Våga Jul 2019

online.magazines

November 2019

Porträttet:

Jonas Gardell

”Jag är präst, det är inte

något som bara jag säger”

Rapport

från en

orgelpall

Salta bad året runt för Ingegerd, 89

”Man ångrar

aldrig

ett bad”

Vägen till

dagens jul

Tema: Fest

Julbordets rätter är mer

än mat. Här samlas tradition

och gemenskap på ett sätt som

går utöver själva måltiden. Och

samma sak gäller under alla

årets högtider. Våra fester talar

om vilka vi är, och blir

ett viktigt steg i

formandet av en

identitet.

Yogatränaren:

Man blir snällare

av att stanna upp

ODR SAMHÄLLSINFORMATION


Ledare Agneta Olsson

FOTO: ALEX&MARTIN/IKON

Vaktmästare Magnus

VÖRTBRÖD

MAGNUS ANDREASSON är vaktmästare

i Styrsö församling, men också

en skicklig bagare som ofta skämmer

bort människor i sin omgivning med

fantastiskt gott bröd.

Tacksamhet föder glädje

I SKRIVANDETS stund har vi firat

tacksägelse dagen och jag minns den vackra

bonaden ovanför min mormors säng där det

stod:

”Det är inte lyckliga människor som är

tacksamma

Det är tacksamma människor som är

lyckliga”

Minnet ger mig anledning att reflektera

över vad tacksamhet gör med oss.

Tacksamhet föder glädje och den som är

född med ett ödmjukt och tacksamt sinnelag

kan skatta sig lycklig. Den som är uppmärksam

och har en förmåga att se de små, nära

tingen och livets skiftningar och kanske rent

av kopplar detta till Gud har en ständig källa

av tacksamhet att ösa ur. En källa som aldrig

sinar.

PÅ BOKHANDELNS bord ligger

en rosa bok. Den heter

Tacksamhetsdagboken

och har sina rötter

från USA där denna

trend sedan decennier

slagit igenom.

Du behöver

naturligtvis inte

köpa boken utan

kan öka din tacksamhet

via mobilen

– till exempel

genom appen

Tacksamhetsjournalen.

Men eftersom

jag tillhör en generation

som kan äta en bit mat utan att fotografera

den och dela det med er alla väljer jag min

rosa bok.

I tacksamhetsboken kan vi skriva våra

egna notiser om vad vi har att vara tacksam

över. Vi kan skriva om alla enkla självklarheter

bara för att påminna oss om hur mycket

vi har att vara tacksamma över. Det är en fin

övning som botar den bortskämde och som

får oss att förstå att vi ingenting kan ta för

givet.

Och framför allt får vi tacka för det vi sluppit

uppleva. Jag misstänker att den listan

skulle bli mycket lång.

NU FIRAR vi advent, fyra adventssöndagar i

väntan på den som skall komma med hopp

och glädje: Jesus Kristus. Källan till den

största tacksamheten är att Gud

väljer att ha en kropp och dela

människolivet på gott och

DIKT

AV FINN SVANTESSON

Den här fina dikten

kom till Våga från en läsare:

Den

som

söker nå’t

Han finner

Men det blir

ej alltid så

När en doft

från blommors

himmel

Söker tag i mej

Ändå

ont. Han lär sig mänsklighet

av människor,

vilket gör våra liv

värdiga och heliga.

Detta betyder att

vi har en Gud

som i alla delar

förstår våra liv.

Allt detta

tackar jag för.

AGNETA OLSSON

Församlingsherde

i Styrsö församling

2 stycken

5 dl Porter

1 dl mörk sirap

1 tsk malen nejlika

2 tsk malen pomerans

25 g jäst

Ca 12 dl vetemjöl

2 dl fint rågmjöl

300 g kall kokt potatis

2 tsk salt

50 g rumsvarmt smör

2 dl russin

• Värm degvätskan och sirapen med

kryddorna i en kastrull till 37 grader.

• Smula jästen i degskålen och häll

sedan i degvätskan. Rör tills jästen löst

sig och riv sedan potatisen.

• Tillsätt mjöl, salt, smör, russin och

den rivna potatisen.

• Blanda till en ganska kladdig deg och

låt jäsa ca 1 timme.

• Häll ut degen på rikligt mjölat bakbord.

Dela till två bröd och lägg dem i

smorda och bröade springformer. Jäs

ytterligare 1 timme.

• Grädda i nedre delen av ugnen på

200 grader i ungefär 1 timme. Släng in

ca 1 dl kallt vatten i ugnen samtidigt

som du ställer in formarna, det ger en

fin skorpa på bröden.

Magnus

i bakartagen.

FOTO: HELENA ANDERSSON

FOTO: MAGNUS ANDREASSON

2 November 2019


Innehåll nov/19

4 Utkiken

6 Vinterbadaren Ingegerd

Larsson, 89:

”Man ångrar aldrig ett bad”

10 Tema: Fest

Maten som gör festen

14 Porträtt: Jonas Gardell

18 Yoga: Det gudomliga

finns i allt

22 Kommunikation:

Är du giraffen

i rummet?

25 Korsord

26 Rapport från en orgelpall

28 Julkalendariet

30 Traditioner – vägen

till dagens jul

32 Julkrönika:

Klara Zimmergren

”Jag blir nog aldrig

någon julälskare”

18

22 10

Redaktion

Redaktörer Västra Frölunda pastorat:

Helena Andersson, Amanda Holmblad

Redaktionen Västra Frölunda pastorat:

Martin Lindblad, Maria Lif, Matilda Nyman,

Ann-Sofie Scherman

Tel: 031-731 64 50

E-post: vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se

vastrafrolunda.pastorat@svenskakyrkan.se

Omslagsfoto: Helena Andersson

Ansvarig utgivare: Sara Grant

sara.grant@verbum.se

Produktion: Verbum AB

Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2019

Annonser: Display i Umeå AB,

090-71 15 00, info@display-umea.se

Nästa nummer av Våga kommer till påsk 2020

EN DEL AV

SVANENMÄRKET

Trycksak

5041 0004

November 2019

3


Utkiken

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

Julstök och adventssång –

öppet hus i Näsets kyrka

på första advent

Söndag 1 december

11.00 Bereden väg!

Stämningsfull gudstjänst då adventskören

sjunger. Peppar kakor och

glögg på kyrktrappan innan gudstjänsten.

12.00 Julstök för alla åldrar

Julpyssla, dekorera pepparkakor med

kristyr eller bind din egen dörrkrans.

Det blir också pepparkakslotteri!

Julmacka, kaffe/saft och chans till

julstök för alla åldrar.

14.00 Barnens advent

Med sång av förskolan Pärlan, Barnkören

och Mellankören.

”Fårever Christmas”

i Västra Frölunda kyrka

Julafton 24 december

11.00 Västra Frölunda kyrka

I årets julspel ”Fårever Christmas” i

Västra Frölunda kyrka har två busiga

får hittat ett bra gömställe i stallet.

Men fåren upptäcker snart att den

här natten inte är som alla andra. Församlingsbor

och personal dramatiserar

julevangeliet ur fårens perspektiv.

Erika Widén, sång.

Vill du vara med?

Vill du agera, sjunga, jobba med ljus eller rekvisita

i julspelet? Det finns uppgifter för alla som

vill vara med, oavsett ålder!

Hör av dig till kantor Tony:

thony.sjostrom@svenskakyrkan.se

SJUNG IN

JULEN!

En glädjefylld sångarkväll tillsammans

med kör och instrumentalister.Mellan de

båda julsångsgudstjänsterna serveras

glögg och pepparkakor på kyrktrappan.

Obs! Kom i god tid!

Datum: Måndag 23 december.

Plats: Älvsborgs kyrka.

Tid: 17.00 och 19.00.

är bäst i kyrkan

Välkommen

till Västra

Frölunda

kyrka.

FOTO: THOMAS ELG

Julsång

Söndag 15 december

Kom och lyssna och sjung

med i de vackra julsångerna!

Jul, jul strålande jul, Koppången,

Ding, dong merrily on high

och Stilla natt... Västra Frölunda

Motettkör och Kyrkokör.

Helena Sjöstrand-Svenn,

sopransolist, Wulfson Quartet

och Maria Lindqvist Renman,

organist och körledare.

Plats: Västra Frölunda kyrka.

Tid: 18.00.

Musik i Styrsö församling

på Trettondedag jul

Måndag 6 januari

I stjärnans ljus

11.00 Styrsö kyrka

Styrsö kyrkokör, Helena Henriksson,

solosång, Rune Henriksson, dirigent

och orgel.

Strålande stjärna

11.00 Donsö kyrka.

15.30 Vrångö kyrka

18.30 Kössö skolhus

Vi sjunger ut julen med stjärnan i

fokus. Donsö kyrkokör under ledning

av Eva Zachau.

Från Advent till trettonde

17.45 Brännö kyrka

Sånger och psalmer runt jul. Brännö

projektkör, Helena Henriksson, solosång,

Peter Hogenäs, klarinett, Rune

Henriksson, körledare och piano.

4 November 2019


FOTO: PER BUHRE

Sopranen Negar

Zarassi bjuder på

skönsång i Näsets

kyrka på juldagen.

Handla för andra och

julklappsinsamling

ÄVEN I år samarbetar Tynnereds församling

med Göteborgs Rugbyförening och Tynnereds

Scoutkår inför julen med en julklappsinsamling.

Det blir totalt 50 behövande barnfamiljer

i Tynnered och Frölunda som kommer

att bli stöttade med fina julklappar.

Behövande familjer kommer också att

kunna få fin julmat genom ett samarbete

med Ica Maxi Högsbo och Ica Supermarket

Frölunda. Genom att handla för andra kan

du bidra till att göra julen ljus för en medmänniska.

På respektive ICA finns anvisningar

på hur du går till väga.

Mer information om projektet finns på

www.svenskakyrkan.se/vastrafrolundapastorat

Musikbrevet

Vill du prenumerera på ett digitalt nyhetsbrev

för konserter, musikgudstjänster och

andra musikaliska evenemang i våra kyrkor?

Anmäl dig här: svenskakyrkan.se/vastrafrolunda-pastorat/musikbrevet

STRÅLANDE

JUL!

Vi möter sopranen Negar Zarassi och pianisten

Lowe Pettersson i en stämningsfull

julkonsert med gnistrande skönsång. Negars

varma röst och Lowes följsamma spel skapar

tillsammans en innerlig stämning och

under gudstjänsten får vi höra våra mest

uppskattade julsånger.

Datum: Juldagen 25 december.

Plats: Näsets kyrka.

Tid: 17.00.

DET BOR

EN ÄNGEL

I MITT HUS!

Nära dig – en föreläsningsserie

Åsa Hafvenstein om att kunna uppleva

och sprida glädje efter att ha överlevt

cancer.

Datum: Tisdag 3 december.

Plats: Tynnereds kyrka.

Tid: 19.00.

FOTO: JOANNA KOSINSKA/UNPLASH

Välkommen till årets

julbasar i Tynnereds kyrka!

Lördag 30 november 11.00–15.00

11.00 Andakt i kyrkan

Sedan väntar lotterier, försäljning

av hemlagat, kaffeservering med

hembakat, barntombola med mera.

14.00 Sånger i advent

Lotteridragning efteråt.

Alla intäkter under basaren går till ACT

Svenska kyrkans arbete för mänskliga rättigheter

samt till diakonin i församlingen.

Torgmarknad till

förmån för ACT:s

julkampanj

För alla flickors rätt till ett

värdigt liv

Söndag 8 december

13.00–16.00

Välkommen till en händelserik

torgmarknad i Älvsborgs

församlingshem. Det blir auktion,

lotterier, gycklare, gatumusikanter,

fikaförsäljning

och mycket mer.

