratify said c<strong>on</strong>venti<strong>on</strong>.<br />

Dr. Bernd Liss of GIZ and Forester<br />

Marlea Muñez of CoDe REDD shared<br />

REDD Plus initiatives in the Philippines,<br />

with particular focus <strong>on</strong> its implicati<strong>on</strong>s<br />

human rights and social justice.<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> IPs. This includes improved<br />

will provide stream of benefits<br />

– carb<strong>on</strong>, ecosystem, socioec<strong>on</strong>omic<br />

and other co-benefits.<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Abigail Lois P. Aguilar NTFP-TF<br />

REDD-Plus Hour<br />

During the sec<strong>on</strong>d day,<br />

a detailed discussi<strong>on</strong>, takingoff<br />

from issues and c<strong>on</strong>cerns<br />

raised during the fishbowl<br />

discussi<strong>on</strong>s was c<strong>on</strong>ducted. In<br />

this sessi<strong>on</strong>, current efforts of<br />

the local government units, the<br />

DENR field units and the local<br />

communities were linked with<br />

eligible activities of REDD-plus.<br />

At the end of the sessi<strong>on</strong>,<br />

a <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>tal of twenty five (25)<br />

participants signed-up and<br />

committed <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> be part of the<br />

REDD-plus Community of<br />

Practiti<strong>on</strong>ers (Rp-CoP). These<br />

Rp-CoPs are hoped <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> take care of<br />

sustainability aspects of REDDplus<br />

in Palawan. nbta<br />

Mr. Edilber<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

Magpayo of<br />

Palawan Peace<br />

Corps (PPC)<br />

and Palawan<br />

APO Alumni<br />

Associati<strong>on</strong><br />

(PAPOAA) having<br />

a duet with the<br />

Color It REDD-<br />

Plus Champi<strong>on</strong><br />

Artist, Ms. Lolita<br />

Carb<strong>on</strong><br />

The REDD-Plus<br />

Community of<br />

Practiti<strong>on</strong>ers (RP-<br />

CoPs) of Palawan<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>gether with the<br />

Color It REDD-Plus<br />

organizers.<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s by CoDe-REDD<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

envir<strong>on</strong>mental services, income and<br />

livelihood, carb<strong>on</strong> credits, security of<br />

tenure, stabilizati<strong>on</strong> of rural areas and<br />

rural development. nbta<br />

Paglahok sa Pul<strong>on</strong>g<br />

Pangkababaihan,<br />

Naging<br />

Makabuluhan<br />

NI GEMMA BIGONG<br />

BOOKKEEPER, PASAHA<br />

Mapalad ako na nakadalo<br />

sa IP <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>’s<br />

C<strong>on</strong>sultative Dialogue<br />

na ginanap sa Island Cove,<br />

Kawit, Cavite, no<strong>on</strong>g ika 27-28<br />

ng Ok<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>bre ta<strong>on</strong>g 2011 sapagkat<br />

marami ak<strong>on</strong>g natutunan. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay<br />

dinaluhan ng 96 na kababaihan<br />

mula sa iba’t-bang tribu sa iba’t<br />

ibang panig ng ating bansa.<br />

Dinaluhan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng iba’t-ibang<br />

opiyales mula sa Philippine<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>, Nati<strong>on</strong>al<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indegenous<br />

Peoples, Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Human<br />

Rights at UN <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ko nalaman ang<br />

iba’t-ibang mga batas na<br />

nangangalaga sa karapatan o<br />

kapakanan ng mga kababaihan<br />

at mga tao.<br />

Natutuwa ako na bilang isang<br />

katutub<strong>on</strong>g kababaihan mula sa<br />

tribung Hanunu<strong>on</strong> Mangyan ay<br />

nabigyan ako ng pagkakata<strong>on</strong>g<br />

makalahok sa gawaing i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>. nbta<br />

August 2011


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

14<br />

8<br />

January 2012<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

August 2011<br />

Buri-Forest tree of life<br />

By Katherine Mana-Galido, Resource Management Officer, NTFP-TF<br />

Financial Management<br />

Training (FMT). Ang<br />

pagsasanay ay isinagawa<br />

n<strong>on</strong>g Sept. 27-29, 2011<br />

sa SILFC San Jose<br />

Occidental Mindoro.<br />

Dinaluhan ang pagsasanay<br />

ng mga Taga-Suri, Ingat<br />

Yaman at ng Taga-Tala<br />

mula sa iba’t-ibang<br />

CBEs. Ang mga naging<br />

tagapadaloy ay sila Emily<br />

Abella, CPA at Virginia<br />

Lantap<strong>on</strong>.<br />

We usually call coc<strong>on</strong>ut tree as the tree of life 4. Bark can be used as raw material for native wall and<br />

because of all the benefits and uses of the floor.<br />

coc<strong>on</strong>ut tree- from trunk <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> leaves. But another 5. The petiole yields so-called buntal fiber of which,<br />

indigenous species can be called as tree of life- the Buri.<br />

the famous Baliuag and Lucban hats are made;<br />

Buri can be called as the forest tree of life as well because sometimes twisted in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> rope.<br />

of the endless list of products and by-products derived from 6. Mature leaf is used for covering <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>bacco bales,<br />

its various parts. A lot of indigenous communities, like the rarely as a thatch for houses, while the ribs are used<br />

Tao-buid in Mindoro value the importance of Buri.<br />

for making brooms.<br />

Buri (Corypha elata) bel<strong>on</strong>gs <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the palm family that 7. From the unopened leaf is obtained a very fine<br />

occurs abundantly at low and medium altitude throughout<br />

the Philippines. It is the most stately palm because of its<br />

fiber, corresp<strong>on</strong>ding <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> tulad raffia ng fiber, assets, which liabilities is utilized at owner’s<br />

in making cloth, fancy equity/capital; articles, and as string. Fibers<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Rex Dela Peña, NTFP EDAC<br />

erect and straight trunk that can reach up <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> 20 meters high secured from the ribs (b) Income of the statement unopened na binubuo leaves ng are mga<br />

and 1 meter in diameter. The leaves are fan-shaped, large, extensively used in the kita manufacture at mga gastusin of ng the samahan. so-called<br />

rounded in outline, up <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> 3 meters in length.<br />

Calasiao or Po<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>tan (c) hats. Cash flow Strips statement of the (salaysay unopened ng daloy<br />

Pagsasanay The uses of the buri palm are summarized sa Pamamahala<br />

as follows:<br />

leaf are made in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> hats, ng pananalapi) mats, bags, sails, basket,<br />

1. Roots can be used <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> treat <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>othache.<br />

and other articles. (5) Pag-aanalisa ng mga transaksy<strong>on</strong><br />

2. ng Buri bud Pananalapi (ubod) is used for salad or as para a vegetable. sa mga 8. The kernels of the (accounting young fruits equati<strong>on</strong> are o edible debit at and credit) are<br />

3. Trunk can yield large quantities of starch.<br />

made in<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> a sweetmeats. (6) Pagbuo ng chart of accounts<br />

CBE, Isinagawa 9. The mature seed (7) Mga are libr<strong>on</strong>g used ginagamit for rosary pagtatala beads (books and<br />

but<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ns. Some say of that accounts) immature i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay seeds ang mga are sumusunod: edible,<br />

NINA EMILY C. ABELLA AND VIRGINIA M. LANTAPON <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>o.<br />

(a) Cash receipts book (libro na tinanggap<br />

NTFP-EP FINANCE STAFF<br />

<str<strong>on</strong>g>Weavers</str<strong>on</strong>g> from Tao-buid o pumasok indigenous na pera); community<br />

of Occidental Mindoro (b) Cash shared disbursements that Buri book plays (libro a lot ng<br />

Upang higit na mapaunlad ang kakayahan Sa loob ng dalawang araw, of important ilan sa mga roles in their pera forest. na lumabas Bats or sleep pinagbayaran); under its<br />

ng mga myembro ng mga communitybased<br />

natalakay na paksa ang mga sumusunod: leaves. Its fruits are also (c) a Journal favorite book food ; of a bird called<br />

enterprises (CBE) ng PASAKAMI (1) Mahahalagang elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng Balod. pamamahala Buri keeps the (d) soil General stable. ledger; They atalso shared that<br />

Yamang Gubat Program, isang pagsasanay ng pananalapi; Buri fiber are str<strong>on</strong>ger (e) if Subsidiary harvested ledgers from the tree that<br />

sa pamamahala ng pananalapi ang isinagawa (2) Pagkilala ng mga pinagmumulang<br />

came from thick forest. (8) Paggawa ng ulat pinansyal (financial<br />

no<strong>on</strong>g Setyembre 27 hanggang 28, 2011 sa<br />

San Isidro Labrador Formati<strong>on</strong> Center, San<br />

Jose, Occidental Mindoro.<br />

Dumalo sa pagsasanay ang siyam (9)<br />

na myembro ng PASAKAMI Yamang Gubat<br />

Program. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay sa ilalim ng EU-PLAN Project.<br />

Naging tagapagsanay di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang finance staff ng<br />

NTFP-Exchange Programme.<br />

Layunin ng pagsasanay na maunawaan<br />

ng mga kalahok ang kahalagahan ng<br />

pagkakaro<strong>on</strong> ng tama at bag<strong>on</strong>g talaan ng<br />

mga pinansyal na transkasy<strong>on</strong>, matutunan<br />

ang pagkakaro<strong>on</strong> ng angkop na sistema sa<br />

dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng transakys<strong>on</strong> at Sustainable tamang harvesting reports) practices of Tao-buid:<br />

paglagay ng mga da<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s gaya 1. Any ng opisyal member (9) of Tao-buid Pagbuo ng polisiya can harvest at plan<strong>on</strong>g as pinansyal l<strong>on</strong>g as<br />

na resibo (official receipt), katunayan they follow ng the sustainable Dahil sa harvesting kakaunti lamang practices. ang mga<br />

pagbebenta (sales invoice), 2. mga The voucher, areas closed kalahok, for naging harvesting kada CBE are ang sacred pagtuturo. places Ang<br />

tseke at iba pang mga dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>; and areas pr<strong>on</strong>e mga <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> halimbawang erosi<strong>on</strong>. transaksy<strong>on</strong> na ginamit sa<br />

