3 2013 - SFOG

sfog.se

3 2013 - SFOG

Välkommen till Sundsvalloch SFOG-veckan 2013Nyhet! SFOG-debatt– läs och tyck till på www.sfog.seNytt! Annonsering av vårensSFOG-kurser enbart på hemsidan


MEDLEMSBLADETAnsvarig utgivare: Anna AckeforsTel: 0155-24 50 00Layout: Moniqa FrisellAll korrespondens till föreningenskall ställas till:SFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr111 21 StockholmTel: 08-440 01 75Jeanette Swartz. E-post: kansliet@sfog.seInternet: www.sfog.seAnnonser: Anna AckeforsE-post: anna.ackefors@sfog.sePlatsannonser hemsidan: jeanette.swartz@sfog.seSFOGs styrelse 2013:Ordförande: Harald AlmströmBB, Stockholm182 88 StockholmTel: 08-655 78 88E-post: harald.almstrom@sfog.seVice ordförande: Lotti HelströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00E-post: lotti.helstrom@sodersjukhuset.seFacklig sekreterare: Louise ThunellKvinnokliniken, Malmö Universitetssjukhus205 02 MalmöTel: 040-33 21 61E-post: louise.thunell@sfog.seSkattmästare: Sven-Eric OlssonKvinnokliniken, Danderyds sjukhus182 88 StockholmTel: 08-655 56 08. Fax: 08-753 22 76E-post: sven-eric.olsson@ds.seVetenskaplig sekreterare: Annika StrandellKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTel: 0700-90 44 54E-post: annika.strandell@vgregion.seRedaktör för Medlemsbladet:Anna AckeforsNyköpings lasarett611 85 NyköpingTel: 0155-24 50 00E-post: anna.ackefors@sfog.seUtbildningssekreterare: Jan BrynhildsenKvinnokliniken, Linköpings Universitetssjukhus581 85 LinköpingTel: 013-22 20 00E-post: jan.brynhildsen@lio.seLedamot/Webbansvarig: Lars LadforsKvinnokliniken, SU/Sahlgrenska Östra418 65 GöteborgTel: 031-343 57 34E-post lars.ladfors@sfog.seLedamot: Anna PohjanenKvinnosjukvården NorrbottenSunderby sjukhus, 971 80 LuleåTel: 0920-28 20 00. Fax: 092-28 32 90E-post: anna.pohjanen@nll.seLedamot/Yngre representant: Malin SundlerKvinnokliniken, Universitetssjukhuset Lund225 85 LundTel: 046-17 10 00E-post: malin.sundler@skane.seTryck: ElandersISSN 0284-8031Ordförande har ordetKära Medlemmar!Jag har förstått av enkätsvaren i våras attnågra tycker att det känns fånigt medväderrapporter i ordförandebrevet i Medlemsbladet.I år känns det dock specielltatt efter denna för hela Europa extra långakalla vinter kunna konstatera att vårenkom till Stockholm de första dagarna imaj bara för att genast övergå i sommar.Vi hoppas på fortsättning!Vad har då hänt sedan senast? Mediahar uppmärksammat vår profession medtvå olika inslag i Kalla Fakta i TV4. Denförsta berörde felaktig diagnostik av uteblivetmissfall. Jag själv och några kollegorintervjuades i programmet den 24mars. Styrelsen har initierat ett riktlinjearbetei denna fråga och tills vidare hänvisarvi till guidelines från RCOG påhemsidan. Det är förstås viktigt att allaverksamheter ser över sina rutiner, så attdenna diagnostik blir så säker som möjligt.Nästa inslag den 21 april handladeom sällsynta tillstånd i anslutning tillHPV-vaccination med Gardasil, utanvetenskapligt underlag. Programmet kritiseradesi Sveriges Radio och SFOGmedverkade i en bemötande artikel påBrännpunkt i SvD, se hemsidan.Projektet Säker förlossningsvård fortsätteri samverkan med Barnmorskeförbundetoch Neonatalsektionen samtLandstingens Ömsesidiga Försäkring,LÖF, som också finansierar detta projekt.I denna omgång sker dels en viss uppföljningav det första steget och dels en fortsättningdär man fokuserar på kompliceradeförlossningar och bristningsskadorpå mamman. Denna gång har man beslutatatt projektet ska genomföras regionvisoch den första omgången håller på attgenomföras i Sydöstra regionen.Som ordförande i SFOG får man ävenglädjen att sitta i styrelsen för NFOG,vilket i vinter varit extra stimulerande.I DETTA NUMMERVetenskapliga sekreteraren tipsar 3SFOG-kurser våren 2014 6Kallelse till årsmöte. Stadgeändringsförslag vid årsmötet 2013 7Årsredogörelse för förvaltningen under år 2012 14Berndt Kjessler-pristagare 2013 19Förslag till styrelse för SFOG 2014 22SFOG enkäten mars 2013 23Låt oss diskutera surrogatmoderskap! 25Obligatorisk specialistexamen i obstetrik & gynekologi, är det bra? 26OGUs ordförande informerar 27"Ge kniven vidare" – vad visade enkäten? 28"Ge kniven vidare" – vad har hänt sen sist?! 31Rapport från OGUs ST-dagar 2013 i Östersund 32OGUs program under SFOG-veckan 2013 i Sundsvall 33Förslag till tidsplan för ST-läkarnas vetenskapliga arbete 34Specialistexamen i Obstetrik & Gynekologi 2013 35Den oändliga reproduktionen 39BakreFornix 41NYTT!MEDLEMSBLADET 3/ 13 1


Ordförande har ordetNFOGs styrelse var nämligen inbjudentill RCOG i London för gemensamtutbyte. Vi blev mycket hjärtligt mottagnaoch det blev ett väldigt trevligt ochintressant möte i RCOGs egna storabyggnad vid Regent’s Park med totalt120(!) medarbetare. De arbetar mycketmed utbildning, utveckling och kvalitetinom vårt professionella område. De harförstås mycket större resurser, till stor delgenom sitt omfattande utbildningsarbetesom omfattar det gamla samväldet ochmånga andra länder jorden runt. Men påmånga sätt har de en situation som liknarden vi har i Norden och Sverige.Från styrelsen vill vi tacka för denrespons vi fick på medlemsenkäten i vintrasmed många bra synpunkter påMedlemsbladet, hemsidan och SFOGsverksamhet i stort. 1 947 enkäter skickadesut per mail och 540 svar kom in. TackAnna Ackefors och Lars Ladfors för ettjättejobb att sammanställa alla svar! Ensammanställning av enkäten presenterasi detta nummer av Medlemsbladet.Utvärderingen av enkäten var en avhuvuduppgifterna på styrelsens strategidagi april. Sedan många år har styrelsenen dag vikt för strategier vartannat år. Detblev en livfull och mycket bra diskussionmed många idéer, mycket tack vare synpunkterfrån enkäten. Ni kommer redannu i detta nummer att se resultat i formav en debattsida. Där presenteras tvåspännande ämnen som ni kan kommenterapå hemsidans debattforum. Se till attha koll på Din inloggning, för det är barainloggade som kan komma åt att läsa ochgöra inlägg på hemsidan. Välkomna idebatten och välkomna också med nyadebattämnen!Vi gick också igenom föreningensstadgar och fann att de inte fullt ut motsvararden verksamhet som bedrivs numera.Vi presenterar och föreslår Årsmötetdärför en relativt stor revision av stadgarna,se annan plats i detta Medlemsblad.Det finns många önskemål om utbildning,både fler SK-kurser, specialistexamenoch strukturerad efterutbildning.Eventuellt obligatorisk specialistexamenär ett ämne för debatt nu. Vi får höra flersynpunkter från Er medlemmar i dessafrågor och kommer att arbeta med demframöver.Kvalitetsnämnden hade möte i börjanav april. Det blev ett bra möte med redogörelserför de olika nationella kvalitetsregistrensverksamheter och diskussionom hur man bäst kan samverka.Slutligen har jag tillsammans medLotti Helström och Karin Pettersson,ordförande i Perinatal-ARG, haft ettmöte med Barnmorskeförbundets presidium.Även detta ett positivt möte där vikonstaterade att vi har gemensamt målatt arbeta för en god hälso- och sjukvårdför kvinnan. Vi är också övertygade omatt vi tillsammans, i de frågor det finnssamsyn, har väsentligt bättre möjligheteratt driva frågor och påverka beslutsfattare.Jag önskar Er en lustfylld läsning avdetta Medlemsblad och hoppas, att Niska se en positiv förnyelse. Ha en riktigtbra sommar, så hoppas jag att vi ses i slutetav augusti i Sundsvall!Harald Almströmharald.almstrom@sfog.seVetenskapliga sekreterarenTIPSARDet finns pengar att söka! Utnyttja resurserna i NFOG.Du kan söka medel ur NFOG Fund för- Klinik- eller forskningsbesök utanför Sverige- Projektarbete i utvecklingsländer- Kurser utanför Sverige- Forsknings- eller klinikprojekt i samarbete med andra- nordiska länderRegler och ansökningsblankett finns påwww.nfog.orgSenaste ansökningsdatum är 1 oktoberMEDLEMSBLADET 3/ 13 3


REDAKTÖRENS RUTAKära medlemmar!Som beskrivs i sammanställningen av medlemsenkäten senare i denna tidningönskas fler artiklar allt ifrån nya avhandlingar och ST-arbeten till fallbeskrivningar.Välkommen med bidrag, är du osäker på omfattning och form kan du mailadina frågor till mig.Vi ses på SFOG-veckan i Sundsvall!Er redaktörAnna AckeforsFöljande tider gäller för medlemsbladet 2013:Nr Deadline Utkommer4 16 september Vecka 425 4 november Vecka 49Manus skickas via mail till:Redaktör Anna AckeforsE-post: anna.ackefors@sfog.seKvinnokliniken Nyköping • 611 85 NyköpingTelefon: 0155-24 50 00 sök via vx alt direkt 0155-24 50 80Adressändring skall göras till:SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholmeller kansliet@sfog.seNya medlemmarAssar Isberg, UmeåMinna Lundén, StockholmMara Roze, NorrköpingEmelie Hultberg, LjungskileWei Li, LinköpingLina Jans, KarlskogaMeryem Babacan, KarlstadElisabeth Honda, JärfällaPer Normann, FalunKristin Pärsdotter, Västra FrölundaAnders Årdahl, ValboMalin Labraaten, SundsvallAnna Darelius, HisingsbackaMalin Öndemark, HuddingePaulina Arntyr Hellgren, ÖrebroÅRSAVGIFTERMedlemsavgift SFOG 800:-Medlemsavgift SFOG (ålderspensionär, fr o m det år man fyller 66 år) 200:-ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 400:-* Avdragsgill i deklarationenAvgifter för icke-medlemmarPrenumeration Medlemsbladet 5 nr/årARG-rapportabonnemang500:- (inkl. moms)250:-/rapport (exkl. moms)4MEDLEMSBLADET 3/ 13


Brev från den fackliga sekreterarenKära kollegor!Som ni är väl medvetna om så arbetar vii en specialitet med hög aktivitet inomföreningen. Många är engagerade i ARgrupper,intressegrupper, nämnder, registeretc. Nu vill jag informera om ytterligareen "grupp", Svenskt Kirurgiskt Råd.Inom de kirurgiska specialiteterna har detsedan många år funnits ett nationelltforum som gått under namnet Kirurgrådet.Jag tror inte att det är så många avmedlemmarna i SFOG som är medvetnaom att rådet existerar och än mindrevad det gör. Rådet ses en gång per år, sistaveckan i september, för ett lunch-tilllunch-möte.Då samlas ordförande och/eller sekreterare från tolv kirurgiska specialitetsföreningar.Aktiviteten i rådet harunder senare år varit ganska obetydligvilket också bekräftades av deltagarnasom medverkade vid rådets senaste träffi september. Rådets existensberättigandediskuterades då och mötesdeltagarna vareniga om att rådet har en funktion attfylla. Vid mötet beslutades att ändrarådets namn till Svenskt Kirurgiskt Råd.Synpunkter och uttalande från rådet kankomma att väga tungt i olika sjukvårdssammanhangdå dessa kirurgiska föreningartillsammans har cirka 6000-7000medlemmar. Rådet föreslås fungera somen expertgrupp och remissinstans försåväl Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet,Sveriges Kommuner ochLandsting som Läkarförbundet. Rådetkommer också att definiera frågor där deopererande specialiteterna kan samarbeta,lära av varandra samt driva viktiga frågoroch projekt med syfte att stärka kirurgin.Frågor som diskuterades vid detsenaste mötet var bl.a. den nya specialitetsindelningen,en rökfri operation,nationell översyn av trauma och katastrofplanen,Svensk Förening för Anestesioch Intensivvård (SFAI) informerade omett nytt kvalitetsregister för perioperativvård (SPOR). Värdskapet för mötet roteraroch senast var det just SFAI som vararrangörer. I år är det SFOG som ordnarmötet. Ni är hjärtligt välkomna att anmälafrågor som är lämpliga att ta upp iSvenskt Kirurgiskt Råd.Vi blir allt mer tyngda av administrativtarbete medan utrymmet för tid medpatienterna minskar. Inkompatibla datasystemsom kräver flera inloggningar,signeringstvång, jagande av sängplatser,ökade dokumentationskrav och så vidare.Listan på ökat administrativt arbetekan göras lång. Problemet belystes iLäkartidningen (nr 48, 2012). En studiepresenterades där man undersökt huronödiga och oskäliga arbetsuppgifterpåverkar läkare. Ett urval av drygt 1500läkare från Läkarförbundets medlemsregisterbesvarade en enkät. Risken förutmattning femfaldigades för dem somofta hade uppgifter som de upplevde somoskäliga och stressrelaterade kognitivaproblem var mer frekventa i den gruppen.För att komma till rätta med problemetär det av vikt att analysera vilkaarbetsuppgifter som uppfattas som illegitimai olika yrkesgrupper. Vilka kärnuppgifterhotas av att trängas undan pågrund av oskäligt arbete? Hur skyddarsig den enskilde individen mot onödigtarbete? Förhoppningsvis kommer vi fåsvar på en del av detta under SFOG-veckani Sundsvall då ämnet behandlas på föreningssymposietmed titeln; Patientereller papper? Hur minskar vi den administrativabördan? Välkomna!Glad Sommar och hoppas att vi ses iSundsvallLouise ThunellFacklig sekreterareInformation till SFOG-medlemmaroch framför allt AR-grupperStiftelsens styrelse har beslutat att nuhantera ansökningar fortlöpande underåret med besked inom 1 månad (förutomsommartid). Utdelningarna är huvudsakligentill för att stödja AR-grupperna attskriva rapporter och genomföra internat.Vi har begränsade resurser och för atträcka laget runt vill vi uppmana till såbilliga internat- och resekostnader sommöjligt.HälsningarOrdförande Raymond Lenrickraymond.lenrick@lj.seMEDLEMSBLADET 3/ 13 5


SFOG-kurser våren 2014– Tidigare annonseringoch ansökan!De SFOG-kurser som ges under vårterminerna har tidigare annonserats iMedlemsbladets nr 4 som utges i oktober. Deadline för anmälning tillkurserna har brukat ligga i mitten av november med besked till kursgivarnaca 10 dagar senare och till de antagna ytterligare någon vecka senare, detvill säga i början av december.Detta har för många inneburit en oacceptabelt kort framförhållning ochproblem med schemaläggning och ledigheter från kliniken. Inte sällan har detmedfört sena återbud och tomma kursplatser trots att många velat gå kursen.För att förbättra framförhållningen kommer vi nu att ändra i annonseringenoch anmälningstiderna för kurserna vårterminen 2014. Vårens kurser kommerdärför ENBART att annonseras elektroniskt på hemsidan.AnnonseringVi behöver få in annonser för kurser senast 15/6 och räknar med att kursernaska finnas annonserade på hemsidan från början av juli.AnsökanSista datum för anmälan 15/9, via SFOGs hemsida som tidigare.Vår förhoppning är att vi ska kunna ge antagningsbesked betydligt tidigareoch därigenom underlätta planeringen för kliniker och kursgivare. Jag berkursgivarna att om möjligt maximera antalet deltagare/kursplatser. Vi har ettmycket stort tryck på kursplatser från landets alla ST-läkare.Ta chansen – arrangera en SFOG-kurs våren 2014.Såväl gamla som nya kursgivare är varmt välkomna, behovet är stort!Jan BrynhildsenUtbildningssekreterare6MEDLEMSBLADET 3/ 13


Medlemmarna iSvensk Förening för Obstetrik och Gynekologikallas härmed tillårsmöte 2013Onsdagen den 28 augusti kl 10.15 – 11.45, Sundsvall,Lokal: Galaxen, Södra BergetFöredragningslista – Årsmötea) Mötet öppnasb) Val av ordförande och två justeringsmän för årsmötetc) Styrelsens verksamhetsberättelsed) Skattmästarens ekonomiska redogörelsee) Revisorernas berättelsef) Fråga om ansvarsfrihet för styrelse och skattmästareg) Årsavgift för det kommande åreth) Avgift för ARG-abonnemangi) Val av styrelseledamöterj) Val av två revisorer jämte revisorssuppleantk) Val av valberedningl) Avtackning av styrelseledamöterm) Ändring av stadgar *)n) Information om utbildning - Specialistexamen 2013,Subspecialist examen DIPLOMUTDELNINGARo) OGU-informationp) Information om ARG-verksamhetenq) Berndt Kjessler-pristagare 2013r) Information från NFOG, EBCOG & FIGOs) SFOG-veckor 2015 och 2016t) Tid och plats för nästa årsmöte - SFOG-veckan 2014u) Mötet avslutasVid årsmötet är det gott om tid avsatt för diskussion. Alla medlemmar är välkomna att delta.Om ni vill att styrelsen ska förbereda övriga ärenden - vänligen kontakta ordförande 4 veckor i förväg.INFORMATION FRÅN STIFTELSENOnsdagen den 28 augusti 2013kl 11.45 (efter årsmötet)SundsvallMEDLEMSBLADET 3/ 13 7


*)Stadgeändringsförslag vidårsmötet 2013Styrelsen har sett det nödvändigt att, efter många års lappande och lagande i stadgarna, läggaett mera genomgripande förslag till ändringar med en modernisering av språkbruket och enanpassning till verkligheten. Med vårt nya förslag till stadgar kan dessa utgöra ett bra stöd förframtida styrelsearbete och vara en bättre grund för revisorernas kontroll och uppföljning avstyrelsens arbete. Nedan följer nu gällande och föreslagna nya stadgar för Föreningen, vilka för attfå laga kraft ska tas vid två på varandra följande Årsmöten. Ändringarna är markerade i kursiv stil.Harald AlmströmOrdförandeNuvarande § 1Föreningens art§ 1Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) utgörsektionen för Obstetrik och Gynekologi inom SvenskaLäkaresällskapet och är en specialitetsförening inom SverigesLäkarförbund. Sektionen tillkom 1904 och är Läkaresällskapetsäldsta. Nuvarande förening bildades 1969 genom en sammanslagningav Svensk Gynekologisk Förening och sektionen förobstetrik och gynekologi inom Läkaresällskapet. Föreningensengelskspråkiga benämning skall vara Swedish Society ofObstetrics and Gynecology.Nuvarande § 2Föreningens syfte§ 2Föreningens uppgift är att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenligautveckling inom specialiteten samt att ta tillvara medlemmarnasfackliga intressen. Föreningen skall främja utbildningoch vetenskaplig verksamhet genom sina arbets- och referensgrupperoch inom Svenska Läkaresällskapet. Föreningenskall som sektionen för obstetrik och gynekologi inom SvenskaLäkaresällskapet avge utlåtanden och/eller handlägga ärendensom av sällskapet hänskjutits till sektionen.Föreningen skall som specialitetsförening i obstetrik ochgynekologi inom Sveriges Läkarförbund avge utlåtanden i medicinskaoch fackliga frågor som av förbundet hänskjutits tillföreningen.Förslag ändring § 1Föreningens art§ 1Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) utgör sektionenför Obstetrik och Gynekologi inom Svenska Läkaresällskapetoch är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund.Sektionen tillkom 1904 och är Läkaresällskapets äldsta. Nuvarandeförening bildades 1969 genom en sammanslagning av SvenskGynekologisk Förening och sektionen för obstetrik och gynekologiinom Läkaresällskapet. Föreningens engelskspråkiga benämning ärSwedish Society of Obstetrics and Gynecology.Förslag ändring § 2Föreningens syfte§ 2SFOG skall främja utvecklingen inom obstetrik och gynekologi ochverka för bästa möjliga hälso- och sjukvård för kvinnor. Detta skergenom att främja medicinsk forskning, utbildning, etik och kvalitetinom vårt verksamhetsområde och i samverkan med andra specialiteter,yrkesgrupper samt hälso- och sjukvårdens huvudmän.Föreningen skall främja utbildning och vetenskaplig verksamhetgenom sina arbets- och referensgrupper (ARG) och inom SvenskaLäkaresällskapet. Föreningen skall som sektionen för obstetrik ochgynekologi inom Svenska Läkaresällskapet avge utlåtanden och/ellerhandlägga ärenden som av sällskapet hänskjutits till sektionen.Föreningen skall som specialitetsförening i obstetrik och gynekologiinom Sveriges Läkarförbund avge utlåtanden i medicinska ochfackliga frågor som av förbundet hänskjutits till föreningen.8MEDLEMSBLADET 3/ 13