FOTO: ACT SVENSKA KYRKAN

November 2019

5


Vinterbad

Ingegerd Larsson, 89, badar och ber:

”Jag är i så länge

att jag hinner be

hela bönen”

Ingegerd tvekar inte

en sekund innan

hon kliver i det

kalla vattnet.

KLOCKAN ÄR kvart över åtta när Ingegerd

Larsson kommer gående med sin cykel i

vit morgonrock och med badmössan som

skymtar fram under cykelhjälmen. Det är

ingen ovanlig syn för dem som bor i närheten,

snarare tvärtom – Ingegerd badar flera gånger

i veckan under hela året. I vår fyller den

morgonrutinen 20 år. Ingegerd själv fyller 89

i december.

Vi träffas vid Möttviksbadet som ligger

mellan Näsetbadet och Smithska udden. Det

är en mulen morgon och några regndroppar

förnimms i den kyliga höstluften. Men

vattnet är klart och det är bra sikt ut över

Amundöarna och Torholmen. Snart kommer

också Ann-Sofie som brukar bada tillsammans

med Ingegerd på vardagar.

”Det är något med det bruna

fettet som man pratar om,

som utvecklas när man

vinterbadar. Det isolerar

och gör att man inte blir

frusen som många äldre

annars blir.”

Alla badstegar är upptagna för året, utom en.

– Den lämnar de kvar till mig, säger Ingegerd.

Ann-Sofie tar hand om badrocken medan

Ingegerd med beslutsamma kliv går ner för

stegen. Utan tvekan skjuter hon ifrån ut i vattnet

och Ann-Sofie guidar henne från bryggan

så att hon inte simmar in i någon av de många

brännmaneterna. Efter en liten simtur byts de

av. Fjorton grader är det i vattnet denna dag,

fyra grader varmare än på land. Men termometern

tittar de på först efteråt.

När baden är avklarade och torra kläder

kommit på, dricker vi varsin kopp varmt

vatten på bänken med mest lä. Samtalet rör

sig kring utsikten; en hök som flyger förbi

och en motorbåt som sannolikt är på väg att

titta till sina hummertinor. De konstaterar att

badrutinen ger dem möjligheten att på nära

håll följa årstidernas gång. Båda är glada över

badgemenskapen.

6 November 2019


Från bryggan guidar

vännen Ann-Sofie

Ingegerd förbi maneterna

i vattnet.

– Ann-Sofie är 15 år yngre än mig, och det

blir ju en trygghet att hon är med. Säger hon

att jag inte ska gå i någon gång, då lyder jag,

säger Ingegerd.

INGEGERD HAR bott i Möttvik sedan hon

och hennes man Lasse köpte och byggde ut

en sommarstuga på sjuttiotalet. När Lasse

fortfarande levde brukade han ta en morgonpromenad

medan Ingegerd badade, och de

hade ett system för att han skulle se på håll att

allt var väl.

– Om jag hade cykeln ställd på tvären

betydde det att jag var i och badade, förklarar

Ingegerd. När jag kommit upp ställde jag

i stället cykeln så här, då visste han att allt var

som det skulle. Han var väldigt noga med det.

”Ann-Sofie är 15 år yngre än mig, och det blir

ju en trygghet att hon är med”, säger Ingegerd.

Det är tre och ett halvt år sedan Lasse dog,

men Ingegerd bor kvar i huset. I rabatterna

utanför blommar det fortfarande av luktärter

och Ingegerd plockar med sig några in. Dem

ska hon ta med sig till gudstjänsten på äldreboendet

Bjöla om en stund, där hon är ideell

arbetskraft på tisdagar.

INGEGERD HAR ett stort hjärta för andra

människor, det märks när vi sitter ner och

pratar. Omsorgen om andra verkar lika

naturlig som hennes tro och engagemanget i

kyrkan. Hon uttrycker själv att hon lever nära

Gud. Hon känner ett ansvar i att försöka leva

som en kristen och vill att det ska märkas för

de människor hon möter.

FORTS.

November 2019

7


Vinterbad

Ingegerd i huset

i Möttvik där hon

har bott sedan

sjuttiotalet.

Baddräkten

hänger ofta på

tork i Ingegerds

trädgård.

Medan vi fikar på hembakade bröd, kanelbullar

och rulltårta pratar vi om livsglädje.

Ingegerd betonar vikten av att kunna se

glädjen i det lilla. Ett gott samtal, en vacker

blomma, kråkorna som väntar på henne på

morgnarna nere vid Möttviksbadet. Hon är

tacksam över förmågan att se ljust på livet,

medveten om att det inte är alla som har lika

lätt att kunna glädjas åt små saker.

– Ibland när jag träffar någon kan jag tänka

”den här människan skulle behöva Jesus”.

Hon berättar att hon också haft sin beskärda

del av sorger, bland annat med sjukdom

inom familjen, men att hon fått kraft att ta sig

igenom det och att Gud har hjälpt henne hålla

livsglädjen uppe.

Ingegerd brukar be medan hon badar.

– Det bara kommer. ”Vår fader, du som är

i himlen…” Jag är i så länge att jag hinner

be hela bönen och sträcker ut armarna i

”Ibland när jag träffar

någon kan jag tänka ’den

här människan skulle

behöva Jesus’.”

takt med att jag ber. Det är härligt. Det ger

en väldig trygghet. På helgen när jag badar

själv brukar jag också be: ”Gode Gud, se till

att jag kommer upp igen.” Det är inte självklart.

DOKTORN HAR konstaterat att hon är ung i

kroppen för sin ålder. Ingegerd är säker på att

det delvis beror på vinterbaden.

– Det är något med det bruna fettet som

man pratar om, som utvecklas när man vinterbadar.

Det isolerar och gör att man inte blir

frusen som många äldre annars blir.

Ingegerd fyller år nära jul och ser fram

emot sin 89-årsdag. Då kommer hela familjen

från sina olika håll i världen och samlas i

Ingegerds hus. Hon visar hur de brukar duka

upp till långbord på diagonalen, tvärs igenom

vardagsrummet.

Barnen och barnbarnen betyder mycket

för Ingegerd och det märks att hon är glad

och stolt när hon berättar om dem. Ett av

barnbarnen brukar ge henne presentkort på

badsällskap i julklapp. Då tar han med sig

fika och så badar de ihop under ett visst antal

gånger under året.

Jag frågar om hon har något tips till den

som funderar på att börja vinterbada.

– Börja! Och fortsätt! Man ångrar aldrig ett

bad.

Text & foto: HELENA ANDERSSON

8 November 2019


Glimrande julgåvor

… och värmande läsning

Majken Öst-Söderlund

Ett nytt namn

Det är länge sedan hon lämnade hembyn i

Österbotten. Föräldrarna är döda. Barnatron

– den som var mer skrämmande än

tröstande – har somnat in. Mjukt band

med flikar, 278 sidor.

Syster Siluana Tengberg

Jesu mor Maria – från begynnelsen

till nutida uppenbarelser

Längtan efter Jesu mor Maria växer i vårt

land, också på protestantisk mark. Syster

Siluana inbjuder oss att följa med på en

historisk resa i ord och bild genom Jesu

mor Marias liv. Inbunden, 145 sidor.

Utkommer 5/12 går att beställa nu

Anna Sophia Bonde

Mina bibliska storasystrar

Glimtar från Gamla testamentet

Anna Sophia Bonde berättar i denna

skärpta bok om möten med bibliska tanter

bl a Sara, Hagar, Hanna, Rut och änkan i

Sarefat. Mjukt band med flikar, 153 sidor.

Vad är det?

Martin Luthers lilla katekes med

kort utveckling i modern språkdräkt

1878 års utveckling språkligt reviderad av

Hakon Långström och Kjell Petersson.

Mjukt band med flikar, 138 sidor.

185:-

185:-

210:-

172:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03


Vinjett vinjett

MATEN

som gör festen

FOTO: RAWPIXEL/GETTY IMAGES

10

November 2019


Ätandet är en identitetsfråga. Maten

definierar oss. Att komma samman

och äta stärker banden mellan

oss. Maten blir det kitt som håller

ihop oss. Inåt och utåt. Därför är

högtidernas festmat så viktig.

AV GÖRAN TONSTRÖM

JAG KANSKE inte tar av alla rätter på julbordet eller doppar alla

sju kaksorterna, men de ska finnas där på plats som de alltid har

gjort. Vad och hur vi äter är en fråga om tid och tradition och den

letar sig långt, långt tillbaka, till grottan där våra förfäder satt

med rötter, nötter och köttben.

När Kalle Anka är slut för den här gången och maten dukas

fram på julbordet och är exakt densamma som förra julen och

julen före den, uppfyller vi inte bara en förväntan utan utför

också en ritual som är nödvändig för att definiera vem och vilka

vi är. Och vilka vi vill vara.

En ritual, enligt encyklopedin ”en social praktik och handling

med symbolisk betydelse, som i viss utsträckning är

avskild från den konkreta vardagen genom sitt uttryck att vara

stiliserat och formaliserat, ett repetitivt kollektivt beteendemönster.”

Alltså en handling vi utför vid en bestämd tidpunkt och på

ett bestämt sätt varje gång. Något vi gör just precis den dagen

vartenda år.

I riten är maten en synnerligen viktig sammanhållare.

Antagligen den viktigaste. För

vi äter inte för att överleva. Vi äter för att

leva.

Det finns massor av olika knep för att

skapa sig en identitet. Men kanske är

maten den viktigaste ingrediensen för

att hitta den rätta karaktären.

FÖR MAT är makt. Fråga vilken tvååring

som helst som just upptäckt

styrkan i att bita ihop och säga ”nej!”

när skeden pockar på. Reaktionen från

omgivningen blir oftast större än den lille

gynnaren någonsin vågat hoppas på. Plötsligt

har han fått ett synnerligen kraftfullt verktyg i att

använda sig av i uppbyggandet av ett jag: Insikten att

mat = makt.

”Vi människor väljer inte mat efter dess relativa

ätbarhet eller ens efter dess smak, utan efter dess kulturella

och sociala värdeladdning”, konstaterar måltidsforskaren

och etnologen Richard Tellström i sin bok Hunger

och törst. Svensk måltidshistoria (Forum, 2015).

Ett av de tydligaste exemplen är en modern ritual: fredagsmyset.

Man kan ställa sig i vilken kassakö som helst på fredagen

och inse vilka enorma mängder tacos, pizza, chips och

läsk som kommer att konsumeras inom de närmsta timmarna.

Ritualen är viktigare än maten. Det handlar om det sociala

samspelet. Arbetsveckan är slut och nu äter vi tillsammans.

Äntligen får man ha mamma och/eller pappa för sig själv,

liggande i soffan

medan tv:n vevar

något lagom skränigt

lekprogram och popcornen

drivar upp sig på mattan.

Den närheten och beröringen

bidrar till ett lugn som skapas av biologi, en produktion av ett

hormon som heter oxytocin. Att fredagsmyset blivit viktigt

understryks också av att ordet sedan 2006 återfinns i Svenska

Akademins ordlista.

Etnologen Jonas Engman menar att ritualen fungerar som

en sorts filter på samma gång som den är något vi alla kollektivt

delar.

– Även om vi bara fredagsmyser med familjen, öppnar ritualen

en sorts dörr ut mot det

stora samhället. Eftersom de

flesta myser på ungefär samma

sätt framför tv:n, binder den gemensamma

upplevelsen oss samman.

Kanske som på den tiden när tv bara

hade en kanal och alla diskuterade

Hylands hörna på jobbet på måndagen.

En identitet

skapas av många

olika delar. Maten hör

till de viktigaste ingredienserna

i det som gör

oss till de vi är – och

vill vara.

