Zena-Kvinna nr 48-49 - Žena-Kvinna

Ž E N A 

List Bosanskohercegovačkog saveza žena u Švedskoj | Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige 

januar–juni 2011. | 48–49 

K V I N N A

Nykterhetsrörelsens 

bildningsverksamhet NBV 

NBV:s förbundsmöte 2011 

Solna, Stockholm, den 10 och 11 juni 2011 

Medlemsorganisationer (21) 

Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund 

i Sverige | BHKRF | www.bhkrf.se | 

info@bihsavezzena.com 

Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i 

Sverige | BHRF | www.bhsavez.org | 

bhrf.info@bhsavez.org 

Bosnisk-Svenska Kvinnoförbundet | BSKF | 

www.bssz.se | almedina.sacic@comhem.se 

Bosniakiska Islamiska Samfundet | BIS | 

www.izb.se | kontakt@izb.se 

IOGT-NTO | www.iogt.se | info@iogt.se 

IOGT-NTOs Juniorförbund | JUNIS | 

www.junis.org | info@jun.org 

Kriminellas Revansch i Samhället | KRIS | 

www.kris.a.se | info@kris.a.se 

Länkens Kamratförbund | www.lankenskamratforbund.se 

| info@lankenskamratforbund.se 

Motorförarnas Helnykterhetsförbund | MHF 

| www.mhf.se | info@mhf.se 

MHF-Ungdom | www.mhf-ungdom.com | 

info@mhf-ungdom.com 

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund | NSF | 

www.nsf.scout.se | info@nsf.scout.se 

Riksförbundet Hälsofrämjandet Hälsans 

Hus | www.halsoframjandet.se | 

info@halsoframjandet.se 

Svenska Frisksportförbundet | SFF | 

www.frisksport.se | kansliet@frisksport.se 

Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund | 

SAN | www.sverigesakademikersnykterhetsforbund.se 

Sveriges Blåbandsförbund | SBF | 

www.blabandet.se | kansilet@blabandet.se 

Sveriges Blåbandsungdom | SBU | 

www.sbu.nu | kansliet@sbu.nu 

Sveriges Lärares Nykterhetsförbund | SLN | 

www.slninfo.org | kontaktasln@slninfo.org 

Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund | 

SPHF | www.sphf.nu | btschanberg@hotmail. 

com 

Tempel Riddare Orden Stor Templet för 

Sverige och Finland | TR | www.tempelriddareorden.se 

| expeditionen@tempelriddareorden.org 

Unga KRIS, Kriminellas Revansch i Samhällets 

Ungdomsförbund | www.ungakris.com | 

ungakris@kris.a.se 

Ungdomens Nykterhetsförbund | UNF | 

www.unf.se | info@unf.se 

(Foto: Muhamed Mahmutović) 

Beviljande av medlemskap 

Smajo Šahat (BIS), Emina Ćejvan (BHKRF), Sadeta Murić (BHRF), Fadila Jašarević 

(NBV:s förbundskansli), Almedina Sačić (BSKF) och Ulla Lingesjö (NBV:s förbundskansli) 

Almedina Sačić (BSKF), Sadeta Murić (BHRF), Åke Marcusson (NBV:s förbundsrektor) och Emina Ćejvan (BHKRF) 

2 List BH Saveza žena u Švedskoj 

48–49 | žena · kvinna

RIJEČ UREDNICE 

Savez dobiva 

sve veći značaj 

Još uvijek razočarana ulogom koju 

su un odigrale na prostorima bivše 

Jugoslavije, posebno u vrijeme rata 

u bih, dvoumila sam se odlasku na un- 

-forum 2011. u Stockholmu. Od samoga 

početka, ako mogu tako da nazovem 

krize u bivšoj Jugoslaviji, vođena je od 

strane un loša diplomatija posredstvom 

engleskih političkih metuzalema i kojekakvih 

titulisanih ”lordova” koji su jednom 

nogom živjeli na slavama zadobijenim 

u Drugom svjetskom ratu a drugom 

nogom u uvjerenju da balkanski političari 

stoje iza dogovorenog (mislim prije 

svega na Miloševića i Karadžića, koji su 

između ostalih vodili pregovore). Jednim 

dijelom je ta loša diplomatija doprinijela 

da rat bude onakav kakav je bio i ta ista 

loša diplomatija stvorila je Daytonskim 

sporazumom neku čudnu državu bih 

koja se svakim danom sve više zapliće u 

klupko iz kojega malo ko vidi izlaz. Najveća 

ironija, skandal i licemjerstvo koje 

je un kao organizacija, koja prvenstveno 

štiti ljudska prava, pokazala u bih vidjelo 

se na primjeru Srebrenice. 

Međutim, poslije dva dana intenzivnih 

predavanja o ljudskim pravima, pravdi, 

raspravama o ekstremizmu i terorizmu, 

otvorenih rasprava o situaciji unutar un 

i politizaciji ove organizacije dobila sam, 

moram naglasiti, malo, samo malo veći 

uvid u njen način rada. 

Ono što me je najviše ganulo na 

ovome forumu bilo je prisustvo svih 

onih koji čisto volonterski rade za ovu 

organizaciju. Tako sam imala priliku da 

sretnem Gunvor Ngarambe, Šveđanku 

koja je bila jedan od inicijatora osnivanja 

organizacije Žena Ženi (Kvinna till 

kvinna) unutar koje još uvijek djeluju 

kvinna · žena | 48–49 

mnoge bosanskohercegovačke organizacije 

žena. Gunvor, između ostalog, intenzivno 

radi na pripremanju Konvencija 

protiv diskriminacije žena. Samo zbog 

ovoga susreta vrijedilo je tih dana biti u 

Stockholmu. 

Ovakve osobe su meni uvijek bila 

velika inspiracija i jedan od razloga zašto 

dio svoga slobodnog vremena odvajam 

za volonterski rad. Naš cijeli savez je 

zasnovan na volonterskom radu. 

Posljednji primjer usmjerenosti naše 

organizacije je posjeta BiH gdje su 

ostvareni značajni kontakti, pokrenuta 

saradnja i ojačana veza između domovine 

i članova našeg saveza, o čemu 

između ostalog možete čitati na našim 

stranicama. Opet smo pokazale snagu u 

koju je savez izrastao. I mada znam da se 

ponavljam; a to sebi s pravom dopuštam, 

moram naglasiti da se ponosim ulogom 

koju smo sebi stvorile u švedskom društvu. 

Ponosim se jer znam da ćemo tu 

ulogu ne samo zadržati nego i ojačati. Sa 

ovom porukom poželjela bih vam svako 

dobro, toplo ljeto i ugodan odmor! 

Vaša Senada c 

List BH Saveza žena u Švedskoj 

Senada Bešić 

B 

osnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund 

i Sverige kommer att delta i 

Fredmarschen Srebrenica 2011. 

Start: den 8 juli kl. 6.00 i Nezuk, ankomst: 

den 10 juli kl. 19.00 i MC Potočari. 

Kontakt: Nermina Sijerčić, 070-689 13 74 

Ž E N A - K V I N N A 

ISSN: 1650-5204 

Broj/Nummer 48–49 

Godina/Årgång 12 

Januar/Siječanj – Juni/Lipanj 

2011. 


Prvi bosanskohercegovački ženski list 

izvan Bosne i Hercegovine 

Prvi broj: april 1999. 

Tidskrift utgiven av 

Bosnien och Hercegovinas 

Kvinnoriksförbund i Sverige 

Den första bosniska kvinnotidskriften 

utanför Bosnien och Hercegovina. 

Första numret: april 1999 

Izdavački savjet/Utgivningsråd: 

emina ćejvan (predsjednica) 

Senada Bešić (potpredsjednica) 

Fikret Babović 

Amira Crnić 

Sebiha Crnić 

Hiba Čelik 

Senadeta Fazlić 

Nermin Halilović 

Ramiza Karamehmedović 

Vahida Mehinović 

Asima Pašalić 

Jasminka Jasna Perić 

Lejla Sijerčić 

Nermina Sijerčić 

Halisa Šaškin 

Haris Tucaković 

Glavna i odgovorna urednica/Chefredaktör: 

Senada Bešić 

senada.besic@edu.varnamo.se 

Grafički urednik/Grafisk redaktör: 

Haris Tucaković 

haris@bihsavezzena.com 

Lektor za švedski/Korrekturläsare: 

Disa Jagurdžija 

Adresa/Adress: 

Bosnien och Hercegovinas 

Kvinnoriksförbund i Sverige 

Box 353, 541 28 Skövde, Sweden 

Kontakt: +46 500 48 14 86 

info@bihsavezzena.com 

www.bhkrf.se 

Org. nr: 866601-5824 

Postgiro: 1269573-0 

Tiraž/Upplaga: 1 000 

Štampa/Tryck: 

Vadsbo-Tryck AB, Mariestad 

+46 501 101 97 

Printed in Sweden 

Naslovna strana/Framsida: 

Dansgruppen ”Zlatni dukat” från 

föreningen ”Bosnien-Hercegovina” Kristianstad 3

Ja se ovdje nalazim 

zbog vas 

Razgovarala: Senada Bešić 

Intervju sa ambasadorom Bosne i Hercegovine u 

Kraljevini Švedskoj, Finskoj i Estoniji, gospodinom 

Darkom Zelenikom 

Darko Zelenika i Senada Bešić 

Prvi susret sa ambasadorom Bosne i Hercegovine 

u Kraljevini Švedskoj, Finskoj i Estoniji, gospodinom 

Darkom Zelenikom, pamtiću po njegovim 

riječima: ”Ja se ovdje nalazim zbog vas koji dolazite iz 

bih.” 

Gospodin Darko Zelenika je visokoobrazovan sa 

dugogodišnjim diplomatskim iskustvom i njegova 

jednostavnost i otvorenost prema svim pitanjima i problemima 

sa kojima se susreću Bosanci i Hercegovci su 

razlog njegove velike popularnosti. 

Intervju koji čitate obavila sam jednog izuzetno 

hladnog februarskog prijepodneva. 

Ambasada bih u Švedskoj smještena je u samom 

centru Stockholma. Prostorije su ugodne i opremljene 

malo starijim namještajem, a osoblje koje radi u 

ambasadi svojom gostoljubivošću doprinosi prijatnoj 

atmosferi. 

Moram istaći da je grupa iz BiH izuzetno dobro organizovana. 

Ambasada ostvaruje saradnju sa svim bh. 

savezima i organizacijama. Dva puta godišnje sastaju se 

u ambasadi predstavnici ovih organizacija radi koordinacije 

aktivnosti, razmjene iskustava i planiranja budućih 

aktivnosti. 

I dok sjedimo i čekamo da prava bosanska kafa bude 

gotova prepričava gospodin Zelenika svoj jučerašnji 

boravak u Estoniji. Dani su intenzivni i puni diplomatskih 

kontakata. 

List Žena obratio se gospodinu Darki Zeleniki sa nekoliko 

pitanja koja nisu toliko vezana za diplomatiju, 

politiku ili rad ambasade nego više za svakodnevni 

život. 

– Kako izgleda jedan Vaš običan radni dan 

– Kao što ste danas vidjeli dan počinje u razgovoru 

sa kolegama. Imam obaveze prema sve tri zemlje; 

mnogo vremena prođe u kontaktu sa ljudima koji se 

obraćaju ambasadi sa svojim pitanjima i ”problemima” 

putem telefona ili e-maila. Rasprave o vanjskoj politici, 

dogovaranje bilateralnih posjeta, saradnja sa švedskim 

institucijama te otklanjanje prepreka koje se javljaju u 

radu dio su svakodnevnih aktivnosti. 

– Uskoro Vam ističe mandat ambasadora za Kraljevinu 

Švedsku, Estoniju i Finsku. Po čemu ćete se sjećati 

ovih zemalja 

– Ono što mi se najviše dopada jeste ljudska i politička 

kultura. To se ogleda u radu Parlamenta i načinu 

ophođenja jednih prema drugima. Osim toga priroda je 

zaista prekrasna i o njoj se vodi računa. 

– Jeste li zadovoljni načinom na koji se tretiraju useljenici 

iz bih u Švedskoj 

– Moram istaći da je grupa iz bih izuzetno dobro 

organizovana. Ambasada ostvaruje saradnju sa svim 

Čekajući gospodina Darka Zeleniku dobivam informacije 

o pitanjima koja su najviše interesantna i zbog 

kojih se većina obraća ambasadi u Stockholmu a to su 

dobivanje pasoša, upis u matičnu knjigu rođenih, pitanja 

školstva i ostalo. Svako obraćanje ambasadi i svako 

pitanje je važno i uzima se sa velikom ozbiljnošću. 

Svojim dolaskom gospodin Darko Zelenika kao da 

unosi neki polet, nastoje se ukratko pružiti najvažnije 

informacije i dobiti odgovor na neka pitanja koja 

gospodin Zelenika prekida riječima: ”Jeste li pili kafu 

Hoćemo li popiti pravu bosansku” 

Darko Zelenika 

Strojarski fakultet, Mostar 1986. Spec. Management, 

Sarajevo 1992. Magistrat Management, Mostar 1993. 