(3) Mga polisiya at mga hakbang 3. sa Harvesting iba’t ibang seas<strong>on</strong> palihan is from (workshop) December ay angkop <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> sa April kasalukuyang <strong>on</strong>ly.<br />

transaksy<strong>on</strong> ng samahan gaya 4. ng: Indica<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r that operasy<strong>on</strong> the leaves ng are kanilang ready samahan. for harvesting: Higit ding<br />

(a) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paglalagay For unopened sa naging leaf: should madali be ang more pag-unawa than at 1 pag-aaplay foot in<br />

resibo o official receipt at length. sa lahat For ng mature ng mga leaf, paksang should tinalakay be green kapag ang and kanilang wide<br />

perang natatanggap (cash receipts); open already. at Should samahan climb na ang pinag-uusapan. the tree and use bolo.<br />

(b) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa Be paghahanda careful in harvesting. Bilang pagwawakas ng pagsasanay, ang<br />

ng check voucher at sa 5. lahat Do ng not mga harvest bawat the bud. CBE ay mayro<strong>on</strong>g takdang gawain<br />

babayaran ng samahan 6. Unopened (cash/check leaf: pagbalik 1 per tree. sa kani-kanilang Leaves: 10-12 samahan. per tree. Sila<br />

pagtutuos kasama ang pag-iingat ng libro ng<br />

disbursements); The flowering ay stage inaasahang of Buri magsumite means the ng end kanilang of its<br />

negosyo.<br />

(4) Mga pangunahing dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> life. But <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng the indigenous balance sheet, communities, income statement it means at the cash<br />

Gayundin, ang pagsasanay ay isinagawa<br />

upang maturuan ang mga myembro ng<br />

katatayuang pananalapi at start kanilang of many mga Buri flow trees statement because mula of thousand Enero 1 of hanggang seeds<br />

elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (The Basic Financial that Statements will be spread Hunyo in the 30, forest. 2011. nbta Sisiguruhin naman ng<br />

CBE na maghanda ng ulat pampinansyal<br />

at makabuo ng mga polisiya at desisy<strong>on</strong>g<br />

pinansyal na naaangkop sa negosyo.<br />

and their Elements). I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod:<br />

(a) Balance sheet at ang mga elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

mga NTFP Enterprise Development Officer<br />

na nakasasakop sa kanila na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay kanilang<br />

magagawa at maisusumite. nbta


Ang Papaunlad na Kabuhayan<br />

ng mga Agta-Dumagat<br />

Ni Arnel Tapic, Enterprise Development Officer, NTFP-TF<br />

M agandang balita para sa mga Agta-Dumagat! Matapos maipatayo<br />

ang h<strong>on</strong>ey processing center sa Barangay Catablingan, General<br />

Nakar, Quez<strong>on</strong> para sa pag-proseso ng kanilang pulot, ngay<strong>on</strong> naman<br />

mga kagamitan para sa pag-proseso hindi lamang ng pulot kundi maging<br />

pagkaing-gubat ang natanggap ng mga Agta-Dumagat sa General Nakar<br />

mula sa Team Energy Foundati<strong>on</strong>, Inc. (TEFI).<br />

Kabilang sa mga kagamitan na binili ay dehumidifier (pangtanggal ng<br />

tubig sa pulot), mga kagamitang panlu<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> at pang-kusina, mga lalagyan ng<br />

pulot, at isang genera<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r set para mapaandar ang dehumidifier.<br />

Mga Punla<br />

Nasa sipag at tyaga raw ang ligaya - <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>o i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> para sa mga katutub<strong>on</strong>g<br />

Agta-Dumagat sa General Nakar Quez<strong>on</strong>. Matapos ang ilang buwang<br />

pagpapalaki ng mga punla sa kanilang nurseries ay nagbunga ang<br />

kanilang paghihintay sapagkat binilhan sila ng FPE3 ng mga pananim na<br />

pun<strong>on</strong>gkahoy para itanim sa Marikina Watershed.<br />

Ang mga katutub<strong>on</strong>g kahoy ay tulad ng Narra, Api<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng, Lawaan,<br />

Bitukuling,<br />

Balite,<br />

Katm<strong>on</strong>,<br />

Tamauyan,<br />

Balobo,Antipolo at<br />

marami<br />

pang iba.<br />

Kabuuang 25,000 na piraso ng pun<strong>on</strong>g kahoy ang nai-deliber mula no<strong>on</strong>g<br />

buwan ng Setyembre at Oktubre 2011. May kabayarang P400,000.00 para<br />

sa 54 na Agta-Dumagat mula sa General Nakar, Quez<strong>on</strong>. May natitira pang<br />

25,000 na order na punla para sa susunod na panah<strong>on</strong> ng taniman.<br />

Matatagpuan<br />

ang<br />

Katutub<strong>on</strong>g Puno mula sa SPA<br />

mga nursery ng mga<br />

Pangalan<br />

Sukat<br />

Sukat<br />

2 Feet Suma<br />

katutub<strong>on</strong>g puno sa<br />

(1.3 ft)<br />

(1.5ft)<br />

mga settlement ng mga<br />

1 Narra 543 1622 928 3093<br />

2 Red Lauan 1115 897 2012<br />

Agta-Dumagat.<br />

Ang<br />

may<br />

malalaking nursery ay ang<br />

3 Tamaoyan 133 70 203<br />

4 Bitukulin 166 184 6 356<br />

Sitio Kagugisan kung saan<br />

5 Panabang 136 79 215<br />

andun din ang Sentr<strong>on</strong>g<br />

6 Marang 137 139 23 299<br />

7 Tugawi 173 257 9 439<br />

Paaralan ng mga Agta.<br />

8 Antipolo 238 291 162 691<br />

Makikita sa ibaba ang<br />

9 Balobo 130 313 190 633<br />

listahan:<br />

10 Dolitan 50 90 10 150<br />

11 Igang 5 95 10 110<br />

Inaasahan ng mga<br />

12 Malaruhat 52 90 142<br />

Agta-Dumagat na ang<br />

13 Palo maria 45 45 90<br />

14 Dalingdingan 17 5 22<br />

ta<strong>on</strong>g 2012 ay magiging<br />

15 Balite 5 5<br />

masagana para sa kanila.<br />

16 Lanite 1 5 6<br />

Patuloy silang nagpupunla<br />

17 Lipote 4 5 9<br />

18 Amlang 14 14<br />

at nagpapalaki ng mga i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

19 Api<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng 10 10<br />

para pagkakitaan. Sabi<br />

20 San<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>l 2 2<br />

21 katm<strong>on</strong> 12 3 15<br />

nga nila, i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang isa sa<br />

22 Tuwa 82 63 37 182<br />

kanilang maliit na ambag<br />

23 Pilaway 5 10 15<br />

24 Malaitmo 633 363 7 1003<br />

para sa proteksy<strong>on</strong><br />

25 Bulala 30 30<br />

at pagpapanatili ng<br />

26 Kuling Manok 3 1 4<br />

kagubatan ng Sierra<br />

27 Talisay 4 39<br />

3687 4717 1384 9788<br />

Madre. Hindi na rin sila<br />

Bilang ng natitira pang seedlings na hindi pa plantable<br />

nagiging kasangkapan sa<br />

- 12,000<br />

Wala pa ri<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang listahan ng seedlings mula sa ibang<br />

pagpupu<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>l at pag-uuling<br />

Pamayanan/Brgy.<br />

ng mga kahoy. nbta<br />

January 2012<br />

Pag-aaral sa Value<br />

Chain Analysis<br />

at Management,<br />

Isinagawa<br />

NI PANGANIBAN MAYOT<br />

CRAFT COORDINATOR NG PASAHA<br />

9<br />

PASAHA MPPG habang nagsasagawa ng palihan sa maliit na grupo: Ang pagsasanay sa Value<br />

Chain Analysis and Mngt. na ginanap no<strong>on</strong>g Nov. 28-29 sa Panaytayan, Mansalay, Oriental Mindoro.<br />

Ang pagsasanay ay dinaluhan ng SKKP at SAMAHAN KA MPPGs mula Panaytay. Isinagawa at<br />

pinadaloy ang pagsasanay nila Rex Dela Peña NTFP EDAC at Erwin Diloy, NTFP EDO<br />

Isinagawa<br />

I<br />

ng NTFP ang isang pag-aaral ukol<br />

sa Value Chain Analysis and Management sa<br />

Panaytayan no<strong>on</strong>g ika 28-29 ng Nobyembre ta<strong>on</strong>g<br />

2011.<br />

Ang mga samahang i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang SSKP, SAMAHAN-<br />

KA at Pangkabuhayan Samahan sa Hawili-1<br />

(PASAHA) sa pangunguna ng Crafts Coordina<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r<br />

na si Panganiban Mayot at ng mga myembro na sila<br />

Gemma Biging, Hulyo Big<strong>on</strong>g, Tibo Bado, Maria Bilog,<br />

Mahanay Dalayan, Agot Beryo at Inuman Alihid.<br />

May labinsiyam (19) na kalahok mula sa tatl<strong>on</strong>g<br />

samahan ang dumalo sa pagsasanay.<br />

Ang Value Chain Analysis And Managemant ay<br />

nakapagbigay ng isang malaking dagdag na kaalaman<br />

sa daloy ng buhay ng isang negosyo at mula di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay<br />

nakita ang sangkap ng pagsisimula ng isang negosyo.<br />

Halimbawa di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga sumusunod:<br />