FOTO: JOKIC/GETTY

IMAGES

TEMA: FEST

Julbordets rätter är mer än

föda. Här samlas tradition och

gemenskap på ett sätt som

går utöver själva måltiden. På

samma sätt är det med alla

våra högtider. Den mat som

dukas upp talar om för alla

som samlats att här har vi en

gemensam grundval.

MATEN OCH ätandet är något

djupt mänskligt. Inom alla

religioner och kulturer spelar

födan en central roll, dels för att

kontrollera människors

beteenden och behålla

makt, dels för att göra uppror

och bryta påbud.

Mat används inom de

flesta religioner världen

över. För kontakt med en

eller flera gudar genom

offer för att blidka

eller tacka dem. Eller

för att markera sin

religiösa identitet mot

samhället med fasta eller

förbud mot att äta viss mat och

dryck. Detta kan stärka identiteten och ge en

känsla av tillhörighet då man samlas kring måltider

för gemensamma högtider och regler.

I Bibelns Tredje Mosebok får vi en uppräkning av vad man

inte får äta som heter duga. Det är Herren själv som talar till

Moses och Aron. Han är mycket detaljerad. Efter att ha avfär­

FOTO: ARVEBETTUM/

MOSTPHOTOS

FORTS.

November 2019 11


Tema Fest

Det tar cirka

två veckor att lära

sig dricka kaffe. Första

smutten är ofta bitter

och obehaglig, men

drycken är så socialt

viktig att vi kämpar

på ändå.

FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS

dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han:

”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som

lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni

kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas

och djur som inte får ätas.”

Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna.

Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och

tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som

gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit

och spel varnas det dock för.

Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar

från kött på fredagar och även under fastan före påsk.

Men även helt sekulära och icke-troende människor lever

under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer

och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större

inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen.

Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit

mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss?

”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det

mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver

journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken.

(Historiska media). Och han fortsätter:

”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig

och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning

om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara

det uppenbara faktum att vi blir ett med maten.

(…) Föreställningen att vi får egenskaper av

det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad

du äter lyder en devis som har följt människan

i mer än tvåtusen år.”

SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.

En jägare äter säkert kött, men en

”Att vissa saker smakar illa behöver

dock inte avhålla oss från dem.

Surströmming. Och kaffe!

spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel

Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra

grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel.

1. Vi tror att det är farligt.

2. Vi tycker att det smakar illa.

3. Vi blir äcklade av det.

4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.

Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss

från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den

heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag.

Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första

smutten är en chock av något bittert och obehagligt.

”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en

odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är

en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström

i sin svenska måltidshistoria.

Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar,

kyrkkaffe.

”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper

på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett

par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och

inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet.

Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”,

skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu

äter vi. De moderna favoriträtternas okända

historia. (Ica bokförlag 2014).

OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi

sitter runt elden och mumsar. Tillsammans,

gärna axel mot axel i trygg förvissning

om att vi med gemensamma

krafter säkert förmår försvara oss i fall

en björn tränger sig in och hotar.

Som sagt: Att komma samman med

likasinnade och äta stärker banden mellan

oss och maten blir det kitt som håller ihop

oss. Inåt och utåt.

12

FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS

November 2019


Ge hopp till Syrien!

Sjuårige Abraham bor i Aleppo med sin mamma Jina.

Hans pappa Rober kidnappades av extremister på en

buss, strax efter Abrahams ettårsdag. Tillsammans

med en annan man, de enda två som var kristna på

bussen, fördes Rober bort och sedan dess har han varit

försvunnen.

Livet är tufft för den lilla familjen, men genom Center of

Hope i Allianskyrkan får Jina och Abraham mat och annan

nödhjälp, som hjälper dem att överleva.

Det finns fler barn som Abraham, vars familjer behöver

stöd för att kunna klara vardagen. Just nu finns det 16

Centers of Hope i Syrien, som bidrar till att barnen i landet

får en framtid. Du kan vara med och ge fler ett hopp!

Genom en julgåva till Open Doors arbete i Syrien kan

verksamheten med Center of hope fortsätta och vara en

del i återbyggandet av landet.

Tack för ditt stöd!

Exempel på vad din gåva kan gå till:

300kr

450kr

800kr

ger medicin till en person

i Syrien.

ger en familj ett extra matpaket,

som ska hjälpa dem att

överleva vintern.

kan hjälpa till med kostnaderna

för utbildning och ett lån, så att

en person kan starta ett litet

företag och försörja sin familj.

Bankgiro: 900-3054

Swish: 900 30 54

Märk din gåva ”Jul2019A”

www.open-doors.se/jul2019


Porträtt Jonas Gardell

”Gud har jag aldrig

haft problem med”

Synagoga, moské eller en svenskkyrklig kyrka. För Jonas Gardell har det

ingen betydelse. Gud möter han ändå.

– Men i grunden är jag baptist, säger den dubbelt aktuelle artisten,

författaren och dramatikern.

AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: FRIDA LENHOLM

HAN KOMMER tio minuter för sent, med den

vita cykelhjälmen och gula mössan i handen.

Ber om ursäkt, och frågar direkt om jag fått

meddelande om att han skulle bli sen.

– Jag är nämligen väldigt punktlig av mig,

förklarar han i nästa andetag.

Vi har stämt möte för att prata om det kanske

mest intensiva året någonsin i Jonas Gardells

liv: Bejublat sommarprat, filmatisering

av smärtsamma En komikers uppväxt, storslagna

showen Queen of fucking everything i

Göteborg, tv-serien De dagar som blommorna

blommar. Och dess för innan romanen Till

minne av en villkorslös kärlek, boken om hans

mamma Ingegärd, psykolog och starkt troende.

Klockan är strax efter tio, men Jonas behöver

få i sig lunch. Nu. Han är morgonmänniska,

går upp i ottan varje morgon, hinner

både träna och jobba innan det är dags för

maken Mark och de båda barnen att vakna.

Så, vid den här tiden är det nästan lunchdags,

och när han får veta att det inte serveras

lunch förrän klockan elva blir han tillfälligt

tyst.

Vi försöker gemensamt hitta lösningar. Det

finns mackor. Problemet är att Jonas inte äter

bröd. Det finns tårtbuffé. Kanske. Det slutar

med att servitrisen lovar att komma ut med

soppan så fort det bara är möjligt.

Eller rättare sagt. Det slutar med en macka

i väntan på soppan, och efter soppan blir det

tårtbuffé.

DET ÄR HEKTISKA dagar. För närvarande

pendlar Jonas mellan Stockholm och

Göteborg, där hans show Queen of fucking

”Kyrkan är det som uppstår

när två eller tre av oss

samlas i Jesu namn. Då har

Jesus sagt att han är med

oss, den uppstår alltså från

stund till stund. När du och

jag här pratar om Gud, då

är du och jag kyrkan. Det är

en ganska fin tanke.”

Jonas Gardell ser kyrkan som något annat än

en organisaton eller institution

everything går för utsålda hus. Ändå ser han

både utvilad och pigg ut. En svag solbränna

från sommaren finns fortfarande kvar. Och

snart, säger han, snart kommer han att kliva

ut ur rampljuset och ta en paus.

– Eller inte paus. Jag kommer ju att jobba

så klart. Skriva. Men jag kommer inte att vara

offentlig eller ge några intervjuer och Queen

of fucking everything är den sista riktigt stora

föreställningen jag gör.

Nyligen hade En komikers uppväxt

premiär. I filmen, som bygger på boken Jonas

skrev 1992, spelar Johan Rheborg Jonas Gardells

vuxna alter ego Juha. Jonas har skrivit

manus, Rojda Sekersöz har regisserat.

Filmen är en smärtsam uppgörelse med

barndomen, kantad av mobbning, men också

med hur det är att som vuxen konfronteras

med vilket ansvar man själv haft. Att inse att

även om man själv till stor del varit ett offer,

också varit med och behandlat andra illa.

– Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat

efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu,

som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt

och fundera över mitt eget ansvar.

Att Jonas är troende har knappast kunnat

undgå någon. Hans referenser till Gud och

Jesus har under årens lopp varit många och

återkommer i så gott som varje produktion

signerad Jonas Gardell.

– Jag har alltid varit religiös. Under många

år lämnade jag själva kyrkan. Det sammanföll

med vår familjs fall. Då fångade inte vår församling

upp oss. Då hade jag dessutom själv

kommit ut som homosexuell, och vid den

tiden var kyrkan ambivalent. Men Gud har

jag aldrig haft problem med, säger Jonas.

Men kyrkan har du haft problem med?

– ”Kyrkan” säger du i singularis bestämd

form. Det kan man bara prata om i teologisk

bemärkelse. Det går inte att prata om kyrkan

i allmän bemärkelse. Kyrkan är uppdelad i en

mängd samfund och församlingar, korrigerar

Jonas snabbt.

Någon fysisk församling tillhör han inte för

närvarande, eftersom han inte hittat ett ställe

där han känner sig hemma.

– Ordet kyrka i teologisk bemärkelse, är

inte en organisation eller institution. Du

kan inte vara ledare i den. Kyrkan är det som

uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu

namn. Då har Jesus sagt att han är med oss,

den uppstår alltså från stund till stund. När

FORTS.

14

November 2019


Jonas Gardell har ett

stort behov av att vara

ensam. Och trots en stor

bekantskapskrets är vännerna

få. ”Jag har ju Mark.

Han är min bästis. Men

jag är inte hans bästis…”,

bekänner han.

November 2019 15


Porträtt Jonas Gardell

du och jag här pratar om Gud, då är du och

jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.

NÅGRA RELIGIÖSA diskussioner blir det inte

hemma hos familjen Gardell-Levengood. Det

är omöjligt, hävdar Jonas. Jonas är baptist,

Mark är konverterad katolik.

– Våra diskussioner stannar vid jungfrufödseln,

som jag har en mängd väl underbyggda

argument emot, medan Mark svarar

att han tycker att jungfrufödseln är trevlig.

Dessutom har jag svårt för den katolska kyrkans

syn på homosexuella och på kvinnor.

Vad innebär tro för dig?

– Om du går till Jesus så är han noga med

att det är tron och tillförsikten som befriar

dig, och förlåter synder. Tron är det centrala.

Syndernas förlåtelse har alltid förbindelse

med tron, Jesus sätter det inte i förbindelse

med sin offerroll. Han säger aldrig till den

personen som vill bli botad: ”Om du väntar

ett halvår så jag hinner gå till Jerusalem och

bli korsfäst först, då minsann ska du få se på

syndernas förlåtelse.”

Jonas ser förtjust ut. Förklarar att det bor

en frikyrkopastor inom honom, och det är

alldeles tydligt att han uppskattar att formulera

sig kring trosfrågorna. Säger att kärnan i

kristendomen är att vi ska förstå att vi redan

är förlåtna: vi är önskade, älskade, välsignade

och befriade. Att vi är uppmanade att söka

Gud och att söka oss bort från det som gör oss

själva och andra illa.

– Gud är den som befriar från slaveriet.

Och vad är då slaveri? Ja, där kan du titta in

i dig själv och se vad som är ditt slaveri.

Vilket hav måste du korsa för att bli

befriad. Grunden är att du ska

lita på Gud.

Han ger sig in i en utläggning

om vikten av att lämna

dåliga situationer. Att

ta ansvar för sitt liv, testa

något nytt när något skitit

sig. Byta sätt att leva

och bryta gamla mönster.

Säger att man, för att

klara det, måste tro och

våga lita på Gud.