Zamjenik veleposlanika BiH u Kairu, Egipat 1996.– 

2001. Šef Odsjeka za susjedne zemlje u MVP BiH 

2001.–2002. Otpravnik poslova Veleposlanstva BiH u 

Bernu, Švicarska 2002.–2004., zamjenik veleposlanika u 

Bernu 2004.–2005. Otpravnik poslova Veleposlanstva 

BiH u Washingtonu D.C., SAD, 2005.–2008. 



Intervjun med Darko Zelenika, Bosnien-Hercegovinas 

ambassadör i Stockholm för Konungariket Sverige, 

Finland och Estland. 

Darko Zelenika har en master i ekonomi (1993) och 

tjänstgjorde som Bosnien-Hercegovinas vice ambassadör 

i Kairo, Egypten 1996–2001; avdelningschef för 

grannländerna vid Bosnien-Hercegovinas utrikesdepartement 

2001–2002; beskickningschef vid Bosnien- 

Hercegovinas ambassad i Bern, Schweiz 2002–2004, 

vice ambassadör i Bern 2004–2005 och beskickningschef 

vid Bosnien-Hercegovinas ambassad i Washington 

DC, USA, 2005–2008. 

Herrn Zelenika var oerhört engagerad som ambassadör 

i Stockholm och den 15 maj 2011 i Lidköping 

tilldelade Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund 

honom ett diplom ”för framstående insatser i 

utvecklingen av vänskapliga förbindelser och samarbete 

mellan Bosnien-Hercegovina och Sverige”. 

Ambasador Zelenika sa zahvalnicom kraljevske princeze Viktorije i princa Daniela 

Ono što mi se ovdje najviše dopada jeste ljudska i politička 

kultura. To se ogleda u radu Parlamenta i načinu 

ophođenja jednih prema drugima. 

Diploma za izvanredne zasluge 

Na prijedlog Odbora za demokratiju, integraciju i 

multikulturalnost, ambasadoru Zeleniki je 15. 5. 

2011. u Lidköpingu dodijeljena diploma za izvanredne 

zasluge u razvijanju prijateljskih odnosa i saradnje Bosne i 

Hercegovine i Švedske. 

Najiskrenije zahvaljujemo gospodinu Darki Zeleniki 

na izvanrednoj saradnji sa Bosanskohercegovačkim 

savezom žena u Švedskoj. 

bh. savezima i organizacijama. Dva puta godišnje sastaju 

se u ambasadi predstavnici ovih organizacija radi 

koordinacije aktivnosti, razmjene iskustava i planiranja 

budućih aktivnosti. Veliki broj naših ljudi došli su 

obrazovani, stručni i vrlo brzo se uključili u švedsko 

društvo. 

– Čest ste i omiljen gost na manifestacijama koje bosanskohercegovački 

savezi organizuju. Šta nam možete 

reći o ovim susretima 

– Podržavam ove manifestacije i nastojim se odazvati 

kada za to postoje uslovi; i kao što ja uvijek naglašavam 

ja se ovdje nalazim zbog vas. Svaki način okupljanja i 

rada za mene je važan. Bh. savezi rade zaista puno na 

očuvanju i njegovanju kulturnih tradicija bih, njegovanju 

maternjeg jezika te radu sa omladinom. Meni je veliko 

zadovoljstvo prisustvovati bh. skupovima, podržavati 

omladinu i biti i sam inspirisan na ovim skupovima. 

– Vjerovatno nađete malo slobodnog vremena za 

svoju dušu. Kako provodite to vrijeme 

– Uglavnom u šetnji gradom i razgledanju prekrasne 

arhitekture. Bavim se rekreacijom, jogging, i naravno 

čitanjem knjiga. 

– Da li osjećate nostalgiju za bih 

– Ne u istom smislu kao useljenici iz bih. Ja sam 

svjestan da se ovdje nalazim na određeno vrijeme i 

diplomatija je moj lični izbor. 

– ”Žena” mora da Vas pita za jela. Koje Vam je 

omiljeno jelo iz naše kuhinje i imate li neki favorit što 

se tiče švedske hrane 

– Volim da kuham i što se naše kuhinje tiče tu je 

na prvom mjestu bosanski lonac a od slatka tufahije. 

Losos (lax) je omiljeno švedsko jelo. 

– Šta možete reći za kraj našim čitaocima 

– Htio bih se zahvaliti svima iz bih na poštovanju i 

bila mi je čast da se sretnem sa njima i sarađujem. c 



5

U studijskoj posjeti 

domovini 

Piše: Haris Tucaković 

Uzvratna posjeta udruženju građana ”Harmonija” Kladanj 

Från den 15 till den 25 april 2011 har BHKRF arrangerat 

en studieresa till Bosnien och Hercegovina 

med följande mål – ungdoms- och kulturutbyte, samarbete 

med kvinnoorganisationer, humanitär hjälp 

samt ett återbesök till NGO Harmoni Kladanj. 

Att utbyta erfarenheter och etablera samarbete 

inom gemensamma områden, särskilt för att stärka 

kvinnors deltagande i det politiska och offentliga livet, 

mot våld mot kvinnor och stödja lokala initiativ har vi 

besökt NGO Väninnor i Tuzla samt Kvinnor till kvinnor 

och Centrum för utbildning och forskning Nahla i Sarajevo. 

I Srebrenica undertecknades ett samarbetsavtal 

med den oberoende fackföreningen PPDIVUT BiH. 

Prije deset godina, povodom obilježavanja šestogodišnjice 

grada Skövdea, u centralnom programu 

proslave pred kraljevskim parom i princezom 

Viktorijom nastupila je i folklorna grupa iz Kladnja i u 

šarolikim nošnjama maestralno odigrala spletove igara 

svih naroda Bosne i Hercegovine. Govorilo se tada, a u 

Kladnju se i danas pamti, daj je taj nastup ganuo kralja 

do suza. 

Kladanjski kulturnjaci su nakon toga više puta boravili 

u Švedskoj a oktobra prošle godine, tokom Dana 

kulture Ovo malo duše, i kao gosti bh Saveza žena 

(bhsž). Uzvratna posjeta, na poziv udruženja građana 

Harmonija Kladanj, ostvarena je od 15. do 25. aprila 

2011. u vidu studijskog putovanja u bih radi omladinske 

i kulturne razmjene, humanitarne pomoći i 

saradnje sa organizacijama žena u bih. 

– Program smo zajedno osmislili do najmanjeg detalja, 

od posjeta Srebrenici, Potočarima, Stuparima, Tuzli 

i Sarajevu, susreta sa organizacijama žena do svakodnevnih 

večernjih druženja u diskoteci Camel za mlade 

i u gradskoj kafani za starije. Pri našem udruženju 

djeluje vokalni ansambl Kladanjke pod rukovodstvom 

Ifete Hrnjić i tamburaški orkestar Begeš pod rukovodstvom 

Ahme Gogića tako da je šale, igre i pjesme bilo 

napretek. Nadam se da smo dostojno uzvratili gostoprimstvo, 

kaže Azijada Rustemović, predsjednica ug 

Harmonija. 

Sonja Prvulović, Maja Radić, Emina Ćejvan, Lejla Sijerčić i dr Mehmed Avdagić 

Sporazum u Srebrenici 

Preko Sonje Prvulović, članice Harmonije i predsjednice 

sekcije žena Samostalnog sindikata ppdivut 

bih (Samostalni sindikat zaposlenih u poljoprivredi, 

prehrambenoj i duhanskoj industriji, vodoprivredi, 

ugostiteljstvu, turizmu i trgovini bih), ostvarena je 

saradnja s tim sindikatom a zatim 18. aprila upriličen 

prijem u opštini Srebrenica. 

U razgovoru se prisutnima obratio Ćamil Duraković 

(zamjenik načelnika opštine Srebrenica), dr Mehmed 

Avdagić (predsjednik Sindikata ppdivut), Emina Ćejvan 

(predsjednica bhsž), Lejla Sijerčić (predsjednica 

Odbora za omladinu bhsž), te Sonja Prvulović i Maja 

Radić (predsjednice sekcije žena i mladih Sindikata 

ppdivut). 

Ćamil Duraković nas je upoznao o trenutnoj situaciji 

u Srebrenici, ocijenivši da taj grad ide vrlo sporim 

koracima ka ekonomskom i privrednom oporavku i da 

je zbog toga neophodna daleko veća podrška međunarodne 

zajednice, a posebno naših ljudi iz dijaspore. 

Duraković je završio Pravni fakultet u Americi, ali se 

2005. vratio u Srebrenicu. 

Nakon razgovora potpisana su i dva sporazuma o saradnji 

sekcija žena i mladih ppdivut-a sa bh Savezom 

žena i Odborom za omladinu ovog saveza. Sporazumima 

je precizirana dalja trajna saradnja na planu 

obrazovanja, međusobnog informisanja i zajedničkog 

djelovanja u zaštiti i afirmaciji prava i specifičnih interesa 

žena i mladih i u borbi protiv svih oblika diskriminacije. 

– Naša delegacija broji 44 predstavnika i čine je uglavnom 

mladi. Većina njih je rođena u Švedskoj, oni 

odlično govore naš jezik, rado učestvuju u aktivnostima 

kojima se njeguje kulturna baština naše zemlje 

i često u svojim školskim radovima obrađuju teme u 

vezi bih i naročito Srebrenice. Ovim sporazumom 

smo postigli nešto o čemu smo mogli samo sanjati, što 

konkretniju povezanost omladine i žena u Švedskoj sa 

domovinom, istakla je Emina Ćejvan, predsjednica bh 

Saveza žena u Švedskoj. 

– Ovo je otvaranje jedne ozbiljnije saradnje nas u 

bih, što se tiče Sindikata ppdivut, sa dijasporom u 

Švedskoj. Mi smo posebno zainteresovani za uspostavljanje 

međunarodne visokoškolske razmjene između 

Švedske i bih, kao i ostalih zemalja u regionu, pri 

čemu bh Savez žena sa svojim članovima, može biti 

jako važna spona, kazao je dr Mehmed Avdagić, 



Slika za uspomenu, predstavnici Samostalnog sindikata PPDIVUT BiH i BH Saveza žena 

predsjednik Sindikata ppdivut, inače profesor na 

fakultetima u bih i Srbiji. 

U Potočarima tuga beskrajna 

Lejla Sijerčić je ispred BH Saveza žena u Švedskoj položila 

cvijeće na Memorijalnom centru Srebrenica– 

–Potočari. Učenjem Fatihe i minutom šutnje odana je 

počast srebreničkim žrtvama. 

Šehida Abdurahmanović, prva žena povratnica u 

Srebrenicu i predstavnica udruženja građana Pokret 

Majke enklave Srebrenica i Žepa, govorila je o stradanjima 

Bošnjaka na tom najvećem stratištu u Evropi 

nakon 2. svjetskog rata, a Amra Begić iz Memorijalnog 

kompleksa Potočari održala historijski čas o Srebreničkom 

genocidu. Zatim je prikazan dokumentarni film 

Srebrenica – Nikad ponovo koautora Leslieja Woodheada 

i Muhameda Mujkića. 

Obilazak srebreničkog stratišta bio je duboko potresan. 

Tuga beskrajna, a pravda još ni blizu nije zadovoljena. 

Evropska Unija postavlja vrlo stroge uslove Bosni 

i Hercegovini za ulazak u tu zajednicu. Nažalost, ne 

čuje se glas bh. vlasti o postavljanju uslova Evropskoj 

Uniji kojima bi se osigurale garancije o zaštiti bosanskohercegovačkog 

stanovništva i svih naroda bih od 

eventualnih budućih genocida. Za moj rezon – ulazak 

bih u eu bez tih garancija – je najobičnija nebuloza i 

nedostatak osnovne političke svijesti. 

Pri povratku je upriličena posjeta Vlasenici i razgovor 

sa Sakibom Zubovićem, predsjednikom Skupštine 

opštine, i Mirzom Saračevićem, načelnikom odjeljenja 

za privredu i društvene djelatnosti. 

Susreti sa organizacijama žena 

Narednog dana smo posjetili Osnovnu školu Stupari, 

i u Tuzli, na Kapiji, položili cvijeće i odali 

počast žrtvama Zločina nad tuzlanskom mladošću. 

Granata ispaljena 25. maja 1995. sa Ozrena ubila je na 

tom mjestu 71 građanina Tuzle, a preko 150 ranila. 

Prosjek poginulih bio je oko 24 godine starosti. 

Manja delegacija žena je zatim posjetila udruženje 

Prijateljice Tuzla i razgovarala sa Veronikom Žižak, 

voditeljicom Kluba žena liječenih od tumora dojke koji 

djeluje pri tom udruženju. Saradnja bhsž i Prijateljica 

traje već godinama, a žene tog udruženja su 2008. 

radile specijalne marame povodom obilježavanja desetogodišnjice 

bh Saveza žena u Švedskoj. 



Naši mladi u Srebrenici 

Muzej genocida u Potočarima 

U Potočarima tuga beskrajna 

7

Nermin Halilović, Jasna Perić, Emina Ćejvan, Hiba Čelik i Veronika Žižak (”Prijateljice” Tuzla) 

Emina Ćejvan, Emina Pilav, Hiba Čelik, Jasna Perić i Indira Mujić (”Žene ženama” Sarajevo) 

Sehija Dedović, Đermana Šeta i Azra Ibrahimović (CEI ”Nahla” Sarajevo) 

U srijedu, 20. aprila, Emina Ćejvan je učestvovala u 

jutarnjem programu Dobro jutro svima Hayat tv-a, a 

zatim su obavljeni razgovori sa dvije vrlo jake ženske 

organizacije s centrima u Sarajevu. 