1. HILIG/INTERES - Kagustuhan na maiangat<br />

ang kalagayan sa buhay<br />

2. KASANAYAN - Galing sa mga ninuno o mga<br />

bag<strong>on</strong>g kaalaman<br />

3. MAMIMILI - Maaaring mayro<strong>on</strong> na.<br />

Makikipagkumpetensya na lang o di kaya maaaring<br />

bumuo ng bag<strong>on</strong>g merkado para sa produk<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>. nbta


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

10 14<br />

10 January 2012<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

August 2011<br />

33rd UGAT C<strong>on</strong>ference:<br />

A N<strong>on</strong>-Anthropologist’s Perspective<br />

BY MANUEL P. UY, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TF<br />

Financial Management<br />

Training (FMT). Ang<br />

pagsasanay ay isinagawa<br />

n<strong>on</strong>g Sept. 27-29, 2011<br />

sa SILFC San Jose<br />

Occidental Mindoro.<br />

Dinaluhan ang pagsasanay<br />

ng mga Taga-Suri, Ingat<br />

Yaman at ng Taga-Tala<br />

mula sa iba’t-ibang<br />

CBEs. Ang mga naging<br />

tagapadaloy ay sila Emily<br />

Abella, CPA at Virginia<br />

Lantap<strong>on</strong>.<br />

The 33rd Annual C<strong>on</strong>ference of the Ugnayang Pang- Other presentati<strong>on</strong>s which struck me was the paper<br />

Agham Tao (UGAT), the anthropological associati<strong>on</strong> of Skilty Labastilla entitled “How My Anthropology<br />

in the Philippines, was held last Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber 20-22, Background Helps Me Run A Scholarship NGO: The S<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ry<br />

2011 in Central Mindanao University, Musuan, Maramag, of A Better Chance (ABC) Foundati<strong>on</strong> and Its Management”<br />

<str<strong>on</strong>g>Bukidn<strong>on</strong></str<strong>on</strong>g> with the theme “Aghamta<strong>on</strong>gKaagapay: Anthropology and the anthropology in peace and c<strong>on</strong>flicts as shown in a<br />

Cares for its Publics”. It was a gathering of various people from<br />

different fields and professi<strong>on</strong>s such as university professors,<br />

study titled “Indigenous Peoples tulad C<strong>on</strong>flict ng assets, Resoluti<strong>on</strong> liabilities at and owner’s Its<br />

C<strong>on</strong>tributi<strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the Current Peace equity/capital; Process: Reflecti<strong>on</strong>s <strong>on</strong><br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Rex Dela Peña, NTFP EDAC<br />

deans, linguists, musicians, NGO workers, sociologists, the Recently C<strong>on</strong>cluded Peace (b) Income Accord statement Am<strong>on</strong>g na the binubuo Banwa<strong>on</strong>s ng mga<br />

students and peace makers.<br />

of Agusan Sur” written by Maria kita at Easterluna mga gastusin ng S. samahan. Canoy of<br />

The c<strong>on</strong>ference aims <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> c<strong>on</strong>solidate anthropological Kitanglad Integrated NGOs. (c) Cash flow statement (salaysay ng daloy<br />

experiences Pagsasanay and ideas that are focused sa Pamamahala<br />

<strong>on</strong> improving I was also fortunate enough ng pananalapi) <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> present a paper based<br />

social welfare, am<strong>on</strong>g others, and tackles the relevance of <strong>on</strong> a study I co-authored (5) with Pag-aanalisa Marian ng Rica mga Lodripas transaksy<strong>on</strong> and<br />

anthropology ng Pananalapi in the public sphere. Different para talks focusing sa Diana mga San Jose of AnthroWatch, (accounting a equati<strong>on</strong> project o partner debit at credit) in the<br />

<strong>on</strong> indigenous peoples, women, children, academe, business Mangyan Livelihood (6) Project Pagbuo in ng chart Occidental of accounts Mindoro.<br />

and peace and c<strong>on</strong>flicts CBE, were presented. Isinagawa<br />

Most of us coming Our study is entitled “Mangyan (7) Mga libr<strong>on</strong>g <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>’s ginagamit Voices sa pagtatala in Ancestral (books<br />

from a different background (n<strong>on</strong>-anthro) would disregard Domain C<strong>on</strong>cerns.” It is a sharing of accounts) <strong>on</strong> less<strong>on</strong>s at i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay learned ang mga from sumusunod: our<br />

such themes as NINA seemingly EMILY C. ordinary ABELLA AND in our VIRGINIA life, M. but LANTAPON I experiences gathered from three (a) Cash years receipts of implementati<strong>on</strong> book (libro na tinanggap of<br />

realized how these experiences NTFP-EP and ideas FINANCE are really STAFFhelpful<br />

the “Mangyan Livelihood Project” o pumasok funded na by pera); European Uni<strong>on</strong><br />

in fields such as social enterprise, which is relevant for me and Plan-Internati<strong>on</strong>al. It explores (b) Cash the disbursements perspectives book and (libro roles ng<br />

U<br />

as an enterprise pang higit na development mapaunlad ang kakayahan officer (EDO) working Sa loob with ng dalawang of different araw, ilan Mangyan sa mga women pera across na lumabas indigenous or pinagbayaran); groups in<br />

community-based ng mga myembro groups ng mga in Occidental communitybased<br />

Mindoro. natalakay na paksa ang Occidental mga sumusunod: Mindoro who are (c) members Journal book of ; community-based<br />

enterprises (CBE) ng PASAKAMI<br />

Yamang Gubat Program, isang pagsasanay<br />

(1) Mahahalagang elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng pamamahala<br />

ng pananalapi;<br />

(d) General ledger; at<br />

(e) Subsidiary ledgers<br />

sa pamamahala ng pananalapi ang isinagawa (2) Pagkilala ng mga pinagmumulang (8) Paggawa ng ulat pinansyal (financial<br />

no<strong>on</strong>g Setyembre 27 hanggang 28, 2011 sa<br />

San Isidro Labrador Formati<strong>on</strong> Center, San<br />

Jose, Occidental Mindoro.<br />

Dumalo sa pagsasanay ang siyam (9)<br />

na myembro ng PASAKAMI Yamang Gubat<br />

Program. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay sa ilalim ng EU-PLAN Project.<br />

Naging tagapagsanay di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang finance staff ng<br />

NTFP-Exchange Programme.<br />

Layunin ng pagsasanay na maunawaan<br />

ng mga kalahok ang kahalagahan ng<br />

pagkakaro<strong>on</strong> ng tama at bag<strong>on</strong>g talaan ng<br />

mga pinansyal na transkasy<strong>on</strong>, matutunan<br />

ang pagkakaro<strong>on</strong> ng angkop na sistema sa<br />

pagtutuos kasama ang pag-iingat ng libro ng<br />

dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng transakys<strong>on</strong> at tamang<br />

paglagay ng mga da<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s gaya ng opisyal<br />

na resibo (official receipt), katunayan ng<br />

pagbebenta (sales invoice), mga voucher,<br />

tseke at iba pang mga dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>;<br />

(3) Mga polisiya at mga hakbang sa iba’t ibang<br />

transaksy<strong>on</strong> ng samahan gaya ng:<br />

(a) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paglalagay sa<br />

resibo o official receipt at sa lahat ng<br />

perang natatanggap (cash receipts); at<br />

(b) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paghahanda<br />

ng check voucher at sa lahat ng mga<br />

babayaran ng samahan (cash/check<br />

disbursements);<br />

reports)<br />

(9) Pagbuo ng polisiya at plan<strong>on</strong>g pinansyal<br />

Dahil sa kakaunti lamang ang mga<br />

kalahok, naging kada CBE ang pagtuturo. Ang<br />

mga halimbawang transaksy<strong>on</strong> na ginamit sa<br />

palihan (workshop) ay angkop sa kasalukuyang<br />

operasy<strong>on</strong> ng kanilang samahan. Higit ding<br />

naging madali ang pag-unawa at pag-aaplay<br />

ng mga paksang tinalakay kapag ang kanilang<br />

samahan na ang pinag-uusapan.<br />

Bilang pagwawakas ng pagsasanay, ang<br />

bawat CBE ay mayro<strong>on</strong>g takdang gawain<br />

pagbalik sa kani-kanilang samahan. Sila<br />

ay inaasahang magsumite ng kanilang<br />

negosyo.<br />

(4) Mga pangunahing dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng balance sheet, income statement at cash<br />

Gayundin, ang pagsasanay ay isinagawa<br />

upang maturuan ang mga myembro ng<br />

CBE na maghanda ng ulat pampinansyal<br />

at makabuo ng mga polisiya at desisy<strong>on</strong>g<br />

pinansyal na naaangkop sa negosyo.<br />

katatayuang pananalapi at kanilang mga<br />

elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (The Basic Financial Statements<br />

and their Elements). I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod:<br />

(a) Balance sheet at ang mga elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

flow statement mula Enero 1 hanggang<br />

Hunyo 30, 2011. Sisiguruhin naman ng<br />

mga NTFP Enterprise Development Officer<br />

na nakasasakop sa kanila na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay kanilang<br />

magagawa at maisusumite. nbta<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Manuel P. Uy–NTFP-TF


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

Pampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

January 2012 115<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

First Ever Nati<strong>on</strong>al IP Cultural<br />

S<br />

enterprise groups, community working groups gathering is not simply for reference for college students or <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> fascinate<br />

data for development planning and Certificate of Ancestral outsiders with the richness of s<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ries and cultures of indigenous<br />

Domain applicati<strong>on</strong>, as well as family members of indigenous peoples and communities but rather, <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> help be part of the<br />

leaders and women leaders themselves. Summit In our paper, we nati<strong>on</strong> Held<br />

building and augment the things that cannot be solved<br />

presented narratives of Mangyan women <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> highlight their through physics, biology or chemistry. I also realized how as a<br />

participati<strong>on</strong> in ancestral domain-related BY ABIGAIL LOIS activities. P. AGUILAR, POLICY development ADVOCACY OFFICER, worker, I NTFP-TF also have a lot <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> c<strong>on</strong>tribute <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the field<br />