– I Johannesevangeliet

säger Jesus att ”den som är

fri från synd ska kasta första stenen”,

när en äktenskapsbryterska ska

stenas. Men vad många inte känner till är att

han, när folkhopen då avlägsnar sig, säger

till kvinnan: ”Gå nu, och synda inte mer”, det

vill säga ”bli inte kvar här i den situation som

gjorde dig så illa, gör något bättre med ditt liv

så att du inte hamnar här igen”.

MACKAN ÄR uppäten. Jonas avbryter sig,

tittar ut över kaféet. Konstaterar att soppan

verkar ha kommit, och tar en kort paus för att

ALLT

börjar med en enda människa,

Och kan man göra skillnad för en

enda, då ska man göra det. Jonas

stöttar en mängd olika rörelser och

aktivister. För honom handlar kristen

tro om medmänsklighet, och

han skulle vilja tt troende återerövrade

ordet ”kristen” till

att betyda något

bra igen.

”Tidigare har jag alltid sett

framåt, strävat efter att

inte se bakåt, på det som

varit. Nu, som 55-åring,

vågade jag stanna upp, se

bakåt och fundera över

mitt eget ansvar”, säger

Jonas Gardell.

resa sig och hämta

soppa.

Där, framme vid det

enorma soppkärlet står

sju tårtor uppradade.

– Det är tårtbuffé! Det

måste vi ju äta. Herre gud, det

kommer att ta död på oss, säger

Jonas, och får återigen en förtjust glimt i

ögonen.

När han återigen slagit sig till ro konstaterar

han att livet inte är någon audition. Det

handlar inte om att vi ska bevisa för Gud att

vi duger som vi är. Säger i nästa andetag att

frikyrkopastorn inom honom återigen kommer

fram.

Varför blev du inte präst?

– Jag har funderat på det. Men svaret är ju

att jag ju faktiskt är det. De som blir präster

i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel

generation präster. Och att jag är präst, det

är inte något som bara jag säger. Det står i

bibeln om det allmänna prästadömet. Vi är

alla präster.

Men, säger han sedan, han kan inte skriva

under på allt man måste och inte måste göra

som präst. Han vill vara fri. Inte vara präst

till yrket. Dessutom, säger han, ogillar han

personkult.

Vad innebär det för dig att vara kristen?

Jonas blir tyst. En lång stund.

– Det är väldigt svårt i dag, när personer

som USA:s vice president Pence och utrikesminister

Pompeo säger sig vara djupt troende

kristna. Det är problematiskt, där upphör ju

ordet kristen att ha betydelse.

16

November 2019


”De som blir präster i dag

läser mina böcker. Jag

påverkar en hel generation

präster. Och att jag är

präst, det är inte något

som bara jag säger. Det står

i bibeln om det allmänna

prästadömet.”

Jonas Gardell om att vi alla är präster

Jonas Gardell.

Ålder: 55 år.

Bor: I lägenhet på Söder i Stockholm och

lantställe.

Familj: Maken Mark Levengood, barnen

Amos, 17, och Olga, 13.

Yrke: Författare och artist.

Aktuell: Med En komikers uppväxt, med

egna showen Queen of fucking everything

i Göteborg under hösten och med romanen

Till minne av en villkorslös kärlek som

kom ut förra året.

Bakgrund: Debuterade 1985 med romanen

Passionsspelet och har sedan dess

skrivit ett stort antal böcker och prisbelönta

manus. Han har under årens lopp

gjort ett flertal scenshower och pjäser.

Förmodligen har de knappt ens läst bibeln,

funderar han och säger att de ger hyckleriet

ett ansikte. Konstaterar att vi behöver

reclaima ordet ”kristen”.

För mig handlar kristen om att göra gott…

– Tron innebär att du är fri. Men nästa steg

är: Vad gör du med din frihet?

Jonas kan sin bibel. Citerar Jakobsbrevet

om att ”tro utan handling är död”. Att kristendom

handlar om medmänsklighet.

– Alla kan göra gott. Man måste inte göra

något stort, men alla kan göra något litet. Allt

börjar i det lilla.

SJÄLV ÄGNAR han allt mer tid åt olika välgörenhetsprojekt,

allt från Regnbågsfonden,

en stiftelse som stöder hbtq-rörelser och

aktivister i andra delar av världen, till mindre,

mer personliga projekt som att till exempel

engagera sig i SPES, en organisation som

stöder anhöriga till människor som begått

självmord.

– Glöm inte att allt börjar med en enda

människa. Vid den första prideparaden i

Stockholm deltog bara 16 personer. I dag

kommer en halv miljon. Och Greta satt länge

ensam utanför Riksdagshuset. I dag har hon

startat en världsrörelse.

Jonas börjar rabbla summor, organisationer

och insamlingar och mellan raderna går

det att urskilja att här handlar det inte bara

om pengar som swishas till stiftelser och

enskilda. Nej, här handlar det också om ett

både politiskt och personligt engagemang, i

form av kontakter som tas. Inte för att han är

en mycket god människa, förklarar han, utan

för att det är roligt.

Han menar att ”berg är till för att bestigas”,

och att man kan komma hur långt som helst

genom samarbete. Att man, även om man inte

kan förändra världen, kan förändra världen

för enstaka människor.

Dessutom, det ska man inte sticka under

stol med, mår man bra av att göra gott. En

drivkraft så god som någon.

Jonas reser sig upp, bara för att komma

tillbaka med ett assiett med olika tårtor och

två skedar.

Det har skrivits ett oändligt antal artiklar om

dig genom åren. Men, hur skulle du beskriva dig

själv?

– Jag är inte särskilt social. Jag har ett stort

behov av att vara ensam. Jag är ofta ensam

hela dagarna när Mark och barnen åkt iväg

till jobbet och skolan. Jag har många bekanta

– det har man i min bransch. Men jag har få

vänner.

Saknar du att ha många vänner?

– Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men

jag är inte hans bästis… Han har ju Henrik

Johnsson. Jag har en kompis som jag åker

på kulturtant-resor med. I våras var vi på

tulpan resa till Amsterdam. Nästa år ska vi åka

till Toscana. Vi har väldigt roligt tillsammans.

November 2019 17


Hitta sin väg

Karolina Zakrzewska från

Helsingborg driver yogacenter

i Goa. Åren av missbruk

är nu långt borta.

18 November 2019


”På mattan är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir medvetna om vår egen inre värld”, säger Karolina.

Karolina Zakrzewska, yogaentreprenör:

Det gudomliga

ser jag i allt

Livet har gått en krokig väg och det

tog tid att läka. Terapi, yoga och en

vardag i Indien blev verktygen som

hjälpte Karolina Zakrzewska att ta

kontroll över sitt liv. Närvaro i alla små

detaljer blev vägen till helheten.

SEDAN 2013 drivs Purple Valley Yoga Center

i Goa, Indien, av Karolina Zakrzewska, 43,

från Helsingborg. Centret är en välkänd oas

i yogakretsar och från september till maj är

kurserna närmast fullsatta med gäster och

lärare från hela världen. Enda pausen är sommarmånadernas

häftiga monsunregn då all

verksamhet i Goa stannar av.

Karolinas mentala resa till Indien startade

många år tidigare.

– Jag var åtta år gammal när mina föräldrar

bestämde att vi skulle lämna Warszawa där vi

hade stor släkt och många vänner. Först hamnade

vi i Danmark. Där skilde sig mina föräldrar.

Mamma flyttade till Helsingborg och

blev ensamstående med lillebror och mig.

Att acklimatisera sig i 80-talets Sverige

var tufft. I en stad som Helsingborg var

invandrarna lätträknade. Mamman, som

var högutbildad i Polen, fick skola om sig till

barnsköterska.

Tuff blev också Karolinas skoltid. Mobbing

med både fysiska och psykiska inslag blev

snabbt en del av vardagen.

– Mobbningen började redan dag ett. Trots

att jag snabbt lärde mig språket och kulturen

betraktades jag ändå som ”annorlunda” och

straffades för det.

Sankt Clemens katolska församling i Helsingborg

blev en tillflyktsort. I Polen hade

religionen och kyrkan med sina rutiner spelat

en viktig roll i Karolinas liv, trots att familjen

inte var troende. Kyrkan var symbolen för

frid och trygghet. I Sverige skämtade syster

Honoria ofta om att Karolina nog en dag

skulle bli nunna.

– Jag har alltid trott på Gud, den gudomliga

kraften som finns i allt. Den finns i vinden,

värmen eller kylan, solens stålar, en känsla

av välbehag eller sorg, ett inre ljus i ens hjärta

eller en känsla av att bara vara. Det är en

mycket personlig upplevelse, säger Karolina

och förklarar att tron finns där fortfarande.

Däremot har hon tappat tilltron till den

katolska kyrkan som organisation med dess

normer och regler. Att leva som ogift tillsammans

med en man betraktades som synd av

församlingen i Helsingborg. Därför nekades

hon att få syndernas förlåtelse senare i livet.

I 12-ÅRSÅLDERN utvecklade Karolina komplicerade

ätstörningar. Anorexian övergick

växelvis i bulimi och i årskurs sju blev hon

inlagd på sjukhus under en längre tid. Att äta

eller inte äta blev enda sättet att kontrollera

den turbulenta tillvaron. Högstadietiden

var värst med fortsatt mobbing och svåra

ätstörningar. Efter en tid placerades hon i

fosterhem.

– Jag gav mamma skulden för allt. Hon var

förkrossad. Jag försökte verkligen ta livet av

henne, det förstår jag i dag.

Bara 17 år gammal flyttade Karolina hemifrån

och hoppade av gymnasiet. Då hade hon

utvecklat ett drogberoende och bodde

i kollektiv med likasinnade i en gammal rivningsfastighet

i Helsingborg. ”Rebellivet”

eskalerade och missbruket tilltog. Till slut

injicerade hon amfetamin. På frågan om hur

hon skaffade pengar till narkotikan skakar

hon stillsamt på huvudet. Att gräva i minnena

är smärtsamt. Svaret blir att ”pengar till missbruk

går alltid att skaffa”.

En dag gick det snett. Det var i Köpenhamn

i samband med en julmarknad. Karolina hade

åkt över till Christiania för att skaffa hasch

som hon försökte smuggla in i Sverige. På

hemvägen fastnade hon i tullen med två kilo

marijuana. Straffet blev ett års fängelse på

Tygelsjöanstalten.

TIDEN I FÄNGELSET var omtumlande, men

den blev inte direkt starten på ett nytt och

drogfritt liv. Efter frigivningen fortsatte ett

dubbelliv som inte ens de närmaste genomskådade.

Dagarna var som en hektisk karusell

av droger och arbete.

Under en semesterresa till Rhodos bestämde

hon sig plötsligt för att stanna kvar och

arbeta som servitris på ett lokalt kafé. Det

ledde till mersmak för utbildningar och

avancemang inom hotell- och resebranschen.

Arbetslivet, tycker hon, fungerade hyfsat

även under missbruksåren. Men priset för

det var en begynnande utbrändhet.

Vändpunkten kom en dag när brodern hittade

narkotika i Karolinas lägenhet.

– Han konfronterade mig med ett ultimatum;

sluta med droger, annars säger jag

upp kontakten med dig för alltid. Jag är inte

intresserad av att se dig dö.

– Då insåg jag att det var allvar, på riktigt.

FORTS.

November 2019

19


Färgerna, dofterna, smakerna,

ljuden – mötet med Indien

blev en blixtförälskelse

för Karolina Zakrzewska.

I dag lever hon där under

vintersäsongen.

Karolina

Zakrzewska.

Ålder: 43 år.

Yrke: Driver Purple

Valley Yoga Center i Goa.

Studerar Nutritional

therapy på universitet i

London.

Bor: Indien, England och

Sverige

Familj: Mamma, pappa,

syster och bror med

familj samt min lilla engelska

familj.