Nuvarande § 3Medlemskap§ 3Till medlem i föreningen kan väljas läkare som arbetar inomverksamhetsområdet obstetrik och gynekologi eller med särskiltintresse för detta. Sålunda kan också läkare under utbildninginom specialiteten väljas.Medlem av föreningen bör vara ledamot av SvenskaLäkaresällskapet och bör tillhöra Sveriges Läkarförbund.Styrelseledamot i föreningen skall vara ledamot av SvenskaLäkaresällskapet och medlem i Sveriges Läkarförbund.Förslag ändring § 3Medlemskap§ 3Till medlem i föreningen kan väljas legitimerad läkare som arbetarinom verksamhetsområdet obstetrik och gynekologi eller medsärskilt intresse för detta. Sålunda kan också läkare under utbildninginom specialiteten väljas.Medlem av föreningen bör vara medlem av SvenskaLäkaresällskapet och bör tillhöra Sveriges Läkarförbund.Styrelseledamot i föreningen skall vara medlem av SvenskaLäkaresällskapet och medlem i Sveriges Läkarförbund.Ansökan om medlemskap§ 4Ansökan om medlemskap skall ställas till styrelsen, vilken genom majoritetsbeslut avgör om sökanden kan antagas som medlem.Medlem som trots påminnelse ej under två på varandra följande år erlagt årsavgiften anses ha utträtt ur föreningen.Nuvarande § 5Föreningens organisationÅrsmöte§ 5Kallelse och föredragningslista till årsmötet skall av fackligesekreteraren utsändas till föreningens medlemmar senast enmånad före årsmötet. Föreningens räkenskapsår omfattar tiden1 januari t o m 31 december. Vid föreningens årsmöte skall följandeämnen behandlas:1. Val av ordförande och två justeringsmän för mötet2. Styrelsens verksamhetsberättelse3. Skattmästarens ekonomiska redogörelse4. Revisorernas berättelse5. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och skattmästaren6. Val av styrelse, revisorer, revisorssuppleant samt valberedning7. Årsavgift för det kommande året8. Övriga ärendenProtokoll från årsmötet föres av den facklige sekreteraren.Extra föreningsmöte skall hållas när styrelsen eller minst hundramedlemmar begär sådant för att behandla angivet ärende.Nuvarande § 6Votering årsmöte§6Omröstning sker öppet om ej annat begäres. Vid lika röstetalgäller sittande ordförandes mening utom vid val då lotten avgör.I ärende som inte blivit meddelat i kallelsen till föreningsmöte,får slutgiltigt beslut ej fattas. Vid frågor som rör SvenskaLäkaresällskapet har endast ledamöter av sällskapet rösträtt. Vidfrågor som rör Sveriges Läkarförbund har endast medlemmar iLäkarförbundet rösträtt.Förslag ändring § 5Föreningens organisationÅrsmöte§ 5Kallelse och föredragningslista till årsmötet skall utsändas till föreningensmedlemmar senast en månad före årsmötet. Föreningensräkenskapsår omfattar tiden 1 januari t o m 31 december. Vid föreningensårsmöte skall följande ämnen behandlas:1. Val av ordförande och två justeringsmän för mötet2. Styrelsens verksamhetsberättelse3. Skattmästarens ekonomiska redogörelse4. Revisorernas berättelse5. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och skattmästaren6. Val av styrelse, revisorer, revisorssuppleant samt valberedning7. Årsavgift för det kommande året8. Övriga ärendenProtokoll från årsmötet föres av den facklige sekreteraren. Extraföreningsmöte skall hållas när styrelsen eller minst hundra medlemmarbegär sådant för att behandla angivet ärende.Förslag ändring § 6Votering årsmöte§6Omröstning sker öppet om ej annat begäres. Vid lika röstetal gällersittande ordförandes mening utom vid val då lotten avgör. I ärendesom inte blivit meddelat i kallelsen till föreningsmöte, får slutgiltigtbeslut ej fattas. Vid frågor som rör Svenska Läkaresällskapethar endast medlemmar i sällskapet rösträtt. Vid frågor som rörSveriges Läkarförbund har endast medlemmar i Läkarförbundetrösträtt.MEDLEMSBLADET 3/ 13 9


Nuvarande § 7Styrelse§ 7Föreningens angelägenheter handhas av en vid årsmötet valdstyrelse som skall bestå av ordförande, vice ordförande, sekreterareför vetenskapliga frågor, sekreterare för fackliga frågor, skattmästare,utbildningssekreterare, redaktör för medlemsbladet,styrelserepresentant från intressegruppen Obstetriker ochGynekologer under Utbildning (OGU), samt två övriga medlemmar.Mandatperioden är två år och fördelas så att årligenhälften av styrelseposterna står under val. Styrelsens förvaltninggranskas årligen av två revisorer utsedda av föreningen. För dessaskall finnas en suppleant.Nuvarande § 8§ 8Det åligger föreningen att omedelbart efter val av förtroendemäninsända uppgift om de valdas namn och adress till SvenskaLäkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund.Nuvarande § 9Styrelsens sammanträden§ 9Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Denne ärockså skyldig att sammankalla styrelsen om minst två ledamötergör framställning härom. Styrelsen är beslutsmässig om minsthalva antalet ledamöter är närvarande. Omröstningen är öppenutom då annat begäres. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst,utom vid sluten omröstning, då lotten avgör. Vid styrelsesammanträdeskall protokoll föras.Ärenden kan avgöras per capsulam om samtliga styrelseledamöterär ense om beslutet.Beslut i ärenden rörande Svenska Läkaresällskapets gemensammaangelägenheter skall snarast meddelas Läkaresällskapetsnämnd.Nuvarande § 10Ordförande§ 10Ordföranden åligger att leda styrelsens sammanträden samt atti samråd med de bägge sekreterarna upprätta föredragningslistatill sammanträden och årsmöte.Styrelsen utser representanter till Svenska Läkaresällskapetsfullmäktige och Sveriges Läkarförbunds fullmäktige jämte suppleanterför dessa.Ordföranden, eller av styrelsen delegerad person, undertecknarhandlingar upprättade i styrelsen namn.Förslag ändring § 7Styrelse§ 7Föreningens angelägenheter handhas av en vid årsmötet vald styrelsesom skall bestå av ordförande, vice ordförande, skattmästare,facklig sekreterare, vetenskaplig sekreterare, utbildningssekreterare,samordnare för arbets- och referensgrupperna (ARGUS), redaktörför medlemsbladet, webbansvarig, styrelserepresentant från intressegruppenObstetriker och Gynekologer under Utbildning (OGU),samt en övrig medlem. Mandatperioden är två år och fördelas såatt årligen hälften av styrelseposterna står under val. Styrelsens förvaltninggranskas årligen av två revisorer, varav en skall vara auktoriserad,utsedda av föreningen. För dessa skall finnas en suppleant.Förslag ändring§ 8§ 8Föreningen skall direkt efter val av förtroendemän insända uppgiftom de valdas namn och adress till Svenska Läkaresällskapetoch Sveriges Läkarförbund.Förslag ändring § 9Styrelsens sammanträden§ 9Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Denne är ocksåskyldig att sammankalla styrelsen om minst två ledamöter gör framställninghärom. Styrelsen är beslutsmässig om minst halva antaletledamöter är närvarande. Omröstningen är öppen utom då annatbegärs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid sluten omröstning, då lotten avgör. Vid styrelsesammanträde skallprotokoll föras.Ärenden kan avgöras per capsulam om samtliga styrelseledamöterär eniga i ärendet.Styrelsen utser representanter till Svenska Läkaresällskapets fullmäktigeoch kan även utse representant till Sveriges Läkarförbundsfullmäktige jämte suppleanter för dessa.Beslut i ärenden rörande Svenska Läkaresällskapets gemensammaangelägenheter skall snarast meddelas Läkaresällskapets nämnd.Förslag ändring § 10Ordförande§ 10Ordföranden åligger att leda styrelsens sammanträden samt attupprätta föredragningslista till sammanträden och årsmöte.Ordföranden, eller av styrelsen delegerad person, undertecknarhandlingar upprättade i styrelsens namn.10MEDLEMSBLADET 3/ 13


Nuvarande § 11Facklig sekreterare§ 11Sekreteraren för fackliga frågor skall minst två veckor före varjestyrelsesammanträde tillställa styrelsens ledamöter kallelse ochföredragningslista samt föra protokoll vid dessa sammanträden.Sekreteraren för fackliga frågor svarar för samarbetet medLäkarförbundet.Nuvarande § 12Vetenskaplig sekreterare§ 12Sekreteraren för vetenskapliga frågor skall bevaka den medicinskt-vetenskapliga delen av föreningens verksamhet såsomutbildning, vetenskapliga förhandlingar och forskning samtsvara för samarbetet mellan föreningen och Läkaresällskapet.Sekreteraren för vetenskapliga frågor utses till ARGUS.Nuvarande § 13Utbildningssekreterare§ 13Utbildningssekreteraren skall bevaka utbildningsfrågor inomföreningen.Nuvarande § 14Skattmästare§ 14Skattmästaren åligger att föra föreningens räkenskaper ochombesörja utbetalningar i enlighet med föreningens eller styrelsensbeslut. Räkenskaperna skall överlämnas till revisorernaför granskning så att dessa till årsmötet kan avge en skriftligberättelse. Föreningen tecknas av ordföranden och/eller skattmästaren.Förslag ändring § 11Facklig sekreterare§ 11Fackliga sekreteraren skall föra protokoll vid styrelsens sammanträden,vid föreningens årsmöte samt vid verksamhetsmöten.Fackliga sekreteraren svarar för samarbetet med Läkarförbundet.Förslag ändring § 12Vetenskaplig sekreterare§ 12Vetenskapliga sekreteraren skall bevaka de medicinska och vetenskapligadelarna av föreningens verksamhet samt svara för samarbetetmellan föreningen och Läkaresällskapet. Till sin hjälp harvetenskapliga sekreteraren en vetenskaplig nämnd.Förslag ändring § 13Utbildningssekreterare§ 13Utbildningssekreteraren skall bevaka utbildningsfrågor inom föreningen.Till sin hjälp har utbildningssekreteraren en utbildningsnämnd.Förslag ändring § 14Skattmästare§ 14Skattmästaren åligger att föra föreningens räkenskaper och godkännautbetalningar i enlighet med föreningens eller styrelsensbeslut. Räkenskaperna skall överlämnas till revisorerna för granskningså att dessa till årsmötet kan avge en skriftlig berättelse.Föreningens firma tecknas av ordföranden och/eller skattmästaren.NY § 15ARGUS§ 15Arbets- och ReferensGrupps-UtvecklingsSamordnaren (ARGUS) ansvarar för att stödja, samordna och följa upp ARG-verksamheten.ARGUS är redaktör och ansvarig utgivare för ARG-rapporterna. ARGUS skall sammankalla och leda minst ett Riks-ARG med ordförandeoch sekreterare från respektive AR-Grupp årligen.(OBS! ny numrering på paragraferna)Valberedning§ 16Förslag till styrelseposter skall upprättas av en valberedning bestående av tre medlemmar. Valberedningens medlemmar har varderaen mandatperiod på tre år. Vid årsmötet skall sålunda en av valberedningens medlemmar nyväljas.MEDLEMSBLADET 3/ 13 11


Nuvarande § 16Utbildningsnämnden§ 17Utbildningsnämnden ansvarar för grundutbildningsfrågor, SToch fortbildning. Nämnden består av nio ledamöter, som utsesav föreningens styrelse. Av dessa nio ledamöter skall 1-2 vararepresentanter från OGU-styrelsen. Ordförande i nämnden ärutbildningssekreteraren. Samtliga fakulteter/universitetssjukhusbör vara representerade i nämnden. Utbildningsnämndenfastställer föreningens fortbildningsprogram och har att bevakaföreningens intressen beträffande utbudet av SK-kurser ochmotsvarande utbildning. Utbildningsnämnden har ansvar förspecialistexamen.Förslag till ändring § 17Utbildningsnämnden§ 17Utbildningsnämnden är rådgivande organ till SFOGs styrelse ochansvarar för grundutbildningsfrågor, ST och fortbildning.Ordförande i nämnden är utbildningssekreteraren. Samtliga fakulteter/universitetssjukhusbör vara representerade i nämnden.Nämnden består av nio ledamöter, som utses av föreningens styrelse.Av dessa nio ledamöter skall 1-2 vara representanter från OGUstyrelsen.Utbildningsnämnden fastställer föreningens fortbildningsprogramoch har att bevaka föreningens intressen beträffande utbudetav SK-kurser och motsvarande utbildning. Utbildningsnämndenhar ansvar för specialistexamen.Ny § 18Vetenskapliga nämnden§ 18Vetenskapliga nämnden är rådgivande organ till SFOGs styrelse och har till uppgift att stödja vetenskapliga sekreteraren i bland annatarbetet med SFOG riktlinjer. Ordförande i nämnden är vetenskapliga sekreteraren. Samtliga fakulteter/universitetssjukhus bör vararepresenterade i nämnden. Nämndens ledamöter skall bestå av seniora lärare (lektor eller professor) som är specialister i obstetrik ochgynekologi och utses av föreningens styrelse. Nämnden bör sammanträda minst två gånger per år.Ny § 19Kvalitetsnämnden§ 19Kvalitetsnämnden är rådgivande organ till SFOGs styrelse. Ordförande i nämnden är föreningens ordförande. Samtliga inom specialitetenaktuella kvalitetsregister bör vara representerade i nämnden. Nämndens ledamöter utses av föreningens styrelse. Kvalitetsnämndenskall säkra ett gott samarbete mellan de olika registren samt arbeta för framtagande av kvalitetsparametrar för nationella jämförelser.Nämnden bör sammanträda minst två gånger per år.Nuvarande § 17Medlemsblad/Hemsida§ 20 och § 21Föreningen utger ett medlemsblad med aktuell vetenskaplig ochfacklig information till medlemmarna. Ansvarig utgivare förmedlemsbladet är redaktören.Föreningen har också en hemsida. Ansvarig utgivare för hemsidanär hemsideansvarig som utses av styrelsen.Förslag ändring § 20Medlemsblad§ 20Föreningen utger ett medlemsblad med aktuell vetenskaplig ochfacklig information till medlemmarna. Ansvarig utgivare för medlemsbladetär redaktören.Förslag ändring § 21Hemsida§ 21Föreningen har en hemsida, www.sfog.se. Ansvarig utgivare förhemsidan är webbansvarig styrelseledamot.12MEDLEMSBLADET 3/ 13


Arbets- och Referensgrupper (ARG)§ 22 (Nuvarande § 18)Efter ansökan till och godkännande av styrelsen kan Arbets- och Referensgrupper (AR-grupper) etableras. Dessa grupper verkar förprofessionell utveckling inom specifika områden av specialiteten. AR-grupperna skall också fungera som styrelsens rådgivare.Styrelsen har det slutliga ansvaret att utforma föreningens ståndpunkter. Samordningen mellan AR-grupperna leds av ARGUS.Intressegrupper§ 23 (Nuvarande § 19)Efter ansökan till och godkännande av styrelsen kan intressegrupper etableras. En intressegrupp kan ha till uppgift att tillvarata enspeciell grupps gemensamma, ofta fackliga, intressen. En intressegrupp kan också fungera som rådgivare till styrelsen i olika frågor.Riksstämman UTGÅR!§ 20Föreningen skall i sin egenskap av Svenska Läkaresällskapets sektion för obstetrik och gynekologi sammanställa dess program påden Medicinska Riksstämman. Vid arrangerandet av symposier skall föreningen samarbeta med berörda sektioner inomLäkaresällskapet.Nuvarande § 21FIGO/UEMS/EBCOG§ 24Styrelsen utser representanter samt suppleanter till generalförsamlingenav Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), Union Européenne des MédécinsSpécialistes (UEMS) och European Board and College ofObstetricians and Gynecologists (EBCOG).Nuvarande § 22NFOG§ 25Föreningen ingår tillsammans med Danmarks, Islands, Norgesoch Finlands specialitetsföreningar som medlemmar i NordiskFörening för Obstetrik och Gynekologi (NFOG). Föreningensordförande ingår som styrelseledamot i NFOG. Föreningensstyrelse utser fem ledamöter ur föreningen till NFOGs fullmäktige.Nuvarande § 23Regionala sällskap§ 26Föreningen utgör den samordnande organisationen för landetsregionala gynekologsällskap inom specialiteten.Förslag ändring § 24FIGO/UEMS/EBCOG§ 24Styrelsen utser representanter samt suppleanter till generalförsamlingenav Fédération Internationale de Gynécologie et d ‘Obstétrique(FIGO) och European Board and College of Obstetricians andGynecologists (EBCOG), och i förekommande fall till UnionEuropéenne des Médécins Spécialistes (UEMS).Förslag ändring § 25NFOG§ 25Föreningen ingår tillsammans med Danmarks, Finlands, Islandsoch Norges specialitetsföreningar som medlemmar i NordiskFörening för Obstetrik och Gynekologi (NFOG). Föreningens ordförandeingår som styrelseledamot i NFOG. Föreningens styrelseutser fem ledamöter ur föreningen till NFOGs fullmäktige, samtledamöter till NFOGs utskott och nämnder.Förslag ändring § 26Regionala sällskap§ 26Föreningen utgör den samordnande organisationen för landets regionalasällskap inom specialiteten.Stadgebestämmelser§ 27 (Nuvarande § 24)Ändringar av dessa stadgar må beslutas endast vid årsmöte, där ärendet varit upptaget på föredragningslistan och förslaget varitutsänt med denna. För beslut fordras instämmande av minst två tredjedelar av antalet närvarande medlemmar. Enskild medlemsändringsförslag skall vara insänt till styrelsen senast två månader före årsmötet. Styrelsens yttrande skall bifogas förslaget. Ändringarav stadgarna skall bifogas förslaget. Ändringar av stadgarna skall träda i kraft efter beslut av två på varandra följande årsmöten.Beslutad ändring träder i kraft sedan Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund fastställt densamma.MEDLEMSBLADET 3/ 13 13


SVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGIÅrsredogörelse förförvaltningen under år 2012Styrelsen för Svensk Förening förObstetrik och Gynekologi får härmedavge redogörelse för föreningens fyrtiotredjeverksamhetsår, det etthundraniondeåret som sektion i Svenska Läkaresällskapet.VERKSAMHETSBERÄTTELSEStyrelsen har under det gångna året haftåtta protokollförda sammanträden varavett telefonmöte.Den har det gångna verksamhetsårethaft följande sammansättning:Pia Teleman, ordförandeHarald Almström, vice ordförandeLouise Thunell, facklig sekreterareMatts Olovsson, vetenskaplig sekreterareJan Brynhildsen, utbildningssekreterareSven-Eric Olsson, skattmästareAnna Ackefors, redaktör för MedlemsbladetLars Ladfors, ledamot och webbansvarigAnna Pohjanen, ledamotMalin Strand, ledamot, OGU-representantt o m juliMalin Sundler, ledamot, OGU-representantfr o m augustiAllmänt om verksamhetenFöreningens verksamhet har som tidigarepräglats av omfattande utbildningsaktiviteteri samband med kurser ochkonferenser, inklusive SFOG-veckan.ARG-verksamheten har varit aktiv; under2012 utkom en omfattande rapport omhemostasrubbningar inom obstetrik ochgynekologi, fler rapporter väntas 2013.Arbetet med SFOG-riktlinjer enligtstrikta evidenskrav är i gång och underbörjan av 2013 kommer den första attpubliceras.Styrelsen har ansvarat för två verksamhetsmöten,där verksamhetschefer, professorer,vetenskapliga råd och representanterfrån AR-grupper och intresseföreningarhar deltagit (se nedan). SFOGveckani Kristianstad lockade 517 deltagare49 utställare och 3 sponsorer ochprogrammet var mycket uppskattat (senedan). Under årsmötet tilldelades ElsaLena Ryding årets Berndt Kjessler-pris.Styrelsen har under året haft engemensam mötesdag med OGUs styrelsedär viktiga frågor om de yngre läkarnasvillkor och organiserandet av OGUdagarna togs upp.Styrelsen har under året besvarat ettantal remisser (se nedan), vilka utformatsmed bistånd från AR-gruppernas kompetenser.SFOG har även haft direkt kontaktmed Socialstyrelsen och dess rättsligaråd samt Läkemedelsverket i ett flertalfrågor.Föreningen och dess representanterhar deltagit i nationella arbeten blandannat om kriterier för att bedrivavård/kirurgi vid ovarialcancer samt tillsammansmed Läkaresällskapet i projektetLäkares samtal om levnadsvanor.Frågor om kvalitetsregistrering inomvår verksamhet har under året fortsattdiskuterats inom styrelsen och föreningen.AR-gruppen för kvalitetsregister,KVARG, har ombildats till en kvalitetsnämndsom ska arbeta bland annatmed kvalitetsindikatorer för registren.Samordningen av data från Gynop-registretoch GKR är nu klar. Arbetet med attta fram ett gemensamt obstetriskt kvalitetsregister,Graviditetsregistret, har fortskriditmed beviljade medel från SKL. Ettaktivt arbete pågår för att initiera registreringoch uppföljning av sfinkterskador.Projekt Säker Förlossningsvård i samarbetemed Patientförsäkringen, Barnmorskeförbundet(SBF) och Barnläkarföreningensneonatalsektion (SNS) fortsätter.Under 2012 planerades för ettpilotprojekt i sydöstra regionen undervåren 2013. Förutom en nedbantad versionav de tidigare frågorna tillkommerpå initiativ av SFOG en del om förlossningsskadorpå mamman. SFOG representerasi styrgruppen av ordförande ochvice ordförande. CTG-programmet uppdaterasåterkommande med nya övningskurvoroch nya fall för examination.Arbetet med att utarbeta nationellaråd/rekommendationer för BB-vård medSFOGs representant Ylva Vladic-Stjernholm är snart slutfört.Föreningen har aktivt deltagit i samhällsdebattenoch i internationella kontakter.Styrelsen har haft frekvent kontaktmed massmedia och fortlöpande besvaratfrågor och även deltagit i intervjuer.Föreningen har fått ett antal debattartiklarpublicerade i media.Föreningen har under året haft upprepadekontakter med SvenskaBarnmorskeförbundet. Under året harfrågan om användningen av misoprostolinom gynekologi och obstetrik debatteratsi media. Föreningen har deltagit idebatten och haft kontakter medLäkemedelsverket. Ett möte har avhållitspå Läkaresällskapet om off-label-användningav misoprostol.Föreningen har skiftat till ny hemsidamed modernare layout och bättre möjligheterför AR-grupperna att användasina sidor.Under året har föreningen ökat sittmedlemstal med 83 medlemmar. 38medlemmar har utträtt.Uppdrag- Equalis, referensgrupp för laboratorieverksamhet:Bengt Andrae och BjörnStrander- Folkhälsoinstitutets vetenskapliga råd:Lotti Helström- International Federation of Fertilityand Sterility (Executive Board): PietroGambadauro14MEDLEMSBLADET 3/ 13


- Livsmedelsverkets amningskommitté:Lotta Luthander, och Agneta Romin- Läkaresällskapets Delegation för medicinsketik: Claudia Bruss- Läkaresällskapets IT-kommitté kontaktperson:Mats Bergström- Läkaresällskapets nämnd: MargaretaHammarström- Läkaresällskapets rikstämmodelegation:Lotti Helström- Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd(EAR): Lotti Helström- Läkarförbundets konsultationsläkare:Ove Axelsson, Lennart Nordström ochUlrika Ottander- Referensgruppen för Antiviral Terapi(RAV): Karin Pettersson- Socialstyrelsens arbetsgrupp för riktlinjerför mödravården: Margareta Bondestam- Socialstyrelsen, Registret för övervakningav fosterskador och kromosomavvikelser:Peter Conner och Peter Lindgren- Socialstyrelsens vetenskapliga råd: UlfHanson, Jan-Henrik Stjerndahl, PålWölner-Hanssen och Magnus WestgrenMedlemsbladetAnna Ackefors har varit redaktör förMedlemsbladet under 2012. Medlemsbladethar under året utkommit med femnummer och har en upplaga på drygt2000 ex. Medlemsbladen finns också tillgängligavia hemsidan. Alla medlemmarär välkomna att skicka in bidrag till ochpåverka innehållet i medlemsbladet, ävenST-arbeten och presentation av nyaavhandlingar ges utrymme.SFOG-kanslietJeanette Swartz är ansvarig för SFOGskansli. Kansliets huvuduppgifter har varitatt ge stöd åt styrelsen, medlemsservice,administration och ekonomiarbete. Förekonomiarbetet har konsult och extraresursanlitats. Kansliet har även varit stödför ARGUS och ARG-verksamheten.Dessutom har kansliets uppgift varit attunderhålla SFOGs hemsida och styrelsensintranät. Kansliet har varit behjälpligmed Arbets- och Referensgruppernasamt Intressegruppernas hemsidor. JSwartz har deltagit i SFOGs arbetsgruppsom arbetat med underlag för uppbyggnadav SFOGs nya hemsida och som lanseradesmitten på oktober.J Swartz har även varit behjälplig införoch under externa möten samt SFOGveckan.Följande remissvar har avgivitsunder året 2012Fullständiga remissvar finns påwww.sfog.se2012-11-05 Läkarförbundets rapportMedicin med det samma? Förslag till enrättvisare vårdgaranti – ett diskussionsunderlag.Gem 2012/03212012-08-27 Förslag till föreskrifter ochallmänna råd om lex Maria, Dnr 6.1-34035/20122012-06-04 Inför kommande ALF-förhandlingar:Diskussionspunkter vid mötenmed universitets/fakultetsledningar2012-05-16 Dokument: Ärftlig tjocktarmscancer-utredning, uppföljning ochomhändertagande2012-04-26 Översyn av läkarnas specialitetsindelning2012-02-18 Nationellt Vårdprogram förÄggstockscancer (pilotversion 0.1) medinbjudan att lämna synpunkter2012-01-17 En modern akademiskläkarutbildning. Rnr. Gem. 2011/03442012-01-30 Överklagande av SoS beslutom kritik enligt patientsäkerhetslagen,Ds 2011:36SFOGs aktiviteter i SvenskaLäkaresällskapetPå SLS fullmäktigemöte i oktober 2012deltog två ledamöter i från SFOGs styrelse.Medicinska riksstämman 2012ägde rum i Stockholm 28-30 novembermed det övergripande temat "Framtidenshälsa". SFOG hade 7 symposier på riksstämman2012."Läkares samtal om levnadsvanor" –SFOG deltar med arbetet inom mödravården(Joy Ellis) och projektet En rökfrioperation (Katja Bohlin).Medicinska riksstämman 2012Årets Riksstämma hölls i Stockholm.Temat var för 2012 års Riksstämma var"Framtidens hälsa". Vår sektion stod föreller var medarrangör på följande sjusymposier;- Framtidens reproduktion, moderatorClaudia Bruss.- Framtidens tumörkirurgi – för patientensbästa. En fråga om centraliseringav kirurgin, moderatorerAngelique Flöter-Rådestad ochPreben Kjölhede.- Sveket mot mödrarna – blir femte millenniemåletett fiasko?, moderatorStaffan Bergström.- Hur övervakas effekt och säkerhet avHPV vaccination i det nationella programmet?moderator Bengt Andrae.- Sexualmedicin för blivande specialister,del I och del II, moderator LottiHelström.- Läkemedelsanvändning under graviditetoch amning och möjliga effekterpå barnet, moderator Viveca Odlind.Riksstämman 2012 präglades även denav få deltagare vilket bekräftades av fleraav moderatorerna för av de symposier därvi var arrangörer eller medarrangörer. Det"gamla" riksstämmokonceptet har spelatut sin roll. Antalet deltagare har varit lågt,sponsorerna få, och det har varit problematt få det hela att gå ihop ekonomiskt.Riksstämman 2013 som kommer att hållaspå Stockholm Waterfront CongressCentre den 5 och 6 december kommeratt ha en helt ny form.Sveriges LäkarförbundUnder det gångna året har Louise Thunelldeltagit vid två representantskapsmötenoch vid Svenskt Kirurgiskt Råds möte.SFOG-veckanDen åttonde SFOG-veckan, arrangeradav Kristianstad och Skånes UniversitetssjukhusMalmödel i AB Skånska Yllefabriken,Yllan, lockade 517 föreningsmedlemmar.Det var en 4-dagarsveckamed givande symposier, plenarföreläsningar,fria föredrag och posters - vetenskapligaöversikter och nyheter, diskussioneroch samtal. Inslaget "meet theexpert" har blivit en stående punkt.Föreningssymposiet avhandlade frågan"Journal på nätet" med dess möjligheteroch fallgropar. Ett första av två beslut förstadgeändring angående tillkomsten aven vetenskaplig nämnd fattades vid årsmötet.MEDLEMSBLADET 3/ 13 15


Ett utförligt referat av veckan harpublicerats i Medlemsblad nr 4 2012.Ny upplaga av SFOG-veckans lathundhar färdigställts. QuickSearch har utarbetatdeltagarenkät för SFOG-veckan.Ett avtal finns för 2012-2014 medTraveko rörande rekrytering av sponsorertill SFOG-veckorna.Arbets- och referensgrupperAktiviteten i arbets- och referensgruppernahar även i år varit imponerande. Riks-ARG hölls i år i Kristianstad i sambandmed SFOG-veckan. Protkoll från Riks-ARG 28/8 finns publicerat i Medlemsblad4/2012).Under 2012 publicerades ARG-rapporten"Hemostarubbningar inom obstetrikoch gynekologi" som skrivits avHem-ARG. Den är mycket läsvärd.Ytterligare ARG-rapporter är på gång,närmast "Sexuell och reproduktiv hälsahos ungdomar" av Ton-ARG, "Asfyxioch neonatal HLR" av neonatalsektioneninom Svenska Barnläkarföreningen,"Vulvovaginala sjukdomar" av Vulv-ARG och "Obstetriskt ultraljud" avUltra-ARG. Övriga som är på gång ärbland annat "preeklampsi" av Perinatal-ARG och "Endometrios" av Endometrios-ARG.Mig-ARG arbetar med ett SFOG-rådom hur vi bör börja en laparoskopi, såkallad entryteknik. Detta arbete beräknasvara klart i början av 2013.I samband med Riks-ARG 2011beslutades att vi skulle arbeta med SFOGriktlinjeroch att dessa ska vara evidensbaseradeoch arbetas fram på ett systematisktsätt enlig den guide som ligger påSFOGs hemsida under fliken SFOGråd/SFOG riktlinjer. HEM-ARG i samarbetemed Fert-ARG har färdigställt enförsta SFOG-riktlinje, "Trombosprofylaxvid IVF". Den kommer att läggasut på hemsidan som vår första färdigaSFOG-riktlinje. Det pågår nu flera riktlinjearbeten,bland annat med titlarna"Genetiska ultraljudsmarkörer (soft markers)","Tyreoidasjukdomar under ochefter graviditet", "Analys av högrisk-HPVsom primärscreening för cervixcancerprevention","Medicinsk behandling avinkomplett abort och missed abortion"samt "Förlossningsinduktion med misoprostol".Nya riktlinjearbeten kommersäkert att startas allteftersom.ARGUS har ekonomiska medel avsattaför ARG-verksamhet. Medlen har efterprioriteringsdiskussion i SFOGs styrelseoch Stiftelsen kommit att i huvudsakanvändas till arbete med SFOG-riktlinjeroch AR-gruppernas arbete med ARGrapporter.Medlen har användas till internatskostnaderoch resor till/från internat.Föreningens hemsidaFöreningen har under året byggt upp enhelt ny hemsida. Det är version 3.0 avwww.sfog.seArbetet med nya hemsidan påbörjadesmed en elektronisk medlemsenkät föratt få in förbättringsförslag. Därefterutformade en grupp bestående av JesperClausen (Perinatal-ARG), Peter Anfelter(OGU), Jeanette Swartz och Lars Ladforsen kravspecifikation på en ny hemsida.Upphandling gjordes och SajtkonsulternaAB valdes som leverantör. Undervåren byggdes den nya hemsidan upp,representanter från AR- och Intressegrupperdeltog i en heldags utbildningför att kunna redigera sina sidor.Den nya hemsidan lanserades i oktober2012. Besöksfrekvensen är stadigtöver 500 unika besökare per dygn ochmycket över detta i perioder då hemsidananvänds som ingång till exempelviskursansökningar eller SFOG-veckan.Under året har 11 platsannonser presenteratspå hemsidan.VerksamhetsmötenVerksamhetsmöten har hållits i sambandmed vintermötet i Södertälje och vidSFOG-veckan i Kristianstad. Båda varvälbesökta med god geografisk spridningbland deltagarna som förutom SFOGsstyrelse var verksamhetschefer, representanterför AR-grupper och Intressegrupperoch professorer.Vid mötet i Södertälje presenterades2011 års professorer; Matts Olovsson(Uppsala), Ellika Andolf (Stockholm),Pepe Salvesen (Lund), Tord Naessén(Uppsala).Lennart Nordström presenteradeNMI (nationella medicinska indikationer)- rapporten; Indikation för värkstimuleringunder förlossning. Detta nationellaPM är gjort för att födande kvinnorska få lika bra vård i hela landet och föratt gagna den medicinska säkerheten.IPULS var inbjudna till verksamhetsmöteteftersom IPULS hade tagit överSPUR-inspektionerna. IPULS VDBjörn-Ove Ljung informerade. Professionenönskade dock en större delaktighet,öppenhet och redovisning av kostnadergällande SPUR-inspektionerna.Värdmödraskap - var står vi idag?belystes av Margareta Fridström frånEtik-ARG och Ingmar Kjellmer diskuteradevärdmödraskap ur barnets perspektiv.Vid mötet i Kristianstad presenteradeAngelique Flöter Rådestad ett nytt nationelltvårdprogram för ovarialcancer somblev godkänt i juni 2012.Pia Teleman informerade om attIPULS läggs ner vid årsskiftet 2012/2013och ansvaret för SK-kurserna går tillbakatill Socialstyrelsen.Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapetdriver gemensamt projektet;Läkares samtal om levnadsvanor. Joy Ellisordförande i Mödrahälsovårdsöverläkargruppenansvarar för implementeringeninom Mödrahälsovården. I projektetingår också "En rökfri operation" därKatja Stenström Bohlin ansvarar för detnationella införandet. Ett PM är skrivetpå Sahlgrenska Universitetssjukhuset ochdet är utlagt på SFOGs hemsida för vidareimplementering på klinikerna.Helena Strevens (regional mödrahälsovårdsöverläkarei Skåne) informeradeom hur Mödrahälsovården fungerar iRegion Skåne sedan Kundval Mödrahälsovårdinfördes i september 2011.UtbildningsfrågorUtbildningsnämnden hade tre reguljärasammanträden, 13 mars, 9 maj och 14november och utgjordes under 2012 avföljande personer: Aino Fianu-Jonasson,Cilla Salamon (SPUR-samordnare),Anna-Karin Wikström (ansvarig förMEDLEMSBLADET 3/ 13 17


specialistexamen), Marie Bixo, MartinStjernquist, Ylva Carlsson, VerenaSengpiel (OGU) och Jan Brynhildsen(ordförande).Specialistexamen gick av stapeln 9-10maj i Linköping. Dag 1 genomfördes enskrivning och dag 2 en OSCE-tentamen(kliniska stationer) samt presentation avST-arbeten. 13 ST-läkare genomfördeexaminationen och 12 blev helt godkända.En deltagare blev underkänd påOSCE-tentamen. Samtliga deltagare fickindividuell feed-back. Deltagarna tyckteatt det var två mycket intensiva dagar menflertalet var nöjda med upplägget. Vid ettsymposium under SFOG-veckan presenteradessenare tre ST-arbeten som valtsut av utbildningsnämnden och OGU.Sammanlagt 36 kurser för ST-läkareoch specialister arrangerades i SFOGs regiunder året. Vi fick endast ett fåtal SKkurservia IPULS, varav tre var centralakurser för ST-utbildningen. ABC-kurserför nya läkare tidigt under ST genomfördespå Universitetssjukhuset i Örebro ochpå Akademiska sjukhuset i Uppsala.Det råder en stor efterfrågan på kursplatser,framför allt från ST-läkare dådessa har svårt att tillgodose socialstyrelsenskrav på tio specialitetsspecifika kurserunder ST. Utbildningsnämnden haruppmanat myndigheter och representanterför huvudmännen att anordna lokala/regionalakurser för öka utbudet.Vidare har vi vädjat till landets gynekologeratt om möjligt utöka kursutbudet.En vädjan som glädjande nog tycks hahörsammats.Under 2012 har stor osäkerhet rått vadgäller SPUR-inspektioner då IPULSunder året lagts ner. Inga SPUR-inspektionergenomfördes under 2012.Möte med studierektorerna för STgenomfördes under SFOG-veckan iKristianstad. Beslut fattades om att inrättaen intressegrupp för ST-studierektorer/ansvarigavilket tidigare förankrats iSFOGs styrelse. Utbildningssekreterarendeltog i möte med Läkarförbundets nätverkför fortbildningsfrågor.Under 2012 lämnade Marie Bixo postensom ordförande för NFOG EducationalCommittee. Marie avslutademed att leda denna kommittés session vidNFOG-mötet i Bergen; "Continuingprofessional development – How do wemove on from CME and what can welearn from each other?"MödrahälsovårdsöverläkargruppenUnder 2012 var Joy Ellis, VästraGötaland/Södra Bohuslän, ordförandeoch Elisabeth Lindholm, Stockholm/Danderyd var sekreterare.Mhöl-gruppen har deltagit i två nationellamöten under året, båda i Saltsjöbaden,varav en traditionsenligt tillsammansmed samordningsbarnmorskorna.En av de viktigaste frågorna som diskuteratshar varit uppdateringen av ARGrapport59, som betraktas som ett nationelltstyrdokument, bland annat i sambandmed beställning av mödrahälsovård.Arbetet med uppdatering har nu påbörjats,tillsammans med representanter församordningsbarnmorskorna och mödrabarnhälsovårdspsykologerna.Uppdateringensynkroniseras med mhöl-gruppensuppdrag att representera SFOG i projektetLäkares Samtal om Levnadsvanor,som drivs i SLS regi för att implementeraNationella Riktlinjerna för SjukdomsförebyggandeMetoder.Representanter för mhöl-gruppen hardeltagit i diskussionen med SKL om ungdomssubventionenav preventivmedel.Vår målsättning har varit att landstingenska erbjuda samma subvention, men ävenatt subventionen skall inkludera mångapreparat, då få preparat numera ingår iTLV-förmånen.Bland övriga frågor som varit i fokusunder 2012: sen respektive tidig avnavlingoch donation till NationellaNavelsträngsblodbanken; effekterna avvårdval på vårdkvalitet och organisation,särskilt i Skåne; framtidens fosterdiagnostik;thyreoidearubbningar och graviditet;register avseende diabetes och graviditet;planerad hopslagning av fleraperinatalt relaterade register; handläggningav gravida med minskade fosterrörelseroch behovet av att uppdateraMVC-journalen.Bland övriga frågor som engageratMhöl-gruppen under året: organisationsförändringi Skåne vilket lett till kraftigminskning i antalet Mhölar i regionen,upphandlingsprocess av kopparspiraler ide olika landstingen, nationell indikationför sectio på moderns önskemål samthandläggning av minskade fosterrörelser.Sveriges Privatgynekologer(har inte avgett någon rapport)Gruppen förÖppenvårdsgynekologi(har inte avgett någon rapport)OGUOGU har under 2012 sammanställtOGU-enkäten och försökt sprida informationom resultatet. Tyvärr hade vi enlåg svarsfrekvens på 49%, vilket gör attstora slutsatser inte kan dras. Det verkardock finnas ett stort behov av fortsattarbete för att förbättra implementeringenav "Nya ST". Under OGU-dagarna iGöteborg fick ST-läkarna i grupp formuleraner goda förbättringsexempel ochdessa finns delvis publicerade på OGUshemsida, under ST-torget. OGU-dagarnablev mycket lyckade och temat varÖppenvårds Gynekologi.OGU har fortsatt diskutera arbetssättoch mål för verksamheten. Ett stort arbeteoch engagemang har årligen tilldelatsSFOG--veckan. Vi har under 2012 beslutatatt lämna över en del av ansvaret påST-programmet under SFOG-veckan tilllokala ST-läkare och arbetar för att försökaanordna godkända ST-kurser underbåde OGU-dagarna och SFOG-veckan.OGU kommer att finnas vid en monterunder SFOG-veckan för att ha en dialogoch informera. I samma anda har vi startaten Facebook-sida. I varje nummer avmedlemsbladet försöker vi summera våraaktuella projekt i ett sätt att förbättrakommunikationen till medlemmarna. Imedlemsbladet har vi även skrivit ominternationella utbyten, effektiva mötensamt "ge kniven vidare"-kampanjen.Det finns ett årligt återkommandeproblem att uppdatera maillistan till våramedlemmar. Vår kassör Olof Alexanderssonhar drivit detta viktiga projekt.Vi gläds åt att vi är över 400 stycken STläkareinom vår specialitet!18MEDLEMSBLADET 3/ 13


