13.07.2013 Views

qarTuli gvar-saxelebi

qarTuli gvar-saxelebi

qarTuli gvar-saxelebi

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

adri cxadaZe<br />

<strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong><br />

zarnaZe<br />

Tbilisi<br />

2002


winasityvaobis magier<br />

mecnierebis komikuri aspeqtebi<br />

s a r C e v i<br />

Tavi pirveli<br />

Tavi meore<br />

1. komliIIkvamli (II kuabli), ojaxi<br />

2. Temi, adgilis deda, fuZis angelozi<br />

3. saxli, saxlikaci, saxliSvili<br />

4. <strong>gvar</strong>i, <strong>gvar</strong>iSvili, <strong>gvar</strong>iSviloba, <strong>gvar</strong>iskaci, <strong>gvar</strong>is maqiqi<br />

Tavi mesame<br />

1. adamianis sakuTari saxeli da metsaxeli<br />

2. <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-saxelis warmoSoba<br />

3. zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelis warmomavlobisaTvis<br />

4. zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxeli qarTul mxatvrul teqstebSi<br />

5. zarnaZeebi zarnaZeebisave gadmocemebSi, zarnaZeTa genealogiuri Stoebi<br />

6. zarnaZeTa <strong>gvar</strong>iT dasaxlebul ZiriTad punqtTa (toponimTa) etimologiebi: a)<br />

alisubani, b) gurjaani, g) eweri, d) zaraTi, e) zestafoni, v) Terjola, z) kldeeTi,<br />

T) lagodexi, i) sazano, k) sviri, l) quTaisi, m) Cxari, n) winandali.<br />

ZiriTadi daskvnebi<br />

bolosityvaobis magier<br />

reziume rusul enaze<br />

gamoyenebuli literatura da wyaroebi<br />

Semoklebani<br />

pirobiTi niSnebi<br />

danarTi<br />

a) personaliebi (zarnaZeTa <strong>gvar</strong>idan gamosuli mecnierebi da cnobili sazogado<br />

moRvaweni)<br />

b) zarnaZeTa <strong>gvar</strong>is telefonebi TbilisSi<br />

2


winasityvaobis magier<br />

cenzuris moSlis Semdeg, postsabWour saqarTveloSi, friad gavrcelda erTob<br />

ucenzuro enaTmecnieruli kvleva-Ziebani. etyoba, yvela juris mecnierebaze ambiciebis<br />

mqone profesionali Tu araprofesionali am dros eloda. da, aha, gaivso wignis bazari<br />

aTas<strong>gvar</strong>i interpretaciebiT, aRmoCenebiT, mignebebiT. zogi maTgani msoflio aRmoCenadac<br />

ki gasaRda (amaze qvemoT).<br />

gansakuTrebuli popularobiT sargeblobs eris uZvelesi warmoSobis Teoriebi,<br />

<strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s “araCveulebrivad nayofieri” kvlevis Sedegebi ki gansacvifrebelia.<br />

qarTvelebi xom ikvleven da agneben samyaros RerZsac, noes kidobansac, samiaTas (megrul)<br />

<strong>gvar</strong>sac da Sumerul-raWul, Sumerul-svanur Sesatyvisobebsac; Tqven warmoidgineT,<br />

saqarTveloSi mcxovrebi mcire erebis warmomadgenlebic warmatebiT gvbaZaven da<br />

grZeldeba postperestroikuli vai-Wkuisagan.<br />

ratomRac Seiqmna STabeWdileba, TiTqos enaTmecnieruli-etimologiuri kvleva<br />

mxolod intuiciaze dayrdnobiT SeiZleba. arada aseT mecnierul kvlevas Tavisi<br />

mecnieruli meTodi da mravali aTeuli wlis mecnieruli wrTvna udevs safuZvlad.<br />

mkvlevarTa mier (prof. a. cagareli, akad. a. SaniZe, akad. iv. javaxiSvili, akad. s.<br />

janaSia, akad. n. berZeniSvili, akad. arn. Ciqobava...) udidesi da umZimesi Sromis Sedegad<br />

dadgenili bgeraTSesatyvisobanic gasaTvaliswinebelia, toponimikuri monacemebic<br />

Sesajerebeli da istoriuli analebis simwirec misagneb-gamosavleni.<br />

Tanamedrove kvleva-Ziebani <strong>gvar</strong>-saxelTa kuTxiT gansakuTrebuli<br />

produqtiuloboT gamoirCeva. Cans, aq ufro eiolebaT “amomwuravi” fantaziebis<br />

gamovlena. arada swored <strong>gvar</strong>is warmoqmna da warmoSoba aris urTulesi procesi,<br />

Tanabrad rom ierTebs istoriulsa da socialur-politikur mxares. gansakuTrebiT Cvens<br />

Tavad-aznaurobas uyvarda keklucoba adamamdeli winaprebiT da vrceldeboda versiebi,<br />

ambebi, anekdotebi. msgavs ambebs, romlebic mxolod zepir gadmocemebs efuZneba da<br />

cruqaqunobis nimuSebia, mravlad SexvdebiT adreul saskolo saxelmZRvaneloebSic.<br />

<strong>gvar</strong>i eris simdidrea da misi socialur-politikuri da inteleqtualuri donis<br />

maCvenebeli. adamianTa <strong>gvar</strong>-saxelebSi kodirebulia tabu, miTi Tu axlo warsuli...<br />

<strong>gvar</strong>Si iSifreba yvelaze didi Rirsebebi da didi damarcxebebi; saxeli da <strong>gvar</strong>i magiur<br />

warmonaqmnadac miaCniaT arsebobis zogi dargis profesionalT.<br />

<strong>gvar</strong>isa da metsaxelis pirvelsawyisi kulturis pirvelsawyisebia; rac ufro metia<br />

<strong>gvar</strong>i, miT aRmatebulia eri da nacia. raoden samwuxaroa, rom “ucenzuroba” lamis<br />

TavSisacemad gagvxdia, radgan swored am SemoqmedebiTi Tavisuflebis Jams enaTmecnierebs<br />

saanegdotod gagvixda saqme. yvela etimologobs, toponimistobs, ganmkiTxavi ki aravinaa.<br />

mecnieruli “ucenzurobani” walekviT emuqreba odesRac profesionalobiT da maRali<br />

kvlevis kulturiT gamorCeul qarTul sazogadoebas.<br />

3


Tavi I<br />

mecnierebis komikuri aspeqtebi<br />

“mecniereba aris erTi umecrebis meoriT<br />

Secvla”<br />

jorj gordon baironi<br />

<strong>qarTuli</strong> mecniereba da qarTveli mecnierebi yovelTvis gamoirCeodnen<br />

keTilsindisieri damokidebulebiT problemuri sakiTxebis rkvevisas. isini miukerZoeblad<br />

amxeldnen da akritikebdnen ama Tu im obieqturi faqtis Selamazebasa Tu damaxinjebas.<br />

am mxriv Tundac pavle ingoroyvas dasaxelebac ikmarebda nimuSad. samagierod Cveni<br />

mezobeli araqarTveli mkvlevrebis didi nawili utifrad “iCemebdnen da ayalbebdnen”<br />

qarTveli eris kulturis monapovrebs. mag., afxazebi (Salva inalifa da sxv.), osebi (gigo<br />

mamiTi da sxv.), somxebi (paruir muradiani da sxv.)<br />

aRsaniSnavia, rom aseTi mecnieruli cdomilebani xSirad mecnierul niadagze iyo<br />

aRmocenebuli. mag., cnobili qarTveli mecnieri, genialuri mignebebisa da genialuri<br />

Secdomebis avtori akademikosi n. mari. igi jer kidev sankt-peterburgis universitetis<br />

studenti, ilia WavWavaZis “iveriis” furclebze acxadebda, rom SoTa rusTavelis poema<br />

“vefxistyaosani” ara<strong>qarTuli</strong>, araoriginaluri Zeglia, naTargmnia sparsulidano. mas<br />

poemis xelnaweri dedani Tu originali, inglisSi, kembrijis biblioTekaSi eguleboda.<br />

miuxedavad misi xelmZRvanelis rCevisa (prof. al. cagareli, qarTvelologi, peterburgis<br />

universitetis profesori), rom uareyo es yovlad mcdari mosazreba, studentma marma<br />

xelmZRvanels mainc ar daujera, rac SemdgomSi student-maswavleblis ganxeTqilebisa<br />

da urTierTgandgomis sagani Seiqna. al.cagarelma n.mari peterburgis universitetis<br />

damTavrebis Semdeg Tavis kaTedraze profesoris mosamzadeblad (maSin ase ewodeboda<br />

aspirantsa da xarisxis maZiebels) ar datova. n.mari armenologiis kaTedraze miiwvies.<br />

Tavis debulebas n. mari “vefxistyaosnis” im strofze afuZnebda, sadac naTqvamia:<br />

“ese ambavi sparsuli, qarTulad naTargmanebi,<br />

viT margaliti oboli, xelis-xel sagogmanebi;<br />

vpove da leqsad gardavTqvi, saqme vqmen saWoWmanebi,<br />

Cemman xel-mqmnelman dammarTos laRman da lamazma nebi [1]”.<br />

n. marma zemore strofi pirdapiri mniSvnelobiT gaigo. SoTa rusTavelma TiTqos<br />

“vefxistyaosani” sparsul enaze ipova, qarTulad Targmna, anu gadmoaqarTula, leqsad<br />

gardaTqva da amiT saWoWmano gaxada poemis warmomavloba. n.mari mTeli sicocxlis<br />

manZilze eZebda “vefxistyaosnis” sparsul dedans – pirvel wyaros, magram veras<br />

miakvlia. albaT Tavis Svilsac iuri marsac, Semdgom cnobil iranistsa da<br />

aRmosavleTmcodnes, specialurad daavala am sakiTxis kvleva da Svilmac mamis darigeba,<br />

rogorc Cans, yurad iRo da aRmosavleTmcodne-iranisti gaxda.<br />

n.mars “vefxistyaosnis” es adgili arapirdapiri, gadataniTi mniSvnelobiT rom gaego,<br />

maSin es gaugebroba – cdomileba Tavidanve acilebuli iqneboda. am strofSi SoTa<br />

rusTaveli aRniSnavs, rom Cemi poemis ambavi anu siuJeti sparsuliao. sparsuli am<br />

SemTxvevaSi aRmosavluris tolfardia, sinonimia. aRmosavlur kulturas, maT Soris,<br />

mxatvrul literaturas, Cveni winaprebi xom sparsuli enis meSveobiT ecnobodnen.<br />

rogorc Cans, ambavi sparsuli aRmosavlur (an: aRmosavleTSi gavrcelebul) siuJets<br />

niSnavs. am ambavze, rogorc sagmiro-saraindo-saTavgadasavlo siuJetzea agebuli qarTul<br />

sinamdvileSi mose xonelis “amirandarejaniani”, sparsulSi-firdousis Sah-name da mravali<br />

sxv.<br />

n. maris meore umZimesi Secdoma is iyo, rom qarTveluri enebi (<strong>qarTuli</strong>, svanuri,<br />

megrul-Wanuri) semituri enebis monaTesaved aRiara da iafeturi enebi uwoda. amisda<br />

4


mixedviT, semituri enebis fuZeTa zegavleniT igi umarTebulod qarTul enebSi<br />

samTanxmovnian fuZeebs aRadgenda. amis Sesaxeb akad. arn. Ciqobava werda: “n. marisTvis<br />

zogad-Teoriuli win-namZRvari iyo: qarTveluri enebi enaTesavebian semitur enebs;<br />

qarTveluri plus zogierTi sxva enebi warmoadgens erT Stos: iafeturs; iafeturi<br />

korelatia semituris; isini Seadgenen erTi enobrivi ojaxis or Stos: SemdegSi iafeturi<br />

miCneul iqna TavisTavad calke ojaxad, romelic semitur enebs enaTesaveba [2, 287]. arn.<br />

Ciqobavas SefasebiT, n. maris “Zveli <strong>qarTuli</strong> gramatika” meTodologiur sakiTxebSic<br />

orive fexiT moikoWlebs... arn. Ciqobavasave mkacri daskvniT, “iafetidologiis kosmiuri<br />

hipoTezebisaTvis mebrZol akad. n. mars mecniereba aTaswil ufro mets madlobas<br />

uZRvnida, protoistoriuli adamianis daudegar cnobierebaSi SeuzRudveli TareSis<br />

nacvlad istoriul sinamdvileSi arsebuli faqtebis Sesaxeb – am faqtebiT gansazRvruli<br />

azrebi warmoedgina [2, 330].<br />

n. maris mesame umZimesi Secdoma is iyo, rom misi “enis stadiuri Teoriis” Tanaxmad<br />

faqtobriv uaryofil iqna enaTa naTesaoba. n. maris azriT, msoflioSi arsebuli Tu<br />

ararsebuli (mkvdari) enebi erTi enisagan momdinareobs, radganac misive TqmiT, nebismier<br />

enaSi gamoiyofa oTxi elementi (sar, roS, ber, Áon)... aq mJRavndeba n. maris, rogorc<br />

mecnierze gavlena Zveli berZeni filosofosebisa, romelTa azriT, samyaro oTxi<br />

elementisagan Sedgeba: wyali, miwa, cecxli, haeri. n. maris SecdomaTa rigs ganekuTvneba<br />

agreTve misi debuleba – enis klasobrivi xasiaTis Sesaxeb [3]. es, n. maris meoTxe, did<br />

Secdomad SeiZleba CaiTvalos. man, rogorc viciT, Tavisi axali lingvisturi moZRvrebis<br />

politizirebac moaxdina. n. maris (da misi momxre-mowafeebis) azriT, miseuli “enobrivi<br />

Teoria” maSindel sabWoTa (bolSevikur) enaTmecnierebad gasaRda. vinc am Teorias ar<br />

gaiziarebda, igi sabWouri wyobilebis mtrad cxaddeboda, amitom moxda, rom n. maris<br />

Teoriis argamziarebelni (iv. javaxiSvili, s.janaSia, arn. Ciqobava da sxv.) idevnebodnen.<br />

maT aviwrovebdnen. aspirantebs aspiranturas atovebinebdnen. zogi Rvawlmosili mecnieri<br />

30-ian wlebSi Tbilisis saxelmwifo universitetidanac ki gaaZeves.<br />

n. maris, rogorc mecnieris, Rirseba-damsaxurebas da yvela nakls, cxadia, aq ver<br />

CamovTvliT. aRsaniSnavia, rom mas, am mxriv, qarTul mecnierul sinamdvileSi winamorbedi<br />

hyavda. es iyo anton I kaTalikosi-bagrationi-Ze iese mefisa da erekle II-s mamidaSvili,<br />

saqarTvelos eklesiis saWeTmpyrobeli, didad ganaTlebuli da Tanac didad mSromeli<br />

kaci, romelmac bevri ram gaakeTa: moawesriga saeklesio saqmeebi, izruna swavlaganaTlebisaTvis,<br />

Targmna wignebi da dawera originaluri Txzulebani. magram, rogorc<br />

akad. a. SaniZe wers, antonma <strong>qarTuli</strong> enis ganviTareba ukan daxia, Tavisi xelovnuri,<br />

Zvels qarTuls mimsgavsebuli stilis gamo. misma moRvaweobam enobrivi politikis<br />

TvalsazrisiT is Sedegi moitana, rom `Zveli <strong>qarTuli</strong> enis Zeglebi Seiryvna, <strong>qarTuli</strong><br />

enis ganviTareba Seferxda, ena damZimda umarTebulo formebiT, ucxo konstruqciebiT da<br />

warimarTa mrudi gziT. antoni icqireboda ara win, aramed ukan da isic almacerad, da<br />

moxda is, rac ar unda momxdariyo: saliteraturo <strong>qarTuli</strong> ascda bunebrivi<br />

ganviTarebis gzas...~ [4, 79]. a. SaniZis daskvniT, `antonis gavlena qarTul saliteraturo<br />

enaze uaryofiTia, (xazi avtorisaa), bevrad ajobebda, rom <strong>qarTuli</strong> mwerlobis enis<br />

bunebriv ganviTarebas da TandaTan daaxloebas sasaubro metyvelebasTan, rac agre<br />

gvaxarebs arCilisa, sulxanisa da daviTis nawerebSi, gzaze ar gadahRobeboda warsulis<br />

fiqriT Sepyrobil i da arasworad moazrovne goneba metad aqtiuri kacisa, romelsac<br />

mdgomareoba nebas aZlevda, advilad moexvia Tavze sxvebisaTvis Tavisi mcdari Teoriuli<br />

Sexedulebani. magram yvelaferi gasagebia im droindeli saqarTvelos viTarebaSi,<br />

gasagebia, rom ar aRmoCnda aravin, rom SehbrZoleboda saqarTvelos eklesiis patriarqis<br />

mrudsa da mavne politikas enis sferoSi. es is xana iyo, rodesac saqarTvelos ar ecala<br />

mSvidobiani da myudro cxovrebisaTvis, rodesac politikur dauZlurebas kulturuli<br />

dakninebac sdevda aCrdiliviT... anton kaTalikoss bevri momxre hyavda ara Tu Tavis<br />

5


sicocxleSi, aramed sikvdilis Semdegac... antonis gavlena gascda sasuliero wignebis<br />

farglebs da saero mwerlobaSic gavida. mere igi, marTalia, TandaTan Senelda, magram<br />

ar Sewyvetila me-19 saukunis I naxevarSi [4, 78-79], sanam samoRvaweo asparezze ilia<br />

WavWavaZe ar gamovida, romelmac aseTi enobrivi politika dagmo da qarTul anbansa Tu<br />

imdroindeli saliteraturo enidan Zveli <strong>qarTuli</strong> asoebi (Á,Â,À,Ã,Ä) ar gaaZeva.<br />

samwuxarod, aseTi tragi-komikuri situaciebi humanitarul mecnierebas arc axla<br />

aklia. qarTul enas, damwerlobis istorias Tu qarTveli eris istoriasa da qarTul<br />

<strong>gvar</strong>ebs mkvlevrebad araspecialistebic gamouCnda.<br />

cxadia, verc erT qarTvels ver aukrZalav ifiqros saqarTvelos istoriaze,<br />

damwerlobaze, qarTul enasa Tu qarTvelur <strong>gvar</strong>ebze, magram amas Tan mecnieruli<br />

pretenzia ar unda axldes. me-20 s-is 80-iani wlebidan gaCndnen, Tumca ganaTlebuli<br />

adamianebi sxvadasxva samecniero dargisa, magram sruliad umecarni lingvisturetimologiur<br />

resp. qarTvelologiur disciplinaTa TvalsazrisiT, imisaTvis, rom ikvlio,<br />

ar kmara enebis codna, arc istoriuli ganaTlebis mqoneoba, Ziebis survili, Tu<br />

meTodurad da meTodologiurad Camoyalibebuli specialisti ara xar. dasanania, rom<br />

aseTi `mecnierebi~ momravldnen. maTma wignebma lamis niaRvariviT walekos da<br />

gaaufasuros qarTvelologiuri miRwevebi, isini rogorRac (sxvadasxva gziT) axerxeben<br />

mravaltiraJiani, mravaltomiani da sqelydiani wignebis gamocemas, televiziiT<br />

gamosvlas, specialist-mkvlevarTa kritikul mosazrebebs ki arad agdeben. Tqmulis<br />

naTelsayofad davimowmebT zogierT avtors: erT wignSi vkiTxulobT:<br />

`iesu, qriste, mesia – erTmaneTis sinonimebia da gulisxmobs rogorc religiis, aseve<br />

damwerlobis istorias...~<br />

Turme `4598 wels qristes meore mosvlamde, anu dasabamidan 1006 wels lazebma<br />

gamoigones asomTavruli damwerloba, romelic safuZvelia yvela sxva damwerlobisa da<br />

mas `lazare~, anu enebis deda ewodeba [5,5]. avtoris – S. kitovanis wignis es adgili ase<br />

unda gavigoT: is damwerloba, romelic Cven gvaqvs, lazebs SeuqmniaT, romelic<br />

dasayrdeni gamxdara im damwerlobebisa, (ieroglifuri, lursmuli da a.S.), rac dRes<br />

msoflioSi arsebobs. kidev kargi, rom aseT `mecnierul aRmoCenas~ `didi ivane<br />

javaxiSvili ar moeswro, aseve absurdulia crumecnieris gamonaTqvami: `iesu, qriste,<br />

mesia gulisxmobs rogorc religiis, aseve damwerlobis istorias~...<br />

am wignis anotaciaSi weria: `didi saunjis saidumlos patara `gasaRebi~<br />

warmoadgens 800 gverdiani naSromis mokle reziumes~... afsus, rom avtorma maSin<br />

sponsori ver ipova da sawer manqanaze sqel ydaSi Sekruli ori 400-gverdiani `naSromi~<br />

ver gamosca, romlis gamoqveynebas werilobiT adasturebdnen cnobili mwerlebi,<br />

filosofosebi, mecnierebi, lingvistebic ki. wignis avtori maSin sabWouri mTavrobisagan<br />

iTxovda didi raodenobis Tanxas, romelsac moaxmarda Zveli <strong>qarTuli</strong> xelnawerebis<br />

aRmoCenas (misi azriT, mcxeTasTan axlos, Taboris mTa, Tu ar vcdebiT, 13-km-is siRrmeze<br />

unda gaTxriliyo). Cans, avtors Slimanobis wyurvili klavda. imave wignSi, imave mexuTe<br />

gverdze avtori gvauwyebs: `qristes meored mosvlamde, `lazares~ meSveobiTa da<br />

gamoyenebiT qarTvelma tomebma – iberebma, egriselebma da svanebma Seqmnes sami saxis<br />

damwerloba – berZnuli, romauli da ebrauli.~ Turme `maTve qristianuli moZRvrebis<br />

gerbad gamosaxes jvari. or enaze daiwera saxareba da 5 samociqulo.~ am konteqstis<br />

gverdiT albaT Zalze uferulad mogveCveneba <strong>qarTuli</strong> anbanis somxurisagan<br />

warmoSobilobis Teoria, riTac somxebi gvikiJinebdnen - <strong>qarTuli</strong> anbani Tqven ki ar<br />

SeqmeniT, qarTvelebma, somexma kacma, mesrop maStocma SegiqmnaTo. Tu Cven somexTagan ase<br />

davalebuli vyofilvarT, Turme ra didi Rvawli migviZRvis Cven msoflios winaSe, rom<br />

maT, kerZod, berZnebs, romaelebs da ebraelebs iberebma, egriselebma da svanebma<br />

Seuqmnes damwerlobao,- gaocebulma, gamWriaxi gonebis mkiTxvelma SesaZloa aqve<br />

gaifiqros, am striqonebis wakiTxvisas: Tu egriselebma da svanebma sxvebs Seuqmnes<br />

6


damwerloba da Tu Seqmnes, dRemde ratom ar moaRwiao. S.kitovanis `ugonieresi axsniT~<br />

`dasabamidan 36-e saukuneSi iSva qriste, romelic albaT abreviaturaa (sityvebis<br />

dasawyisi asoebiT Semoklebuli xelovnuri saxeli. Sdr. ssrk=sabWoTa socialisturi<br />

respublikebis kavSiri, mmaCis biuro=moqalaqeTa masobrivi aqtebis Caweris biuro) da<br />

niSnavs:PqarTvelis, raqilis, iberiis, svanebis, taoxebis erTianobas.<br />

rogorc Cans, avtoris gonebrivi varjiSi aseTi yofila:<br />

qParTveli<br />

r aqili<br />

i beria<br />

s vanebi<br />

t aoxebi<br />

e rTianoba<br />

aRmoCenac aseTi unda!<br />

misive TqmiT (imave gverdze!) `xuTi damwerlobis istoria aris mesia, romelic iSva<br />

47-e, 48-e saukuneebSi. sul qarTvelurma tomebma Seqmnes 19 saxis damwerloba. aqedan 16<br />

daakompleqtes, xolo sami ricxviTi <strong>saxelebi</strong>s aRmniSvnelia. xolo rac Seexeba<br />

ideologias, maTve Seqmnes qristianuli moZRvreba, romelsac uwodes – amen [5,5]. am<br />

striqonebis `mecnierul aRmoCenaze komentari, vfiqrobT, zedmetia. yovelive es SoTa<br />

kitovanis 62 gverdiani wignis (`didi saunjis saidumlos patara gasaRebi~) samgverdiani<br />

Sesavlis mxolod pirvel gverdzea moTavsebuli. warmosadgenia, ra aRmoCenebze iqneba<br />

saubari wignis sxva gverdebze, anda mis 800 gverdian uzarmazar monografiaSi.<br />

melnisa da qaRaldis dazogvis mizniT am wignis komentirebas aq vwyvetT.<br />

Tu zemoT warmodgenili wigni, S. kitovanisa, mkacr sacenzuro droSi, sabWoTa<br />

kavSiris arsebobis periodSi gamoqveynda (1990 wels daustambavs gamomcemloba<br />

`saqarTvelos~, wigni ki, rogorc Cveni minaweridan Cans, 1991 wlis 1 marts SegviZenia),<br />

advili warmosadgenia, ucenzuro demokratiis pirobebSi rogori wignebi gamoqveyndeboda.<br />

erT-erTi aseTi gamorCeuli wigni gaxlavT mamuli neSumaSvilis 506 gverdiani<br />

naSromi `istoria da uflis Rimili~, romelic gamomcemloba `leTas~ 1997 wels<br />

daustambavs. wigni ori nawilisagan Sedgeba. qarTvelologTaTvis, enaTmecnierTaTvis<br />

saintereso da ufro sandoa wignis meore nawili (gv. 329-506), romelic warmoadgens<br />

udiur-qarTul leqsikons. wignis redaqtori Tamaz Caduneli redaqtoris winasityvaobaSi<br />

wers, rom `am wignis pirveli nawilic aucileblad sakamaTo iqneba. aq mkiTxvels bevri<br />

ram hipoTezurad miewodeba, zogierTi mosazreba advilad SesaZlebelia kritikosis<br />

qarcecxlSic moxvdes, magram mainc avtoris mizania am wignis gamocemiT momaval<br />

istorikosebs misces saSualeba axali kuTxiT ganixilon samyaros warmoqmnis, adamisa da<br />

evas STamomavlebis, noes epoqidan warmoSobili xalxis istoriuli genezisi [6,9].<br />

wigni qarTvelebis, iberiul-kavkasiuri xalxebis didi siyvaruliTa da<br />

`keTilsindisierebiTaa~ dawerili, avtori udiur (resp. udur, ufro sworia udiuri) enas<br />

noeiSur enas uwodebs da am enis monacemebiT cdilobs axsnas msoflio enebSi arsebuli<br />

nebismieri sityva:<br />

mag: 1. adamian leqsemas igi ase xsnis: adam+ian. niSnavs: `adami aq aris: (gv.31);<br />

1. adamis STamomaval enoqis saxeli asea axsnili: enoq=ukve cxeni (ukve raSi, ukve<br />

xomaldi), e.i. avtoris azriT, enoqim, adamis STamomavalma cxeni moiSinaura da<br />

gawvrTna;<br />

2. qalxeda qala xe da `(Ára”n) didi wylis zRva - `warRvnis~ zRva (gv.49) igi am<br />

sityvas aigivebs kolxTan;<br />

7


3. gibraltar geografiul saxels, romelic atlantidasa da eladas (xmelTaSua zRvas)<br />

akavSirebs, ase xsnis: gib,ralTargu“r+baral+Tar(aa), rac niSnavs: `SemWidroebulad<br />

swrafi nakadiT Camdinare mxare~.(gv.53);<br />

4. md. volga bolga `blomad adgili~ (gv.60);<br />

5. volxovbol+xe+b(in) blomad wyali Tavis (CrdiloeTis);<br />

6. md. dvinad(uzun)+bin+a(Wa) veli Tavis (CrdiloeTis) marjvena;<br />

7. md. peCorabe+Co+(a)r(i)+aWaTavis mxareze (CrdiloeTis) momdinare marjvena;<br />

8. baltika asea axsnili: zRva `balt~-i `bal+t(aRun) Tavis (CrdiloeTis) iqiTa<br />

mxareCrdiloeTis(zRva) iqiTa (gv.60);<br />

9. georgiage ari ga geon ari ga (mdinare) geonze daarsebuli qveyana (gv.123) da a.S.<br />

aseTi midgomiT Cvenc SegviZlia msoflioSi yovel<strong>gvar</strong>i sityva-geografiuli saxeli,<br />

metsaxeli Tu <strong>gvar</strong>i <strong>qarTuli</strong> eniT avxsnaT. mag.,<br />

1. varSava <strong>qarTuli</strong> sityvaa, romelSic d Tanxmovani dakargula: varSavavar<br />

Savad. amrigad, toponimi <strong>qarTuli</strong>a, e.i. istoriulad aq qarTvelebs ucxovriaT;<br />

2. adis abeba, Sdr. `Camodis abeba~. esec <strong>qarTuli</strong> sityvaa;<br />

3. nikaragua. aq megrel (qarTvel) nika raguas ucxovria, e.i. teritoria Cvenia<br />

istoriulad da a.S.<br />

amrigad, am wignsac araferi aqvs saerTo mecnierebasTan.<br />

Cveni yuradReba am mxriv kidev erTma `mecnierma~ miiqcia, romlis naSromebi tyupis<br />

caliviT hgavs dasaxelebul wignebs. es mkvlevar-gamomcemeli gaxlavT vladimer<br />

CubiniZe. mis mier erT-erT daarsebul gazeTs hqvia `damarxul ars enai <strong>qarTuli</strong>...~ iqve<br />

miuweria: `mTeli kacobriobis, rogorc erTi kacis gazeTi. #1, fasi 30 TeTri. ,,iqve<br />

moTavsebulia avtoris foto, romelic gamosaxulia pozaSi, TiTqos Tavis wigns<br />

kiTxulobdes [7]. avtoris gazeTis daniSnulebaa `scnaT WeSmariti da WeSmaritebaman<br />

gangaTavisuflnes Tqven.~ gazeTis pirvelsave gverdze avtori mogviwodebs WeSmaritebis<br />

Secnobisaken da iqve gvafrTxilebs, rom sityva `<strong>qarTuli</strong>~ - `codniT nabrun-nakeTebs~<br />

niSnavs (gv.1), e.i. WeSmaritebis codna kodirebuls da amdenad `enai <strong>qarTuli</strong>~-Si ara<br />

mxolod is ena igulisxmeba, ra enazec dRevandeli eTnikuri qarTveloba laparakobs,<br />

aramed – ena saerTod, rameTu, albaT, yvela dameTanxmebiT, rom yoveli ena anu masSi<br />

Semavali yoveli sityva, sruliad garkveul codna-informacias Seicavs. sxvanairad, ena<br />

anu igive sityva, ena anu sityva, aRar iqneboda da mxolod bgeraTa uazro gamoZaxilad<br />

aRiqmeboda. amitomac, vfiqrob, absoluturad swori unda iyos Cemi is gamokvleva, rom<br />

sityva `<strong>qarTuli</strong>~, rogorc zemoT mogaxseneT, `codniT nabrun-nakeTebs~ anu<br />

`WeSmaritebacodnakodirebuls~ niSnavs da amdenad Turme WeSmaritebadac yvela enac<br />

yofila `<strong>qarTuli</strong>~ anu `WeSmaritebacodnakodirebuli~. amis Sesaxebo, gvamcnobs avtori,<br />

`me ufro safuZvlianad Cems adre gamoqveynebul wignebSi `saswaul-~sa da ~WeSmariteba~-<br />

Si maqvs moxsenebuli~. iqve avtori Tavis naSroms reklamas uwevs da dasZens: `sxvaTa<br />

Soris msurvels SeuZlia SeiZinos aRniSnuli wignebi redaqciis misamarTze minimalur<br />

fasebSi~-o. es sxvaTaSoriso. Semdeg kvlav sityva `qarTuls~ ubrundeba. misi azriT,<br />

sityva `qarTvelic~-`WeSmaritebaSemecnebuls~ anu `ziarebuls~ unda niSnavdes. da<br />

amdenad, WeSmariti qarTveli swored WeSmaritebis codnaziarebuli adamiania, miuxedavad<br />

misi eTnikuri kuTvnilebisa, xolo `saqarTvelo~ ki, misi azriT, mTeli samyaroa da ara<br />

marto is mcire nawili dedamiwaze, romelsac Cven saxeldobr WeSmaritebis<br />

Seumecneblobis gamo, saqarTvelod movixseniebT~, magram amis Sesaxebac, ufro<br />

dawvrilebiT, Cems zemoxsenebul wignebSi sweriao,- dasZens moazrovne- mkvlevari. igi<br />

yvelas mogviwodebs, rom gavxdeT WeSmariti qarTvelebi anu WeSmaritebaziarebulebi,<br />

8


aki amis SesaZlebloba ukve mogecaT, Tuki seriozulad moekidebiT am gazeTisa da misi<br />

avtoris ganacxads da aqtiurad CaebmebiT masTan TanamSromlobaSio.<br />

`orgverdiani gazeTis meore gverdze avtori swavlas `cavla~ formiT cvlis da<br />

`RvTiur svlad~ xsnis.<br />

maS ase, vinc vladimer CubiniZis wigns ar SeiZens, masTan ar iTanamSromlebs da mis<br />

ideebs ar gaiziarebs, WeSmariti qarTveli ver iqneba.<br />

ismis kiTxva: mainc razea saubari mecnier - filosofosad movlenili vladimer<br />

CubiniZis `saswaul~-Si?<br />

wignis garekani [8] yuradrebas iqcevs im mxriv, rom oqrosferi asoebiT aweria<br />

`saswauli~, Semdgom asomTavruliT qvemoT `saswauli~ SecdomiT weria asomTavruli o,<br />

aklia? (u xom Zvel qarTulSi ori grafemiT (ou) gadmoicema). asomTavrulad dawerili<br />

saswaulis qveS avtori Tanamedrove mxedruliT aTavsebs mrgval asoebian sityvas<br />

`sascauli~. erTi sityviT, avtori wignis saTaurSive `filosofosobs~. igi wignis 562-e<br />

gverdze eTanxmeba SoTa kitovans, romelic im daskvnamde mivida, rom msoflios yoveli<br />

damwerloba Segnebulad iqnao Seqmnili qarTvelTa winaprebis mier da darigebuli<br />

sxvadasxva xalxebSi, rom maTi moTxovnileba daekmayofilebinaTo damwerlobisadmi<br />

(stili avtorisaa, b. cx.). igi aseve imowmebs da iziarebs cnobili crumecnieris Salva<br />

kaWaravas mignebebs da meTods [gv. 478].<br />

vl. CubiniZe `saqarTvelo~s ase Slis: ha (viTomc: ha codnao, harTeloba anu<br />

qarTveloba niSnavs ara adamianTa calkeul eTnikur jgufs, aramed mTeli ha codnis<br />

erTdroulad flobas erTi calkeuli adamianis mier... harTeli anu qarTvelia is, vinc<br />

samyaroseuli WeSmariti codnis mflobelia... [gv.479]. amrigad, misi azriT,<br />

harTlosi||qarTlosi, hanina niSnavs ha nina, anu codnis enas (aq mecnier –aRmomCeni<br />

megrulis codnasac amJRavnebs) da a.S. vl. CubiniZes saerTod warmodgena ara aqvs<br />

<strong>qarTuli</strong> enis bunebaze, enobriv procesebze, rom qarTulSi (ise rogorc megrul-Wanursa<br />

da svanurSi) hq an qp arasdros ar momxdara da arc moxdeba:aseTi `mecnieruli<br />

mignebebiTaa~ savse es wigni.<br />

rac Seexeba avtoris mesame wigns, romelic `saswaulis~ gagrZelebaa, aq ar<br />

ganvixilavT [9], radgan avtori zemore axsnebze da mecnieruli mignebebiT aRsavse miseul<br />

WeSmaritebaze gvesaubreba.<br />

samwuxarod, amda<strong>gvar</strong>i mcdari mecnieruli axsna-etimologiebiT savsea zogierTi<br />

qarTveli mwerlis nawerebi, kerZod, guri otobaias axali 896 gverdiani romani `roki~<br />

[10] (aq amis Sesaxeb aras vityviT, es calke Temaa).<br />

`mecnieruli mignebebiT~ aRsavsea zurab qafianiZis wigni `Sumerebis anbani~. avtorma<br />

igi 1990 wels gamosca im dros, roca sabWoTa kavSiris arsebobis bolo weli iwureboda.<br />

wigni uredaqtoroa, lurji da wiTeli feris flomasteriT naweri, naSromi winaTqmiT<br />

iwyeba, ar axlavs sarCevi, Tumca Tavebi Tu paragrafebi zogjer gamoyofili unda iyos.<br />

mag., wina Tqmas mosdevs saTauri: `asomTavrulis kulti raWaSi~. aRsaniSnavia, rom wigni<br />

Tavidan bolomde daunomravia, Cveni gamoTvliT, `monografia~ 146 gverds Seadgens.<br />

avtori mxolod ramdenime adgilas ramdenime mkvlevars (4) imowmebs: iv. javaxiSvils, r.<br />

patariZes, s.n. kramers, il. WavWavaZes.<br />

z. qafianiZe seriozul pretenzias acxadebs mecnierebaze. am urTules problebas –<br />

Sumerul (misi gamoTqmiT Sumerebis) anbans qarTul anbanTan aigivebs, rac imas niSnavs,<br />

rom Sumerebi igive qarTvelebia. Tqmulis dasamtkiceblad avtori naSroms raWaSi<br />

arsebuli baWuliTa da boxCuaniT iwyebs. misi TqmiT, `raWaSi sityva baWuli saerTo<br />

saxelia lobianis, xaWapuris, fxluanisa da ase Semdeg. xolo bavSvebisaTvis acxoben<br />

boxCuanebs, romlebic baWulis nairsaxeobaa, forma aqvs, tolgverda oTxkuTxedisa,<br />

tolferda da marTkuTxa samkuTxedisa, wrisa, - mziTa da jvrebiTaa moxatuli –<br />

asomTavrulis yvela saWiro formebi aqvs~ (stili daculia, b. cx.) [11]. amrigad,<br />

9


z.qafianiZe, mecnieris rangSi movlenili, SumerTa anbanis amoxsnas raWuli xaWapurebiT,<br />

boxCuanebiTa da baWulebiT cdilobs.<br />

wigni cudi, gaumarTavi <strong>qarTuli</strong>Taa naweri. mag., `yvela saWiro formebiT, sworia:<br />

yvela saWiro formiT, netai danarCenT ra formula aqvT? `netai~ dialeqtizmia,<br />

saliteraturo <strong>qarTuli</strong> enis normebis mixedviT ini zedmetia. `an ki aaqvT formula?<br />

aaqvT-Si erTi ani zedmetia. avtors Turme `erTxelac biqila dauxazavs da<br />

asomTavruliT miuweria biqila-boxCuani. daxazul biqilaSi mousurvebia daweril asoTa<br />

moTavseba... da... am dros momxdara saswauli.~ Semdeg ki erT biqilaSi mouTavsebia yvela<br />

aso-niSani da miuRia kidec formula . iqve wiTeli flomasteriT frCxilebSi<br />

mouTavsebia am mignebis pirvelwyaro: `adre asoniSnebs vaerTebdi da sul geometriul<br />

formebs viRebdi, aman mimagnebia... biqilas kuTxovnebs,~ dasZens am aRmoCeniT kmayofili<br />

mkvlevari. aqve unda SevniSnoT isic, rom Sumeruli anbani aq arafer SuaSia. mas arc<br />

erTi Sumeruli firfita ar waukiTxavs. Sumerul anbanSi igi Zvel qarTul mrgvlovans<br />

asoebs anu asomTavruls gulisxmobs. isic unda davumatoT, rom avtori asomTavruli<br />

asoebiT dawerisas biqilas q-s ratomRac asomTavruli jan-iT cvlis. iseTi STabeWdileba<br />

rCeba, rom z. qafianiZe Segnebulad `urevs~ q-s j-Si.<br />

mTeli wigni savsea flomasteriT Sesrulebul geometriul figurebSi Casmuli<br />

wreebiT erT-erT gverdze (gverds ver vasaxeleb, radgan avtors numeracia saerTod<br />

uaruyvia) SeniSnavs: biqilaSic lasis ricxvi Tormetiao da iqve ariTmetikulad<br />

waivarjiSebs: 1+2+3+4=12. saidan miiRo 12 da ara10, Cven ver amovxseniT: momdevno<br />

gverdze kvadratSi dRevandeli mxedruli n-ari Cauxazavs ratomRac. rogorc Cans,<br />

Zveli <strong>qarTuli</strong> asomTavruli n-ari am SemTxvevaSi daviwynia, an Segnebulad `aurevia~.<br />