Intressen: Böcker,

hälsa, växter och natur.

Tycker bäst om: Balans.

Tycker sämst om:

Obalans och ohälsosam

stress.

Andlighet för mig:

Natur, stillhet, närvaro,

harmoni.

Min bror betyder allt för mig och förlora

honom ville jag inte. Jag förstod också att jag

riskerade att dö i missbruket.

KAROLINA VET att det tar tid att läka när man

fallit i bitar. Långsamt har hon skapat sig en

ny plattform med hjälp av långvarig terapi,

yogan och Indien. Genom jobb på ett internationellt

resebolag hamnade hon så småningom

i Goa. Mötet med Indien var en blixtförälskelse.

Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden

och upplevelserna inspirerade och gav hopp.

Det var i Goa som intresset för yoga tog

fart. Karolina förklarar att yoga och meditation

är ett viktigt verktyg för att stärka närvaron

i nuet. Hon säger att den som är närvarande

upptäcker sin omgivning bättre.

– På vår matta är vi ensamma med vår andning

och våra tankar. Vi lär oss att observera

och blir också mer medvetna om vår egen

inre värld. Att stanna upp är viktigt. Man blir

mjukare. Snällare. Det är läkande.

Ashtangayoga är en dynamisk variant med

komplicerade fysiska övningar och andningsteknik.

Det tog henne åtta år att lära sig grunderna

genom träning sex dagar i veckan.

I början dominerade rutinerna. Yogan blev

en besatthet och missade yogadagar var kaos.

Nu är det annorlunda. Med ålder och erfarenhet

är missade yogaövningar i sämsta fall bara

en påminnelse om rutiners intighet.

På frågan om varför hon valt att utöva just

ashtangayoga är svaret enkelt; den är flexibel,

rak och ärlig, utan distraktioner.

JAG TITTAR på Karolina och försöker föreställa

mig det liv som hon har levt. Det är

mycket att ta in. Efter alla nedförsbackar

sitter hon ändå här och förmedlar en positiv

bild av omvärlden. I armvecken skymtar

ärren från de dåliga åren men hon gör inget

för att dölja dem. Hon säger att hon inte tittar

bakåt så ofta nuförtiden. Alla gamla plågoandar,

som hon egentligen aldrig känt något agg

emot, är förlåtna.

– Jag älskar verkligen livet. Men jag har

slösat bort mycket tid. Ibland funderar jag

på att donera kroppen till vetenskapen när

jag dör, som forskningsobjekt. Jag hoppas

verkligen att yogan kan hjälpa mig att åldras

hälsosamt, säger Karolina försiktigt.

Nu känns framtiden ljus och tillvaron är

drogfri sedan länge. När yogacentret stänger

för säsongen åker Karolina till Sverige och

hälsar på familjen i Helsingborg och tittar till

huset i Malung som hyrs ut vintertid.

I Belper i Storbritannien väntar den andra

familjen.

– Där bor min särbo och hans son, vi träffas

regelbundet, antingen här eller där.

I Storbritannien har nu Karolina

Zakrzewska påbörjat distansstudier inom

nutritional therapy, näringsterapi eller

nutritionsterapi, vid University of West

London. Utbildningen sträcker sig över sex år.

Hon gäspar plötsligt och skrattar till.

– Dagen började med plugg redan klockan

tre i morse. Sedan följde yogan och allt det

andra så jag är ganska trött redan. Men jag

klarar det och tänker att livet är karma. Att

hjälpa människor med liknande problem som

de som jag har haft är kanske min uppgift i

det här livet.

Text & foto:

VERONICA RÖNNLUND ALDMAN

20 November 2019


VAR MED GE HOPP OCH

GLÄDJE TILL JUL!

Sisters International

l Delar ut över 3000 Julpåsar i

Sverige vid Jul

l Ger hjälp till gatubarn i Indien

l Medverkar till ett fantastiskt

Julfirande på Naomi Sisters

Home 1 och 2 i Indien

l Ger barnen i byn Rontau,

Rumänien en minnesrik Jul

fokuserade

hopp

insatser

skapar bestående resultat

glädje

Swish 123 394 32 30

Märk din gåva; Sisters Julpåsar,

Gatubarn Indien, Naomi Sisters

Home eller Rumänien.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Loving People - Giving Hope

sisters.nu

Ren näsa, helt enkelt!

Näskannan RHINO HORN

• fri andning

• hälsosamma bihålor

• tar bort pollen och damm

• tar bort slem

• miljövänlig

Passionsspelen i Oberammergau

- en gudomlig upplevelse!

Välkommen till en av Europas största kulturella händelser

2020 – Passionsspelen i Oberammergau! Ända sedan

1634 har invånarna i Oberammergau regelbundet uppfört

sitt spel om Jesu lidande, död och uppståndelse. Missa

inte chansen, nästa passionsspel hålls först om tio år!

RUNDRESA 7 DAGAR FR 14 940:-

AVRESA 12/8. Allt detta ingår: Resa i komfortbuss med

Scandoramaguide . 6 övernattningar i dubbelrum . 6 frukostar

. 6 middagar . Biljett till Passionsspelen i Oberammergau

. Utflykter och arrangemang enligt dagsprogram.

Finns även för barn

4-12 år

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se

Läs mer om resan på:

scandorama.se

• 040-600 00 00

Alltid med guide!

www.yogacentrum.com


Lära sig lyssna

Är du giraffen

eller vargen

i rummet?

Tålamodet att lyssna och ta in andra

människor är en bristvara i dagens

politiska klimat och på sociala

medier. Kanske skulle det offentliga

samtalet behöva en rejäl dos

nonviolent communication

– icke-våldskommunikation.

VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än

mer i språket. Innan någon utsätter en annan

för fysisk misshandel har ord och blickar

banat väg. Innan någon bränner ned ett

asylboende har någon annan berättat vem

fienden är.

Våra värderingar och attityder grundläggs

tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre

med aga, men fortfarande med ord: Ӏter du

inte upp maten får du ingen efterrätt!”

Många gör det omedvetet, på slentrian,

nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet

i språket, som ibland övergår till fysiskt

våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå

kommun som samordnare mot våld i nära

relationer, och är nu timvikarie i vården på

Gotland.

– I möten med dem som utsatts för olika

varianter av våld från en närstående har jag

försökt att skapa kontakt och trygghet, och

NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation

på svenska, reds. anm.) är till

stöd i den kontakten. Även att de själva får

identifiera vilka behov som blivit mötta eller

omötta i olika situationer. Det är en del i att

deras tillit till sig själva stärks, berättar hon.

LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av

nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt

som Gertrud Wesley använder sig av. Hon

beklagar att det finns så stor okunskap om

våld i olika former.

– I det ingår hur vi pratar med och om varandra.

Språket vi har är väldigt våldsamt. Det

är ett under att vi inte har ännu mer krig när

vi kan flyga ihop med en granne eller kollega

för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt

blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet!

NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska

psykologen Marshall Rosenberg.

Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor

och tankar, vilket leder till missförstånd och

konfrontation. Genom att vara medvetna om

våra känslor och behov – centrala begrepp

inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras

känslor och behov.

ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjälpa

oss att se sådant som underlättar respektive

försvårar kommunikation. Senare tillkom

symboldjuren giraff och varg. Giraffen står

för en reflekterande inställning, den stannar

upp och ser längre än orden når. Vargen står

för det motsatta, ett djur som går till attack

utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in

i vad andra känner sårar vargen och skapar

konflikt.

”Språket vi har är

väldigt våldsamt. Det

är ett under att vi inte

har ännu mer krig när

vi kan flyga ihop med

en granne eller kollega

för det minsta.”

Gertrud Wesley, fd samordnare mot

våld i nära relationer

En bra självkänsla

hjälper

en att uttrycka

behov och känslor,

och det grundläggs

tidigt. Det

har Annacarin

Nilsson, utbildare

i NVC och retorik,

erfarit i sitt arbete

med intagna på

fängelser.

– Jag tror vi är

födda att arbeta

utifrån en autonomi.

Många jag mött via

kriminalvården har

blivit kränkta i sin

autonomi, vilket gjort

att de blivit våldsamma

och fått auktoritetsproblem.

Det viktiga är inte

att få sin vilja igenom,

utan att ens känslor

och behov bekräftas.

Det kan bara ske om

man möts med ömsesidig

lyhördhet, framhåller

Annacarin Nilsson.

– I vargspråket är

någon överordnad och

någon underordnad. Den

som tvingas in i hierarkin

känner sig nedtryckt och

vill göra revolt vid tillfälle.

I konflikter eller vid

stress blir vi lätt vargar. Vi

går i försvarsposition eller

till attack, i stället för att

lyssna. För att förstå våra

egna reaktioner behöver

Giraffen

står för en

reflekterande

inställning, den

stannar upp och

ser längre än

orden.

FOTO:

GETTY

IMAGES

22

November 2019


”I vargspråket är någon överordnad

och någon underordnad. Den som

tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt

och vill göra revolt vid tillfälle”,

säger Annacarin Nilsson, utbildare

i NVC och retorik.

FOTO: FREDER/GETTY IMAGES

vi bli medvetna om vad som triggar oss och

skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är

starka undermedvetna processer.

I EN LADDAD situation missar vi därför ofta

att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg,

som föreläser, coachar och utbildar

inom kommunikation. Han har tidigare varit

ordförande i den svenska föreningen för

NVC.

– Allt vi säger står för något mer, ofta något

annat än det som uttrycks i ord. Till exempel

om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting.

Såna som du borde inte få leva!” kan

betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig,

det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att

uttrycka våra känslor och behov är det lätt att

vi svarar något som inte blir jättebra.

Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att

försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg.

Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta

oss in i varför andra säger som de gör och vad

det uttrycker för behov.

– Det är en utmaning att uttrycka sig så att

det inte blir missförstånd. Det är bra om jag

svarar något som visar att jag vill förstå, att

inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det

så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer

respekt för hur det är för dig att lösa det här?”

– Det svåra är att komma på att göra det,

och att hitta en formulering som man känner

sig bekväm med och tror landar hos den

andra personen. Går det inte kan man svara:

”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre

upprörd.”

”Allt vi säger står för

något mer, ofta något

annat än det som

uttrycks i ord.”

Ola Tornberg, föreläsere och coach inom

kommunikation

NVC handlar inte bara om att lyssna. Det

handlar inte heller om att uttrycka sympati,

då man delar den andras känslor – utan

empati, att man förstått den andra. När man

försäkrat sig om det, med till exempel en

kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen

ståndpunkt.

Behov kan uttryckas på olika sätt – de som

går ut över andra och de som inte gör det.

Ibland ligger behoven i lager och det tar ett

tag att skala löken innan man hittar grunden

till de känslor någon uttrycker.

Marshall Rosenbergs vision var att förändra

världen, att NVC kan öka empati och förståelse.

Och det börjar med självempati, att

lära sig förstå sina egna känslor och behov.

Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna

inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar:

– Jag upptäcker att jag har en röst inom

mig som tänker och tycker saker, ibland lever

rövare. Men vem är det, ska den styra?

Marshall Rosenberg studerade integrerade

människor som visste vad de ville och varför

de mådde på ett visst sätt. De var medvetna

om sin inre process, kunde beskriva för sig

själva och sin omgivning varför de reagerade

som de gjorde.

Men för de flesta är det som att lära ett

nytt språk, att sätta ord på känslor och behov.

Marshall Rosenberg rekommenderade att

man gör det till en intern process och tyst

försöker förstå andra, att träna på sig själv ett

halvår innan man använder NVC med andra

personer.

– Ju mer nyanserat jag upplever mig själv,

desto lättare blir jag att läsa för omgivningen.

Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar

orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår

bra” ser andra ändå något jag själv har missat.