Program-asistentica Emina Pilav predstavila je nevladinu 

organizaciju Žene ženama koja djeluje od 1997. 

u saradnji i uz donacije švedske organizacije Kvinna 

till Kvinna. Žene ženama su do sada provele cijeli niz 

edukacijskih projekata na polju rodne ravnopravnosti i 

po mojoj procjeni radi se o organizaciji koja je u nivou 

jačih švedskih organizacija žena. Osnovnu razliku čine 

jedino izvori finansiranja. 

Pri susretu u prostorijama Centra za edukaciju i 

istraživanje Nahla obavljen je razgovor sa Sehijom 

Dedović, direktoricom centra, Đermanom Šeta, voditeljicom 

istraživačkog odjela, i Azrom Ibrahimović, 

voditeljicom psihološkog savjetovališta. Izuzetno stručan 

tim i jak centar. Cilj ove posjete bila je razmjena 

iskustava i uspostavljanje saradnje u područjima koja 

su zajednička za obje organizacije, posebno aktivnijem 

uključivanju žena u politički i javni život, borbi protiv 

nasilja nad ženama i pružanju podrške lokalnim ženskim 

inicijativama. 

Dogovore o susretima sa organizacijama žena i 

medijsko pokrivanje naše posjete odlično je odradila 

Hiba Čelik. 

 

Kulturni programi 

Posjeta Osnovnoj školi u Stuparima kraj Kladnja bila 

je za sve izuzetan doživljaj. Dočekani smo kao da je 

došao Tito. Ta manja bh. mjesta, zaboravljena od svih, 

zaista vrijedi posjećivati i pomagati. Veći gradovi bliže 

su izvorima finansiranja, a ko je bliže vatri – bolje se i 

ogrije. 

Zidovi škole ispunjeni đačkim radovima podsjećaju 

na dane djetinjstva. Crteži, slike, sastavi, poezija 

mladih, školski list Zvončić. Na sve strane iskrenost i 

toplina. 

Srdačno nas je dočekao direktor škole Džemal 

Mešanović sa nastavnicima, kao i Ervina Avdibegović, 

pomoćnica načelnika opštine Kladanj za društvena 

pitanja. Najsiromašnijim učenicima uručena je jednokratna 

pomoć po 500 kr. Naše žene su odmah dogovorile 

i pokretanje humanitarne akcije radi pokrivanja 

vanjske školske pozornice. 

A naši mladi, folklorna grupa Mladost iz udruženja 

Zajedno Lidköping i Zlatni dukat iz udruženja bih Kristianstad 

na pravi način su osvjetlali obraz našeg saveza 

u kulturnom dijelu programa. 

Dramska sekcija oš Stupari nasmijala je sve do suza 

humorističkom komadom Učenička demokratska 

stranka, a školska folklorna grupa svojim nastupima 

oduševila sve. Cijeli Stupari bili su tu. U programu su 

učestvovali i učenici područne škole iz Tareva, kao i 

učenica Adnina Hamzić. 

Rasim Avdibegović, Emina Ćejvan, Nermin Halilović, Džemal Mešanović i Ervina Avdibegović 

Zajednička humanitarna pomoć: ”Bosna” Kalmar 3 100 

kr, ”Zajedno” Lidköping 2 000 kr, ”Femina” Borås 1 030 

kr, ”Sedef” Malmö 1 000 kr i pomoć u robi, ”Respekt” 

Karlskrona 1 000 kr, ”Fatima Gunić” Göteborg 1 000 kr i 

Haris Tucaković 100 km. Individualno: Mujesira i Mubera 

Kostović, Fikreta i Džemal Lukšija itd. 



Centralni kulturni program Razigrani april održan 

je u petak 22. aprila u organizaciji opštine Kladanj i ug 

Harmonija, u prepunoj sali kladanjskog Doma kulture. 

U holu Doma izložba slika Mehmeda i Fate Musić. 

Program je toplim riječima dobrodošlice otvorio 

Fuad Imamović, načelnik opštine Kladanj. Samra 

Zelenturović, voditeljica programa, i Ifeta Hrnjić iz ansambla 

Kladanjke nadahnuto su govorile o njihovom 

boravku u Švedskoj i našoj daljoj saradnji. 

Uz omladinu iz Lidköpinga i Kristianstada u programa 

su učestvovali i mladi članovi udruženja Sedef 

Malmö humorističkim komadom Bosnitis autorice 

Karmen Media-Velagić. Biba Begić je uz harmoniku 

Hajrice Zukanovića otpjevala jednu staru bosansku 

sevdalinku. 

U programu domaćina učestvovao je vokalni ansambl 

Kladanjke, tamburaški orkestar Begeš, folklorna 

grupa ug Sunce na dlanu, kud Gostelja Stupari, 

harmonikaš Rasim Avdibegović, vokalna solistica Aida 

Srna, kao i Osman Hrnjić, jedna od zvijezda Hayatovog 

programa Zvijezda možeš biti ti. 

Takođe je upriličeno i predstavljanje knjiga prof. 

dr Ibrahima Pašića iz edicije Predslavenski korijeni 

Bošnjaka – Od planine Romanije do istočnih granica 

rimske provincije Dalmacije (Mostar, 2008.) i Mile i 

Moštre – Ilirsko-gotski korijeni bosanske vladarske 

dinastije, stećka i crkve bosanske (Sarajevo, 2009.). 

Obilazak Kladnja 

Načelnik opštine Kladanj Fuad Imamović upriličio 

je 22. maja u svom kabinetu prijem za predstavnike 

bh Saveza žena i ug Harmonija Kladanj. Istog dana 

posjetili smo i zlataru Keka, jednu od najkvalitetnije 

uređenih zlatara u jugoistočnoj Evropi, kao i firme 

New-export i Werkoll. 

Narednog dana smo uživali u prirodnim ljepotama 

kladanjske okoline, Djevojačkoj pećini i Muškoj vodi. 

Raj u srcu Evrope. Prava vazdušna banja, zrak ko suza, 

a tek voda… Prof. dr. Dragoljub D. Bilanović je prije 18 

godina naučno tvrdio da je osnovni uzrok agresije na 

bih voda i gospodarenje vodenim resursima, kao i da će 

cijena vode basnoslovno rasti. bih je u to vrijeme bila 

četvrta zemlja u Evropi po bogatstvu kvalitetne vode. 

I dok se uvozna flaširana ko-zna-kakva voda plaća, 

domaća kvalitetna je i dalje besplatna. I još muška… 

Za humanitarnu pomoć je prikupljeno 10 000 kr. Od 

toga je 3 000 kr predano učenicima oš Stupari, a 7 000 

kr Centru za socijalni rad Kladanj. Dio naših predstavnika 

uručio je i individualnu novčanu pomoć. 

Deset godina kasnije 

Sa profesorom i harmonikašem Rasimom Avdibegovićem 

i bog-ga-za-sve-dao Nerminom Halilovićem 

upoznao sam se prije deset godina kada su bili moji 

gosti u Skövdeu. Obojica su pupčanom vrpcom vezana 

za rad s djecom i omladinom i pitanje kada bi stotine 

mladih Kladnjaka, da nije njih, vidjeli svijeta izvan bih, 

a naša omladina iz Švedske okusila pravi miris Bosne. 

Udruženje građana Harmonija Kladanj sa svojim 

Kladanjkama i Begešom je ekipa snova. I ekipa od 

povjerenja. Fin i prijatan svijet, pun duha i smisla za 

istinsku kulturu. 

Zajedničkim snagama smo uspješno organizovali 

dva izvanredna programa. A to je samo početak… c 

Vokalni ansambl ”Kladanjke” i tamburaški orkestar ”Begeš” 

Vokalni ansambl ”Kladanjke” i tamburaški orkestar ”Begeš” (detalj) 

UG ”Sunce na dlanu” 

Zerina Čutura, Haris Mahmutović Kostović, Samira Šehić i Anela Murić (”Sedef” Malmö) 



9

Folklorna grupa Osnovne 

škole ”Stupari”: 

Asmira Herić, Mersad 

Mešanović, Emir Hadžikić, 

Husein Hamzić, 

Kenan Mešanović, Ajdin 

Šehić, Nadina Halilović, 

Admir Imamović, Melis 

i Selver Hodžić (stoje), 

Džana Kadrić, Adela 

Herić, Elvisa Mešković, 

Zehrina Imamović, Adnina 

Hamzić i Almedina 

Trbalić (čuče) 

Omladinska folklorna 

grupa ”Zlatni dukat” 

udruženja ”Bosna i Hercegovina” 

Kristianstad: 

Meliha Omerović, Selma 

i Amela Zahirović, Dženet 

Ališehović, Mirela 

Omerović, Hana Bašić, 

Nerma Idrizović, Alma i 

Selma Sijerčić 

Omladinska folklorna 

grupa ”Mladost” udruženja 

”Zajedno” Lidköping: 

Imer Ganibegović, 

Adnan Romanić, Haris 

Kajević, Ervin Šumar 

i Arman Hasanagić 

(stoje), Melisa Romanić, 

Elma Hamidović, Irma 

Hodžić, Esma Julardžija, 

Ines Ganibegović i 

Azra Jakupović (čuče) 

Slike sa nastupa u 

Osnovnoj školi ”Stupari”, 

18. aprila 2011. 



Iz udruženja 

Lidköping, 2011-03-05 | ”KUD Kolo” Köping | 

Susret omladine iz Kristianstada, Köpinga 

i Lidköpinga | Foto: Haris Tucaković 

Malmö, 2011-03-12 | Program ”Osjeti miris Bosne i Hercegovine” 

društva žena ”Sedef” Malmö | Foto: Ramiza 

Karamehmedović 

Karlskrona, 2011-02-18 | Najmlađe članice pred tradicionalnu 

modnu reviju udruženja ”Respekt” Karlskrona 

| Foto: Alma Puškar 

Helsingborg, Fredriksdal, 2011-06-06 | Nacionalni dan 

Švedske | Gore: radovi Enise Grozdanić na štandu 

udruženja ”Žena 2000” i ”BiH-S-04” Helsingborg | 

Desno: omladinska plesna grupa udruženja ”Respekt” 

Karlskrona | Foto: Elvedin Durović 



11

Dan žena obilježen u 

Londonu 

Tekst: Namik Alimajstorović 

Foto: Kani Ahmad Johnson 

Nezaboravno trodnevno druženje. Zajednički obilježen 

Dan žena. Priređena izložba rukotvorina. Među gostima i 

bh. ambasadorica Jadranka Negodić. 

Bosanskohercegovački savjetodavni centar koji 

djeluje u Londonu ugostio je Bosanke i Hercegovke 

iz bh Saveza žena iz Švedske, Žena 99. Povod 

ovom druženju bila je uzvratna posjeta ovog veoma 

aktivnog saveza žena kolegicama iz Londona i naravno 

zajedničko obilježavanje 8. marta, Međunarodnog 

Dana žena. 

– Sa našim dragim gošćama iz Švedske proveli smo 

tri nezaboravna dana. Osim oficijelnog predstavljanja, 

dosta vremena proveli smo u obilasku znamenitosti 

Londona i potpuno sam sigurna da će svima njima ovo 

druženje ostati u prelijepoj uspomeni – kaže Sadžida 

Trožić, menadžer ovog centra. 

U oficijelnom dijelu programa priređena je izložba 

rukotvorina. 

– Na prigodnoj svečanosti ja sam ispred naše organizacije 

prezentirala naš projekt, dok je bh Savez žena 

iz Švedske predstavila potpredsjednica Senada Bešić. 

Iz tih veoma dobrih prezentacija svi prisutni mogli su 

vidjeti kako i čime se bave Bosanke u izbjeglištvu u 

svoje slobodno vrijeme i kakvu im pomoć pružaju naše 

organizacije. 

I ovo druženje može poslužiti kao dobar primjer i 

drugim organizacijama da se okupljaju i razmjenjuju 

iskustva – ističe Trozić. 

Osoblje Ambasade BiH 

Gosti su bili i bh. ambasadorica u Londonu Jadranka 

Negodić sa osobljem Ambasade bih i gradonačelnik 

londonske opštine Brent, Harbhajan Singh, koji su 

izrazili svoju veliku podršku ovako kvalitetno organiziranoj 

manifestaciji. Također, dragim gostima u znak 

sjećanja na ovo druženje predsjednik ssdbih Zaim 

Pašić poklonio je prigodne zahvalnice, a članovi Bh. 

savjetodavnog centra su im uručili skromne poklone. 

Dvije večeri zaredom za sve prisutne održano je 

i prigodno druženje uz muziku koju je prvu večer 

izvodio Nijaz Aljušić iz Londona, dok je drugu večer 

na velikom koncertu za goste, ali i sve naše građane 

iz Londona, zabavljala popularna Donna Ares, Emir 

Pečenković, Javid Band i Sefer Haskić. 