As a n<strong>on</strong>-anthropologist, I am pretty amazed <strong>on</strong> the of anthropology from first-hand experiences <strong>on</strong> the field. I am<br />

More applicati<strong>on</strong> of than anthropology a hundred in indigenous our daily lives, may A that presentati<strong>on</strong> study be <strong>on</strong> very the grateful C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> for the opportunity envir<strong>on</strong>mental <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> be part services, of such a income meaningful and<br />

applied or peoples, public anthropology. coming from The different importance No. of 169 these of studies the Internati<strong>on</strong>al c<strong>on</strong>ference. Labor nbta livelihood, carb<strong>on</strong> credits, security of<br />

tribes from Luz<strong>on</strong>, Visayas and Organizati<strong>on</strong> vis-à-vis the Philippine tenure, stabilizati<strong>on</strong> of rural areas and<br />

Mindanao, have gathered last Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber Indigenous Peoples Rights Act (IPRA) rural development. nbta<br />

13, 2011 at the Nati<strong>on</strong>al Museum was given, as well as the flagship<br />

in Manila in the first ever<br />

CaTrainings<br />

nati<strong>on</strong>al projects for indigenous peoples by the<br />

Indigenous Peoples Cultural Summit. Nati<strong>on</strong>al Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indigenous<br />

PalawanPaglahok sa Pul<strong>on</strong>g<br />

The summit, organized by Sena<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r Peoples.<br />

Pangkababaihan,<br />

Loren Legarda, Chair of BY the MA. Senate MARGARITA CONSUELO, C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> ENTERPRISE No.169 DEVELOPMENT is a legally OFFICER, NTFP-TF<br />

Naging<br />

Committee <strong>on</strong> Cultural Communities, binding internati<strong>on</strong>al instrument open<br />

Makabuluhan<br />

was Enterprise the culminating Development<br />

event of the three <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratificati<strong>on</strong>, which deals specifically<br />

NI GEMMA BIGONG<br />

regi<strong>on</strong>al and Fiial assemblies Management<br />

that brought <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> with the rights of indigenous and<br />

BOOKKEEPER, PASAHA<br />

light Training the different for Communities c<strong>on</strong>cerns that various of tribal peoples. The Philippines has<br />

indigenous Mariwara, cultural Pri communities Urduja, not ratified C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> No. 169 and<br />

Mapalad ako na nakadalo<br />

(ICCs) Narra in the and three So. major Talab<strong>on</strong>ggan,<br />

regi<strong>on</strong>s of the there were <strong>on</strong>ce again calls from the<br />

sa IP <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>’s<br />

Philippines Ber<strong>on</strong>g, would want Quez<strong>on</strong>. the government summit participants for the Philippine<br />

C<strong>on</strong>sultative Dialogue<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> address.<br />

government <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratify said c<strong>on</strong>venti<strong>on</strong>.<br />

na ginanap sa Island Cove,<br />

The Enterprise regi<strong>on</strong>al Development assemblies brought Training out Dr. Bernd Liss of GIZ and Forester<br />

Kawit, Cavite, no<strong>on</strong>g ika 27-28<br />

the and comm<strong>on</strong> Financial c<strong>on</strong>cerns Management of the indigenous was Marlea Muñez of CoDe REDD shared<br />

ng Ok<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>bre ta<strong>on</strong>g 2011 sapagkat<br />

peoples’ c<strong>on</strong>ducted rights in two <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (2) ancestral areas last lands Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber and REDD Plus initiatives in the Philippines,<br />

marami ak<strong>on</strong>g natutunan. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay<br />

domains, 28-29 in self-determinati<strong>on</strong>, So. Talab<strong>on</strong>ggan, governance, Ber<strong>on</strong>g, with particular focus <strong>on</strong> its implicati<strong>on</strong>s<br />

dinaluhan ng 96 na kababaihan<br />

human Quez<strong>on</strong> rights and and last social November justice. 10-11 and <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> IPs. This includes improved<br />

mula sa iba’t-bang tribu sa iba’t<br />

17-18 in Mariwara, Princess Urduja,<br />

ibang panig ng ating bansa.<br />

Narra, Palawan <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> SKTM Tribal Group.<br />

Dinaluhan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng iba’t-ibang<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> The Credit: training Abigail was Lois composed P. Aguilar NTFP-TF of<br />

opiyales mula sa Philippine<br />

important informati<strong>on</strong> in Producti<strong>on</strong>,<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>, Nati<strong>on</strong>al<br />

Marketing ang Financial Management Memberrs of SKTM in producer from Sagpangan, Aborlan Ms.<br />

Mariwarrduja during the Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indegenous<br />

in which the associati<strong>on</strong> are now ready<br />

Marlyn Bacay.<br />

tr<br />

Peoples, Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Human<br />

Twenty three (23) participants<br />

Rights at UN <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>.<br />

for business transacti<strong>on</strong> for the benefit attended the training in which men are<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ko nalaman ang<br />

of the whole group. The associati<strong>on</strong> is the priority participants for the training<br />

iba’t-ibang mga batas na<br />

now using and implementing proper because they were asking if we can<br />

nangangalaga sa karapatan o<br />

recording of all the transacti<strong>on</strong> for provide them additi<strong>on</strong>al income aside<br />

kapakanan ng mga kababaihan<br />

enterprise and associati<strong>on</strong>.<br />

from handicraft for women.<br />

at mga tao.<br />

Out of twenty three participants who<br />

Natutuwa ako na bilang isang<br />

Hand Made Paper making attended the training, six (6) of them<br />

katutub<strong>on</strong>g kababaihan mula sa<br />

and Soap Making for CATA are men who gave their full time in the<br />

tribung Hanunu<strong>on</strong> Mangyan ay<br />

DA (Nov training and produced good quality hand<br />

nabigyan ako ng pagkakata<strong>on</strong>g<br />

made paper for beginners.<br />

makalahok sa gawaing i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>. nbta<br />

Training <strong>on</strong> hand made paper During the training they were asking<br />

and soap making was c<strong>on</strong>ducted if they can start producing paper. We<br />

last November 29-30, 2011 in So. <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ld them <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> practice producing more<br />

Talab<strong>on</strong>ggan, Barangay Ber<strong>on</strong>g, Quez<strong>on</strong>, competitive and quality hand made<br />

Memberrs of CATADA in<br />

Talab<strong>on</strong>ggan, Ber Palawan. Training was c<strong>on</strong>ducted with paper. Only by then will they be ready <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

Management Training.<br />

the help of Norlita Colili and a hand made market their hand made paper. nbta<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Ma. Margarita C<strong>on</strong>suelo<br />

August 2011


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

12 14<br />

12 January 2012<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

August 2011<br />

Financial Management<br />

Training (FMT). Ang<br />

pagsasanay ay isinagawa<br />

n<strong>on</strong>g Sept. 27-29, 2011<br />

sa SILFC San Jose<br />

Occidental Mindoro.<br />

Dinaluhan ang pagsasanay<br />

ng mga Taga-Suri, Ingat<br />

Yaman at ng Taga-Tala<br />

mula sa iba’t-ibang<br />

CBEs. Ang mga naging<br />

BY RAMIL PEREZ, TANYA CONLU, KATHERINE MANA-GALIDO tagapadaloy ay sila Emily<br />

Abella, CPA at Virginia<br />

Lantap<strong>on</strong>.<br />

Learning Visit <strong>on</strong> Natural Resource<br />

Management a Success<br />

From December 3-9, 2011, six participants from <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Nueva Vizcaya where they stayed at Dagwey Dorm.<br />

the Philippines, Ind<strong>on</strong>esia and Malaysia have During their first day, they had discussi<strong>on</strong>s with Pas<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r<br />

immersed themselves at the Kalahan Educati<strong>on</strong>al Delbert Rice of KEF <strong>on</strong> Imugan’s tulad experience ng assets, liabilities with managing at owner’s<br />

Foundati<strong>on</strong> (KEF) in Barangay Imugan, Sta. Fe, Nueva their forest. Pas<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r Rice <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ld the equity/capital; s<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ry of how the Ikalahan<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Rex Dela Peña, NTFP EDAC<br />

Vizcaya <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> discuss and share sustainable management w<strong>on</strong> their ancestral land title (b) Income after statement losing their na binubuo case ng and mga<br />

practices in their respective countries and <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> promote a appealing <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the court three kita times. at mga He gastusin explained ng samahan. that in<br />

better understanding of the ILO C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> 169 and their Memorandum of Agreement (c) Cash flow 1 with statement the (salaysay Department ng daloy<br />

the Pagsasanay UN Declarati<strong>on</strong> am<strong>on</strong>g the participants. sa Pamamahala<br />

of Forestry, they had 15,000 ng hectares pananalapi) of forest <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> protect.<br />

The participants were Irawan Sihombing from Then with the passage of (5) the Pag-aanalisa Indigenous ng Peoples mga Rights transaksy<strong>on</strong> Act<br />

Ind<strong>on</strong>esia, ng Pananalapi Dominic Langat Sigau from para Malaysia, sa (IPRA), mga they got their Certificate (accounting of Ancestral equati<strong>on</strong> o Domain debit at credit) Title<br />

Ernes<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> C<strong>on</strong>chada and Jose Buendicho from General (CADT) in 1998 for 31,000 (6) Pagbuo hectares ng chart for of 10,000 accounts people in<br />

Nakar, Quez<strong>on</strong> CBE, and Rober<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Isinagawa<br />

Musa and Alejandro 20 barangays. (7) Mga libr<strong>on</strong>g ginagamit sa pagtatala (books<br />

Sambutan from Occidental Mindoro. C<strong>on</strong>chada and<br />

of accounts) at i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga sumusunod:<br />

Buendicho are NINA from EMILY the C. Agta-Dumagat ABELLA AND VIRGINIA tribe M. while LANTAPON<br />