Det ska jag träna på, säger Kay Rung.

BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga

inre processer kan man få dem att samverka,

bli en mer integrerad människa. Då

blir det även lättare att hantera ett komplext

samhälle.

Vår impulskontroll är det som fört evolutionen

framåt, anser Kay Rung.

– Det är en fantastisk sak att träna på, att

inte agera ut det man känner utan tänka på

hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden

på de som kan NVC och de som inte

kan är att man tränar på att göra urskillningar:

Är det här något jag känner, något jag tänker

eller är det något jag vill?

MATS KARLSSON

November 2019

23


VÄLKOMMEN TILL

WÄRNELIUS BUSS

Vi har lång erfarenhet av att anordna resor både till när och fjärran.

Vår specialitet är kundanpassade bussresor för olika företag, idrottsföreningar,

skolor, kyrkor, kommuner, landsting, universitet samt

andra organisationer. Varmt välkomna att kontakta oss!

Just nu når vi den muslimska

Swahilikusten, nu behövs biblar

SWISH 9000761 “Biblar Swahilikusten”

Wärnelius buss AB • 070-607 82 90 • www.wbuss.se

VACKRA SJALAR

TILL DIG & KÖREN

Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Sjalar & Scarves i regnbågens alla färger

av siden & ull till både föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik

Snabba leveranser!

SKOLOR PÅ

KRISTEN GRUND

i Jönköping

• Förskolan Fru Ebba

• Strandskolan F-9

• Kungsgymnasiet

www.sjalbutiken.se

0739-53 34 38

Läs mer på www.jks.se


Korsord

BILD:PIXABAY.COM

STÅR

PÅ RAD

TRÄFFA

RÄTT

HÖG-

LJUTT

VÄDER

I BOK-

FÖRING

BANA

VÄG

FIRAS 12 DEC

18.00 I VÄSTRA

FRÖLUNDA K:A

RELIGIO-

SITET

FÖRBUD

ATT

HANDLA

PAPPER

FÖR-

KLARA

OSKYLDIG

MILD

ORDNA

FRAM

SATTE


PRÄNT

UPPLYS-

NING

TITT SOM

TÄTT

HAR

JÄMN

YTA

ÄR

MOGEN

BAKOM

ÖRONEN?

STIRRA

FLER ÄN

EN

UTAN

KRUSI-

DULLER

FINNS

BILD-

MED-

DELANDE

FÖRBRY-

TARE

PSALM 105

........, DAVIDS SON

BAKVERK

MINDRE

LISTA

UTRYMME

MED AL-

TERNATIV

GEN-

KLANG

ÄR JO

NESBØ

PRESTA-

LIVS- TIONS-

KAMRAT FÖRMÅGA

INLEDS FÖRSTA

SÖNDAGEN I

ADVENT

I BAS-

SÄNG

ABBA-

LÅT

UTTRYCK

FÖR

SMÄRTA

STRÅ-

VÄXT

HÖG-

FJÄLL

VATTEN-

BRIST

DRA SIG

FRAM

RÖRLIG

YTMÅTT

TROPISKT

LAND-

SKAP

KOLOS-

SAL

VÄRME-

KÄLLA

OENGA-

GERAD

FÖRVAR-

INGSUT-

RYMME

PLAGG

I FLERA

DELAR

ROT-

FRUKT

FÖR-

FOGAR

ÖVER

DEN

SOM

SKICKAR

KÄN-

NER SIG

PLÅGAD KALCIUM

SORLIGT

ATT

SÄGA

HALVÖ

HAR

STORA

KUNSKA-

PER

GOD-

TAGBAR

SLÅR

SYSSLO-

LÖS

DEL AV

KEDJA

SJÄTTE

TONEN

ÄGNA

SIG ÅT

IDROTT

CARL

GUSTAV

REGIONAL

ENHET

SJUNG IN .......

1 DEC 18.00

I ÄLVSBORGS K:A

BIL-

SKADA

RUNDAD

SLINGA

ANDE-

FATTIG

STRIMMA

SKÅNSK

FLICKA

DRYCK

PARK-

MÖBEL

KAN INTE

TANDLÖS

SOM

JORDEN

GRUPP

RÄCKER

LÄNGE

SKRIDA

TILL

VERKET

EN SORTS

DUNSTER

STRÅL-

GLANS

KAN MAN

GÖRA I

SAKEN

YRA

STÄMMA

SILVER

PÅ-

PEKADE

SMÖRJA

KRÅSET

LEDS AV

EBBA

RÖRA

IHOP

SISTA

DELEN

AV SLUT

ÄR DET

SOM

SLUT-

FÖRTS

POWER-

NAP

RACKAR-

UNGE

FIGUR

KORSORDSKONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

Vinterkryssning

Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se.

Det går också bra att skicka in svaret till Tidningen Våga, Västra Frölunda pastorat, Frölunda kyrkogata 2, 421 47 Västra Frölunda.

Glöm inte uppge ditt namn och din adress. Vinnaren, som presenteras i nästa nummer, får två biobiljetter. Senast den

31 december 2019 vill vi ha ditt svar. Vinnaren i förra numrets korsordstävling var Mona Nygren. Grattis!

November 2019

25


Kantorn om julens psalmer

Rapport från

en orgelpall

i adventstid

Änglar

är en given

ingrediens i en

riktig julpsalmshit,

liksom barn och stjärnor,

enligt Näsets

kantors egen observation.

FOTO:

GETTY

IMAGES,

PIXABAY

Vad gör en julpsalm till en riktig

julpsalm? Att skriva en schlager

finns det nästan recept på. Låten

ska gärna ha två till tre verser, en

återkommande refräng samt ett ”stick” innan

sista refrängen (alltså ett stycke som varken

låter som vers eller refräng). Texten handlar

nästan alltid om kärlek och om man dessutom

får in en tonartshöjning någonstans så är

man i hamn! Men hur skriver man en riktig

julpsalm? Vilka ord, ackord och vändningar

är det som berör oss lite extra? Kanske

något om stjärnor, änglar, julesnö, herdar och

barnaögon…

EFTER EN mycket ovetenskaplig undersökning,

där jag uppmanade personer i min

omgivning att nämna tre julpsalmer som var

viktiga för dem, utkristalliserade sig några

favoritkandidater direkt:

Stilla natt

Nu tändas tusen juleljus

Ett barn är fött på denna dag

Jul, jul strålande jul (Nu kanske flera av

er uppgivet slår näven i bordet och utbrister:

VA? Jul, jul är väl ingen PSALM?!

Och mycket riktigt, den finns inte i

Svenska kyrkans psalmbok men

hamnade ändå mycket högt

upp på listan som varandes

en psalm.)

Gläns över sjö och strand

O helga natt (Som ju inte

heller är en psalm.)

Samma, eller andra,

personer kanske återigen

närmar sig gränsen för ett

hälsosamt blodtryck när ni

läser ovanstående lista men

som sagt; det är en helt ovetenskaplig

undersökning på ett

Vilka ord, ackord och

vändningar är det som

berör oss lite extra? Kanske

något om stjärnor, änglar,

julesnö, herdar och

barna ögon…

alldeles för klent underlag för att vara

statistiskt säkerställt. Helt enkelt bara

en samling sånger som verkar vara

viktiga för just dessa människor.

NÅVÄL, UPPGIFTEN jag fick från högre

ort var alltså att forska i vad som gör

en julpsalm populär. Min analys

som följer utgår därför enbart

från de fyra förslag som faktiskt

finns upptagna i Svenska kyrkans

psalmbok. Rent hantverksmusikaliskt

skiljer de sig naturligtvis lite från en profan

schlager då vers och refräng inte används.

Inte heller tonartshöjningar förekommer

normalt i psalmer om inte den lokala

kantorn plötsligt hamnar i självsvängning

och kastar sig ut i en,

ibland illa övervägd, höjning.

Men åter till likheterna,

om det nu finns några. Samtliga

psalmer har två till fyra

verser, de går antingen i 4/4

takt, det vill säga samma raka

takt som i till exempel Blinka

lilla stjärna, eller 6/8 takt,

som mest kan liknas vid en så

kallad valstakt och finns i till

exempel… (trumvirvel) … Stilla

natt! Vidare inbjuder de alla till

FOTO: PIXABAY

ett lugnt och värdigt tempo, så alla julfryntliga

och alltför varmt påpälsade kyrkbesökare

hinner med i text raderna.

ALLT DU behöver för att få till en riktig julpsalmsfavorit

är alltså att bestämma dig för

om den lugnt ska skrida fram i stadig 4-takt

eller svänga i dansant 3-takt. Knåpa sedan

ihop tre verser där förslagsvis följande fraser

ingår och muta en kantor att göra tonartshöjning

inför sista versen.

Lycka till och en riktigt god psalmsångsjul

önskas!

ANN-SOFIE SCHERMAN, kantor

På ängen vakar herdar i natten så kall.

Stjärnan glimmar över Betlehems stall.

Maria vaggar sitt barn, sin skatt.

En frälsare är född åt oss, i natt!

26 November 2019


Diakonens spalt

Ett kort samtal

kan räcka långt.

FOTO: ANNIE

SPRATT/UNSPLASH

Gemenskap i tre minuter

kan bli till en riktig fest

En av mina bästa vänner har jag svårt

att träffa. Inte för att ingen av oss

inte vill ses, eller för att vi bor långt

ifrån varandra. Utan bara för att det

är svårt att få ihop en tid. Det kommer så

mycket annat emellan. Så när vi väl bokar en

tid brukar vi ändå lägga till att vi ska hålla det

”lite öppet” – utifall något skulle inträffa –

istället för att säga: ”nu bokar vi den här tiden

och inget annat får komma emellan!”.

Det kan på ett sätt verka sorgligt att inte

ses så ofta. Men jag skulle säga att relationen

hålls vid liv genom att vi inte slutar ringa varandra.

Några ord, en bekant röst, korta bilder

av det vardagliga som löper på. Ett skratt. Det

meningsfulla i att få växla några ord stannar

inte bara kvar i stunden för samtalet. Det bär

för resten av dagen.

NÄR VI firar jul är orden gemenskap och fest

självklara. För den som bjuder in, eller själv

är bjuden kan orden stråla av hopp och förväntningar.

För den som känner sig ensam

blir orden ”gemenskap” och ”fest” visserligen

förknippade med en stark känsla. Men på

ett helt annat sätt. Det är inför helgerna som

frågan ställs på sin spets; ”Vem ska man vara

tillsammans med på jul?”

Sverige brukar beskrivas som ett av de

länder där ensamheten är som allra störst.

Samtidigt pekar all historisk och mänsklig

erfarenhet på att vi människor aldrig slutar

att längta efter gemenskap. I filmer, böcker,

musik och samtal skildras vår glädje över att

höra till. Och den bottenlösa sorgen över att

inte få vara med.

KANSKE ÄR det just därför som korta telefonsamtal

kan räcka så långt. Att det i sig självt

blir en kallelse till festen, även om man inte

kommer att vara på plats. Gemenskapen kan

få färg i ett tre minuter långt telefonsamtal.

Det är inte en fest som behöver bokas och

planeras. Det är en fest som startar här och

nu.

”Tack för att du ringde, detta lever jag på

länge...”

PETER LENDEFORS, diakon

KYRKANS

SOS

Känns livet svårt? Vill du prata med

en medmänniska? Vi lyssnar på dej!

031-800 650

SOS-telefonen är öppen varje dag,

året om på följande tider:

Vardagar 13.00–21.00.

Lördag, söndag och helgdag

16.00–21.00.