Bh. žene pokazale i dokazale svoju snagu 

Iz prezentacije gošći iz Švedske izdvajamo riječi Senade 

Bešić koje govore o ženi Bosanki i Hercegovki u 

dijaspori: 

– Bh. žena pokazala je i dokazala svoju snagu i veličinu 

da je uprkos svom stradanju kroz koje je prošla 

u posljednjem ratu imala odlučnosti da se uzdigne i 

da krene kao mnogi od nas od nule. Danas ona stoji 

uspravno kao stub porodice i društva i ona je širom 

svijeta najbolji ambasador naše domovine, čime se mi 

svi samo možemo ponositi. c 

Bosanke i Hercegovke iz Ujedinjenog kraljevstva i Švedske 



Kvinnodagen 

firades i 

London 

Ett oförglömligt tredagars möte. Tillsammans 

firades Internationella kvinnodagen. 

Bosnien och Hercegovinas ambassadör 

Jadranka Negodić var också närvarande. 

Harbhajan Singh, Ismeta Šeremet och Zaim Pašić med utmärkelsen till ”Kvinna 99” 

Bosnien-Hercegovinas rådgivningscenter (bhcac), 

som verkar i London, gästades av bosniskorna 

från Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund 

i Sverige, Värnamo – Kvinna 99. 

– Med våra kära gäster från Sverige har vi tillbringat 

tre oförglömliga dagar. Utöver de officiella presentationerna 

har vi även besökt Londons sevärdheter och jag 

är helt övertygad om att alla kommer att bevara detta 

möte i sina vackraste minnen – sade Sadžida Trožić, 

bhcac:s ledare. 

I det officiella programmet arrangerade kvinnorna 

också en hantverksutställning. 

– Vid en tillfällig ceremoni har jag presenterat vårt 

projekt medan Senada Bešić, vice ordförande, presenterade 

Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund 

i Sverige så att alla de närvarande kunde se hur och 

vad bedriver de bosniska kvinnorna i flyktingskapet 

och vilken hjälp kan de få av våra organisationer. Detta 

möte kan även tjäna som ett gott exempel för andra 

organisationer att träffas och dela sina erfarenheter – 

sade Sadžida Trožić. 

Bland gästerna var även Jadranka Negodić (Bosnien- 

Hercegovinas ambassadör i London) med personalen, 

Harbhajan Singh (Brents borgmästare), Zaim 

Pašić (ordförande för Världsförbund för Bosnien och 

Hercegovinas Diaspora) osv. De uttryckte sitt starka 

stöd för denna välorganiserade evenemang. 

Under två nätter i rad anordnades för alla de närvarande 

umgänge med musik av Nijaz Aljušić, Donna 

Ares, Emir Pečenković, Javid Band och Sefer Haskić. 

Från gästernas presentation framhäver vi orden av 

Senada Bešić vilka talar om bosniskorna i utvandringen: 

– Den bosniska kvinnan har visat och bevisat sin 

styrka och storlek. Trots sitt lidande som hon gick igenom 

under det senaste kriget hade hon viljan att höja 

sig över och starta, som många av oss, från början. 

Idag står hon rakt upp som en pelare för familjen och 

samhället, och världen runt är hon hemlandets bästa 

ambassadör, som vi alla kan vara stolta över. c 

Jadranka Negodić, Harbhajan Singh och Sadžida Trožić 

under Sveriges, Bosnien-Hercegovinas och Storbritanniens flagga 

Gemensamt umgänge 



13

16. Godišnja skupština 

A film by: Marika Griehsel photogrAphy: anders kronborG 

production: Giant filM production on assiGnMent of the 

kvinna till kvinna foundation cutting: britta norell 

music: caMilla Griehsel, andrés pardo, Julio “chocolate” alGendones 

BH Saveza žena 

Piše: Haris TUCAKOVIć 

”To je nešto na što sam ja jako, jako ljuta. 

U Kongu se vodi rat protiv žena. 

Rat u kom je silovanje oružje.” 

Mira Vilušić, psiholog, Bosna i Hercegovina 

19. mart 

2011. u 15.30 

IOGT-NTO A-huset 

Jordgatan 6 

Örebro 

BH Savez žena se prije pet godina opredijelio za saradnju 

s NBV-om, ista je na vrlo visokom nivou, i naredni 

korak je članstvo u NBV-u čime se praktično ostvaruje 

suvlasništvo te organizacije, direktnije odlučivanje i daleko 

veće mogućnosti za provođenje planiranih aktivnosti 

– kazala je Vahida Mehinović, predsjednica Skupštine BH 

Saveza žena u Švedskoj. 

predstavu filma i razgovor rat protiv žena organizuje 

bosanskohercegovački savez žena u švedskoj u saradnji sa kvinna till kvinna 

Plakat za film i razgovor ”Rat protiv žena” 

Šesnaesta izvještajna Godišnja skupština bh Saveza 

žena u Švedskoj održana je 19. marta u Örebru 

na 100-godišnjicu prve međunarodne proslave 

Dana žena 19. marta 1911. u Njemačkoj, Austriji, Danskoj 

i Švicarskoj. 

Pozdravne riječi prisutnima uputili su Darko Zelenika, 

ambasador bih u Kraljevini Švedskoj, i Fatima 

Mahmutović ispred Trezvenjačkog obrazovnog saveza 

nbv i Saveza Banjalučana u Švedskoj. 

Skupština je usvojila sve izvještaje i planove i pod 

tekućim pitanjima odobrila članstvo ove organizacije 

u nbv-u. bh Savez žena je 2006. potpisao Ugovor o 

saradnji s nbv-om i ista je stalno unaprjeđivana tako 

Senada Bešić, Vahida Mehinović i Nermina Sijerčić 

da danas gotova sva udruženja ovog saveza ostvaruju 

svoje studijske kružoke u saradnji s nbv-om. 

– bh Savez žena se prije pet godina opredijelio za 

saradnju s nbv-om, ista je na vrlo visokom nivou, i 

naredni korak je članstvo u nbv-u čime se praktično 

ostvaruje suvlasništvo te organizacije, direktnije 

odlučivanje i daleko veće mogućnosti za provođenje 

planiranih aktivnosti – kazala je Vahida Mehinović, 

predsjednica Skupštine bh Saveza žena u Švedskoj. 

Skupština je izrazila najdublje saučešće u boli naroda 

Japana i o tome će uputiti pismo ambasadi Japana u 

Stockholmu. 

Nakon Skupštine upriličena je predstava filma i 

razgovor Rat protiv žena, a u saradnji s organizacijom 

Kvinna till Kvinna (Žena Ženi) osnovanom u proljeće 

1993. kao reakcija švedskog pokreta žena na nasilje 

nad ženama u Bosni i Hercegovini. Kvinna till Kvinna 

danas djeluje na podršci ženskim organizacijama na 

Balkanu, Bliskom Istoku i južnom Kavkazu. 

– Mi možemo govoriti, govoriti, govoriti, ali nas 

niko ne čuje – kaže jedna kongoleška žena u kratkom 

dokumentarnom filmu Marike Griehsel Rat žena 

(Women’s war) snimljenom 2009. uz potporu organizacije 

Kvinna till Kvinna. 

Film se bavi problemom ratnog nasilja nad ženama i 

prati susret žena Balkana (uglavnom bih) i dr Kongo. 

Bosanskohercegovački tim su činile Mira Vilušić i Jasminka 

Jukić (Horizonti Tuzla), Berjana Ačkar (Centar 

za pravnu pomoć ženama Zenica) i prevoditeljica Jasna 

Saradžić (Sarajevo). Razgovor Rat protiv žena je vodila 

Emina Ćejvan, predsjednica bh Saveza žena, a u razgovoru 

je učestvovalo preko 100 delegata i gostiju. 

Bošnjački kulturni centar Örebro se pokazao odličnim 

domaćinom Skupštine. c 



Projektni rad 

o udruženju žena 

Biser 

Piše: Melisa Ahmetović 

Kad smo u školi počeli kurs ”Projektarbete” odmah sam 

znala o čemu ću pisati i rekla to svojoj razrednoj. Annica 

je odgovorila da je to super ideja i podržala me. 

Annica Augustsson i Melisa Ahmetović 

Kad sam bila mala gledala sam kako mi se drugarice 

učlanjuju u fudbalske klubove, bave plivanjem 

ili nešto slično pošto ih je to interesovalo. A ja 

nisam nikad voljela neki poseban sport niti sam shvatila 

zašto se ljudi uopšte učlanjuju u klubove. Pitala sam 

se ”Šta ih toliko vuče” 

Prije tri godine smo preselili u Kristianstad i čula 

sam za udruženje žena Biser. Mama se učlanila i 

pričala mi je kako im je lijepo pri susretima i da imaju 

zabavne aktivitete. Ja nisam nikad čula ili vidjela slično 

udruženje kao ovo bosansko. Ljudi se skupljaju najviše 

radi druženja i to nije baš uobičajeno u Švedskoj. 

Kad smo u školi počeli kurs ”Projektarbete” odmah 

sam znala o čemu ću pisati i rekla to svojoj razrednoj 

(Annica Augustsson). Odgovorila je da je to super ideja 

i podržala me. 

Izabrala sam tri pitanja koja će biti glavna tema rada. 

”Kako utiče udruženje na moj život otkako sam se 

učlanila”, ”Kako utiče udruženje na život ostalih članova” 

(tj. je li se život išta izmijenio) i ”Zašto se ljudi 

uopšte učlanjuju u udruženja” pošto sam se ovo uvijek 

pitala, bilo bi mi interesantno da dobijem odgovor na 

ta pitanja. 

Oko dvije godine sam učestvovala u raznim aktivnostima 

i družila se sa članovima udruženja. Danas 

mogu reći da sam upoznala dosta novih osoba, ne 

samo iz Kristianstada već i iz Lidköpinga, i čak iz 

Bosne (kad su nam dolazili u posjetu). Zajedno smo 

proveli malo vremena ali opet smo stvorili prijateljstva 

koja, ja mislim, da će trajati dugo, dugo. Na mene je 

udruženje samo pozitivno uticalo. 

Da bih mogla odgovoriti na pitanje ”Kako utiče 

udruženje na život ostalih članova” i ”Zašto se ljudi 

uopšte učlanjuju u udruženja” napravila sam jednu 

anketu i postavljala pitanja, a članovi svih uzrasta su 

odgovarali kako oni doživljavaju ”udruženjski život” 

(föreningslivet). 

Naše udruženje ima mlađih i starijih članova pa sam 

intervjuisala jednu mlađu i jednu stariju osobu gdje je 

moja profesorica mogla vidjeti razliku među članovima 

u zavisnosti od godina. Osim intervjua i anketa tražila 

sam dosta informacija preko interneta i čitala šta istraživači 

kažu na ovu temu tako da sam saznala i više 

nego što sam se nadala. I profesorica je bila prezadovoljna 

mojim radom. 

Hvala puno bh Savezu žena u Švedskoj a pogotovo 

mojim Biserkama. c 

Melisa Ahmetović anketira Biserke 



15

Vad vet vi om 

Nykterhetsrörelsen 

Av: Fikret Babović 

Nu är vi medlemmar i NBV! 

M 

i dolazimo iz zemlje u kojoj je alkohol relativno 

velik problem ali se ipak ne shvata u istoj mjeri 

kao u Švedskoj. Zahtjev za uvođenje zabrane opojnih 

pića u našoj domovini nije nikada istican, teško ga je i 

zamisliti, ali je u Švedskoj odavno aktuelan i tim pitanjem 

su se uglavnom bavile trezvenjačke organizacije. 

Kao i u drugim zemljama imao je trezvenjački pokret 

u Švedskoj velike uspjehe, posebno u prvim decenijama 

20. vijeka. Politička, ekonomska i iznad svega sve veća 

demokratizacija početkom 20. vijeka stavila je 1922. tu 

ideju u fokus. Prvenstveni cilj trezvenjačkog pokreta u 

početku je bila lokalna zabrana koja se kasnije proširila 

na totalnu zabranu alkohola. 

Švedsko društvo trezvenjaka je osnovano 1837. i u svom 

programu obznanilo uzdržanost od žestokih pića i 

umjerenost u vinu i pivu što je uticalo da se ne odredi 

kao apsolutistički pokret. Opsežno regulisanje i oštro 

oporezivanje pečenja rakije kod kuće uvedeno je 1855. 

Trezvenjački obrazovni savez (Nykterhetsrörelsens 

Bildningsverksamhet NBV) je osnovan 1971. sjedinjavanjem 

obrazovnih saveza Pokreta Plava grupa (Blåbandsrörelsens 

Studieförbund, osnovan 1909.), Reda dobrih 

templara (Godtemplarordens Studieförbund, osnovan 

1894.) i Državnog templarskog reda (Nationaltemplarordens 

Studieförbund, osnovan 1904.). 

Alkoholproblem i Sverige 

Vi kommer ifrån ett land där alkohol är ett relativt 

stort problem men det uppfattas ändå inte alls så 

i lika stor utsträckning som i Sverige. Krav på införande 

av rusdrycksförbud i vårt hemland kom aldrig 

fram och är svårt tänkbart men i Sverige har det varit 

aktuellt för länge sedan och frågan har drivits främst 

av nykterhetsorganisationerna. 