Semdeg gverdze aseve kvadratSi asomTavruli Á Cauxazavs, iii grZeli –i-. aqac aseve<br />

iqceva: mokle i anu iota grZel i anu srul inad aqvs warmodgenili. asoTa dasaxeleba<br />

zogjer wrfelobiTi brunviT anu fuZis saxiTaa mocemuli, zogjer saxelobiT brunvaSia:<br />

mag; oni, par, jani. asomTavruli san-is n asomTavrulisave CinSi ereva asomTavrul uns<br />

onis gareSe wers. Cans, am SemTxvevaSi `gamorCenia~, daviwynia, rom Zvel qarTulSi<br />

asomTavrulad u xmovani ori aso-niSniT gadmoicemoda, iniT da viniT: `ov~ am ori aso<br />

niSnis SerwymiT, mas Semdeg, rac mrglovan ons Tavi Seexsna, igi TandaTan erT asod<br />

gadaiqca: ovu. mkvlevars aseve SeSlia asomTavruli xan-is dawerac.<br />

erT-erT gverdze aqadeb satomo saxels sworad xmarobs mr. ricxvSi, magram iqve or<br />

sityvaSi ori Secdoma mosdis: `igive aqadevebma~ (unda: imave aqadebma an `imave<br />

aqadelebma~), iqve wiTeli flomasteriT SemoklebiT miuwers `z. qafi~, rom misi naazrevi<br />

albaT aravin miiTvisos, aseT xelmoweras `z. qafi~ zedized urTavs momdevno ori<br />

gverdis bolos.<br />

Sumeruli anbanis aRmomCeni erT-erT gverdze TiTqos kiTxvas svams da iqve pasuxsac<br />

iZleva: `lursmul samyaroSi saidan gauCndaT semitebs aseTi asoniSani Tu ara biqiladan?<br />

Cans, avtors raWuli biqila ufro Zvelad miaCnia, vidre semituri modgma da maTi<br />

damwerloba. naSromis `meore nawilSi~ asomTavrulis nacvlad semitur – aqaduri<br />

anbanuri niSnebia Casmuli kvadratebSi.<br />

erTgan kvadratebSi moTavsebuli mrgvali figurebi asea dasaTaurebuli: baniaani,<br />

aniaani. gasarkvevia: ras niSnavs es terminebi? baniani, aniani Tu?... am gverdis winare<br />

gverdi avtors 107 raodenobiTi ricxviTi saxeliT, lurji flomasteriT daunomravs.<br />

albaT 107 gverds aRniSnavs.<br />

erT-erT gverdze SeukumSavi formebia: `mTvaris kalendariT~, `mzis kalendariT~.<br />

(sworia: kalendriT).<br />

momdevno gverdebze aseTi uazro winadadeba dauweria: `saidan modis an sadunda<br />

veZioT anbanTa gasaidumloebis momentsa da saWiroebas?~ albaT unda daewera: `sad unda<br />

veZioT anbanTa gasaidumloebis momenti da misi saWiroeba~.<br />

10


erT adgilas Tavis originalur kiTxvaSi gamoxatul axsnas gvTavazobs: `ra<br />

lursmulidan SeiZleboda gadaeRoT semitebs aseTi asoebi Tu ara asomTavrulidan?~ am<br />

SemTxvevaSi friad pativcemuli mkvlevari gansxvavebul azrs gvTavazobs: Tu r. patariZe<br />

[12] qarTul damwerlobas uSualod semituri anbanisagan momdinared miiCnevs, z. qafianiZe<br />

piriqiT: <strong>qarTuli</strong> asomTavruli eguleba uZvelesad da misgan momdinared semituri anbani.<br />

erT-erT gverdze avtoriseuli azri isea gabundovanebuli winadadebis sintaqsurad<br />

gaumarTaobis gamo, rom Sinaarsis gamotana TiTqmis SeuZlebelia. ai isic: `ar SeiZleba<br />

asomTavruli gadmoRebuli iyos an mere Seqmniliyos, radgan-kbilidan-majidan-piridanankesidan-kedidan-semianTa<br />

anbanis saxeldebebia Seeqmna cnobilTa da RvTaebaTa anbani.<br />

kacobriobis, damwerlobis, istoriis vercerTi momenti amas arada ver dauSvebs da<br />

arc aqvs daSvebuli mTeli misi arsebobis manZilze!!!~ vfiqrobT, komentari zedmetia.<br />

boloswina mesame gverdi, rogorc Cans, bolosityvaa avtorisa, romelsac ase iwyebs:<br />

`+ + +<br />

azrovnebis zeTavisuflebas maZlevda ilia WavWavaZis miniSneba Zvel qarTul<br />

tomebze:<br />

- Sumerebze<br />

- kabadokielebze<br />

- xeTebze<br />

da – mcireazielebze.~<br />

mkvlevari istoriaSic srul umecrebas amJRavnebs:<br />

1. Sumerebi Zvel qarTul tomad miaCnia, maSin roca Sumerebi SavTavianebi iyvnen...<br />

qarTvelebi ki piriqiT, qera, cisfer da Taflisfer Tvalebiani... mTeli msoflio<br />

Tavs imtvrevs imaze, rom Sumerebi mosuli xalxia samxreTidan Tu samxreT<br />

aRmosavleTidan, Seerivnen adgilobriv mosaxleobas da ase Seqmnes Sumeruli<br />

civilizacia, rogor gaqrnen ar ician TiTqos semitebs Seerwynen, srulad ver<br />

iSifreba maTi warwerebi da firfitebi. z. qafianiZe ki, romelsac Sumerulad<br />

erTi winadadebis warmoTqma – wakiTxva ar SeuZlia, erTi xelis mosmiT am Zvel<br />

xalxs qarTvelebad asaRebs. Tu asea, maSin Sumerebi anu qarTvelebi<br />

araadgilobrivi, mosuli xalxia... logika aseTia!<br />

2. kabadokielebic mkvlevars, rogorc miseuli naweridan Cans, erT-erT qarTvel<br />

tomad miaCnia. sinamdvileSi kabadokielebi (kappadokia sparsuli sityvaa da<br />

`cxenebis qveyana~-s niSnavs. igi sparselebma Searqves Cvens tomebs dapyrobis<br />

Semdeg. albaT, savaraudoa, maT kargi, gamorCeuli jiSis cxenebi hyavdaT).<br />

mravalerovani da mravalenovani tomebi iyvnen...<br />

3. xeTebic avtors qarTvelebad miaCnia, sinamdvileSi isini indoevropuli<br />

modgmisani iyvnen, romelTac daipyres, daimorCiles protoxeTebi anu iberiul –<br />

kavkasiuri tomebi, moaxdines maTi asimilacia da maTive kulturas eziarnen...<br />

4. rac Seexeba mcireazielebs, isinic mravalerovani da mravalenovani tom-qveynebia,<br />

am SemTxvevaSic mkvlevari srul uvicobas amJRavnebs.<br />

iseTi STabeWdileba rCeba, rom z. qafianiZis es wigni Tu wign – albomi avtors<br />

nabaxusevze dauweria, Torem aseTi `uneblie~ Secdomebi ar mouvidoda. wigns rom<br />

namdvili mecnier – redaqtori hyoloda, vfiqrobT, zemore moyvanil cdomlebaTa<br />

umetesoba mainc ar gaipareboda...<br />

SemdgomSi z. qafianiZem, rogorc `filologma Tu Jurnalistma, daaarsa da gamosca<br />

samecniero gazeTi `Sumeri~, plakatebi: kacobriobis anbanuri gavrcelebis axali cxrili~<br />

da `kacobriobis pirveli anbani, anbanuri mzisa da mTvaris kalendari~, daaarsa<br />

samecniero centri `Sumeri~. –vkiTxulobT T. mibCuanis TanaavtorobiT gamoqveynebuli<br />

wignis garekanis meore gverdze [13]. Turme man `40 wlis daZabuli muSaobis Sedegad<br />

11


axsna Zv.w. V–III aTaswleulebis Sumeruli Tixis firfitebi da beWdebi, Tixis Sumeruli<br />

WurWlis moxatuloba da sarkofagTa warwerebis xazobrivi sistema. aRmoaCina anbanis<br />

ricxvieri xazobrivi da kosmiuri sistemis formula, riTac cxadi gaxada uZvelesi<br />

<strong>qarTuli</strong> asomTavrulis Sumeruli warmomavloba, Camoayaliba kacobriobis pirveli<br />

anbanuri damwerlobis sistemebi da aRadgina Zveli welTaRricxvis 5604 wlis Sumeruli<br />

kalendari, romelSic yvelaferi wamebis sizustiTaa gansazRvruli, aris saqarTvelos<br />

saxalxo artisti, rusTavelis premiis laureati~, - weria imave mokle biografiul<br />

cnobarSi. Cven mis artistul ostatobaze veras vityviT, magram mis mecnierul<br />

aRmoCenebze, SeiZleba iTqvas, `Sumerebis anbanis~ gamocemamde araferi gvsmenia.<br />

ramdenadac viciT, mas samecniero konferenciebze raime mecnieruli gamokvleva Tu<br />

moxseneba ar waukiTxavs. Cveni azriT, misi mecnierebiT gataceba gamowveulia 1980 wels<br />

gamocemuli ramaz patariZis `<strong>qarTuli</strong> asomTavrulis~ wakiTxviTa da raWuli biqilaboxCuanebiT...<br />

dasaxelebuli wignis anotaciaSi vkiTxulobT (mogvyavs erTi nawyveti): `Sumeruli<br />

ena, romelic daaxloebiT oTxi aTasi weli mkvdar enad iTvleba, kvlavac cocxlobs<br />

<strong>qarTuli</strong> enis uZveles svanur - megrul dialeqtebSi~. aq wignis avtorebs (z. qafianiZes,<br />

T. mibCuans) umZimesi Secdoma mosdiT: maT uZvelesi svanuri da megruli <strong>qarTuli</strong> enis<br />

dialeqtebi hgoniaT. Tu svanuri da megruli <strong>qarTuli</strong> enis dialeqtebia, maSin ra<br />

vuwodoT sinamdvileSi arsebul megrulis kiloebs-senakursa da zugdidur –<br />

samurzayanuls? ra vuwodoT svanuri enis kiloebs balszemours, balsqvemours,<br />

lentexurs, laSxurs, Coluruls? ratom gamotoves meoce saukunis udidesma<br />

aRmomCenebma Wanuri anu lazuri da misi kiloebi: xofuri, aTinuri da viwur-arqabuli?<br />

specialistebma rogor movixsenioT Tanamedrove <strong>qarTuli</strong> enis kiloebi anu dialeqtebi:<br />

qarTluri, kaxuri, ingilouri, TuSuri, xevsuruli, moxeuri, mTiulur-gudamayruli,<br />

fereidnuli, mesxur-javaxuri, aWaruli, guruli, imeruli, raWuli, tao-klarjullivanur-SavSuri?<br />

Cans, sworupovar mkvlevarT warmodgena ara aqvT qarTvelur enebsa da<br />

maT kiloebze, praqarTvelur enaze. es maT, rogorc Cans, ar sWirdebaT, radgan<br />

uamisodac TavianTi udidesi aRmoCeniT `araerT cxovrebiseul saidumloebas xdian<br />

fardas, raSic isini dedamiwis binadarTa Soris mSvidobis, TanamSromlobisa da<br />

erTianobis ideologiur iaraRsac~ xedaven, rac niadags gamoaclis yovel<strong>gvar</strong><br />

politikur, Tu religiur dapirispirebebs (ix. anotacia). isini, Tavadve, gaocebulni<br />

TavianTi aRmoCeniT, saerTo wignis mesame gverdze mimarTaven msoflios mecnierebs,<br />

aRmosavleTmcodneebs, mkvlevarebs, arqeologebs, anbanTmcodneebs, iuneskos, rom<br />

aRmoCenilia Sumerebis anbani, aRmoCenilia anbanis ricxvieri formula, romelic saocari<br />

zewesrigiT ganagebs asoTa moxazulobas, ricxvebs, maTematikas, geometrias, astronomias.<br />

z. qafianiZe istorikosobasa da paleograf – enaTmecnierobas ar sjerdeba, arc premiis<br />

laureatoba da saqarTvelos saxalxo artistoba itacebs, mas `Slimanoba~ mosurvebia<br />

qarTveluri enebis codnis gareSe. ariqa, gviSveleT, mouwodeben z. qafianiZe da istoriis<br />

mecnierebaTa doqtori, prof. T. mibCuani, Sumerul sityvebs saocari sizustiT xsnis<br />

saqarTveloSi Semonaxuli enebi: megruli, svanuri da Tavad <strong>qarTuli</strong> (Wanuri kvlav<br />

gamorCeniaT, b. cx.). es enebi da xalxi, mkvdari da waSlili rom hgoniaT msoflios<br />

mecnierebs, aq, saqarTveloSi Semonaxuli da cocxalia (gv. 5). vis hgonia, amis Sesaxeb<br />

aras amboben. rogor, ucxoelma qarTvelologebma <strong>qarTuli</strong>, megruli da svanuris<br />

arseboba ar ician?... avtorebi maT arsebobas am SemTxvevaSi gangeb Cqmalaven. maT<br />

`Slimanoba~ moswyurebiaT.<br />

z. qafianiZis azriT, am gancxadebas safuZvlad daedo 24 gamokvleva, romelTagan 22<br />

avtoriseulia, 23-e iv. javaxiSvilis asoTmcdneoba-paleografiaa, 24-e r. patariZis wigni<br />

`<strong>qarTuli</strong> asomTavruli~. amrigad, 22 mignebis Tu gamokvlevis avtoria z. qafianiZe,<br />

romlis azriT, `anbani iwyeba Sumeridan da es anbani <strong>qarTuli</strong> asomTavruli, igive<br />

12


Sumerebis anbania, is anbani, romlisganac iswavla wera-kiTxva msofliom~ (xazi<br />

avtorisaa, b. cx.).<br />

amjerad am gverdebdanomrili wignis me-10 gverdze z. qafianiZe gakvirvebuli da<br />

imave dros Tavisi aRmoCenebiT aRfrTovanebuli SeniSnavs: `sainteresoa, aqamde vinmes<br />

azrad ratom ar mouvida, rom Seedarebina erTmaneTisaTvis es ori anbani?!~ (igulisxmeba<br />

Sumeruli da semituri).<br />

z. qafianiZis mecnierul mignebebze da msoflio aRmoCenebze aq vwyvetT mimoxilvas,<br />

radgan am wignSi igive weria, rac adre gamocemul `Sumerebis anbanSi~.<br />

T. mibCuani z. qafianiZis TanaavtorobiT gamoqveynebul wignSi Tavis statias `meoce<br />

saukunis udidesi aRmoCeniT~ asaTaurebs, romelsac mosdevs `refrenad~ warmZRvanebuli<br />

italieli filosofosis Tomaso kampanelas (1568-1639) aforizmi: `WeSmaritebis<br />

kriteriumia cda~, riTac mkvlevari migvaniSnebs imTaviTve z. qafianiZis ormocwliani<br />

dakvirvebis wyalobiT da maTematikuri sizustiT argumentirebul mecnierul pasuxebs<br />

SumerologTa winaSe dasmul kiTxvebze. avtors sjera, rom adre Tu gvian, didi<br />

saerTaSoriso aRiareba mohyveba z. qafianiZis `aRmoCenebs~, miuxedavad mosalodneli didi<br />

winaaRmdegobebisao~ (gv. 76). misi mtkicebiT, `am WeSmaritebis aRiarebiT dargobriv<br />

mecnierebebSi damkvidrebuli `feodalizmi~ SeiZleba xuxulasaviT daingres, samagierod<br />

mas mohyveba dedamiwaze arsebul inteleqtualur gonTa mobilizacia msoflio<br />

mniSvnelobis mecnieruli WeSmaritebis srulyofis mizniT, rac gaaaqtiurebs sakacobrio<br />

keTilSobiluri ideebis cxovelmyofelobasa da sicocxlisunarianobas~ (gv.76). misive<br />

eWvSeutaneli daskvniT, `erTi adamianis mier gaweuli es titanuri Sroma aRemateba<br />

zogierTi samecniero institutis mier wlebis ganmavlobaSi Sesrulebul samuSaos.<br />

yvelaferi es SesaZlebeli gaxda <strong>qarTuli</strong> asomTavruli niSnebis Rrma filosofiur<br />

WrilSi wakiTxviTo...~ (gv.77). rogorc Cans, T. mibCuani ar kmayofildeba z. qafianiZis<br />

CvenTvis cnobili titulebiT (saqarTvelos saxalxo artisti, rusTavelis premiis<br />

laureati, astronomi, ariTmetikos-maTematikosi, geometriis ubadlo mcodne, 22 mignebis<br />

avtori) da SefarviT filosofoss uwodebs, radganac mas Turme ~<strong>qarTuli</strong> asomTavruli<br />

niSnebi Rrma filosofiur WrilSi~ waukiTxavs. Semdeg cnobili mkvlevari, istoriis<br />

mecnierebaTa doqtori, Tavis dakvirvebebsa da aRmoCenebze gvesaubreba. misi TqmiT,<br />

`sagulisxmoa is faqtic, rom Sumerulsa da qarTvelurSi (svanurSi) aTeulobiT sityvaterminTa,<br />

rogorc fonetikur, ise Sinaarsobriv identurobasTan gvaqvs saqme~ (gv.83).<br />

13


Sumeruli<br />

mare<br />

Su<br />

melam<br />

guruS<br />

niciri<br />

adab<br />

aSgab<br />

ezen<br />

zeS<br />

da<br />

iere<br />

di<br />

qi<br />

sailustraciod mkvlevari CamoTvlis miseul mignebebs:<br />

svanuri<br />

mare<br />

Si<br />

melam<br />

guruS<br />

neciri<br />

dab<br />

aSgab<br />

ezer<br />

faSa<br />

Tal<br />

iere<br />

di<br />

gim<br />

14<br />

<strong>qarTuli</strong><br />

kaci<br />

xeli<br />

ali<br />

mdabio<br />

warTxali<br />

yana<br />

dabaRi<br />

kargi<br />

daRla<br />

soli<br />

viRaca, mona<br />

deda, dideda<br />

miwa<br />

da sxva (gv.84).<br />

mkvlevari, Cvenis azriT, Sumeruls svanurs ufro udarebs, qarTuls ganze tovebs. mag.,<br />

Sum. mare, svan. mare, qarT. kaci. es ukanaskneli kac sityva sul sxva fuZea, megr-WanurSi mas<br />

koC Seesatyviseba, svanurSi Wa“S. qarTulSic mar(e) fuZe rom unda gvqonoda, amaze<br />

metyvelebs Zveli <strong>qarTuli</strong>s samare // samari: aTi wlis winaT erT-erT Cvens naSromSi<br />

aRniSnuli gvaqvs, rom Zveli <strong>qarTuli</strong> enis teqstebSi ufro xSirad samare forma gvxvdeba,<br />

romelsac zog redaqciaSi enacvleba saflav leqsema, rac imaze unda migvaniSnebdes, rom es<br />

ori sityva samare da samari ori sxvadasxva dialeqtis kuTvnileba unda iyos [14, 69].<br />

oTxTavSi weria: sxdes winaSe samaresa mas (maTe 27, 61 C, DE-Sia: saflavsa).<br />

sayuradReboa, rom Zvel qarTulSi samare narTanian mravlobiTSi ar Segvxvedria,<br />

CvenTvis cnobilia mxolod eb-iani mravlobiTis formebi: romliTa saqmiTa daeflnian samarebsa.<br />

(Satb. 300, 38; ix. aseve: gamocx. 11, 9; fsalm. dav. 130, 29).<br />

radgan Zveli <strong>qarTuli</strong>s teqstebSi `samareebi~ (ise rogorc sayureebi) forma ar<br />

Segvxvedria, vfiqrobT, samarebi mr. r. forma mxoloobiTSi unda gulisxmobdes samar-i formis<br />

arsebobas, rac marTlac dasturdeba Zvel da e.w. saSuali <strong>qarTuli</strong>s werilobiTs ZeglebSi:<br />

da aqunda yoveli gansasuenebeli da samari (nov. II. 134, 16-17); miwadve miqceulTaTÂs da Ts ~ sa<br />

mas dedasa Tana misrulTa, r ~ i igi uk ~ T ar y ~ Ta z ~ a iyo brZanebul xilulTa amaT samarTamca<br />

sadme iyo mwuxarebaÁ (A-1101, 160 À, 19); mjdomare iyvnen samarad monazonni xuTasni (mimoslva,<br />

26, 26); samari forma ixmareba `vefxistyaosanSic~: anu momec gankurneba, anu miwa me samari [1].<br />

samari gvxvdeba agreTve aRorZinebis xanis ZeglebSic: mokla man Cemad ugrZnoblad, miwa Zliv<br />

misca samarad (gabaaseba Teimurazisa da rusTvelisa, 702, 4); Seni sam ari, Seni samari<br />

sanatrelia, ra migabara (arCili, 1. mef. 51, 1) 1 .<br />

amrigad, radgan Zveli <strong>qarTuli</strong>s teqstebSi na-mar/e (Sdr. samar/e), na-yur (sa – yur-i)<br />

formebi ar Segvxvedria, romelTa arseboba Zvel qarTulSi saeWvod ar migvaCnia, vvaraudobT,<br />

rom am sityvaSi sa- TavsarTi gaqvavebula, saxelis fuZis kuTvnileba gamxdara [14,70]. n.<br />

berZeniSvilis dakvirvebac cxadyofs, rom `saflavis~ sinonimuri cali `samari~ <strong>qarTuli</strong><br />

(afiqsi sa) ena iyo iq, im dros, roca damarxva qvevrSi xdeboda [20, 57]. aRsaniSnavia, rom<br />

saflavi da samari Zvel qarTul werilobiTs ZeglebSi marTlac gverdigverd gvxvdeba: Tu<br />

erT redaqciaSi samaria, meoreSi saflavia damowmebuli.<br />

1 vsargeblobT `vefxistyaosnis~ teqstis damdgeni saxelmwifo komisiis saleqsikono fondiT.


ogorc davrwmundiT, mar/e sityva ara marto svanurSi, Zvel qarTul enaSic gvqonia.<br />

samwuxarod, T. mibCuans Sum. mare, svan. mare leqsemebis Sedarebisas sruliad `dahviwynia~<br />

ZirZveli <strong>qarTuli</strong> sityva mar/e, samare. Tumca igi (T. mibCuani) 1989 wels gamocemul wignSi<br />

mares Sesaxeb srul da amomwurav pasuxs iZleva [18, 295-296].<br />

meore Sesadarebeli magaliTi mkvlevrisa- Sum. Su, svan. Si, qarT. xeli- am SemTxvevaSic<br />

mkvlevars TiTqos sagangebod <strong>qarTuli</strong> enis sxva fuZe auRia (xeli Sesadareblad). sjobda am<br />

SemTxvevaSi Si Tandebuli (da misi variantebi Sina, Siga, Sida...) Seedarebina. Sdr. saxlSi,<br />

saxlsa Sina, saxlsa Siga, saxlsa Sida; terminebi: Sida qarTli, Signikaxuri, SigTavsi, Sinauri<br />

da sxva. rogorc Cans, T. mibCuani mxolod Sumerul-svanuris saerTo monacemebiTaa garTuli,<br />

<strong>qarTuli</strong> enis identur masalaze arc ki fiqrobs.<br />

davimowmebT kidev mkvlevriseul erT Sedarebul magaliTs: Sum. adab, svan.dab, qarT.<br />

yana. aqac mkvlevars <strong>qarTuli</strong> Sesadarebeli masala aviwydeba. ratomRac yanas udarebs. am<br />

SemTxvevaSi Sum. adab, svan. dab-is analogiuri fuZea <strong>qarTuli</strong> dab, romelic gvaqvs daba,<br />

dabal//mdabal, udabur, udabno, mdabio//mdabur leqsemebSi.<br />

an kidev: Sum. da, svan. Tal, qarT. sol. es ukanaskneli sxva fuZea. mkvlevars sjobda<br />

guldasmiT eZia analogiuri <strong>qarTuli</strong> fuZe es ki igive Tal (//Tl) zmnuri fuZea, romelic<br />

Tla, gaTala, saTlel-Si gvaqvs.<br />

erTaderTi, sadac samive enis monacemi urTierTs emTxveva, aris Sum. di, svan. di, qarT.<br />

deda. avtors Sedarebisas aqac zereloba etyoba: svanurSi di-s gverdiT gvaqvs dia (qvemo<br />

svanuri...), megrulSic dia, romelSic donia dakarguli: deda didadiadi, Sdr.<br />

diadididadi. amrigad, svanuri di//dia meoreuli, gviandeli movlena Cans da deda<br />

arqetipisagan momdinareobs. miuxedavad aseTi, Cveneuli `Sesatyvisobisa~, sami enis mixedviT, es<br />

magaliTi mainc ar gamodgeba Sesadareblad, radgan es sityva warmoSobiT xmabaZviTia,<br />

xmabaZviTi sityvebi ki aramonaTesave enebSic fonetikurad da formobrivad xSir SemTxvevaSi<br />

erTmaneTis msgavsia (Tu enebi fonematurad Zlier sxvaobas ar amJRavnebs). mag., deda<br />

rusulSic masalobrivad igivea, rac qarTvelur enebSi: svan. di//dia, megr, dia, qarT. deda,<br />

rus. ltl^ ltleirf&&&<br />

dabolos, T. mibCuani, iseve rogorc z. qafianiZe, Sumerul qi-s, svanur gim-s (z. qafianiZe-<br />

megr. qianasac=qveyana) erTmaneTs udarebs. T. mibCuans amjeradac umarTebulod Sesadarebel<br />

masalad <strong>qarTuli</strong> miwa mohyavs, sruliad sxva fuZe. sjobda mkvlevars meti yuradReba da<br />

mecnieruli alRo gamoeCina da miwis nacvlad <strong>qarTuli</strong> da megruli qve//qe//qo nawilaki<br />

Seedarebina, romelic gvaqvs iseT sityvebSi, rogoricaa qveyana (=miwisqveSa adgili, miwiani<br />

adgili) //qoyana, qve Seni Wirime (raW.), qe vici (imer.), qveviT, qveda, qveskneli, megr. qo: qo<br />

pateni (ki batono).<br />

miuxedavad imisa, rom T. mibCuanis Sumerul-svanur-<strong>qarTuli</strong> aRmoCenebi Cven ganvamtkiceT<br />

Cveneuli argumentebiT, zemoTmoyvanili Sedarebuli masala mainc arafers gveubneba am enebis<br />

(Sumerulisa da svanur-<strong>qarTuli</strong>s) naTesaobis Sesaxeb.<br />

zemore sityvebis `axlouri~ damokidebuleba Sumerulisa da svanurisa, T. mibCuanis<br />

azriT, oras erTeulze metia, Tumca es orasi erTeuli (Tundac aTasi iyos) lingvisturi<br />

ZiebisaTvis arafers ar niSnavs. mecnieruli kvleva-Zieba swored imis Semdeg iwyeba, roca<br />

yvela sityvas SevkrebT, gavaanalizebT yvela metyvelebis nawilsa Tu enaSi moqmed kanonebs,<br />

davadgenT bgeraTSesatyvisobebs, Tu ver davadgenT, maSin ufro, safiqrebelia, sityvis an<br />

sityvebis sesxebasTan unda gvqondes saqme. Cven zemoT warmodgenili Sumerulis magaliTebi<br />

ufro nasesxoba gvgonia, vidre bgeraTSesatyvisoba. analogiuri, identuri sityvebi SesaZloa<br />

sxvadasxva tipisa da ojaxis enaSic ki gvqondes. mag., germanuli `lam~ (=WuWyi, nagavi) da<br />

<strong>qarTuli</strong> lami (igive Slami) masalobrivad identuria. Cven am SemTxvevaSi, T. mibCuanis<br />

poziciidan gamomdinare, warmatebiT SeiZleba vamtkicoT indoevropuli enis, germanulis da<br />

iberiul-kavkasiur enaTa ojaxis, am SemTxvevaSi, qarTveluri enebis naTesaoba.<br />

T. mibCuanis imave naSromSi gvxvdeba iseTi gamoTqmebi, romlebic istoriis mecnierebaTa<br />

doqtoris xarisxis mqone pirovnebas namdvilad ar Seefereba. mag., mkvlevari erT adgilas<br />

15


wers: `rogorc didi berZeni filosofisti demokrite ambobda~ (gv.86). aseTi gamoTqma<br />

saliteraturo qarTul enaSi, miT ufro samecniero gamokvlevebSi, arsad ar gvxvdeba:<br />

demokrite filosofosi iyo da ara filosofisti. etyoba, T. mibCuans es termini sofistis<br />

analogiiT `Seuqmnia~.<br />

T. mibCuans imave wignSi meore statiac mouTavsebia, romelsac `Sumerul-qarTul<br />

(svanuri) paralelebi~ hqvia. Cven, samwuxarod, mis TiToeul aRmoCenas ver SevafasebT<br />

amjerad, radgan es did drosa da qaRaldis xarjvas moiTxovs. misi mimoxilvisgan erTi<br />

didtaniani wigni Seiqmneba. amjerad Cven mxolod am werilis erT adgils mivaqcevT<br />

yuradRebas: mkvlevari svanur da megruls <strong>qarTuli</strong> enis uZveles dialeqtebad miiCnevs, rac<br />

sruli umecrebaa (samecniero literaturis arcodnas vgulisxmobT), agreTve igi megruls<br />

zanur-WanurTan aigivebs, roca wers: `svanuri da megruli (zanur-Wanuri) <strong>qarTuli</strong> enis<br />

uZvelesi dialeqtebia~. amjeradac T. mibCuanma ar icis elementuri ram: 1. megrul-Wanuri<br />

zanuri enis dialeqtebia istoriulad; 2. Wanuri igive lazuria; 3. lazur-megruli anu Wanurmegruli<br />

kolxuri (a.SaniZis terminia), igive zanuria; 4. svanuri da megrul-Wanuri <strong>qarTuli</strong><br />

enis uZvelesi dialeqtebi ki araa, aramed samive qarTveluri, moZme enaa, romlebic fuZe<br />

enidan anu winare qarTveluri (resp. praqarTveluri) enidan momdinareobs; 5. etyoba,<br />

mkvlevarma arc is genealogiuri sqema icis, romelic qarTveluri enebis mkvlevarma,<br />

svanuri ena<br />

megrul-Wanuri (zanuri||kolxuri)<br />

da <strong>qarTuli</strong><br />

winare qarTveluri ena||resp.<br />

praqarTveluri ena anu fuZe ena<br />

germanelma qarTvelologma Grundschprache gerhardt deetersma (ix. misi Das kharthwelische verbum, leipzig,<br />

1930) SemogvTavaza, romelic mkvlevarTaTvis yvelaze sasurvel mecnierul genealogiur xed<br />

gaiazreba:<br />

6. T. mibCuanma, Cans, arc is icis, rom msoflioSi saqveynod cnobil lingvistTa gamokvlevebiT<br />

(akad. T. gamyreliZe, prof. t. gudava, prof. g. klimovi...) Tavdapirvelad deda praqarTvelur<br />

enas svanuri gamoeyo (daax. me-20 s.), xolo <strong>qarTuli</strong> da zanuri anu megrul-Wanuri erT enas<br />

16<br />

<strong>qarTuli</strong><br />

ena<br />

zanuri ena<br />

Wanuri|lazuri<br />

megruli


warmoadgenda, maTi daSlis Semdeg (daaxloebiT me-10-12 Cv. wT. aR.-mde) gamoeyo zanuri<br />

qarTuls (anda piriqiT) 2 . n. berZeniSvilis samarTliani SeniSvniT, `Secdomaa, TiTqos is<br />

uZvelesi saerTo ena, saidanac ganviTarda <strong>qarTuli</strong>, megruli, svanuri iyo winare <strong>qarTuli</strong>.<br />

ara: is amdenadve iyo winaremegruli da winaresvanuri [20, 362], ase, rom am sam moZme enaTa<br />

deda-mSobeli winare qarTveluri praenaa. 7. SesaZlebelia T. mibCuanma arc is icodes, rom<br />

qarTvelologiaSi termini qarTveluri internacionaluri terminia, ar iTargmneba da rusul<br />

inglisur, germanul... enebze rfhndtkmcrbq^ kartvelian, kartvelisch iTqmis da iwereba [17,4] da Tu<br />

ar viciT, sjobda, jer martividan elementuridan dagvewyo da rTul, problematur sakiTxebs<br />

mere SevWidebodiT.<br />

rac Seexeba T. mibCuanis meore wigns, romelic dasavleT saqarTveloSi qarTvel<br />

mTielTa, kerZod, svanTa eTnogenezs, gansaxlebasa da kulturas exeba, aqac avtori zog<br />

SemTxvevaSi sityvis Ziebisas mcdar da urTierTgamomricxav etimologiebs gvTavazobs.<br />

sanimuSod davimowmebT mxolod erT maTgans: eTnonimi megreli mkvlevars erT adgilas ase<br />

aqvs axsnili: `megre~ svanurad `msxvils niSnavs (Sdr. berZn. `makro-didi). ar aris<br />

gamoricxuli SesaZlebloba, rom berZnuli `makro~, svanuri `megre~ da termini ~megre-li~<br />

erTi warmomavlobis sityvebi iyos~ [18, 160 SeniSvna 49], megre-li aseTi lingvisturi<br />

procedura mcdaria, unada iyos: m-egr-el-i, Sdr. m-a-rg-ali, aq sruli Sesatyvisobaa daculi.<br />

ratomRac mkvlevars megrelis megr Ziri maincdamainc svanurad unda axsnas. sinamdvileSi am<br />

eTnonimSi gr//egr//egur Ziri gamoiyofa, rac egris, egur//engur, saegroÁ, guria, argo,<br />

argonavt, argveT, margv, margvel leqsemebSi gvaqvs [19, 172-186].<br />

da bolos T. mibCuani am naSromSi ratomRac Tavs aridebs zanuri enis-resp. megrul-<br />

Wanuris monacemebs. uamisod ki, rogori Tanxvedrac ar unda iyos, Sumerulisa da svanuri<br />

Sesatyvisobebis dadgenis cdac ki nebismier mkvlevars gauWirdeba. ratomRac z. qafianiZisa da<br />

T. mibCuanis erToblivi wignis redaqtorad literatori, filologi da mwerali akad. giorgi<br />

ciciaSvilia, romelsac specialobiT araferi ar aqvs saerTo SumerulTan da qarTveluri<br />

enebis kvlevasTan. ismis kiTxva: batoni giorgi rogor daiTanxmes wignis redaqtorad, Tu mis<br />

daukiTxavad miaweres wigns misi saxeli? aseTi ram axla am ucenzuro qveyanaSi xom<br />

Cveulebriv movlenad iqca?<br />

svanTa warmoSoba-sadaurobaze svanur-<strong>qarTuli</strong> leqsikonis avtori a. lipartelianic<br />

mogviTxrobs. T mibCuanis msgavsad, isic svanebs Sumerebs ukavSirebs. uZveles droSi, a.<br />

lipartelianis azriT, `maT uwodebdnen `meSex-s~, rac svanurad Savs niSnavs da rac, SesaZloa<br />

ukeTes axsnas aZlevdes termin svaneTs. Sumerebi SavTavianebad iwodebian~ [65, IV]. mkvlevars<br />

ratomRac aviwydeba, rom svanebi anTropologiurad, `xorblisferi, iersaxis, Taflisfersani<br />

(Tvalebi, Tmebi) arian. svanis Savgvremanoba axalia, arasvanuria. svanuri meSxe, marTalia, Savs<br />

niSnavs, magram mas moZme enebSic moepoveba Sesatyvisebi: me-Sxe, me-Sex, <strong>qarTuli</strong> `Six~ (`wva~).<br />

aqedanaa miRebuli naxSiri (na-Six-ir.i), sxva sityvebiT rom vTqvaT, lentexuri meSxe `Savi~<br />

zemo svanursa da laSxur kiloebSi e xmovnis gareSea warmodgenili: xo-mSx-a lent. xomSex-a<br />

*xomeSexa `uSavesi~; li-mSx-e *li-meSex-e, lent. li-meSex. `Saveba~ ... orsave<br />

zedsarTav saxelSi ar Cans ori e [82, 167]. mkvlevari agreTve haosebs ara somxebad, aramed<br />

svanebad miiCnevs [65, V], aseve Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi moxseniebul sivnielebs<br />

svanuri modgmis meomar tomad saxavs, ufro metic, `mTeli somxeTis teritoriaze<br />

gavrcelebulad Cans svanuri modgmis xalxi... erTi nakadi svanuri modgmisa egviptidan<br />

gamosulad gvesaxeba...~ [65, IX]. sxva adgilas a. liparteliani askvnis: `amrigad, naTlad Cans,<br />

rom svanTa tomebi amierkavkasiis teritoriaze upirvelesni arian - aRmosavleT saqarTveloSi<br />

canebi da siunelebi, samxreT saqarTveloSi kolaelni, anu igive canebi, igive klarjni,<br />

maxeloni, henioxebi. cxovrobdnen Tu ara svanebi dasavleT saqarTvelos barSi da ukidures<br />

2 axlaxan, 2001 wels gamocemul o. qajaias megrul-qarTul leqsikons TandarTul redaqtoriseul<br />

winasityvaobaSi prof. z. sarjvelaZe saerToqarTveluri fuZe-enis daSlas daaxloebiT xuTi aTaswleulis winaT<br />

varaudobs [133,7.]<br />

17


dasavleTSi? ra Tqma unda, cxovrobdnen...~ avtoris msjelobidan ise gamodis, TiTqos mTeli<br />

amierkavkasia svanebs epyraT, sxva qarTvelur tomebs iq istoriulad cxovrebis adgili ar<br />

daurCaT.<br />

naSromis bolos aslan liparteliani mZime braldebas uyenebs qarTvelebs anu qarTul<br />

enaze molaparake tomebs. misi TqmiT, `saqarTvelos istoria Tamaris epoqamde iyo qarTvel<br />

tomTa Soris brZolis istoria, istoria im Zalebis Sexla-Semoxlisa, romlebic cdilobdnen<br />

SemorCenodnen eTnikuri duRilis zedapirze. erTmaneTs ebrZoda sami eTnikuri Zala: svanuri,<br />

megruli, gilxuri (?! b. cx.) aleqsandre makedonelamde mZlavri Zala iyo svanuri eTnosi. man<br />

Seqmna mwerloba sakuTari anbaniT – hqonda sakuTari sarwmunoeba gacisa da gaimisa. TviT<br />

aleqsandres mier dayenebulma mmarTvelma –azonmac ver Secvala es sarwmunoeba da matianis<br />

cnobiT irwmuna TavisianebTan erTad damxdurTa kerpebi. rogorc mateanidan irkveva, man<br />

moiyvana protaToselni anu iberielni da moaxdina saqarTvelos teritoriis iberizacia-<br />

gilxTa tomebi jer kidev ar Canan asparezze- iberizaciis procesi grZeldeboda arabobis<br />

dawyebamde. arabobis epoqaSi aRmosavleT saqarTveloSi moispo erTmaneTis moqiSpe svanuri<br />

tomebi da iberielni. maT adgilas safuZveli Caeyara mcire aziidan bagrationebis mier<br />

moyvanil gilxTa tomebis batonobas. maT moxerxebulad aiTvises svanuri tomebis kultura,<br />

ena da xelovneba. daiwyes Zveli materialuri faseulobebis gardaqmna im kvalis gaqrobiT,<br />

romelic Semdeg mainc gamouCenda av mesaflaves. <strong>qarTuli</strong> erovnebis Seqmnis procesi<br />

grZeldeba dRemde.<br />

qarTveli didebulebisaTvis arc warsulSi iyo veragi politikis gatareba ucxo xili<br />

da arc axla Cveni uSualo meTvalyureobis dros. imdenad gaborotebulni iyvnen, rom<br />

veragulad mospes svanuri kulturis Zeglebi da ara marto svanuri~... [65, XXI-XXII].<br />

marTlac Zalian didi braldebaa qarTvelebisadmi wayenebuli. qarTvelebma TiTqos<br />

svanebs mouspes sakuTari mwerloba, sakuTari anbani, sakuTari sarwmunoeba, gacisa da gaimisa...<br />

ukeTesad mteri ver dawerda: verc afsua-afxazi separatisti, verc somexi da verc alan-osi.<br />

samwuxaroa friad, rom qarTveli kaci oden svanuri kuTxiT zomavs da ikvlevs, afasebs<br />

saqarTvelos istorias svanur-megruli da <strong>qarTuli</strong> enis istoriul urTierTobebs. 3 lingvistur<br />

interess sakvlevi obieqtis mimarT, samwuxarod, zogierTi folkloristic avlens. am mxriv<br />

pirvel rigSi unda davasaxeloT folkloristi da mwerali, profesori gizo WeliZe,<br />

romelic <strong>qarTuli</strong> xalxuri leqsis, baladisa, Tu siuJetisa qronologiis gansazRvrasa da<br />

dadgenas cdilobs, misi bolodroindeli naSromebi TrialeTis Tasis, svanuri liles<br />