Fortlöpande under året har vår webbmasterPeter Anfelter jobbat med att hållahemsidan aktuell, senaste nytt hittar dupå www.ogu.se. Peter har också suttitmed i SFOGs arbetsgrupp som jobbatmed att skapa SFOGs nya hemsida.Under året har Peter även representeratOGU på ABC-kursen och vid AT-stämman.OGU har varit representerad avordföranden Malin Strand på årets förstaverksamhetsmöte och den nye ordförandenMalin Sundler i samband medSFOG-veckan.Under 2012 har OGUs styrelse varitrepresenterad i utbildningsnämnden avMalin Sundler och Verena Sengpiel.Genom att vara delaktig under utbildningsnämndensmöten har OGU kunnatvara med och påverka utformandet av STtentamen,och förberedelse av en elektroniskutbildningsbok med mera detaljeraderekommendationer avseende litteraturtipsoch kurser. OGU har förmedlatST-läkarnas oro avseende uppnå delmålenmed kurskrav, då kursutbudet intelevt upp till kraven och många får såledesinte plats på kurserna. Genom attordna kurser som genererar intyg påOGU-dagarna och SFOG-veckan framöverhoppas vi på att kunna avlasta delarav detta problem.Styrelsens internationella representanterElisabeth Vock och Karin Hallstedthar under året deltagit på flera internationellamöten. I samband medENTOG-utbytet i Tallinn i maj, gickäven ENTOGs styrelsemöte av stapeln.NFYOG har haft tre möten under året,ett i Tallinn i samband med ENTOGutbytet, ett under NFOG-kongressen iBergen och ett under hösten i Köpenhamn.Det har pågått mycket informationsutbyteangående den danska kampanjen"Giv kniven videre" vilket viunder det kommande året kommer höramer om i Sverige.Internationellt samarbeteFöreningen är medlem i White Ribbonalliance.Global-ARG fortsätter arbetet medmöjligheter att göra en del av ST-tjänstgöringeni låginkomstländerFIGOSeija Grenman representerar Norden iFIGO Executive Board. Delar av styrelsenhar representerat SFOG på FIGOkongresseni Rom. Professor KristinaGemzell-Danielsson blev tilldelad FIGOAward för sina insatser för mödrahälsa.Vid FIGO assembly valdes en danskrepresentant in i Executive Board.NFOGSFOGs ordförande har deltagit i NFOGstvå styrelsemöten under året. Förbättringsarbetetför Acta Obstetricia etGynecologica Scandinavica (AOGS) harfortgått. Man strävar efter att minskaantalet tryckta exemplar och iställetskicka ut tidskriften elektroniskt. Övrigafrågor har varit arbetet inom Scientificoch Educational Committee ochNFYOG. Kongressen i Bergen i juni varvälbesökt med ett omfattande och intressantvetenskapligt program. NFOG Fundfortsätter sitt arbete och det finns storamöjligheter att kunna få anslag. Antaletansökningar från Sverige har ökat.EBCOGUlf Högberg och Pia Teleman har representeratSFOG vid ett av två möten iEBCOG council. Utbildningsfrågor,europeiska guidelines – Standards ofCare, innehåll i specialistutbildningen iEuropa är frågor som diskuterats. PiaTeleman representerade SFOG vidEBCOG-kongressen i Tallinn i maj.Berndt Kjessler-pristagare 2013Ulla-Britt WennerholmPriset går till Ulla-Britt Wennerholm förhennes enastående insatser inom obstetriken.Ulla-Britt är en mycket duktig ochoerhört uppskattad doktor av sina patienter,personal och kollegor. Hon ärockså en aktiv forskare med huvudområdetepidemiologiska studier om barnfödda efter assisterad befruktning. Honär handledare för doktorander och haräven varit handledare för ST-läkare ochmedicine kandidater i deras vetenskapligaarbeten.Ulla-Britt har bidragit stort till att spridakunskap inom vår specialitet, obstetrikoch gynekologi, både inom och utomSverige. Hon visar alltid ett tydligt evidensbaseratförhållningssätt, både iundervisningen, i kliniken och i forskningen.Studenter, ST-läkare och doktorandersom har träffat Ulla-Britt får medsig ett tydligt budskap och lär sig skillnadpå tro och vetande. Hon har arbetatför att riktlinjer ska vara evidensbaseradeoch i den processen är det många kollegorsom lärt sig kritisk granskning.Ulla-Britt är en förebild för yngre kollegorinte bara på grund av sin stora erfarenhetoch kliniska kompetens utan ävengenom sitt vetenskapliga och kritiska synsätt.Hon har dessutom massvis medenergi, ett stort mått av positivt tänkandeoch ett glatt humör vilket är så viktigti den kliniska vardagen. Hon har mångagånger bidragit till att yngre kollegor valtvår specialitet.Ulla-Britt Wennerholms unika egenskaperatt vara både en lysande klinikeroch forskare har gjort henne till en fantastisktbra förebild inom vår specialitetoch till en utmärkt Berndt Kjessler pristagare.MEDLEMSBLADET 3/ 13 19


RESULTATRÄKNING 2012 2011INTÄKTERNettoomsättning Not 1 3.770.483 4.154.005SUMMA INTÄKTER 3.770.483 4.154.005RÖRELSENS KOSTNADERARG-verksamhet - 234.424 - 4.309Medlemstidning - 307.717 - 285.626Övriga externa kostnader Not 2 - 2.306.291 - 2.476.636Personalkostnader Not 3 - 610.319 - 545.644Årets avskrivning - 3.049 - 3.049SUMMA RÖRELSEKOSTNADER - 3.461.800 - 3.315.264RÖRELSERESULTAT 308.683 838.741RESULTAT FRÅN FINANSIELLAINVESTERINGARRänteintäkter 40.256 11.842Utdelningar 21.877 24.192Räntekostnader ochliknande resultatposter - 15.049 - 17.638Realisationsvinster ochrealisationsförluster Not 4 71.231 92.930RESULTAT EFTER FINANSIELLAPOSTER 426.998 950.067BOKSLUTSDISPOSITIONEROCH SKATTAvsättning till periodiseringsfond - 76.000 - 220.000Skatt på årets resultat - 140.992 - 178.743ÅRETS RESULTAT _________ 110.006 _________ 551.324BALANSRÄKNING 2012-12-31 2011-12-31TILLGÅNGARANLÄGGNINGSTILLGÅNGARInventarier Not 5 - 3.049SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR - 3.049OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARVARULAGER M.M.Färdiga varor 384.433 501.636KORTFRISTIGA FORDRINGARKundfordringar 116.759 134.790Övriga kortfristiga fordringar 428.616 498.035Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 93.724 163.028SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 639.099 795.853KORTFRISTIGA PLACERINGARAktier och andelar Not 6 2.062.976 2.256.634SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 2.062.976 2.256.634KASSA OCH BANK 1.455.308 1.093.454SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 4.541.816 4.647.577SUMMA TILLGÅNGAR _________ 4.541.816 _________ 4.650.626EGET KAPITAL OCH SKULDER 2012-12-31 2011-12-31EGET KAPITALIngående eget kapital 3.348.672 2.807.348Beslutade bidrag Not 7 - 10.000 - 10.000Årets resultat 110.006 551.324SUMMA EGET KAPITAL 3.448.678 3.348.672OBESKATTADE RESERVERPeriodiseringsfond 626.000 450.000SUMMA OBESKATTADE RESERVER 626.000 450.000KORTFRISTIGA SKULDERLeverantörsskulder 234.256 73.780Övriga kortfristiga skulder 72.336 187.467Upplupna kostnader 160.546 590.707SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 467.138 851.954SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER _________ 4.541.816 _________ 4.650.626POSTER INOM LINJENSTÄLLDA SÄKERHETER Inga IngaKOMMENTARER OCH NOTERREDOVISNINGSPRINCIPERÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen ochBokföringsnämndens allmänna råd.Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändradejämfört med föregående år.Kortfristiga placeringar värderas enligt lägsta värdets princip.Upplupen ränta på placeringarna redovisas som upplupen intäkt ibalansräkningen.Medlemsavgifter och övriga intäkter periodiseras utifrån periodende avser och ej utifrån faktureringstidpunkt. Intäkten redovisas tilldet nominella värdet (fakturabelopp).Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärdendär inget annat anges.Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.Not 1 NETTOOMSÄTTNING 2012 2011Medlemsavgifter 1.346.875 1.336.713Annonsintäkter 927.675 964.950ARG-verksamhet 855.850 902.458Diagnoshandbok 60.950 82.360Årsrapporter 312.520 318.770Utbildningsnämnden 112.500 127.000Utfakturerade kostnader 53.915 63.954OGU ST-dagar 54.908 257.800Bidrag 45.290 100.000_________3.770.483 _________4.154.005Not 2 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER 2012 2011Medlemsavgifter (Acta, Figo,NFOG, ECOG, IFFS) 647.770 671.444Möten och kongresser 406.956 476.995Utbildningsnämden 41.461 46.393Revisionsarvoden 40.000 61.937OGU ST-dagar - 245.773Övriga kostnader inkl övriga OGU 1.170.104 974.094_________2.306.291 _________2.476.636Not 3 PERSONALKOSTNADER 2012 2011Medelantalet anställda, med fördelningpå kvinnor och män har uppgått till:Kvinnor 1 1Män - -_________1 _________1Löner, ersättningar och socialaavgifter har uppgått till:Löner och ersättningar 408.928 368.250Pensionskostnader 46.831 44.709Sociala avgifter 135.568 123.046591.327_________536.005_________Not 4 REALISATIONSVINSTER OCHREALISATIONSFÖRLUSTER 2012-12-31 2011-12-31Vinst vid försäljning av värdepapper 74.606 127.705Förlust vid försäljning av värdepapper - 7.350 - 30.800Nedskrivning av värdepapper - - 3.975Återföring av nedskrivning 3.975 -_________71.231 _________92.930Not 5 INVENTARIER 2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärde 187.872 187.872Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 187.872 187.872Ingående avskrivningar - 184.823 - 181.774Årets avskrivningar - 3.049 - 3.049Utgående ackumuleradeAvskrivningar - 187.872 - 184.823Utgående planenligt restvärde _________- _________3.04920MEDLEMSBLADET 3/ 13


Not 6 AKTIER OCH ANDELARMarknads- Anskaffnings- Bokförtvärdevärde värdeSvenska aktier/aktierelaterade instrument 2.221.234 2.062.976 2.062.976__________________2.062.976Not 7 BESLUTADE BIDRAGBeslutade bidrag 2012 och utbetalade 2012Elsa-Lena Ryding_________10.000 kr_________10.000 krStockholm den 11 april 2013Harald Almström Lotti Helstrom Annika StrandellOrdförande Vice ordförande Vetenskaplig sekreterareLouise Thunell Jan Brynhildsen Sven-Eric OlssonFacklig sekreterare Utbildningssekreterare SkattmästareAnna Ackefors Lars Ladfors Anna PohjanenRed, Medlemsbladet Ledamot, webbansvarig LedamotMalin SundlerMatts OlovssonLedamot, OGU-representant ARGUSVår revisionsberättelse har lämnats den 15 april 2013Christer Eriksson Gerald WallsterssonAuktoriserad revisorSkattmästarens rapportFöreningens ekonomiska ställning är god. Jämfört med 2011 så harvi haft något mindre intäkter samt något högre kostnader. Resultatethar ändå blivit positivt, men mindre än 2011. Vi har skrivit ner värdetpå gamla ARG-rapporter (varulager) till ett realistiskt värde och därförhar summa tillgångar minskat något jämfört med 2011. Vi harunder år 2012 byggt om hemsidan vilket har rönt stor uppskattningmen också inneburit en extra engångskostnad.Trevlig Sommar!Sven-Eric OlssonSFOG budget 2013IntäkterMedlemsavgifter 1350000Medlemsblad annonsering 800000ARG-abonnemang 650000Försäljning ARG-rapporter 200000Försäljning Diagnoshandbok 50000Årsrapport Kvinnokliniker 320000Platsannonser hemsidan 150000Kursavgift administration 110000Övriga poster 50000OGU-intäkter ST-dagar/överskott 2012Summa intäkter 3680000KostnaderSFOG-kansliet 1100000Medlemsavgifter NFOG/ACTA/EBCOG/FIGO/IFFS 650000Medlemsbladet 1-5 (layout/tryck/utskick) 310000ARG-rapport (tryck/utskick) 345000Styrelsemöten (inkl internat) 350000Övriga möten 150000Utbildningsnämnden 75000ARG-verksamhet 100000Diagnoshandbok 10000Årsrapport kvinnokliniker 150000Datakostnader 60000Hemsidan 50000Revision 50000Diverse övr kostnader 50000Avskrivningar 5000OGU ST-dagarOGU 175000Vetenskapligt råd 50000Summa kostnader 3680000MEDLEMSBLADET 3/ 13 21


Förslag till styrelseför SFOG 2014Ordförande Harald Almström Fortsatt mandatVice ordförande Lotti Helström Fortsatt mandatFacklig sekreterare Louise Thunell OmvalVetenskaplig sekreterare Annika Strandell Fortsatt mandatUtbildningssekreterare Jan Brynhildsen OmvalSkattmästare Sven-Erik Olsson Omval, 1 årRedaktör Anna Ackefors OmvalÖvrig ledamot/webbansvarig Lars Ladfors Fortsatt mandatÖvrig ledamot Anna Pohjanen OmvalÖvrig ledamot/OGU-representant Mahsa Nordqvist NyvalRevisorer:Aukt revisor Christer Eriksson OmvalLekmannarevisor Gerald Wallstersson OmvalRevisorsuppl.Anne Ekeryd Andalen OmvalSFOGs valberedning 2012Charlotta Grunewald (sammankallande), Sara Törnblom Paulander, Mårten AlkmarkÖvrig ledamot/OGU-representantMahsa NordqvistJag arbetar som ST-läkare på kvinnoklinikenpå SU i Göteborg sedan snart 2 årtillbaka. För tillfället är jag mammaledigmed vårt första barn. När mina timmarinte fylls av ADL-skötsel av min 6 kilosarvsmassa, älskar jag att åka till exotiskaresmål, utforska nya maträtter och umgåsmed älskvärt folk.För mig är det ett privilegium att fåengagera mig i OGUs styrelse samt attföreslås som ledamot till SFOGs styrelse.Det är så många timmar av den vaknatiden som tillbringas på arbetet, och i dethär fallet ett arbete som jag älskar, att detblir svårt att förbli likgiltig. Lika självklartsom det är för mig att värna om min familj,blir det naturligt att värna om min arbetsplatsoch yrkeskår.Jag tackar för förtroendet och hoppasatt jag ska kunna ta mig an den här uppgiftenpå bästa sätt och vara med och verkaför en ständig utveckling och förbättringav vår profession.22MEDLEMSBLADET 3/ 13


SFOG-enkäten mars 2013Tack alla medlemmar som svarat på webb-enkäten som skickades ut mars 2013.Om du inte fick enkäten beror det påatt du inte har aktuell mailadress registreradhos SFOG. Skicka ett mail till jeanette.swartz@sfog.semed din aktuellamailadress så vi kan nå dig med information.Enkäten besvarades av 540 medlemmar,se figur 1 för åldersfördelning ochfigur 2 för hur länge man varit specialistkompetent.Alla svar finns på den lösenordskyddadedelen av www.sfog.se.Inför styrelsens strategimöte gjordesen systematisk genomgång av synpunkterfrån medlemmarna. Vi ägnade myckettid under mötet åt att diskutera utbilningbåde för ST-läkare och specialister,i vilka frågor SFOG bör lobba mot tjänstemänoch politiker. Vad gäller riktlinjearbetenhar sådana arbeten inletts och flerkommer att startas för att skapa underlagför nationella riktlinjer, se ävenordförande Harald Almströms brev. Härföljer ett urval av synpunkter från medlemmarna.ST-utbildning• För få kurser.• Hur ska man kunna få en fullvärdigST-utbildning på alla olika typer avsjukhus?• Risk för att det dras ned på ST-läkarnasutbildning (men även specialisternasfortbildning) i spartider.• Att ST-utbildningens mål och riktlinjerinkorporeras i den faktiska verksamhetenpå klinikerna, inte bara bliren massa pappersexercis.• Gynspecialiten dras med samma problemsom andra opererande specialiteter,d.v.s. att ST-läkare inte lär sigatt operera. Detta känns som ettpotentiellt jätteproblem då erfarnaoperatörer går i pension framöver ochman inte i tillräckligt stor utsträckningskolat fram nya förmågor att ersättadem.• Kompetens bland nyblivna specialistläkareoch utländska läkare som kommeroch jobbar i Sverige. Ska manäntligen göra specialistexamen obligatorisk?Efterutbildning• Klinisk fortbildning. Efter specialistkompetensöppnar sig ett vacuum!• Kontinuerlig vidareutbildning avsamtliga specialister. Årliga "minimikrav".Kurser, deltagande i kongresser,ARG-rapporter, HTA-rapporter,workshops etc. kan räknas.• Den nya ST-utbildningen i kombinationmed ständiga besparingar i vårdengör att det mesta av utbildningsmedlensatsas på ST-läkarna och närman blivit specialist så kan man intelängre räkna med att få någon externfortbildning i någon större utsträckning.• I övriga delar av Europa är CME/CPDinfört när skall det införas i Sverige?(CME=Continuing Medical Education,CPD=, Continuing ProfessionalDevelopment)"Politik"• Lobba för svensk kvinnosjukvård somständigt får vika på foten för andra specialiteter.Figur 1 Figur 2ÅlderAntal16014012010080604020025-35 år 26-45 år 46-55 år 56-65 år >65 årAntal250200150100500Specialistkompetent Ob/GynA. Nej B. Sedan0-5 årC. Sedan6-10 årD. Sedan11-15 årE. Sedanmer än 15 årMEDLEMSBLADET 3/ 13 23