På frivilligcentralen

M43 finns diakoner

på plats varje vecka

På Mandolingatan 43 vid Frölunda

Torg driver Västra Frölunda församling

och Poseidon mötesplatsen M43, i

nära samarbete med Askim-Frölunda-

Högsbo SDF och Social resursförvaltning.

M43 är en frivilligcentral och mötesplats

där det finns verksamheter som

Stickflickorna, Rogers teknikhörn,

Våga måla och Persisk samtalsgrupp,

bland många andra.

På tisdagar är Västra Frölunda församlings

diakoner på plats. Förutom

samtal erbjuds det att vara med och

sy tygkassar till matutdelningen i

Tynnereds kyrka, med mera.

November 2019

27


Vinjett Kalendarium

i våra kyrkor

Gudstjänster och konserter under advent och jul

Första advent 1 december

Tema: Ett nådens år

11.00 Donsö kyrka

Gudstjänst.

11.00 Näsets kyrka

Gudstjänst. Adventskören sjunger.

11.00 Styrsö kyrka

Gudstjänst. Medverkar gör Styrsö kyrkokör,

Cantica och Köränglarna.

11.00 Tynnereds kyrka

Mässa med söndagsskola.

Tynnereds kyrkokör och barngrupper

medverkar.

11.00 Västra Frölunda kyrka

Adventsgudstjänst. Frölunda Motettkör,

Frölunda kyrkokör, Helena Sjöstrand

Svenn, sopransolist och trumpetare

medverkar.

11.00 Älvsborgs kyrka

Högmässa. Matilda Nyman avskedspredikar.

14.00 Näsets kyrka

Barnens adventsgudstjänst. Medverkar

gör förskolan Pärlan, Barnkören och

Mellankören.

15.00 Älvsborgs kyrka

Söndagsgudstjänst.

15.30 Vrångö kyrka

Gudstjänst.

16.15 Asperö kyrka

Gudstjänst. Brännö projektkör medverkar.

17.45 Brännö kyrka

Gudstjänst. Brännöprojekt kör och

Brännö barnkör medverkar.

18.00 Tynnereds kyrka

Musikgudstjänst ”Öppna en väg för

ljuset”. Anna Carlsson, sång. Susanna

Myrberg, piano.

Tynnereds kyrkokör.

18.00 Älvsborgs kyrka

HOSIANNA! Kom och sjung fina, stämningsfulla

adventspsalmer tillsammans

med körer och brassensemble.

18.30 Köpstadsö skolhus

Gudstjänst.

Andra advent 8 december

Tema: Guds rike är nära

11.00 Donsö kyrka

Mässa.

11.00 Grevegårdens kyrka

Familjegudstjänst med medverkan av

barngrupper.

11.00 Tynnereds kyrka

Mässa med söndagsskola

11.00 Västra Frölunda kyrka

Gudstjänst. Göteborgs ungdomsorkester,

Lilla orkestern medverkar.

11.00 Älvsborgs kyrka

Högmässa.

15.30 Vrångö kyrka

Mässa.

16.00 Grevegårdens kyrka

Retreatsöndag.

16.30 Styrsö kyrka

Adventskonsert med Styrsö kyrkokör,

Glenn Kjellberg, solosång, Helena Henriksson,

solosång, Lars Söderlund, orgel.

Svetlana Beliaskovskaja, piano och Stråkensemble.

Rune Henriksson, dirigent.

17.00 Älvsborgs kyrka

Musik och samtal – Minneskonsert 3

Sven Eric Johansson. Vokalensemble

och instrumentalister medverkar.

17.00 Näsets kyrka

Nära dig! Musikgudstjänst med musiker

Niklas Ekberg, Peter Belsing och Ida

Bergen holtz. Nya konfirmander och

deras föräldrar hälsas välkomna i gudstjänsten.

18.00 Västra Frölunda kyrka

Hemvärnets årliga julkonsert. Lars

Kvensler, dirgent. Julia Sporsén, solist.

Patrizia Carciani Kvensler, harpa.

Torsdag 12 december

19.00 Tynnereds kyrka

Lucia med Tynnereds ungdomar.

Fredag 13 december

18.00 Älvsborgs kyrka

Luciagudstjänst.

Lördag 14 december

11.00 Älvsborgs kyrka

Musikskolan musicerar.

18.00 Donsö kyrka

Julkonsert ”Vi sjunger in julen”.

Donsö, Vrångö- och Kössö kyrkokörer.

Björn Larsson, solist.

Tredje advent 15 december

Tema: Bana väg för Herren

11.00 Donsö kyrka

Gudstjänst.

11.00 Näsets kyrka

Mässa.

11.00 Styrsö kyrka

Familjegudstjänst med Lucia. Köränglarna

och Cantica medverkar.

11.00 Tynnereds kyrka

Mässa med söndagsskola.

11.00 Västra Frölunda kyrka

Högmässa.

11.00 Älvsborgs kyrka

Högmässa.

15.30 Vrångö kyrka

”Vi sjunger in julen”. Vrångö ekumeniska

kör under ledning av Eva Zachau.

16.15 Asperö kyrka

Gudstjänst.

17.00 Älvsborgs kyrka

Advents- och julkonsert med traditionella

och nya julsånger till ackompanjemang

av stråkar, flöjt, piano och orgel.

Älvsborgs mellankör, diskantkör och

projektkör, Catarina Eckerdal och Hans

Davidsson.

17.45 Brännö kyrka

Familjegudstjänst med Lucia, Brännö

barnkör medverkar.

FOTO: NUT-NATTI/GETTY IMAGES

28 November 2019


18.00 Tynnereds kyrka

Julkonsert med Tynnereds kyrkokör,

kören Nova och Rasmus Ringborg, solist.

18.00 Västra Frölunda kyrka

Julkonsert med Helena Sjöstrand,

sopransolist. Frölunda Kyrkokör, Motettkören

och Wulfson quartet.

19.00 Älvsborgs kyrka

Advents- och julkonsert med traditionella

och nya julsånger till ackompanjemang

av stråkar, flöjt, piano och orgel.

Älvsborgs mellankör, diskantkör och

projektkör, Catarina Eckerdal och Hans

Davidsson.

Tisdag 17 december

18.00 Köpstadsö skola

”En värmande jul”. Maja Berggren, sång

och Dan Lindén, piano.

Torsdag 19 december

18.00 Donsö kyrka

”En värmande jul”. Maja Berggren, sång,

och Dan Lindén, piano.

18.30 Grevegårdens kyrka

”Vi sjunger in julen!” Kören Vågorna

medverkar under ledning av Marianne

Lundmark.

19.00 Näsets kyrka

”Nu väntar hela jorden”, jul- och luciakonsert

med Diskantkören, solister och

musiker.

Fjärde advent 22 december

Tema: Herrens moder

11.00 Donsö kyrka

Gudstjänst.

11.00 Näsets kyrka

Gudstjänst. Kamilla Börjesson, solosång.

11.00 Styrsö kyrka

Gudstjänst.

11.00 Tynnereds kyrka

Mässa med söndagsskola.

11.00 Västra Frölunda kyrka

Gudstjänst

11.00 Älvsborgs kyrka

Högmässa

16.00 Grevegårdens kyrka

Retreatsöndag

19.00 Asperö kyrka

Konsert ”Kväll före jul”, med Glenn

Kjellberg, solosång

November 2019

och Anders

Ottosson,

piano.

Med

reservation

för ändringar.

Mer information

finns på

www.svenskakyrkan.

se/vastrafrolundapastorat

Måndag 23 december

17.00 Älvsborgs kyrka

”Sjung in julen”, en glädjefylld sångarkväll

tillsammans med kör och instrumentalister.

Mellan de båda julsångsgudstjänsterna

serveras glögg och pepparkakor

på kyrktrappan. (Obs! Kom i god tid)

19.00 Älvsborgs kyrka

”Sjung in julen”. (Obs! Kom i god tid)

Julafton 24 december

11.00 Näsets kyrka

Samling vid krubban.

11.00 Furåsens kyrka

Samling vid krubban.

11.00 Tynnereds kyrka

Vandringsgudstjänst för alla åldrar i det

bibliska jullandskapet

11.00 Grevegårdens kyrka

Samling vid krubban.

11.00 Västra Frölunda kyrka

Gudstjänst och julspel. Församlingsbor

dramatiserar julevangeliet. Erika Widén,

sång.

13.30 Vrångö kyrka

Gudstjänst.

15.45 Styrsö kyrka

Julbön. Styrsö kyrkokör och Helena

Henriksson, solosång.

17.00 Donsö kyrka

Julbön.

17.00 Älvsborgs kyrka

Julbön.

Julnatten 24 december

Tema: Den heliga natten

23.30 Näsets kyrka

Midnattsmässa med stämningsfull

solosång av solisterna Sara Wallberg

och Jacob Bergström. Niklas Ekberg,

piano.

23.30 Tynnereds kyrka

Julnattsmässa i Taizéanda.

23.30 Älvsborgs kyrka

Midnattsmässa.

Juldagen 25 december

Tema: Jesu födelse

07.00 Styrsö kyrka

Julotta. Styrsö kyrkokör.

07.00 Tynnereds kyrka

Julotta med Tynnereds kyrkokör.

07.00 Västra Frölunda kyrka

Julotta med Julkören och

Sara Craig, flöjt.

09.00 Brännö kyrka

Julotta.

09.00 Donsö kyrka

Julotta. Brännö projektkör.

09.00 Vrångö kyrka

Julotta. Ekumeniska Svenska kyrkan

kören medverkar.

11.00 Furåsens kyrka

Högmässa.

17.00 Näsets kyrka

”Strålande jul”. Sångsolist Negar Zarassi

ackompanjeras av pianist Lowe Pettersson.

Annandag jul 26 december

Tema: Martyrerna

11.00 Styrsö kyrka

Julsångsgudstjänst.

11.00 Västra Frölunda kyrka

Gudstjänst.

11.00 Älvsborgs kyrka

Högmässa.

18.00 Älvsborgs kyrka

Orgelkonsert Olivier Messiaen - Den

franske organisten och kompositörens

Messiaens första mästerverk, La Nativité

du Seigneur, nio meditationer för

orgel över julens mysterium framförs av

Hans Davidsson, orgel.

Söndagen efter jul

Tema: Guds barn

Firas gudstjänst som vanligt i alla kyrkor,

se kalendern på hemsidan/Kyrkappen.

Nyårsafton 31 december

15.30 Älvsborgs kyrka

Nyårsbön.

15.30 Vrångö kyrka

Nyårsbön med musik.

17.00 Styrsö kyrka

Nyårsbön med Familjen Edin som

musicerar.

17.30 Donsö kyrka

Nyårsbön med musik.

Nyårsdagen 1 januari

Tema: I Jesu namn

16.00 Styrsö

Nyårsgudstjänst med musik.

19.00 Tynnereds kyrka

Ekumenisk gudstjänst. Kyrkorna i väster

samlas till bön och gemenskap inför det

nya året.

Söndagen efter nyår

Tema: Guds hus

Firas gudstjänst som vanligt i alla kyrkor,

se kalendern på hemsidan/Kyrkappen.

29


Julens traditioner

Via hednatro, julbad

och sju ljus i staken

Vägen till

dagens jul

Sju ljus för veckans alla dagar

Den första adventsljusstaken var egentligen

en gran, och kommer från en tysk tradition.

Varje söndag i advent tändes sju ljus, ett för

varje dag i veckan som då började. Ur detta

föddes två sorters adventsljusstakar. Dels en

med fyra ljus (ett för varje söndag i advent),

och dels en med sju ljus (ett för varje veckodag

i varje adventsvecka). Talet sju är också

heligt i judisk och kristen tro, och i 2 Mosebok

berättas om den sjuarmade ljusstaken

som Gud ber Mose att bygga, en menorah.