`saZireebis~dadgenas exeba. mwerali Tu mecnier-folkloristi <strong>qarTuli</strong> leqsis (am SemTxvevaSi<br />

`liles~) dabadebis TariRad 3500 wels an .. 4000 wels miiCnevs [22]. raSia saqme? ratom<br />

mainca da mainc 3500wels an 4000 da ara 7000 wels? 4 lingvisturi monacemebiT, kerZod,<br />

lingvisturi TvalTaxedviT (glotoqronologiuri meTodis Tanaxmad) 3500 wels an 4000w.<br />

arc svanuri da arc megrul-Wanuri da arc <strong>qarTuli</strong> ena unda arsebuliyo. mkvlevarlingvistebs<br />

am droisaTvis qarTvelur enaTa winapari praqarTveluri anu winare fuZe ena<br />

egulebaT mxolod.<br />

agreTve zogi damwyebi qoreolog-qoreografi TrialeTSi aRmoCenili Tasis garSemo<br />

cekvis scenas oden qarTvelur-qarTul realobad aRiarebs da <strong>qarTuli</strong> qoreografiuli<br />

xelovnebis dasawyisad meore aTaswleulis anu Cv.w. aR.-mde 2500 wels miiCnevs, rac<br />

marTebuli araa! jer erTi, TrialeTSi napovni Tasi arqeologebs da sxva specialistebs ar<br />

ganusazRvravs dRevandeli qarTvelebis kuTvnilebad. sruliad SesaZlebelia igi sxva eris<br />

(tomTa) kuTvnileba iyos. meorec, <strong>qarTuli</strong> qoreografiuli xelovneba saTaves Cv.w. aR.-mde<br />

meore aTaswleulidan ki ar iRebs, aramed uxsovari droidan. roca pirvelyofili adamiani<br />

nadirobda da masTan dakavSirebul ritualSi cekvavda da mReroda. es iyo `acekvebuli<br />

3 rogorc Cemma erT-erTma kolegam zepir saubarSi ganmicxada, TiTqos es wigni `leninis moedanze~ dauwvavT<br />

gamoqveynebisTanave argavrcelebis mizniT... Cven es ar gvsmenia.<br />

4 rogorc Cans, mkvlevari `farulad~ Cven winaprad Sumerebs igulvebs da nawilobriv iziarebs z. qafianiZisa da<br />

T. mibCuanis azrs ...<br />

18


nadiroba~ anu monadireTa cekva, romlis drosac moZraobiTa da mimikiT gadmoicemoda<br />

nadirobis yvela stadia, pirvelyofili adamiani am dros namdvil sacekvao pantomimas qmnida<br />

[23, 5-6...] aseTive viTareba iyo sportuli, sabrZolo da SromiT-ritualuri cekvebis<br />

Sesrulebis drosac [24, 36]. qarTvelma arqeologebma Tavisi monapovriT 2000 wlis 12 maiss,<br />

friad avtoritetuli samecniero Jurnalis `saiensis~ furclebze, msoflios auwyes qarTveli<br />

mecnierebis 10 wlis winandeli mosazreba: dmaniseli adamianebis naSTebis asaki daaxloebiT 1<br />

milion 700 aTasi welia da dRevandeli monacemebiT is uZvelesia ara marto evropaSi, aramed<br />

afrikis gareTac...zogi specialistis varaudiT, es afrikeli adamiani unda yofiliyo, romelic<br />

kavkasiaSi moxvda... gazeT `figaros~ Tu verwmunebiT, saqarTvelos aRmoCenebma bolo mouRes<br />

espanur-italiur davas – vin iyo pirveli evropeli.~ cxadia, Cven Sors varT im azrisagan,<br />

rom dmanisSi aRmoCenili uZvelesi Tavis qala qarTvelTa winapris kuTvnileba iyos, magram<br />

dRevandeli mecnierebis komikuri situaciidan gamomdinare, sruliad ar gagvikvirdeba, rom<br />

vinmem-mecnierebasTan axlo myofma (da ara sakuTriv specialistma) daweros, rom es aRmoCena<br />

saqarTveloSi moxda da igi ekuTvnis qarTvelTa winapars (Tu, ra Tqma unda, aqamde vinmes ar<br />

dauweria).<br />

SeiZleba davaskvnaT: 1. arqeologebis aRmonaCeni srulebiT ar niSnavs imas, rom igi<br />

qarTul-kavkasiuris kuTvnileba iyos. 2. oden arqeologiuri monapovriT TrialeTis TasiT<br />

(sartyeli)ar unda vaxdendeT Tundac <strong>qarTuli</strong> xalxuri qoreografiuli xelovnebis dbadebis<br />

gansazRvras: <strong>qarTuli</strong> xalxuri qoreografia ise Zvelia, rogorc qarTul-qarTveluri sityva,<br />

musika. Tu ZvelisZveli eri varT, maSin qarTul-qarTveluri kulturis individualuri niSani<br />

swored pirvelyofili Temuri wyobilebis droSia saZiebeli.<br />

rogorc Cans, zogi crumecnieri `Slimanobas~ mowyurebuli, saxels ki ar sZens<br />

qarTvelologiur mecnierebas, piriqiT – akninebs, amcirebs, saxels utexs arakompetenturi,<br />

aramecnieruli, gulubryvilo axsna-varaudebiT. msgavsi ram rusistikis, rusuli<br />

mecnierebisaTvisac ar yofila ucxo. Tanamedrove rus mkvlevarTa erTi nawili Tavis imperiul<br />

zraxvebze damyarebuli, cdilobs rusi eris xelovnurad daZvelebas: berZnul miTologiaSi<br />

arsebul hiperborelebs rusTa winaprad miiCneven, arsad ar axseneben eTnotermin slavs, mis<br />

nacvlad yvelgan Zveli rusia naxmari, imavdroulad misakuTrebulia indoevropelTa (indur,<br />

sparsul, osur, somxur, germanikul, romanul, slavur enebze molaparake azia-evropaSi<br />

mcxovrebTa winaprebis) arqeologiuri monapovari, da Zvel rusTa kuTvnilebad asaReben.<br />

yovelive es ise ostaturad da mecnieruli siRrmiTaa naTqvami, rom erTi SexedviT (an erTi<br />

wakiTxviT) nebismierma mkiTxvelma SeiZleba irwmunos. mxedvelobaSi gvaqvs v.n. deminis wigni<br />

`Nfqyb heccrjuj yfhjlf~, romelsac marTlac Rrma mecnieruli safarveli udevs safuZvlad<br />

da namdvili mecnieris mieraa dawerili, Tumca, rogorc aRvniSneT, `velikorusuli~<br />

TvalTaxedviT [25].<br />

dasasruls, Cveni naSromis mizani – <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s Seswavlis mdgomareobac<br />

mimovixiloT. mxolod erTi avtoris or wings SevexebiT. avtori n. jomidavaa, istoriis<br />

mecnierebaTa kandidati, xolo misi wignebi `kolxuri <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>~ [26] da `3000 megruli<br />

<strong>gvar</strong>-saxeli~[27]. rogorc vTqviT, wignebis avtori 85 wels gadacilebuli afxazeTidan<br />

ltolvili, saqarTvelos mecnierebaTa akademiis istoriisa da eTnografiis institutis<br />

mecnier-TanamSromeli, Jurnalisti n. jomidavaa, romelsac aqamde <strong>gvar</strong>-saxelebze arasodes<br />

umuSavia. am wignebis Seqmnis mizezi, avtoris gancxadebiT, afxazTa-afsua separatistebis mier<br />

gaCaRebuli konfliqtia [27]. amrigad, mizezi ara mecniereba, aramed afxazTagan qarTvelTa<br />

gamodevna yofila. amTaviTve unda aRvniSnoT, rom baton n. jomidavas pirveli wignis `wignad<br />

gamarTvas~ oTxi Tve movandomeT, meore wignis gamocemasa Tu momzadeba- redaqtirebaSi<br />

araviTari wvlili ar migviZRvis. pirveli wignis gamocemisas avtors `davaTmobine~ iseTi<br />

<strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>s qarTul-kolxuroba, rogoricaa arZinba (da misT.). arZinbaSi igi ba sufiqss<br />

gamoyofda, romelic Turqulad babas `mamas~ niSnavso. didi axsna-mtkicebiT avtors am<strong>gvar</strong>i<br />

cruetimologiebze (uazrobaze, rom araferi vTqvaT, Sdr. arZinba arZinbaba =arZinmama,<br />

rac marTlac uazrobaa), uari vaTqmevineT. wina gamocemul wigns avtorma kolxuri <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong><br />

uwoda. Cveni daJinebuli moTxovniT Siga ydaze frCxilebSi megruli Cavasmevine,<br />

19


adgan kolxuri farTo mcnebaa da megrulis garda lazurs (resp. Wanurs)ac gulisxmobs.<br />

avtorma kompiuterSi Setanisas ara erTi <strong>gvar</strong>is, Cvems mier dawunebuli, gulubryvilo<br />

etimologia mainc Seitana, rogoc Cans, Tavis migneba-aRmoCenas ver Seelia. sxva <strong>gvar</strong>saxelebze<br />

rom araferi vTqvaT, sanimuSod Cvens <strong>gvar</strong>s davasaxelebT: pirvel wignSi, cxadaia<br />

asea ganmartebuli: `cxadaia cxad-i, daufaravi, aSkara qegl 6 ); cxadaia-moidanaxe (Cxor.r.),<br />

jvari (wal. r.) cxadisi (ambrol.r.) ufro sarwmunoa cxada metsaxelis mcxuedasagan<br />

momdinareoba. Sdr. cxvediani, cxvedaZe, cxadaZe, cxadiaSvili [26, 180]. <strong>gvar</strong>is ganmartebis<br />

pirveli naxevari mcdaria, umarTebuloa, es avtors TviTneburad Seutania. meore naxevari ki<br />

Cveneulia. Tqmuls imasac davumatebT, rom cxadaia//cxadaZis cxad Ziri, `tbeTis sulTa<br />

mateaneSi~ cxadaeT formacaa damowmebuli, romlis arqetipi, anu Tavdapirveli forma <strong>gvar</strong>is<br />

fuZisa fiqsirebulia giorgi merCules `grigol xancTelis cxovrebaSi~ `mcxuedas~ saxiT:<br />

mcxuedacxveda||cxada. am Zirs specialuri werili uZRvna enaTmecnierma, prof. baqar<br />

gigineiSvilma, romelmac cxad zanuris (megrul-Wanuris) kuTvnilebad cno, xolo mcxueda<br />

<strong>qarTuli</strong>sad. samwuxarod, yovelive es wignis avtorma ar gaiziara arc meore wignSi [27, 412].<br />

rac Seexeba meore wigns - `3000 megrul <strong>gvar</strong>-saxels~, rogorc zemoT aRvniSneT, mis<br />

redaqtirebaSi araviTari wvlili ar migviZRvis. Cven avtors kategoriuli uari vuTxariT im<br />

mosazrebiT, rac zemoT aRvniSneT. garda amisa, n. jomidavas `axali argumentacia~ ar<br />

gaviziareT: mkvlevars surda saerTo fuZisagan nawarmoebi <strong>gvar</strong>ebi kolxurad anu megrulad<br />

gaesaRebina. mag., abramia, Sdr. abramiZe, abramiSvili, abramaSvili, abramalaZe... Tu am princips<br />

gavyvebiT, maSin abramovi da abramianic megruli <strong>gvar</strong>-saxeli gamova. meore wignSi amis<br />

saSiSroeba ar Cans, magram, samwuxarod, mkvlevars uamravi gulubryvilo etimologiiT auvsia<br />

Tavisi wigni, rac mecnieris dawerilis STabeWdilebas ar tovebs. 2000 wlis Tbilisobis<br />

dReebSi <strong>qarTuli</strong> enis saxelmwifo palatis Tavmjdomarem, Cvenma kolegam, enaTmecnierma levan<br />

Rvinjiliam n. jomidavas `3000 megrul <strong>gvar</strong>-saxels~ 3000 sircxvili uwoda, rac marTlac<br />

zedmiwevniT miesadageba am wignis <strong>gvar</strong>Ta ganmartebebs da maT Sinaarss 7 .<br />

meore wignis avtoriseul winasityvaobaSi bevri mcdari debulebaa. maT Soris sanimuSod<br />

erT-erTs davasaxelebT: `aia - kolxeTis Zveli saxelwodeba sufiqsad erTvis 200-ze met <strong>gvar</strong>saxels,<br />

rac sxva qarTveluri <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>saTvis damaxasiaTebeli ar aris~ [27,7]. didi<br />

Secdomaa. aq aia arafer SuaSia, aia sufiqsi ar arsebobs, arsebobs –ia, aia-s winamavali a-<br />

saxelis fuZiseulia, kninobiTi sufiqsi. mag., korZ-ikorZa (metsaxeli is, rac korZiania)<br />

korZaia||korZaZe. avtoriseul pirvel wigns Cven davurTeT gamokvleva <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>s<br />

warmoebis Sesaxeb (esec ki ar gauTvaliswinebia an ar gauziarebia avtors), sadac<br />

yvela <strong>gvar</strong>-saxeli, megrulic da svanuric, miCneuli gvaqvs qarTul daboloebad. megruli<br />

(garda skir ...) da svanuri -ia, -ian, an||a <strong>qarTuli</strong> evan||eaniania bolosarTis erT-erTi<br />

variantia [27, 4-12]. rogorc erT-erT adreul statiaSi vwerdiT, mag., miqael-ean‟s Zvel<br />

qarTul werilobiT ZeglebSi sxvadasxva nusxis mixedviT moepoveba variantebi: miqeleani,<br />

miqelaiani, miqelaani [28,148]: ZeTa maTgan safastisTaÁ – zaqaria miqaeleani da mis Tana kacni<br />

sameocdaaTni (zor. A 85, 34; D-Sia: zaqaria mixailev, O-Si: miqeleani, F-Si: miqelaiani, S-Si:<br />

miqelaani). aqedan ki fonetikuri procesis gziT miviReT e.w. svanuri –an daboloeba miqelani<br />

(miqelaani da megruli *miqelaia an miqelava||miqaa-Sdr.miqia, miqaia, miqaZe,<br />

miqiaSvili...rogorc Cans, n. jomidavas da bevr sxva misTana mkvlevars warmodgena ara aqvs<br />

elementur lingvistur procedurebsa da fonetikur wesebze.<br />

am mxrivac SeiZleba davaskvnaT: qarTul-qarTveluri <strong>gvar</strong>ebis kvleva<br />

araprofesionalebis, an nakleb profesionalebis, diletantebis xelSia Cavardnili. swored<br />

aseT `mecnierebs~ gulisxmobda albaT cnobili inglisuri romantizmis warmomadgeneli,<br />

6 1 qegl= <strong>qarTuli</strong> enis ganmartebiTi leqsikoni (rvatomeuli), akad. arn. Ciqobavas saerTo redaqciiT.<br />

7 rogorc axlaxan SevityveT, n. jomidava axal, mesame wignsac wers, romelSic ganxiluli iqneba Cvens welT<br />

aRricxvamdeli (II-I aTaswleuli) megruli <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>. rogorc Cans, mkvlevarma ar icis, rom<br />

adrefeodalizmamde ara Tu saqarTveloSi da aziaSi, mTel msoflioSi ar arsebobda adamianTa <strong>gvar</strong>ebi. amrigad,<br />

miseuli mesame wignis mecnierulobazec laparaki zedmetia . . .<br />

20


genialuri poeti jorj gordon baironi, roca werda: `mecniereba aris erTi umecrebis meoriT<br />

Secvla~.<br />

geniosebi ar tyuian . . .<br />

21


Tavi II<br />

1. komli| |kvamli (|| kuabli), ojaxi<br />

es fuZe ZvelisZvelia, romelSic gamoiyofa ko|ku: m (am) –am Temis niSnis naSTia, l ki<br />

oden Tanxmovniani sityvis sawarmoebeli bolosarTi komli||kuamli warmoSobiT nazmnari<br />

saxelia (mimReoba). koml||kvaml. ojaxis mniSvnelobiT e.w. saSuali <strong>qarTuli</strong>dan iRebs saTaves.<br />

jer kidev “vefxityaosanSi” komls “kvamlis, bolis” mniSvneloba aqvs:<br />

komli Seqnes laSqarTaTvis (v.t. 444,2(var. II 303;) ix. aseve: fanaskert. 351,40; komliTa<br />

daubneldes: Sahname prz, 410; Tofis komlisagan p. orbel. 430).<br />

<br />

amrigad, koml-is arqauli formaa kuaml: kuamli u kuomlikomli [86,303]. qarTul<br />

istoriul sabuTebSi kuoml gardamavali safexuric dasturdeba:<br />

kuomli (sabuT. 316, 1671 w), kuomlad (saq. siZv.II. 151. XVII ss), sakuomlo (sabuT. 343,<br />

1689 w).<br />

arqetipi ki kuamlkvaml formaa, romelic istoriul sabuTebSi araiSviaTad gvxvdeba.<br />

mag.,<br />

am samis kuamlis kacis begaraÁ ese aris (afxaz. davT. 3);<br />

giboZeT . . kvamli erTi sulaTaZe kotarai, sulaTaZe gogiai, jalaRania nasyidai,<br />

yiryizulaSvili xuWulai, sulaTaZe WuWulai, balaveZe maxarai, svianiZe nasyidai,<br />

TedoraSvili rostiai, WavWianiZis RmerTisias Svilebi (1570 w. wyalobis wigni giorgi mefisa<br />

daviT wulukiZisadmi) . . .<br />

Cuen . . saoxad SemogwireT sazanos sami kvamli glexi . . .(1619 wlis Sewirulobis wigni<br />

giorgi mefisa golgoTis monasters).<br />

Cven giboZeT wereTeli xosa xuTis kvamlis kaciTa (1639 wlis wyalobis wigni aleqsandre<br />

mefisa beJan wereTlisadmi).<br />

. . . glexi erT kvamlad biSnaraSvili xaxuta, erT kvamlad mamuka minanaSvili, erT<br />

kvamlad janeliZe maxarobeli, erT kvamlad JaJua jangavaZe, erT kvamlad maxeta<br />

samsoaSvili, erT kvamlad nasyida minanaSvili. (1660 wlis axlo, Sewirulobis wigni bagrat<br />

mefisa gelaTis monasters).<br />

giboZeT . . . ori kvamli kaci nadiraZeebi (1660-1681 ww. wyalobis wigni bagrat mefisa<br />

qaixosro wereTlisadmi).<br />

ori kvamli aznauri Tavisi ymebiT varxunas vaxtangs gasamyrelod aiRo (1725-1735 ww.<br />

brZaneba axalcixis faSisa mubaSirs) [85].<br />

kvamlis gverdiT istoriul sabuTebSi koml formac ixmareba: mag., giboZeT baraunaSi<br />

oTxi komli kaci (92,3).<br />

aRsaniSnavia isic, rom am sityvaSi, istoriul dokumentebSi o|u monacvleobs: erTi kumli<br />

glexi (dok.I. 51, 1675-1682 ww.). amis Sesaxeb erT-erTma pirvelma yuradReba prof. i.<br />

qavTaraZem gaamaxvila. misive dakvirvebiT, komli||kuamli gadmonaSTia am dialeqtebSi<br />

(qarTluri, kaxuri, imeruli, mesxuri, raWuli....) Zvelad moqmedi fonetikuri kanonzomierebisa,<br />

rac yvelaze kargad da farTod saSuali <strong>qarTuli</strong>s sxvadasxva kuTxisa da sxvadasxva Janris<br />

teqstebma Semogvinaxes [86,300]. amitomac fonetikurad saxecvlilma formebma Tanaarsebobis<br />

pirobebSi gansxvavebuli mniSvneloba SeiZines: kvamli, “bolis” mniSvnelobiT damkvidrda<br />

dRevandel qarTulSi, ise rogorc Zvelad iyo, xolo komli mosaxlis mniSvnelobiT<br />

mogvevlina.<br />

sa-o daniSnulebis afiqsebiT nawarmoebia sakvamlo sityvac:<br />

suramis WalaSi osieurissake ocdaaTi sakvamlo miwa da im napirs kacebi rome<br />

dasaxlebula . . . es miwac mouWer . . imiT ocdaaTis sakvamlosi SeuTave (1712-1717 ww.<br />

brZaneba vaxtang VI-isa vaxuSti abaSiZes) [85].<br />

giboZeT . . . erTi sakvamlo nuralaSvili Tavisis mamuliTa (1706 w. ymisa da mamulis<br />

wigni, micemuli Sahnavaz mefis mier alaverdi areSis-Svilisadmi)[93,131].<br />

22


imave istoriul sabuTebSi sakvamlos gverdiT misi dialeqturi varianti sakomloc<br />

dasturdeba:<br />

amisda giraod mogeciT sareks Cveni samkvidro yma mRdeli kutalaZe petre, amis ganayofi<br />

lekvia . . .bajiTs goSaZis sakomlo Tavisis partaxtiT (1760-iani wlebi. valis wigni sulTan<br />

jafariZisa zal falavandisSvilisadmi)[85].<br />

. . .kavTela Sua iyo da ori cxuari kavTelas aris. Tandila SelvaSvili, Tevdore,<br />

berua, eseni samaT arian erT sakomlozeda [92,6].<br />

Zvel istoriul dokumentebSi koml|kvaml-is gverdiT maTi fonetikuri, rigiT mesame<br />

saxeoba kombl formac dasturdeba: erTi kombli kaci (dok. II. 143, 1788 w.), komblze TiTo<br />

uremi (QQQd-7120. XVIII s), sakombloebi (HHQd-850, 1774 w), sakomblo (HHHd-2935): am leqsemas<br />

araferi saerTo aqvs kombal (mecxvaris iaraRi) sazogado saxelTan. kombl, sakomblo-Si b<br />

ganviTarebuli bgeraa. aq momxdara meoreuli movlena-homorganul-xSulTa disimilacia:<br />

komli-kombli-konbli||kvanbli (dok. I. 207, 1724-35 ww). aseTi formebi ara erTi aqvs<br />

damowmebuli prof. i. qavTaraZes [86,179]. 8<br />

garda zemore formebisa, Cven istoriul sabuTebSi davadastureT kobl formis arqauli<br />

varianti kuabl, romelic amosavlad kuamls gulisxmobs:<br />

Tqven gaCuqeT erTi kuabli nacvalaSvili moZRvara, SabaTa da meore kuabli qoniaSvili<br />

beri maTis SvilebiTa (1705-1728 ww. saCuqris wigni mocemuli aragvis erisTvis-Svilis<br />

avTandilis mier elisbar daviTiSvilisadmi) [93,129].<br />

amrigad, kvaml “bolis” mniSvnelobis sityvisagan mTel saqarTveloSi Camoyalibda<br />

mcxovrebis, ojaxis aRmniSvneli sityva (da misi variantebi) kvamli, kobli, kombli, kuabli.<br />

ismis kiTxva: gvaqvs Tu ara koml||kvaml sityvisagan nawarmoebi <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>? aseTi<br />

<strong>gvar</strong>ebi marTlac dasturdeba. mag, Ze sufiqsoidiani koml||kvaml fuZisagan nawarmoebi <strong>gvar</strong>ebia<br />

komliZe (komlis Ze) da kamlaZe (kvamalaZe). 9 1769 wlis 20 dekembris wyalobis wignSi<br />

(arCil batoniSvilisa buWua joxTaberiZisadmi) kamlaZeebis Sesaxeb naTqvamia:<br />

. . SegwyeriT da kvamlaZeebs garTmevdiT. mermeT moxvedi da Semogvexvewe . . .<br />

gviboZebia iseve kvamlaZeebi maTis yovlisferiT-saxl-kariT . . . (dok.I).<br />

amrigad, am <strong>gvar</strong>saxelSi v (||u) bgera dakargula: kuamlaZekvamlaZekamlaZe (Sdr.<br />

raWa-raW-ve-li, raWveliSvili . . . ), es unda momxdariyo maSin, roca kvamlaZe-Si odindeli<br />

kvaml (“boli”) sityvis mniSvneloba daviwyebas mieca da pirvandeli mniSvneloba dakarga. da<br />

bolos, davZenT: kvamlaZe <strong>gvar</strong>saxeli warmomdgaria kuamla||kvaml-a Serqmeuli saxelisagan<br />

(resp. metsaxelisagan), romelSic –a, bolosarTia (Sdr. Svindi-Svinda, qeri-qera...).<br />

rac Seexeba ojaxs, romelic, samwuxarod, dRevandel qarTvelTa yofaSi da oficialur<br />

enaSi damkvidrebuli sityvaa koml||kvaml-is mniSvnelobiT, Zvel anu Sua saukuneebis qarTul<br />

istoriul dokumentebSi uiSviaTesad ixmareba, rac imaze migvaniSnebs, rom ojaxi TurqTa<br />

batonobisa da maTi zegavleniT damkvidrebula aRorZinebis xanis qarTul enaSi, mag., 1711<br />

wlis 10 maisis wyalobis wignSi (qaixosro mefisa vaxuSti abaSiZes) naTqvamia:<br />

mas Jamsa odes saqarTvelos abaSiZe paata uSvilod da uZeod amovarda da saxliSvili<br />

aravin darCa, Cven misi adgili da saabaSio isev mouSlelad gvindoda . . . an viTarc Sen<br />

mamiT da ojaxobiT Cvens taxtsa da ÃelmwifeT-biZa-mamazed namsaxurni iyveniT . . . (dok. I).<br />

Cvenis azriT, ojaxi, rogorc termini Turqulidan damkvidrda dasavleT saqarTveloSi,<br />

xolo Semdeg gavrcelda aRmosavleT saqarTveloSic. Rirssacnobia isic, rom dasavleT<br />

saqarTvelos sabuTebSi TavadiSvilis qonebis aRsaniSnavad ixmareba terminebi “ojaxi” da<br />

8 tipologiuri TvalsazrisiT sainteresoa indoevropul enaTa monacemebi kvamlis aRmniSvneli sityvebisa, sadac<br />

d||T urTierTmonacvleobs: sanskr. dhqma , h, berZn. Iun, Iumes, laT. fumes, litv. dqmai, Zv. slav. L] im] “kvamli”<br />

[94,113-114].<br />

9 Cven adre kamlaZe imereTSi gavrcelebuli <strong>gvar</strong>i kalam arsebiTi saxelisagan momdinare gvegona:<br />

kamlaZekalmaZe (metaTezisi anu bgeraTgadasma fonetikur niadagze), magram rogorc axla davrwmundiT,<br />

kamlaZekuamlaZedan momdinare <strong>gvar</strong>saxelia [134,21-23].<br />

23


“Sesaxvedri” [98,193-195 sabuTi 23] aqac, am SemTxvevaSic naTlad Cans <strong>qarTuli</strong> ZirZveli<br />

sityvis “Sesaxvedris” Seviwroeba “ojax” Turquli leqsemisagan.<br />

SeiZleba davaskvnaT: kvaml||koml, mekomur da misT. leqsemebi Zvelad ojaxis, mosaxlis,<br />

mcxovrebis mniSvnelobiT ixmareboda, komli an kvamli iyo is, saidanac kvamli amodioda. anu,<br />

sxva sityvebiT rom vTqvaT, kvamlian adgilsacxovriss, sadac erTi ojaxi cxovrobda, kvamli<br />

anu komli ewodeboda. 10 es termini dRemde SerCa qarTul enasa da saqarTvelos kuTxeebs,<br />

Tumca damcrobili da gaiSviaTebuli saxiT. samwuxarod, misi adgili Turqulma sityvam<br />

,,ojaxma” daikava. mwerali k. lorTqifaniZe daxundara turabeliZes meqis siRatakeze ase<br />

aTqmevinebs: ,, - vis, vaJo, vis! - kvdeboda sicilisagan mesaflave: - Talikos ki –ara,<br />

aRaTias cxvirmouxocel gogos aravin gamogatans! risi imediT, visi imediT! Sens <strong>gvar</strong>obaze<br />

erTi saCeCme adgili arsad moiZeva, Robeze erTi Wiriani mamalic ar giyivis da ojaxis<br />

mowyobas fiqrob? iqneb dagaviwyda, rom mojamagire xar, sxvisi xelis Semyure! jer, vaJo,<br />

Tavze Seni Weri daixure, daojaxebaze mere ifiqre! SeiZleba xandaxan civi Wadi da prasi<br />

mogenatros, mara Seni keriidan kvamli rom amova, Sexedaven da ityvian, dasaxldao.<br />

gimezobleben, saTvalavSi Cagagdeben, kacoba mogemateba! aba, ise vaJo, vin oxeri CagisiZebs!<br />

yvelgan kari gaqvs daketili” (kolx. cisk. 58-59,29-8);<br />

amrigad, Tu sakuTar <strong>gvar</strong>obaze mcire nakveTi ar gaqvs, Tu mamali ezoSi ar giyivis, Tu<br />

keriidan kvamli ar amodis, dasaxlebulad, mosaxled, koml-ojaxad ar iTvlebi.<br />

SeiZleba davaskvnaT: komlma anu ojaxma warmoSobis aseTi gza ganvlo: keria (Sua<br />

cecxli) kvamli komli 11 aqedan: komli||mekomuri, ojaxi anu mosaxle. ,,kvamli||komli<br />

calke saxli, sacxovrebeli, mosaxle, naSieri, sindisi‟‟, T. saxokia aseT ganmartebas iZleva<br />

“iq, sadac miwuridan, qoxidan Tu saxlidan kvamli amodioda (pirvelSi keriidan, SemdegSibuxridan).<br />

igulisxmeba, rom cecxli enTo, romelsac garSemo usxdnen ojaxis wevrebi,<br />

adamianebi, erTmaneTTan naTesaurad dakavSirebulni.<br />

am saxuravebidan amomavali kvamlis saSualebiT iTvlidnen Zvelad mosaxleTa anu<br />

binadarTa ricxvs. ramdeni kvamlic amosdioda saxlebs, imdeni kvamli (anu komli) iTvleboda<br />

jer ama Tu im SorisSors mdebare da SemdegSi Sejgufebul saxlebSi an sofelSi. ase rom<br />

“kvamli” gadaiqca ojaxis suraTxatovan saxelad, mis sinonimad, xolo kvamlqveS Sefarebul<br />

mcxovrebs anu mosaxles daerqva “mekomuri” anu “mekomle” [112,331].<br />

2. Temi, adgilis deda, fuZis angelozi<br />

am sityvas dRevandel qarTul enaSi ramdenime mniSvneloba aqvs: 1. ist. pirvelyofil-<br />

Temuri wyobilebis dros – ZiriTadi socialuri jgufi, romelic koleqtiurad flobda<br />

sawarmoo saSualebebs. 2. ist. "qveynis erTi nawili, mxare, kuTxe, gaerTianebuli geografiuleTnikuri<br />

niSnis mixedviT anu erTad mcxovrebi mosaxleoba, sofeli, sazogadoeba. 3. ist.<br />

saqarTvelos mTianeTSi – erTi <strong>gvar</strong>is mosaxleoba, romelsac hyavda Tavisi ufrosi, hqonda<br />

Tavisi wes-Cveulebebi. 4. Zv. kuTx. (imer.) erTad Tavmoyrili, erTad Seyrili xalxi<br />

(salaparakod, drois gasatareblad, dReobaze . . .) – maraqa da sxv. (qegl).<br />

amrigad, Temis nair<strong>gvar</strong>i (oTxive) mniSvneloba qarTul enas dRemde Semounaxavs. Temuri<br />

urTierTobebi axla damcrobilia, igi amJamad ZiriTadad dReobaze, drois gasatareblad<br />

TavSeyrili xalxis mniSvnelobis Semcvelia. vfiqrobT, Temi berZnuli sityvaa, romelsac<br />

kavSiri unda hqondes berZnulisave sityva [123]. TemasTan (berZn. thema). <strong>qarTuli</strong> enis<br />

gramatikaSi fuZe Zirs niSnavs. zogjer es ori sityva absoluturad identuria mag. wer-a-s<br />

fuZe da Ziri erTi da igivea magram ,,a-q-eb-s”Si qeb fuZea, q – Ziri.<br />

10 yovelive es naTlad, mxatvrulad asaxa romanSi (“kolxeTis ciskari”) cnobilma prozaikosma k. lorTqifaniZem<br />

11 komli, <strong>qarTuli</strong> enis mTiulur dialeqtSi axlac kvaml-s niSnavs [106].<br />

24


amrigad, Temi, Zveli Temobrivi wyobileba saqarTvelos mTianeTSic ukve gadmonaSTia.<br />

Zvelad ki kuTxeebi, mag. fSavi, TerTmet Temad yofila dayofili [124,68]. xevsureTSic<br />

mosaxleoba <strong>gvar</strong>ebadaa dayofili. TiToeul <strong>gvar</strong>s aq erTi xeoba an erTi sofeli uWiravs<br />

[125,72]. TuSeTSic TiToeul sofels anu erTi <strong>gvar</strong>is mosaxleobas sa<strong>gvar</strong>eulo koSkic hqoniaT,<br />

sadac Tavs SiSianobis dros afarebdnen. <strong>gvar</strong>ebi iyofoda qve<strong>gvar</strong>ebad [126,95]. vfiqrobT,<br />

msgavsi viTareba unda yofiliyo Zvelad saqarTvelos yvela kuTxeSi, rogorc mTaSi, ise<br />

barSi. Zvelad, xalxi xeobebSi cxovrobda, xeobebi aerTianebda maT, metyvelebac xeobebisda<br />

mixedviT unda yofiliyo msgavsic da gansxvavebulic. mag., megreli, romelic dRes eTnonimia,<br />

Tavdapirvelad mxolod engurels, md. enguris xeobaSi mcxovrebs niSnavda. Sdr. xevsuri<br />

(xevi-suri), moxeve.<br />

Temi ZvelTaganve adgilis dedasTan iyo dakavSirebuli (an piriqiT). mag., fSavSi sasoflo<br />

xati erTi soflis mfarvelia da masze misi mekomurni loculoben. rogorc s. makalaTia wers,<br />

es sasoflo xati fSavSi yvelgan moipoveba, romelsac adgilobrivni ,,adgilis dedasac”<br />

uwodeben da dRes RvTismSoblobiT loculoben. adgilis dedis xatis niSi Cveulebrivi<br />

formisaa da zoggan is Semkulia irmisa da xaris rqiT. winaT adgilis dedas hqonia sakuTari<br />

mamuli, romelsac adgilis dedis ymebi amuSavebdnen [124,201].<br />

amrigad, adgilis deda <strong>gvar</strong>is mfarvelia, zemoTqmuls Tu ganvazogadebT da mTel erze<br />

gavavrcelebT, maSin unda vifiqroT, rom yvela <strong>gvar</strong>s Tavis mfarveli RvTaeba hyavda,<br />

romelic <strong>gvar</strong>s, cxvar-Zroxas . . . umravlebda.<br />

cxadia, Temis, Temobis, adgilis dedasTan uSualo kavSirSia ,,fuZis angelozic”. romelic<br />

ojaxis sacxovrisis, keriis damcvelia. saqarTvelos zogierT kuTxeSi, mag., xevSi, arsebobs<br />

gamonaTqvami-termini fuZis gueli, rac asea ganmartebuli: Zv. crurwm. zogierT ojaxSi<br />

dasadgurebuli gveli, romelsac bedniereba da baraqa moaqvs. mis wyeninebas eridebodnen,<br />

xvrelTan rZian bakans udgamdnen, eZaxodnen alal gvelTas [127,33].<br />

SeiZleba davaskvnaT: Temi, adgilis deda, fuZis angelozi ojaxis, <strong>gvar</strong>is keTildReobis,<br />

gamravleba-baraqianobis, bednierebis momtani, mfarveli, mter-ubedurebasTan mebrZoli da<br />

ZirZveli tradiciebis SemnarCunebeli, Semnaxavi arseba-simboloebia. isini ganageben <strong>gvar</strong>is,<br />

ojaxis, soflis, xevis momavals. amrigad, zemore triada Temi, adgilis deda, fuZis angelozi,<br />

<strong>gvar</strong>is, <strong>gvar</strong>-saxelis, ojaxis ZirZveli atributebia.<br />

3. saxli, saxlikaci, saxliSvili<br />

saxli, uZvelesi <strong>qarTuli</strong> sityvaa, misi Sesatyvisia megr. - oxori. saqarTvelos bevr<br />

kuTxeSi, mTasa da barSi, gvianobamde SemorCa biZaSvilobis, axloblis aRmniSvneli “saxlikaci”.<br />

saxlis ufross Zvelad mamasaxlisi erqva, xolo saxlis qalbatons diasaxlisi (dedasaxlisi).<br />

saxlSi imTaviTve nagulisxmevi iyo mTeli sa<strong>gvar</strong>eulo. mag. farnavazianTa saxli<br />

(farnavazianTa dinastia). saxli SeiZleboda 100, 1000 da ufro meti sulisagan yofiliyo<br />

Sedgenili. “saxlis” aseTi tipi me-19 saukunemde SemorCa svaneTs, qiziys . . “saxli” iyo<br />

ganuyofeli, ZmaTa ojaxebi sanam iyo, magram SemdgomSi, roca kidev ufro izrdeboda<br />

SviliSvilebis da SvilTa Svilebis ojaxebi, ekonomikuri daukmayofilebisa, samsaxurebrivi Tu<br />

sxva mizezebiT mainc xdeboda gayofa-gamoyofa da safuZveli eyreboda axal “saxlebs”,<br />

romlebsac ukve calke gasuli “saxlis” ufrosis saxeliT gaicnobda sazogadoeba (101,32-33).<br />

feodaluri <strong>gvar</strong>is arqetipi, lingvisturad feodaluri saxlia.<br />

saxlis-kaci. es sityva istoriul sabuTebSi ufro xSirad Suaze defisiTaa gayofili,<br />

Zalze iSviaTad iwereba cal-calke:<br />

“vinc Sens saxlis-kacs jvaris-wmiTloba (?) mouSalos... (1563-1564 ww. wyalobis wigni<br />

giorgi mefisa kldiaSvilebs) [85,17-18] . . . es wigni vinc Cveni saxlis-kaci batonaT ijdes,<br />

mefes da dedofals miarTvi da is ar gagitexs. (iqve); . . . amas rom saxliskaci moukvdes, an<br />

25


iZa, an Zma, amas saqrTamoT saqme gauxados da an waarTvas . . . an Cvenma sxvam saxlis-kacma . .<br />

amisi saqme avaT urCios . . (iqve).<br />

. . . maSin odes Tqvenis TaviTa da saxlis-kaciTa da jariTa mogvideqiT, gvmsaxureT da<br />

bevrs gaisarjeniT . . (1723 w. ivlisi,wyalobis wigni vaxtang mefisa papuna wereTels) [85].<br />

giboZeT . . maWavarianis naymevi glexi xaratiSvili Tamaza da daTuna TaveTi SvilebiTa<br />

da saxlis-kaciT, dRes risac mqonebeli iyos, yovlisferiT (1737 w. 7 seqtemberi, wyalobis<br />

wigni vaxuSti abaSiZisa papua orjonikiZes) [85].<br />

. . ZmaT da saxliskacaT SegiyareT da Cveni saxl-kari . . . me da SenTvis erTi iyos; arc<br />

Sens meti Zma da saxliskaci mindodes . . .(1743 w. saxliskacobis wigni abaS abaSiZisa svimon<br />

wereTels) [85]. aqve SevniSnavT, rom zemore magaliTebSi saxliskaci Zmis Zmaa. 12 bolo<br />

magaliTi, 1743 w. saxliskacobis wigni imiTac iqcevs Cvens yuradRebas, rom oboli abaSi<br />

abaSiZe svimon wereTlis saxliskaci xdeba, e.i. wereTeli, Tumca CvenTvis cnobili araa, igi<br />

amis Semdeg abaSiZedve darCa, Tu wereTlis <strong>gvar</strong>i irCia. aq saintereso isicaa, rom sxva <strong>gvar</strong>is<br />

kaci SeiZleboda saxlis-kaci gamxdariyo. saxliskaci ki farTo, anu Zveli mniSvnelobiT<br />

iqneboda yvela, vinc ki erTi <strong>gvar</strong>idan an erTi saxleulidan modioda.<br />

amrigad, Zmebis nacvlad istoriul sabuTebSi saxlis-kacebia naxmari: mag.<br />

“ese gadawyvetulobis (asea b. cx.) wigni da piri mogeciT Cven, avaliSvilman svimon,<br />

daviT da Cvenman saxliskacebma. Sen, beri wereTlis Svilebs (1752 w. 1 maisis gadawyvetilobis<br />

wigni avaliSvilebisa wereTlebs) [85].” am SemTxvevaSic avaliSvilebi svimon da daviT ar<br />