(a) Cash receipts book (libro na tinanggap<br />

Below: Pas<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r Delbert Rice of KEF takes the participants <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> a<br />

Musa and Sambutan were NTFP-EP Mangyan. FINANCE STAFF<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ur of Ikalahan forest. o pumasok na pera);<br />

The participants c<strong>on</strong>verged in Manila and travelled<br />

(b) Cash disbursements book (libro ng<br />

U<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Ramil Perez<br />

pang higit na mapaunlad ang kakayahan Sa loob ng dalawang araw, ilan sa mga<br />

pera na lumabas or pinagbayaran);<br />

ng mga myembro ng mga communitybased<br />

natalakay na paksa ang mga sumusunod:<br />

(c) Journal book ;<br />

enterprises (CBE) ng PASAKAMI<br />

Yamang Gubat Program, isang pagsasanay<br />

(1) Mahahalagang elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng pamamahala<br />

ng pananalapi;<br />

(d) General ledger; at<br />

(e) Subsidiary ledgers<br />

sa pamamahala ng pananalapi ang isinagawa (2) Pagkilala ng mga pinagmumulang (8) Paggawa ng ulat pinansyal (financial<br />

no<strong>on</strong>g Setyembre 27 hanggang 28, 2011 sa<br />

San Isidro Labrador Formati<strong>on</strong> Center, San<br />

Jose, Occidental Mindoro.<br />

Dumalo sa pagsasanay ang siyam (9)<br />

na myembro ng PASAKAMI Yamang Gubat<br />

Program. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay sa ilalim ng EU-PLAN Project.<br />

Naging tagapagsanay di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang finance staff ng<br />

NTFP-Exchange Programme.<br />

Layunin ng pagsasanay na maunawaan<br />

ng mga kalahok ang kahalagahan ng<br />

pagkakaro<strong>on</strong> ng tama at bag<strong>on</strong>g talaan ng<br />

mga pinansyal na transkasy<strong>on</strong>, matutunan<br />

ang pagkakaro<strong>on</strong> ng angkop na sistema sa<br />

pagtutuos kasama ang pag-iingat ng libro ng<br />

dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng transakys<strong>on</strong> at tamang<br />

paglagay ng mga da<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s gaya ng opisyal<br />

na resibo (official receipt), katunayan ng<br />

pagbebenta (sales invoice), mga voucher,<br />

tseke at iba pang mga dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>;<br />

(3) Mga polisiya at mga hakbang sa iba’t ibang<br />

transaksy<strong>on</strong> ng samahan gaya ng:<br />

(a) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paglalagay sa<br />

resibo o official receipt at sa lahat ng<br />

perang natatanggap (cash receipts); at<br />

(b) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paghahanda<br />

ng check voucher at sa lahat ng mga<br />

babayaran ng samahan (cash/check<br />

disbursements);<br />

reports)<br />

(9) Pagbuo ng polisiya at plan<strong>on</strong>g pinansyal<br />

Dahil sa kakaunti lamang ang mga<br />

kalahok, naging kada CBE ang pagtuturo. Ang<br />

mga halimbawang transaksy<strong>on</strong> na ginamit sa<br />

palihan (workshop) ay angkop sa kasalukuyang<br />

operasy<strong>on</strong> ng kanilang samahan. Higit ding<br />

naging madali ang pag-unawa at pag-aaplay<br />

ng mga paksang tinalakay kapag ang kanilang<br />

samahan na ang pinag-uusapan.<br />

Bilang pagwawakas ng pagsasanay, ang<br />

bawat CBE ay mayro<strong>on</strong>g takdang gawain<br />

pagbalik sa kani-kanilang samahan. Sila<br />

ay inaasahang magsumite ng kanilang<br />

negosyo.<br />

(4) Mga pangunahing dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng balance sheet, income statement at cash<br />

Gayundin, ang pagsasanay ay isinagawa<br />

upang maturuan ang mga myembro ng<br />

CBE na maghanda ng ulat pampinansyal<br />

at makabuo ng mga polisiya at desisy<strong>on</strong>g<br />

pinansyal na naaangkop sa negosyo.<br />

katatayuang pananalapi at kanilang mga<br />

elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (The Basic Financial Statements<br />

and their Elements). I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod:<br />

(a) Balance sheet at ang mga elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

flow statement mula Enero 1 hanggang<br />

Hunyo 30, 2011. Sisiguruhin naman ng<br />

mga NTFP Enterprise Development Officer<br />

na nakasasakop sa kanila na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay kanilang<br />

magagawa at maisusumite. nbta


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

Pampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

January 2012 13 15<br />

13<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

S<br />

First Ever Nati<strong>on</strong>al IP Cultural<br />

traditi<strong>on</strong>al forest management. Abi Aguilar from NTFP<br />

then discussed the IPRA and Free and Prior Informed<br />

Summit C<strong>on</strong>sent Held<br />

(FPIC) process in the Philippines.<br />

The participants also visited areas near Imugan Falls<br />

BY ABIGAIL LOIS P. AGUILAR, POLICY where ADVOCACY the fallow OFFICER, period NTFP-TF<br />

has been observed for almost<br />

five years and the changes in forest cover is noticeable.<br />

More than a hundred indigenous A presentati<strong>on</strong> <strong>on</strong> They the saw C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong><br />

that Imugan envir<strong>on</strong>mental is proof of a well-managed services, income forest. and<br />

peoples, coming from different No. 169 of the Internati<strong>on</strong>al This learning Labor<br />

visit livelihood, would not carb<strong>on</strong> have credits, been possible security of<br />

tribes from Luz<strong>on</strong>, Visayas and Organizati<strong>on</strong> vis-à-vis without the Philippine<br />

the support tenure, of stabilizati<strong>on</strong> the Internati<strong>on</strong>al of rural areas labor and<br />

Mindanao, have gathered last Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber Indigenous Peoples Rights Organizati<strong>on</strong> Act (IPRA)<br />

(ILO). nbta rural development. nbta<br />

Dominic 13, 2011 Langat at the Sigau Nati<strong>on</strong>al explains Museum<br />

forest management was given, in as well as the flagship<br />

Malaysia.<br />

in Manila in the first ever nati<strong>on</strong>al projects for indigenous peoples by the<br />

Indigenous Peoples Cultural Summit. Nati<strong>on</strong>al Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indigenous Paglahok sa Pul<strong>on</strong>g<br />

He The emphasized summit, organized that indigenous by Sena<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r<br />

peoples Peoples.<br />

should never<br />

Pangkababaihan,<br />

give Loren up Legarda, fighting for Chair their of land. the He Senate<br />

went <strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> relate C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> that they No.169 is a legally<br />

Naging<br />

also Committee w<strong>on</strong> the <strong>on</strong> fight Cultural against Communities,<br />

chemical fertilizers, binding and that internati<strong>on</strong>al they instrument open<br />

Makabuluhan<br />

included was the culminating basic ecology event in their of the school three<br />

curriculum. <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratificati<strong>on</strong>, He said which deals specifically<br />

NI GEMMA BIGONG<br />

that regi<strong>on</strong>al although assemblies they have that their brought vic<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ries, there with are the c<strong>on</strong>stant rights of indigenous and<br />

BOOKKEEPER, PASAHA<br />

threats light the <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> different their c<strong>on</strong>cerns forest, such that as various<br />

the satellite tribal <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>wer peoples. which The Philippines has<br />

they indigenous already w<strong>on</strong> cultural the court communities<br />

case against, not but ratified the <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>wer C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> is No. 169 and<br />

Mapalad ako na nakadalo<br />

still (ICCs) there. in the He three gave major presentati<strong>on</strong>s regi<strong>on</strong>s of <strong>on</strong> the<br />

Management there were Planning <strong>on</strong>ce again calls from the<br />

sa IP <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>’s<br />

in Philippines the Ikalahan would Ancestral want the government<br />

Reserve, and The summit Other participants Half of for the Philippine<br />

C<strong>on</strong>sultative Dialogue<br />

Agroforestry: <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> address.<br />

The Forest. He also explained government that <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> 100 ratify said c<strong>on</strong>venti<strong>on</strong>.<br />

na ginanap sa Island Cove,<br />

families The regi<strong>on</strong>al are involved assemblies in their brought 30-year out<br />

old food Dr. processing Bernd Liss of GIZ and Forester<br />

Kawit, Cavite, no<strong>on</strong>g ika 27-28<br />

enterprise, the comm<strong>on</strong> and c<strong>on</strong>cerns that they of the can indigenous<br />

<strong>on</strong>ly harvest up Marlea <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> 15% Muñez of the of CoDe REDD shared<br />

ng Ok<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>bre ta<strong>on</strong>g 2011 sapagkat<br />

fruits peoples’ from rights the forest. <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ancestral lands and REDD Plus initiatives in the Philippines,<br />

marami ak<strong>on</strong>g natutunan. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay<br />

domains, The self-determinati<strong>on</strong>, participants were governance,<br />

taken <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Malico with where particular Pas<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r focus <strong>on</strong> its implicati<strong>on</strong>s<br />

dinaluhan ng 96 na kababaihan<br />

Rice human showed rights and them social parts justice.<br />

of the forest including <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> IPs. the sacred This includes improved<br />

mula sa iba’t-bang tribu sa iba’t<br />

area, pointing out the effects of their efforts <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the health<br />

ibang panig ng ating bansa.<br />

Pas<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r Rice explains Ikalahan efforts <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> manage their forests.<br />

of the ecosystem. He also explained about how trees are<br />

Dinaluhan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng iba’t-ibang<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Abigail Lois P. Aguilar NTFP-TF<br />

measured for their carb<strong>on</strong>, and the reblocking method for<br />

opiyales mula sa Philippine<br />

Left: Irawan<br />

reforestati<strong>on</strong>. Then they went <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> the food processing center<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>, Sihombing Nati<strong>on</strong>al<br />

where workers were cooking, sterilizing and packaging jams.<br />

of Ind<strong>on</strong>esia<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indegenous<br />