Där engagerades människor och liksom i andra länder 

hade nykterhetsrörelsen stora framgångar i Sverige 

särskilt under första decennier av 1900-talet. 

Den politiska, ekonomiska och framförallt växande 

demokratiseringen i början av 1900-talet gjorde idén till 

en central punkt 1922. Nykterhetsrörelsens främsta mål 

i början var ett lokalt förbud som sedan sträckte mot 

totalalkoholförbud. Privata vinstintressen samt kommunalt 

beroende av försäljningsinkomster, var de faktorer 

som komplicerade saken och stod i vägen för att problemet 

skulle lösas. Många hävdade att ett förbud skulle 

göra Sverige till en ekonomisk ruin, det handlade alltså 

om enorma pengar. Nykterhetsrörelsen kom att spela 

en stor roll för det sociala och politiska livet i Sverige. 

Den första svenska folkomröstningen 

svensk historia har folkomröstningar hållits sex 

I gånger. Formellt har de alla varit rådgivande. Den 

sista var omröstningen om eurons införande 2003 

och den första när folkomröstningsinstitutet inrättades 

1922. Den handlade om införandet av allmänt 

rusdrycksförbud, förbud mot spritdryck eller annan 

dryck, innehållande mer än 2 1/4 viktprocent alkohol. 

Att en alkoholfråga hade samma nivå som andra 

viktiga frågor det blivit folkomröstningar om i Sverige, 

till exempel införandet av högertrafik, tjänstepension, 

kärnkraft, medlemskap i eu visar egentligen all allvarlighet 

som frågan för med sig. 

Folkomröstningen om totalt alkoholförbud hölls den 

27 augusti 1922 och det är ett märkligt datum i svensk 

politisk historia. Folkomröstningen var av rådgivande 

karaktär, dvs. att själva resultatet av omröstningen inte 

hade obligatoriska konsekvenser för regeringen. Inför 

själva folkomröstningen föregick en livlig, omfattande 

och känslosam politisk kampanj. Frågan var om man i 

Sverige skulle införa ett nationellt förbud mot rusdrycker. 

Nykterhetsrörelsen blev en stor folkrörelse som bedrev 

studieverksamhet och samtidigt lyckades att bli 

en viktigt politisk tribun. Rörelsens slutgiltiga mål var 

totalt alkoholförbud. 

I början försökte nykterhetsvännerna med att varje 

enskild kommun skulle genom en lokal folkomröstning 

införa ett rusdrycksförbud, detta talar om det enorma 

engagemang som fanns bland nykterhetsvännerna. 

När man inte lyckades med lokala omröstningar valde 

man att man att rikta sin styrka mot ett nationellt 

rusdrycksförbud. 

Ett särskilt drag som kännetecknade valkampanjen i 

den första svenska folkomröstningen var att partierna 

inte lade sig i. Individuella uppfattningar kom i första 

hand precis som själva debatten i riksdagen präglades 

oväntat om särskiljandet av mäns och kvinnors röster. 

Valdeltagandet uppgick till 55 %, och resultatet, en 

knapp seger för nej sidan, föranledde inte till något 

förbud. 

Historia runt alkoholförbud 

Redan på 1400-talet kände man till brännvinet i 

Sverige. När de svenska soldaterna under 1500- och 

1600-talet var i Ryssland lärde de sig göra brännvin 



År 1837 bildades Svenska nykterhetssällskapet vars 

program proklamerade avhållsamhet från sprit och 

måttlighet vad det gällde vin och öl som gjorde att 

den inte definieras som en absolutistisk rörelse. En 

omfattande reglering och en skärpt beskattning av 

husbehovsbränningen tillkämpades av staten 1855. 

Nykterhetspolitiska åsikter började vara mer och mer 

betydande och fick en praktisk politisk konsekvens när 

husbehovsbränningen förbjöds 1860. Nykterhetsrörelsen 

spreds och vann mark även i de andra stora och 

växande folkrörelserna som frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen 

och den liberala rörelsen. 1 

Opinionen mot drickandet och förbudstankens utbredning 

fick under senare delen av 1800-talet olika 

(Källa: Wikimedia Commons) 

Nej! Kräftor Kräva Dessa Drycker! (Albert Engström, 1922) 

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) bildades 

1971 genom sammanslagning av Blåbandsrörelsens 

Studieförbund (bildat 1909), Godtemplarordens Studieförbund 

(bildat 1894) och Nationaltemplarordens Studieförbund 

(bildat 1904). 

av säd (råg). Metoden kom troligen ursprungligen 

från syd och östasiatiska kulturer. Hela tiden utvecklade 

man olika metoder och sätt att producera den. 

För att motverka brännvinets ökande betydelse, gavs 

det 1622 ut en första rusdrycksförordning. Fjorton år 

senare utkom den första lagen om accis vid bränning, 

1718 utfärdades förbud mot husbehovsbränning, men 

upphävdes inom kort. Vissa kategorier som t.ex. ägare 

av i mantal satt jord rätt att bränna brännvin för eget 

behov under förutsättningen att de betalade en årlig 

avgift mot kronan. Samma rätt fick jordbrukare år 

1800 med obligation av viss bevillningsavgift. 

Beskattningen av brännvinstillverkningen hade för 

syfte att minska brännvinsproduktionen men samtidigt 

att fylla på statens kassa. Det var en marknadspolitisk 

åtgärd med modernt språk sagt. 

I början av 1800-talet började det används potatis 

istället för spannmål samtidigt blev kunskapen om 

tekniken allt mer tillgänglig och innebar att konsumtionen 

ökade rejält. Under första delen av 1800-talet 

gick exempelvis alkoholkonsumtion upp till 107 liter 

per man och år eller 0,30 liter per dag. För att få rätt 

uppfattning om hur stor konsumtion det handlade om 

jämför vi det med uppgiften att alkoholkonsumtion på 

1980-talet uppgick till 2,5 liter per man och år. 

Förändringarna i samhället, i första hand förbättrade 

jordbruksmetoder under 1700- och 1800-talet hade en 

grundläggande karaktär och manifesterades i ekonomiska, 

politiska och sociala nativitetsaspekter. Man 

började tänka friare och bl.a. bildades de första nykterhetsföreningarna. 

Under tredje decenniet av 1800-talet 

började den s.k. moderna nykterhetsverksamheten. 

Bakgrunden till nykterhetsrörelsen var naturligtvis 

den enorma sprit konsumtionen men också nya ideologiska 

strömningar, dåliga livsförhållande och en ny 

växande samhällsklass (arbetarklassen). 


former och de flesta handlade om ett totalt avståndstagande 

från alkohol. 

Utifrån amerikanska förebilder bildades 1879 iogt 

(International Order of Goodtemplers) eller Godtemplarorden, 

Svenska Blåbandsföreningen (sbf) 1883, 

Templarordern (to) 1884, samt Nationalgodtemplarorden 

(ngto) 1888. Alla dessa hade i början enorm likhet 

med frikyrkorörelsen. Undantaget är Nykterhetsorden 

Verdandi som bildades 1896. 2 Runt året 1894 startade 

nykterhetsrörelsens studieverksamhet. 3 

Godtemplarordens program innehöll formuleringar 

som denna punkt ”Absolut förbud för tillverkning, 

införsel och försäljning av berusande drycker som 

njutningsmedel; förbud genom folkets vilja, uttryckt 

i behöriga lagar, som stadga straff för brott mot deras 

bestämmelser”. 4 Förbundstanken fick sitt uttryck bl.a. 

i stiftandet av Svenska förbudspartiet 1890 inom den 

skulle man driva nykterhetspolitik. Nykterhetsrörelsens 

utbredning födde tanken om en förbudskongress. 

Tanken uppfylldes i februari 1896 när den första 

svenska förbudskongressen organiserades, vars yttersta 

syfte var fullständigt rusdrycksförbud. Vid kongressen 

lades förslaget om ”utarbetande av ett lagförslag 

rörande införande av rusdrycksförbud” fram. 5 

I denna kommande perioden blev förbudsidén all 

starkare, 1907 uttalade sig riksdagens andra kammare 

för ett brännvinsförbud. Efter den mest omfattande 

arbetskonflikten dittills i juli 1909 insåg myndigheten 

att man på allvar måste ta itu med rusdrycksväsendet. 

Påföljderna var ett tillfälligt totalförbud. 

Samma år beslutade de svenska nykterhetssällskapens 

representantförsamling i Stockholm att det hölls 

en slags omröstning inom landet om införande av ett 

fullständigt och permanent rusdrycksförbud. 

Vid den inofficiella omröstningen i Visby (med 

landskommun) röstade exempelvis 2 670 (45,2 %) av 


 

17

Istället för totalt alkoholförbud utkom ett alternativförslag 

av läkaren Ivan Bratt. 

 

5 906 röstberättigade ja till förslaget. Bland dessa var 

235 i ålder mellan 18 och 21 år. 6 

Slutgiltiga resultatet blev att 56 % av den vuxna befolkningen 

stod på ja sidan, alltså för ett totalt alkoholförbud. 

Själva resultatet hade inte så mycket praktisk 

effekt. Istället för totalt förbud utkom ett alternativförslag 

av läkaren Ivan Bratt. 

Brattsystemet 

Enligt förslaget skulle all tillverkning och försäljning 

ske och betraktas som statsmonopol. Härmed har 

man eliminerat de privata vinstintressena (desintresseringen). 

Den andra viktiga punkten i hans program 

gällde individuell inköpskontroll genom ransonering, 

motbokssystemet samt öppen nykterhetsvård. Ransoneringssystemet 

tillämpades i Sverige från 1916–1955. 

Ivan Bratt var medlem i den statliga nykterhetskommitté 

som bl.a. föreslå motbokssystemet. 

Motbok var ett häfte där alla alkoholinköp noterades. 

Gifta kvinnor och ungdomar under 25 år fick i regel 

inte motbok. Boken beviljade vuxna med inkomst och 

arbete. Begränsad tilldelning av motboken gällde också 

personer med lindriga alkoholproblem. Ransoneringen 

varierade områdesvis och periodvis. I början var max 

ransonen exempelvis 12 och lite senare 16 liter per 

kvartal medan den under första världskriget var 2 liter 

(krisrestriktioner). Systemet infördes inte samtidigt i 

hela landet, Göteborg och Jönköping var första med införandet 

av inköpsregistrering. Motbokstvång infördes 

i Stockholm 1914 på Stockholmssystemet ab där Ivan 

Bratt var anställd. 

Med hänsyn till folkets hälsa i en period gällde den 

s.k. femstämplingen som innebar en fem dagars paus 

mellan uttag som omfattade en liter. Huvudsyfte med 

motboken var att hindra alkoholmissbrukare. 

Bratt var en väldigt stor auktoritet på det alkoholpolitiska 

området. Hans idéer hålls fortfarande vid liv i 

dagens svenska alkoholpolitiska systemet (Alkoholpolitiska 

debatt på 1980 talet väckte frågan om ett återinförande 

av motboken). Han satt med som ledamot i den 

s.k. Nykterhetskommittén och många betänkande var 

utformade efter hans reformförslag. 

Som reaktion mot detta administrativa system kom 

spritsmuggling, langning och lönnbränning som fick 

väldigt oroande omfattning. Stora smugglare engagerade 

spritdepåfartyg och tjänade stora pengar. 7 

Många läkare stöttade Bratt och hans idéer medan 

en del menade att läkarna inte skulle ägna sig åt 

samhälleliga frågor utan begränsade sin insats till de 

medicinska aspekterna på alkohol och alkoholism. 

Svenska läkarnas nykterhetsförening var en aktiv aktör 

i debatten kring alkoholpolitiska frågor. 8 

Allmän rösträtt för kvinnor 

Allmänt kan man säga att två viktiga händelser i 

början av 1900-talet var avgörande för den sociala 

nykterhetsutvecklingen. Den ena var en relativt kraftig 

demokratisering i Sverige samt uppkomsten av ”nya 

moderna politiska riksdagspartier, proportionella val, 

parlamentarism och slutligen allmän rösträtt”. 9 Den 

andra var folkrörelsens expansion som var starkast 

just i början av 1900-talet. Det är viktigt att notera 

rörelsens nära anknytning till socialdemokratin. Antal 

mandat i riksdagen under denna period ökade kraftig. 

Socialdemokratiska partiet bildades 1889 och då hade 

det inga representanter i riksdagen. 

Åtta timmars arbete och allmän rösträtt var partiets 

största uppgift. De liberala idéerna växte också starkt. 

Liberala samlingspartiet bildades år 1900 och hade en 

ledande roll i kampen för rösträttens införande och 

parlamentarismens genombrott. 

Under åren 1918–1921 avskaffades kravet på erlagd 

skatt för rösträtt till riksdagen och allmän rösträtt för 

kvinnor infördes. Den politiska demokratin fick väldigt 

positiva konturer. Samverkan mellan socialdemokrater 

och liberaler i början, hade påskyndande effekter på 

denna process. 

Det verkliga genombrottet i Sveriges industrialisering 

kom i andra halvan av 1800-talet. Omvandlingen 

av jordbruket i mer kommersiell riktning och en ökad 

produktion var avgörande utvecklande faktorer i Sverige. 