CamoTvlian yvela ymas, maT saxlikacebiT ixseniebs.<br />

saxli-kaci rom RviZl Zmas niSnavs, kargad Cans kidev erTi dokumentidan. 1769 w. 20<br />

dekembris wyalobis wignSi arCil batoniSvili buWua joxTaberiZes mimarTavs: “vinc da ramac<br />

Zeman kacisaman an Cema saxlis-kacma . . . Sen es Cveni naboZebi saficari SegiSalos . . . [85], an<br />

kidev: arc me da arc Cema saxlis-kacma da mamavalTa saxlisa CemisaTa ujeroTa da arca<br />

umindoTa amlivelTa ver dafqon durmiSxanis wisqvilzed [92,9-10].<br />

magram imave dokumentSi saxlikacis cneba oden Zma's ar niSnavs. saxlikacia is, vinc Sen<br />

ZmobaSi Semova, Zmobas gagiwevs: mag.,<br />

is kaci oboli da uZmo iyo. Zmobis wigni momca da saxlis-kacobis saZebriT da uZebriT,<br />

glexis da mamulis. is kaci mefe aleqsandres samsaxurSi mokvda ucoloT da amovarda.<br />

saxlis-kaci rac darCa, gayofili iyvnen. eqvs-eqvsi Tavi iyo gasuli . . . axla me mosaxlobas<br />

movekide (1752-1755 ww. anderZis wigni svimon wereTlisa mis Svils grigols) [85].<br />

ufro metic, Zmoba da saxliskacoba erTsa da imave dokumentSi sinonimebia. mag., 1770 w.<br />

giorgi, Tamaz da svimon wereTlebis SeerTebis wignSi vkiTxulobT: . . . an gitreloT an<br />

gimtyunoT, yovlis gziT rac SemeZlos da an Zmobasa da saxliskacobas ravarc unda . . .[85].<br />

magram zogjer konteqsti ar iZleva imis saSualebas, zustad ganvsazRvroT, rogor<br />

saxliskacobasTan gvaqvs saqme., RviZl ZmobasTan Tu biZaSvilobasTan. mag., levan dadianiseul<br />

1640 wlis aRapis wignSi vkiTxulibT: da gavaCineT ori ese aRapi kvitauls sasaxleSi . . . da<br />

davayeneT sakvitauro kacni moaRapeT: erTi mosaxle totoCi daviTia, sulaiman daviTia, marko<br />

daviTia, maWixoli da Tomixoli daviTia da amaTi saxliskaci gaizardi afia [85]. vfiqrobT,<br />

gaizardi afia am SemTxvevaSi igive daviTia <strong>gvar</strong>isa unda iyos, xolo TviT gaizardi afia erTerTi<br />

daviTias metsaxeli.<br />

aRsaniSnavia, rom erT istoriul dokumentSi, romelic 1768-1772 ww. samegreloSia<br />

Seqmnili (ix. wyalobis wigni kacia dadianisa giorgi dadianisSvils), Zmis an saxliskacis<br />

nacvlad Zmakac-ia naxmari. vfiqrobT, Zmakaci am SemTxvevaSi udris dRevandel Jargons<br />

“Zmakacs (“Zmobis gamwevi”, ”megobris msgavsi”rus:ghzntkm) da ara Zmas an saxlikacs. ai es<br />

teqstic:<br />

12 aRsaniSnavia, rom svanur enaSi Zma ZmisTvis “muxvbe”-Ti aRiniSneba, Zma disTvis ki jZmil sazogado saxeliT.<br />

26


giboZeT . . .koCaia mWedlisSvili, xosiela mWedlisSvili, maxarobela mWedlisSvili,<br />

wiwaia gulua, mamukela xviCia, sexnia surgulaia, paatela surgulaia . . .da ori Zmakaci<br />

mojalabe kidev - koCobia da muTagilu maTis alag-mamuliT.<br />

ufro sarwmunoa, am SemTxvevaSi ori Zmakaci megruli “Jiri jimakoCis” Targmani iyos da<br />

imavdroulad gansazRvreba anu ganmmartebeli, amxsneli sityva koCobiasa (Sdr. kacoba) da<br />

muTagilusi. amrigad, koCobia da muTagilu samsaxurebrivad mojalabe (anu jalabTa damxmare)<br />

ori Zma an ori Zmakacia.<br />

saxlisSvili||saxliSvili. istoriul sabuTebSi orive formaa dadasturebuli: arqaulic<br />

da inovaciuri (axali):<br />

mas Jamsa odes saqarTvelos abaSiZe paata uSvilod da uZeod amovarda da saxliSvili<br />

aravin darCa, Cven misi adgili da saabaSio isrev mouSlelad gvindoda . . aw viTac Sen mamiT<br />

da ojaxobiT Cvens taxtsa da ÃelmwifeT-biZa-mamazed-namsaxurni iyveniT . . .(1711 w. 10 maisi,<br />

wyalobis wigni qaixosro mefisa vaxuSti abaSiZes) Hd-592-Sia: saxliSvili.<br />

4. <strong>gvar</strong>i, <strong>gvar</strong>iSvili, <strong>gvar</strong>iSviloba, <strong>gvar</strong>iskaci, <strong>gvar</strong>is maqiqi<br />

sityva <strong>gvar</strong>i, iranuli warmoSobisaa. aqedan Sesula igi qarTulsa da somxurSi.<br />

govari||guari||<strong>gvar</strong>i niSnavs “STamomavlobas, warmomavlobas, bunebas, xasiaTs, xarisxs da sxv.”<br />

[59-303] Tumca i. abulaZe am sityvas mkvidr qarTulad miiCnevs da somxuri govari<br />

<strong>qarTuli</strong>dan somxurSi nasesxebad esaxeba [102,313-363]. vfiqrobT, marTebulia mz.<br />

andronikaSvilis dakvirveba: saSuali da axali sparsulis gohr-gohar-ma qarTulSi<br />

kanonzomierad mogvca gorigovariguari<strong>gvar</strong>i. swored aqedanaa nawarmoebi iseTi<br />

leqsemebi, rogoricaa: <strong>gvar</strong>iani, u<strong>gvar</strong>o (ujiSos mniSvnelobiT). <strong>gvar</strong>iSvili, <strong>gvar</strong>iSviloba,<br />

<strong>gvar</strong>iskaci, gori, <strong>gvar</strong>is maqiqi (e.i. <strong>gvar</strong>is ganmaqiqebeli, Semarcxveneli [109,295-301]. <strong>gvar</strong>is<br />

qarTvelurobas iziarebs i. maisuraZec.<br />

samwuxarod, ise moxda, rom rogorc Turqulma sityvam, ojaxma, gandevna da Seaviwrova<br />

<strong>qarTuli</strong> komli||kuamli, aseve sparsulma govar||<strong>gvar</strong>-ma <strong>qarTuli</strong> oficialuri enidan amoZirkva<br />

ZirZveli sityvebi saxli, saxlikaci, saxliSvili.<br />

amrigad, dRes, Tanamedrove qarTul enaSi, zepirmetyvelebiTs-dialeqtursa Tu<br />

oficialurSi mainc gverdigverd, sinonimebad gvevlineba <strong>qarTuli</strong> warmoSobisa da ara<strong>qarTuli</strong><br />

warmoSobis sinonimuri wyvilebi: ojaxi-mcxovrebi, ojaxi-mosaxle, ojaxikomli||mekomuri||kvamli,<br />

. . . Tumca saxlma <strong>gvar</strong>is mniSvneloba dakarga, magram saxliSvili,<br />

saxlikaci sityvebi aqa-iq, saqarTvelos sxvadasxva kuTxeSi mainc ganagZobs arsebobas. cxadia,<br />

<strong>gvar</strong>i, <strong>gvar</strong>iSvili, <strong>gvar</strong>iSviloba verafriT sjobs saxliSvil-saxlikacobas an piriqiT. magram<br />

advili SesaZlebelia, droTa viTarebaSi, Tu ase gagrZelda, ZirZveli <strong>qarTuli</strong> sityvebi<br />

saxlikaci, saxliSvili saerTo daviwyebas mieces da mxolod specifikur leqsikonebSi daidos<br />

bina . . .<br />

aRsaniSnavia, rom dasavleT saqarTvelos saeklesio sabuTebSi davadastureT terminis<br />

“<strong>gvar</strong>is kacis” arsebobac, rac <strong>gvar</strong>isSvilis tolfardi, sinonimuri Sesatyvisia:<br />

. . . vinca da ramanc Cvenma <strong>gvar</strong>is kacma ese Semicvalos (1591 w.) [103,35].<br />

27


Tavi III<br />

1. adamianis sakuTari saxeli da metsaxeli<br />

28<br />

`yvela sakuTari an individualuri saxeli<br />

warmoSobiT sazogado saxelisagan momdinareobs~<br />

vilhelm laibnici<br />

germaneli filosofosi<br />

metsaxeli anTroponimis (adamianis sakuTari saxelis) saxeobaa. damatebiTi saxelia,<br />

romelic erqmeva adamians (an adamianTa jgufs) raime damaxasiaTebeli Tvisebis, qceva-maneris,<br />

miswrafebis, saqmianobis, garegnobis an sxva niSnis mixedviT [29,67]. mag., goWia, kuWia, bakona,<br />

Wiagogia, Wontrika, kvaWia, quqla, jRinakola, togna, warba, Rajanasa, Wipa, gedrana, gigua<br />

daxlarTuli [30], behe, wrunta [31] da misT.<br />

metsaxelis mniSvnelobiT qarTul saenaTmecniero literaturaSi gamoyenebulia agreTve<br />

iseTi terminebi, rogoricaa: Serqmeuli saxeli, Tikuni, <strong>qarTuli</strong> enis dialeqtebSi ki – kili,<br />

saxinjari, gasaxelebeli saxeli (es ukanaskneli Sua imereTSi). 13<br />

Tavdapirvelad saxelTa SerCeva Tu Serqmeva upiratesad gare samyaros niSneulobaTa<br />

uSualo gavleniT xdeboda (vardia, ZaRlika da misT.) [32, 48]. amda<strong>gvar</strong>i adamianis sakuTari<br />

saxeli enis leqsikis uZvelesi fondis kuTvnilebaa [33, 134]. sakuTar saxelTa gamijvna<br />

sazogadoTagan kargad Cans me-17 s. filosofosis Tomas hobsis SromebSi. saxelTa Sesaxeb igi<br />

werda: `me mimaCnia, rom <strong>saxelebi</strong> warmoiSva TviTneburad, sagnebsa da saxelebs Soris ar aris<br />

araviTari msgavseba... sakuTar saxelTa meSveobiT SevicnobT ara sagnebs, aramed saxelebs [34,<br />

14]. sayuradRebo mosazreba aqvs gamoTqmuli cnobil germanel filosofoss vilhelm laibnics,<br />

romlis azriT, yvela sakuTari an individualuri saxeli warmoSobiT sazogado saxelisagan<br />

momdinareobs [35, 240]. sakuTar saxelTa didi umetesoba met<strong>saxelebi</strong>sagan momdinareobs. mag.,<br />

rusulSi met<strong>saxelebi</strong> sakuTari <strong>saxelebi</strong>T Seicvala gvian. es procesi daiwyo XIV saukuneSi<br />

da XVI saukuneSi savsebiT damkvidrda [36, 26]. met<strong>saxelebi</strong> Zveli <strong>qarTuli</strong> werilobiTi<br />

Zeglebis mixedviT 15 wlis winaT SeviswavleT. rogorc erT-erT gamouqveynebel monografiaSi<br />

vwerdiT, qarTulSi met<strong>saxelebi</strong> <strong>gvar</strong>saxelTa wina viTarebis gamomxatvelni arian. isini<br />

<strong>qarTuli</strong> enis ganviTarebis adreul safexurze (adrefeodaluri da misi winare xana)<br />

asrulebdnen <strong>gvar</strong>is funqciebs. sayuradReboa isic, rom metsaxeli ara marto adamianisTvis<br />

SeiZleboda Serqmeuliyo, aramed SesaZloa SeerqvaT raime Tvisebis mixedviT adgilisaTvis,<br />

miwisaTvis [37, 65]. mag., `da iyo kaci igi adgilisagan mcirisa, romelsa ZarRuas sofel<br />

ewodebis~ (zarzm. 343,28-29). am SemTxvevaSi ZarRva toponimia (geografiuli saxeli) da<br />

Serqmeulia miwisaTvis misi Tvisebis (`ZarRvianobis~) mixedviT, rac sayuradRebo faqtia<br />

metsaxelis istoriisa da toponimTa (adgilis saxelwodebebis) saxeldebis TvalsazrisiT.<br />

13 am terminebs SeiZleba gverdiT amovuyenoT cnobili qarTveli mwerlis k. lorTqifaniZis mier naxmari sityva<br />

narTaula metsaxelis SinaarsiT: mwerali ,,kolxeTis ciskaris” erT-erT mTavar gmirs barnaba saganeliZes ase<br />

axasiaTebs: barnabas sZulda xalxi da amis damalvas verc axerxebda. igi ise damcinavad gaxedavda yovel<br />

adamians, nacnobs Tu ucnobs, TiTqos misi kacobis Semarcxveneli ram icoda (kolx. cisk.gv.20, 18-21); mwerlis<br />

TqmiT, barnaba ,,sofelSi arc erT kacs Tavis namdvil saxels ar eZaxda. yvelas gamounaxavda raRac<br />

damamcirebel narTaula saxels” (iqve). es narTaula saxeli ki swored igive saxinjaria, gasaxelebuli saxeli.<br />

zedsarTavi saxeli narTaula, am SemTxvevaSi, swored metsaxels, zedmetsaxels udris.


2. <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-saxelis warmoSoba<br />

<strong>gvar</strong>i anu <strong>gvar</strong>-saxeli anTroponimis (adamianis sakuTari saxelis) saxeobaa. igi<br />

oficialuri da memkvidreobiTi saojaxo saxelwodebaa, romelic erTvis pirovnul saxels.<br />

mag., zarnaZe, zariaSvili, zaraZe, devdariani, iSxneli... <strong>gvar</strong>-saxeli akonkretebs da azustebs<br />

dasaxelebul pirs. istoriulad igi meoreulia, xolo pirovnuli saxeli – pirveladi. maT<br />

Soris gansxvaveba socialur-funqciuri da struqturuli xasiaTisaa. <strong>gvar</strong>-saxeli SeiZleba<br />

gadaeces cols qmrisagan, an, iSviaTad, qmars colisagan, agreTve Svilad ayvanils SeZenili<br />

mSoblisagan, SesaZlebelia Tavdapirveli <strong>gvar</strong>-saxelis gamocvlac (sxvadasxva motiviT). <strong>gvar</strong>i<br />

iseve rogorc misi Sesatyvisebi rusulsa da laTinurSi, aRniSnavs ojaxsac, STamomavlobasac.<br />

am sityvis nair<strong>gvar</strong>i mniSvnelobis gamo ufro mosaxerxebelia termin <strong>gvar</strong>-saxelis xmareba [29,<br />

33].<br />

<strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-saxelis istorias da warmomavlobas Cven specialuri naSromebi<br />

mivuZRveniT [28], [37]. <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebi Cv. wT. aR-iT me-8 saukuneSi isaxeba. adre maT funqcias<br />

met<strong>saxelebi</strong> asrulebda. istoriulad <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong> msoflios bevr qveyanaSi privilegirebul<br />

fenebs hqonda. latviaSi, magaliTad, XIX saukunis pirvel naxevarSi daiwyo <strong>gvar</strong>saxelTa<br />

Seqmna im glexebisaTvis, romelTac igi adre ar hqondaT [29,33]. saqarTvelo ki am mxriv<br />

bednieri gamonaklisia. Zvelad, yvela socialur fenaSi, adamianebi <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>T<br />

gvevlinebian. <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s Camoyalibebis procesi ki ukve Zvel qarTul werilobiT<br />

wyaroebSi (VIII-IX ss) Targmnil Tu originalur TxzulebebSi dasturdeba [17], [28], [37].<br />

Tumca ramdenime wlis winaT gamoiTqva mosazreba <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebis bevrad gvian warmoSobis<br />

Sesaxeb [38], rac araa gaziarebuli specialur literaturaSi [39]. qarTul-qarTveluri<br />

<strong>gvar</strong>ebi ki mravalmxrivaa sayuradRebo. Rirssacnobia, rom qarTul <strong>gvar</strong>Ta raodenoba –<br />

ricxovnoba ara Tu naklebia did saxelmwifoTa (safrangeTi, ukraina, CineTi...) <strong>gvar</strong>ebze<br />

raodenoba-gavrcelebulobis TvalsazrisiT, aramed aRemateba da sWarbobs kidec zogierTs.<br />

Rirssacnobia isic, rom TurqeTSi mcxovrebma qarTvelebma 1935 wlamde SeinarCunes<br />

TavianTi oficialuri <strong>gvar</strong>ebi. gaTurqebisa da <strong>gvar</strong>ebis sistemis regulirebis mizniT, TurqeTis<br />

maSindelma mTavrobam SeimuSava kanoni, romelic1935 wlis pirveli ianvridan amoqmedda. am<br />

kanoniT TurqeTis moqalaqeebs (romelTac hqondaT arabuli , Turquli, sparsuli da<br />

kavkasiuri warmoSobis <strong>gvar</strong>ebi) SesTavazes SeerCiaT Turquli warmoSobis <strong>gvar</strong>ebi, romlebic<br />

Semdgom registrirebuli unda yofiliyo saamisod specialurad Seqmnil organizaciaSi. amis<br />

Sedegad sa<strong>gvar</strong>eulo saxelad iqca klasikuri Turquli etimologiuri modelis nebismieri<br />

elementi. aseTma <strong>gvar</strong>ebma `gverdze gadaswia~ <strong>qarTuli</strong> warmoSobis ZiriTadi anTroponimuri<br />

fondi. amrigad gaxda neiraSvili – heiroRlud, gogaZe – jeihanad, qoqolaZis <strong>gvar</strong>isagan<br />

warmodga ramdenime <strong>gvar</strong>i: baisigiTi, bali, Turani, varoli, gursesi, Tumca soflis<br />

mcxovreblebi dRemde inarCuneben TavianTi warmomavlobis <strong>gvar</strong>s [40, 53].<br />

SeiZleba davaskvnaT, qarTvelobis SenarCuneba qarTvelebma TurqeTSi sarwmunoebiT ki<br />

ver SeZles, aramed TavianTi ZirZveli <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>T. aRsaniSnavia, rom 1935 wlamde<br />

TurqeTSi mcxovreb TurqTa umetesobas Tavisi Turquli <strong>gvar</strong>i ar gaaCnda. <strong>gvar</strong>is magivrobas iq<br />

metsaxeli asrulebda. raoden Rirssacnobia. rom am mxriv saqarTvelo friad dawinaurebula:<br />

<strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>s Camoyalibeba ukve VII-VIII saukuneebSi gvaqvs damowmebuli<br />

ZvelqarTul werilobiT ZeglebSi [28]. <strong>gvar</strong>is gaCenamde istoriul saqarTveloSi metsaxeli<br />

asrulebda <strong>gvar</strong>-saxelis funqcias. mag., sula cotaÁ: q. ufalo, ganusvene sulasa cotaÁss<br />

(tbeTis warw.), Sdr. <strong>gvar</strong>i cotaZe, romelic miRebulia cvata (cota) metsaxelisagan [28].<br />

agreTve eTnonimebic Zveli <strong>qarTuli</strong> enis werilobiT ZeglebSi xSirad <strong>gvar</strong>-saxelis funqciiTaa<br />

aRWurvili: mag., iovane dvali: romeli aReSena wmidaman mamaman proxorÀ brZanebiTa da<br />

moRuawebiTa, kurTxeulisa kacisa mamisa efTÂmesiTa, ÃeliTa uRirsisa berisa iovane<br />

dvalisaÁTa (swavlani. 023, 25-27); Sdr. ese sanatreli qristes mowame nikoloz iyo naTesavad<br />

dvali, soflisagan, romelsa ewodebis waÁ(agiogr. IV. 348, 25-26). aseve ZirZvelia dRes<br />

arsebuli <strong>gvar</strong>ebi: grZeliZe (grZelis Ze, warmomdgaria metsaxelisagan. grZeliZe<br />

29


moxseniebulia 1028 wels), yanCaveli (yanCa-v-el-i, romelSic –el warmomavloba – sadaurobis<br />

bolosarTia. <strong>gvar</strong>i moxseniebulia 1030 wels), dadiani (aseve 1030 wels), dvali (1038 wels).<br />

feodaluri sa<strong>gvar</strong>eulo <strong>gvar</strong>ebi, rogoricaa: donaurebi (feodaluri sa<strong>gvar</strong>euli kaxeTSi) da<br />

baRvaSebi (argveTis, axlandeli Sua da zemo imereTis mflobelni, maruSianebi (dasavleT<br />

saqarTvelos feodaluri sa<strong>gvar</strong>eulo X-XI ss). aseve argveTis mTavrebi daviT da konstantine<br />

mxeiZeni (mxeiZemÃecis Ze), farnavazianTa dinastia da a.S. swored <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-saxelis<br />

uZvelesobaze miuTiTebs...<br />

3. zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelis warmomavlobisaTvis<br />

<strong>gvar</strong>-saxeli zarnaZe Zveli istoriul sabuTebsa da saeklesio matianeebSi (aRapTa<br />

wignebi...) moxseniebuli araa. mag., igi ar gvxvdeba ierusalimis qarTul xelnawerebsa da<br />

minawer-mosaxseneblebSi [41], <strong>qarTuli</strong> istoriuli sabuTebis korpusSi [42]. es <strong>gvar</strong>i ver<br />

davadastureT verc `tbeTis sulTa mateaneSic~ [43], verc profesor z. WumburiZis wignSi<br />

(`dedaena <strong>qarTuli</strong>~) [44]. zarnaZe <strong>gvar</strong>saxelis istoriuli mokvlevis mizniT specialurad<br />

vewvieT saqarTvelos mecnierebaTa akademiis iv. javaxiSvilis saxelobis istoriisa da<br />

eTnografiis institutis saTanado ganyofilebas (gamge istoriis mec. doqtori r. TofCiSvili),<br />

sadac am <strong>gvar</strong>is Sesaxeb araviTari masala ar aRmoCnda. zarnaZe, rogorc <strong>gvar</strong>i, damowmebulia<br />

i. gaguliSvilis wignSi [45] yovel<strong>gvar</strong>i komentaris gareSe. zarnaZe ‟s imowmebs i. maisuraZec.<br />

mkvlevari gazeT `Tbilisis~ (18. I. 1964, 4) monacemebs emyareba [46,68]. 1982 wels TbilisSi,<br />

rusul enaze gamocemuli binis telefonebis wignSi (Tbilisis saqalaqo satelefono qselis<br />

abonentTa sia) zarnaZeTa <strong>gvar</strong>i mxolod 13-jeraa Setanili, rac, miuxedavad misi naklisa<br />

(`naklad~ Cans is, rom TbilisSi mcxovrebi, magram im dros telefonis armqone zarnaZe, ise<br />

rogorc sxva, nebismieri <strong>gvar</strong>is moqalaqe, am wignSi ver aisaxeboda), mainc aSkaraa, rom<br />

zarnaZeebi TiTqos dedaqalaqSi mcirericxovani yofila [48, 222], magram axali (qarTul enaze<br />

gamoqveynebuli) satelefono wignis monacemebi zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelis Sesaxeb sul sxva Cvenebas<br />

iZleva: axal wignSi telefonis mqone 39 zarnaZea dafiqsirebuli [49].<br />

rogorc miuTiTeben, zarnaZeebi amJamad saqarTveloSi 1680 suls Seadgens. aqedan<br />

yvelaze meti Terjolis raionSi (imereTi) cxovrobs – 685 suli, TbilisSi 267, quTaisSi –214<br />

[50,4]. irkveva, rom es monacemebi aRebulia a.silagaZisa da a. ToTaZis wignidan (`<strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong><br />

saqarTveloSi~). samwuxarod, es monacemebic arasrulia, naklovania da ar asaxavs<br />

realobas- zarnaZeTa arsebobas saqarTvelos yvela raionisa da soflis mixedviT, Tundac 1995<br />

wlamde. 1995 wlis Semdgomac, cxadia, metnaklebi cvlileba, iqneboda mosalodneli, Tundac<br />

am <strong>gvar</strong>saxelis mtarebelTa Soris ( migracia, Sobadoba-sikvdilianoba da a. S. [51,87].<br />

zarnaZeebs met-naklebad sxva regionebSic ucxovriaT. mag., mesxeTSi (kerZod,<br />

axalcixeSi), guriaSi (mamaTi, lanCxuTis r. ozurgeTis centri [52]. samwuxarod, msgavsi<br />

monacemebi a. silagaZesa da a.ToTaZes TavianT wignSi ar ausaxavT. amitomac maTi naRvawi am<br />

mxriv arasaxarbieloa da faqtobriv sinamdviles ver asaxavs. (maT TavianT wingSi 20 suliani<br />

<strong>gvar</strong>ebic ki ar SeutaniaT). sinamdvileSi zarnaZeebi bevrad meti unda iyos, vidre avtorebs<br />

`warmoudgeniaT~. igive SeiZleba iTqvas sxva <strong>gvar</strong>is Sesaxebac, romelic am wignSia Setanili an<br />

uares SemTxvevaSi, saerTod ver pova asaxva. avtorTa mier `wignis moculobis gazrdis<br />

Tavidan acileba da poligrafiul-sagamomcemlo xarjebis siZviris~ momizezeba aq arafer<br />

SuaSia. samwuxarod, saqme sanaxevrodaa Sesrulebuli.<br />

zarnaZe Tavisi <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s meore wignSi Seutania <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebis gamorCeul<br />

mkvlevars, istorikos i. axuaSvils, oRond erTi koreqturuli cdomilebiT. saleqsikono<br />

erTeulad gatanilia arsebiTi sazogado saxeli \zarnaSo. avtori Semdgom axasiaTebs am<br />

sityvas, mis mniSvnelobas, zarnaSos, rogorc frinvelis yofa-binadrobas, ise mis nairsaxeobas<br />

da bolos wers: `aqedan unda momdinareobdes <strong>gvar</strong>-saxeli zarnaZe~-o [47,221].<br />

ismis kiTxva: ras niSnavs zarnaSo? marTlac aqedan momdinareobs es <strong>gvar</strong>-saxeli?<br />

30


sulxan-saba orbelianis mixedviT, zarnaSo // zarnaso did bus hqvia [53,281]. msgavs<br />

ganmartebas iZleva d. CubinaSvili [54,514], n. CubinaSvili [55, 218], al. WinWarauli [56].<br />

zarnaSos vrclad ganmartavs p. gaCeCilaZe: `zarnaSo- `qoris msgavsi frinveli, Rame<br />

dafrinavs, Tu qaTams waawyda xeze, moklavs da Zirs Camoagdebs, ar waiRebs [57,70].<br />

zarnaSo-„s // azerbaijanulad kehy pjjk ,tjer jfgfkfu hqvia[58, 206]. rogorc Cans, es<br />

sityva sparsul-azerbaijanuli ar unda iyos. igi <strong>qarTuli</strong>s wiaRSia warmoSobili. zarnaSo<br />

agebulebiT rTuli sityvaa (kompozitia), romlis pirveli nawilia zar, meore naSo<br />

winaviTarebis, warsuli drois na mimReobari saxelia: zarnaSozarnaSv-a. e.i. frinveli,<br />

romelic zars, zaris xmianobas (SiSis momgvrel, xmas gamoscems), bolokiduri o-warmomdgara<br />

–va-sagan. naSvanaSo. Sdr. Zv. qarT. xaWvaxaWo, dadvadado da misT. zarnaSosagan <strong>gvar</strong>saxel<br />

zarnaZis miReba lingvisturi TvalsazrisiT yovlad warmoudgenelia: zarnaSosagan unda<br />

gvqonoda *zarnaSoZe da ara zarnaZe. aSo‟s dakargva am SemTxvevaSi fonetikurad ver aixsneba.<br />

amrigad, es etimologia, romelsac i. axuaSvili gvTavazobs, saeWvoa.<br />

maS, saidan warmodga <strong>gvar</strong>-saxeli zarnaZe?<br />

xom ar aris igi miRebuli zaren sakuTari saxelisagan? rogorc cnobilia, zaren iyo<br />

somxeTis mefe artaSanis Ze:<br />

da viTar ganamravles qarTvelTa da ovsTa vneba somexTa, maSin artaSan mefeman Sekriba<br />

spani, romelni Sina darComodes, da miscna Zesa TÂsa zaren. da warmogzavna qarTvelTa zeda<br />

(l.mrov. 48, 21);<br />

da ewyunes da sZlies qarTvelTa da ovsTa, da aotes zaren, Ze somexTa mefisa, da mosres<br />

spa misi yoveli da sdevnes sazRvarTamde somxiTisa (l. mrov. 49, 2).<br />

miewivnes zarens, Zesa mefisasa, da Seipyres igi tbisa mis pirsa, romelsa rqÂan celi, da<br />

ukmoiyvanes (l. mrov. 49, 3).<br />

rogorc iranistma mz.andronikaSvilma gaarkvia, saxeli zaren warmoadgens mcdar<br />

gadmocemas somxuri formisas Zareh (artaSes II Ze), romelic momdinareobs parTuli Zarēhr<br />

formisagan [59,469-470]. avtoris azriT, zari somx. zarh, saS. spars. zahr, `Sxami makvdinebeli~,<br />

qarT. zari (= SiSi) SesaZlebelia erTmaneTs daukavSirdes. miuxedavad amisa, mkvlevarma zar<br />

sruliad damoukidebel qarTul sityvad miiCnia: zari `xma,zaxili, simRera, godeba, zaris<br />

reka, cema. manve zar sityva daukavSira zrun-va(zrun) `godebis bani~ (saba) Zirs: zrun: zaren.<br />

amrigad, zrunvis amosavali, ZvelisZveli mniSvnelobaa moTqma, wuxili, Semdeg gadataniTzrunva.<br />

Sdr. rus. gtxmcz^ gtxfkm zrunavs, e.i. swuxs risTvisme an visTvisme [59, 323]. 14<br />

14 zar zarniS terminSic gvaqvs. zarniS warmomdgaria spars. z"arniS<br />

_<br />

a n-isagan da niSnavs liTonis nivTebze<br />

amoWril sxvadasxva saxes oqroTi an vercxliT amovsebuls (qegl.). an sxva<strong>gvar</strong>i ganmartebiT, ,,zarniSi feradi<br />

liTonebis mxatvruli damuSavebis erT-erTi xerxia”[100]. es sityva, rogorc Cans, ara<strong>qarTuli</strong>a warmoSobiT, sxva<br />

SemTxvevebSi, sadac zar fuZe gvaqvs: zanzari (rxeva, ngreva SenobaTa, miwisa da sxv. [54], zanzarakiIIzanzalaki<br />

,,mcire zari” [55]. <strong>qarTuli</strong> sityvebia: zanzarizarzari, zanzarakizanzalaki. aseve sakuTriv <strong>qarTuli</strong><br />

warmoSobisaa uzarmazari ,,Zalian didi, metismetad didi (qegl). uzar-mazaru-zar-ma-zar . . . aseTi<br />

sityvawarmoeba Zvel qarTul enaSi ar arsebobs. axali <strong>qarTuli</strong> enidan SeiZleba davasaxeloT uCin-maCin-iu-Cinma-Cin-i<br />

,,vinc gauCinarebulia, visac gauCinarebis unari aqvs, aqedan: uCinmaCinis qudi, romelic adamians auCinarebs,<br />

uxilavs xdis (qegl). aRsaniSnavia, rom uCinmaCini sulxan-saba orbelianis leqsikonSi araa asaxuli uzarmazari ki<br />

asea ganmartebuli: sazarlad didi ZABC, sazareli D. glexurad friad didi E [53]. unda vifiqroT, rom rogorc<br />

uzarmazari, ise uCinmaCini, rogorc sityvebi mdabioTa, glexTa ,,enis” kuTvnileba iyo. igi sruliad axali,<br />

inovaciuri sityvawarmoebiTi tipia qarTulSi. amis Sesaxeb specialistebs jer yuradReba ar miuqceviaT.<br />

uCinmaCini ,,Rbnfq”-d Seutania da ganumartavs leqsikonSi d.CubinaSvils, leqsikografs igi CinelTan SecdomiT<br />

daukavSirebia. albaT jambazobis gamo. uCinmaCini, ise rogorc uzarmazari fuZegaorkecebuli kompozitia‟,<br />

uCin/ar-ma-Cin-(ar)-i, Sdr. uzar-ma-zar-i.<br />

Cveneul zar fuZesTan kavSiri ar aqvs zarIIzrIIJar Zirs, mag., dazroba (,,yinvisgan dawva”), daJarva (,,xilis<br />

yinviT dazroba”,) (saba). saSual qarTulSi orive ixmareba. egeve Ziri ucvlelad warmodgenilia daRestnur<br />

enebSi, mcireodeni sxvaobiT: andiuri zari, axvaxuri Jari, ,,yinuli”, prof. i. qavTaraZe kiTxvas svams: xom araa es<br />

fuZeebi Semosuli sxvadasxva enidan [86,203]. rogorc ar unda gadawydes am fuZis qarTuloba-araqarTuloba, erTi<br />

ram cxadia, igi sruliad sxva fuZea. aseve sxva fuZea zarmac, romelic <strong>qarTuli</strong> enis qvemoimerul kiloSi<br />

31


amrigad, qarTul enaSi istoriulad sxvadasxva warmomavlobisaa zar fuZe. erT<br />

SemTxvevaSi igi sakuTriv <strong>qarTuli</strong>a, meore SemTxvevaSi – sparsuli. <strong>qarTuli</strong> enis ingilour<br />

kiloSic gvaqvs zar `brWyviala amoburculi wertilebi anu bzinebi saqsov qsovilze[60, 211].<br />

Rirssacnobia, rom TurqeTSi mcxovreb qarTvelTa metyvelebaSi zari saTamaSo qvasac niSnavs.<br />

igi S. futkaraZis mier sparsul sityvadaa miCneuli [61], Sdr. <strong>qarTuli</strong>: zaris moTamaSe<br />

(=azartuli TamaSis erT-erTi saxeobis moTamaSe).<br />

<strong>qarTuli</strong> zari megrulSi zor ‟ad gardaqmnila, e.i. Sesatyvisoba qarT a, megr. o<br />

moucia(Sdr. ZaRli-joRori) [62]. Tumca zaria rogorc <strong>gvar</strong>-saxeli [26, 78] da zoonimi<br />

(=cxovelis sakuTari saxeli) [64,128] samegreloSi axlac arsebobs. aseve zmnis piriani<br />

formac: zaruns - zaravs, `tans mzaruns – tanSi mzaravs~[64,164].amasve adasturebs i.yifSiZec:<br />

zara rjkjrjk, zar, zarafa ktybnmcz^ Sdr. imer. mezareba =`gakeTeba ar minda,~ aseve izmareba<br />

`mejavrebas~, siZulvilis SinaarsiT.<br />

svaneTSic zar fuZe dRemde Semonaxula. zar-samgloviaro simRera [65], li-zar-e `zrunva,<br />

dacva~ [62] za“r, zara“l 1.zari, 2. zari//samgloviaro himni [81,251].<br />

amrigad, zar qarTveluri enebis kuTvnileba yofila. zar Zvel qarTul werilobiTs<br />

ZeglebSi friad gavrcelebuli sityvaa (misganaa nawarmoebi: mozare, sazareli, sizare,<br />

Sezareba. Zvel qarTulSive zari guds, xalxs niSnavs [66], davadastureT zarcemulic<br />

(=SeSinebuli), zaroani (=SemaZrwunebeli) [67].<br />

amrigad, zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelis zarna zar ‟s ukavSirdeba da ara zarnaSos an zerans<br />

(zerani= `uJmuris Tavidan mosacileblad avadmyofis Wirisufalni puris comidan akeTeben<br />

kacis saxes, acxoben da Sors tyeSi miaqvT. iq avadmyofobas sxvas gadulocaven~-wers v.beriZe)<br />

[68, 26-27].<br />

aqve Cndeba erTi kiTxva: gvaqvs Tu ara saqarTveloSi zar//zarna fuZisagan nawarmoebi<br />

sxva <strong>gvar</strong>ebi da toponimebi? rogorc irkveva, aseTi <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong> arsebobs: esenia: zarnaZe<br />

[47],zariZe (cxovroben axalgoris raionSi, sof. largvisi) [69, 115].<br />

zemo TianeTSi arsebobs am <strong>gvar</strong>isagan warmomdgari toponimi zariZeebi. rogorc<br />

aRniSnaven, sofeli dasaxlebulia sakuTriv TianelebiT da fSavlebiT. oikonimi (=nebismieri<br />

dasaxlebuli punqtis saxelwodeba) zariZeebi momdinareobs zariZe <strong>gvar</strong>isagan, romelsac<br />

mogvianebiT simravle-krebiTobis –eb sufiqsi darTvia, vaxuSti bagrationi am toponims –eb<br />

niSnis gareSe icnobs [70,102-103].<br />

aRsaniSnavia, rom zariZeebis msgavsad Sua imereTSi, kerZod, Terjolis raionSi, im<br />

sofels, sadac zarnaZeebi mkvidrad saxloben, zarnaZeebi ewodeba. es paraleli friad<br />

sagulisxmoa da damatebiT kvlevas moiTxovs. amTaviTve SeiZleba kiTxva daisvas. zariZeebis da<br />

zarnaZeebis winaprebi, rolebic zarTan mWidro kavSirSi unda yofiliyvnen, xom ar iyvnen<br />

eklesiis an zaris msaxurebi? igive iTqmis zaraZezec. zara xom rvals, sarekels niSnavs [55], an<br />

sxva sityvebiT rom vTqvaT, yvela saxis zars, zarasaviT xma ki kargi , mkafio da maRali xmaa<br />

[77, 134].<br />

sofeli zarnaZeebi 1987 wlis 1 ianvris mdgomareobiT da administraciul teritoriuli<br />

dayofis mixedviT gaerTianebulia zeda alisubnis sasoflo sabWoSi, Terjolis r. [71, 46], iseT<br />

soflebTan erTad, rogoricaa TxilTawyaro, maCitauri, qveda alisubani.<br />

aqve rCeba kidev erTi kiTxva: radganac zarnaZeebi mxolod dasavleT saqarTveloSi,<br />

kerZod, SuaimereTSi saxloben, xom ara gvaqvs zarnava `megruldaboloebiani <strong>gvar</strong>-saxelic?<br />

Cven xelT arsebul <strong>gvar</strong>-saxelTa leqsikonebsa da wyaroebSi es <strong>gvar</strong>i araa fiqsirebuli.<br />

am <strong>gvar</strong>s ar icnobs n. jomidavas zemoT dasaxelebuli wignebi, zarnava ar Cans arc p. cxadaias<br />

axlad gamocemuli `samegrelos <strong>gvar</strong>ebis~ wignSi [72]. pirad saubarSi, batonma paatam<br />

ganacxada, rom aseTi <strong>gvar</strong>i ar smenia, Tu guria-imereTSi vinmes gadakeTebuli ar aqvso.<br />

miuxedavad amisa, Cven mainc vvaraudobT, rom <strong>gvar</strong>saxeli zarnava Zveli kolxeTis<br />

zarmaT formiT gvxvdeba da dezafrikatizaciis Sedegadaa miRebuli [86, 241]. aseve ucxouri sityvaa zarad-ic;<br />

zarar zaral [99,185].<br />

32


teritoriaze unda arsebuliyo istoriulad mainc, radganac, zarnaZeebis ZirZveli samkvidro<br />

sofeli xom istoriuli sazaneTisa da qarTlis sazRvarze mdebareobs, im soflebis<br />

maxloblad, romlebsac amJamad qveda da zeda sazano ewodeba, romlis Sesaxeb akad n.<br />

berZeniSvili istoriis, arqeologiisa da eTnografiis institutis TanamSromlebTan erTad<br />

samecniero mogzaurobisas am adgilebis xilvisas dananebiT wers: `samwuxarod, agre<br />

mravalmetyveli sazanos cixe ver vnaxe... ver gviCvenes... sazano SesaniSnavia skande-Sorapnis<br />

xazzeo~ [20,467]. Tu istoriul sabuTebSi <strong>gvar</strong>-saxeli zarnava dRemde ucnobia, igi<br />

davadastureT rogorc literaturuli, gamogonili <strong>gvar</strong>i W. amirejibis roman `daTa<br />