• Mer resurser till förlossningsvården!BM har gått ut i media. SFOG måstepresentera konsekvensanalys av någotslag.• Vårdvalsfrågor samt forskningsfrågor.Hur säkra resurser när produktionmäts i pinnar? Kartlägg, diskutera. Seratt SLL redan är långt på väg och attdet kan bli samma för alla. Ser attarbetsgivaren - läs offentlig förvaltning- i allt mindre utsträckning kommeratt bidra till föreningsaktiviteter• Organisationen av kvinnosjukvårdenär en viktig fråga. Med det menar jagt ex organisation av jourarbetet, operationskompetensenhos specialistersom är väldigt skev på de större sjukhusenoch frågor om vårdval. SFOGkan driva frågan genom att titta på hurde ser ut i andra nordiska länder, se pådemografin bland läkare aktiva i specialiteten-hurkommer det att se utmed antalet specialister om 5-10 åroch hur är de kompetensmässigt utrustadeför att klara uppdraget? Kanskeskapa ett forum där frågor kan tas upppå SFOG-dagarna precis som man tarupp andra medicinska frågor.• Lika vård för alla i landet! Det ska inteskilja så mycket mellan vårdgivare i ettså litet land. Detta gäller förstås intebara vår specialitet, men är uppenbarti frågor som gäller t.ex. IVF, PIGD,cancer och steriliseringar.• Resursoptimering. Vilka patienterskall vi behandla? Vad skall vi göra ochvad skall vi inte göra? Vad innebärframtidens sjukvård? Vad kräver sjukhusvårdoch vid vilka tillstånd kaninformation länkas och tolkas medpatienten kvar hemma? Hur kan vi iökande grad få datorkunskapsstöd viddiagnostik och behandling?• Professionen måste höja rösten gentemotarbetsgivarna!Riktlinjer• Standardiserade nationella handlingsprogramoch riktlinjer skall arbetasfram i ARG.• Fortsatt sammarbete med Barnmorskeförbundetså att vi i det praktiskaarbetet får klara riktlinjer för enoptimal sammarbete. Sammarbetemed Royal College och AmericanCollege. Dessa lägger ner ett stort arbetepå att ta fram nationella riktlinjersom vi säkert skulle ha nytta av att hakännedom om.Kvalité• Minska andel kejsarsnitt och sfinkterrupturer.• Kvalitén i vården - för stora variationeri riketFrågorna angåendeMedlemsbladetTack för alla svar, både ros och ris ochmånga förslag om hur tidningen skautvecklas.Av de som svarade läser 4 av 5 Medlemsbladet,60% läser det mesta och 19%läser från pärm till pärm. 38% vill ha entryckt tidning, 16% enbart en nättidningoch 45% säger ok till tidning på nätetmen anser det bättre med en tryckt tidning.Vi fortsätter med en tryckt tidningmen på sikt tror vi att utvecklingen, intebara inom SFOG, går mot enbart tidningpå nätet.DebattDet önskemål som dominerar för attutveckla Medlemsbladet sammanfattasunder rubriken debatt. Ni önskar artiklarsom väcker diskussion, artiklar om kontroversiellafrågor,"pros and cons", aktuelldebatt, samhällsfrågor och etiska frågor.Det har vi i styrelsen tagit fasta på ochskapar en ny debattsida i tidningen därett eller flera aktuella ämnen lyfts i varjenummer. Samtidigt öppnar vi ett forumpå hemsidan där man kan debattera dessaämnen. Välkomna både att debattera påhemsidan och maila in önskemål omdebattämnen.ArtiklarFler artiklar önskas med vitt skilda förslagpå innehåll. Det som återkommerfrån många är önskan om att nya avhandlingarska presenteras i Medlemsbladetliksom ST-arbeten samt fler referat frånkongresser och möten. Fallbeskrivningarönskas av många. Artiklar som presenterarde olika kvinnoklinikerna i Sverige,hur man jobbar, smarta lösningar påstruktur, schemafrågor, ST-utbildningetc efterfrågas.Vi i styrelsen av skrivit till alla verksamhetscheferför att uppmuntra democh deras medarbetare att komma medfallbeskrivningar, komma med tips ochråd på bra sätt att lösa utmaningarnainom kvinnosjukvården.När det gäller nya avhandlingar försökervi uppmuntra alla som disputerar attskicka in åtminstonde abstract översatttill svenska men man kan fortfarande presenterasitt arbete lite mer utförligt påcirka två sidor om man önskar. Vi uppmuntraräven alla ST-läkarna att skickain sina arbeten.Layout och innehållVi har tagit del av era synpunkter vilketjag hoppas kommer att märkas i tidningenfram över. Avseende layout och behovav att förnya tidningen har vi vägt för ochemot. En förnyelse efterfrågas men deflesta önskemålen gäller innehållet inteutseendet. En omarbetad layout kostaren hel del vilket också måste vägas in.Lars Ladfors, webbansvarig SFOGAnna Ackefors, redaktör förSFOGs Medlemsblad24MEDLEMSBLADET 3/ 13


SFOG debattI medlemsenkäten efterfrågades mer debatt i medlemsbladet. Vi startar i detta nummermed två frågor vi hoppas ska väcka er lust att debattera och öppnar samtidigt ett forum påhemsidan för era inlägg. För att kunna delta i debatten måste du vara medlem i SFOG, haregistrerat din mail på hemsidan och logga in. Läs, begrunda och kom med era åsikter ochtankar på www.sfog.seLåt oss diskuterasurrogatmoderskap!Statens Medicinsk Etiska Råd (SMER)har nyligen avgivit ett yttrande angåendeassisterad befruktning. Massmedia harframfört allt rapporterat kring den del avyttrandet som rör surrogatmoderskap.Efter en noggrann genomgång av forskningsfältetoch etisk analys har man kommitfram till att surrogatmoderskap börtillåtas i Sverige, men endast i fall av såkallat altruistiskt surroggatmoderskapmellan närstående.Etik Arg organiserade under 2010 och2011 två Tvär-Arg möten för att belysaoch diskutera ämnet. Mötena resulteradei ett antal frågor och några få slutsatser.Först och främst slogs fast att vi härbara kan diskutera och påverka lagstiftningi Sverige, medan det faktum attkvinnor i andra länder utnyttjas och saknargrundläggande rättigheter inte nödvändigtvisbetyder att svenska kvinnorska berövas sina reproduktiva rättigheter,exempelvis att vara surrogatmödrar.Svensk lagstiftning behöver anpassas tillrealiteten att genetiska barn till svenskaföräldrar föds utomlands genom surrogatmoderskap.De måste naturligtvisåtnjuta samma skydd och rättigheter sombarn födda i landet av sin biologiska mor.Även andra aspekter av idag tillgängligaartificiella reproduktiva tekniker saknartillämpningar i nu gällande lag. Börexempelvis individer som har sina ägg,spermier eller embryon i svenska biobankerha rätt att få ut dessa för eventuellassisterad befruktning utomlands närlokala prioriteringar satt stopp för provrörsbefruktning?Lagarna och rättstillämpningensaknar svar på den frågan.Mot slutet av diskussionerna föreföllmajoriteten förespråka att surrogatmoderskapbör vara tillåtet i Sverige underbegränsade former. Liksom SMER komockså gruppen kom fram till att endastaltruistiskt surrogatmoderskap kanaccepteras, dvs. att surrogatmodern integör någon ekonomisk vinst eller på annatsätt ersätts för annat än den merkostnadsom graviditeten medför för henne.Gruppen var något mera negativ änSMER till närstående surrogatmödrarvilka skulle kunna vara utsatta för psykologiskpress att "ställa upp" för en barnlössläkting. Surrogatmodern bör ocksåha samma rättigheter som andra mödrar,det vill säga rätt att avbryta graviditetengenom abort inom abortlagens gränseroch att behålla barnet när det är fött."Beställarna" bör ha mycket begränsademöjligheter att ställa villkor på henne,exempelvis genom att ha synpunkter påhennes livsstil. Barnets rätt till kännedomom sitt ursprung bör säkras genom liknandevillkor som vid spermie och äggdonation.Håller ni med? Åsikterna går isär ochkänslorna är starka i denna fråga.Lotti HelströmSFOGs vice ordförande och tidigaresekreterera i Etik-ARG.MEDLEMSBLADET 3/ 13 25


Obligatoriskspecialistexamen iobstetrik & gynekologi,är det bra?Argument för och emot har förts framoch diskuterats ingående. Frågan är vadnyttan är med en examination, vad somska examineras, var ribban ska läggas samtvem som bär det slutgiltiga ansvaret. Vårspecialistexamination bör harmoniserasmed hur examinationen ser ut i övriganorden och Europa. Det är svårt att utvärderaom specialistexamen medför att vifår nyblivna specialister som generellt setthar en bättre kunskap än om man integenomgår denna examination.SFOGs styrelse stödjer att specialistexameni obstetrik & gynekologi ska varaobligatorisk för alla som blir specialisteri ämnet. Att göra specialistexamen medföri de flesta fall att vederbörande individ,liksom den klinik hon/han arbetarvid, kommer att anstränga sig extra föratt bli godkänd i samband med examinationen,genom att se till att kunskapen ärgod i både bredd och djup. Många somidag har genomgått specialistexaminationenvittnar om att den sammanhållna tidför egenstudier som man då kunnat fåvarit mycket värdefull. Detta medför sannoliktatt man har mer teoretisk kunskapmed sig som nybliven specialist än omman inte genomgått examinationen.SFOGs styrelse ser även specialistexamensom ett sätt att identifiera individermed bristfälliga kunskaper generellt ellerinom vissa områden, liksom kliniker sominte kunnat erbjuda en tillräckligt bredutbildning. Dessa ska då erbjudas möjlighetatt tillsammans med sin verksamhetschefplanera och komplettera sinutbildning så att en acceptabel kunskapsnivåuppnås. Utbildningsnämndenbeslutar om vederbörande kan göra enkompletterande kunskapsinhämtningmed eller utan efterföljande examinationi utbildningsnämndens regi.Vad tycker du?SFOGs styrelse26MEDLEMSBLADET 3/ 13


OGUs ordförande informerarHallå kära medlemmar!Jag vill börja skicka en stor varm kramtill var och en av ST-läkarna i Östersundsom ordnat så fina utbildningsdagar föross. Mer om detta finns att läsa i rapportenfrån OGU-dagarna.En kompis till mig arbetar som lärarepå Lärarhögskolan. En kväll började vidiskutera utbildning och möjligheter tilllärande. Hon känner några läkare och harförhört sig en del om det utbildningsklimatsom råder inom vår profession. Honpåtalade att trygghet ger bättre möjlighettill inlärning. Hennes uppfattning var attvi ofta får lära oss saker självständigt, utantrygghet och menade att det är kontraproduktivtför framtida inlärning.Kanske är det då så att självförtroendetinte riktigt följer med den egna utvecklingenav praktiska och medicinska färdigheter.Jag har funderat lite på det däroch tycker hon har en poäng. Vi är allamänniskor och i behov av personligutveckling och feedback. När det gällerbarn så vet man att det är mycket bättremed uppmuntran och positiv feedback iuppfostran än med tjat och nedvärdering.Om man hjälper barnen och får dem atttro att de löst ett problem på egen handblir de stärkta och klarar det ännu bättrenästa gång. Jag vill absolut inte jämställaoss med barn men tror vuxna såväl sombarn behöver en viss trygghet för att fungeraoch utvecklas optimalt. Vi hoppasnu att vår kampanj "Ge kniven vidare"kan skapa ett bättre pedagogiskt och uppmuntrandeklimat inom den operativadelen av vår utbildning. Att vi genom tydligare,tryggare ramar och med ett bättrefeedback system kan få mer kompetentaframtida operatörer och mer nöjdainstruktörer. Mer finns att läsa om kampanjeni detta medlemsblad.OGUs styrelse har förnyats. Vi hälsaralla tre välkomna! Erik Ahlgren somansvarig för hemsidan och OGU-enkäten2014, Lina Bergman som representanti utbildningsnämnden och sist meninte minst Masha Nordqvist som viceordförande och ansvarig för OGUs delarunder SFOG-veckan 2014.Frågan om obligatorisk specialistexamenhar kommit upp inom SFOG. Vi iOGU har lämnat in våra synpunkterkring detta. Hela texten kan läsas påwww.ogu.se. Sammanfattningsvis ärOGU principiellt för en obligatorisk specialistexamenmed möjlighet för en inläsningsperiodoch en konstruktiv utvärdering.Vi tror dock att man noga måste seöver upplägget och att det är av stor viktatt kursutbud och målbeskrivning synkroniserasoch anpassas så att det får enlogisk följd och att kunskapskontrollerskall komma fortlöpande under ST. Vitycker det vore lämpligt med vissa obligatoriskakurser och att man examinerasi samband med dessa. Vidare tycker vi attdet måste vara en examen som stämmeröverens med övriga Europas krav. OGUtror även att man behöver mer än ett examenstillfälleper år för att inte fördröjatiden till färdig specialist för en stor andelav ST-läkarna. Detta heta ämne kan fortsättadiskuteras på SFOGs hemsida. Gåin och tyck till!Vidare arbetar vi just nu med det sistainför SFOG-veckan i Sundsvall. Vårvulvakurs har redan fått fullt av anmälningar.Kul! Vi kommer presentera merom "Ge kniven vidare" och håller ävenett symposium om tonårsgynekologi.Hoppas vi ses där! OGUs styrelse har ävenpåbörjat arbetet inför SFOG-veckan2014 i Varberg. Ämnena är inte spikade.Vi kommer sträva mot att få till en tilltvå kurser även nästa år.Efter årets lyckade program och deltagandei OGU-dagarna i Östersund, tarnu en mycket taggad grupp över och planeringenär i full gång inför 2014 iUddevalla/Trollhättan. Vi satsar även härpå ST-kurs med intyg. Fokus blir benigngynekologisk kirurgi. Sätt ett kryss ikalendern redan nu för 7-8/4 2014.Ni är alltid välkomna att höra av er tilloss med frågor kring ST, internationellautbyten och med synpunkter på vårtarbete!Önskar er alla en härlig sommar ochser fram mot att träffa många av er iSundsvall v 35!Malin SundlerMalin.sundler@gmail.comKvinnoklinikenSkånes Universitetssjukhus, MalmöMEDLEMSBLADET 3/ 13 27


"Ge kniven vidare"– vad visade enkäten?Som en del i kampanjen "Ge kniven vidare" (v.g. se artikel isamma nummer) har ni av OGUs styrelse ombetts att underfebruari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresseradeav hur vi som arbetar inom kvinnosjukvården upplever denkirurgiska utbildningen på våra kliniker. Om cirka ett år planerarvi att skicka ut en liknande enkät för att utvärdera kampanjen.Sammanlagt svarade 239 instruktörer och 191 ST-läkare påenkäten. Svarsfrekvensen kan vi tyvärr inte uttala oss om då detinte finns något register över antalet ST-läkare eller kontrollöver vilka specialister som är engagerade i den kirurgiska delenav ST-utbildning. Det finns inte heller någon uppdaterad maillistapå våra medlemmar, en del adresser i SFOGs register ärinte längre aktuella och det kom en del autosvar med ämnet"föräldraledig".Bland instruktörerna var 72% kvinnor och 28% män. Hela50% hade handlett yngre kollegor avseende kirurgiska färdigheteri mera än 10 år. Bland ST-läkarna var 85% kvinnor och15% män. Åldersfördelningen var enligt följande:ST InstruktörUniversitetssjukhus 41 40Regionsjukhus 16 11Länssjukhus 30 36Länsdelssjukhus 24 13Svaren på den övergripande frågan om hur vi upplever den kirurgiskautbildningen visar tydligt att vi har all anledning att arbetamed det här ämnet:Positivt är att flera av er instruktörer förhoppningsvis kommeratt arbeta kvar ett bra tag till så att vi fortfarande har möjligheteratt lära oss av er. Men, vi är inte "de yngsta" när vi blir specialisteroch det tar tid att bli en bra operatör. Det är för sentatt börja med den kirurgiska utbildningen som nybliven specialist.Av ST-läkarna som svarade var 10% i första, 13% i andra,29% i tredje, 19% i fjärde och 29% i sista året av sitt ST. 22%hade redan arbetat inom en annan opererande specialitet innande påbörjade sin nuvarande ST. 56% hade gått kurs i grundläggandekirurgisk teknik.Förutsättningar för den kirurgiska utbildningen skiljer sigavsevärt beroende på vilken sjukhus typ vi arbetar på. De somsvarade arbetade på (Alla svar framöver i form av %):Det kan diskuteras om vi ST-läkare har fel förväntningar vadgäller den kirurgiska utbildningen. Från samtal med våra STkollegorframkommer att ingen har blivit positivt överraskad,och om så många av oss har blivit besvikna så behöver vi funderapå hur vi antingen kan göra våra nya ST-läkares förväntningarmer realistiska eller hur vi kan utveckla den kirurgiskautbildningen.Liksom kampanjen "Ge kniven vidare" fokuserar enkäten påtre områden: organisation/struktur, ST-läkaren och instruktören.1. Organisation av den kirurgiska träningen på kliniken76 % av ST-läkarna svarade att det inte fanns (64 %) eller deinte kände till om det fanns (12 %) en målbeskrivning för vilka28MEDLEMSBLADET 3/ 13


ingrepp/delmoment de ska lära sig under en placering. Blandinstruktörerna var det däremot 59% som kände till en sådanmålbeskrivning på sin klinik.Det tillhör utbildningen att ta ansvar för patienten både innanoch efter operationen när man ska lära sig att bli en bra operatör.Instruktörerna anser att ST-läkarna får sköta in- och utskrivningeni mycket större utsträckning än ST-läkarna själva gör.Hur ofta får ST-läkaren skriva in/ut patienten?InskrivningUtskrivningST Instruktör ST Instruktöralltid 2 6 10 7oftast 35 67 49 68sällan 56 28 37 26aldrig 8 0 4 0En punkt som alltid kommer upp när vi diskuterar den kirurgiskautbildningen är kontinuiteten – både avseende typ avingrepp och att arbeta tillsammans med samma STläkare/instruktör.Det är lättare för instruktören att överlåta(delar av eller hela) operationen till en känd ST-läkare och detär lättare för en ST-läkare att ta initiativet och be om undervisningoch feedback om det är en instruktör som ST-läkaren har"stått med" förut. Det ger mera att ha tre hysterektomier sammavecka än tre stycken utspridda över ett halvår. ST-läkarna svaradedock att de aldrig (18 %), sällan (58 %), oftast (18 %), alltid(1 %) gjorde samma typingrepp upprepade gånger under ensammanhängande tidsperiod. Instruktörer och ST-läkarna varöverens om att det sällan bereds möjlighet att arbeta i sammateam under samma tidsperiod.Det är självklart att inte alla ingrepp lämpar sig för ST-läkarensom huvudoperatör men vi ST-läkare skulle ändå bli glada omvi fick lära oss vissa delmoment, t.ex. att öppna buken vid nedremedellinjesnitt, kontrollera hemostas eller lägga dränage innanfascian skall sutureras. Uppfattningen om hur ofta vi utnyttjarmera komplicerade ingrepp som undervisningstillfälle skiljersig avsevärt mellan ST-läkarna och instruktörer som har svarat.Utför du/Låter du ST-läkaren utföra delmomentav mera kompliceradeoperationer?Är ST-läkaren med påkompliceradeoperationer?ST Instruktör ST Instruktöralltid 1 6 2 10oftast 33 59 22 62sällan 58 36 50 26aldrig 8 0 27 2Kommunikation och gemensam planering är en förutsättningför att utnyttja operationstillfällen på bäst möjliga sätt somundervisningstillfälle men ST-läkarna svarade att de aldrig(43%), sällan (33%), oftast (21%), alltid (3%) brukar vara medpå operationsplanering. Återigen tyckte instruktörerna att STläkarnaär mera delaktiga än vad ST-läkarna själva tyckte: STläkarnaär aldrig (18%), sällan (36%), oftast (30%), alltid (15%)med på operationsplanering.De sista frågorna angående de strukturella förutsättningarnarörde möjligheterna att förbereda sig inför en operation. Omman tittar på svaren verkar första steget vara att informera (nya)kollegor om vilka möjligheter som finns:Finns det möjlighet tillsimulatorträning pådin klinik?Har du/ST-läkaren tillgångtill uppdateratinlärningsmaterial på dinklinik (t.ex. operationsatlas)?ST Instruktör ST Instruktörja 63 68 35 64nej 31 24 27 10vet ej 6 8 38 252. ST-läkarenOm vi ST-läkare vill få en bra kirurgisk utbildningså måste självklart första steget vara att vi förberederoch engagerar oss. Knyt- och suturteknik kan -i alla fall delvis - övas "in vitro", vi kan lära oss vilkaoperationsinstrument det finns och vad de heter såatt vi kan kommunicera tydligt under operationen.Att vi kan operationen i teorin och är insatta i patientensanamnes borde vara en självklarhet – förutsättningenär dock att vi får veta i god tid att vi skallvara operatör.Känner du dig säker på Behärskar du/STattknyta och suturera?/ läkaren namnen påBehärskar ST-läkaren operationsknyt-och suturteknik? instrumenten?ST Instruktör ST Instruktörja, helt och hållet 32 9 6 0till stor del 54 66 46 44sällan/enstaka 12 23 48 54inte/inga alls 2 1 1 3En möjlig tolkning av tabellen skulle kunna vara att vi anser osssom mer kompetenta än vad instruktörerna tycker att vi är?! –I detta fall är utvecklande feedback ett måste!MEDLEMSBLADET 3/ 13 29