Adventsljusstaken kan också ses som symbol

för de sju nådegåvorna, att Gud skapade

världen på sju

dagar, med

mera.

FOTO: ISSAURINKO/

GETTY IMAGES

Från hednatro till kristet firande

Långt innan kyrkan började fira jul i december,

firade man Jungfru Marie bebådelsedag.

Det var då årstidsfest i övergången från vinter

och vila, till vår och växt.

I många länder firades midvinterståndet,

till exempel här i norra Europa, i romarriket

och det som idag är England. Så småningom

bestämde katolska kyrkan att det hedniska

midvinterfirandet skulle ersättas av ett

kristet. Eftersom vi inte vet vilken dag Jesus

föddes på, bestämdes att det var enklast att

fira honom 9 månader efter bebådelsedagen,

och därmed sammanföll det med midvinterhögtiden

som människor i västra och norra

Europa redan var vana vid att fira. De kristna

kyrkorna i öst behöll däremot sin tradition att

fira Jesu födelse 6 januari, så som till exempel

ortodoxa fortfarande gör. Efter reformationen

behöll de protestantiska kyrkorna julfirandet

på sin nuvarande plats.

Varför 24 och inte 25?

I Svenska kyrkan firar vi Jesu födelse på julafton,

till skillnad från exempelvis kristna i

andra länder i Europa och i USA. Flera svenska

firanden börjar av tradition på kvällen,

aftonen, innan den stora dagen. Äldre kan

minnas när kyrkorna ringde till helgsmål,

klockan 18 på lördag kväll, och ringde in

veckans vilo- och högtidsdag (söndagen).

Det här är en rest från judisk tro, där den nya

dagen börjar på kvällen innan. Julafton är ett

exempel på detta firande kvällen dagen innan,

och midsommardagen ett annat. När det

gäller påsken så är den stora dagen i kyrkan

fortfarande påskdagen, medan påskaftonen

är den dag de flesta svenskar firar påsken som

allra mest.

Julefrid och julbad

Förr rådde julefrid från julaftonen fram till

tjugondedag Knut. Då fick bara det allra

nödvändigaste göras, och det skulle vara

en tid för vila och återhämtning. Den som

begick brott under den här tiden kunde

räkna med strängare straff – inget skulle

få störa julefriden. Julveckorna inleddes

också med att alla skulle bada ordentligt och

skrubbas rena. En lyx eller ett ovälkommet

påfund, beroende på hur man såg det. Det

var ett uttryck för att under julen ska alla

få möta Gud och varandra rena, och allt ska

vara iordninggjort för det mötet. Den här

drömmen om julen som en tid för det goda,

och för att umgås med nära och kära i lugn

och ro, är också en sorts symbol för längtan

efter det perfekta tillståndet – paradiset. Att

återvända hem.

FOTO:

GETTY

Julnattsmässa

I många kyrkor firas julnattsmässa. Den kalllas

ibland Änglarnas mässa, eftersom Bibeln

säger att änglarna jublade och sjöng av glädje

den där natten när de visade sig för herdarna

utanför Betlehem. På julnattsmässan får

ibland alla besökare ett ljus, som

man sedan får

tända på lågan

från ljuset från

någon som

sitter bredvid.

På så sätt

tänds kyrkan

upp bit för bit,

och mörkret

ger vika. Det är också en

symbol för att vi tillsammans

har fått uppgiften

att bära vidare ljuset från

julnattens under.

30 November 2019


FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Maria symboliserar

modet att tacka ja och

lyda uppdraget från

Gud, även när hon

riskerade att andra

skulle se ner på henne.

Julotta

Många äldre kan fortfarande berätta om

slädfärder under tjocka filtar och djurfällar,

genom mörka vinterlandskap

med snö på väg till kyrkan på juldagens

morgon.

Otta är ett gammalt svenskt ord

för den tid på dygnet när natten

börjar övergå i morgon. Det

finns kvar i ord som gökotta

(när man går upp innan gryningen

för att skåda fågel)

och svinotta (som från början

betydde att gå upp i slutet

av natten för att mata

djuren i ladugården).

På en julotta lyser det

ofta många levande

ljus som lyser upp

hela kyrkan, man

sjunger älskade

julpsalmer och

firar ljusets seger

över mörkret.

November 2019

Julgranen

Traditionen med julgran lär ha kommit

från Tyskland, där man uppförde

paradisspel för att fira Adam och Evas

namnsdagar, 23 och 24 december.

Granen pyntades med röda äpplen.

Tillsammans var de en symbol för

det träd som nämns i Bibelns andra

kapitel, Livets träd, och de frukter

som Adam och Eva åt av.

I Bibelns sista kapitel beskrivs

Livets träd igen, nu som trädet

i det nya paradiset. Julgranens

röda kulor påminner om frukten

i trädet, och julstjärnan

i toppen symboliserar Betlehemsstjärnan

som lyser,

som en hälsning med paradisets

frid och Guds ljus.

Granens grönska är

också en symbol för att

också i den mörkaste och

kallaste vinter kan livet

bevaras och fortsätta.

FOTO: GETTY IMAGES

Julkrubba

En julkrubba rymmer symboler och figurer

från hela julberättelsen. Själva stommen är

ett litet hus med tre väggar, och där den fjärde

väggen skulle ha varit är det tomt. Detta kan

ses som att vi inte behöver gömma oss bakom

masker och fasader inför Gud, utan Gud kan

komma till oss såna vi är.

I julevangeliet berättas om hur Josef och

Maria inte fick plats på något värdshus eller

kunde hyra något rum, eftersom Betlehem

var överfullt av människor som skulle skattskrivas,

precis som de. Istället fick de bo

bland djuren. När Maria hade fött sin son lindade

hon in honom i tyg, som man gjorde på

den tiden. I brist på en vagga lade hon honom

i det bästa hon kunde hitta – en matskål för

djuren (även kallat krubba). Bredvid krubban

med Jesusbarnet ställer vi in figurerna Josef

och Maria, hans jordiska föräldrar.

Maria symboliserar modet att tacka ja och

lyda uppdraget från Gud, även när hon riskerade

att andra skulle se ner på henne. Josef

symboliserar generositet och trohet mot Maria

också när han inte förstod vad som hände och

visste hur framtiden skulle komma att se ut.

Herdarna och de vise männen är symboler

för att Gud söker alla sorters människor, oavsett

om vi är enkla och fattiga, eller rika och

mäktiga. Ofta finns också djur vid krubban:

Fåren som herdarna vaktade på ängen, åsnan

Maria red på, och en oxe eller andra djur som

kan ha bott i rummet som de nyblivna föräldrarna

fick låna. De blir också påminnelser om

att Gud kan finnas också där vi minst av allt

väntar oss det.

Sammanställning: MATILDA NYMAN

Läs mer: Tradition och liv, av Martin Modeus

(utgiven på Verbum förlag).

31


Krönika Klara Zimmergren

Jul i mitt hjärta

Hur står du ut? Sa jag till en av expediterna på

Åhléns för ett par dagar sedan.

– Du menar musiken, sade hon.

Jag nickade och stirrade vidare på hur hon med

sina perfekt lackerade naglar snitsigt slog in mitt paket till

tonerna av Feliz Navidad.

I wanna wish you a merry Christmas, I wanna wish you a

merry… (Varsågoda, nu fick ni den på hjärnan hela dagen).

– Det gör jag inte. Jag står inte ut, jag känner mig som en

sprängladdning som snart briserar.

– Fast ni har väl ändå två olika skivor i spelaren som ni jobbar

med, sa jag, som själv arbetat i butik en gång i världen.

– Tre skivor har vi, sa hon. Det är bara det att de börjar köra

dem redan 25 november.

Vi blev tysta. Hon krullade snören, och jag ville hem.

När hon räckt över paketet sa hon:

– Du vet, förut älskade jag julen, men nu har jag liksom ingen

jul i hjärtat längre.

NÄR JAG gick hemåt tänkte jag på det året när vi spelade in

Kalle Ankas julafton på vhs till min lillebror. Han tittade på

den säkert tio gånger per dag. En hel vår. Vi tyckte det var lite

gulligt att han, den lille treåringen, kunde allting perfekt utantill

till slut.

Det är nästan 40 år sedan och än idag så går det inte för mig

att se på det programmet. Jag blir illamående. Det blir som

fiskgratäng. Det går bara inte ner för att jag en gång tog om

alldeles för många gånger.

Tänk att det finns en sorts jul i varje hjärta. En bild som

kommer upp för varje människa, när ordet jul nämns första

gången. Ett särskilt hus, en saga, en kyrka, en speciell

glöggsort, en släkting som blir för full, en klänning, eller en

total stress.

En del av oss längtar, redan i september. Och så finns det de

som bävar och kämpar emot, de som inte har någon att köpa

något till eller äta tillsamman med, de som kanske ser till att

bli inkallade på jobb hela helgen.

Under många år slogs jag för att bli av med julen, jag vägrade

helt enkelt att låta den flytta in i mitt hjärta. Häromdagen

hörde jag att det är typiskt för vattumän, om man nu är intresserad

av astrologi. Det där att sitta tillsammans med varandra

i allt det där röda och äta och äta var för mycket för den rastlösa

singeltjej som jag var då.

Så jag höll på. Varje år var det nya projekt. Ett år skulle jag

minsann åka till Kanarieöarna. Själv. Det var för dyrt. Och

kanske lite för konstigt, tyckte jag sen när jag skulle boka. Sola

i december. Utan Janssons frestelse.

Ett annat år tyckte jag vi alla kunde bo på hotell i Dalarna,

med slädtur under fäll till kyrkan och julmaten serverad i en

matsal. Ingen gick igång på den idén. Sitta och äta julmat med

främmande människor i en matsal, sa min syrra. Deppigt.

”Och kanske är det så, att alla

kanske inte skall fira med sin

familj. En del gör kanske

bättre i att hitta andra

typer av familjer. ”

”Mormor orkar nog inte sitta i släde”, sa mamma.

Ett tredje år hotade jag med att laga soppa till hemlösa.

Vara där det verkligen behövdes. Men de behövde ingen hjälp.

De hade folk som köade för att få vara volontärer på julen.

Hela tiden såg jag framför mig hur alla skulle få det mycket

roligare än jag och den sjukdomen, måste jag tyvärr erkänna,

är jag inte frisk ifrån.

OCH KANSKE är det så, att alla kanske inte skall fira med sin

familj. En del gör kanske bättre i att hitta andra typer av familjer.

Kanske hålla någons hand på ett fängelse eller ett äldreboende

eller boka in sig i en fjällstuga helt själv.

Jag blir nog aldrig någon julälskare, men jag blir också äldre.

Och trots mitt årliga snack om att kanske detta år inte ge

varandra julklappar eller kanske ha asiatiskt tema på maten,

så landar jag till slut där jag alltid varit.

Hos min familj. På vårt sätt. Med vår

julmat. Som vi äter den. På vårt tomteporslin.

Och jag får väl ändå medge att

någonstans där på julafton, när det

blir mörkt redan på eftermiddagen,

när kyrkan och lunchen är avklarad.

Någonstans i den där pausen,

när vi bara sitter i soffan och

småsnackar litegrann, och

någon hjälper sonen med

legomodellen. Någonstans

där får jag väl ändå medge att

jag har en väldans tur. Som har

dessa fina, alltid nyktra och

snälla människorna runt mig.

Och tänk att de faktiskt alltid

ställer upp och vill fira jul med

mig. Det är väl ungefär då som

jag känner att någonting kryper

in och slår sig ned inom mig. Nåt

rött, snällt och luddigt. Min jul i

mitt hjärta.

KLARA ZIMMERGREN

FOTO: ANNA HJALMARSSON

More magazines by this user
Similar magazines