TuTaSxiaSi~ (es is epizodia, roca zarnavasTan daTa TuTaSxias misvlis Semdeg 15 wT-Si sami<br />

kaci miva daSlili sastambavi manqaniT, Sriftis fuTebiT da cota qaRaldiT) ix. daTa TuT.<br />

gv. 347.<br />

<strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s garda, zar fuZis Semcveli toponimebi sxvac SeiZleba davasaxeloT:<br />

zariaanT ubani (ubania muxranSi), zariZianTi adgilia xekorZSi, sadac zariZeebi saxloben [74,<br />

49], zarebisRele adgili, Rele pirvel rbonaSi (froneebis xeobaSi) [75]. agreTve zarani,<br />

romelic sofelia xaragaulis raoinSi 15 [78, 579]. araa gamoricxuli, rom istoriulad zarnaZe<br />

da zarani saerTo warmomavlobis, an es ukanaskneli `migraciuli toponimi~ iyos. am sakiTxs<br />

specialuri Seswavla esaWiroeba.<br />

da bolos, zemoT CamoTvlil toponimebs uSualod ukavSirdeba zarzma, romlis<br />

namdvili, mecnieruli etimologia dRemde ucnobia.<br />

zarzma samcxeSi, adigenis raionSi, centridan rva km-is daSorebiT, qvablianis<br />

Tvalwarmtac xeobaSi, mdinaris marjvena napirze mdebareobs. am sofelSi daculia didi<br />

eklesia, Tlili qviT da naSeni gumbaTiani nagebobiT. igi Zvel qarTul samSeneblo<br />

tradiciaTa Semcvelia da Sesrulebis TvalsazrisiT maRal doneze dgas. igi agebulia XIII-<br />

XIV saukuneTa mijnaze. zarzmaSi pirveli eklesiis mSeneblobasa (IXs.) da samonastro<br />

organizaciis pirvel etaps kargad gvacnobs iqauri mwignobari, monastris damaarsebeli<br />

serapion zarzmelis Zmiswuli basil zrzmeli. zarzmidan cnobilni arian sxva mwignobarnic,<br />

kerZod, germane (germanoz zarzmeli, benediqte zarzmeli da sxva. rogorc Zveli <strong>qarTuli</strong><br />

literaturis mkvlevari prof. l. menabde wers, zarzmis monasteri XVI saukuneebSi awyuris<br />

eparqias daeqvemdebara, xolo imave saukunis dasasrulisaTvis sul dacarielda. zarzmelebma,<br />

romelTac samcxeSi aRar edgomebodaT, gurias miaSures, TavianTi nivTebi SemoqmedSi<br />

gadaitanes da sagangebod aSenebul eklesiaSi daasvenes [79,82]. sanam es moxdeboda, zarzma,<br />

rogorc istoriuli sabuTebiTaa cnobili, `mzeWabukma da misma Zmiswulma yvaryarem Seswires<br />

awyuris monasters da suimon mawyuerels zarzmis monasteri misi SemosavliT, soflebiTa da<br />

glexebiT [15, 93].<br />

amJamad sofel zarzmaSi Rebeli raWvelebi saxloben. iqve karga xania nayofier muSaobas<br />

eweoda saxalxo universiteti akad. s. jiqias xelmZRvanelobiT.<br />

`serapion zarzmelis cxovrebis~ avtori basil zarzmeli mogviTxrobs serapionis `wminda<br />

Tavgadasavals~. serapioni, ki rogorc viciT, `ese netari da yovlad qebuli aRmocenda<br />

qveyanasa klarjeTisasa mSobelTagan RirsTa da patiosnebiT da litonad cxorebulTa,<br />

romelni SromiT da qveyanis moqmedebiT izardebodes, da naSromisagan maTisa mdidrad zrdides<br />

glaxakTa da Zalisaebrsa miscemdes uRonoTa xelis apyrobasa da simSvidiT da simdabliT<br />

iyofvodes...~ (zarzm. 259,16-20).<br />

amrigad, serapioni, klarji, klarjeTis mkvidri da Rirseuli ojaxis Svili mogzaurobs<br />

klarjeTidan samcxemde. gadaivlis goderZis uReltexils... da bolos miadgeba im xeobas,<br />

sadac zarzmis monasteri aSendeba. TviT serapioni kargi mTxrobeli yofila. erT-erTi misi<br />

15 zaran soflis saxelma ratomRac asaxva ver pova saqarTvelos ssr administraciul-teritoriuli<br />

dayofis amsaxvel wignSi [71]. aris cduneba zarna fuZis dakavSirebisa zanIIzana eTnonimTan da zarnaZe <strong>gvar</strong>saxelTan<br />

(zanaZeebi cxovroben qarTlSi, sofel ruisSi). magram aseTi dakavSireba saeWvoa. lingvisturad,<br />

kerZod, fonetikuri TvalsazrisiT narnara bgeris win aseve narnara Tanxmovani anu sonanti qarTul-qarTvelurSi<br />

ar Cndeba. ase rom aseTi dakavSireba gamoricxulia.<br />

33


naambobiT `yoveli kaci... mTavriTurT SiSman da gankvirvebaman Seipyrna (zarzm. 295,13)~. iqve<br />

sxva adgilas vkiTxulobT: `da igini iyvnes Sepyrobili SiSiTa raÁme didiTa da kacni igi<br />

ucxoni - viTarca mkvdarni xilviTa (zarzm. 304, 13-14); adgilobrivi mosaxleoba nawarmoebSi<br />

erTgan serapions SiSnarevad uyveba erT ambavs: `da Cven, romelni vipoeniT garemoÁs adgilisa<br />

mis, ganvibnieniT Zlierisa misgan zarisa da STamovediT kacisa amis, rameTu mecnier iyo Cvenda~<br />

(zarzm. 304, 29-31). an kidev: `da warvida Wabuki igi da Cven davSTiT adgilsave mas. xolo miraÁ-iwia<br />

Wabuki igi winaSe mTavrisa, yovelive warmouTxra SemdgomiTi-Semdgomad, da romelTa<br />

esma, gankÂrvebaÁ daeca, zari ganhxda, adidebdes RmerTsa. maSin RmrTis msaxuri igi SiSiTa da<br />

sixaruliTa aRivso da waremarTa xilvad saswaulTa maT da niSTa~ (zarzm. 305, 20-25);<br />

swored zemore monaTxrobTa amonaridebis mixedviT `mieriTgan ewoda saxeli<br />

Semsgavsebuli saqmeTa adgilsa mas: rameTu ewoda zarzma erTa maTgan, romelni zariTa da<br />

SiSiTa miuTxrobeliTa Sepyrobil iyvnes. xolo locviT da galobiT ganaTies Rame igi da<br />

ganTiad moikiTxnes wmidani igi da sixaruliT warvides saxid Tvisa (zarzm. 306, 27-31).<br />

amrigad, rogorc nawarmoebis avtori basil zarzmeli mogviTxrobs, zarzmas saxeli<br />

`zarisa da SiSis~ gamo ewoda. Cvenis azriT, zarzma zariT, xmamaRali, RvTisadmi aRvlenili<br />

xotbis gamo ewoda am adgils. yovelive es lingvistur-etimologiurad ase SeiZleba avxsnaT:<br />

zar zma zariT zma//zariT xotba. zarzma‟Si zma igivea, rac xotbis-Seqebis Sinaarsi. zma<br />

igive zmnaa, keTeba. vfiqrobT, am sityvisagan savsebiT SesaZlebelia zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelSi<br />

arsebuli zarna formis miReba: zarzma//zarzmna zarna.<br />

Rirssacnobia isic, rom zarnaZeTa didi nawili (romelTanac saubari mqonda) TavianT<br />

<strong>gvar</strong>s zars, eklesiis momsaxure personals, mnaTes, saeklesio mrevls ukavSireben. zarnaZeTa<br />

<strong>gvar</strong>is Rirseuli warmomadgenlis, cnobili mwerlisa da mTargmnelis baton gizo zarnaZis<br />

cnobiT, zarnaZeebi ierusalimis eklesiis msaxurebi (mrevli, glexebi) iyvnen. baton daviT<br />

zarnaZis cnobiTac zarnaZeTa winapari samxreT saqarTvelodan (klarjeTi, aWara) unda<br />

yofiliyo. cxadia, yovelive amas istoriuli da saeklesio sabuTebis moZieba, Seswavla<br />

sWirdeba, rac yvelafers gasagebs gaxdida. Cven ar gamovricxavT agreTve zarnaZeTa <strong>gvar</strong>is<br />

matarebel winaparTa migracias samcxidan guria-imereTSi. zarnaZeebi xom amJamadac axalcixeSi<br />

(samcxeSi) cxovroben. iqneb maTi (zarzmelebis) migraciis gamo, rogorc zemoT vaxseneT,<br />

zarnaZeTa erTi nawili SuaimereTSi, istoriuli zaneTisa da qarTlis gasayarze, Terjolis<br />

raionSi (Zveli Cxaris r.) sof. alisubnis teritoriaze dasaxlda. advili SesaZlebelia,<br />

swored maTi kompaqturi dasaxlebis gamo am adgils ewoda sofeli zarnaZeebi. cxadia,<br />

yovelive amas damatebiTi Zieba da savele muSaoba sWirdeba.<br />

aseve ar gamovricxavT zarnaZeTa <strong>gvar</strong>Si istoriulad iseT pirovnebasac, romelic zarTa<br />

mrebeli iyo, es ukanaskneli ki, Teimuraz bagrationis ganmartebiT, aris `SemaZrwunebeli<br />

mterTa da winaaRmdegTa~ [80] e. i. zarnaZeTa zogi winapari mtrisTvis `saSinelebis Ãmisa<br />

SemaZrwunebeli~ SeiZleba yofiliyo. an sxva<strong>gvar</strong>ad, rom vTqvaT, zari xom `amisTana Ãmiereba<br />

aris, rom kacis guls Zliers grZnobaSi moiyvans, xolo sxvaTa odesme sustTa gulisa meqonTa<br />

SiSsa Sina moiyvans~. an sxva<strong>gvar</strong>ad, zari `mas ewodeba, saydarTa da ese viTarTa, romelsaca<br />

dareken da miT mouwodeben erTa taZarTa Sina locvad, gina niSnad raÁsame saqmisa, dairekebis<br />

viTarca saaTis gasvlisa~ [80, 57].<br />

rogorc Cveni winapari, kerZod, basil zarzmeli ityoda, `xolo Cven kvalad aRvideT<br />

pirvelsave sityvasa da Zalisaebr vipyraT wesi TxrobisaÁ~, anu sxva sityvebiT rom vTqvaT,<br />

zemoTqmuls, <strong>gvar</strong>saxel zarnaZis na‟ daboloebas davubrundeT.<br />

ras niSnavs zarnaZe‟Si na marcvali?<br />

na‟s istoriulad am <strong>gvar</strong>Si, aSkaraa raRac xmovani uZRoda. a, an u an e/i. amrigad,<br />

mosalodnelia zarn fuZis arqetipi: *zarana, *zaruna, *zarena, * zarina. am ukanasknel<br />

(zarina) formas varaudobs i. maisuraZec [46], romlis axsnas iziarebs i. axuaSvili gazeT<br />

`meoTxes~ furcelze [50, 4], Tumca gazeTSi dasanani koreqturuli Secdoma gaparula:<br />

`zarinaZeebi sofelia Terjolis raionSi~, cxadia, aq, am SemTxvevaSi unda iyos zarnaZeebi. al.<br />

Rlonti zarna ‟s metsaxelad gamoyofs <strong>gvar</strong>Si: zarnaZe [7, 124], cxadia, mas istoriulad es<br />

34


metsaxeli ar daudasturebia. rogorc cnobilia, a. Rlonti <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s mixedviT<br />

gamoyofda metsaxelebs, ase moqceula am SemTxvevaSic. istoriulad zarina metsaxelad<br />

marTlac arsebobda. Cven igi davadastureT svaneTis werilobiT ZeglebSi [16, 509].<br />

zar fuZis Semcveli <strong>saxelebi</strong> warmodgenilia a. silagaZisa da a. TeTvaZis erTobliv<br />

naSromSi: zara 51 (Tbilisi-31; ninowminda-3; axalqalaqi-2;), zargalami 60 ( marneuli-19;<br />

Tbilisi-7; dmanisi-7), zareta 64 (Tbilisi-17, gori-12; lagodexi-6), zariki 156 (Tbilisi-69;<br />

bolnisi-13; axalqalaqi-13), zarina 143 (Tbilisi-29, ninowminda-18; axalqalaqi-12), zarniSani 52<br />

(marneuli-22; Tbilisi-7, bolnisi-6), zarui 154 (axalqalaqi-51; ninowminda-42, Tbilisi-21); [51,<br />

313]. iseTi STabeWdileba rCeba, TiTqos yvela zemore saxelSi zar fuZe gamoiyofodes, magram<br />

es erTi SexedviT. sinamdvileSi am `naSromze~ dayrdnoba ar SeiZleba, radgan ar Cans<br />

TiToeul zemoT warmodgenil saxels romeli eris warmomadgeneli atarebs. Cveni dakvirvebiT,<br />

marneuli, ninowminda, axalqalaqi, lagodexi, dmanisi ... imaze miuTiTebs, rom Tu yvela ara,<br />

absoluturi umravlesoba am <strong>saxelebi</strong>sa ekuTvniT warmoSobiT araqarTvelT- azerbaijanelebs,<br />

somxebs... ase rom TviT zara, zareta, zarina (Sdr. sara, mari, marina, marieta ...)‟s araferi<br />

aqvs saerTo zarnaZe <strong>gvar</strong>saxelSi arsebul na (-ina) sufiqsur daboloebasTan. amrigad, zarna<br />

zar-in-a‟sagan momdinareobs, romelSic gamoiyofa -ina aRnagobiT rTuli sityvasawarmoebeli<br />

kninoba–alersis gamomxatveli sufiqsi. Cans, zarina //zarna marTlac metsaxelia, romelic<br />

mezareoba/mnaTeobis gamo unda SeerqmiaT. -ina, rogorc sityvasawarmoebeli, kninobiTalersobiTi<br />

bolosarTi sxva sakuTar saxelebsa da <strong>gvar</strong>-saxelebSic gvaqvs: mag., lomi, aqedan:<br />

lom-ina, <strong>gvar</strong>ebi: lominaZe, lominaSvili; gogi, aqedan: gogina, <strong>gvar</strong>ebi: goginava, goginaSvili,<br />

droTa viTarebaSi ina‟seuli i xmovani dakargula, Sdr. gognaZe ( goginaZe), gogniaSvili,<br />

vaCnaZe ( vaCinas Ze), kiknaZe ( kikinas Ze), ase rom zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelsac es gza gauvlia:<br />

zarnaZe zarinaZe. erT-erT istoriul sabuTSi vkiTxulobT: zarnaZe daTuna – mowme sulia<br />

gogiWaSvilis mier beruka goginaSvilisaTvis micemuli miwis nasyidobis wignisa (1448-2145) [50].<br />

dokumenti 1690 wliT TariRdeba. cxadia, zarnaZeebis <strong>gvar</strong>i bevrad Zvelia, vidre es<br />

istoriuli sabuTi. am SemTxvevaSi CvenTvis saintereso isaa, rom zarnaZe‟Si i xmovani<br />

amovardnila zarinaZe zarnaZe, goginaSvil <strong>gvar</strong>saxelSi ki maSinac da axlac<br />

SenarCunebulia.<br />

4. zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxeli qarTul mxatvrul<br />

teqstebSi<br />

zarnaZem rogorc literaturulma gmirma da personaJma Tanamedrove qarTul<br />

mwerlobaSic pova asaxva. Tu Wabua amirejibma “daTa TuTaSxiaSi” zarnava Searqva erT-erT<br />

personaJs, zarnaZe moqmed pirad gamoiyvana roman “kecxovelSi” iakinTe lisaSvilma [90].<br />

rogorc cnobilia, romani mweralma miuZRvna me-20 saukunis dasawyisis gamoCenil<br />

revolucioners, ioseb juRaSvilis TanamebrZolsa da Tanagimnaziels, udrood gardacvlil da<br />

mefis ruseTis reaqciul mixeleTagan daxvretil qarTvel vaJkacs, akad. niko kecxovelis biZas<br />

lado kecxovels.<br />

garda zemoTnaxseneb personaJTa (l. kecxoveli, i. juRaSvili), romanSi moqmed pirebad<br />

gvevlinebian istoriulad arsebuli qarTveli revolucionerebi: mixa cxakaia, severian<br />

juReli, noe Jordania, mwerlebi: egnate ninoSvili, niko lomouri, sofrom mgalobliSvili<br />

da sxv.<br />

samwuxarod, Cven ar viciT, prozaikosma rodis, zustad romel wels Seqmna zemore<br />

romani. meore xarisxovani personaJi zarnaZe istoriulad moqmedi piri iyo Tu mwerliseuli<br />

gamonagoni (es sxva Temaa), magram erTi ram, Cvenis azriT, aSkaraa, mwerali i. lisaSvili,<br />

rogorc Cans, zarnaZe <strong>gvar</strong>saxelis garegani da Sinagani JReradobiT, SinaarsiT<br />

dainteresebula, rasac marTlac iZleva es <strong>gvar</strong>saxeli (zar leqsema . .).<br />

romanSi zarnaZe, rogorc <strong>gvar</strong>i da personaJi 14-jeraa moxseniebuli.<br />

35


ogor xatavs mwerali zarnaZes, ra tipTan gvaqvs saqme? sanam uSualod Cveneul<br />

Sefasebas vityodeT, manamde rogorc didi qarTveli mwerali da moazrovne, “Cxareli<br />

oratori” grigol robaqiZe ityoda, vaubnebT faqtebs dasaxelebuli romanidan:<br />

“gzaze aqeTken momavali viRac cxenosani gamoCnda, darejani daacqerda, _ ucbad<br />

gafiTrda:<br />

_ zarnaZea, albaT, aq modis _ Cailaparaka, xelidan lukma gauvarda, wamodga.<br />

marTlac Coxa-axaluxSi gamowyobilma, Cafskvnilma kacma darejanis dabal RobesTan<br />

cxeni moagelva, nacrisferi boxoxi gaiswora da brtyel xanjalze xeli daido.<br />

_ maspinZelo! _ xrinwiani xmiT daiZaxa da mere SeTeTrebuli ulvaSebi TiTqos raRac<br />

borotad gadaigrixa.<br />

darejani gaiqca, daupatiJebel stumars RobesTan miegeba da raRac SemkrTali xmiT<br />

miaZaxa:<br />

_ mobrZandiT!<br />

amis Semdeg ladosa (lado kecxoveli, b. cx.) da gigolas stumar-maspinZlis saubaridan<br />

(asea b. cx. Tanamedrove saliteraturo enis normebis mixedviT unda: saubridan) mxolod<br />

TiTo-orola sityva Tu esmodaT, ymawvilebi zarnaZis mixvra-moxvraze da mis WarxaliviT<br />

wamowiTlebul saxezedac kiTxulobdnen, rom igi javrobda da saubaric metad mwvave sakiTxs<br />

Seexeboda. “yvelafers dro aqvs!”, “mTavroba momisjis”, “mTaSi!”_ ismoda zarnaZis TiTqos<br />

TavdaWerili, magram mainc mrisxane wamoZaxilebi. “mojamagires” _ bolos es erTi sityva<br />

raRac Semzaravi xmiT wamoiZaxa darejanma da Robis sari ise moswia, rom xelSi Caatyda.<br />

zarnaZe wavida, cxeni ise miTareSobda, TiTqos patroniviT javrobso.<br />

axla ufro gafiTrebul, Tavdaxril da xelebCamocvenil darejans, miwurisaken rom midioda,<br />

feri ar edo. moaRwia, ZlivsRa sunTqavda.<br />

_ ra moxda dedi? _ hkiTxa TviTonac eldanacemma gigolam.<br />

darejani Seecada eTqva raime, an kargi, an cudi, magram xmis amoRebas ver axerxebda,<br />

mere Tavs Zala daatana, warmoTqva:<br />

_ araferi, valis ganaRdeba momTxova.<br />

_ valis? gaimeora gigolam da im gzas gahxeda, romelzedac zarnaZe cxens miagelvebda.<br />

mis TvalebSi siZulvili da TiTqos raRac SiSic moCanda”(kecx. gv.113-114).<br />

romanis sxva adgilas, kerZod, 124-e gverdze nawarmoebis erT-erTi personaJi liziko<br />

lado kecxovels wers:<br />

“Zvirfaso lado!<br />

Sengan ori baraTi miviRe. pasuxs gigzavni. moiwyina sofelma. xeebs foTlebi scviva da<br />

scviva. ase mgonia, aravis araferi ar uxaria. axla gigolac wavida aqedan. mojamagired<br />

miabares mixa zarnaZes, cxvarSi gagzavnes . . . gauWirdaT, valebma gaitaces gigola. gigolam<br />

gulamoskvnilma datova sofeli. dedac mistiroda. glexma glexis Svili daimorCila da<br />

cxvariviT gaagdo mTaSi . . .(kecx.gv.124)”.<br />

amrigad, rogorc gairkva, erT-erTi personaJi mixa zarnaZe, SeZlebuli glexi Cans, misgan<br />

vali aqvT aRebuli. amitom sanacvlod mevale mojamagired mihyavs. mwerali gangeb, winaswar<br />

muq ferebSi xatavs Sromismoyvare, SeZlebul glexkacs, raTa antagonizmi sxvadasxva<br />

socialur fenaSi arsebuli, mkiTxvelma ufro mZafrad SeigrZnos. TanasoflelT gigolas deda,<br />

darejani, ecodebaT: “maS is ubeduri raRa iqneba, erTaderTi Svili zarnaZem xelidan<br />

gamostaca da cxvarSi gaagdo”(kecx. gv. 127).<br />

zarnaZes, rogorc SeZlebul glexs, i. lisaSvili mweral sofrom mgalobliSvilTan<br />

Sexvedrisas ase warmogvidgens: “mere erTi Cafskvnili, tandamrgalebuli axalgazrda glexi<br />

wamodga. Tavze TuSuri qudi gaiswora, wingadmoyrili qoCori odnav aswia, TiTi sofroms<br />

miuSvira da SeekiTxa:<br />

_erTi egec gvibrZaneT, Tqveni Wirime, glexkacsa qonebis SeZena rom SeuZlia, cxvaris<br />

gamravleba da mwyemsebis ayvanac rom SeuZlia, aseT rameebs narodnikebi xom ara krZalaven?.<br />

_ Tqven ra <strong>gvar</strong>i xarT? _ SeekiTxa sofromi.<br />

_ zarnaZe gaxlavarT, _ yrud upasuxa da gawiTlda glexi.<br />

36


_ diaR, mixa zarnaZis ufrosi vaJia, pavlia hqvia, _ ganumarta sabam.<br />

_ aha, SeZlebuli, gavleniani glexis Svilia da aseTebi gvWirdeba, _ warmoTqva<br />

sofromma.<br />

lado wamodga, metis moTmena man veRar SeZlo, undoda rame eTqva, eyvira: amas aq ra<br />

unda, zarnaZeebi xom mZarcvelebi ariano, magram yvelaferi gulSi Caikla, xolo raRac<br />

gamwarebiT xeli Caiqnia, mowyda adgilidan da gareT gaiWra (kecx. gv. 133-134),<br />

Cans, mwerals SeZlebuli glexkaci zarnaZe kulakis prototipad surs dagvixatos. ufro<br />

metic, lado kecxoveli am glexis mimarT amxedrebulia, rogorc mwerali wers, “ar iqna da<br />

verafriT erTmaneTs ver SeaTavsa erTi mxriv Zma, sayvareli maswavleblebi da meore mxriv<br />

zarnaZeebi. “gana Cemi maswavleblebi zarnaZeebs icaven? gana mixa zarnaZesac glexs<br />

eZaxian?”(kecx. gv. 136).<br />

amrigad, Zveli mevale da amJamindeli zarnaZis mojamagire gigola odiSvili mTaSia,<br />

cxvars mwyemsavs, romelsac megobari lado aakiTxavs. es ukanaskneli gigolas cvlilebas<br />

SeamCnevs: “- ara, ki ar gamovicvale, - miugebs gigola. - aq cxvari . . . male zarnaZec mova,<br />

maSin misi Weqa-quxili atydeba mTaSi. mere Sen, lado, raRas miSveli? mojamagire var, lado,<br />

mojamagire! mgoni, ukve vali davfare, erTi cxvaric momiwevs kideva, sad mivatovo, lado,<br />

cxvari, an vin gamomiSvebs, rogor iqneba?!(kecx. gv. 178-179). bolos lado mainc iTanxmebs<br />

gigolas, mTas da cxvars daatovebinebs da megobars TavisTan, qalaqs, waiyvans.<br />

i. lisaSvilis romanSi, rogorc erT-erT uTvalsaCinoes revolucioners gvixatavs,<br />

aucilebeli iyo gmiris xasiaTis wrTobis Cveneba. xasiaTis Camosayalibeblad sxvadasxva<br />

(miznebis, survilebisa da miswrafebebis) personaJTa dapirispirebaa aucilebeli. mweralma<br />

axalgazrda lado kecxovelis pirvel did socialur STabeWdilebad mixa zarnaZe CaTvala<br />

da mogvca soflis mdidari glexis saxe, romlis yairaTianoba da angariSiani buneba sxvadasxva<br />

epizodSi gamovlinda. maSin da Semdgomac aseT SeZlebul, Wkvian da angariSian xalxs<br />

bolSevikebi “kulakebad” da mtrebad naTlavdnen. mogvianebiT gairkva, rom aseTi<br />

damokidebuleba ZirSive axSobda mewarmeobisa da jansaRi biznesis warmoebas. roca uremi<br />

gadabrunda, gzac gamoCnda da dRes sanatrelad gagvxdomia iniciativiani, Wkviani da<br />

SeZlebuli fena sazogadoebisa.<br />

i. lisaSvilma SeZlo maSindeli mcdari miswrafebebis revolucionerTa realuri<br />

cxovreba realurad aesaxa da, ase Tu ise, srulyofilad gadmogvca kidec.<br />

5. zarnaZeebi zarnaZeebisave gadmocemebSi<br />

zarnaZeebis <strong>gvar</strong>Si wamyvania iseTi profesiebi, rogoricaa: maTematikosoba, mxatvroba,<br />

ekonomistoba, eqimoba, biznesmenoba.<br />

zarnaZeebi ( TiTo-orola) ganfenilia, cxovrobs da moRvaweobs yofili sabWoTa kavSiris<br />

mokavSire respublikebSi (azerbaijani, ukraina, ruseTi, baltiispireTi), amerikaSi.<br />

zarnaZeebs TavianTi <strong>gvar</strong>is uxucesad miaCniaT alisubneli martia zarnaZe, romelic 103<br />

wlisa gardacvlila alisubanSive, maT hyoliaT zarnaZeebis momReralTa gundi. zarnaZeebs<br />

axlac SemounaxavT maTi <strong>gvar</strong>isaTvis damaxasiaTebeli saferavis jiSis yurZeni, romelsac<br />

jvarisa hqvia. TviT saxelwodebac jvarisa, imaze unda miuTiTebdes, rom Zvelad maTi winapari<br />

mRvdeli unda yofiliyo da saxelic (jvarisa) aqedan unda Serqmeoda saferavs.<br />

erT-erTi zarnaZis cnobiT (romelic zaur zarnaZis bebias uTqvams) “Cveni winaprebi,<br />

Svilo, CitoreliZeebi iyoo, sxvaTa Soris, am informaciis mimwodebel qalbatons 10 dRe<br />

daaklda, rom mesame aTaswleuls moswreboda”. CitoreliZeebi amJamad xaragaulis raionSi<br />

cxovroben. saintereso versiaa, rac specialur Seswavlas moiTxovs.<br />

alisubneli elguja zarnaZis TqmiT, “adre, gankulakebis dros, gvedgao oda saxli da<br />

Zeluri, saxlis patroni, ufrosi zarnaZe gaakulakes. mas ki winaaRmdegoba gauwevia da Cxaris<br />

cixeSi CausvamT. “gamiSviT, Torem aq ver gaCerdebiT, agayrolebTo”, dauqadnia daWerils.<br />

37


marTlac daqadneba daqadnebad ar darCenila, am kacma (zarnaZem b. cx.) locva daiwyo, dadga<br />

saSineli suni . . . cixis mesveurni iZulebulni gaxdnen kaci saxlSi gaeSvaT.<br />

zarnaZis <strong>gvar</strong>is kaci Turme rom aWaWyandeba, mtrisas da avisas, amitom Segverqva<br />

yvaviWamiebio! ra yvaviviT Cxavixaro, iqve erT-erTi Sekrebis monawilem (b. zarnaZem) ixumra:<br />

Sen miCvene iseTi zarnaZe, laparaki rom ar iciso.<br />

mTxroblis axsniT, yvavi sibrZnis gansaxierebaa, “yvaviWamiebi” e.i. brZeni xalxio: aseTia am<br />

metsaxelis Serqmevis erT-erTi versia.<br />

arsebobs “yvaviWamia” metsaxelis Serqmevis sxva versiac: erT-erTi zarnaZis cnobiT,<br />

“zarnaZeebi tyeSi wasulan SeSis mosaWrelad, saWmeli SemoleviaT, Zalze gaWirvebiaT, auRiaT<br />

joxebi da yvavebis kvla dauwyiaT”.<br />

yvaviWamiebis garda zarnaZeebSi cnobilia metsaxeli Wadukebi (Wad+uk-eb-i?). quTaisel<br />

zarnaZeebs rqmeviaT tylapi, menaxSire, cxadia, aseTi Serqmeuli saxelis axsna-gamovlena<br />

sainteresoa TviT <strong>gvar</strong>is Secnobis TvalsazrisiT, rac samomavlo saqmed gvesaxeba. zarnaZeebi<br />

azatebi da saeklesio ymebi yofilan, rac kargad Cans elguja zarnaZis monaTxrobidan:<br />

“vardigoridan erTi kaci, sayvareliZis kaci gadmodioda cxeniT, manamde zarnaZeebis SiSiT ver<br />

dadiodnen am mxares sayvareliZeebi. isini aznaurebi iyvnen, skanda-CixoriT dadiodnen quTaisSi.<br />

zarnaZeebi azatebi da saeklesio ymebi, kerZod, alaverdis eklesiis ymebi iyvnen, alaverdi<br />

sofelia amJamadac, sadac eklesia dgas. sainteresoa, ra urTierTobaa kaxeTis alaverdsa da<br />

imereTis alaverds Soris. aqvea jgilaT-vardigora - ZvelisZveli toponimebi. elguja zarnaZis<br />

TqmiT, alaverdis eklesiis winamZRvari, Tu ar vcdebi, erT dros, mgoni iyo xidirbegiSvili,<br />

romelic ver ebrZoda sayvareliZeebs. sayvareliZeebma mis dros saeklesio miwebi miitaces.<br />

cxadia, miitaces maTi ymebic. zarnaZeebs xma aumaRlebiaT da sayvareliZeebs “tkbili lukma”<br />

xelidan gaagdebines. isini kvlav eklesiis ymebad darCenilan. swored amis gamo iyo mtroba<br />

sayvareliZeebisa. amitom eSinodaT sayvareliZeebs da eridebodnen zarnaZeebis mxares gavlas.<br />

axlac Tu davakvirdebiT im adgilebs, magaliTad, Rele Cxaras iqiT, arc erTi zarnaZe ar<br />

cxovrobs. e.i. es adgilebi, rac wyalgaRmaa, zarnaZeebis ar yofila. misive cnobiT, amis<br />

Sesaxeb arsebobs solomon mefis sasamarTlo ganCineba, ris mixedviTac mefem daadgina, rom<br />

sayvareliZeebs CamoerTvaT im eklesiis mamulebi ymebiT, romlebic maT miitaces. 16<br />

samwuxarod, miuxedavad araerTi mcdelobisa, Cven am dokuments ver mivakvlieT. eWvi ar<br />

gvepareba aseTi sabuTi arsebobs, rasac moZieba sWirdeba. xidirbegiSvilis <strong>gvar</strong>sac wavawydiT<br />

erT-erT dokumentSi, ase rom yvelaferi zemoTqmuli axloa realobasTan. oRond, mainc<br />

dasadgenia alaverdis eklesiis kuTvnilebaa: vin aaSena, vin uvlida, alaverdel sayvareliZeTa<br />

Stos “alaverdeloba” istoriul wyaroebSi cnobilia.<br />

6. zarnaZeTa <strong>gvar</strong>iT dasaxlebul ZiriTad<br />

punqtTa (toponimTa) etimologiebi<br />

a) alisubani<br />

es toponimi aRnagobiT rTulia: ali+ubani. amda<strong>gvar</strong>i adgilis saxelwodebebi, romlebSic<br />

meore, bolo sityva ubania, arcTu mcirea qarTul toponimiaSi, mag., abasTubaniabasTumani-<br />

(abazaZeTa ubani||abazT ubani), martoTubani||martvaTubani||martoTumani (“marto”, sxva danarCen<br />

mosaxle adgilebisagan marto, ganze myofi ubani)-; gudaTubani (sofelia zemoimereTSi) <br />

16 aseTi mitaceba Zvelad iSviaTi ar iyo. mag., saufliswulo soflebsac ki, saeklesioze rom araferi vTqaT,<br />

xSirad itacebdnen Zlieri Tavadebi, Tundac wereTlebi da abaSiZeebi. mag., sof. zodi XVII-XVIII ss-Si<br />

wereTlebs hqondaT. XIX s. damdegs ki is erTxans kostantine batoniSvils eWira. aseve mRvimevi||mRvime misi<br />

monastriT XVIII saukunesa da momdevno saukunis damdegs xan ufliswuls ukavia, xan ki _ wereTlebs. mRvimevi da<br />

jruWi maTi monastrebiT sabolood mainc wereTlebma SeinarCunes [95,59], [84-87].<br />

38


gudaT ubani. adgili, sadac gudaZeebs ucxovriaT (an cxovroben); gorisubani (adgili<br />

dRevandel saguramosTan, adre sofeli yofila. aq dabadebula cnobili qarTveli poeti<br />

daviT guramiSvili).<br />

toponimi alisubani aRnagobiT rTuli sityvaa. alis+ubani, am sityvis pirveli nawili<br />

ali, rogorc soflis saxelwodeba, cnobilia matianeSi. aseve cnobilia, rogorc hidronimi da<br />

toponimebi, romelebic “al” sityvas Seicaven: alis wyali (levan batoniSvilma uboZa iese<br />

rusaSvils alis wyals zeviT xevisTaoba), alis xeoba (rostom mefem uboZa ioram saakaZes<br />

alis xeobaSi saakaZiseuli sof. nabaxtevi, romelic giorgi saakaZis saqarTvelodan<br />

“gadavardnis” Semdgom saxaso iyo [15].<br />

zemoT warmodgenili ali sofelia amJamad xaSuris raionSi. igi Tavad abaSiZeTa<br />

samkvidro mamuli yofila.<br />

alisubanic, rogorc dasaxlebuli punqti, cnobilia istoriul sabuTebSi. mag., 1773 w. 9<br />

ianvars, solomon mefis mier quTaisis taZrisadmi Sewirulobis wignSi vkiTxulobT:<br />

. . . xons taZris mamuli da kacni zed dadginebulni; jvarisas, taZris agarakiTurT,<br />

glexnica mosaxleni; alisubans 17 saydris mamuli Tanamosaxle glexiTurT; mujireTs taZris<br />

mamuli mosaxle glexiTurT [85].<br />

rogorc am sabuTidan Cans, alisubani saydris mamuli yofila (ise rogorc mujireTi . .<br />

.), eklesiis kuTvnileba. Tu pirdapiri mniSvnelobiT gavigebT, alisubans mxolod erTi glexi<br />

saxlobda, romelic eklesias emsaxureboda saeklesio mamulSi. advili SesaZlebelia, es glexi<br />

<strong>gvar</strong>ad zarnaZe yofiliyo, radgan alisubani ZiriTadad zarnaZeebiT dasaxlebulia axlac<br />

(zeda alisubani||resp. zarnaZeebi), miT ufro istoriuladac.<br />

alisubani, rogorc saxelwodeba, SesaZloa SeerqmiaT mamakacis sakuTari saxelis alis<br />

gamo (Sdr. abazTubani, gudaTubani . . .) e.i. alisubani am sofels imis gamo unda Serqmeoda,<br />

rom es adgili Tu ubani istoriulad arsebul pirs vinme alis an aleqsandres ekuTvnoda.<br />

(Sdr. simoneTi, Zveli svimoneTi_svimonis kuTvnili an svimonisa da misi sa<strong>gvar</strong>eulos kuTvnili<br />

miwebi).<br />

alisubnis etimologiis dadgenisas, vfiqrobT, angariSi unda gaewios leqsema als (mag.,<br />

cecxlis ali, alqaji da a.S.). Rirssacnobia TbilisSi mcxovrebi eqimis, alisubnel devi<br />

zarnaZiseuli sofel alisubnis daxasiaTeba. misi TqmiT, ,,im adgilas, sadac aRmarTia<br />

amJamindel alisubans da zarnaZeebs Soris (zeda alisubani), iseTi wiTeli, alizisnairi<br />

webosebri talaxi icis, rom Znelad Tu moicileb fexidan.‟‟ amrigad, ikveTeba alisubnis<br />

meorenairi etimologia: 1. alisubani_vinme alis (sakuTari saxeli) euli miwa. 2.<br />

alisubani_alizubanializis ubani. lingvisturi procedura meore SemTxvevaSic savsebiT<br />

damajerebelia da Seesabameba <strong>qarTuli</strong> enis fonetikur kanonebs.<br />

amrigad, alisuban toponimis axsna orive gasaziarebeli da sarwmunoa, Tumca realurad<br />

arsebuli dasadgeni. cxadia, yovelive amas damatebiTi masala da specialuri kvleva<br />

gamoavlens.<br />

1987 wlis 1 ianvris mdgomareobis mixedviT, administraciul-teritoriulad, alisubani<br />

zogadi saxeli da centri iyo, romlis SemadgenlobaSi Sedioda zeda alisubani (manZili<br />

raionis centramde 8 km), alisubnis sabWoSi gaerTianebuli iyo oTxi sofeli: 1. zarnaZeebi, 2.<br />

TxilTawyaro, maCitauri, 4. qveda alisubani [71]. cxadia, es faqti me-20 saukunis kuTvnilebaa,<br />

1921 wlamde, gasabWoebamde, es soflebi damoukidebeli soflis statusiT iyvnen aRWurvilni.<br />

rogorc zemoT vaxseneT, alisubnis sasoflo sabWoSi (1987w.) gaerTianebuli iyo oTxi<br />

sofeli. mkiTxvelisaTvis, vfiqrobT, uintereso ar iqneba alisubnis mezobel sofelTa<br />

hidronimTa da toponimTa (skande, skandis Sara, muxura, TxilTa wyaro, TxilTa wyaros Rele,<br />

skandis Rele) damowmebac. 1664 wlis Sewirulobis wignis mixedviT, romelSic naTqvamia, rom<br />

maWitouri (axlandeli maCitouri gauyidia kacia kuWaiZes, Cans, igi am adgilebis patroni<br />

yofila) da misi mimdebare adgilebi gelaTis RvTismSoblis taZrisaTvis SeuwiravT. am<br />

17 am sityvis pirveli asoebi dawerilia mTavrulad, SeniSnavs teqstis gamomcemeli S. burjanaZe.<br />

39


sabuTSi, Rirssacnobia, rom arsad araa dasaxelebuli sofeli zarnaZeebi, an sofeli alisubani.<br />

unda vifiqroT, rom es ukanaskneli isedac saeklesio mamuli unda yofiliyo imxanad.<br />

davimowmebT am dokumentidan amonarids genaTel-nikorwmindelis gedeon lorTqifaniZis<br />

Sewirulobis wignsSi (1664w.) aq naTqvamia, rom “kacia kuWaiZisagan maWitouri viyideT<br />