Åtta timmars arbetsdag inleddes först 1919. Arbetare 

organiserades sig i och bildade fackföreningar. 

En väldig påverkan för alkoholpolitiken hade den 

händelse när nykterhetsvännerna slöt sig samman i 

riksdagens nykterhetsgrupp i slutet av 1800-talet. År 

1903 var antalet medlemmar 84 och 1929 hade antalet 

nykterhetsvänner fördelade på två grupper ökat till 150 

av totalt 380 riksdagsledamöter. 10 

I en undersökning om den svenska alkoholpolitiken i 

riksdagen mellan 1900–1939 var tog 684 motioner upp 

frågan om nykterhetsvården. 11 

Året 1920 började exempelvis allt fler anhållanden 

för att ha ”försökt tilltvinga sig kvinnors sällskap”. 

Största problem var sjömännen. Våldtäkter övergrepp 

och blottare började förekomma. 12 

I en sådan situation var ett totalt alkoholförbud aktuellt 

igen. Det fanns en stark opinion för totalförbud. 

Flera partier bl.a. Liberalerna hade lämnat in motioner 

om folkomröstning 1897 och 1908, 1917 lämnade Socialdemokraterna 

sin motion. Grannlandet Norge hade 

en rådgivande folkomröstning om rusdrycksförbud. 

I början av 1920 tillsattes en kommitté som hade för 

uppgift att utredda frågan. 13 

1921 beslutade riksdagen att införa en möjlighet att 

anordna rådgivande folkomröstningar. 

Kvinnornas emancipation 

alla de reformerna som började vid 1800-talets mitt i 

I samhället, är det viktigt att konstatera att kvinnornas 

position var en mycket viktig fråga. 

Industrialiseringen innebar en början av kvinnornas 

frigörelse i förhållande till det gamla jordbrukssamhället. 

Här menar vi i första hand att arbetet i hemmet och 

på gården var mindre. Arbetet fanns mest i fabrikerna. 

Under de nya omständigheterna fick barnen gå till 

skolan och därmed tillbringade de också mindre tid i 

hemmet. Personlighetsprincipens seger under 1800- 

talet och samhällsomdaningen innebar att hushållets 

struktur sprängdes och att den enskilde var själv 

ansvarig för sin försörjning. Detta innebar att många, i 

synnerhet kvinnor fick försörjnings problem. 



(Källa: Göteborgs universitetsbibliotek) 

Kerstin Hesselgren (1872–1962) 

Politiken öppnades för första gången för svenska 

kvinnor. Detta moment skall spela en stor roll i blivande 

händelserna angående förbudsomröstningen. 

”Vördsamt ber jag såväl å egna som å vice talmännens 

vägnar att få tacka för det förnyade bevis på 

förtroende som kommit oss till del, då vi nu återutsetts 

till att leda denna kammares förhandlingar. […] 

Sedan vi sist råkades, har kammaren ju undergått 

allmänna val. Många nya ansikten ser jag ock framför 

mig. Viss om att ej så få av dessa nyvalda kamrater 

skola bliva kammaren till heder och fosterlandet till 

gagn, blickar jag dock i dag med stort vemod ut över 

bänkraderna. Allt för många skickliga och erfarna riksdagsmän, 

gamla goda vänner, hava lämnat oss. […] 

Denna riksdag är ju i det hänseendet anmärkningsvärd, 

att nu för första gången en kvinna tagit plats 

bland oss. Jag ber att få hälsa henne välkommen och 

uttala den livliga förhoppningen, att hennes arbete här 

må bliva henne till tillfredsställelse och oss till gagn. 

Kerstin Hesselgren blev första kvinnan invald i riksdagens 

första kammare (1921) 

För att de skulle klara av att försörja sig måste de 

ju vara myndiga. 14 Flera reformer vid 1800-talets mitt 

genomfördes och vi kan konstatera mer ekonomisk 

frihet för kvinnorna. Kvinnoemancipationen möttes 

emellertid av stort motstånd, starkast bland prästerna. 

Kvinnofrågan drevs av några kända journalister och 

författare som Carl Jonas Love Almqvist och Fredrika 

Bremer. I sin roman Det går an, krävdes inte bara 

”ekonomisk, juridisk och politisk jämställdhet mellan 

könen” utan man ”ville till och med ersätta familjeinstitutionen 

med endast av kärleken legitimerad 

samlevnad mellan man och kvinna” Fredrika Bremer 

skrev en kvinnosaksroman Hertha och startade en 

fruntimmersförening för barnavård. Allmän och lika 

rösträtt fick svenska kvinnor med de stora rösträttsreformerna 

1918–1921. Då blev gifta kvinnor myndiga och 

jämställda med sina män angående ekonomiska frågor. 

Alla andra nordiska kvinnor fick rösträtt tidigare. 

Kvinnlig arbetskraft anställdes i allt större utsträckning 

inom offentliga sektorn under senare delen av 

1800-talet. Kvinnorna kunde inte bli fast anställda och 

lönerna var genomgående lägre. När kvinnor gifte sig 

förlorade de sin tjänst. Statstjänst var en manlig bastion. 

15 

Året 1919 kom beslut om kvinnlig rösträtt som kom 

att ha stora konsekvenser i svensk politisk historia. 

Den svenska organisationen för kvinnlig rösträtt 

bildades som reaktion på den kungliga propositionen 

att gifta män skulle få två röster, eftersom de ansågs 

representera sin hustru. Det kändes förnedrande för 

kvinnorna. Efter valet 1921 valdes en kvinna till första 

kammaren (Kerstin Hesselgren) och fyra kvinnor till 

andra kammaren (Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, 

Bertha Wellin och Agda Östlund). 

Vid den tidpunkten hade en ny process kommit 

igång, kvinnosynen som sedan länge var bestämd av 

den medeltida lagstiftningen började försvinna. 16 

Jag hoppas, att hon icke tager illa upp, om jag, åtminstone 

så länge hon är ensam i sitt slag i kammaren, 

fortfarande gentemot kammaren begagnar mig av den 

gamla titularen. 

Mina herrar! Jag ber att få önska Eder alla ett gott 

nytt år, goda arbetskrafter och ett gott arbetsresultat.” 17 

På så sätt hälsades Kerstin Hesselgren den 10 januari 

1922 och blev första kvinnan invald i riksdagens första 

kammare. Kerstin var liberal, verksam inom Frisinnade 

kvinnor från starten 1914. 

I det historiska ögonblicket påbörjade kvinnorna sin 

kamp mot mer inflytande i politiska processer i det 

svenska samhället, men den kommande debatten om 

folkomröstningen födde nya problem för dem. 

1. Nationalencyklopedin, sökord: alkoholkonsumtion, alkoholpolitik, 

brännvin. | 2. Lundkvist, Sven. Folkrörelserna i det svenska 

samhället 1850–1920. Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1977, s. 51. | 3. 

Brissman, Sara & Wiktor, Sara-Lena. Folkbildning i förändring En 

studie kring ABF:s och IOGT/NBV:s folkbildning från år 1894–1999. 

Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Borås : 

Bibliotekshögskolan, 2002, s. 5. | 4. Petersson, Oskar. Redogörelse 

för förbudsomröstningen 1909–1910. Stockholm : Svenska nykterhetsförl., 

1910, s. 6. | 5. Ibid, s. 7. | 6. Ibid, s. 53. | 7. Nationalencyklopedin, 

sökord: alkoholpolitik, Brattsystemet, Bratt Ivan. | 8. Läkartidningen, 

Nr 10/2004, Volym 101, s. 886. | 9. Fredrikson, Rolf. 

Social alkoholpolitik i Sverige 1900–1939. I A. Gustavsson (red.). 

Alkoholister och nykterister. Uppsala : Etnologiska institutionen, 

Univ., 1991, s. 79. | 10. Ibid, s. 80. | 11. Gustafsson, Harald. Nordens 

historia. En europeisk region under 1200 år. Lund : Studentlitteratur, 

1997, s. 97. | 12. Bergman, Khell. Nykterhetskamp och kulturell förändring. 

I A. Gustavsson (red.). Alkoholister och nykterister. Uppsala 

: Etnologiska institutionen, Univ., 1991, s. 97. | 13. www.val.se | 

14. Ahlberger, Christer & Kvarnström, Lasse. Det svenska samhället 

1720–2000. Böndernas och arbetarnas tid. Lund : Studentlitteratur, 

2004, s. 193. | 15. Ibid, s. 244. | 16. Bra böckers Lexikon. Höganäs : 

Bra Böcker ab, 2004, s. 236. | 17. Norrbin, Camilla. Från isolering 

till integrering. En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna 

under tvåkammarriksdagens tid 1922–1970. Umeå 

: Institutionen för historiska studier, Univ., 2004, s. 13. c 



19

Dani inspiracije 

NBV-a 

Piše: Muharem Sitnica 

Trezvenjački obrazovni savez NBV organizovao Dane 

inspiracije u Växju (NBV Sydost) i Lidköpingu (NBV Väst) s 

fokusom na nasilje nad ženama i narodno obrazovanje. 

Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet NBV har 

anordnat inspirationsdagar för ett 100 tal representanter 

från Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund 

i Sverige, BHKRF. 

Fokus under dagarna låg på ämnet våld mot kvinnor 

och folkbildning. I Växjö anordnades dagarna av 

NBV Sydost (Vera Pavlović) och i Lidköping av NBV 

Väst (Ann-Louise Friberg). 

NBV:s Inspirationsdagar i Växjö (den 2 och 3 april) 

Kvinnor mot våld – Emina Ćejvan, Monika Nielsen 

och Annette Åstrand 

NBV:s folkbildningsseminarium – Vera Pavlović 

Workshop i folkdans – Nermin Halilović 

Kulturprogram – ”Ljiljan” Växjö, Haris Šehić och 

Sead Zeljković 

NBV:s Inspirationsdagar i Lidköping (14 och 15 maj) 

Välkomstord – Marita Bengtsson 

Våld i nära relationer – Carina Ohlsson 

NBV:s folkbildningsseminarium – Ann-Louise 

Friberg, Zinijad och Disa Jagurdžija 

Hemslöjden – Birgitta Carlsson 

Kulturprogram – Regina Fredriksson 

Avresa till Kållandsö 

Monica Nielsen i Anette Åstrand 

Vera Pavlović 

Dani inspiracije i razmjene iskustava u zajedničkoj 

organizaciji nbv Sydost i bh Saveza žena 

održani su 2. i 3. aprila 2011. u Domu iseljenika 

(Utvandrarnas Hus) i prostorijama iogt-nto u Växju, 

a učestvovalo je oko 40 predstavnica iz udruženja 

jugoistočne regije: Bosna Kalmar, Ljiljan Oskarshamn, 

Ljiljan Växjö, Respekt Karlskrona, Vrelo Bosne Västervik, 

Žena 99 Värnamo, Žena 2001 Mönsterås, sekcije 

žena Nybro i Tingsryd, kao i članovi Glavnog odbora 

bh Saveza žena. 

Najmlađa učesnica na ovom izvanredno dobro organizovanom 

skupu bila je osmogodišnja Emma Crnić, 

koja je svojim fotoaparatom zabilježila sve prisutne i 

učestvovala u svim aktivnostima. 

Domaćin ispred nbv-a bila je Vera Pavlović, a Izeta 

Burazerović ispred udruženja Ljiljan Växjö. 

Predavači na temu Žene protiv nasilja bile su Emina 

Ćejvan (predsjednica bh Saveza žena), Monica Nielsen 

(koord. za sigurnost žena pri komuni Växjö) i Anette 

Åstrand (Krizni centar za žene Blenda Växjö). 

Program je nastavljen prezentacijom studijskog 

materijala nbv-a, radom u grupama, te izlaganjem 

grupovođa o mišljenjima i prijedlozima. Potom je prikazan 

film Home koji se bavi budućnošću naše planete, 

a predstavljeni su i drugi video materijali za potrebe 

studijskih kružoka u udruženjima. 

Prijatno iznenađenje i nešto potpuno novo u našim 

dosadašnjim susretima priredio je Nermin Halilović, 



Nermin Halilović, seminar o plesu i folklornim igrama 

predsjednik Odbora za kulturu. Održao je seminar o 

plesu i folklornim igrama, te uz praktično pokazivanje 

i vježbanje u finalnom dijelu svi su zaigrali narodno 

kolo. U nastavku su svi prisutni učestvovali u nizu 

društvenih igara i takmičenja između grupa, uz puno 

smijeha i dobre zabave. 

Nakon kratkog odmora i smještaja u hotelu Värend 

ponovo smo u istom prostoru u kom je smješten i 

muzej koji čuva sjećanja na švedsku iseljeničku epohu 

1846.–1930. kada je 1,3 miliona Šveđana (oko 20 %) 

napustilo zemlju. 

Uveče je priređen kulturni program i prijatna zabava 

uz gitare i pjesmu Harisa Šehića i Seada Zeljkovića. 

Nermin je ponovo pozvao prisutne ako žele nešto 

zapjevati ili recitovati, a i sam je izveo nekoliko skečeva 

na temu Momo i Uzeir. Odglumio je uloge i Rejhana 

Demirdžića i Rudija Alvađa, a uz muzičku pratnju 

govorio Ne daj se Ines. 