The next day the participants had a sharing of their<br />

dem<strong>on</strong>strates<br />

Peoples, Commissi<strong>on</strong> how <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> <strong>on</strong> make Human<br />

a<br />

forest management strategies, as they came from 4 different<br />

Rights at UN <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>.<br />

tikung (rafter).<br />

communities from 3 countries.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ko Below: nalaman Irawan ang<br />

Irawan from Kalimantan shared his experience in<br />

iba’t-ibang mga looks batas <strong>on</strong> as na<br />

sustainable h<strong>on</strong>ey harvesting, and dem<strong>on</strong>strated how <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

<strong>on</strong>e participant<br />

nangangalaga sa make karapatan a o<br />

make a rafter (tikung) for Apis dorsata. He explained how<br />

kapakanan ng mga tikung kababaihan<br />

(rafter)<br />

they are <strong>on</strong>ly supposed <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> harvest h<strong>on</strong>ey from the short<br />

himself.<br />

at mga tao.<br />

trees; hence the need for rafters. They have an internal<br />

Natutuwa ako na bilang isang<br />

c<strong>on</strong>trol system <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ensure that there are no smokers or<br />

katutub<strong>on</strong>g kababaihan mula sa<br />

smoke coming from farms and no chemicals in the water.<br />

tribung Hanunu<strong>on</strong> Mangyan ay<br />

He related that they have harvested for 15 years, and that<br />

nabigyan ako ng pagkakata<strong>on</strong>g<br />

it <strong>on</strong>ly started with 3 men. Today there are 13,000 hectares<br />

makalahok sa gawaing i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>. nbta<br />

for 200 farmers, and <strong>on</strong>e farmer can have 500 rafters <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

produce 2 <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ns.<br />

Dominic from Sarawak shared their replanting<br />

efforts and harvesting of sago palm in the Penan villages.<br />

The Mangyan and Agta-Dumagat also shared their own<br />

August 2011


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

14<br />

14 January 2012<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

August 2011<br />

Financial Management<br />

Training (FMT). Ang<br />

pagsasanay ay ay isinagawa<br />

n<strong>on</strong>g Sept. 27-29, 2011<br />

sa sa SILFC San San Jose<br />

Occidental Mindoro.<br />

Dinaluhan ang ang pagsasanay<br />

ng ng mga Taga-Suri, Ingat<br />

Yaman at at ng ng Taga-Tala<br />

mula sa sa iba’t-ibang<br />

CBEs. Ang mga naging<br />

tagapadaloy ay ay sila sila Emily<br />

Abella, CPA at at Virginia<br />

Lantap<strong>on</strong>.<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Rex Rex Dela Peña, NTFP EDAC<br />

Pagsasanay sa Pamamahala<br />

ng Pananalapi para sa mga<br />

CBE, Isinagawa<br />

NINA EMILY C. C. ABELLA AND VIRGINIA M. M. LANTAPON<br />

NTFP-EP FINANCE STAFF<br />

U pang higit na na mapaunlad ang ang kakayahan<br />

Sa Sa loob ng ng dalawang araw, ilan ilan sa sa mga mga<br />

ng ng mga mga myembro ng ng mga mga community-<br />

natalakay na na paksa ang ang mga mga sumusunod:<br />

based enterprises (CBE) ng ng PASAKAMI<br />

(1) (1) Mahahalagang elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng ng pamamahala<br />

Yamang Gubat Program, isang pagsasanay<br />

ng ng pananalapi;<br />

sa sa pamamahala ng ng pananalapi ang ang isinagawa<br />

(2) (2) Pagkilala ng ng mga mga pinagmumulang<br />

no<strong>on</strong>g Setyembre 27 27 hanggang 28, 28, 2011 sa sa dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng ng transakys<strong>on</strong> at at tamang<br />

San San Isidro Labrador Formati<strong>on</strong> Center, San San paglagay ng ng mga mga da<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s gaya gaya ng ng opisyal<br />

Jose, Occidental Mindoro.<br />

na na resibo (official receipt), katunayan ng ng<br />

Dumalo sa sa pagsasanay ang ang siyam (9) (9) pagbebenta (sales invoice), mga mga voucher,<br />

na na myembro ng ng PASAKAMI Yamang Gubat<br />

tseke at at iba iba pang mga mga dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>;<br />

Program. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ay sa sa ilalim ng ng EU-PLAN Project.<br />

(3) (3) Mga Mga polisiya at at mga mga hakbang sa sa iba’t iba’t ibang<br />

Naging tagapagsanay di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang ang finance staff ng ng transaksy<strong>on</strong> ng ng samahan gaya gaya ng: ng:<br />

NTFP-Exchange Programme.<br />

(a) (a) Daloy ng ng transaksy<strong>on</strong> sa sa paglalagay sa sa<br />

Layunin ng ng pagsasanay na na maunawaan<br />

resibo o o official receipt at at sa sa lahat ng ng<br />

ng ng mga mga kalahok ang ang kahalagahan ng ng perang natatanggap (cash receipts); at at<br />

pagkakaro<strong>on</strong> ng ng tama at at bag<strong>on</strong>g talaan ng ng (b) (b) Daloy ng ng transaksy<strong>on</strong> sa sa paghahanda<br />

mga mga pinansyal na na transkasy<strong>on</strong>, matutunan<br />

ng ng check voucher at at sa sa lahat ng ng mga mga<br />

ang ang pagkakaro<strong>on</strong> ng ng angkop na na sistema sa sa babayaran ng ng samahan (cash/check<br />

pagtutuos kasama ang ang pag-iingat ng ng libro ng ng disbursements);<br />

negosyo.<br />

(4) (4) Mga Mga pangunahing dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng ng<br />

Gayundin, ang ang pagsasanay ay ay isinagawa<br />

katatayuang pananalapi at at kanilang mga mga<br />

upang maturuan ang ang mga mga myembro ng ng elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (The Basic Financial Statements<br />

CBE na na maghanda ng ng ulat ulat pampinansyal<br />

and and their Elements). I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ay ang ang mga mga<br />

at at makabuo ng ng mga mga polisiya at at desisy<strong>on</strong>g<br />

sumusunod:<br />

pinansyal na na naaangkop sa sa negosyo.<br />

(a) (a) Balance sheet at at ang ang mga mga elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

tulad ng ng assets, liabilities at at owner’s<br />

equity/capital;<br />

(b) (b) Income statement na na binubuo ng ng mga mga<br />

kita kita at at mga mga gastusin ng ng samahan.<br />

(c) (c) Cash flow flow statement (salaysay ng ng daloy<br />

ng ng pananalapi)<br />

(5) (5) Pag-aanalisa ng ng mga mga transaksy<strong>on</strong><br />

(accounting equati<strong>on</strong> o o debit at at credit)<br />

(6) (6) Pagbuo ng ng chart of of accounts<br />

(7) (7) Mga Mga libr<strong>on</strong>g ginagamit sa sa pagtatala (books<br />

of of accounts) at at i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ay ang ang mga mga sumusunod:<br />

(a) (a) Cash receipts book (libro na na tinanggap<br />

o o pumasok na na pera);<br />

(b) (b) Cash disbursements book (libro ng ng<br />

pera pera na na lumabas or or pinagbayaran);<br />

(c) (c) Journal book ; ;<br />

(d) (d) General ledger; at at<br />

(e) (e) Subsidiary ledgers<br />

(8) (8) Paggawa ng ng ulat ulat pinansyal (financial<br />

reports)<br />

(9) (9) Pagbuo ng ng polisiya at at plan<strong>on</strong>g pinansyal<br />

Dahil sa sa kakaunti lamang ang ang mga mga<br />

kalahok, naging kada CBE ang ang pagtuturo. Ang Ang<br />

mga mga halimbawang transaksy<strong>on</strong> na na ginamit sa sa<br />

palihan (workshop) ay ay angkop sa kasalukuyang<br />

operasy<strong>on</strong> ng ng kanilang samahan. Higit ding<br />

naging madali ang ang pag-unawa at at pag-aaplay<br />

ng ng mga mga paksang tinalakay kapag ang ang kanilang<br />

samahan na na ang ang pinag-uusapan.<br />

Bilang pagwawakas ng ng pagsasanay, ang ang<br />

bawat CBE ay ay mayro<strong>on</strong>g takdang gawain<br />

pagbalik sa sa kani-kanilang samahan. Sila Sila<br />

ay ay inaasahang magsumite ng ng kanilang<br />

balance sheet, income statement at at cash<br />

flow statement mula Enero 1 1 hanggang<br />

Hunyo 30, 30, 2011. Sisiguruhin naman ng ng<br />

mga mga NTFP Enterprise Development Officer<br />

na na nakasasakop sa sa kanila na na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ay kanilang<br />

magagawa at at maisusumite. nbta nbta


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

Pampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

January 2012 15<br />

15<br />

S<br />

First Ever Nati<strong>on</strong>al IP Cultural<br />

Summit Held<br />

BY ABIGAIL LOIS P. AGUILAR, POLICY ADVOCACY OFFICER, NTFP-TF<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

August 2011<br />

More than a hundred indigenous<br />

A presentati<strong>on</strong> <strong>on</strong> the C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong><br />

peoples, coming from different<br />

No. 169 of the Internati<strong>on</strong>al Labor<br />

tribes from Luz<strong>on</strong>, Visayas and<br />

Organizati<strong>on</strong> vis-à-vis the Philippine<br />

Mindanao, have gathered last Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber<br />

13, 2011 at the Nati<strong>on</strong>al Museum<br />

in Manila in the first ever nati<strong>on</strong>al<br />

Indigenous Peoples Cultural Summit.<br />

The summit, organized by Sena<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r<br />