[argveTs]. Zveli cixe iyo da aRSeneba dauwyeT da glexebs dasaxleba da sazRvari amisa<br />

muxuris mTamdis skandurs daRma, skandis Saras SemoRma, aqaT TxilTa wyaros Relemdis da<br />

iqiT skandis Relemdis. am Svazed rac miwa adgilia, yvela ukleblad da ÃelSeuvalad<br />

viyide, aras kacs amaSid Ãeli aRar aqvs ra da bagrat mefis brZanebiT da nebadarTulobiT<br />

xaxulisa da gaenaTisa (sic) RvTismSobels Sevswire” . . [103, 69].<br />

k. xaraZis wignSi [115,123] Cxaris (Terjolis) raionSi mkvlevarTa ,,mogzauroba” erTgan<br />

dRiuris saxiT asea aRwerili: ,,13 agvisto. adre diliT meurme ermile boWoriSvili mogvadga.<br />

man unda bargi wagviRos mujireTamdis. gzas gavudeqiT da Cxaris grZeli ,,bazari” Cqara<br />

mivatoveT . . . gza zarnaZeebze da TxilTawyaroze gaivlis. sofeli zarnaZeebi jvaris mamisa<br />

iyo. jvaris mama iqve cxovrobda. iq iyo jvaris mamis sasaxle . . . am gzaze, rogorc Cans,<br />

aravin zrunavs: jer quTais-Sorapnis Saram da Semdeg rkinis gzam saboloo miviwyebas misces<br />

qarTl-imereTis SemaerTi es metad mokle, moxerxebuli da metad dasaxlebul raionebze<br />

gamvleli uZvelesi gza. dRes is ubralo sasoflo gzis samsaxursa swevs mxolod. SedarebiT<br />

viwro-3 metri, oRro-CoRro, veeba qvebiT axergili miZvreba is soflidan sofelSi.<br />

upatronod mitovebuli. mxolod aqa-iq maxlobeli simaRleebidan cixeebi da sayaraulosaboliebi,<br />

garSemo soflebSi didi feodalebis nasadgomevni (mefe, kaTalikozi, gelaTeli,<br />

jvaris mama da sxva Tavadebi), didi xelovnebiT Sesrulebuli eklesiebi, naxidurebi da<br />

naqalaqevni, - yvela eseni mowmoben, Tu ra mniSvnelobis unda yofiliyo es ,,didi Sara”,<br />

romelsac Zvelidan mxolod es saxeliRa SerCenia. ,,gzai-nagzurze, wyali-nawylurze” . .<br />

.wylisa ra mogaxsenoT da gzis Sesaxeb ki Tamamad SeiZleba iTqvas, rom aq <strong>qarTuli</strong><br />

dakvirveba – andaza jer ar gamarTlebula. CvenSi rkinis gza ganzrax xalxis interesebis<br />

ugulvebelyofiT gayvanils ufro hgavs, vidre piruku da es asecaa. CvenSi ki iyo rkinis gza,<br />

magram Cveni xom ar iyo; CvenTvis is aravis gauyvania . . .amitomacaa, rom is Sors tovebs<br />

yvelaze dasaxlebul, mosavliT ganTqmul da did ekonomiur SesaZleblobaTa raionebs da<br />

tlapo-Waobebze jiqur seravs aRmosavleT-dasavleT saqarTvelos teritorias . . .<br />

axalgazrda maswavleblebi CitiZe da beRelaZe TxilTawyaroSi dagvxvdnen. isini wuxel<br />

CxarSi Segvpirdnen amas . .”<br />

cxadia aq naxseneb zarnaZeebSi dRevandeli alisubani ixsenieba.<br />

b) gurjaani<br />

zarnaZeebi q. gurjaanSic cxovroben. swored aqedanaa Zmebi ekonomistebi albert da<br />

bondo zarnaZeebi. pirveli maTgani 1965 wlidan q. moskovSi moRvaweobs, cnobili<br />

reformatoris, ekonomistis abalkinis jgufis wevria, saxelmoxveWili mecnier-ekonomisti. igive<br />

SeiZleba iTqvas mis Zmaze _ bondo zarnaZezec, romelic amJamad saqarTveloSi mrewvelTa<br />

kavSiris Tavjdomare, akad. v. CantlaZis saxelobis Tbilisis sabanko-safinanso institutis<br />

reqtoria, romelic mecnierul-pedagogiur moRvaweobas warmatebiT uTavsebs biznesmenobasac<br />

(ix. amis Sesaxeb vrclad "personaliebSi").<br />

zarnaZeTa winapari gurjaanSi me-20 saukunis 30-iani wlebidan dasaxlebula. gurjaani,<br />

rogorc qalaqi, geografiuli punqti da saxeli axalia. am toponimSi bolokiduri –an<br />

warmomavlobis aRmniSvneli sufiqsia (Sdr, oTaraani, oTaraanT qvrivi), romelic imavdroulad<br />

geografiul saxelebsac awarmoebs (Sdr, kakliani, nigvziani, vaziani, ozaani = ozaSvilebis<br />

kuTvnili adgili, sadac ozaSvilebi cxovroben an cxovrobdnen. . . ). gurjaanSi saxelis fuZea<br />

gurja, romelic warmoSobiT metsaxelisagan momdinareobs. gurja-Si bolokiduri –a kninobaalersobis<br />

sufiqsia (Sdr, giorgi = gogi, gogia, goga, avTandili-avTandilaTandila, svanisvana,<br />

aqedan: <strong>gvar</strong>saxeli svanaZe), xolo gurj qarTvelis aRmniSvneli Turquli sityva gurj-<br />

40


ia. amrigad, gurjaani Zvelad niSnavda adgils, sadac gurjas STamomavlebi, gurjas Zeni,<br />

gurjas Svilebi cxovrobdnen. gurj marTlac dadasturebulia qarTvelur anTroponimiaSi:<br />

gurj, gurja, gurjua [76,108]. aqedanaa nawarmoebi <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>: gurjiSvili<br />

(savaraudo sakuTari saxeli gurji, gvirjiSvili: amave Zirisaa: gurjiZe, gurjia, Sdr.<br />

gurjievi [46,51]. es <strong>gvar</strong>i moxseniebulia istoriul sabuTebSi: kerZod, 1819 wels rogorc<br />

aRniSnulia specialur literaturaSi, sof. winwyaroSi mcxovrebi gurjiSvilebi berZnebad<br />

iqna aRiarebuli da <strong>gvar</strong>i gurjievad monaTles: <strong>gvar</strong>i qarTveliSvili gaxda gurjiSvili,<br />

Semdgom gurjievi. TurqeTSi gasaxlebuli berZeniSvilebic gurjiovebad mounaTlavT [120,314-<br />

315]), gurjiaSvili: "mas fieqarisZe edaveboda yanaze, midamoze, sabZelze da bostanze. dava<br />

gaarCies mRvimelma da alelma berebma. fieqarisZem mas misca udaobis piroba (XVI s. AA-499.<br />

129 r-131 v); gurjiaSvili lomi mowme ivanes mier qvabul maCablisaTvis micemuli mamulis<br />

nasyidobis wignisa ([1621-1650 ww] HHd-1659)[121,752].<br />

gurj da misgan nawarmoebi <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong> iSviaTi araa dasavleT saqarTvelos (kerZod,<br />

imereTis) toponimiaSi: gurjiasouli saxnavs hqvia sof. RoreSaSi (gv.59), gurjikisouli venaxi,<br />

savenaxe adgili sof. zeda saqaraSi (gv.59), gurjiZeebis seri ubani sof. biRaSi (gv.59) [122].<br />

SeiZleba davaskvnaT: gurjaanis saxelwodeba Serqmeulia ara araqarTvelTa (Turqi,<br />

sparsi) mier am adgilisaTvis, aramed igi warmoqmnilia gurjiSvil an gurjiaSvilTa adgilsacxovrisisagan,<br />

sxva sityvebiT rom vTqvaT, gurjaani Zvelad gurjaanT naqoni, gurjaSvilTa<br />

kuTvnili miwa (saxnav-saTesi, adgil-sacxovrisi) unda yofiliyo.AA<br />

g) eweri<br />

eweri sofelia Terjolis raionSi, alisubnis gverdiT, sadac zarnaZeebi cxovroben.<br />

garda amisa, amave raionSia sofeli Cxar-eweri (Sedioda siqTarvis sasoflo sabWoSi) [71,47].<br />

eweri aseve soflis saxelwodebaa: senakis (Zveli cxakaias), WiaTuris (kacxis sasoflo sabWo),<br />

galis (nabakevis sasoflo sabWo), abaSis (ontofos sasoflo sabWo), gegeWkoris (axl.<br />

martvilis-taleris sasoflo sabWo, walenjixis (jvaris saqalaqo sabWo), lanCxuTis<br />

(juruyveTis sasoflo sabWo), agreTve ewerferdi, walenjixis (Walis sasoflo sabWo),<br />

ewerZveli-samtredia. samtrediis (melauris sasoflo sabWo) [77,183]. eweri uxvadaa<br />

warmodgenili dasavleT saqarTvelos mikro da makrotoponomiaSi (mag., enwera, enweri, enwer<br />

begi, enwer ginZe, enweri mindori, enwer farTo, enwer foni, enwer no onili, enwer vana,<br />

enwer tya, enweriSi dioxore) [104, 135], qveda eweri (samtr), zeda eweri (samtr), patara<br />

eweri (samtr), meore eweri (abaSa), dabali eweri, maRali eweri (guriaSi), pirveli eweri<br />

(abaSa), juneweri (lanCx), revo-eweri (galis r.) [105,171].<br />

<strong>qarTuli</strong> enis ganmartebiTi leqsikonis rvatomeulSi ewer‟is mniSvneloba nair<strong>gvar</strong>ia: 1.<br />

saerTo saxeli niadagis sxvadasxva tipisa, 2. mwiri, unayofo miwa. gamofitul-gamorecxili,<br />

mcire mosavliani 3. kuTx. (imer. gur.), dabali adgili dafaruli buCqiT, isliT da misT.<br />

Zvelad eweri “mcire buCqs, morCil tyes, mcire Walas (d. CubinaSvili), maRali mTis<br />

biliks (i. Wyonia) niSnavda. samwuxarod, eweri, rogorc leqsema - mkvidri megruli sityva,<br />

asaxuli araa g. eliavas leqsikonSi [64].<br />

eweri sakuTriv megrulis kuTvnilebaa. igi, rogorc sityva, ucxoa aRmosavleT<br />

saqarTvelos toponomiaSi da <strong>qarTuli</strong> enis aRmosavlur kiloebSi. TviT Cven mier<br />

zemoTmoyvanili soflis <strong>saxelebi</strong>, eweri da Cxareweri imaze miuTiTeben, rom istoriulad es<br />

kuTxe Zveli kolxeTia da amrigad toponimebic, umravles SemTxvevaSi, nazanari, asea<br />

amjeradac.<br />

rogorc Cans, zarnaZeTa erTi nawili maTi <strong>gvar</strong>is gamravlebis gamo sofel alisubnidan<br />

gasulan da ewerSi-eklian-bardian-yamir adgilas dasaxlebula. swored amitom SemorCa<br />

sofels es saxelwodeba.<br />

41


erT-erT istoriul sabuTSi davadastureT ewer toponimi, Tumca am SemTxvevaSi eweri<br />

samegreloSia da ara imereTSi: “levan dadianma da misma biZam giorgi lipartianma levanis<br />

mamis manuCaris sulis mosaxseneblad ewers aages saydari, romelic yma-mamuliTurT<br />

[m]Tawmindis xarebis RvTismSobels Seswires (1642. QQQd-6740) [15,83].<br />

d) zaraTi<br />

zaraTi - gamoricxuli araa zarnaZe <strong>gvar</strong>saxelis mimdinareobaa zaraT toponimisagan.<br />

yovel SemTxvevaSi orivegan zar fuZe identuria. am mxriv specialur kvlevas moiTxovs<br />

zaraT-is daarseba, misi istoria da am sofelSi macxovrebelTa <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>s dadgena<br />

rogorc istoriulad, ise dRevandelobis TvalsazrisiT.<br />

zaraTi, rogorc toponimi, moxsenebulia 1764 wlis 15 agvistos Seqmnil wyalobis<br />

wignSi, romelSic solomon mefe amiran da paatela mesxebs mimarTavs: “ . . . amogikveTeT<br />

sauri, romlisac ymis mqonebeli iyoT da an zaraTs da an rions gyavdesT” [85].<br />

e) zestafoni| |zesTafoni<br />

rogorc qalaqi axalia (erTi saukunis) da toponimi - ufro Zveli. igi warmomdgaria<br />

zesTa fonisagan: zestafonizesTafoni; rac udris zeda fons. Sdr.<br />

SorafoniSoraponiSorapani. “zesTafon” forma dadasturebulia werilobiTac: “muniT<br />

Cavles zesTa-fonsa da mividnen cxrawyaros“(b. batoniSv. 36). amrigad, sTst||zt.<br />

adgilobrivTa metyvelebaSi dRes “zestafon” asimilirebuli formac ismis. am toponims<br />

yuradReba pirvelad prof. i. qavTaraZem miaqcia, romelSic mkvlevarma gamoyo sTst<br />

fonetikuri procesi . . . [86,350]. sTst procesi specialur literaturaSi disimilaciuri<br />

gamkveTrebis saxeliTaa cnobili. es movlena damaxasiaTebelia saerTod <strong>qarTuli</strong><br />

warmoTqmisaTvis. mag., amisTvinamistvin. cvlilebis mizezi disimilaciuri gamkveTrebaa [91,74].<br />

Cveni azriT, zesTafon|zestafon|zeztafon da agreTve xalxur metyvelebaSi arsebuli<br />

zesafon (t bgeris dakargva) formaTa arqetipi istoriulad unda yofiliyo zeSTafon:<br />

STsTst. Sdr. uzeSTaesi. amrigad, am leqsemaSi ze, STa, windebulebia (Sdr.<br />

zesadgari||Zesadgari), es ukanaskneli STa Se+da rTuli windebulisganaa miRebuli.<br />

Rirssacnobia isic, rom SedaSdSTa ara marto saxelebSi, aramed zmnebSic dasturdeba<br />

zmniswinis (resp. preverbis) saxiT: mag., STabeWdvaCabeWdva, STabeWdileba, STagoneba||Cagoneba.<br />

amrigad, zesTafon, ise rogorc zestafon, gardamavali safexuria *zeSTafon arqetipisa.<br />

v) Terjola<br />

Terjola amJamad qalaqia SuaimereTSi. mas adre Cxari (Cxaris raioni) erqva. ras niSnavs<br />

toponimi? rogorc prof. i. qavTaraZe wers, Terjola warmomdgaria TeTr+Jola-sgan. e.i.<br />

Terjola kompozitia, Txzuli saxeli. igi ori sityvisagan Sedgeba TeTr (zedsarTavi<br />

saxeli)+Jola (arsebiTi saxeli) Zvelad, kerZod, aRorZinebis xanis qarTulSi, Jola arqetipi<br />

gvxvdeba: israd Jola mepyra (besiki, 72,16). am formas icnobs s-s orbelianic: Jola TuTa,<br />

Sdr. “TuTa sxuaTa enaa, qarTulad Joli hqvian”, Cans, JolaSi –a sawarmoebeli sufiqsia. Sdr.<br />

boTli-boTla, mTxunveli Txunela axal qarTul enaSi am sityvis TavSi b bagismieri bgera<br />

ganviTarebula: bJola|||bJoli, Terjola toponimSi rJ kompleqsi <strong>qarTuli</strong> enis bunebas ar<br />

Seefereba, uCveulo bgeraTkompleqsia, amitom igi Seicvala erTdroulad afrikatizaciiT<br />

(Jj) da T-s CavardniT Terjola, Tumca teqstebSi dadasturebulia rJ kompleqsis Sua<br />

safexuri-r-s da T-s dakargva cal-calkec da erTadac:<br />

42


TeTrJolaTeTJola||TerJolaTerjola||Tejola: pirveladac TeTJolas saxlebuliyav da<br />

TeTJolis mepatrone . . . yofiliyavi (Ad-207, 1787 w); Tejolas, mefe daviTis naboZeb<br />

adgilze (saekl. sab. II, 156, 14. 1807 w); Tejolas . . .vesaxleT (scsa, 1448 (226), # 893) [86].<br />

Tejola, es ukanaskneli forma, yvelaze gviandelia. igi amJamad Cveulebriv damaxasiaTebelia<br />

imereTis am regionSi mcxovrebTa metyvelebisaTvis.<br />

rogorc Cans, am sityvaSi mJReri spiranti Secvlilia saTanado afrikatiT:<br />

TeTrJolaTerjola. Sdr. soflis TerJolas gamo (dok. da arq. II. 125, 1811 w.),<br />

romlisganac warmodga dRevandeli Terjola||Tejola (Sd-2330. 1804 w)[86,218].<br />

Terjola toponimis sxva<strong>gvar</strong>i axsna: ter+Jol, rac frangulad ase iTargmneba (“lamazi<br />

adgili, TiTqos aq, am adgilebSi erTma frangma gaiara, Zlier moewona da wamoiZaxa: ter-<br />

Jola” . . .) rac xalxur-vulgarulia, aramecnieruli da sinamdviles ar Seefereba.<br />

aRsaniSnavia, rom Terjoliseuli bJol Ziri Semounaxavs Wanuris kilokavebs:<br />

jolibJoli||m-Joli [87,126]. <strong>qarTuli</strong> enis aRmosavlur kiloebSi bJola‟s sinonimad TuTa<br />

gvaqvs, romelic kaxur dialeqtSi gverdigverd arsebobis gamo semantikurad saxecvlilan.<br />

mag., lagodexis raionSi Casaxlebul imerelTa azriT, maT metyvelebaSi TuTa msxvil<br />

nayofiani bJolaa, xolo bJola-wvrilnayofiani. msgavsi semantikuri saxecvlilebani sxva<br />

SemTxvevaSic gvaqvs. Sdr. Toki “msxvili bawari”-aRmosavleT saqarTveloSi, wvrili bawari an<br />

msxvili Zafi-dasavleT saqarTveloSi. bawari ki, rogorc cnobilia, aRmosavleT saqarTvelos<br />

kuTxeebSi wvril Toks hqvia.<br />

Terjolas adre Cxari erqva. Terjolis raionuli centrisgan 4 km-is daSorebiT gaCnda<br />

axali dasaxleba, romlis oficialuri saxelwodebaa axali Terjola. es toponimi marTlac<br />

axalia.<br />

1804 wliT daTariRebul erT-erT sabuTSi (Sd-2330), zarnaZeebi moxseniebulia zarnaZeb<br />

formiT: zarnaZebizarnaZeebi. rogorc Cans, aq erTi e dakargula-gauCinarebula [86,147],<br />

msgavsi fonetikuri procesi (ori es nacvlad erTis darCena) Cveulebriv damaxasiaTebelia<br />

istoriulad <strong>qarTuli</strong> enis dialeqtebisaTvis. mag., mzebrmzeebr, molarebimolareebi,<br />

meTofebimeTofeebi, esebieseebi, nadiraZebinadiraZeebi da a.S. es procesi axlac<br />

damaxasiaTebelia imeruli kilosaTvis. rac Seexeba imerulis wleeb, xideeb, meerve formebs, aq<br />

piruku proces-analogiasTan unda gvqondes saqme [86,149], [88,236] da meoreuli movlenaa.<br />

z) kldeeTi<br />

zarnaZeebi imereTSive, zestafonis raionis sofel kldeeTSic cxovroben. isini, rogorc<br />

irkveva, sofel alisubnidan wamosulan da sacxovreblad am sofelSi damkvidrebulan.<br />

toponimi kldeeTis lingvistur-etimologiuri axsna axlac gamWvirvalea, advilad<br />

ixsneba. klde-eT-i, sadanac klde arsebiTi saxelisagan eT krebiToba-simravlis gamomxatveli<br />

sufiqsis darTviT miviReT sakuTari geografiuli saxeli (toponimi) kldeeTi.<br />

amrigad, kldeeTi kldian an kldeebian adgils (II adgilebs) niSnavs.<br />

T) lagodexi<br />

zarnazeebi lagodexSic cxovroben.<br />

am sityvis warmomavloba specialur literaturaSi Seswavlili araa. erTi SexedviT igi<br />

warmomavlobiT qarTul-qarTveluri sityvaa daboloebiTurT. masSi SesaZloa x sufiqsi iyos.<br />

lagodex-i Sdr. kolxi=kolaelebi, taoxi=taoelebi.<br />

profesor, aw gansvenebuli enaTmecnieris, givi nebieriZis mosazrebiT (romelic man CemTan,<br />

piradad, zepirad ganacxada), lagodexi rusuli sityva unda iyos. Zvelad, me-19 saukuneSi mand<br />

mefis ruseTs samxedroebi hyavda dabanakebuli da rusulad kfuthysq jnls[ erqvao.<br />

,,lagerni otdixi”<strong>qarTuli</strong> warmoTqmiT lagodexi (,,erni” marcvlebisa da ,,t” mkveTri<br />

Tanxmovnis CavardniT, aseve iIIe monacvleobiT.<br />

43


vfiqrobT, am toponimis lingvistur-etimologiuri kvleva damatebiT kvlevasa da<br />

masalis moZiebas moiTxovs. misi Sinaarsis saboloo dadgena kvlevis am etapze Wirs.<br />

i) sazano<br />

sazano amJamad sofelia SuaimereTSi. administraciulad es sofeli oradaa gayofili: a)<br />

qveda sazano, b) zeda sazano [71]. zeda sazano Terjolis raions eqvemdebareba, qveda sazano<br />

ki zestafonisas. cxadia, aseTi dayofa gviandelia. Zvelad sazano oden erTi sofeli iyo. TviT<br />

toponimi struqturulad imave rigisaa, rogoric saqarTvelo, (adgili, sadac qarTvelebi<br />

cxovroben), samiqao (adgili, sadac miqavebi saxlobdnen), sagarejo (adgili, sadac<br />

garejelebi mkvidrobdnen Tavisi mamulebiT). amrigad, sazano daniSnulebis afiqsebiT<br />

nawarmoebi saxelia: sa-zan-o. Zvelad erT dros sazano, rogorc Cans, warmoadgenda zanebisa<br />

da qarTebis “saxelmwifoTa” sazRvars. e.i. sazano iyo is adgili, saidanac sazaneTi, megrel-<br />

WanTa qveyana iwyeboda.<br />

sazano, rogorc sofeli, araerTgzis ixsenieba istoriul sabuTebSi. mag., 1619 w. giorgi<br />

mefis golgoTis monastrisadmi Sewirulobis wignSi naTqvamia:<br />

“Cuen, mefeT-mefem batonman giorgi da Tanamecxedrem Cuenman dedofalT-dedofalman<br />

patronman Tamar da Zeman Cuenman pirmSom aleqsandre, rostom da mamiam asre da ama pirsa<br />

zedan, rome Cuenad mosarCenlad da sadRegrZelod da sulisa Cuenisa saxsrad da saoxad<br />

SemogwireT sazanos sami komli glexi maTis yovelisferiT samarTlianiT begriT xelSeualad”<br />

[85,22].<br />

erT-erTi istoriuli sabuTis mixedviT, sazanoSi iyo samaWavariano sasaxle, romelic<br />

paata abaSiZem Seswira kacxis monasters (1684 w) [15,182].<br />

amrigad, am SemTxvevaSic sazano saeklesio kuTvnilebad Cans.<br />

sazano da, saerTod, dRevandeli Terjolis raioni rom Zvelad megrulenovani unda<br />

yofiliyo, kargad Cans erT-erT istoriul sabuTSi, sadac sazanos gverdiT zanuri<br />

mikrotoponimic gvaqvs. (tylapi), romelic paata abaSiZes Seuwiravs kacxis eklesiisaTvis.<br />

sazanoSi samaWavriano sasaxle, romlis erTi sazRvari iyo “tylapi rusa buWis Sesayars aqeT<br />

kldis wyaromdis naxevari tye da mindori, sanadiro da sayane samaWavariano aris da<br />

xatisTvis Segviwiravs”, naxevari saamirejibo aris.. “am tylapSid aris kidev Cveni sakuTari<br />

erTi sayane megrelisSvilis gamoRma, namarnsa da nasakireus daRma wylamdis” (1684). (saist.<br />

kreb. III, gv. 52-57).<br />

am amonaridSi kargad Cans, rom imereTSi dRes arsebuli nasakirev||nasakireb-is nacvlad<br />

adre nasakireu yofila, romelic warmoebiT megrulia, na-u cirkumfiqsia, fuZea sakire<br />

aRnagobiT <strong>qarTuli</strong> leqsema, Tumca Cven ar gamovricxavT am formis sakuTriv qarTulobas:<br />

nasakireu-Si u safiqrebelia umarcvlo u ( <br />

u ) iyos, romelic aserigad damaxasiaTebelia<br />

<br />

<br />

imeruli kilosaTvis. Sdr. salit. qarT. – simam u ri – imer. simavri (sima u ri), (gvxvdeba<br />

<br />

<br />

cnobili mwerlis d.kldiaSvilis nawerebSi). To li-Tovli, T u aliTvali, be u ri-bevri da<br />

mis., amrigad, nasakireu igive na-ev winaviTarebis gamomxatveli formaa. sakire – na-sakir-<br />

<br />

evi||nasakir-e –i-i. u<br />

k) sviri<br />

zarnaZeebs sofel svirSic ucxovriaT. rogoria am toponimis etimologia? sanam uSualod<br />

mis mniSvnelobas davadgendeT, manam oriode sityviT mis istorias SevexoT.<br />

rogorc miuTiTeben, XIX s. damdegs imereTis soflebi (wirqvali, zodi, RvankiTi,<br />

darkveTi, mRvimevi, rufoTi, rgani. . .) maT Soris Cxari da sviri konstantine II batoniSvilis<br />

saufliswilo mamulSi Sedioda [95,62]. sviri, n. berZeniSvilis dakvirvebiT, “saeklesio iyo<br />

umTavresad da samefo” [96,3]. giuldenStedtis cnobiT, 1772 wels sviri marTlac samefo<br />

sofelia [97,165], magram SemdgomSi is saufliswulo gamxdara. 1812-1815 wlebidan ki sviri, ise<br />

44


ogorc konstantine batoniSvilis sxva soflebi, saxazinod CauricxavT [95,63]. 1808 wels<br />

kostantine batoniSvils sviris mouravad dauniSnavs beJan wereTeli [95,65].<br />

amJamad svirSi ramdenime eklesiis nangreviRaa SemorCenili. 900-ian wlebSi xis eklesiac<br />

mdgara (axlan., sofeli meore sviri, yofili leninis saxelobis kolmeurneobis teritoria),<br />

romelic daungreviaT-dauSliaT. am eklesiis mRvdeli iyo bregvaZe, romelmac wera-kiTxva,<br />

rogorc gadmogvcemen, bavSvobaSi cnobil qarTvel klasikos mwerals gr. robaqiZes Seaswavla.<br />

sviris eklesias, mis mrevls mSvenieri sityva miuZRvna imereTis episkoposma gabrielma me-19<br />

saukunis 70-ian wlebSi. gabrielis TqmiT, “am Tqvens did sofelSi sufevs mSvidoba da<br />

myudroeba, ar mesmis, rom Tqven Soris iyos SfoTi, Suri da ciloba‟‟, ase axasiaTebs Tavis<br />

sityvaSi gabriel episkoposi sviris eklesiis mrevls [113,494-486].<br />

sviri araerTgzis naxsenebia istoriul sabuTebSi. mag., . . . “giboZeT qutiri da sviri<br />

samouraoT” (1740 w. wyalobis wigni aleqsandre mefisa baana CxeiZes) [85,64].<br />

sviri da svirelebi naxsenebi aqvs Tavis romanSi (kolxeTis ciskari) k. lorTqifaniZes.<br />

davimowmebT nawyvets:<br />

“damtveril xeebis CrdilSi lamazad moxatuli, eJvnebiani etlebi dganan. im etlebSi<br />

sicxiTa da bazris xmauriT Sewuxebuli qalebi sxedan da zantad emusaifebian erTmaneTs. maT<br />

ukve mouTavebiaT vaWroba da axla mouTmenlad icqirebian svireli glexebis urmebisaken,<br />

sadac maTi kacebi colikouriT “asveleben” paraskeobaze SeZenil saqonels (kolx. cisk. 64, 20-<br />

27).<br />

svir toponimis etimologias dRemde arc erTi mkvlevari ar Sexebia. amTaviTve unda<br />

iTqvas, rom sviri, rogorc toponimi, soflis saxelwodeba saqarTvelos sxva regionSic<br />

gvxvdeba. kerZod, mesxeTSi, axalcixis raionSi: arsebobs sofeli sviri (aseve zovreTic).<br />

svirevan||s”urevan –evan sufiqsiani forma axlac soflis saxelia tao-klarjeTSi. Sua imereTSi,<br />

imave zestafonis raionSi, arsebobs sofeli sviramaRali. dasaxleba axali sviri, romelsac<br />

adgilobrivni sadgur svirs uwodeben iq arsebuli rkinigzis sadguris gamo. Sua, qvemo da<br />

zemo imereTSi uaxloes warsulSi ganTqmuli iyo sviris bazroba, romelic samSabaTobiT<br />

imarTeboda. amJamad sofeli sviri Suazea gayofili. es administraciuli dayofa e.w. sabWour<br />

periodSi, 30-ian wlebSi, moxda. samwuxarod, dayofa xelovnurad resp. meqanikurad<br />

mouxdeniaT: I sviri (is teritoriaa, romelic zestafonidan momavlisaTvis pirvelia), II sviri<br />

resp. meore sviri, romelic pirveli sviris Semdgomaa: esazRvreba obCas (baRdadis, Zveli<br />

maiakovskis) raions da sadgur svirs.<br />

sviri zepirmetyvelebaSi anu xalxuri etimologiiT magars, cixes, auRebels niSnavs. me-20<br />

s. <strong>qarTuli</strong> literaturis klasikosi mwerali, sofel svirSi, deduleTSi dabadebuli<br />

“Cxareli oratori” grigol robaqiZec nino saliasadmi miweril werilSi aRniSnavs, rom “me<br />

sofel svirSi var dabadebuli. sviri ki ZvelqarTulad “mcvels” niSnavso”. Tavad mwerals<br />

graalis mcvelad miaCnda Tavi, wers a. baqraZe [114,15]. rogorc Cans, grigol robaqiZe sulxansaba<br />

orbelianis “sityvis konas” eyrdnoba: “sviri mcveli ZABCDEE, sxva ganmarteba ar<br />

axlavs [53,86]. niko da daviT CubinaSvilebis leqsikonebSi es sityva ar Cans. Zveli <strong>qarTuli</strong><br />

enis leqsikonebsa (i. abulaZe, z. sarjvelaZe) da Cven mier Seswavlil Zvel qarTul<br />

werilobiT ZeglebSi es leqsema ucnobia. vfiqrobT, Tu rogor moxvda es sityva sabas<br />

leqsikonSi, ra wyaroTi sazrdoobda leqsikografi, specialur kvlevas moiTxovs. nakleb<br />

sarwmunoa sviris sulxan-sabaseuli ganmarteba “mcveli”. icavs-cva-m-cv-eli sviris xalxuri<br />

etimologia am toponims Turquli warmomavlobisad miiCnevs. magram es xalxuri resp.<br />

vulgaruli etimologia mcdaria: sviri nazanari anu warmoSobiT megruli sityvaa. megrulad<br />

sviri “aryis gamosaxdelSi (imer. onjaro) Catanebuli milia, saidanac cecxlze Semdgari<br />

qvabidan wveT-wveTobiT, wvril kamarad axlad gamoxdili, orTqlian-oxSivriani cxeli arayi<br />

gamoedineba”.<br />

sviri megrul-kolxuri gamoTqmaa <strong>qarTuli</strong> stvirisa: stvirisviri (Sdr. sakuTari<br />

saxeli sefane-stefane) megruli warmoSobis <strong>gvar</strong>saxeli stefania, megrulad sefania,<br />

saqarTveloSi (kerZod, zemoimereTsa da qarTlSi) gavrcelebuli Ze daboloebiani <strong>gvar</strong>i<br />

45


(stefnaZe||tefnaZe). amrigad, stvir‟Si st bgeraTkompleqsi gamartivda, tar fonema daikarga<br />

[89, 102]. Rirssacnobia, rom samegreloSi, kerZod, zugdidis raionSi, axlac arsebobs<br />

<strong>gvar</strong>saxeli svirava (*stvirava): 18<br />

saerTod, rogorc sviris teritoria, ise SuaimereTis es regioni _ Terjolisa da<br />

zestafonis raionebi uxvadaa warmodgenili megrul-Wanuri resp. kolxuri toponimebiT. es<br />

arcaa gasakviri, radgan es regioni istoriuli kolxeTia, igive argveTi. 19<br />

rac Seexeba svirelebs, iq macxovrebelTa <strong>gvar</strong>ebs, maT xasiaTs, damoukideblobasdaumorCileblobas,<br />

amis Sesaxeb saintereso dakvirvebas gvTavazobs saqveynod cnobili<br />

istorikosi akad. n. berZeniSvili.<br />

l) quTaisi<br />

zarnaZeebi quTaisSic cxovroben. qalaqi quTaisi ki, rogorc cnobilia, qarTvelur tomTa<br />

dasavluri gaerTianebis teritoriaze Zveli welTaRricxvis meore aTaswleulSi iSva. quTaiss,<br />

romelsac Zvel berZnul-romaul samyaroSi kutaiad moixsenieben, araerTi gamokvleva miZRvnia.<br />

sanimuSod SeiZleba davasaxeloT prof. a. uruSaZis wigni ,,quTaisi berZnul da romaul<br />

wyaroebSi” [ 128]. Rirssacnobia, rom quTaisi berZnul da romaul wyaroebSi kut ZiriTaa<br />

warmodgenili. aRsaniSnavia isic, rom qutaisiIIkutaia ara mxolod saqarTvelos teritoriaze<br />

arsebul qalaqs hqvia, wyaroebis mixedviT irkveva, rom: kutaia‟s variantebia:<br />

1. libisturi II ligisturi kutaia<br />

2. kute<br />

3. kutaiisi<br />

4. kutaiisis mxare<br />

5. kuteisis miwa<br />

6. kuteieli (=axlandeli quTaiseli)<br />

7. kutaiosi, kutaievsi<br />

8. koÁtaitisi (kolxeTis mxare)<br />

9. koÁtaieli aieti<br />

10. koÁtaioni (prokofi kesarielis cnoba)<br />

11. kotiaioni (cixe-simagris saxeli mdinare rionze,VI s.)<br />

12. kuta (stefane bizantielis cnoba, VI s.) aRsaniSnavia isic , rom stefane bizantieli<br />

,,eTnikis” erT-erT muxlSi wers, rom kuta organ hqvia qalaqs. a) kuta (quTaisi)<br />

saqarTveloSi, b) kuta – evropaSi<br />

13. kutaioni (kunZuli kretaze)<br />

14. kutirisi (zRvispira qalaqi)<br />

15. kiTeeli = kuteeli gviandeli wyaroebis mixedviT<br />

16. kutorisi – zRvispira daba mcire aziaSi, kerZod,paflagoniaSi<br />

17. kutaia (kuta) evqsinis portis ubeSi, tavreTSi (yirimSi)<br />

18. kutisorosi II kutisore – aietis SviliSvili, friqses Ze, am SemTxvevaSi igi eponimia<br />

18 ruseTSi arsebul <strong>gvar</strong>saxels sviridovs da mdinaris saxels svirs (romelic moskovs Camoudis) araferi aqvs<br />

saerTo Cveneul svir-Tan. es formobrivi damTxveva SemTxveviTia.<br />

19 aristarx cxadaZis gamosacemad gamzadebul wignSi ,,imeruli kilos margvuli metyveleba” moTavsebuli rukis<br />

xilvisas, qarTveluri enebis cnobil mkvlevars prof. k. danelias gakvirvebis sityvebi aRmoxda: “es xom megruli<br />

toponimebia sul-o”, daumata odnav megruli aqcentiT. marTlac, TviT sviris teritoriaze arsebuli toponimebi<br />

boboTi, gvimaTi, jikvaTiri (megr. jikvaTili “ZirmoWrili”) iZleva amis Tqmas.<br />

46


19. kuteumi – kretis erT-erTi uZvelesi punqti (plinius ufrosis, stefane bizantielis<br />

cnoba)<br />

20. Kutato damowmebulia kretis xazovani damwerlobis nimuSebSi<br />

21. kutina Tesaliis erT-erTi punqti<br />

22. kutinioni – punqti doriul mxareSi (Tukidides cnoba)<br />

amrigad, kuta, kutaia (quTaisi), kutaiosi ara marto saqarTveloSi (kolxeTSi), aramed<br />

evropaSi, mcire aziaSi (paflagoniaSi), tavreTSi (yirimSi) da Zveli saberZneTis teritoriazec<br />

arsebula.<br />

CvenTvis am SemTxvevaSi sainteresoa zemore formebSi arsebuli kotIIkut fuZe.<br />

ismis kiTxva: ras niSnavs kotIIkut Ziri?<br />

qarTvelur onomastikaSi es erT-erTi uaRresad problematuri sakiTxTagania.<br />

samecniero literaturaSi quTaisiseul quT Zirs qarTul-qarTvelur niadagze xsnian.<br />

gavrcelebuli varaudiT quT Ziri qua-qva sityvas (qvaTaTisi = ,,qvaTa<br />

qalaqis”quTaTisiquTaisi) ukavSirdeba. n. mari, mogvianebiT s. kakabaZe am Zirs afxazur<br />

qiTa-s (,,sofeli”) ukavSireben [129]. g. Jordanias mosazrebiT, quTaisis saxeli mamakacis<br />

sakuTari saxelisagan quTaTisagan momdinareobs (aseTi saxeli nuzis teqstebSia damowmebulio)<br />

[130, gv.168-170]. quT Zirs religiur-sarwmunoebrivi Sinaarsis safuZvelzec xsnian. kerZod, igi<br />

(quTa) Teoforul saxelad miaCniaT [131]. a. uruSaZe svams kiTxvas: xom ar gvaqvs gamosakvlevi<br />

uZvelesi toponimis ZvelberZnul gadmocemebSi berZnuli enis niadagzeve damyarebuli<br />

gaazreba? saxeldobr, xom ar ukavSirdeba berZnuli wyaroebis toponim quTaisis aRmniSvnel<br />

modifikaciebSi Kut – miTi ,,tyavis” aRmniSvnel berZnul ,,skutis” sityvas, romlis<br />

paraleluri forma aris kutos (Kǔtos)? laTinur enaSi am sityvis Sesatyvisia imave<br />

mniSvnelobis mqone arsebiTi saxeli cutis. gamosarkvevia, ra aris toponimis Kut Zirsa Tu<br />

fuZeSi pirvandeli-qarTveluri fSvinvieri Tanxmovnebi (quT-), Tu maTi Sesatyvisi<br />

indoevropuli mkveTrebi (cut-)? Tu lingvisturi Zieba Kut – Ziris adrindelobas daadasturebs,<br />

maSin quTaisis saxeli semantikuradac oqros sawmisis saxeliT aixsneba da am varaudiT<br />

berZnul wyaroebSi daculi toponomi Kuaia – Kuys da misi modifikaciebi tyavis anu sawmisis<br />

mxares, adgils aRniSnavs (xazi avtorisaa, b. cx.). misive TqmiT, am varauds TvalsaCinod uWers<br />

mxars Ku . Ziris Semcveli toponimis gavrcelebis farTo areali Zvel samyaroSi, amasTanave,<br />

yuradRebas ipyrobs is garemoeba, rom Cvens mier zemoT damowmebuli kut – Ziris <strong>saxelebi</strong><br />

Zveli kulturuli samyaros im punqtebs ewodebaT, sadac mesaqonleoba, gansakuTrebiT cxvris<br />

moSeneba iyo ganviTarebulio, dasZens mkvlevari [128,43].<br />

CvenTvis faseulia prof. a. uruSaZis zemore varaudi, kerZod is, rom Cveneulma<br />

lingvistur-etimologiurma quT/kut Ziris analizma, romelic eTnografiul masalebs emyareba,<br />

migviyvana im daskvnamde, rom quTaisIIkutaia toponimSi gamogveyo kut arqetipi.<br />

amrigad, kut Ziri uZvelesia, quT gviandeli, kut-is gadazrianebis Sedegad miRebuli<br />

kudkutquT. kut Ziri dResdReobiT SenarCunebuli da Semonaxulia <strong>qarTuli</strong> enis<br />

dasavlur kiloebSi, (imerulSi, gurulSi), megrul da svanur enaSi: kutIIkutu, kuta. kuta –<br />

mamakacis sasqeso aso (ufro bavSvisa).<br />

SeiZleba davaskvnaT: falosis kulti Zvel warmarTul, qristianobamdel samyaroSi<br />

didad gavrcelebuli iyo. falosi im dros adamianisa da dedamiwis gamanayofierebel RvTaebas<br />

warmoadgenda, romelsac xSirad qalis sxeuliT da mamakacis asoTi aqandakebdnen.<br />