Nakon toga i drugi učesnici su se predstavili pjesmama, 

a Amira Crnić poezijom, i tako je u predivnoj 

atmosferi završila ta prekrasna noć. 

U nedjelju, u nastavku planiranih aktivnosti, predstavnica 

nbv-a Vera Pavlović upoznala je učesnike 

s knjigama, filmovima i ostalim materijalom kojim 

raspolaže nbv. Zatim je Emina Ćejvan pozvala sudionike 

da iznesu svoja zapažanja, mišljenja i prijedloge o 

svemu što se razgovaralo i veliki broj prisutnih javio se 

za diskusiju. 

Na jedan dio pitanja data su konkretna rješenja a cilj 

je da se ova aktivnost nastavi po udruženjima, da se sa 

ovog skupa sumiraju prijedlozi i pokrenute inicijative, 

koje će se razmatrati i rješavati u daljem radu saveza. 

Jednoglasan zaključak je da ova regionalna okupljanja 

sa manjim brojem ljudi imaju veliku daleko veću mogućnost 

kvalitetnog rada uz svesrdnu pomoć i saradnju 

sa nbv. Druga inicijativa koja je takođe jednoglasno 


Predstavnici udruženja ”Ljiljan” Växjö: Bekir Beharić, Naila Hadžiabdić, Zekija Čehić, 

Izeta Burazerović i Jasna August 

prihvaćena da se pri budućim skupovima uključi veći 

broj mladih, samim tim što je prihvaćen prijedlog da 

se u svakoj grupi koja dolazi iz udruženja obezbijedi 

dolazak najmanje jedne mlade osobe. 

Konac djelo krasi, a zajednička suradnja nbv-a Sydost 

te agilne predstavnice Vere Pavlović i bh. udruženja 

sa jednim posebnim koncertom, pod nazivom Sevdah 

među nama, proza i poezija, protkani sevdahom. Odabrane 

odlomke tekstova bh. pisaca govorit će Amir 

Sinanagić, a sevdah sviraju i pjevaju Sead Zeljković, Senadin 

Ališić, Haris Šehić i Almir Sinanagić. Taj projekt 

provodi se u organizaciji nbv-a i bh. udruženja Ljiljan 

Växjö, a moguće da će biti prezentiran i u drugim 

udruženjima jugoistočne regije. 


 

21

Predstavnici regija Zapad, Centar i Skaraborg u pauzi između seminara 

 

Ann-Louise Friberg, Carina Ohlsson i Emina Ćejvan 

Disa Jagurdžija 

Program u Lidköpingu 

Trezvenjački obrazovni savez nbv je svojim Danima 

nadahnuća održanim 14. i 15. maja u ekskluzivnom 

centru Rörstrand u Lidköpingu pokazao da ozbiljno 

računa na saradnju sa udruženjima naših građana u 

Švedskoj. 

Programu je prisustvovalo 50-ak članova bh Saveza 

žena – članovi Glavnog odbora i predstavnici naših 

udruženja iz Zapadnog Götalanda (regije Zapad, 

Centar i Skaraborg): Behar Skövde, Bosnien Hjälpen 

Skövde, Broarna–Mostovi Göteborg, Fatima Gunić 

Göteborg, Femina Borås, Merlin Mariestad, Mladost 

Skaraborg Skövde, Svjetlost Skövde, Tidaholmski ljiljani 

Tidaholm i Zajedno Lidköping. 

Ann-Louise Friberg, poduzetna šefica za aktivnosti 

nbv-a za Zapadni Götaland (nbv Väst), sa saradnicima 

Zinijadom i Disom Jagurdžija, izvanredno je organizovala 

cijeli program. Učesnike je pozdravila i Marita 

Bengtsson, predsjednica skupštine opštine Lidköping. 

Carina Ohlsson, predsjednica Švedskog saveza 

kriznih centara za žene i potpredsjednica S-kvinnor 

(Švedskog socijaldemokratskog saveza žena), govorila 

je na temu Nasilje u porodici i da istraživanja pokazuju 

visoku raširenost i porast ove negativne pojave. Koliko 

je tema aktuelna pokazuje i potpisivanje nove konvencije 

Vijeća Evrope protiv nasilja nad ženama i obiteljskog 

nasilja od strane 13 evropskih zemalja 11. maja 

2011. u Istambulu. 

Zinijad i Disa Jagurdžija su nastavili poslijepodnevni 

program o narodnom obrazovanju, historiji nbv-a, 

pokretanju i vođenju studijskih kružoka pri ovom trezvenjačkom 

obrazovnom savezu. 

Nakon izleta do prekrasnog Läckö dvorca priređen 

je kulturni program u kom je operska pjevačica Regina 

Fredriksson iz Kopenhagena otpjevala više arija Mozarta, 

M. Straussa i E. Griega. 

Zahvaljujući izvanrednom dočeku udruženja Zajedno 

Lidköping veče je nastavljeno uz igru, pjesmu i svesrdno 

navijanje za Dinu Merlina na Eurosongu 2011. 

U nedjelju je Birgitta Carlsson, predsjednica Saveza 

udruženja za kućnu radinost, govorila o važnosti kućne 

radinosti u sferi multikulturalne razmjene. c 



Nove knjige 

bh. autora u Švedskoj 

www.broarna-mostovi.se 

Göteborg : Broarna/Mostovi, 2011, VI 

Göteborg : Broarna/Mostovi, 2011, VI 

MIDHAT AJANOVIĆ 

KATAPULTEN 

ISBN 978-91-633-8183-6 

9 789163 381836 

UNA FÖRLAG 

Göteborg : Una Förlag, 2011, VI 

Malmö : Boksällskap/Društvo knjige, 2011, VI 

Göteborg : Broarna/Mostovi, 2011, IV 

Malmö : Boksällskap/Društvo knjige, 2011, II Göteborg : Broarna/Mostovi, 2010, IX Göteborg : Broarna/Mostovi, 2010, VIII 

9 789197 833455 



barakovic_goteborg_ijnb_COVER_final.indd 1 2010-08-19 08:58:50 

23

16 år sedan 

folkmordet 

i Srebrenica 

Av: Fikret Babović 

Att minnas Srebrenica 

Undersökningar kring vad som hände i Srebrenica 

och hur det gick till att över 8 000 män och 

pojkar mördades av bosnienserbiska styrkor den 

11 juli 1995 skall troligen aldrig ta slut. I det här urvalet 

har vi valt att presentera två böcker som talar om den 

hemska händelsen och rollerna som viktiga politiska 

och militära figurer på det internationella planen haft. 

I en undersökning kring händelserna i Srebrenica 

1995 namnger journalisten David Rohde i boken Endgame 

: The Betrayal and Fall of Srebrenica, Europes 

Worst Massacre Since World War ii, 1 som fn:s specielle 

representant Yasushi Akashi och den franske generalen 

Bernard Janvier direkt ansvariga för fn:s misslyckande 

att skydda ”skyddszonen” Srebrenica. De två vägrade 

att tillämpa säkerhetsrådets beslut om militärt skydd 

av säkerhetszonen. En av teorierna säger att när det 

var s.k. hostage crisis gjorde Bernard Janvier och den 

serbiska generalen Ratko Mladić ett hemligt kontrakt 

enligt vilken Janvier skulle ”turn down the requests for 

air strikes from Srebrenica… in change for the release 

of the 350 predominantly French peacekeepers.” 2 

På ett möte i staden Split mellan Yasushi Akashi, 

general Smith och Janvier, har den siste, hävdar Rohde, 

helt förkastat general Smiths förslag att man bör använda 

alla militära medel för att hejda serberna så att 

de inte intar de östra enklaverna där räknade man även 

in Srebrenica enligt underrättelsetjänstens uppgifter. 

Janvier var på det klara att vara ”essential to allow 

the political process … to begin and not confront the 

Serbs”. Han var också bestämd på att serberna aldrig 

skulle attackera ”unless there is a major provocation by 

the bh [troops]” serberna vill inte gå till en extrem kris, 

var hans slutgiltiga inställning om frågan. 3 

Efter mötet meddelade Yasushi Akashi att fn vill 

återgå till ”strictly peacekeeping principles” och inte 

använda väpnade styrkor eller ta en sida i konflikten. 

En undersökning av Roy Gutman i Newsday och 

Cambell Bruce från Reuters Television visade att 

Janvier slöt ett avtal med Mladić att blockera ”Air 

Support”. De hade konstaterat att han fick speciella 

instruktioner från fn eller franska regeringen. Generalens 

medhjälpare som bestod av en tolk och två 

militärer som under hård press backade den franska 

regeringen med Chirac i spetsen förnekade allt. 

Engelsmännens roll i Srebrenicas fall tycks vara ett 

oundvikligt tema. Rohde understryker det faktum att 

General Rupert Smith hade lämnat Sarajevo två dagar 

innan attacken mot Srebrenica började. 

Ett av vittnena som intervjuades beskrev situationen 

som ”kaotisk”. ”When Srebrenica happened we were 

upset because of a lack of decisions and orders […] Janvier 

was left out on a lamb by himself.” 4 

Janviers topprioritet var säkerheten av hans observatorer. 

Liksom Akashi trodde han att fn:s roll var att 

lugna läget inte att tända en gnista. Och han var tveksam 

att tvinga eller använda militära medel men därför 

bestämd att exempelvis ge sådana här uttalanden: ”I 

remind everyone that the bh troops are strong enough 

to defend themselves. Also, access to Srebrenica is not 

being defended by the Bosnians. The situation is not 

the same as 1993.” 5 

Han talar alltså om en militär styrka som hade lagt 

ner sina vapen och som förstördes av fn och dessutom 

var helt isolerad och omringat av fientliga trupper. 

Både Janvier och Akashi ville inte eller kunde inte 

se något som var självklart för varje militär och vanlig 

människa på den här planeten. Desperata aktioner från 

regeringens sida karakteriserade de så här: ”’The Bosnian 

Army is trying to push us into a path that we don’t 

want,’ Janvier warned. Yasushi Akashi agreed. ’The bh 

initiates actions,’ he said, ’and then calls on the un and 

international community to respond and take care of 

their faulty judgment.’” 6 

Bara en dag innan över 8 000 män massakrerades 

sa Janvier: ”’I do not think Mladic wants to punish the 

enclave. He wants to punish Bosnia’, Janvier said, referring 

to the offensive to break the siege of Sarajevo and 

two others launched by the Muslim-led Bosnian Army 

that spring. ’The Serbs are now involved in a process 

of negotiation, so it’s very strange they act this way: ’I 

spoke to Tolimir and he says they do not intend to take 

the enclave,’ Janvier said. I believe him.’” 7 

”När den holländske försvarsministern begärde att 

luftangrepp ska vara uteslutna på grund av hot mot 

hans soldater som var hållna fångna, vi hade inga val”, 

framhävde Akashi den 12 juli den dagen när ”every 

Dutch and Muslim in Potocari was forced to accept the 

bitter truth on July 12, 1995.” 8 

David Rohdes slutgiltiga slutsats var att ”Whether 

Janvier was cynical or misguided, he is more responsible 

than any other individual for the fall of Srebrenica.” 

9 Vidare skriver Rohde att luckorna inom fn:s kommandokedja 

var så uppenbara att exempelvis i Zagreb 

(fn:s högkvarter) sades följande: ”never received reports 

of the mortars, the tank, the howitzer and troops 

the Dutch hostages witnessed on the enclave’s eastern 

front line en route to Bratunac on July 8 and July 9.” 10 

På något konstigt sätt skickades avgörande rapporter 

från holländska bataljonen i Srebrenica till fn:s sektor 

i Tuzla samt till fn:s kommando i Sarajevo och fn:s 

högkvarter i Zagreb som försvann i den här fn-labyrinten. 

en annan undersökning i boken Srebrenica : Record of 

I a war crime var Jan Honig mest intresserad av varför 

det internationella samfundet inte gjorde något för att 

förhindra serbernas agerande. Det finns många berättelser 

om en komplott. Den mest populära teorin om 



(Källa: www.nacional.hr) 

Yasushi Akashi 

Bernard Janvier 

(Källa: www.socialregister.co.uk) 

Srebrenicas fall talar om en komplott mellan äldre fnpersonal, 

franska regeringen och serbiska regeringen. 

Honings avslöjar att redan i början av 1995 hade 

bosniska serber hotat att angripa Srebrenica och även 

andra enklaver det förekommer klart ur en intern 

fn-rapport. Om serberna inte fick vissa eftergifter i 

Kroatien hotade general Mladić ingen annan än general 

Rupert Smith ”the Bosnian Serbs would demand the 

UN withdraw from all enclaves in Bosnia, including 

Sarajevo.” 11 

Frågan är hur kunde och varför bagataliserade Mladić 

general Smith och varför man inte tog de åtgärder 

som inte fanns. 