Det som är bra är att vi ST-läkare själva kan förbättra vårutbildning vad gäller dessa aspekter genom att öva på teknikoch instrument, utnyttja simulatormöjligheter om de finns, tahjälp av filmer på internet, organisera ST-undervisning/regionalaST-dagar eller bjuda in företag som kommer och presenterarsina instrument eller erbjuder "knytkurser".Läser du på operationen Läser du på patientensså att du kan den i teorin? journal inför operationen?//Upplever du attUpplever du att ST-läkarnaST-läkarna inför ingreppet inför ingreppet är pålästaär pålästa vad gäller vad gäller patientensoperationsförloppet? anamnes?ST Instruktör ST Instruktöralltid 7 4 83 18oftast 61 64 15 72sällan 30 31 2 10aldrig 2 1 0 0Vidare skulle vi själva kunna ta initiativet, informeravåra instruktörer om vad vi önskar att lära oss vidingreppet och aktiv be om handledning.Instruktörerna och ST-läkarna är dock överens omatt ST-läkarna sällan talar om för instruktören vilkaförväntningar de har inför operationen: alltid (ST 5%/instruktör 2 %), oftast (36/39 %), sällan (50/56%), aldrig (9/3 %). Det här skulle var och en av osskunna börja med imorgon och vi hoppas att ni harnytta av checklistorna som vi har tagit fram tillsammansmed de andra ST-föreningarna!3. InstruktörenFrån ST-läkarens perspektiv är den "gode instruktören" insatt ivad ST-läkaren kan, funderar över, och planerar tillsammansmed ST-läkaren vilka utbildnings-moment det finns under operationenoch ger utvecklande feedback. Självklart blir allt dethär lättare om instruktören har fått operera flera gånger medsamma ST-läkare och haft möjligheten att bygga upp en personligrelation som tillåter att ge och ta emot feedback. Somdet ser ut idag, så upplever ST-läkarna rätt så ofta att instruktöreninte vet hur långt de har kommit, trots att instruktörernakänner att de oftast har koll på ST-läkarens kunskapsnivå.Planerar din instruktör För din instruktör ett samtalmed dig vem som ska med dig vad du ska lära diggenomföra vilka delar under den planeradeav operationen innan ni operationen?/Hur ofta förpåbörjat ingreppet?/ du ett samtal med ST-Hur ofta planerar du läkaren om vad han/honmed ST-läkaren vem behöver lära sig under densom ska genomföra vilka planerade operationen?delar av operationen?ST Instruktör ST Instruktöralltid 4 23 1 10oftast 32 62 10 50sällan 51 14 59 37aldrig 13 1 30 3I överenstämmelse med ovanstående frågor upplever ST-läkarnaatt de får mindre feedback än vad instruktörerna tycker deger (observera att ingen instruktör har svarat "aldrig"):Även om det kan vara så att såväl missnöjda ST-läkare liksomutbildnings-intresserade instruktörer är överrepresenterade, såär det 430 av kollegorna som faktiskt är involverade i ST-utbildningensom har svarat på enkäten. Materialet kan undersökasför kvinnor respektive män, stora respektive små sjukhus, äldreoch yngre kollegor men det skulle spränga ramen för vårt medlemsblad.Titta gärna in under www.ogu.se där ni kan hitta endel subanalyser och fri text svar!En sammanfattning av enkäten skulle kunna vara att vi tillstor del är överens om att det finns förbättringspotential. Vi iOGUs styrelse hoppas att kampanjen "Ge knivenvidare" kan hjälpa er att se över och förbättra möjligheternaför den kirurgiska utbildningen på erhemmaklinik!Tack till alla er som har svarat!Verena Sengpiel, Göteborgför OGUs styrelseKanske skulle vi kunna förhindra missförstånd om vi skullekommunicera bättre?30MEDLEMSBLADET 3/ 13


"Ge kniven vidare"– vad har hänt sen sist?!Med utskicket av enkäten och startskottetunder OGUs ST-dagar har kampanjennu börjat på riktigt! Om ni inte tidigarehar hört om projektet "Ge knivenvidare" är det en kampanj som nu drivsav sex ST-föreningar i hela Sverige: OGU(obstetrik och gynekologi), KIRUB(kirurgi), Epiphysen (ortopedi), BUS(urologi), Otoliten (ÖNH) och barnkirurgi.Syftet är att förbättra den kirurgiskautbildningen i vardagen och utnyttjavåra operationer på bästa möjliga sättäven som undervisningstillfällen.Under våren har ST-föreningarnainformerat om kampanjen via respektiveförenings medlemsblad, hemsidor ochartiklar i Moderna Läkare, Dagens medicinoch Läkartidningen. För att få en uppfattningom hur vi själva – både ST-läkareoch instruktörer – ser på den kirurgiskautbildningen idag och för att senarekunna utvärdera effekten av kampanjenhar varje ST-förening som plan att skickaut en enkät. Hur vi inom kvinnosjukvårdentycker att utbildningen fungerar kanni läsa i detta nummer. Tack till alla ersom har svarat på enkäten!Kampanjen fokuserar på tre områden:hur kan strukturen/organisationenunderlätta den kirurgiska utbildningen,vad kan ST-läkaren göra och vad kaninstruktören bidra med. Beroende på vilkenklinik man arbetar finns det dockolika förutsättningar och utmaningar,därför har vi rekryterat lokala representanter(helst både en/flera ST-läkare ochinstruktör/er) som kommer att drivakampanjen på hemorten och anpassarden till klinikens behov. I skrivande stundär det 39 av de 43 svenska kliniker medST-läkare inom gynekologi och obstetriksom har bestämt sig för att delta och utsettrepresentanter för att driva kampanjen.Namn och kontaktuppgifter till dessarepresentanter hittar ni via www.ogu.seom ni vill skapa kontakt för att samarbetamed grannsjukhuset eller i regionen.Eftersom OGU är den förening som harstartat kampanjen i Sverige så ligger viförst i tiden, men så småningom kommeräven de andra ST-föreningarna publiceralistor med sina representanter – så gåin på deras hemsidor och titta om ni kanhitta fler samarbetspartners på er klinik!Framförallt har vi arbetat med att sammanställakonkreta exempel på hur manskulle kunna förbättra den kirurgiskautbildningen och tagit fram ett kampanjmaterial.En PowerPoint med tillhörandemanuskript, affischer som informerarom kampanjen och checklistor som skahjälpa både ST-läkaren och instruktörenatt förbereda sig för det kliniska handledningstillfället.Materialet till "Ge knivenvidare" kan ni ladda ned på www.ogu.se.LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag)har tagit på sig att finansieraaffischerna och checklistorna tillkampanjen eftersom de anser att "Ge knivenvidare" bidrar till bättre patientsäkerhet.Affischer och checklistor har delatsut till de lokala representanterna underOGUs ST-dagar. Om er klinik ännu intehar fått materialet eller om ni behöveren ny leverans, hör av er till oss i OGUsstyrelse.Och sen var det dags. Måndagen den15 april ägnade vi "OGU-timmen" underOGUs ST-dagar åt "Ge kniven vidare".Vi presenterade kampanjen och en del avenkätsvaren, visade förslag på hur manskulle kunna påbörja kampanjen på hemmaplan,gick igenom materialet, deladeut affischer och checklistor till de lokalarepresentanterna. Självklart påbörjade viäven en diskussion om hur vi skullekunna förbättra den kirurgiska utbildningeni vardagen! En fråga som kom uppganska omgående är om vi inte ocksåskulle behöva utvärdera och diskutera dekirurgiska målsättningarna i den nya målbeskrivningen?Kan målen vara för lågtställda?Nu är det alltså "bara" att sätta igång.Vi ber er att maila in era idéer, förslag,koncept och material som ni kanske kommeratt ta fram så att vi kan lägga upp alltpå OGUs hemsida där andra kan inspirerasoch ta del av ert arbete. Det är exempelvisflera kliniker som redan har börjatmed att sammanställa operationsbeskrivningar!LYCKA TILL önskar er OGUs styrelse!Verena Sengpiel, GöteborgVerena.sengpiel@obgyn.gu.seMEDLEMSBLADET 3/ 13 31


Rapport från OGUs ST-dagar2013 i ÖstersundI år for vi till Jämtland för två fullspäckadeST-dagar på temat "interkurrentsjukdom och graviditet". Nytt för i år varatt deltagandet i ST-dagarna genereradekursintyg som täckte delar av delmål 2och 3. Ett genialt sätt dels att kommaundan de långa köerna för kursplatser ochdels att befästa den vetenskapliga nivånför programmet.Helgen innan ST-dagarna bjöd läkarnai Östersund in till två dagar i de jämtländskafjällen. Vi var ett 40-tal som togtillfället i akt att spendera helgen påStorulvåns fjällstation. Till självkostnadsprisfick vi två oförglömliga dagar medfantastisk natur, umgänge, utsökt matoch för de flesta en rejäl utmaning vadgäller konditionsförmåga (att bestigaGetryggen med stighudar och sen ta signer för fjället en gång per dag var tillräckligtför mig, andra hann betydligt mer!)Tack för ett oerhört välordnat och uppskattatinitiativ till samvaro, vi kommergärna tillbaka!På måndagen samlades vi på anrikahotell Gamla Teatern i centrala Östersund.Det vetenskapliga programmetinleddes med en föreläsning om graviditetsfysiologiav Lisa Lundström. Vi ficklära oss om MEOWS (Modified EarlyObstetric Warning Scoring System) somtill skillnad från MEWS accepterar enandningsfrekvens upp till 19 jmf 14 ochkräver minst 0,5ml/kg/h i urinproduktion.Dessutom tolereras inte lika högtsystoliskt blodtryck eller feber. Lisapåminde oss även om att gravida är känsligaför infektioner, sepsis är den vanligastedirekta orsaken till maternell död iStorbritannien enligt CMACE (Centerfor Maternal and Child Enquiries).Mödramortalitet var nästa viktigatema och redovisades av Lisa Parén frånMödra-Mortalitet-ARG som årligengranskar och redovisar inrapporteradematernella dödsfall i Sverige. Efter samkörningav dödsorsaksregistret och medicinskafödelseregistret har man funnit 54dödsfall 0-42 dagar postpartum 1997-2005 där tromboembolisk sjukdom, sepsissamt preeklampsi/eklampsi topparorsakslistan. Sena maternella dödsfall(43-365 dagar post partum) var 95 i antaletsamma period, cancersjukdom, suicidoch olyckor var de vanligaste orsakerna.Cancerincidensen är konstant men undergraviditet kan symptom på cancer manifesterassåsom anemi, viktnedgång,hematuri eller rektalblödning och manska inte underlåta att utföra malignitetsutredningunder graviditet! Riskpatienterär bl.a. flykting/asylsökande, kvinnormed språkproblem, missbruk, kontaktmed socialtjänst och de som söker MVCsent eller uteblir från besök.På eftermiddagen redovisade OGUsstyrelse bakgrunden och arbetet medkampanjen "Ge kniven vidare" som startarnu i vår och planeras pågå under ettår. Vi blev alla sporrade att lansera kampanjenpå våra hemmakliniker och fickbåde kampanjmaterial (lathundar, affischer)samt ett färdigt manuskript medPowerPoint-presentation på ett USBminne.Nu drar kampanjen igång!Representanter för flera ARG-grupperpresenterade sin verksamhet och bjöd inoss att bli engagerade i grupperna.Maria Sennström avslutade dagenmed en genomgång av graviditet ochhjärtsjukdom. Fysiologiska förändringarunder graviditet och förlossning belystesoch de olika grupperna av hjärtfel redovisades.Det är viktigt med förberedelsesamt multidisciplinärt omhändertagandeoch farligast med oupptäckt hjärtfelunder graviditet! En hjärtsäker förlossningär om möjligt vaginal, smärtfri (tidigEDA), minimal krystning (VE/tång),under noggrann kontroll av BT/puls samtOrganisationskommittén i Östersund.32MEDLEMSBLADET 3/ 13


minimal blödning och behandling av ev.anemi.På kvällen åt vi middag på RestaurangHov där vi fick en fin introduktion tilldet jämtländska köket – röding, ren, savoch hjortron! Underhållningen stodPatriks Combo för med jämtländskhumor på melodi. Festligheterna avslutadessom sig bör med dans till härligacovers.Tisdagen inledde Torgny Smedby"agasamt" (jämtska för bl.a. högtidligt)med reumatiska sjukdomars påverkan påfertilitet och graviditet samt graviditetenspåverkan på reumatiska sjukdomar.Vidare presenterades neurologiska sjukdomarunder graviditet av KarinPettersson som tipsade om en kommandehemsida som ska fungera som kunskapsbankför ryggmärgsskadade personeroch vårdgivare gällande bl. a graviditetoch förlossning för personer med ryggmärgsskadamen även andra neurologiskasjukdomar såsom MS och myasteniagravis. Håll utkik på facebook-sidan"Mamma pappa lam"!Malin Sundler höll i OGUs årsmötedär den nya styrelsen valdes och åretsarbete redovisades.Efter lunch fick vi en grundlig genomgångav kronisk njursjukdom och graviditetoch fick lära oss att grad avnjurfunktionsnedsättning är av störrebetydelse för graviditetsutfallet än typ avnjursjukdom. Inger Sundström Poromaaföreläste om endokrina sjukdomar ochgraviditet med fokus på thyreoideasjukdom.Endokrin-ARG arbetar med nationellariktlinjer som kommer under 2013!Det avslutande föredraget "Graviditet,fetma och gastric bypass" hölls på ett föredömligtsätt av OGU-medlemmen(!)Rebecka Kaplan Sturk. Hennes och fleraav de andra föreläsarnas presentationerfinns på OGUs hemsida för intresserade.Stort tack organisationskommittén iÖstersund och OGUs styrelse för lärorika,roliga och inspirerande ST-dagar!OGUs programunderSFOG-veckan 2013i SundsvallTisdagen har blivit vår alldeles speciella dag under SFOG veckan.Vi börjar med symposiet Ungdomsgynekologidär bl.a. tonårshälsa, preventionav oönskade graviditeter hos tonåringaroch juridik kommer att diskuteras.Detta symposium känns oerhörtaktuellt och dagsfärskt med hänsyn tillden nyutkomna ARG-rapporten.Nytt för i år är att OGU också anordnarkurs för ST-läkare inom Vulvasjukdomaroch STI senare under tisdagenvilket kräver separat föranmälan (kontaktaIda Gideonsson i OGUs styrelse).På kvällen ser vi fram mot en riktigthärlig kväll tillsammans alla ST-läkareoch nyblivna specialister. Det kommerbli lagom med aktiviteter för att lärakänna varandra lite bättre under helt ledigaformer och så lite god mat på det.Under hela veckan kommer OGUsstyrelse finnas tillgänglig för er vid en egenmonter. Kom dit med feedback, frågoreller bara för att lära känna oss!Vi ser fram mot att träffa er i Sundsvall!Med Varma HälsningarOGUs styrelseDu har väl anmält dig!www.sfogveckan.seAnnika Holmberg, ST-läkare, Lasarettet iYstadMEDLEMSBLADET 3/ 13 33


Förslag till tidsplan förST-läkarnas vetenskapligaarbeteI specialistutbildningen ingår numera attgöra både ett vetenskapligt och ett kvalitetsarbete.Syftet med att införa ett vetenskapligtarbete under specialistutbildningenvar i första hand att den färdigaspecialisten ska kunna tänka och ageraevidensbaserat i klinisk verksamhet. Vikommer sannolikt att få se andra positivaeffekter, som att den kliniska forskningenblir en naturlig del i det kliniskaarbetet och en integrerad del i läkargärningen.Det är mycket en ST-doktor ska hinnamed under sin utbildning. Handledarenhar en viktig roll i planeringen. När detgäller det vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetethar SFOG föreslagit minsttio veckor som en tidsram, varav kvalitetsarbetettar cirka två veckor. Det är lättatt skjuta det vetenskapliga arbetet påframtiden och tänka att det blir mot slutetav ST. Men, som med mycket annati livet, allt tar längre tid än vad man tror.Framför allt tar det tid mellan arbetsinsatserna.Handledaren ska ha tid atthandleda, ansökningar ska skrivas, manuskriptska läsas etc.Inom kvinnosjukvården på SahlgrenskaUniversitetssjukhuset, har jag fåtten rolig arbetsuppgift, nämligen att haett övergripande ansvar för ST-läkarnasvetenskapliga arbete. Jag har skissat på entidsplan som kan ingå i ST-planeringen.Den kommer vi ha som ett underlag fören gemensam diskussion med alla STläkarnapå kliniken vid ett möte före sommaren.Men den kanske kan vara avintresse även för andra klinikers ST-läkare.Så här kommer ett förslag till tidsplan.Tidsplan för ST Vetenskapligt arbeteFörberedelser:Räkna med att det tar ett år, aktiv tid cirka 3 veckor, fördelat under året.Hitta handledare (disputerad eller disputerad bi-handledare)Skissa på projektplanLitteratursökningLitteraturstudierEndNote (referenshanteringsprogram) utbildningDiskutera projektplan med ansvarig person eller grupp för ST vetenskapligt arbeteEv. söka anslag för projektet, etikansökan, statistikhjälp mmSkriva etikansökanFärdigställa projektplanBeställa datautdrag (om registerstudie)Kurs i Forskningsmetodik någon gång under åretAktivt projektarbete:Cirka 4 veckor gärna sammanhållet, beroende på typ av datainsamling.Materialinsamling- klinisk uppföljning- registerdata- retrospektiv journalgenomgång- laboratorieförsök- systematisk litteraturöversiktDatabearbetning och analysFärdigställande:Cirka 2 veckor, ej i följd.Skriva rapport/abstrakt/artikelPresentera arbetet på kliniken, SFOG mmTill specialistexamenAnnika StrandellVetenskaplig sekreterare34MEDLEMSBLADET 3/ 13