Zvel saqarTveloSic, sameurneo wlis brunvasTan dakavSirebiT imarTeboda sameurneo<br />

dReobani, maTgan gamoirCeoda gazafxulis dReoba, romelsac gasceniurobis gamo aRniSnavdnen<br />

karnavaliT, niRbebiT, ferxulebiT da erotikuli orgiazmiT. aseTi ferxulebi Tu ferxulis<br />

Semcveli xalxuri dresaswaulebi da TamaSobani me-19 saukunemde SemorCa saqarTvelos. mag.,<br />

foTliT cekva (guriaSi), adrekilai, saqmisaÁ, muryvamoba (svaneTSi), berikaoba, yeenoba da misT.<br />

cxadia, zemore ritualis da TamaSobebis (romlebic meore aTaswleulSi Cv. w. aRricxvamde<br />

47


ase fragmentuli ar iyo) droindelia falosis kultic, kutIIkutuIIkutaia sityvebi da qalaq<br />

quTaisis dRevandeli saxelwodeba imdroindelia, roca gamravleba-ganayofierebis<br />

RvTaebisaTvis specialuri taZrebi iyo agebuli.<br />

rogorc Cans, kutIIkuta, kutaia Zvel qarTvelur samyaroSi falosis kultis aRmniSvnel<br />

leqsemaTa rigs ganekuTvneba. sxva sityvebiT rom vTqvaT, kudiIIkuda kutIIkutuIIkuta<br />

gadmonaSTia Zveli qarTveluri sakulto warmarTuli ritualisa, romelic erTdroulad<br />

gamoxatavda gamravleba-ganayofierebis, baraqasa da msxvilfexa saqonlis moSenebas, siuxves.<br />

CvenTvis amitomac Rirssacnobia prof. a. uruSaZis zemore varaudi; kutIIkutuIIkutaIIkutaia<br />

saqonlis gamravlebis, ganayofierebis, siuxvis mfarveli RvTaebis rituals boslobas (res.<br />

kotroba, bosla – kotras) ukavSirdeba [132].<br />

kutaiaIIquTaisi erT-erTi uZvelesi toponimia ara marto saqarTveloSi, aramed mTel<br />

msoflioSi.<br />

m) Cxari<br />

Cxari mdebareobs Suagul imereTSi, kolxeTis dablobis ukidures aRmosavleTi nawilis<br />

gorak-borcvian zolSi, zRvis donidan 180-400 metris simaRleze (zogierTi adgilis simaRle<br />

500 metrs aRemateba), umaRlesi wertili 584,7 m-ia sof. gognisaken mimavali gzis marcxena<br />

mxareze, xolo udablesi wertili mdinareebis Cxarasa da Crdilo Cxaras SesarTavTan-179,3 m.<br />

regionis saSualo simaRle 268,8 m-ia.<br />

soflisa da misi midamoebis mdebareoba zemo da qvemo imereTis gardamaval zolSia.<br />

ufro swori iqneba Tu vityviT, rom igi Sua imereTSia moTavsebuli. Tumca, gasuli saukunis<br />

presis mixedviT Cxari zemo imereTSi moixseneba. sabWoTa wlebSi damkvidrda Sexeduleba,<br />

romlis mixedviT Cxari qvemo imereTSia moTavsebuli. miuxedavad amisa, qvemo da zemo imereTs<br />

Soris mkveTri sazRvari ar arsebobs da igi pirobiTad aris aRebuli [115,44].<br />

Cxari, rogorc toponimi da rogorc dasaxleba, erT-erTi uZvelesia saqarTveloSi. n.<br />

berZeniSvilis azriT, sazogadoebis ganviTarebis erT-erT safexurze Cxari mRvimes, cixes, dabas<br />

niSnavda. sxva<strong>gvar</strong>ad, misive sityvebiT rom vTqvaT, "cixe" moRobili Tu "meseri" - iyo goris<br />

umTavresi komponenti (da SesaZlebelia erT-erTi Sinaarsic). am Sinaarsis mowmobaa, erTis<br />

mxriT, jixa, meores mxriT, Cixi (yvela es Cxari, saCxere, Cixori, Cixa, Cxeri "cixes niSnavs"<br />

[116]. cixe Zvelad, SesaZloa, sam<strong>gvar</strong>i masalisagan mzaddeboda: 1. cixe Tixisagan - zRude,<br />

zRuduri; 2) cixe xisagan - jixa, jixuri (Cixeri); 3) cixis saxeobis mesame variantad miCneulia<br />

gora - qori - saxli (teqnikuri SinaarsiT). amrigad, rogorc fiqroben, cixisagan miviReT<br />

saxli, xolo gorisagan qori, <strong>gvar</strong>i, "saxli”,' rac "cixis" socialuri Sinaarsis ganviTarebis<br />

dasrulebad esaxebaT [115,5]. n. berZeniSvilis zemoTqmuls iziarebs da avrcobs k. xaraZe. misi<br />

azriT, "Cxari, saCxere, Cixa, Cixori, Cxeri da sxva saxelwodebani sakmaod adre unda<br />

warmoSobiliyo, romelTac erTi da igive safuZveli gaaCniaT. ufro metic, imereTisagan<br />

daSorebul regionebSic aris msgavsi <strong>saxelebi</strong> dadasturebuli - Cxaruli (Cxarauli) -<br />

cxinvalis raionSi, Cixo-aspinZis raionSi, Cxarula-axalqalaqis raionSi, CixareSi-lentexis<br />

raionSi da sxva. , xolo saxelwodeba Cxari (Caxari) cixesamagres erqva afxazeTSi, romelsac<br />

VI s. avtori agaTia sqolastikosi ixsenebs. misi sityviT, mas "ZvelTaganve ewodeboda Cxari<br />

anu Caxari da metsaxelad "rkiniscixe" erqva. es ki IX s. moxseniebuli aqvs agreTve Teofane<br />

JamTaaRmwerels, rogorc afxazeTis mxaris erT-erTi umniSvnelovanesi punqti. es istoriuli<br />

cixesimagre amJamad Cxalis anu CxalTis saxeliTaa cnobili gulrifSis raionSi [115,6].<br />

zemore toponimebi lingvisturadac did siaxloves amJRavnebs. Cxari<br />

(Cixari)CxaliCxalTa. CxalTa-Si -Ta mr. ricxvis niSania, l ki r-s saxenacvali:<br />

CxariCxali, magram Cxari fonetikurad arc megrul-kolxuria da arc <strong>qarTuli</strong>, igi<br />

gardamavali safexuri unda iyos (Tu n.berZeniSvilis axsnas gaviziarebT Cxar-is cixe sityvidan<br />

momdinareobis Sesaxeb): <strong>qarTuli</strong> cixe, megruli jixa, (kanonzomieri Sesatyvisoba cj)CixeCixa,<br />

Tu es marTlac asea, maSin axsnas moiTxovs Cxar-Si ar bolosarTis arseboba.<br />

_ar svanur enaSi axlac mr. r. niSania (Sdr. 'baC. "qvabaCÂr="qviani adgili", "qvanari".<br />

48


amrigad, Cxar'SesaZloa "gasvanurebuli" toponimia (rac marTlac araa gamoricxuli, radgan<br />

svanTa winaprebs Zvelad, Cv.w.aR-mde dasavleT saqarTvelos mTel teritoriaze (guria, aWara,<br />

imereTi, raWa-leCxumi..) unda ecxovraT. rac Seexeba Cxarisagan warmomdgar Cxal da CxalTa-s,<br />

rogorc Cans, droTa viTarebaSi, Cxariseuli –ar sufiqsis funqcia (mravlobiToba-krebiTobis<br />

gamoxatva) dakargula, an, sxva sityvebiT rom vTqvaT, ar bilosarTi Sezrdia saxelur Zirs,<br />

ris gamoc sityva-toponims xelaxla darTvia Ta mravlobiTobis aRmniSvneli sufiqsi, romelic<br />

qarTul-qarTvelur toponimiaSi mravladaa Semonaxuli (mcxeTa, Sdr, xancTa, bakTa, gudauTa<br />

da misT.).<br />

miuxedavad Cveneuli lingvisturi axsna-procedurisa, Cxar toponimis cixejixa-sgan<br />

warmomavloba mainc problematuri gvgonia, Tumca Cxaris cixejixaCixa-sgan momdinareobas<br />

(aseve Cxeris cixe (cixis cixe??! b. cx.), saCxere....) asabuTebda s. kakabaZec [117]. rogorc<br />

zemoT vaxseneT, am axsnas, TavianTi "dasabuTebiT", gvTavazobs n. berZeniSvili da k. xaraZec.<br />

zemoT dasaxelebul avtorTagan gansxvavebulia z. WumburiZis axsna. misi TqmiT, "am<br />

sityvas qarTulSi ramdenime<strong>gvar</strong>i mniSvneloba aqvs. is niSnavs meCxers (e.i. araxSirs, Txlad<br />

amosuls, niSnavs abreSumis uvargis parksac. TuSur kiloSi Cxari hqvia Wirxls, Cxari ixmareba<br />

zogjer xmauris, Cxrialis, CxaraCxuris aRsaniSnavad ("vefxistyaosanSia": "gaxda abjrisa<br />

Cxaria” e.i. abjris saomari aRWurvilobis Cxaruni gaismao, amaTgan geografiul saxels<br />

yvelaze metad udgeba pirveli mniSvneloba - "meCxeri" [118]. z. WumburiZis axsnas ar iziarebs<br />

k. xaraZe, romlis mtkicebiT "Cxaris geografiuli, miT umetes, istoriuli mdgomareoba da<br />

mdebareoba ar iZleva aseTi axsnis SesaZleblobas. igi Tavdapirvelad oqonis seris midamoebSi<br />

yofila gaSenebuli, sadac uxvad iyo gavrcelebuli didi zomis mcenareebi, maT Soris<br />

mesameulis periodis reliqturi mcenare uTxovari, romlis aTaswlovani koromi oqonis serze<br />

amJamadac SemorCenila. gadmocemiT oqonis seris gadaRmac iyo dasaxleba Cxaris<br />

saxelwodebiT, romelTac q. CxarSi Camosvlamde unda gadaevlo tye, XIX s. aqedan q. CxarSi<br />

Camosaxlebula mosaxleoba, oqonas goraze darCenilia Zveli cixis nangrevebis naSTi [115].<br />

Cxari, k. xaraZis dakvirvebiT, Tavdapirvelad oqonis kirqviani seris midamoebSi unda yofiliyo<br />

gavrcelebuli, rasac adasturebs arqeologiuri Zeglebi [115].<br />

mogvianebiT, anu Sua saukuneebSi, Cxarma ufro farTo areali SeiZina, Cxaris adrindel<br />

lokalur sazRvrebs gascda. igi erqva teritorias md. Cxaras auzSi. "Cxaris qveyana" ki,<br />

rogorc miuTiTeben, warmoadgenda mxares, romlis centrSi unda yofiliyo "Cxaris patroni" -<br />

argveTa-raWis mmarTveli. TviT md. Cxarasa da Crdilo Cxaras saxeli dasaxlebuli punqtebis<br />

mixedviT aris Serqmeuli. 1930 wlis administraciul-teritoriuli dayofis mixedviT Cxaris<br />

sadabo sabWoSi Sedioda Cxari bosela, Cxari eweri, Cxari macxovari (oqtomberi), Cxari oqona,<br />

daba Cxari, agreTve zeda alisubani, qveda alisubani, TxilTawyaro, gogni, zarnaZeebi,<br />

maCitauri. amJamad Seqmnilia damoukidebeli sakrebuloebi - alisubnis, gognis. siqTarvis<br />

sakrebuloSi Sevida Cxareweri, danarCens Camoscilda win mdgari saxelwodeba Cxari,<br />

oqtomberi darCa Cxaris sakrebuloSi, oqona "gadavida" Zevris sakrebuloSi, bosela axali<br />

Terjolis sakrebuloSi. amrigad, rogorc k. xaraZe daaskvnis, Cxaris sadabo sabWos 1930 wlis<br />

Semdeg mxolod erTi sofeli, ufro sworad, ubani SemorCa, nacvlad TerTmeti dasaxlebuli<br />

punqtisa [115,8].<br />

zemoT naxseneb toponimebs unda davumatoT geografiuli saxelwodeba Zveli Cxari,<br />

romelic nasoflaria da oqonis seris gadaRma mdebareobs [115,100].<br />

Znelia imis Tqma, konkretulad, rodis, romel saukuneSi daarsda Cxari, Tumca pl.<br />

ioselianis gamokvleviT igi leon pirvel _ afxazTa mefis mier 797 welsaa daarsebuli [119],<br />

rac araa gaziarebuli specialur literaturaSi. rogorc aRniSnaven, am mosazrebis<br />

sawinaaRmdegoa Cxaris arqeologiuri gaTxrebi, sadac meore saukunis nivTmtkicebebia<br />

mikvleul-aRmoCenili [115,8].<br />

marTlac, Cxari ZvelTaZvelia, mraval aTaswleuls iTvlis, Tumca istoriul wyaroebSi<br />

igi Cveni welT aRricxvis adreul saukuneebSia moxseniebuli.<br />

Cxari naxsenebia levan dadianis xonis wm. giorgis xatis warweraSi, romelic 1636 wliT<br />

TariRdeba; “Cven xelmwifeban: dadianman: patronma: levan: mas Jamsa: odes: SevebeniT: baRdads:<br />

49


mefes: giorgis: da: kaxs: batonsa: Teimurazs: da: gagvemarjua: ZlierebiTa: SeniTa: Tavad: mefe:<br />

xelT: dagurCa: da srulobiT: imerelni: da: kaxni: darbaiselni: zogni: xelT dagurCa: da<br />

zogni: gardaixvewnes: kaxi: mefe: Teimuraz: da: mefis: Svilebi: aleqsandre: da mamuka: amave:<br />

Jamsa: avhyareT qalaqi Cxarisa: da CavasxiT: zugdidsa: aRvaSeneT: da: gavawyeT: qalaqi: ruxisa”<br />

(ix. e. TayaiSvili, Zveli saqarTvelo, t. III. 276.)<br />

aRsaniSnavia, rom am droisaTvis (me-17 s) Cxari qalaqadaa moxseniebuli. xolo Cxarelebi,<br />

iq mosaxle adgilobrivi mkvidrni, samegrelos mTavars Cxaridan samegreloSi, zugdidsa da<br />

ruxSi Causaxlebia. aseTi “migraciebi” adre, cxadia, iSviaTi ar iyo.<br />

aqve davZenT, rom Cxari Semdgom matianeSi sofladaa moxseniebuli. Cxarelebs, Cxaris<br />

eklesiis mrevls SesaniSnavi sityva-qadageba uZRvna imereTis episkoposma gabrielma me-19-e s-is<br />

70-ian wlebSi [113, 466-769].<br />

Cveni azriT, Cxar toponimi “megruli” gaxmovanebisaa. misi <strong>qarTuli</strong> Sesatyvisi unda<br />

yofiliyo Cxer(a). Cxera ki niSnavs :Cxaruns, Cxrials (qegl.), Cxeri ki “baZgs”; amrigad,<br />

Cxera||Cxari. Cxari, Teimuraz bagrationis ganmartebiT, “Cxarania, abjari, ese igi iaraRi, anu<br />

saWurveli rom erTmaneTs moxvdeba da xmas gamoiRebs, daCxarundeba [80]: wylis Cxeras rom<br />

gaigonebs (rusud. 33,25). Zvel qarTul werilobiT ZeglebSi Cxera, daCxera “damtvrevas”<br />

niSnavs, xolo daCxerili “gantexils” [66].<br />

Cxera||Cxar Ziris SekumSuli saxea Cxr, romelic Cxrial-Si gvaqvs [107,5], vfiqrobT, ar<br />

aris moulodneli, rom Ziri xmabaZviT leqsemad gamovacxadoT, Sdr. Cxara-Cxuri, Cxaruni,<br />

Caxriala, xriali, Cqeri, Cqriali, Cqro [108,108-112].<br />

Cxer <strong>qarTuli</strong> gaxmovanebis Ziri, Semounaxavs zemoimerul toponims saCxeres, rac Zvelad<br />

niSnavda “saCxere adgils”: sa-Cxer-e. sa-e cirkumfiqsi daniSnulebis Sinaarsis Semcveli<br />

sawarmoebelia, iqve, istoriulad, arsebobda Cxeri, rogorc toponimi. swored aqedanaa<br />

nawarmoebi zemoimereTSi hidronimi, anu mdinaris saxeli Cxerimela (Camouvlis xaragaulis<br />

raions da uerTdeba md. Zirulas, es ukanaskneli ki yvirilas).<br />

aq mosaxle glexebi Seswira Tamar diasamiZem gelaTis wminda giorgis eklesias (1584. Sd-<br />

2903) [15-250].<br />

Cxari, Cxareli araiSviaTad naxsenebia qarTul istoriul sabuTebSi, mag, . . . TiTo sasuqi<br />

qaTami marTebs CxarelTaÁ (afxaz. davT. gv.4); amas garda Segviwiravs Cxars gamrekelaSvili,<br />

amas marTebs oTxi marCilis sanTeli, ori marCilis sakmeli (das. saqarT. saekl. sab. 1740-1750<br />

ww. gv. 161).<br />

Cxar toponimze –a sufiqsis darTviT nawarmoebia mdinaris saxelwodeba Cxara, romelic<br />

Cxarsa da alisubans Camoudis. es hidronimic moxseniebulia istoriul dokumentebSi. mag.,<br />

Cxara naxsenebia bagrat mefis sabuTSi, romelic man uboZa arjevan avSandaZes satyismcvelod<br />

adgili skandasa da gogs daRma, iq sadac Zevris-wyali erTvis yvirilas, fisisans da Cxaras<br />

(1452. Sd-521).<br />

rogorc cnobilia, a (aseve –ula) hidronimebis sawarmoebeli bolosarTia da Cxarac am<br />

SemTxvevaSi Cxar toponimisgan momdinareobs.<br />

Cxaris Sesaxeb vrclad msjelobs k. xaraZe. davimowmebT mkiTxvelisaTvis saintereso<br />

amonaridebs mkvlevaris wignidan: ,,XV saukunis (1452 w.) sabuTSi naTqvamia: ,,bagrat mefem<br />

(bagrat VI, imereTSi bagrat II. bagrationTa imereTis Stos warmomadgeneli – k.x.) uboZa<br />

arjevan avSandaZes satyismcvelo adgili skandisa da gogs daRma, iq sadac Zevriswyali erTvis<br />

yvirilas, fisisansa da Cxaras”. es aris Cxaris pirveli literaturuli dadstureba.<br />

1489 wlidan imereTi sabolood Camocilda qarTlis samefos. konstantine mefe<br />

iZulebuli gaxda imereTis mefes dazaveboda 1491 wels.<br />

XVI saukunis damdegisaTvis saqarTvelos erTiani saxelmwifo sabolood dairRva<br />

aleqsandres Zis gamefebis ramdenime Tvis Semdeg, 1510 wlis Semodgomaze osmalTa didi jari<br />

sulTanis memkvidris selimis meTaurobiT moulodnelad samcxisaken daiZra. yvaryvare aTabagi<br />

morCilad miegeba mters da zekaris uReltexiliT imereTSi gadmouZRva.<br />

Turqebma dalaSqres qvemo imereTi da swrafad ukan dabrundnen, radgan axlovdeboda<br />

zamTari.<br />

50


am garemoebis gamo da 1614-1617 ww. Sahabasis gamanadgurebeli Semosevebis Sedegad<br />

dasavleT saqarTveloSic SeimCneoda saqalaqo cxovrebis dacema-daqveiTeba. quTaisis Semdeg aq<br />

patara qalaqebsa da savaWro dabebs warmoadgenda Cxari, Cixori da sxv.<br />

samcxeSi osmalTa momZlavrebis periodSi ,,Cxaris mxares” modioda da saxldeboda<br />

samxreT saqarTvelodan ltolvili mosaxleobis nawili, romelTac Tan mohqonda<br />

materialuri da sulieri kulturis Zeglebi da ifaravdnen aqaur eklesia-monasterSi. amis<br />

magaliTebic SemorCenilia.<br />

gvian SuasaukuneebSi, saqarTvelos sxva kuTxeebis msgavsad, qvemo imereTSic warmoiSva<br />

saTavadoebi. XVIII saukuneSi sporadulad wvrili saTavadoebic warmoiSoboda, romelsac<br />

umetesad imereTis mefe qmnida romelime Zlier mowinaaRmdegesTan brZolis gasaadvileblad.<br />

imereTis mefisa da Tavadaznaurobis garda didi raodenobiT flobda adgil-mamulebs da<br />

yma glexebs eklesia, metadre iseTi Zlieri sasuliero feodaluri erTeuli, rogoric<br />

gelaTis monasteri iyo. 1584 wlis sabuTSi naTqvamia, rom Cxaris aq mosaxle glexebi Seswira<br />

Tamar diasamiZem gelaTis wminda giorgis eklesias (masalebi . . , gv.250), 1586 wels<br />

sakaTalikozo davTriT (gelaTis wm. giorgis) ki yma 3 komli abulaZe, 2 komli<br />

livlivaSvili, 3 komli avJandaZe, 1 komli daviTaSvili, 1 komli saxeCiZe, 1 komli yivCayiZe,<br />

1 komli margvelaSvili, 1 komli zabuqiZe (kakabaZe),1921). 1819 wels iqve aris 3 komli<br />

abulaZe, 2 komli abJandaZe, 1 komli daTuaSvili, 1 komli gabriCiZe (iqve, gv. 66). quTaisis<br />

saxelmwifo muzeumis xelnawer fondebSi didi raodenobiTaa daculi Sewirulobis wignebi,<br />

romlebSic moxseniebulia CxarSi mcxovrebi araerTi pirovneba.<br />

aRsaniSnavia, rom Cxaris mcxovrebni miwerili iyo sxvadasxva saydrebze. ase magaliTad,<br />

ekuTvnoda: quTaisis saydars, gelaTis saydars, Cxaris wm. giorgis eklesias da sxv. Cxaris wm.<br />

giorgis eklesiasTan yofila samRebro, romelic 1818 wels ijariT gauciaT, erTi wliT 950<br />

maneTad, saidanac naxevari eklesiis iyo. 1825 wels sagenaTlo ymebis miwaTmflobeloba CxarSi<br />

Seadgenda 22 komls (83 suli), 219 qceva (sazomad iyenebdnen XIX saukunis imereTSi, udrida<br />

900 mxars, an 3600 m 2 -s) saxnavi miwiT. aRsaniSnavia, rom saeklesio ymebi gadasaxadebs SromiT,<br />

produqtadi, fuladi rentis saxiT ixdidnen. magaliTad, 1787 wliT daTariRebuli sabuTis<br />

mixedviT Cxareli glexebis berikela da gabriela zarnaZeebis valdebulebaTa Sesaxeb<br />

naTqvamia: marTebT ,,begara cxra Tormetiani Rvino, ori foxali (Rvinis sawyao, imereTSi 6<br />

litri – k.x.) puri, ori foxali qeri, ori qaTami, erTi sabaziero da saSobao dedali da<br />

ZRveni (kakabaZe, 1921, gv. 89). basila zarnaZesa da mis Zmas miqelas ki emarTaT: ,,begara<br />

TxuTmeti Tormetiani Rvino, erTi kodi (marcvleulis sawyao, sxvadasxva saukuneSi<br />

gansxvavebuli iyo, XVIII saukuneSi igi 30-34 kg-s udrida – k.x.) puri, erTi kodi Romi, erTi<br />

kodi qeri, sami qaTami, saSobao dedali, ZRueni da sami dRis sefoba” (iqve). xolo sexnika<br />

zarnaZes da vinme goniCkas valdebuleba imave dokumentSi asea gansazRvruli: ,,Tormeti<br />

koka (siTxis sawyao, romelic sxvadasxva kuTxeSi gansxvavebuli iyo, litris zrdis gamo<br />

saukuneTa manZilze kokis tevadoba izrdeboda. XVI-XVII saukuneebSi dasavleT saqarTveloSi<br />

koka udrida 50 litrs, XVIII saukunis kokis tevadoba 12 litriani iyo – k.x.). Rvino, ori<br />

foxali puri, ori foxali qeri, ori foxali Romi, sami qaTami, saSobao dedali da ZRueni,<br />

aTi Sauri saklavi da sami dRis sefoba” (iqve). rogorc Cans, pirvel SemTxvevaSi saqme gvaqvs<br />

mxolod produqtad rentasTan, meore SemTxvevaSi – SromiT da priduqtad rentasTan da<br />

mesame SemTxvevaSi – SromiT, produqtad da fulad rentasTan. aRniSnuli sabuTebiT isic<br />

irkveva, rom XVIII saukuneSi CxarSi mohyavdaT Romi, qeri, xorbali da sxv. marcvleuli.<br />

garda amisa, afxazeTis sakaTalikozo didi iadgaris erT-erTi minaweri, romelic svimon<br />

imerTa mefes ekuTvnis (1700 – 1702 ww.): ,,gkadreT da SemogwireT Sen saSinelsa biWvintvisa<br />

RvTismSobelsa Cven mefeT-mefeman svimon Cxars oqonis saydari, misis garSemo adgilebiT Cvenis<br />

sulis saoxad” (kakabaZe, 1925, gv. 194 ).<br />

XVI-XVIII saukuneebSi imereTis mosaxleobis ZiriTadi masa yma-glexoba iyo. XVII<br />

saukuneSi igi oTxi socialuri fenisagan – azatTa (Tavisufali, saSualo da wvrili<br />

miwaTmflobelebi), mebegre glexTa, msaxurTa da mojalabeTagan (yma glexTa umdablesi<br />

socialuri kategoria) Sedgeboda.<br />

51


qalaqebis mosaxleobis did umravlesobas vaWrebi, xelosnebi da saqonlis wvrili<br />

mwarmoeblebi Seadgendnen. vaWar-xelosnebis ZiriTadi masa Yymur damokidebulebaSi iyo<br />

mefesTan, eklesia-monastrebTan da saerTo feodlebTan.<br />

rogorc wyaroebidan irkveva, da zemoTac aRiniSna, Cxarsa da, saerTod, imereTSi<br />

ZiriTadi marcvleuli kultura Romi iyo. TviT vaxuSti ,,saqarTvelos geografiaSi” wers,<br />

rom imereTSi sTesen ,,Romsa friad mravlad da gamoizrdebianc miT” (gv. 146), agreTve, ,,sxvaTa<br />

marcvalTa simravleni imyofian” (iqve). Romis garda aq mohyavdaT xorbali da qrTili. XVII<br />

saukunis damdegs dasavleT saqarTveloSi Savi zRvis samxreT sanapiroze mosaxle<br />

qarTvelebisagan Semovida simindi.<br />

garda amisa, CxarSi da, saerTod, imereTSi soflis meurneobaSi mebaReoba-mevenaxeobas<br />

mcire adgili ar eWira. zemoT aRniSnul dokumentebSi CxarSi dasaxelebulia begrad ,,cxra<br />

Tormetiani Rvino”, ,,Tormeti koka Rvino”. aq ayenebdnen ,,karg”, ,,msubuq”, ,,mxne-gemoian<br />

Rvinoebs”. mevenaxeobis ganviTarebaze migviTiTebs XVII saukunis frangi mogzauri Jan Sadenic,<br />

romelic 1672 wlis 23 dekembers wers: ,,mTidan erT Tvalgauwdomel mSvenier vakeSi CavediT<br />

da sofel sazanoSi davbinavdiT . . .Zalian nayofieri da mSvenieri vakea: mSvenieris wylebiTac<br />

irwyveba. vake samegrelomde Casdevs. es umSvenieresi mxarea imereTisa. mTebi, romliTac es vake<br />

SemozRudulia, tyiT da soflebiT aris dafaruli. am mTebis niadagi umetes nawilad advilia<br />

dasamuSaveblad: aq mravlad aris gaSenebuli venaxi”. vaxuSti bagrationi aRniSnavs:<br />

,,walkotni (xexilis baRi – k.x.) ara arian aqa, aramed venaxis kidurTa xilni mravalni<br />

amisaTÂs, rameTu tyeTa Sina mravlobs yovelni . . agreTve mtilovanni (bostneuli – k.x.)<br />

yovelnive . . (gv. 146). garda amisa, yofila ganviTarebuli mesaqonleoba.<br />

XVI-XVII ss. qalaqebis mosaxleoba mcirericxovani iyo. mudmivma omianobam da misma<br />

Tanamgzavrma epidemiam mosaxleobis mniSvnelovani nawili fizikurad gaanadgura da bunebrivi<br />

zrda SeCerda. gansakuTrebiT XVII saukuneSi CxarSi mosaxleoba katastrofulad<br />

Semcirebula. es mas Semdeg momxdara, rac levan II dadianma araerTgzis dalaSqra imereTi da,<br />

kerZod,Cxari. sabediswero aRmoCnda CxarisaTvis imereTis mefis giorgi III-isa da levan II<br />

dadianis piradi mtroba. erT-erTi laSqrobis dros samegrelos mTavarma gadawva Cixori,<br />

daangria Cxari, miwasTan gaaswora soflebi. 1646 wlis TebervalSi samegrelos mTavars<br />

nadavlad Cxaris vaWrebi auyria 4-5 aTeuli komli (daaxloebiT 350-400 suli) da ruxs<br />

dausaxlebia, raTa iq vaWroba ganeviTarebina. am movlenas ar SeiZleba Tavisi uaryofiTi<br />

gavlena ar moexdina Cxaris Semdgom ganviTarebaze. yvelaferi es moTxrobilia iloris wminda<br />

giorgis xatis warweraSi” [115,46-49].<br />

n) winandali<br />

zarnaZeebi, rogorc CvenTvis cnobilia, kaxeTis am sofelSic cxovroben. safiqrebelia,<br />

isini sofel alisubnidan (imereTidan) iyvnen warmoSobiT. rac Seexeba sityva winandlis<br />

etimologias, misi aRnagoba-warmomavloba CvenTvis ucnobia. ramdenadac CvenTvis cnobilia,<br />

specialur literaturaSi masze jer aravis gaumaxvilebia yuradReba. amrigad, winandali<br />

toponimis mniSvnelobis dadgena specialur kvlevas moiTxovs (winandali=wina andaliII wina<br />

andeli?). Sdr. andi, andieli, andiuri ena (erT-erTi tomi da ena daRestanSi). Sdr. yvar-el-i<br />

(sofel yvaradan gadmosaxlebuli, yvara sofeli iyo fSavSi). winandaliIIwinandeli ,,wina<br />

andidan gadmosaxlebulni”?<br />

ZiriTadi daskvnebi<br />

zemoTqmulis safuZvelze SeiZleba davaskvnaT:<br />

1. zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxeli zar, zarina arqauli formisagan momdinareobs;<br />

2. zarna||zarina Zvelad metsaxeli yofila;<br />

3. zarna, zarzma||*zarzmna geografiuli saxelisagan miRebulad SeiZleba davsaxoT;<br />

52


4. zar arsebiTi sazogado saxelisagan warmoiSva sxva <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>c: zaraZe, zariZe,<br />

zariaSvili;<br />

5. zarina||zarna,zara metsaxeli, rogorc Serqmeuli saxeli, albaT mnaTes, zaris<br />

mrekels, mezares, Zlieri xmis-zaris mqones niSnavda;<br />

6. zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxeli saeklesio wodebis msaxurTaA ricxvs ganekuTvneboda.<br />

bolosityvaobis magier<br />

rogorc davrwmundiT, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>s kvleva marTlac urTulesi saqme yofila.<br />

miuxedavad imisa, rom zarnaZe <strong>gvar</strong>-saxelis Sesaxeb bevri ram moviZieT da gavarkvieT, mainc am<br />

<strong>gvar</strong>-saxelis saboloo mecnieruli daskvnisagan Tavs vikavebT, radgan istoriulwyaroTmcodneobiTi<br />

`mwiri~ monacemebi <strong>gvar</strong>Ta warmomavlobaze ar iZleva saboloo daskvnis<br />

gamotanis saSualebas. Cven imedi gvaqvs am mxriv saeklesio sabuTebisa da Canawerebisa (Tu ki<br />

ram arsebobs...). samomavlo kvleva-Ziebam iqneb ufro meti safuZveli mogvces imisa, rom<br />

gadaWriT iTqvas yovelive <strong>gvar</strong>-saxel zarnaZis warmomavlobisa da zarnaZeTa ZirZveli<br />

sacxovrisis, maTi migraciis Sesaxeb.<br />

HHtp.vt<br />

D ghtlsleotv nhelt^ gjcdzotyyjv uhepbycrbv afvbkmysv bvtyfv^ c njxrb<br />

phtybz extyjuj^ lftncz rhfnrbq fyfkbp &&&yfexys[ dpukzljd^ jnhf;tyys[ d<br />

jnltkmys[ bplfybz[ b c,jhybrf[ ( I& Rbnjdfyb^ V& Xe,byblpt^ P&<br />

Rfgbfyblpt^ N& Vb,xefyb^ Y& L;jvblfdf b lh)&<br />

Dj dnjhjq xfcnb rybub fdnjh hfccvfnhbdftn djghjcs ghjbc[j;ltybz^<br />

pfhj;ltybz (bc[jlyjcnb) cj,cndtyys[ bvty b ghjpdbo k.ltq&<br />

Chtlb yb[ ujdjhbncz j ghjbc[j;ltybb afvbkbb Pfhyflpt& Rfr dszcybkjcm^<br />

^^Pfhyflpt# gj cdjtq ajhvt fh[fbxtcrjuj ghjbc[j;ltybz&<br />

D Pfhyflpt rjhtym - pfh - (rjkjrjk) yfhbwfntkmyjt bvz^ f yf (na)<br />

evtyibntkmyj - kfcrfntkmysq ceaabrc &<br />

Pfhyf||Pfhbyf (zarnaIIzarina) d cnfhbye ,skj ghjpdbotv& Yt bcrk.xtyj^<br />

xnj d Pfhyflpt #Pfhyf# ghjbc[jlbkj jn Pfhpvf^ utjuhfabxtcrjuj yfpdfybz&<br />

Pfhpvf||*Pfhpvyf dshf;fkj djc[dfktybt


2. arn. Ciqobava. YY Vfhh& Uhfvvfnbrf lhtdytkbnthfnehyjuj uhepbycrjuj zpbrf&<br />

Vfnthbfks gj zatnbxtcrjve zpsrjpyfyb. { II & Ktybyuhfl^ 1925 (recenzia). daibeWda<br />

krebulSi. mimomxilveli, saqarTvelos saistorio da saeTnografio sazogadoebis<br />

organo. I. tf., 1926.<br />

3. arn. Ciqobava, enaTmecnierebis Sesavali, Tb., 1952.<br />

4. a. SaniZe, anton I-is gavlena saliteraturo qarTulze da Zveli <strong>qarTuli</strong> enis<br />

Zeglebis viTareba axali aRTqmis wignebis gamocemebSi. dabeWdilia krebulSi: Tbilisis<br />

saxelmwifo universitetis Zveli <strong>qarTuli</strong> enis kaTedris Sromebi. 9, mieZRvna<br />

akademikos niko maris xsovnas misi dabadebis asi wlis Tavze (1864-1964), a. SaniZis<br />

redaqciiT, Tb., 1964.<br />

5. S. kitovani, didi saunjis saidumlos patara gasaRebi, Tb., 1990. gamomcemloba<br />

“saqarTvelo”, wigns mecnier-redaqtori ar hyavs.<br />

6. m. neSumaSvili, istoria da uflis Rimili, gamomcemloba “leTa”, 1997. samwuxarod,<br />

daviwyniaT wignis gamocemis adgili, Tbilisi Tu?<br />

7. “damarxul ars enai <strong>qarTuli</strong>”; mTeli kacobriobis, rogorc erTi kacis gazeTi #1,<br />

Tbilisi, redaqtori vladimer CubiniZe.<br />

8. vl. CubiniZe, saswauli, cira inwkirvelis redaqciiT, gamomcemloba “gea”, Tbilisi,<br />

1993.<br />

9. vl. CubiniZe, WeSmariteba, levan babuxadias redaqciiT, sagamomcemlo firma “xati”,<br />

Tb. , 1996.<br />

10. guri otobaia, roki (romani), giorgi gaCeCilaZis redaqaciiT, gamomcemloba “merani”,<br />

Tb., 1998.<br />

11. z. qafianiZe, Sumerebis anbani, Tb., 1990. wigni uredaqtoroa.<br />

12. r. patariZe, <strong>qarTuli</strong> asomTavruli, pirveli gamocema, Tb., 1980.<br />

13. z. qafianiZe, kacobriobis pirveli anbani-Zveli aRmosavleTis samyaroseul<br />

civilizaciaTa saTave. T. mibCuani, meoce saukunis udidesi aRmoCena, Sumerul-<strong>qarTuli</strong><br />

(svanuri) paralelebi, akad. g. ciciSvilis redaqciiT, Tb., 1997.<br />

14. b. cxadaZe, afiqsuri sityvawarmoeba Zvel qarTulSi, sadisertacio naSromi<br />

filologiis mecnierebaTa doqtoris samecniero xarisxis mosapoveblad, manqanaze<br />

nabeWdi xelnaweri, Tb., 1989.<br />

15. masalebi saqarTvelos istoriuli geografiisa da toponimikisaTvis, wigni I. (X-XVII<br />

ss-is istoriuli dokumentebis mixedviT), gamosacemad moamzades z. aleqsiZem da S.<br />

burjanaZem, Tb., 1964.<br />

16. svaneTis werilobiTi Zeglebi II. epigrafikuli Zeglebi, teqsti gamosacemad moamzada,<br />

gamokvleva da samecniero-sacnobaro aparati daurTo v. silogavam. g. jiblaZis, n.<br />

SoSiaSvilis, m. CanTolanis redaqciiT, Tb., 1988.<br />

17. b. cxadaZe, qarTvelur (megrul-Wanur, svanur, qarTul) <strong>gvar</strong>-saxelTa istoriisaTvis,<br />

dabeWdilia wignSi: nikoloz jomidava, kolxuri (megruli), <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>, wigni I,<br />

prof. b. cxadaZis redaqciiT, Tb., 1996.<br />

18. T. mibCuani, dasavleT saqarTvelos qarTvel mTielTa eTnogenezis, gansaxlebisa da<br />

kulturis istoriidan, g. lorTqifaniZisa da a. onianis redaqciiT, Tb., 1989.<br />

19. b. cxadaZe, gur Ziris Semcvel saxelTa urTierTmimarTebisaTvis, dabeWdilia<br />

krebulSi: guria II. mxaris kvleva-Ziebis Sedegebi, vaJa sadraZis redaqciiT, Tb., 1997.<br />

20. n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sakiTxebi: masalebi saqarTvelos istoriuli<br />

geografiisaTvis, meore gamocema, d. berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1990.<br />

21. g. WeliZe, <strong>qarTuli</strong> folkloris saZireebi 4000 wlis win. Jurnali “xelxvavi”, #1,<br />

2000.<br />

22. g. WeliZe, <strong>qarTuli</strong> leqsis saTaveebTan. lile, Tksi folkloris kompleqsuri kvlevis<br />

samecniero centris konferenciis masalebi,I Tb., 2000.<br />

54


23. l. <strong>gvar</strong>amaZe, <strong>qarTuli</strong> sacekvao folklori, meore gamocema, rusulidan Targmnes,<br />

gadaamuSaves, Seavses, redaqcia gaukeTes da gamosacemad moamzades b. asieSvilma da o.<br />

ciciSvilma. Tb., 1997.<br />

24. r, WaniSvili, xalxuri qoreografiuli xelovneba moswavle axalgazrdobis aRzrdis<br />

samsaxurSi, prof. o. alaviZis redaqciiT, Tb., 2000.<br />

25. D& Y& Ltvby& Nfqys heccrjuj yfhjlf d gjbcrf[ bcnjrjd hecb^ V&^<br />

1999&<br />

26. n. jomidava, kolxuri (megruli) <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>,wigni I. prof. b. cxadaZis redaqciiT,<br />

Tb., 1996.<br />

27. n. jomidava, 3000 megruli <strong>gvar</strong>saxeli, prof. n. lemonjavasa da prof. b. cxadaZis<br />

redaqciiT, Tb., 2000.<br />

28. b. cxadaZe, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-saxelis CamoyalibebisaTvis, saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis macne, enisa da literaturis seria, #1, 1988.<br />

29. p. cxadaia, onomastikur terminTa ganmartebiTi leqsikoni, S. afridoniZis redaqciiT,<br />

Tb., 1988.<br />

30. b. cxadaZe, dialeqtologiuri rveulebi, #1. kaspis raioni, soflebi: kavTisxevi,<br />