I en hemlig rapport från den 6 december 1994 under 

dåvarande generalsekreterare Kofi Annan framgår 

detta: ”unprofor is in many areas, unable to supply 

itself, unable to protect the delivery of humanitarian 

aid, unable to deter attacks, unable to fight for itself 

and unable to withdraw.” 12 

Honings undersökning av Srebrenicas fall visar att 

en avgörande faktor som ledde till upplösningen av 

Rupert Smith 

Srebrenica var plötslig avbrutna politiska förhandlingar 

mellan usa och Serbien den 3 juni 1995. Den dagen 

usa: s ambassadör Robert Frasure som ledde Contact 

Group (Grupp som bestod av permanenta medlemmar 

i Säkerhetsrådet) konstaterade att det var på tiden att 

bryta förhandlingar med presidenten Milosevic. Efter 

detta menar Honings: ”the Serbs knew that eastern 

enclaves were essentially theirs for taking.” 13 

I fråga om varför fn aldrig intervenerade menar 

Honings att problemet med interventionen är nära 

kopplad med själva skapandet av säkerhetszonen. 

Hans slutsats är att ”were never meant to be a serious 

long-term solution, at least in eyes of nato countering 

troops to unprofor.” 14 Ett annat grundproblem 

med fn var att de litade på kooperation och samtycke 

alla de intresserade sidorna i konflikten och att de drev 

saker att vara opartiska i alla lägen. 

Det största problemet var kanske det otillräckliga 

antal soldater på plats som ledde till de kända konsekvenserna 

fn: s general sekreterare hade sökt 34 000 

stormtrupper men fick bara 7 600. 15 

Oenighet mellan de högsta ansvariga fn:s militärer 

och politiska representanter var märklig. När general 

Rupert Smith exempelvis kallade på flygangrepp mot 

serberna i februari 1994 därför att de på ett allvarligt 

sätt brutit mot reglerna mot skyddszonen återkallade 

både Akashi och general Bernard Janvier det. 16 

Det mest bisarra är emellertid tesen som framhävs 

på flera ställen i boken och som författaren ofta framhäver 

att ”The final contributing factor in the misreading 

of the situation was that many officers and politicians 

simply could not believe that the Serbs would 

dare take an area under the protection of the United 

Nations.” 17 

1. Rohde, David. Endgame : The betrayal and fall of Srebrenica, 

Europe’s worst massacre since World War ii. Boulder : Westview 

Press, 1998. | 2. Ibid, s. 359. | 3. Ibid. | 4. Ibid, s. 367. | 5. Ibid, s. 

102. | 6. Ibid. | 7. Ibid, s. 125. | 8. Ibid, s. 220. | 9. Ibid, s. 368. | 

10. Ibid, s. 369. | 10. Ibid. | 11. Honig, Jan Willem. Srebrenica : 

Record of a war crime. London: Penguin, 1996, s. 142. | 12. Ibid, s. 

150. | 13. Ibid, s. 175. | 14. Ibid, s. 180. | 15. Ibid, s. 180. | 16. Ibid, s. 

159. | 17. Ibid, s. 176. c 



25

Dženanova borba 

Piše: Jasmina Ajdinović 

Kada je Dženan Ajdinović imao jednu i po godinu liječen 

je od kancera. Preživio je nakon šestomjesečnog tretmana, 

ali s teškim oštećenjem vida (vidi samo 0,3 % na 

desno, a uopšte ne vidi na lijevo oko). 

Jag skulle skriva om min son Dženan som fyllde 

sexton år den 22:a mars nu i år. När han var ett och 

halvt år gammal behandlades han för cancer, neuroblastom 

(stadium 4). Efter sexmånaders behandling 

överlevde han men dock med en grav synskada (ser 

endast 0,3 % på höger öga, inget alls på vänster). 

2004 kom jag i kontakt med föreningen Idrott För 

Handikappade i Malmö som hade en sektion för 

synskadade ungdomar (6–15 år) där de fick prova 

på olika idrotter, bland annat goalball. Hösten 2010 

fick även det svenska herrlandslaget i goalball upp 

ögonen för Dženan och han har sedan dess varit med 

på landslagsträningar och väntar nu på att få göra sin 

efterlängtade debut i den svenska tröjan. 

Om jag orkade så kunde jag skriva flera böcker om 

Dženan att inspirera många andra som kanske hamnar 

i en liknande situation och visa att man ska aldrig ge 

upp och måste kämpa tills sista andetag för sina barn. 

(Izvor: Föreningen Idrott För Handikappade, Malmö) 

Dženan Ajdinović je 22. marta napunio šesnaest 

godina. Kada je imao jednu i po godinu liječen 

je od kancera, neuroblastom (stadij 4). Preživio 

je nakon šestomjesečnog tretmana, ali s teškim oštećenjem 

vida (vidi samo 0,3 % na desno, a uopšte ne vidi 

na lijevo oko). 

Tada smo živjeli u Finspångu i najmanje jednom 

sedmično posjećivali bolnicu, ali nikada nismo dobili 

dijagnozu o čemu se radi. To je trajalo od aprila do jula 

1996. Tokom jedne posjete bolnici maja/juna 1996. obaviješteni 

smo od ljekara da mu žele amputirati desnu 

nogu, a da mu nisu ni utvrdili dijagnozu. Čvrsto sam 

odlučila da im to ne dozvolim i nazvala muža da nas 

u 12 sati noću poveze iz bolnice. Sutradan su ljekari 

poslali socijalnog radnika da preuzme brigu o našem 

sinu. Pokazalo se da su prijavili kao da sam bila s djevojčicom 

u bolnici. To je bila kap koja je prelila čašu. 

Nismo htjeli da oni dalje liječe našeg sina i nastojali 

smo, radi promjene ljekara, što je moguće prije 

FIFH Mighty Ducks, Malmö 

Stoje: Azra Karamehmedović (trener), Per Svensson, Stefan Gahne, Fatmir Seremeti 

i Peter Björkstrand, čuče: Jimmy Björkstrand, Mikael Aspergren i Dženan Ajdinović 

preseliti u Lund. Prešli smo u Landskronu i dobili 

vrijeme za pregled u Univerzitetskoj bolnici u Lundu 

avgusta 1996. Nakon samo jednog dana saznali smo da 

boluje od kancera. Rekli su da će što je moguće prije 

početi liječenje i dati sve od sebe. Međutim, nisu bili 

sigurni da li će preživjeti jer je duže vrijeme proveo 

bez bilo kakvog liječenja. Ali, Bog je mislio na nas i 

dao nam snagu da se borimo protiv bolesti i uz Božiju i 

ljekarsku pomoć i Dženanovu borbu preživio je. 

O vremenu od aprila do avgusta 1996. ne mogu ni 

misliti. Gore je bilo ići svake sedmice s Dženanom u 

bolnicu i ne znati šta ga je zadesilo nego kasnije kad je 

utvrđena dijagnoza. Bilo je teško prihvatiti da boluje od 

kancera, ali smo sada znali neprijatelja i lagano i sigurno 

krenuli naprijed. Imali smo srećom još dvoje starije 

djece, šest i četiri godine, pa čovjek drugačije misli, 

iako bi umro za svoje dijete. Razmišljala sam: ”Biće 

kako Bog želi, najradije bih promijenila mjesto s mojim 

malim Dženanom, ali moram ostati jaka i biti majka za 

ostalo dvoje djece.” 

Zahvalna sam na Božjim darovima i kako god 

izgledali prihvatam nedaće na isti način kao i uspone. 

Novac i stvari nemaju za me nikakvo značenje, a naši 

bližnji i dragi se ne mogu zamijeniti. Važno je vrijeme 

koje zajedno provodimo i misao da ih imamo. 

Kada se svega sjetim potpuno sam sigurna da to 

nikada ne bih prebrodila bez svoje porodice, muža 

i drugo dvoje djece, koji su mi davali snagu. Svaki 

put kada bih ih vidjela ili im preko telefona čula glas 

osjećala sam se jačom. Moja dva anđela koja su spasila 

cijelu porodicu. 

I dalje baš u djeci nalazim sreću, snagu, moć i hrabrost. 

Moja djeca su kao vulkan. Sama pomisao na njih 

me ispunjava energijom. 

Dženan u državnom timu 

Kao što sam ranije rekla, Dženan je upravo napunio 

šesnaest godina i nakon tretmana ima oštećenje 

vida. Ali mi i dalje imamo snagu, držimo se zajedno i 

međusobno pomažemo. 

Uspjeli smo, nismo više često po bolnicama, sada je 

praktično dešavaju zabavne stvari. 



debija u švedskom dresu. Trenutno igra u fifh-ovom 

proširenom timu, ali se već govori da će ga uzeti u 

elitni tim. 

Dženan Ajdinović 

Rezultat pozitivnog razmišljanja 

Iako je njegovo zanimanje za goalball raslo, nikada 

nije prestajala ljubav prema fudbalu već je čak i rasla. 

Nikada nisam vidjela nekoga toliko oduševljenog za 

nešto kao što je Dženan za fudbal i užasno me boli 

saznanje da nikada neće ostvariti svoje snove. 

Suprug Enver i ja putujemo s njim dva puta sedmično 

na treninge u Malmö, često i svakodnevno (Landskrona 

– Malmö). Prijatno je biti s njim i pratiti njegov 

razvoj. Dženan ide u deveti razred i uskoro kreće u 

gimnaziju postavljajući sebi visoke zahtjeve. Tri puta 

sedmično radi vježbe za snagu, i u goalball sve ulaže. 

Pozvan je i u državni tim i želimo da učestvuje na Paraolimpijskim 

igrama. Dženan inače igra na turnirima 

Kao dijete je primijetio fudbal i uvijek bi oduševljeno 

trčao za loptom i igrao se s bratom Adnanom, sestrom 

Džejlom i drugovima. Uvidjela sam da zbog oštećenog 

vida ne može u budućnosti sve ulagati u fudbal, ali mu 

to nisam bila u stanju reći već sam ga usmjeravala i u 

aktivnosti za osobe s oštećenjem vida i nadala se će ga 

zainteresovati nešto što može zamijeniti fudbal. 

Kada je krenuo na predškolsku nastavu bivalo je sve 

teže jer dok su skoro svi u njegovom razredu igrali fudbal, 

igrao bi s njima na odmorima i na kraju čak počeo 

u timu (pošto sam razgovarala s trenerima i obavijestila 

ih o njegovom vidu). S godinama je njegovo zanimanje 

za fudbal postajalo sve ozbiljnije. To više nije bila samo 

igra već su se sve više usmjeravali na takmičenja a igra 

postajala sve opasnija. Shvatila sam da on više ne može 

pratiti igru (iako je bio uporan da može). Bio je prisiljen 

da napusti tim (tada je išao u drugi razred). Fudbal ga 

je i dalje najviše interesovao i u slobodnom vremenu 

bi se igrao s bratom i sestrom pokušavajući nadoknaditi 

izgubljeno. Ali za njih to nikada nije bila ista stvar, 

brzo bi se umorili dok bi on uvijek htio igrati još. Što je 

bivao stariji to je manje igrao, ali zanimanje nikada nije 

nestalo. Umjesto toga igrao bi fifa na x-boxu i u velikoj 

mjeri pratio sve lige rijetko propustivši neki meč. 

2004. sam uspostavila kontakt s udruženjem Idrott 

För Handikappade (Sport za hendikepirane, fifh) u 

Malmöu koje je imalo sekciju za mlade s oštećenim 

vidom (6–15 godina) gdje su mogli probati razne sportove, 

između ostalog i goalball. U početku mu se tamo 

nije išlo, uglavnom bi ga vukli na treninge, ali je njegovo 

zanimanje za goalball vremenom raslo. U igračkom 

smislu bio je mnogo napredniji od ostale omladine i 

u jesen 2007. (imao je tada dvanaest godina) uzeli su 

ga da trenira s odraslim momcima. Uočili su da gubi 

interes jer ostali omladinci nisu bili tako oduševljeni 

sportom, a nisu željeli da izgube takav talent. 

Mogao je već trenirati s elitnim i proširenim timom, 

i sa sadašnjim i sa ranijim reprezentativcima. Tu je 

konačno našao nešto da ga vuče naprijed i zaista se 

na njemu osjetilo da odrasta i kao osoba i kao goalball 

igrač. Ujesen 2010. bacila je oko na njega čak švedska 

seniorska reprezentacija u goalballu i otada trenira 

s državnim reprezentativcima do željno očekivanog 

Da imam snage napisala bih više knjiga o Dženanu i 

inspirisala mnoge druge koje je možda zadesila ista ili 

slična sudbina i pokazala da se nikada ne treba predati i 

da se do zadnjeg daha treba boriti za svoju djecu. 

po Švedskoj, Danskoj, a ove godine po prvi put i na državnom 

prvenstvu. U njemu gledam pozitivnu osobu 

koja se svakodnevno razvija i koja pred sobom ne vidi 

nikakve prepreke. Sav njegov napredak je rezultat pozitivnog 

razmišljanja. 

Da imam snage napisala bih više knjiga o Dženanu i 

inspirisala mnoge druge koje je možda zadesila ista ili 

slična sudbina i pokazala da se nikada ne treba predati 

i da se do zadnjeg daha treba boriti za svoju djecu. Ako 

mi roditelji imamo pozitivnu energiju i djeca oko nas 

dobijaju istu energiju. c 

Dženan na treningu švedske reprezentacije u goalballu 

(Izvor: Svenska herrlandslaget i Goalball) 



27

Zena-Kvinna nr 48-49 - Žena-Kvinna

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?