Loren Legarda, Chair of the Senate<br />

Committee <strong>on</strong> Cultural Communities,<br />

was the culminating event of the three<br />

regi<strong>on</strong>al assemblies that brought <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

light the different c<strong>on</strong>cerns that various<br />

Indigenous Peoples Rights Act (IPRA)<br />

was given, as well as the flagship<br />

projects for indigenous peoples by the<br />

Nati<strong>on</strong>al Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indigenous<br />

Peoples.<br />

C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> No.169 is a legally<br />

binding internati<strong>on</strong>al instrument open<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratificati<strong>on</strong>, which deals specifically<br />

with the rights of indigenous and<br />

tribal peoples. The Philippines has<br />

indigenous cultural communities<br />

not ratified C<strong>on</strong>venti<strong>on</strong> No. 169 and<br />

(ICCs) in the three major regi<strong>on</strong>s of the<br />

Philippines would want the government<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> address.<br />

The regi<strong>on</strong>al assemblies brought out<br />

the comm<strong>on</strong> c<strong>on</strong>cerns of the indigenous<br />

peoples’ rights <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ancestral lands and<br />

domains, self-determinati<strong>on</strong>, governance,<br />

there were <strong>on</strong>ce again calls from the<br />

summit participants for the Philippine<br />

government <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ratify said c<strong>on</strong>venti<strong>on</strong>.<br />

Dr. Bernd Liss of GIZ and Forester<br />

Marlea Muñez of CoDe REDD shared<br />

REDD Plus initiatives in the Philippines,<br />

with particular focus <strong>on</strong> its implicati<strong>on</strong>s<br />

human rights and social justice.<br />

<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> IPs. This includes improved<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Abigail Lois P. Aguilar NTFP-TF<br />

envir<strong>on</strong>mental services, income and<br />

livelihood, carb<strong>on</strong> credits, security of<br />

tenure, stabilizati<strong>on</strong> of rural areas and<br />

rural development. nbta<br />

Paglahok sa Pul<strong>on</strong>g<br />

Pangkababaihan,<br />

Naging<br />

Makabuluhan<br />

NI GEMMA BIGONG<br />

BOOKKEEPER, PASAHA<br />

Mapalad ako na nakadalo<br />

sa IP <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>’s<br />

C<strong>on</strong>sultative<br />

Dialogue<br />

na ginanap sa Island Cove,<br />

Kawit, Cavite, no<strong>on</strong>g ika 27-28<br />

ng Ok<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>bre ta<strong>on</strong>g 2011 sapagkat<br />

marami ak<strong>on</strong>g natutunan. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay<br />

dinaluhan ng 96 na kababaihan<br />

mula sa iba’t-bang tribu sa iba’t<br />

ibang panig ng ating bansa.<br />

Dinaluhan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng iba’t-ibang<br />

opiyales mula sa Philippine<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>, Nati<strong>on</strong>al<br />

Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Indegenous<br />

Peoples, Commissi<strong>on</strong> <strong>on</strong> Human<br />

Rights at UN <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g>.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ko nalaman ang<br />

iba’t-ibang mga batas na<br />

nangangalaga sa karapatan o<br />

kapakanan ng mga kababaihan<br />

at mga tao.<br />

Natutuwa ako na bilang isang<br />

katutub<strong>on</strong>g kababaihan mula sa<br />

tribung Hanunu<strong>on</strong> Mangyan ay<br />

nabigyan ako ng pagkakata<strong>on</strong>g<br />

makalahok sa gawaing i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>. nbta


NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang ng kauna-unahang Aeta<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> ng pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain na<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Ang programa ay nagsimula sa isang ritwal para sa panalangin<br />

at paghingi ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

ang paglalahad ng layunin ng gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran ng mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes,<br />

pun<strong>on</strong>g barangay ng Barangay Sta. Juliana ang lahat ng<br />

bisita. Sinabi naman ni<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez<br />

Jr. na labis siyang natutuwa<br />

sapagkat naisagawa ang<br />

kauna-unahang festival na<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag<br />

pa niya na lubos ang<br />

kanyang suporta para sa<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

Kasunod ng mainit na pagtanggap ng with bow and<br />

arrow - it is a<br />

lokal na pamahalaan ay ang pagpapalabas key part of the<br />

ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta. Aeta way of life<br />

Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

– Bayling Pahinga, Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy, Tumigan/Binabayani,<br />

Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga<br />

matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

Takub-takob.<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

NI ARNEL TAPIC, ENTERPRISE DEVELOPMENT OFFICER, NTFP-TASK FORCE<br />

Full attenti<strong>on</strong> - also the next<br />

generati<strong>on</strong><br />

Sharpshooting<br />

with bow and<br />

arrow - it is a<br />

key part of the<br />

Aeta way of life<br />

(c<strong>on</strong>tinued <strong>on</strong> p. 2)<br />

Not By Timber Al<strong>on</strong>e (NBTA) is a semi-annual newsletter of the Philippine N<strong>on</strong>-Timber Forest Products – Task Force (NTFP-TF). NTFP-<br />

TF is a collaborative network of NGOs and Peoples Organizati<strong>on</strong>s (POs) working with local communities <strong>on</strong> developing their NTFP-based<br />

livelihoods. The Task Force works <strong>on</strong> NTFP development in the c<strong>on</strong>text of sustainable forest management and community empowerment.<br />

16 14<br />

16 January 2012<br />

“Mam-eh” - Pagbabahagi ng<br />

Yaman ng Kulturang Aeta<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

ng Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

August 2011<br />

Kalindogan 2011:<br />

Showcase of IP Enterprises<br />

BY MERCEDES LIMSA, EXECUTIVE DIRECTOR, NAGKAKAISANG<br />

TRIBU NG PALAWAN (NATRIPAL)<br />

On Oc<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ber 18-21, 2011, NATRIPAL Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> participated Credit: Rex in Dela the Peña, Kalindogan NTFP EDAC 2011<br />

Nati<strong>on</strong>al C<strong>on</strong>gress for Indigenous Young Leaders with the theme “Social<br />

Enterpreneurship: Strengthening Indigenous Peoples’ Capacity <strong>on</strong><br />

Sustainable Livelihood and Community Development.” It was held at the Pamulaan<br />

Pagsasanay sa Pamamahala<br />

Center for Indigenous Peoples’Educati<strong>on</strong>, University of Southeastern Philippines,<br />

Mintal, Davao City.<br />

ng Pananalapi para sa mga<br />

It was participated by thirty nine (39) different indigenous communities and<br />

organizati<strong>on</strong>s coming<br />

CBE,<br />

from Luz<strong>on</strong>, Mindanao<br />

Isinagawa<br />

and Island group participated in the<br />

event.<br />

NATRIPAL gave a presentati<strong>on</strong><br />

NINA EMILY C.<br />

<strong>on</strong> “Efforts and<br />

ABELLA AND VIRGINIA M.<br />

Initiatives for Livelihood<br />

LANTAPON<br />

Development in Indigenous Communities”<br />

NTFP-EP<br />

which focused <strong>on</strong> the existing n<strong>on</strong>-timber<br />

FINANCE STAFF<br />

forest products (NTFP) livelihood such as marketing of pure wild h<strong>on</strong>ey, coco spread<br />

Uhandicrafts. It includes the activities, issues and c<strong>on</strong>cerns, acti<strong>on</strong>s taken and<br />

pang higit na mapaunlad ang kakayahan Sa loob ng dalawang araw, ilan sa mga<br />

less<strong>on</strong>s learned.<br />

ng mga myembro ng mga communitybased<br />

enterprises (CBE) ng PASAKAMI (1) Mahahalagang elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng pamamahala<br />

natalakay na paksa ang mga sumusunod:<br />

Aside from NATRIPAL, other presenters included members and partners<br />

of NTFP Task Force like Pas<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>r Delbert Rice of Kalahan Educati<strong>on</strong>al Foundati<strong>on</strong><br />

Yamang Gubat Program, isang pagsasanay ng pananalapi;<br />

(KEF) and Jenita Eko of Lake Sebu Indigenous <str<strong>on</strong>g>Women</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>Weavers</str<strong>on</strong>g> Associati<strong>on</strong>, Inc.<br />

sa pamamahala ng pananalapi ang isinagawa (2) Pagkilala ng mga pinagmumulang<br />

(LASIWWAI).<br />

no<strong>on</strong>g Setyembre 27 hanggang 28, 2011 sa dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng transakys<strong>on</strong> at tamang<br />

The four-day event was really meaningful and provided a venue for indigenous<br />

San Isidro Labrador Formati<strong>on</strong> Center, San paglagay ng mga da<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>s gaya ng opisyal<br />

peoples coming from different provinces <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> share less<strong>on</strong>s learned and experiences in<br />

Jose, Occidental Mindoro.<br />

na resibo (official receipt), katunayan ng<br />

their respective livelihood activities. It also provided an opportunity <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> gain additi<strong>on</strong>al<br />

Dumalo sa pagsasanay ang siyam (9) pagbebenta (sales invoice), mga voucher,<br />

knowledge from other speakers <strong>on</strong> developing and managing social enterprises and<br />

na myembro ng PASAKAMI Yamang Gubat tseke at iba pang mga dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>;<br />

making business plans. In additi<strong>on</strong> <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> this, participants learned more about resource<br />

Program. I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay sa ilalim ng EU-PLAN Project. (3) Mga polisiya at mga hakbang sa iba’t ibang<br />

mobilizati<strong>on</strong>, basic financing and funding requirements and social marketing.<br />

Naging tagapagsanay di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ang finance staff ng transaksy<strong>on</strong> ng samahan gaya ng:<br />

NATRIPAL also <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ok the opportunity <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> promote its products. All the participants<br />

NTFP-Exchange Programme.<br />

(a) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paglalagay sa<br />

were truly glad <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> have been part of the event as all were able <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> share less<strong>on</strong>s as well<br />