Specialistexamen iObstetrik & Gynekologi 2013Skrivningen består av 12 fallbaserade kortsvarsfrågor. Totalt omfattar skrivningen 120 poäng. Skrivtidmax 5 timmar. Hela skrivningen med svar finns på SFOGs hemsida under fliken utbildningFråga 1Du är nattjour, klockan är 20.30. BarnmorskaGunilla ringer för smärtlindringav sin förlossningspatient. De har redantestat lustgas, kvaddlar & akupunktur vilketinte längre fungerar och hon vill hahjälp NU!a) Vad vill du veta innan rekommendationav smärtlindringsmetod och varför?(1p)Du tittar på patientens partogram:b) När har förlossningen startat?Motivera ditt svar. (2p)Patienten har opererats för lumbalt diskbråckvarför hon inte kan få en epiduralbedövning.Ni kommer överens om atttesta med en paracervikalblockad.c) Vilka kontraindikationer mot epiduralbedövningfinns det? (1p)d) Vad bedömer du innan du läggerparacervikalblockaden? Motivera! Hurgenomför du momentet praktiskt? (2p)Nu är klockan 23 och Gunilla ringer igen.Patienten har spontana värkar, hon blevhyfsat bra smärtlindrad med paracervikalbedövningmen nu "tycker Gunillainte om CTGet".Detta är partogrammet och CTG:e) Analysera och klassificera CTGet!(2p)f) Vad gör du och hur handlägger du förlossningenvidare utifrån dina undersökningsfynd?(2p)Fråga 2Anna är 41 år, väntar sitt första barn ochträffar dig på specialistmödravården itidig graviditet. Anna har ett BMI på 31,är frisk och icke rökare. Hon uppger dockatt hennes syster haft en blodpropp ochbehandlats med Waran. Anna vill därförkoagulationutredas och du tycker attdetta verkar rimligt.a) Vilka prover ordinerar du och påverkasnågot av dem av normal graviditet?(2 p)Du får tillbaka provsvaren och du bedömeratt faktorerna ligger på adekvat nivå.b) Hur informerar du Anna och rekommenderardu någon behandling? (2p)I graviditetsvecka 25 träffar du åter Anna.Hon har haft högt slumpblodsocker påsitt besök på MVC.c) Hur ställs diagnosen graviditetsdiabetes?(1p)?Anna får diagnos graviditetsdiabetes.d) Anna undrar varför det finns en ökadrisk att få diabetes under graviditet. Vadsvarar du? (1p)Veckorna går och Anna behandlas medinsulin. Detta fungerar väl även om blodsockernivåernaibland ligger lite högt.Anna får spontan förlossningsstart i vecka41. Förlossningen blir långdragen och dublir inkallad som jour. Klockan är 07.00.Anna uppger att hon absolut inte orkarlängre. Anna och barnmorskan ber digatt lägga en sugklocka för att avsluta förlossningen.Fosterljuden är normala.Partogrammet ser du nedan.e) Vad gör du? Motivera. (4p)Fråga 3Ylva är omföderska, född 1981, och harett elektivt sectio på grund av säte och ettPN (partus normalis) bakom sig. Honkommer för kontroll på grund av blödningi vecka 28+3. Det framkommer atthon blött som en normal mens sedannågra timmar tillbaka och att blödningenfortfarande pågår sparsamt.MEDLEMSBLADET 3/ 13 35


a) Vad gör du? (2p) Vilka differentialdiagnoseröverväger du? (1p)Vid undersökning noteras att placentaligger i bakvägg och att dess nedre kantligger 2,5 cm från inre modermunnen(IMM).b) Hur planerar du fortsatta kontrollerpå grund av detta? (1p)Blödningen avstannar spontant och patientenfår så småningom gå hem. Nästagång du ser henne har hon kommit tillvecka 41+1 och det är beslutat att honskall induceras på grund av vattenavgångutan värkar (PROM).c) Vilka risker finns vid induktion ochvarför har man beslutat om induktion?(2p)När du gör vaginalundersökning är detutplånat och öppet 3 cm. Du känner litehinnor kvar som du gör hål på och dåkommer mekoniumfärgat fostervatten.När det gått två timmar och värkarna intekommit igång ordinerar du syntocinondropp.Efter ca en timme tillkallas du pågrund av påverkade fosterljud. Pat har nuregelbundna sammandragningar. Vargod se bifogad kurva.d) Vad gör du nu? Motivera. (2p)Fosterljuden återhämtar sig och kurvannormaliseras.Efter 3 timmar tillkallas du igen akutpå grund av påverkade fosterljud. Vid VUär det öppet 7 cm, föregående fosterdel(huvud) är ovan spinae. Riklig pågåendeblödning. Var god se bifogad kurva.e) Vad gör du nu? Motivera. (1p)En timme postpartum tillkallas du akutpå grund av stor vaginal blödning hosovanstående patient.f) Vilken differentialdiagnos är mest sannolik?(1p)Fråga 4Matilda, en 19-årig kvinna kommer idagtill din mottagning efter hänvisning frånbarnmorska. Matilda har en p-stav(Nexplanon) insatt för åtta månadersedan efter en abort. Alltsedan hon fickdenna insatt har hon haft konstanta småblödningar,vilket hon inte hade en aningom att man kunde få. Hon vill nu ta bortsin stav. Barnmorskan som skulle göradetta kunde inte palpera staven ochMatilda kommer därför till dig.a) Vilken information om blödningsmönstretborde Matilda ha fått i sambandmed rådgivningen? (2p)b) Hur går du nu tillväga för att ta borthennes p-stav? (3p)När ni beslutat er för fortsatt handläggningav p-staven kommer ni till diskussionom fortsatt preventivmedelsanvändning.Matilda har 2 aborter i anamnesen.Hon har ingen fast partner idag. Honhar innan hon fick p-staven använtCerazette som hon tyckte fungerade bra.Hon röker ca 10 cigaretter per dag ochhar ett BMI på 29. Matildas pappa hadehjärtinfarkt för något år sedan – han är51 år idag. Matildas mormor och mosterhar haft bröstcancer.c) Diskutera och värdera eventuella preventivmedelsvalutifrån hennes hereditet.(2p)Matilda själv vill ha p-piller.d) Kan hon få det? Vad rekommenderardu? Motivera och beskriv hur du resonerar.(3p)Fråga 5Maria är en 33-årig 2-föderska som sökergynmottagningen då hon har haft entyngdkänsla i underlivet sedan någonmånad. Hon är tidigare frisk, rökare,aldrig tidigare bukopererad och har ettBMI på 34. Hon äter inga mediciner ochhar inga allergier. Du undersöker henneoch fastställer att hon har en ovarialcystapå vänster sida. Cystan är 10x12 cm storoch ultraljudsmässigt misstänker du endermoid. Du informerar Maria om dettafynd och hon uppsätts för laparatomimed resektion av cystan om två månader.Maria får information om hur operationengår till och vad hon kan förvänta sigav tiden runt och efter operationen.a) Är det något annat du bör informeraMaria om vid dagens besök? (1p)Efter 6 veckor är det dags för operation.Du pratar med Maria strax innan operationen.Därefter kommer narkossköterskanför att hämta patienten till operationssalen.Ditt sjukhus arbetar enligtWHO checklista.b) Vad är det, varför är det infört ochvilka delar ingår? För full poäng krävsatt varje delmoment kort beskrivs. (4p)Efter operationen ringer du till vårdavdelningenför att rapportera om patienten.Du har nyligen gått en utbildningdå det gäller kommunikation där manberättat att en av de vanligaste bakomliggandeorsakerna till tillbud och händelseri vården är att det på ett eller annatsätt brustit i kommunikationen mellanpersoner eller olika verksamheter.c) Hur ska du rapportera för att förebyggakommunikationsmisstag? (2p)Vid rapporten till avdelningen frågarsjuksköterskan hur ofta MEWS kontrollerska utföras.d) Vad är MEWS och vilka variableringår? (3p)Fråga 6Klockan är 02.00 och du är nattjour pågyn-akuten. Barnmorskan sticker inhuvudet och säger att du måste kommadirekt. Det är en 42 årig kvinna "som blöderoch mår inte alls bra"! Du kommertill patienten som är gråaktigt blek, mårilla, svarar på tilltal. Blodtryck 80/60.Puls 110.a) Vad ordinerar du omgående till barnmorskan?(2p)Det visar sig att patienten har ett positivtgraviditetstest.b) Vilka övriga undersökningar/provtagningarvill du göra (och varför) föratt så snabbt som möjligt komma till endiagnos? (1p)En tänkbar differential diagnos är mola.36MEDLEMSBLADET 3/ 13


c) Vilka andra differentialdiagnoser tänkerdu på? (1p)Du gör din vaginala ultraljudsundersökningoch bilden ser ut så här:d) Du misstänker alltså en mola-graviditet– vad är det och hur vanligt är det?(1p)e) Vad är skillnaden mellan komplettoch partiell mola? (2p)Du står på akuten och patienten fortsättaatt blöda rikligt.f) Vad gör du nu? Vilka övervägandengör du? (2p)Allt går bra. Och patienten kan gå hemdagen därpå.g) Hur ställs diagnosen Mola hydatidosa?Varför och hur behöver en patientmed diagnosen följas upp? (1p)Fråga 7Ett par, en 25-årig man (säljare) och en25-årig kvinna (ekonom) söker för barnlöshet.Hon är 1-gravida med en legalkirurgisk abort i tonåren. Sedan abortenhar hon stått på p-piller och haft regelbundenmens. Hon är frisk, men hade enperiod i samband med studenten när honminskade kraftigt i vikt. Då de önskadefå barn slutade hon med p-piller för ettknappt år sedan och har sedan dess intefått mens. Mannen har förutom ett parlunginflammationer varit frisk. Han äropererad som barn (har ett ärr i ljumsken)men kan inte ange varför. Hon löptränarregelbundet.a) Vad är av betydelse i anamnesen? (2p)b) Vad är möjliga orsaker bakom patientenssekundära amenorré? (1p)c) Hur lägger du upp den basala utredningen(obs. redovisa den stegvis)? (3p)d) Makens spermaprov visar vid två tillfällenazoospermi. Vad innebär detta?(1p)e) Vad kan vara orsaken bakom? (1p)f) Vad blir din fortsatta åtgärd/ erbjuderdu nu för behandling? Resonera medparet. (2p)Fråga 8Eva 37 år söker för svår klåda i underlivet.Vid undersökning misstänker dusvampinfektion.a) Ange 3 prover som vid behov kan förstärkadiagnostiken! (3p)b) Ange 2 differentialdiagnoser! (2p)c) Vilket prov är avgörande för att skiljapå svamp och dessa diagnoser? (1p)d) Hur många svampinfektioner per årkrävs minst för att infektionen skallbetraktas som kronisk? (1p)e) Hur behandlar du kronisk svampinfektion?(2p)f) Hur behandlar du klåda och utslag ivulva vid svampinfektion? (1p)Fråga 9Karin, 57 år, 2-para, söker med ca ett årsanamnes på urinträngningar både dagoch natt samt ibland läckage. Hon läckeroftast inte vid hosta och nysning. Dumisstänker trängningsinkontinens.a) Ange tänkbara orsaker till träningsinkontinens!(3p)b) Vilken utredning gör du nu? (4p)Du hittar ingen specifik orsak och ställerdiagnosen idiopatisk trängningsinkontinens.c) Ange tänkbara behandlingar med deenklaste först och de mer avancerademot slutet. (3p)Fråga 10Stina, 38 årig II-para söker på gyn-mottagningendå hon sedan drygt en månadtillbaka noterat en förändring i underlivet.Hon har inga besvär av klåda ochsveda.Vid gynekologisk undersökning ser dudetta:a) Vilka differentialdiagnoser kan varaaktuella? (2p)b) Hur säkerställer du diagnosen? (1p)För vulvadysplasi används VIN 1, 2 och3.c) Vad står förkortningen VIN för? (1p)d) Vilka etiologiska orsaker anses liggabakom VIN? (2p)e) Ange lämplig åtgärd eventuelltbehandling för VIN. Motivera! (4 p)Fråga 11Judit, 33 årig III-para söker akut p.g.a.diffusa smärtor nedtill i buken. Hon ärtidigare frisk och har regelbundna menstruationer.SM för 3 veckor sedan. Dugör en gyn-undersökning och palperar enoöm resistens på vänster sida vilket föranlederatt du gör vaginalt ultraljud.a) Hur bedömer du som blivande specialistdenna ultraljudsbild? (2p)b) Vilka blir dina differentialdiagnoser?(2p)Du konsulterar en kollega på kliniken ochni diskuterar ultraljudsbilden och sannolikdiagnos.MEDLEMSBLADET 3/ 13 37


c) Vilken typ av cysta rör det sig troligenom? Motivera varför. (2p)d) Vad blir din åtgärd i detta fall? (1p)e) Hur skulle du handlägga fallet omkvinna vore postmenopausal? (1p)f) Om du eventuellt beslutar dig för operationoch finner vegetationer på cystansutsida, hur skall du då fortsätta operationen?(2p)Fråga 12Du har idag mödravård. Först på "dagenslista" finns Sandra Johansson, en 18-årigkvinna som enligt anteckningen i mödravårdsjournalenidag borde vara i vecka 14men osäkerheten är stor. Hon bor på ettungdoms/behandlingshem och personaldärifrån kontaktade mottagningen för tvåveckor sedan. Sandra fick omgående entid till barnmorska och dagens läkarbesökbokades, men hon uteblev från detplanerade besöket hos barnmorskan fören dryg vecka sedan. Hon har inte haftnågon tidigare kontakt med kvinnosjukvårdeneller mödravården. Sandra kommernu tillsammans med en stödperson.a) Du behöver få en adekvat anamnes.Vilka frågor ställer du till Sandra?Motivera! (4p)Du ordnar så att Sandra omgående kanfå en tid för ultraljud och träffar Sandraigen senare samma dag. Ultraljudsundersökningenvisade att Sandra är längregången än vad du förmodade - v 17+2.Normal fosteranatomi. Hon är "90 %säker" att hon vill fullfölja graviditetenmen vill ändå att du informerar henneom abort.b) Vad säger abortlagen om graviditetsavbrytandei denna tidpunkt? Vilka ärgränserna och vad gör man om dessaöverskridits? (2p)Sandra är på barnmorskekontroller varannanvecka och allt fortlöper till en börjanfint. En kväll några månader senareär du jour. Det visar sig då att Sandrakommit in till förlossningen under dagendå barnmorskan reagerat på att Sandras"mage" inte har vuxit. Sandra är nu i graviditetsvecka31. Ultraljud har genomförtsoch visar ett påtagligt tillväxthämmatfoster och det är ett påverkat flöde iumbilicalisarären. Sandra har blivitinlagd men du blir nu kallad till BB dåhon håller på att packa sin väska och gå.När du möter Sandra har hon precis varitute och rökt. Hon är ångestfylld, intepåverkad men har en påtaglig abstinens.Hon säger att hon inte står ut med attvara på sjukhuset. Du pratar lugnt medhenne om farorna för barnet men "detskiter hon i" – hon står inte ut. Du funderaröver vilka möjligheter du har attagera.c) Vad kan du göra? Finns det något juridisktstöd för någon form av tvångsomhändertagandeav Sandra för att skyddafostret? Resonera och motivera. (4p)38MEDLEMSBLADET 3/ 13


Den oändliga reproduktionenDen 12.e februari hölls ett symposium i Lunds lasaretts stora aula där en intresserad ochnyfiken allmänhet skulle få lyssna på och diskutera de senaste landvinningarna inom denhumana fortplantningens område där det för närvarande pågår en dynamisk och hastigutveckling.Vi ville dels ge en bakgrund, presentera ett nuläge och avsluta med ett framtidsperspektivur både medicinteknisk och legal synvinkel. Även om utgångspunkten var ett svensktperspektiv hade en känd dansk forskare och en forskare med bred nordisk bakgrund inbjuditsatt delta. Efter en faktapresentation avslutades mötet med en bred diskussion till vilkenprofessor Göran Hermerén med specialistkompetens inom såväl medicinteknik sometik och lagstiftning inom detta ämnesområde inbjudits. Vi som arrangörer kunde glädjaoss åt en intensiv och livlig eftermiddag tillsammans med cirka 350 vetgiriga åhörare.Svensk TV bevakade hela mötet och har sänt ”Den oändliga reproduktionen” iKunskapskanalen. Ni som är intresserade kan finna hela produktionen på följande länkNi som vill följa hela programmet kan gå in på länken:http://www.ur.se/Produkter/175494-UR-Samtiden-Den-oandliga-reproduktionen-Franstork-till-provror?q=provr%25C3%25B6rSkriften ”Den oändliga reproduktionen” delades ut till samtliga deltagare.Lars HambergerDen gränslösa reproduktionenReproduktionsförmågan hos människan,såväl naturlig som konstgjord, är ettområde, som sedan tusentals år diskuteratsur såväl moraliska, filosofiska, religiösasom politiska synvinklar. Stora landvinningarpå det medicintekniska området,bl a uppmärksammat genom 2010-års nobelpris i medicin till professorRobert Edwards, England, har på ett fundamentaltsätt förbättrat människansmöjligheter inom reproduktionsområdet.De medicinska områden där avgörandeframsteg gjorts är ökad kunskapom reproduktionsorganen och sexualhormonernasamt bättre vetskap kring hurgamet (äggcell och spermie) – produktionoch befruktning fungerar i detalj. Ettannat viktigt framsteg har varit de ökadekunskaperna inom frysbevaring av såvälgameter och embryon (befruktade ägg)som av ovariella och testikulära vävnader.Men samtidigt har framstegen iblandtill och med försvårat människans rättigheteroch möjligheter. Exempelvis harden katolska kyrkan reagerat negativt påovannämnda nobelpris. Vidare har möjligheternaatt hjälpa barnlösa par ej alltidgått i takt med politiska uppfattningar.Detta har bl a medfört en varierandelagstiftning i skilda länder, vilket lett tillkraftig ökning i vad som fått beteckningen"reproductive tourism" eller någotmjukare "cross border reproductive care".Det vill säga barnlösa par söker sig tillländer där det är tillåtet med åtgärder föratt avhjälpa parets problem.Initialt (från år 1978) utfördes mestadelsså kallad konventionell IVF (in vitrofertilisering – provrörsbefruktning) behandlingdär ägget fick "bada" i ett stortöverskott av spermier i en inkubator. Omspermierna var få och/eller hade dåligrörelseförmåga kunde i stället en enstakaspermie fångas upp i en pipett och injicerasin i äggets cytoplasma. Dennametod som utvecklades i Bryssel 1991fick beteckningen intracytoplasmatiskspermieinjektion (ICSI). Till en börjananvändes denna metod endast i fall avsvår manlig subfertilitet men med årenhar den alltmer kommit att ersätta konventionellIVF även på andra indikationer.Risken för att "fel" spermie väljs utnär naturen själv inte får bestämma harlett till utvecklandet av en förfining avICSI-metoden där man under hög förstoringi mikroskopet söker finna de spermiersom morfologiskt ser mest normalaut. Metoden har fått beteckningen intracytoplasmicmorphologically-selectedsperm injection (IMSI) och har redanvisat positiva resultat både vad gäller fertiliseringoch fosterutveckling. Ytterligareförfiningar av teknikerna på detta områdeutarbetas för närvarande.Gametdonation har äntligen blivit tillåteti svensk lag men endast under förutsättningatt donatorerna är kända i relationtill barnet. Däremot är gametdonationtill ensamstående kvinnor fortfarandeförbjudet liksom embryodonation. Iintilliggande landet Danmark får gametdonationendast ske anonymt och ensamståendekvinnor har rätt till behandling.Rättsläget när det gäller frysbevaringär också föremål för en varierande lagstiftningi olika länder. Således får man iSverige frysbevara gameter samt ovarielloch testikulär vävnad i obegränsad tidmedan den maximalt tillåtna tiden förfrysbevaring av embryon är fem år.Surrogatmoderskap (när livmodernsaknas eller ej fungerar) har sedan metodenförst introducerades i början av 1980-talet antingen varit helt förbjudet elleromgärdat av en rad bestämmelser ochMEDLEMSBLADET 3/ 13 39


villkor, som resulterat i att svenska parsom önskat använda metoden, sökt hjälputanför Sveriges gränser. Till en börjandelade man upp metoden rent medicintekniskti något som fick beteckningen"partial surrogacy" där surrogatmammansjälv bidrog med äggen och befruktningenskedde med insemination eller IVFteknik.Denna metod är idag helt ersattmed vad som fått benämningen "full surrogacy"eller "gestational surrogacy" därsurrogatmamman ej bidrar biologisktmed ägg utan bara "lånar ut" sin livmoderunder graviditeten. En rad medicintekniskasåväl juridiska som moraliskafrågor kan dock skapa problem, sommåste lösas före metodens godkännandei Sverige. En annan central fråga i dettasammanhang är om mer än ett embryo itaget ska få inplanteras i surrogatmammanslivmoder, eftersom tvillinggraviditetanses öka komplikationsriskerna försåväl moder som barn. När möjligheternai framtiden vidgas till att omfatta ävenhomosexuella och lesbiska par samtensamstående män blir de olika kombinationsmöjligheternamånga och ur legalsynvinkel föreligger mycket varierandelagstiftning i olika länder.En ytterligare omtvistad fråga i dettasammanhang är om preimplantatoriskgenetisk diagnostik (PGD) får utföras förkönsbestämning och/eller annan genetiskdiagnostik på det befruktade äggetföre återinförande i livmodern i syfte attöka chanserna för nedärvning av vissaegenskaper. Under senare år har alltflerforskningsrapporter publicerats som visaratt mer omfattande genetiska bestämningarkan utföras på embryon (ca 200st) liksom bestämning av embryots förmågaatt syntetisera proteiner (ca 2000på blastocyststadiet). Även metaboliterfrån dessa tidiga embryon kan mätas ochi framtiden få stor betydelse för att bedömaembryots egenskaper och kvalitet. Såkallade enäggstvillingar komplicerar bildenytterligare. Egentligen kunde de likagärna fått beteckningen enspermietvillingar.Lesbiska par kan kanske inom ensnar framtid tekniskt sett få ett ägg frånden ena kvinnan befruktat med ett äggfrån den andra vilket visats fungera djurexperimentellt.I den situationen skulledock endast flickor kunna bildas.I ett nyligen publicerat fall har sångarenElton John med sin manlige partner"mixed the cards" i en surrogatmoderskapssituation.De ägg som befruktadeshade inkuberats i en blandning av bäggesspermier. Att modern DNAteknikmed lätthet kan bestämma det genetiskafaderskapet var kanske något som dethomosexuella paret aldrig informeratsom.Sammanfattningsvis kan i belysningav ovanstående exempel konstateras, attmöjligheterna medicintekniskt är såmånga att en lagstiftning blir svår och attlegitimt bruk lätt kan övergå till ett missbrukav de medicintekniska möjligheterna.I cirka 40% av världens länder hardock surrogatmoderskapet ansetts varaen legal tillämpning dock oftast endastunder förutsättning att ingen oskälig ekonomiskersättning utgår eller tvång förekommeroch att det är den enda möjlighetenför paret att få egna biologiska barn.I USA förekommer dock redan att surrogatmoderskapanvänds som metod föratt en kvinna inte genom en graviditetska riskera att förlora sitt utseende (specielltskådespelerskor). Sverige hör fortfarandetill den dryga hälft av världensländer som ställer sig avvisande. Ett litetantal länder har aktivt valt att ej alls regleradenna tillämpning av reproduktionsteknologin.Den svenska lagstiftningen, vadbeträffar gameter, togs sannolikt fram föratt kunna bibehålla fertiliteten eftertumörbehandling och/eller cytostatika,som oftast påverkar gametfunktionennegativt. Ett par lyckade försök med äggfrysninghar hittills lett till tre fullgångnagraviditeter i Göteborg. Sannolikthade inte lagstiftarna räknat med attdenna teknik i framtiden också kommeratt kunna användas till så kallad "socialfreezing" där man bevarar sina unga ochhögkvalitativa ägg för att användas föregen eller andras reproduktion långt senarei livet. Samma resonemang kan ävenöverföras till spermier där man underrelativt lång tid utnyttjat frysbevaring itumörfall. Även om bägge testiklarnamåste avlägsnas kan fertiliteten såledesbevaras. Den ovan nämnda användningenmed så kallad "social freezing" kan iframtiden få en allt större betydelse särskiltmot bakgrunden av nya forskningsresultatsom visat attspermier från äldre män uppvisar ettökande antal genetiska avvikelser som kanfå negativ betydelse för avkomman(autism, schizofreni). Luftföroreningar,speciellt i storstäder och gifter i vår födahar också under lång tid förknippas mednegativ påverkan på såväl spermiekvalitetsom kvantitet.Vilka alternativa metoder skulle dåkunna stå till buds och te sig mer attraktivaför par där kvinnan inte har en fungerandelivmoder? En metod, som fåttstor massmedial uppmärksamhet underde senaste åren, är livmodertransplantation(en kvinna donerar sin livmoder tillen annan). Metoden, som redan har diskuteratsi mer än 50 år, blev i sambandmed utvecklingen av IVF och surrogatmoderskapmindre aktuell men har nuåter fått entusiaster, som bl a hävdar attden ur religiös (islam) synvinkel skullevara att föredra. Rent tekniskt inledsmetoden med att en donerad livmodertransplanteras till kvinnan, som sedan fårförsöka bli gravid med hjälp av IVF. Föratt undvika avstötning av det transplanteradeorganet måste immunosuppressionanvändas under hela graviditeten ochförlossningen måste troligen ske med kejsarsnitt.Proceduren är således mycket kompliceradoch förenad med risker för såvälmoder som barn i jämförelse med surrogatmoderskap.Så länge surrogatmoderskapej är tillåtet i Sverige ser vi fram emotutvecklingen av livmodertransplantationsom ett tänkbart men kostbart alternativ.Den första livmodertransplantationenmellan mor och dotter har nu utförts iSverige och vi kommer att med spänningfölja kommande graviditet.I år är det 30 år sedan Nordens ochSveriges första "provrörsbarn" föddes iGöteborg. Många är de kvalificerade klinikernai vårt land som hjälpt barnlösapar med dessa tekniker, hittills resulterandei ca 45000 barn.Vi, som har haft40MEDLEMSBLADET 3/ 13


glädjen av att följa denna dramatiskautveckling rörande förbättrad reproduktionsförmåga,är helt övertygade om atti framtiden kommer ständigt nya alternativametoder som befäster "den gränslösareproduktionen".Låt oss kort spekulera över några möjligheter:Utnyttjande av en operativt konstrueradcolon- eller ileumreservoar (ett slutettarmsegment som en behållare iställetför livmodern) är en ännu ej praktisktillämpad metod. Operationen som innebärdelning av ett tarmsegment som slutesi båda ändar och inte påverkar någravitala delar eller funktioner i kroppen.Reservoaren har på insidan en slemhinna,som torde vara nära nog idealisk förimplantation av ett befruktat ägg(embryo). Så kallad ektopisk graviditet(patologiskt etablerad graviditet utanförlivmodern) i tarmslemhinnan är kändsedan länge. Dessutom kan tarmreservoarenutvidgas i likhet med den gravidalivmodern till en 5-6 liter stor behållareoch på grund av denna autotransplantationbehövs inte heller någon immunosuppressiongivas. Genom att tillföralämpliga hormonmängder för att efterliknanormal graviditet kan det befruktadeägget transfereras med hjälp av ultraljudtill slemhinnan i tarmreservoaren ochen graviditet etableras hos såväl kvinnasom man.En ultimat lösning på reproduktionskomplexetskulle kunna vara etableringoch fullföljande av hela graviditeten –utanför kroppen (sk ektogenes). Undermånga decennier har det diskuteratskring möjligheterna att konstruera enkonstgjord placenta (moderkaka) somkan fungera i en inkubator. Den har ännuej sett dagens ljus men är troligen inteomöjlig. Idaghar vi fått uppleva att för tidigt föddabarn (ända ner till 22dra graviditetsveckan)överlevt friska. Räknat från konceptionstidpunktenoch i tillägg en tidigembryonal utveckling in vitro under 14dagar har den tid då fostret kräver livmodernsresurser nästan halverats. Ingenmedicinskt välorienterad person tror välatt denna utveckling kommer att upphöraäven om svensk lag idag förbjuderodling av embryon utanför kroppen i merän 14 dagar.Även om uppfinningsrikedomen synesoändlig får de professionellt inblandadei denna verksamhet inte undvika att upplysaoch ta ställning i den etiska debattsom ständigt pågår inom reproduktionsområdetsspännande utvecklingsmöjligheter.Ta bara som exempel den embryonalastamcellsforskningen och reproduktivkloning.Den som lever får se.Februari 2013Lars HambergerProfessor emeritus Göteborgs universitetNils-Otto SjöbergProfessor emeritus Lunds universitetBakre FornixUltraljudsapparat ALOKA SSD-1000Köp, sälj, eller byt, varor och tjänster – med enannons når du ca 1750 andra gynekologer. Köpoch sälj vad du vill under eget ansvar.Skicka in din annons per mail till Medlemsbladet,anna.ackefors@sfog.seAnge namn och faktureringsadressPris per annons för medlemmar 75 krmed vaginal givare 120 gr ochSony videocopyprinter.Använd på privatmottagning 2004 - 2011.Fortfarande mycket välfungerande.Pris: 15 000 krSÄLJESKontakt: Carina Björklund. I första hand mail:carina.bjorklund@kvinnolakarna.seMobil: 070-5414309.MEDLEMSBLADET 3/ 13 41


The South Swedish Society of Gynecologists&The Dept of Obstetrics & Gynecology, Skåne University Hospitalinvite toPROS & CONS CONFERENCE ON FETALSURVEILLANCE IN LABORScientific Evidence for the use of Fetal Scalp Blood Sampling (FBS)and ST Segment Analysis of the Fetal ECG (STAN)Friday 13 September 2013 atSkåne University Hospital, Malmö, Jan Waldenströms gata 47Program 10.30-17.30How to interpret statistics?10.30-12.00 Moderator: Lil Valentin, MalmöEenie, meenie, minie, mo … What do the data really show?Lil Valentin, MalmöOutcome parameters in perinatal medicine – can data be compared?Kjell Salvesen, LundRisk of bias in trials and systematic reviewsBritta Tendal, Copenhagen12.00-13.00 LUNCHScientific and clinical evidence for the use of fetal scalp blood sampling (FBS) in labor13.00-15.00 Moderators: Jens Langhoff-Roos (Copenhagen), Andreas Herbst (Malmö-Lund)PROS Tom Weber, CopenhagenJan Stener Jörgensen, OdenseCONS Edwin Chandraharan, LondonNana Wiberg, LundCOFFEEScientific and clinical evidence for the use of fetal ECG ST segment analysis (STAN) in labor15.30-17.30 Moderators: Jens Langhoff-Roos (Copenhagen), Kjell Salvesen (Lund)PROS Gerald Visser, UtrechtJörg Kessler, BergenCONS Lone Hvidman, AarhusPhilip Steer, LondonSponsors:Sydsvenska Gynekologsällskapets VidareutbildningsfondDept. of Obstetrics and Gynecology, Malmö-LundParticipation is free of charge.Information and registration onwww.skane.se/prosconsDeadline 23 August 2013.42MEDLEMSBLADET 3/ 13


Följ med påSveriges PrivatgynekologersutbildningsresatillFranska RivieranNice/Antibes – Juan les Pins2-6 oktober 2013Årets konferens innehåller såväl intressanta föreläsningar som inspirerande möten medkollegor och mycket mer. Huvudtema för konferensen är "Etik" och"Senaste rönen kring HPV".Program:HPV i klinisk praxisMed dr Överläkare Björn StranderNyheter från Hem-ARG-rapporten samt riktlinjer för trombosprofylax vid IVFMed dr Ragnhild HjertbergEtik; Påverkar personliga värderingar kliniska beslut?Professor Niels LynöeAktuellt inom reproduktiv hälsaDocent Lena MarionsDetaljerat program presenteras på hemsidan under våren. Alla öppenvårdgynekologervälkomnas oavsett arbetsgivare och anställningsform.Anmäl dig nu!Mer information om resan och anmälan hittar du på http://eventregistrering.se/spg2013.Välkommen hälsarStyrelsen:Gunnar Möllerström, Agneta Möller, Catharina LyckeborgResegruppen:Sara Sundén-Cullberg, Agneta Möller, Boel Larsson-BahrMEDLEMSBLADET 3/ 13 43


Arbets- och Referensgruppernainom SFOGCervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Bengt AndraeKK, Gävle/Sandviken Länssjukhus801 87 GävleTel: 026-15 41 68bengt.andrae@gmail.comSekreterare: Kristina ElfgrenKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00kristina.elfgren@karolinska.seEndokrinologi ENDOKRIN-ARGOrdförande: Alkistis SkalkidouKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 076-206 85 82alkistis.skalkidou@kbh.uu.seSekreterare: Eva InnalaKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 61eva.innala@vll.seEndometrios ENDOMETRIOS-ARGOrdförande: Margita GustavssonKK, Kungsbacka Närsjukhus434 80 Kungsbackamargita.gustafsson@lthalland.seSekreterare: Greta EdelstamKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00greta.edelstam@akademiska.seEtik ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussKK, SUS Lund221 85 LundTel: 046-17 10 00claudia.bruss@med.lu.seSekreterare: Lotti HelströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00lotti.helstrom@sodersjukhuset.seEvidensbaserad medicinEVIDENS-ARGOrdförande: Annika StrandellSU/Sahlgrenska413 45 GöteborgTel: 0700-90 44 54annika.strandell@vgregion.seSekreterare: Sissel SaltvedtKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00sissel.saltvedt@sodersjukhuset.seFamiljeplanering FARGOrdförande: Jan BrynhildsenKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013-22 20 00jan.brynhildsen@lio.seSekreterare: Kristina Gemzell-DanielssonKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-524 800 00kristina.gemzell@ki.seOfrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Britt FribergKK, Lund och ReproduktionsmedicinsktCentrum (RMC)Malmö Skånes Universitetssjukhus/SUS205 02 Malmöbritt.friberg@skane.seSekreterare: Pietro GambadauroReproduktionscentrum, KKAkademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018- 611 00 00 (växel)gambadauro@gmail.comGLOBAL-ARGOrdförande: Birgitta EssénInst för kvinnors och barns hälsaIMCHAkademiska sjukhuset751 85 Uppsalabirgitta.essen@kbh.uu.seSekreterare: Kenneth Challiskenneth.challis@gmail.comHemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Lars ThurnKK, Blekingesjukhuset371 85 Karlskronalars.thurn@ltblekinge.seSekreterare: Gisela WegneliusKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 27 17gisela.wegnelius@sodersjukhuset.seMinimalinvasiv GynekologiMIG-ARGOrdförande: P-G LarssonKK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTel: 0500-43 10 00. Fax: 0500-43 14 54p-g.larsson@vgregion.seSekreterare: Charlotta EricsonKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge146 86 StockholmTel: 08-585 800 00charlotta.ericson@karolinska.seMödra-Mortalitet MM-ARGOrdförande: Aljana Mulic-LutvicaKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00. Fax: 018-24 62 86aljana.mulic-lutvica@akademiska.seSekreterare: Sissel SaltvedtKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00sissel.saltvedt@sodersjukhuset.se44MEDLEMSBLADET 3/ 13


Perinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Karin PetterssonKK, Karolinska UniversitetssjukhusetHuddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00karin.pettersson@karolinska.seSekreterare: Marie BlombergKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 00marie.blomberg@lio.sePsykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Katri NieminenKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 00katri.nieminen@lio.seSekreterare: Maria EngmanKK, Västerviks sjukhus593 81 VästervikTel: 0490-860 00marie.engman@ltkalmar.seTonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55. Fax: 08-31 81 14lena.marions@karolinska.seSekreterare: Anna PalmSundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00anna.palm@lvn.seGynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Angelique Flöter RådestadKK, Karolinska universitetssjukhusetSolna171 76 StockholmTel: 08-517 700 00angelique.floter-radestad@karolinska.seSekreterare: René BangshöjKK, Universitetssjukhuset Örebro701 85 ÖrebroTel: 019-602 12 60Fax: 019-12 65 90rene.bangshoj@reba.seUltraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Peter LindgrenKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00peter.lindgren@kbh.uu.seSekreterare: Jesper AgrellKK, Sundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 00jesper.agrell@lvn.seUrogynekologi och vaginalkirurgi UR-ARGOrdförande: Marie WestergrenSöderbergKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00marie.westergren-soderberg@sodersjukhuset.seSekreterare: Johan SkoglundKK, Länssjukhuset Ryhov551 85 JönköpingTel: 036-32 14 58johan.skoglund@lj.seVulva VULV-ARGOrdförande: Nina Bohm-StarkeKK, Danderyds sjukhus182 88 DanderydTel: 08-655 50 00nina.bohm-starke@ds.seSekreterare: Christina RydbergKK, Varbergs sjukhus432 81 VarbergTel: 0340-48 10 00christina.rydberg@lthalland.seArbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-SamordnareARGUSMatts OlovssonSFOG-KanslietDrottninggatan 55, 2 tr111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75E-post: matts.olovsson@kbh.uu.seSFOG-KanslietJeanette SwartzDrottninggatan 55, 2 tr111 21 StockholmTel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30kansliet@sfog.se • www.sfog.seMEDLEMSBLADET 3/ 13 45


Intressegrupper inom SFOGPrivatgynekologernaOrdförandeGunnar MöllerströmOxbacksklinikenLagmansv 14152 40 SödertäljeTel: 08-5509 9100Fax: 08-5544 3120E-post: gunnar.mollerstrom@tyfon.comCatharina LyckeborgUltragynLäkarhuset Odenplan113 22 StockholmTel: 08-587 10 199E-post: catharina.lyckeborg@ultragyn.seObstetriker och gynekologer underutbildning (OGU)OrdförandeMalin SundlerKvinnokliniken, Universitetssjukhuset Lund225 85 LundTel: 046-17 10 00E-post: malin.sundler@skane.seSekreterareEmilia RotsteinKK, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00E-post: emilia.rotstein@karolinska.seAgneta MöllerLäkarhuset HermelinenSandviksgatan 60972 33 LuleåTel: 0920-40 22 00E-post: agneta.moller@hermelinen.seMödrahälsovårdsöverläkargruppenOrdförandeJoy Ellismödrahälsovårdsöverläkare och medicinsk rådgivareOrdförande, mödrahälsovårdsöverläkargruppen inomSvensk Förening för Obstetrik och GynekologiPrimärvården Västra GötalandLillhagsparken 6422 50 Hisings BackaTel: 010-473 30 81, 010-473 30 85 (verksamhetsassistent),Mobil: 0706 915432Gruppen för öppenvårdsgynekologiOrdförande:VakantSekreterareVakantSekreterareElisabeth LindholmDanderyds sjukhusStockholmTel: 070-721 173 94E-post: elisabeth.storck-lindholm@ds.se46MEDLEMSBLADET 3/ 13


SFOGMEDLEMSANSÖKANwww.sfog.seSvensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som ärverksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. SFOG är enspecialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom SvenskaLäkaresällskapet.Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), UnionEuropéenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and Collegeof Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som SFOG medlem bör man varamedlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.I Medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berörspecialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Manfår också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommer med9-12 nummer per år.Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppnaför alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter ochmedverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är man abonnent på ARGrapporternatill en reducerad kostnad (400:-/år).Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter äravdragsgill i deklarationen. I och med Din anmälan registreras Du i SFOGs medlemsregister.(Avgiften gäller endast medlemskap i SFOG)För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det vetenskapligaprogrammet inom obstetrik och gynekologi vid den medicinska riksstämman.De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupperinom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarierandeyngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteternagår bl a ut på att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försökaunderlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årligkonferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad omvad som händer inom Din specialitet.Anmäl dig via SFOGs hemsida, www.sfog.se, MedlemsansökanMEDLEMSBLADET 3/ 13 47


FÖLJANDE ARG-RAPPORTERFINNS ATT BESTÄLLA VIA SFOGsHEMSIDA www.sfog.seNr 1-36, 43, 44, 49 och 57 har utgåttPris/st exkl. moms,Titel Utgivningsår porto & exp.avg 80:-Nr 39 Kvinnlig urininkontinens 1998 100:-Nr 40 Ungdomsgynekologi 1999 100:-Nr 41 Cancer, Graviditet och Fertilitet 1999 100:-Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik 2000 100:-Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2 2001 100:-Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. Utredning och behandling 2001 100:-Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD) 2002 100:-Nr 48 Vulvasjukdomar 2003 100:-Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi 2004 100:-Nr 51 Förlossningsrädsla 2004 100:-Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet 2004 100:-Nr 53 Bröstet 2006 100:-Nr 54 Inducerad abort 2006 100:-Nr 55 Obstetriskt ultraljud 2007 100:-Nr 56 Endometrios 2008 300:-Nr 58 Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) 2008 300:-Nr 59 Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv Hälsa 2008 300:-Nr 60 Prolaps 2009 300:-Nr 61 Hysterektomi vid icke-maligna tillstånd 2009 300:-Nr 62 Barnafödande och psykisk sjukdom 2009 300:-Nr 63 Cervixcancerprevention 2010 300:-Nr 64 Ofrivillig barnlöshet 2010 300:-Nr 65 Kejsarsnitt 2010 300:-Nr 66 Hysteroskopi 2010 300:-Nr 67 Hormonbehandling i klimakteriet 2010 300:-Nr 68 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi 2012 300:-Nr 69 Sexuell och reproduktiv hälsa hos ungdomar 2013 300:-48MEDLEMSBLADET 3/ 13

More magazines by this user
Similar magazines