Layunin ng pagsasanay na maunawaan<br />

resibo o official receipt at sa lahat ng<br />

as learn from others.<br />

ng mga kalahok ang kahalagahan ng<br />

perang natatanggap (cash receipts); at<br />

NATRIPAL and the other participants are very thankful <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Assisi Foundati<strong>on</strong>,<br />

pagkakaro<strong>on</strong> ng tama at bag<strong>on</strong>g talaan ng (b) Daloy ng transaksy<strong>on</strong> sa paghahanda<br />

which c<strong>on</strong>tinues <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> recognize and<br />

mga pinansyal na transkasy<strong>on</strong>, matutunan<br />

ng check voucher at sa lahat ng mga<br />

promote cultural practices and<br />

ang pagkakaro<strong>on</strong> ng angkop na sistema sa<br />

babayaran ng samahan (cash/check<br />

traditi<strong>on</strong>s of IPs. nbta<br />

pagtutuos kasama ang pag-iingat ng libro ng<br />

disbursements);<br />

negosyo.<br />

(4) Mga pangunahing dokumen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

Gayundin, ang pagsasanay ay isinagawa Left: katatayuang NCIP Chair pananalapi Zenaida at kanilang Pawid mga<br />

speaks before the participants of<br />

upang maturuan ang mga myembro ng Kalindogan elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> (The 2011. Basic Financial Statements<br />

CBE na maghanda ng ulat pampinansyal and their Elements). I<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

Pho<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Credit: Assisi Development<br />

at makabuo ng mga polisiya at desisy<strong>on</strong>g Foundati<strong>on</strong>, sumusunod: Inc.<br />

pinansyal na naaangkop sa negosyo.<br />

(a) Balance sheet at ang mga elemen<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

Enterprise Development<br />

Work in the Philippines<br />

Financial Management<br />

Shared Training (FMT). in a Ang Bangkok Forum<br />

pagsasanay ay isinagawa<br />

n<strong>on</strong>g Sept. 27-29, 2011<br />

sa SILFC San BY Jose ERWIN DILOY<br />

ENTERPRISE Occidental DEVELOPMENT Mindoro. OFFICER, NTFP-<br />

Dinaluhan ang pagsasanay<br />

TF<br />

ng mga Taga-Suri, Ingat<br />

Yaman at ng Taga-Tala<br />

The<br />

mula sa iba’t-ibang<br />

Center for People and Forests<br />

CBEs. Ang mga naging<br />

tagapadaloy <strong>on</strong>ce ay again sila Emily successfully hosted<br />

Abella, the CPA Regi<strong>on</strong>al at Virginia Forum for People<br />

Lantap<strong>on</strong>.<br />

and Forests last August 8-9, 2011 at Siam<br />

City Hotel, Bangkok, Thailand. About 200<br />

participants all over the regi<strong>on</strong> attended the<br />

two-day tulad forum ng with assets, the liabilities theme at “Community owner’s<br />

Forestry: equity/capital; Key <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> Solving Current and<br />

Emerging (b) Income Challenges”. statement na The binubuo activity ng mga was<br />

graced with kita at several mga gastusin inspirati<strong>on</strong>al ng samahan. messages<br />

from (c) different Cash flow partners statement (salaysay and ng ac<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rs daloy in<br />

community ng pananalapi) forestry.<br />

(5) Formulati<strong>on</strong> Pag-aanalisa of ng the Visi<strong>on</strong> mga for transaksy<strong>on</strong> Community<br />

Forestry (accounting 2020 equati<strong>on</strong> and “Call o debit for at Acti<strong>on</strong>” credit) also<br />

highlighted (6) Pagbuo the ng chart event. of accounts<br />

(7) During Mga libr<strong>on</strong>g the ginagamit first day sa pagtatala of the (books forum,<br />

a Knowledge of accounts) Fair at i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay with ang mga 24 sumusunod: examples of<br />

innovative, (a) Cash community-based receipts book (libro na tinanggap enterprises<br />

from the o regi<strong>on</strong> pumasok was na successfully pera); organized.<br />

I was (b) Cash invited disbursements <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> present in book the (libro Knowledge ng<br />

Fair under pera the na lumabas category pinagbayaran);<br />

income generati<strong>on</strong><br />

and market (c) Journal access. book ; I was truly proud <str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g><br />

share (d) the General work ledger; of the at NTFP-TF and the<br />

Cus<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>m/Made (e) Subsidiary Crafts ledgers Center (CMCC) in the<br />

Philippines (8) Paggawa in addressing ulat pinansyal the challenges (financial of<br />

enterprise reports) development and marketing in<br />

community (9) Pagbuo forestry. ng polisiya nbta at plan<strong>on</strong>g pinansyal<br />

Dahil sa kakaunti lamang ang mga<br />

kalahok, naging kada CBE ang pagtuturo. Ang<br />

mga halimbawang transaksy<strong>on</strong> na ginamit sa<br />

palihan (workshop) ay angkop sa kasalukuyang<br />

operasy<strong>on</strong> ng “Mam-eh” kanilang - Pagbabahagi samahan. Higit ng ding<br />

Edi<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rial BoardYaman ng Kulturang Aeta<br />

naging Ruth P. Canlas, madali Abigail ang Lois pag-unawa P. Aguilar at pag-aaplay<br />

A KABILA NG mainit na panah<strong>on</strong>, may 400 na<br />

katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa Capas, Tarlac, Porac,<br />

SPampanga, Gabald<strong>on</strong>, Nueva Ecija, Aeta/Tabagn<strong>on</strong><br />

Buhi, Camarines Sur at Agta/Dumagat mula sa Quez<strong>on</strong><br />

ng mga paksang ang nagtip<strong>on</strong> para sa pagdiriwang tinalakay ng kauna-unahang Aeta kapag ang kanilang<br />

Festival sa Tarlac no<strong>on</strong>g Abril 28-29.<br />

C<strong>on</strong>tribu<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>rs Tinawag na “Mam-eh” o “pagbabahagi” ang kaunaunahang<br />

Aeta Festival ng Pagkaing -Gubat ang pagdiriwang.<br />

Di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay nagkaro<strong>on</strong> pagbabahaginan ng pagkain at yaman<br />

ng kulturang Aeta. Bukod di<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>, layunin din ng gawain samahan Arnel Tapic, na Erwin Diloy, pinag-uusapan.<br />

isul<strong>on</strong>g ang pagkilala ng karapatan sa lupaing ninuno.<br />

UNANG ARAW<br />

Genevieve Labadan, Ang programa ay nagsimula sa Katherine isang ritwal para sa panalangin Mana-Galido,<br />

Bilang<br />

at paghingi<br />

pagwawakas<br />

ng gabay sa Po<strong>on</strong>g Maykapal. Sinundan i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng<br />

ng pagsasanay, ang<br />

pagpapakilala ng mga dumalo na katutub<strong>on</strong>g Aeta mula sa<br />

16 na sitio ng Barangay Sta. Juliana, Capas, Tarlac. Kasunod<br />

Manuel Uy, Ma. Margarita C<strong>on</strong>suelo,<br />

ang paglalahad ng layunin gawain ni Larry Ramos mula<br />

sa Kabalikat sa Kaunlaran mga Ayta, Inc. (KAKAI).<br />

Malugod namang tinanggap ni Salvador Delos Reyes, Kasunod ng mainit na pagtanggap bawat Olivia Melendrez, CBE<br />

pun<strong>on</strong>g barangay<br />

ay Ramil ng Barangay<br />

mayro<strong>on</strong>g<br />

Sta. Juliana Allan ang lahat ng Perez lokal na pamahalaan<br />

takdang – ay ang NTFP-TF<br />

pagpapalabas<br />

gawain<br />

bisita. Sinabi naman ni ng mga katutub<strong>on</strong>g sayaw ng Aeta.<br />

Mayor An<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>nio Rodriguez Ilan sa mga sayaw na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay ang mga<br />

Jr. na labis siyang natutuwa sumusunod: Lapinding-dating kina o dating ulam, Patetet<br />

pagbalik Emily Abella, sa Virginia kani-kanilang Lantap<strong>on</strong>, sapagkat naisagawa ang Tanya – Bayling Pahinga, C<strong>on</strong>lu Ba<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g>ng Baboy,<br />

samahan. – Tumigan/Binabayani, NTFP-EP<br />

kauna-unahang festival na Talipi, Bakingking, at Dururu. Pinangunahan ng mga Sila<br />

i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ng mga Aeta. Idinagdag matatanda o elders ang mga katutub<strong>on</strong>g sayaw na pawing<br />

pa niya na lubos ang nagpapakita ng kultura ng katutub<strong>on</strong>g Aeta.<br />

Banlug Amor, PASAKAMI<br />

kanyang suporta para sa Ipinakita rin ng mga Aeta ang galing sa paggamit ng<br />

mga katutub<strong>on</strong>g Aeta. pana at iba pang katutub<strong>on</strong>g laro tulad ng Takundang at<br />

ay inaasahang magsumite Takub-takob.<br />

kanilang<br />

Gemma Big<strong>on</strong>g, Panganiban Mayot, PASAHA<br />

balance Mercedes sheet, Limsa, NATRIPAL income statement at cash<br />

Metchie Gay Arnaiz, RFRI<br />

flow statement mula Enero 1 hanggang<br />

Hunyo C<strong>on</strong>tact details 30, 2011. Sisiguruhin naman ng<br />

N<strong>on</strong>-Timber Forest Products - Task Force<br />

mga NTFP Enterprise Development Officer<br />

92-A Masikap Extensi<strong>on</strong>, Barangay Central<br />

na Diliman, nakasasakop Quez<strong>on</strong> City sa 1100, kanila Philippines na i<str<strong>on</strong>g>to</str<strong>on</strong>g> ay kanilang<br />

Teleph<strong>on</strong>es : +63 2 426 2757, 929 3665<br />

magagawa at maisusumite. nbta<br />

Website: http://www.ntfp.org<br />

August 2011

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!