Taladi, gudaleTi, Cawerilia 1973 wels.<br />

31. b. cxadaZe, dialeqtologiuri rveulebi, #2. Terjolis raioni, soflebi: televa,<br />

rufoTi, qveda sazano, alisubani, Cawerilia 1974 wels.<br />

32. p. guguSvili, demografiuli terminologiis sakiTxebi. dabeWd. wignSi: sociologiisa<br />

da demografiis problemebi, II. Tb., 1984.<br />

33. a. Rlonti, <strong>qarTuli</strong> leqsikologiis safuZvlebi, Tb., 1971.<br />

34. N& Uj,,c^ Extybt j ntkt& Bp,hfyyst cjxbytybz^ n&1& K&^ 1926&<br />

35. U& D& Ktq,ybw^ Yjdst jgbns j xtkjdtxtcrjv hfpevt^ V-K&^ 1936&<br />

36. F& C jrjkjd^ Heccrbt bvtyf b ghjpdbof d {VII dtrf^ Rfpfym^ 1891&<br />

37. b. cxadaZe, sakuTar saxelTa sufiqsuri warmoeba da kninobiTi sufiqsebi Zvel<br />

qarTulSi (monografia, manqanaze nabeWdi, 207 gv.) Tb., 1985.<br />

38. g. xornauli, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebis sakiTxi: onomastikuri krebuli, Tb., 1994.<br />

39. r. TofCiSvili, rodis warmoiqmna <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>, Tb., 1997.<br />

40. m. svaniZe, qarTvelebi TurqeTSi. ismeTzade doqtori mehmed arifi, <strong>qarTuli</strong> soflebi<br />

(TurqeTSi), c. abulaZisa da a. imedaSvilis redaqciiT, Tb., 1996.<br />

41. e. metreveli, masalebi ierusalimis <strong>qarTuli</strong> koloniis istoriisaTvis (XI-XVII ss.), i.<br />

abulaZis redaqciiT, Tb., 1962.<br />

42. <strong>qarTuli</strong> istoriuli sabuTebi (IX-XIII ss.), Seadgines da gamosacemad moamzades T.<br />

enuqiZem, v. silogavam, n. SoSiaSvilma, e. xoStariasa da n. SoSiaSvilis redaqciiT,<br />

Tb., 1984.<br />

43. tbeTis sulTa matiane, teqsti gamosacemad moamzada, gamokvleva da saZieblebi<br />

daurTo T. enuqiZem, Tb., 1977.<br />

44. z. WumburiZe, dedaena <strong>qarTuli</strong>, Tb., 1987.<br />

45. i. gagulaSvili, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebi, (ZiriTadi leqsikuri fondi), sakuTari <strong>saxelebi</strong><br />

(ebraul sakuTar saxelTa mcire leqsikoni), quTaisi., 1993.<br />

46. i. maisuraZe, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong> (saleqsikono bibliografiuli masalebi), S.<br />

ZiZiguris saerTo redaqciiT, Tb., 1981.<br />

47. i. axuaSvili, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong>, masalebi <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebis istoriisaTvis, a.<br />

silagaZisa da a. Rlontis redaqciiT, Tb., 1999.<br />

48. Cgbcjr rdfhnbhys[ ntktajyjd N,bkbcb^ N,&^ 1982&<br />

49. Tbilisis telefonebis wigni. Tb., 2000.<br />

50. gazeTi ,,meoTxe”, 17. 24. XI. 2000.<br />

55


51. a. silagaZe, a. TodaZe, <strong>gvar</strong>-<strong>saxelebi</strong> saqarTveloSi, Tb., 1997.<br />

52. a. Rlonti, sufsa-natanebis xeobebi. toponomikuri Ziebani, VIII, Tb., 1993.<br />

53. sulxan-saba orbeliani, Txzulebani oTx tomad, t, IV. avtografuli nusxebis<br />

mixedviT gamosacemad moamzada i. abulaZem, Tb., 1965.<br />

54. d. CubinaSvili, qarTul-rusuli leqsikoni. meore gamocema aRdgenili ofsetis wesiT.<br />

sastambod moamzada da winasityvaoba daurTo a. SaniZem, Tb., 1984.<br />

55. n. CubinaSvili, <strong>qarTuli</strong> leqsikoni rusuli TargmaniTurT, a. Rlontis redaqciiTa da<br />

gamokvleviT, Tb., 1964.<br />

56. vaJa-fSavelas mcire leqsikoni, Seadgina al. WinWaraulma, arn. Ciqobavas saerTo<br />

redaqciiT, Tb., 1969.<br />

57. p. gaCeCilaZe, imeruli dialeqtis saleqsikono masala, Tb., 1976.<br />

58. qarTul-azerbaijanuli leqsikoni, Seadgines n. nabisovma, v. jangiZem, s. suleimanovma,<br />

v. jangiZis redaqciiT, Tb., 1987.<br />

59. mz. andronikaSvili, narkvevebi iranul-<strong>qarTuli</strong> enobrivi urTierTobidan I. prof. g.<br />

axvledianis redaqciiT, Tb., 1966.<br />

60. r. RambaSiZe, <strong>qarTuli</strong> enis ingilouri kilos leqsikoni, akad. a. SaniZis redaqciiT,<br />

Tb., 1988.<br />

61. S. futkaraZe, Cveneburebis <strong>qarTuli</strong>, wigni pirveli, aziz axvledianis redaqciiT,<br />

baTumi, 1993.<br />

62. h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTvelur enaTa etomologiuri leqsikoni, prof. k.<br />

danelias redaqciiT, Tb., 1990.<br />

63. p.cxadaia, kolxuri zoonimiis masalebi. dabeWdilia wignSi: onomastika I. akad. S.<br />

ZiZiguris redaqciiT, Tb., 1987.<br />

64. g. eliava, megrul-<strong>qarTuli</strong> leqsikoni (masalebi), prof. k. danelias redaqciiT, Tb.,<br />

1997.<br />

65. a. liparteliani, svanur-<strong>qarTuli</strong> leqsikoni (Coluruli kilo), Tb., 1994.<br />

66. i. abulaZe, Zveli <strong>qarTuli</strong> enis leqsikoni (masalebi), Tb., 1973.<br />

67. z. sarjvelaZe, Zveli <strong>qarTuli</strong> enis leqsikoni (masalebi), Tb., 1995.<br />

68. v. beriZe, sityvis-kona imerul da raWul TqmaTa, sankt-peterburgi, 1912.<br />

69. v. somxiSvili, qsnis xeobis qarTluri, leqsika, toponimika (masalebi), teqstebi,<br />

cxinvali., 1981.<br />

70. g. bedoSvili, erwo-TianeTis toponimia, prof. a. kizirias redaqciiT, Tb., 1980.<br />

71. saqarTvelos ssr administraciul- teritoriuli dayofa 1987 wlis 1 ianvris<br />

mdgomareobiT. mexuTe gadamuSavebuli da Sevsebuli gamocema, Tb., 1987.<br />

72. p. cxadaia, samegrelos <strong>gvar</strong>ebi da <strong>gvar</strong>ovnuli dasaxlebani, Tb., 2000.<br />

73. B& Rbgoblpt^ Uhfvvfnbrf vbyuhtkmcrjuj (bdthcrjuj) zpsrf c<br />

[htcnjvfnmbt. b ckjdfhtv^ dabeWdilia wignSi: ioseb yifSiZe, rCeuli<br />

Txzulebani. krebuli gamosacemad moamzada, winasityvaoba da SeniSvnebi daurTo<br />

prof. k. daneliam, Tb., 1994.<br />

74. al. Rlonti, mcxeTis toponimia, II. toponimikuri Ziebani, Tb., 1975.<br />

75. al. Rlonti, froneebis xeobebis toponimia, toponimikuri Ziebani, VII. Tb., 1988.<br />

76. al. Rlonti, qarTveluri sakuTari <strong>saxelebi</strong>, anTropnimTa leqsikoni, meore Sevsebuli<br />

gamocema, Tb., 1986.<br />

77. i. qavTaraZe, masalebi imeruli leqsikonisaTvis, dabeWdilia krebulSi: qarTvelur<br />

enaTa struqturis sakiTxebi, III, v. Tofuriasa da iv. gigineiSvilis redaqciiT, Tb.,<br />

1963.<br />

78. q. ZoweniZe, zemoimeruli leqsikoni, arn. Ciqobavasa da m. alaviZis redaqciiT, Tb., 1974.<br />

79. l. menabde, Zveli <strong>qarTuli</strong> kulturis kerebi, Tb., 1992.<br />

56


80. T. bagrationi, wignni leqsikonni, masalebi Sekriba, anbanze gaawyo, winasityvaoba da<br />

SeniSvnebi daurTo g. SaraZem, Tb., 1979.<br />

81. v. Tofuria, m. qaldani, svanuri leqsikoni, Tb., 2000.<br />

82. v. Tofuria, reduqciisaTvis qarTvelur enebSi. dabeWd: v. Tofuria, Sromebi, III. Tb.,<br />

1978.<br />

83. b. gigineiSvili, etimologiuri dakvirvebani qarTvelur enebSi, macne, els; #1, 1979.<br />

84. G. Deeters, Das Khartwelishe verbum, Leipzig., 1930.<br />

85. istoriuli dokumentebi imereTis samefosa da guria-odiSis samTavroebisa (1466-1770<br />

ww.) w. I, teqsti gamosca, winasityvaoba da saZieblebi daurTo S. burjanaZem, Tb.,<br />

1958.<br />

86. i. qavTaraZe, <strong>qarTuli</strong> enis istoriisaTvis, XII-XVII saukuneebi. I. Tb., 1964.<br />

87. arn. Ciqobava, Wanur-megrul-<strong>qarTuli</strong> SedarebiTi leqsikoni, tf., 1938.<br />

88. c. abulaZe, qvemoimerulis Taviseburebani sofel rokiTis metyvelebis mixedviT:<br />

studentTa samecniero Sromebis krebuli, #7, 1955.<br />

89. g. rogava, qarTvelur enaTa istoriuli fonetikis sakiTxebi, I. xmovanTa istoriis<br />

zogi sakiTxi qarTvelur enebSi, Tb., 1962.<br />

90. i. lisaSvili, kecxoveli (romani) , Tb., 1957.<br />

91. m. ZiZiSvili, fonetikuri procesebi Zvel qarTulSi, Tb., 1960.<br />

92. dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan. II. batonymuri urTierToba XV-XIX<br />

ss. n. berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1953.<br />

93. dokumentebi saqarTvelos socialuri istoriidan I. batonymuri urTierToba (XV-<br />

XVIII ss.), n. berZeniSvilis redaqciiT, Tb., 1940.<br />

94. F&FF Vtqt^ Dtltybt d chfdybntkmyjt bpextybt byljtdhjgtqcrb[<br />

zpsrjd^V-K&1938&<br />

95. o. soselia, narkvevebi feodaluri xanis dasavleT saqarTvelos socialur-pilitikuri<br />

istoriidan (saTavadoebi) III, Tb., 1990.<br />

96. n. berZeniSvili, istoriul-geografiuli eqspedicia 1992 wels. n. berZeniSvili,<br />

saqarTvelos istoriis sakiTxebi, I, Tb., 1964.<br />

97. giuldenStedtis mogzauroba saqarTveloSi, t. I. Tb., 1964.<br />

98. o. soselia, masalebi dasavleT saqarTvelos saTavadoebis mmarTvelobis istoriisaTvis,<br />

masalebi saq. da kavk. istoriisaTvis, nakv. 31, Tb., 1954.<br />

99. V& Hfczyby^ Vfnthbfks gj bcnjhbxtcrjq ajytnbrt n.hcrb[ zpsrjd^ V&^<br />

1940<br />

57


100. xelovnebis ganmartebiTi leqsikoni (rusul-<strong>qarTuli</strong>), Seadgina a. yifSiZem, Tb.,<br />

1985.<br />

101. g. xornauli, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebis warmoSobis Sesaxeb. n. burWulaZis redaqciiT,<br />

Tb., 2000.<br />

102. i. abulaZe Zveli <strong>qarTuli</strong> leqsikidan. 1. govari-guari, iberiul-kavkasiuri<br />

enaTmecniereba, t. IV, Tb., 1952.<br />

103. dasavleT saqarTvelos saeklesio sabuTebi, wigni, I. gamosca sargis kakabaZem, tf.,<br />

1921.<br />

104. g. eliava, senakis raionis toponimia, prof. al. Rlontis redaqciiT, Tb., 1989.<br />

105. S. afridoniZe, f. makalaTia, <strong>qarTuli</strong> oikonimebi. dabeWd: toponimika II. prof. S.<br />

ZiZiguris saerTo redaqciiT, Tb., 1980.<br />

106. l. kaiSauri, mTiuluris dargobrivi leqsika prof. q. lomTaTiZis redaqciiT, Tb.,<br />

1967.<br />

107.


120. Gi. axuaSvili, <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong><strong>saxelebi</strong>. masalebi <strong>qarTuli</strong> <strong>gvar</strong>ebis istoriisaTvis.<br />

I. prof. a. Rlontis redaqciiT. Tb., 1994.<br />

121. pirTa anotirebuli leqsikoni. XI-XVII ss. <strong>qarTuli</strong> istoriuli sabuTebis<br />

mixedviT. I. gamosacemad moamzades: d. kldiaSvilma, m. surgulaZem, e. cagareiSvilma,<br />

g. jandierma, Tb., 1991.<br />

122. saqarTvelos ssr toponimia (masalebi). t.I. imereTi. akad. S ZiZiguris redaqciiT,<br />

Tb., 1987.<br />

123. ucxo sityvaTa leqsikoni, Seadgina m. WabaSvilma, mesame Sesworebuli da<br />

Sevsebuli gamocema, Tb., 1989.<br />

124. s. makalaTia, fSavi, a.WinWaraulisa da d. wowkolauris redaqciiT, meore<br />

gamocema, Tb., 1985.<br />

125. s. makalaTia, xevsureTi, al.WinWaraulis redaqciiT, Tb., 1984.<br />

126. s. makalaTia, TuSeTi, T. uTurgaiZis redaqciiT, meore gamocema, Tb., 1983.<br />

127. i.qavTaraZe, <strong>qarTuli</strong> enis moxeuri dialeqti (gamokvleva, teqstebi, leqsikoni), i.<br />

gigineiSvilisa da a. martirosovis redaqciiT, Tb., 1985.<br />

128. a. uruSaZe, quTaisi berZnul da romaul wyaroebSi 1. gamokvleva, 2. berZnul-<br />

laTinuri teqstebis <strong>qarTuli</strong> Targmanebi SeniSvnebiT, prof. l. sanikiZis redaqciiT,<br />

Tb., 1993.<br />

129. vl. CakvetaZe, quTaisis istoriidan, 1960.<br />

130. g. Jordania, mexurelni, 1956.<br />

131. n. balanCivaZe, quTaisis etimologiisaTvis, gaz. ,,quTaisi”, # 251, 1968.<br />

132. u. dvaliSvili, b. cxadaZe, <strong>qarTuli</strong> xalxuri qoreografiis cnebebi (1.<br />

gamokvleva, ganmartebiTi leqsikoni sasimRero teqstebiTurT), Tb., 2002.<br />

133. o. qajaia, megrul-<strong>qarTuli</strong> leqsikoni, t.I. Tb., 2001.<br />

134. b. cxadaZe, paleografiul-wignTmcodneobiTi terminebi qarTulSi; kalami, Cala,<br />

Calamkalami, kalamgiri, yalami, frTa, lerwami (lingvistur-etimologiuri analizi),<br />

saqarTvelos biblioTeka # 3(4), 2001.<br />

ambrol. _ ambrolauris raioni<br />

Semoklebani<br />

afxaz. davT. _ afxazeTis sakaTalikozo glexebis didi davTari, gamosca s. kakabaZem, tf., 1914.<br />

wigni II. gamosca s. kakabaZem, tf., 1921.<br />

besiki – besarion gabaSvili, TxzulebaTa sruli krebuli. al. baramiZisa da v. Tofurias<br />

redaqciiT,Tb., 1932.<br />

59


agiogr.IV _ Zveli <strong>qarTuli</strong> agiografiuli literaturis Zeglebi, wigni IV, svinaqsaruli<br />

redaqciebi. (XI-XVIII ss), gamosacemad moamzada da gamokvleva daurTo e. gabiZaSvilma, i.<br />

abulaZis xelmZRvanelobiTa da redaqciiT, Tb., 1968.<br />

berZn. – berZnuli<br />

gamocx. - gamocxadebaÁ iovanÀsi, gamosca i. imnaiSvilma; Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />

Zveli <strong>qarTuli</strong> enis kaTedris Sromebi, 7,1961.<br />

gur. – guruli<br />

daTa TuT. - Wabua amirejibi, daTa TuTaSxia (romani), meore gamocema, Tb., 1979.<br />

das. saq. saekl. sab. – dasavleT saqarTvelos saeklesio sabuTebi, wigni I, gamosca s. kakabaZem,<br />

tf., 1921.<br />

zarzm. _ serapion zarzmelis cxovreba, dabeWdilia krebulSi: Zveli <strong>qarTuli</strong> moTxroba, V-<br />

XII saukuneebi. Seadgina, winasityva daurTo da redaqcia gaukeTa r. TvaraZem, Tb., 1979.<br />

zor _ wigni ezra zorababelisi: Zveli aRTqmis apokrifebis <strong>qarTuli</strong> versiebi, III. gamosca c.<br />

qurcikiZem, Tb., 1970.<br />

imer. _ imeruli<br />

ist. – istoriuli<br />

kuTx. – kuTxuri<br />

laT. - laTinuri<br />

lanCx. – lanCxuTi<br />

laSx. _ laSxuri<br />

lent. _ lentexuri<br />

litv. - litvuri<br />

kecx. - i. lisaSvili, kecxoveli (romani). Tb., 1957<br />

kolx. cisk. _ konstantine lorTqifaniZe, rCeuli nawerebi or tomad, tomi pirveli,<br />

kolxeTis ciskari (romani), Tb., 1955.<br />

maTe - saxarebaÁ maTÀsi: <strong>qarTuli</strong> oTxTavis ori Zveli redaqcia sami Satberduli xelnaweris<br />

mixedviT, gamosca a. SaniZem, Tb., 1944.<br />

megr. - megruli<br />

megr-Wan. - megrul-Wanuri<br />

mimoslva _ mimodaslvaÁ mociqulTaÁ: <strong>qarTuli</strong> versiebi apokrifebisa mociqulTa Sesaxeb IX-<br />

X ss. xelnawerTa mixedviT, gamosca c. qurcikiZem, Tb., 1959.<br />

nov. II. _ Sua saukuneTa novelebis Zveli <strong>qarTuli</strong> Targmanebi II. anbanur-anonimuri paterikebi,<br />

gamosca m. dvalma, Tb., 1974.<br />

raW. _ raWuli<br />

60


us. _ rusuli<br />

samtr. – samtredia<br />

sanskr. - sanskriti<br />

saubr. _ saubrisas<br />

svan. _ svanuri<br />

somx. _ somxuri<br />

spars _ sparsuli<br />

swavlani _ mamaTa swavlani, X da XI s.-Ta xelnawerebis mixedviT gamosca i. abulaZem. a.<br />

SaniZis redaqciiT, Tb., 1955.<br />

tbeTis warw. _ tbeTis warwera: v. Tofuria, Sida qarTlSi daculi zogierT siZveleTa<br />

warwerebi. saistorio moambe, w. II, tf., 1924.<br />

fsalm. dav. _ fsalmunni daviTisni: i. imnaiSvili, <strong>qarTuli</strong> enis istoriuli qrestomaTia, t. I.<br />

naw I. Tb., 1942.<br />

qarT. _ <strong>qarTuli</strong><br />

qegl. _ <strong>qarTuli</strong> enis ganmartebiTi leqsikoni<br />

qv.sv. _ qvemo svanuri<br />

Satb. _ Satberdis krebuli meaTe saukunisa. gamosacemad moamzades b. gigineiSvilma da el.<br />

giunaSvilma, Tb., !979.<br />

Sum. _ Sumeruli<br />

Zv. – Zveli<br />

Zv. slav. – Zveli slavuri<br />

F-fondis xelnaweri FF-1101<br />

wal. r. _ walenjixis raioni<br />

pirobiTi niSnebi<br />

momdinareobs (miiReba, miRebulia, warmomdgaria) . . . – dan.<br />

icvleba (gadadis, gadasulia) . . . – Si.<br />

- aRniSnavs aRdgenil formas.<br />

II an I miuTiTebs paraleluri formis arsebobas.<br />


[ ] – kvadratul frCxilebSi igulisxmeba samecniero literatura pirvelive cifriT, meore<br />

ricxvi gverdis aRmniSvnelia.<br />

( ) - mrgval frCxilebSi Casmulia Sesabamisi paraleluri, msgavsi, identuri sityva an<br />

damowmebulia gamoyenebuli wyaro, werilobiTi Zegli.<br />

Z- neitraluri xmovani, iracionaluri bgera.<br />

Á - ,,iota”, Zveli <strong>qarTuli</strong> grafema.<br />

à - ,,xari”, Zveli <strong>qarTuli</strong> grafema.<br />

 - ,,vie‟, Zveli <strong>qarTuli</strong> grafema.<br />

u^ - umarcvlo u, u brjgu.<br />

À – grZeli e anu ,,e merve”, Zveli <strong>qarTuli</strong> grafema.<br />

a) personaliebi (zarnaZeTa <strong>gvar</strong>idan gamosuli mecnierebi da cnobili sazogado moRvaweni)<br />

platon zarnaZe (1888-1970)<br />

zarnaZeebis <strong>gvar</strong>is erT-erTi yvelaze tipiuri Zlieri da kolorituli<br />

warmomadgenelia. cxovrobda zeda alisubanSi, mama sokrate da deda bucxrikiZis qali iyo<br />

muxuridan. misi da nifadora cota xnis win (1999) gardaicvala Terjolis raionis sofel<br />

siqTarvaSi. siamayiT ityoda, rom damTavrebuli qonda CikvaiZis saswavlebeli alisubanSi (es<br />

cnobili aleqsandre CikvaiZis – saberZneTSi saqarTvelos axlandeli elCis mamis saswavlebeli<br />

igulisxmeba). yavda meuRle kalmena fanCuliZe, romelic adre gardaecvala (1942). xuTi<br />

vaJiSvili gazarda: nikolozi (1912-1983), griSa (1915-1981), SoTa (1921-1941), daTiko (1924-194.)<br />

da akaki (1927-1987). revoluciis Semdeg sakmaod bevri miwebi SeiZina alisubanSi, misdevda<br />

ZiriTadad meRvineobas da unikalur jiSis TeTr (cicqa, colikauri, dondRlabi), wiTel<br />

(saferavis, adesis) da Savi feris (ocxanuri) Rvinoebs ayenebda da didi warmatebiTac yidda,<br />

rac ojaxis ZiriTad Semosavals warmoadgenda. axlac mis saxlSi 6 tonis tevadobis Wurebi<br />

aqvT alisubanSi. 30-ian wlebSi ZiriTadi mamulebi CamoarTves.<br />

oTxma Svilma umaRlesi ganaTleba miiRo: nikolozma daamTavra quTaisis pedagogiuri<br />

institutis istoriis fakulteti (1933-1938), griSam - Tbilisis sasoflo-sameurneo institutis<br />

meRvineobis fakulteti, daviTma - Tbilisis sasoflo-sameurneo institutis agronomiuli<br />

fakulteti, kakom - Tbilisis sasoflo-sameurneo institutis meCaieobis fakulteti, xolo<br />

SoTa adre gardaicvala.<br />

omamde nikolozi skolis direqtori iyo Terjolis raionis sofel sazanoSi, xolo<br />

omis damTavrebis Semdeg specialobiT veRar imuSava da Cxaris abreSumis parkis saTao qarxanas<br />

direqtorobda. yavda meuRle olia verulaSvili, ori Svili manana da daviTi da oTxi<br />

SviliSvili naTia da niko zarnaZeebi, nino da giorgi orjonikiZeebi.<br />

griSa iyo Terjolis raionis meRvineobis sammarTvelos ufrosi, xolo Semdeg 60-70-ian<br />

wlebSi iyo Tbilisis Sampanuri Rvinoebis qarxnis Rvinomasalebis saamqros ufrosi. man erTerTma<br />

pirvelma daimsaxura respublikaSi damsaxurebuli meRvinis wodeba. yavda meuRle venera<br />

CanTaZe, ori Svili zauri da Tamriko da darCa 9 SviliSvili, romlebic axla TbilisSi<br />

cxovroben.<br />

daviTi institutis damTavrebis Semdeg ganawilebiT muSaobda cxinvalis raionis sofel<br />

eredvSi, aqedan gaiwvies did samamulo omSi, monawileobas iRebda qerCis brZolebSi, saidanac<br />

aRar dabrunebula.<br />

kako muSaobda Cais sistemaSi afxazeTSi, aWaraSi, tyibulSi. Semdeg aaSena Terjolis<br />

Cais fabrika, sadac iyo misi direqtori. yavda meuRle venera ZoweniZe, Svilebi marina, gia,<br />

irina da Temuri. darCa 7 SviliSvili.<br />

62


zaur grigolis Ze zarnaZe<br />

zaur zarnaZem daamTavra Tbilisis saxelmwifo universitetis geografia-geologiis<br />

fakulteti, anaseulis hidrometeorologiuri institutis aspirantura, muSaobda sasmeli<br />

wylebis sammarTvelos ufrosad gardabanSi, mcxeTaSi, lagodexSi. aSenebda malka-vakanas<br />

wyalsacavs eTiopiaSi. aris kolorituli pirovneba da cnobili Tamada. yavs meuRle cisana<br />

miqaberiZe da eqvsi Svili: Tiniko, zviadi, zurabi, zauri, rusiko da griSa da Svidi<br />

SviliSvili.<br />

daviT nikolozis Ze zarnaZe<br />

daviT zarnaZem daamTavra Tbilisis saxelmwifo universitetis meqanika-maTematikis<br />

fakulteti (1972), saqarTvelos mecnierebaTa akademiis aspirantura (1975), swavlobda<br />

germanul enas i.WavWavaZis saxelobis Tbilisis ucxo enebis institutSi (1976-77) wlebSi.<br />

daicva disertacia fizika-maTematikis mecnierebaTa kandidatis samecniero xarisxis<br />

mosapoveblad (1976) da sadoqtoro disertacia (2006) wels. muSaobs saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis gamoTvliTi maTematikis institutis ufros mecnier TanamSromlad. aris<br />

44 naSromis avtori, romlebic gamoqveynebulia saqarTveloSi, ruseTSi, amerikaSi, germaniaSi,<br />

italiaSi, iranSi rusul da inglisur enebze. dawerili aqvs saxelmZRvanelo `kompiuteruli<br />

teqnologiebis safuZvlebi~ (2000) TanaavtorebTan erTad. wakiTxuli aqvs moxsenebebi mraval<br />

saerTaSoriso konferenciaze moskovSi (1980,1992), baqoSi (1987), iranSi (1990), espaneTSi (1991),<br />

berlinSi (1992) inglisur enaze. 1989 wels waikiTxa moxsenebebi germaniis universitetebSi<br />

trierSi, vupertalSi, diuseldorfSi, oldenburgSi, kilSi germanul enaze. aris amerikis<br />

maTematikuri sazogadoebis wevri 1979 wlidan.<br />

yavs neuRle nino pataSuri da Svilebi naTia da niko da SviliSvilebi Tornike da<br />

nikolozi. cxovrobs TbilisSi.<br />

bondo aleqsandres Ze zarnaZe<br />

daibada 1946 wels q. gurjaanSi, pedagogis ojaxSi. 1969 wels daamTavra q. Tbilisis<br />

teqnikuri universiteti -inJiner-ekonomistis specialobiT. 1969-1971 wlidan muSaobs<br />

mSeneblobis sferoSi. 1975-1978 wlebSi swavlobda q. moskovSi ssrk mecnierebaTa akademiis<br />

ekonomikis institutis aspiranturaSi da iqve daicva disertacia ekonomikis mecnierebaTa<br />

kandidatis xarisxis mosapoveblad, Semdgom ki moRvaweoba ganagrZo q. Tbilisis saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis ekonomikis inatitutSi. 1982 wlidan ivane javaxiSvilis saxelobis<br />

saxelmwifo universitetis ekonomikis fakultetis docentia. gamoqveynebuli aqvs 100-ze meti<br />

samecniero Sroma, sami monografia, romelTagan ori inglisur enazea Targmnili. bondo<br />

zarnaZe, rogorc mecnier-ekonomisti, araerTgzis aris moxseniebuli sazRvargareTis samecniero<br />

literaturaSi sayovelTaod aRiarebul mecnierTa Soris. misi saxeli, rogorc mewarmisa da<br />

mecnier-ekonomistisa, Setanilia ukve gamosacemad momzadebul Tbilisisa da saqarTvelos<br />

enciklopediebSi, xolo wignSi “vin vin aris saqarTveloSi” bondo zarnaZis pirovneba<br />

figurirebs, rogorc aRiarebuli mecnierisa da biznesmenisa.<br />

universitetSi moRvaweobasTan paralelurad 1987 wlidan muSaobas iwyebs kerZo<br />

biznesSi. 1989 wels irCeven saqarTvelos mewarmeTa kavSiris Tavjdomared. am periodidan igi<br />

erT-erTi pirveli dadga saqarTveloSi samewarmeo moZraobis saTavesTan da Seaqvs didi<br />

wvlili sabazro urTierTobaTa damkvidrebisa da xorcSesxmis saqmeSi.<br />

1992 wlidan irCeven q, Tbilisis sabanko-safinanso institutis reqtorad da amave<br />

institutis profesorad. pirveli mowvevis parlamentidan dawyebuli, sistematurad<br />

TanamSromlobs am sakanonmdeblo organos ekonomikur da safinanso komitetTan Sesabamisi<br />

profilis kanonTa proeqtebze. 1994 wlidan saxelmwifos meTaurTan arsebuli mewarmeobis<br />

ganviTarebis xelSemwyobi sabWos wevria, xolo 1998 wlis ivlisidan prezidentis<br />

brZanebulebiT Sesabamisad saqarTvelos kontrolis palatis sakoordinacio sabWos wevria.<br />

63


aris sazogadoeba “gurjaanis” erT-erTi iniciatori da sulisCamdgmeli, dRemde misi gamgeobis<br />

wevria. sistematurad monawileobs am sazogadoebis mier gamarTul RonisZiebebSi - uwevs<br />

finansur daxmarebas. institutSi, romelsac is xelmZRvanelobs, swavlobs 22 oboli studenti<br />

gurjaanis raionidan - reqtoris xarjze. 1999 wlidan sakuTari saxsrebiT daafuZna glexTa<br />

sakredito kavSiri - “gurjaani”, mcire da ojaxuri biznesis dakreditebis mizniT raionSi<br />

Camohyavs ucxoeli bankirebi.<br />

murman ilias Ze zarnaZe<br />

murman zarnaZe – policiis maiori, amJamad sagzao policiis ufrosi.<br />

murman zarnaZis mokle biografiuli cnobebi aseTia: igi 1960 wels, 12 ivliss daibada<br />

imereTSi (Terjolis raioni, sofeli eweri). 1967-1977 wlebSi swavlobda sofel ewris<br />

saSualo skolaSi. 1978-79 wlebSi q. cxakaias (axlandeli senaki) saremonto-samSeneblo ubanSi,<br />

muSaobs rigiT muSad. 1979 wels gawveuli iqna samxedro-savaldebulo samsaxurSi (q.<br />

dnepropetrovski), 1981 wels demobizilebul iqna sabWoTa armiidan.<br />

1982 wels m. zarnaZe muSaobas iwyebs q. quTaisSi dacvis policiaSi, 1984 wlidan ki<br />

saguSago-sapatrulo samsaxurSi. 1985 wels igi misaReb gamocdebs abarebs moskovis miliciis<br />

umaRlesi skolis Tbilisis fakultetze, romlis sruli kursi daamTavra 1990 wels.<br />

1991 wlidan muSaobs Terjolis raionSi jer ubnis inspeqtorad, 1993 wlidan ki sisxlis<br />

samarTlis samZebros inspeqtorad. 1997 wlidan raiganyofilebis ufrosis TanaSemwea kadrebisa<br />

da pirad SemadgenlobasTan muSaobis dargSi, xolo 2001 wlis ianvris Tvidan dRemde sagzao<br />

policiis ufrosia. hyavs meuRle - eliso giglas asuli qaTamaZe (sofel ewris saSualo<br />

skolis fizika-maTematikis maswavlebeli), Svilebi: mari (dab. 1992 w), Tamari (dab. 1993w),<br />

ilia (dab. 2000 w), deda-eTer ivanes asuli abulaZe (pensioneri).<br />

policiis maiori murman ilias Ze zarnaZe amJamadac cxovrobs Terjolis raionSi, sofel<br />

ewerSi.<br />

albert aleqsandres Ze zarnaZe<br />

aris ekonomikur mecnierebaTa doqtori, profesori, ruseTis federaciis ekonomistTa<br />

samecniero sazogadoebis prezidiumis wevri, energetikis saerTaSoriso akademiis wevri, sabankosafinanso<br />

institutis konsultanti samecniero-meTodologiur dargSi.<br />

1965 wels daamTavra saqarTvelos teqnikuri universitetis energetikis fakulteti da<br />

imave wels muSaoba ganawilebiT daiwyo „mosenergos” sistemaSi.<br />

1971-1974 wlebSi swavlobda ssr kavSiris mecnierebaTa akademiis aspiranturaSi, sadac<br />

1974 wels daicva sakandidato disertacia.<br />

1974-1981 wlebSi muSaobda q. moskovis samecniero-kvleviT organizaciebSi saTbobenergetikuli<br />

kompleqsis ekonomikur problemebze.<br />

1981 wlidan moRvaweobs q. moskovis marTvis saxelmwifo universitetSi.<br />

1994 wels daicva sadoqtoro disertacia da imave wels arCeuli iqna energetikis<br />

marTvis kaTedraze profesorad, paralelurad imave universitetis institucionaluri<br />

ekonomikis kaTedris gamgis moadgilea.<br />

amJamad muSaobs saTbob-energetikis sistemis institucionaluri mowyobis marTvis<br />

mimarTulebiT. kiTxulobs leqciebs saerTaSoriso saTbob-energetikuli biznesis kaTedraze.<br />

albert zarnaZes ekonomikur dargSi 100-ze meti samecniero naSromis, maT Soris ramdenime<br />

monografiis, avtoria. msoflios cnobil mecnier-ekonomistTan - l. n. abalkinTan erTad da<br />

istitucionaluri ekonomikis kvlevis erT-erTi pioneria.<br />

albert zarnaZe ruseTis federaciaSi erT-erTi aRiarebuli mecnier-ekonomistia da<br />

sargeblobs saTanado avtoritetiT qveynis samecniero-ekonomikur wreebSi.<br />

64


zurab albertis Ze zarnaZe<br />

q. moskovis marTvis saxelmwifo universitetis institucionaluri ekonomikis kaTedris<br />

aspiranti. muSaobs moskovSi, investiciebisa da onovaciebis bankSi.<br />

ivlan mixeilis Ze zarnaZe<br />

ivlan mixeilis Ze zarnaZe daibada 1946 wlis 16 noembers Terjolis raionis sof. zeda<br />

alisubanSi.<br />

pirveldawyebiTi ganaTleba miiRo zarnaZeebis dawyebiT skolaSi, romelic warCinebiT<br />

daamTavra da mexuTe klasidan swavla ganagrZo alisubnis saSualo skolaSi. swavlis periodSi<br />

asrulebda sxvadasxva davalebas. iyo friadosani moswavle. 1965 wels warCinebiT daamTavra<br />

alisubnis saSualo skolis sruli kursi da imave wels gaxda saqarTvelos politeqnikuri<br />

institutis energetikis fakultetis eleqtrosadgurebis specialobis studenti.<br />

institutSi swavlis mTeli periodis ganmavlobaSi iyo friadosani, meoTxe da mexuTe<br />

kursze daniSnuli hqonda saxelobiTi stipendia.<br />

1970 wels daamTavra saqarTvelos politeqnikuri instituti eleqtrosadgurebis<br />

specialobiT da muSaoba daiwyo Tbilisis TboeleqtrocentralSi morige inJinrad.<br />

1971 wlis seqtemberSi gaiwvies samxedro-savaldebulo samsaxurSi, sadac msaxurobda<br />

ocmeTaurad leitenantis wodebiT 1973 wlis oqtombramde.<br />

1973 wlis noembridan 1974 wlis martamde muSaobda Tbilisis “wyalsadenkanalizaciis”<br />

sammarTvelos kapitaluri mSeneblobis inJinrad.<br />

1974 wlis martidan 1975 wlis Tebervlamde arCeuli iyo Tbilisis saqalaqo sabWos<br />

aRmaskomis alkk komitetis mdivnad.<br />

1975 wlis Tebervlidan 1978 wlis dekembramde airCies saqarTvelos alkk Terjolis<br />

raikomis pirvel mdivnad.<br />

1978 wlis dekembridan 1984 wlis ivnisamde arCeuli iyo Terjolis raionis saxalxo<br />

kontrolis komitetis Tavmjdomared.<br />

1984 wlis ivnisadan 1985 wlis dekembramde arCeul iqna Terjolis saxalxo deputatTa<br />

saqalaqo sabWos aRmaskomis Tavmjdomared.<br />

1985 wlis dekembridan 1990 wlis maisamde airCies saxalxo deputatTa raionuli sabWos<br />

aRmaskomis Tavmjdomaris moadgiled.<br />

1990 wlis maisidan 1991 wlis ianvramde ki Terjolis raisabWos aRmaskomis Tavmjdomaris<br />

moadgiled.<br />

1991 wlis ianvridan 1991 wlis ivlisamde dainiSna Terjolis raisabWos aRmaskomis<br />

saqalaqo da sasoflo sabinao-komunaluri meurneobis ganyofilebis gamged.<br />

1991 wlis ivlisidan 1992 wlis Tebervlamde daniSnes Terjolis raionis prefeqturis<br />

sayofacxovrebo, sabinao da komunaluri meurneobis ganyofilebis gamged.<br />

1992 wlis Tebervlidan 1992 wlis seqtembramde arCeul iqna Terjolis raionis<br />

sakrebulos gamgeobis Tavmjdomaris moadgiled.<br />

1992 wlis seqtembridan 2000 wlis 19 ianvramde dainiSna Terjolis raionis gamgeblis<br />

pirvel moadgiled.<br />

2000 wlis 19 ianvridan 2002 w. daniSnulia Terjolis raionis gamgeblad.<br />

mama – zarnaZe mixeil nestoris Ze _ gardaicvala 1975 wels<br />

deda _ WanturiZe-zarnaZisa tatiana ivlianes asuli _ gardaicvala 1965 wels<br />

Zma _ zarnaZe cezar mixeilis Ze _ dabadebuli 1948 wels, Terjolis raionis sofel<br />

alisubanSi, cxovrobs da muSaobs TbilisSi.<br />

Zma _ zarnaZe amiran mixeilis Ze _ gardaicvala 1998 wels<br />

Zma _ zarnaZe tariel mixeilis Ze _ dabadebuli 1952 wels, Terjolis raionis sofel<br />

alisubanSi, cxovrobs da muSaobs TbilisSi.<br />

65


meuRle _ qelbaqiani-zarnaZisa marine zurabis asuli _ gardaicvala 1985 wels.<br />

hyavs OOoTxi Svili _ erTi aspiranti, erTi eqimi, erTi studenti da erTi moswavle.<br />

amJamad cxovrobs Terjolis raionis sofel alisubanSi.<br />

8. 01.2002 weli<br />

avtoris avtobiografia<br />

qarTvelur enaTa (<strong>qarTuli</strong>, megruli, Wanuri (lazuri) svanuri) mkvlevari, filologiis<br />

mecnierebaTa doqtori, Tbilisis kulturis saxelmwifo institutis filologiis kaTedris<br />

profesori badri andrias Ze cxadaZe daibada 1953 wlis 4 noembers, zestafonis raionSi,<br />

sofel meore svirSi. 1970 wels daamTavra sof. meore sviris #1 saSualo skola. amave wels<br />

gaxda iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universitetis studenti. 1975 wels<br />

daamTavra filologiis fakultetis qarTvelur enaTa ganyofileba. 1975-1976 wlebSi<br />

muSaobda saqarTvelos mecnierebaTa akademiis iv. javaxiSvilis saxelobis istoriis,<br />

arqeologiisa da eTnografiis institutSi e.w. ,,saproblemo jgufSi” umcros mecnier<br />

TanamSromlad.<br />

1976-1979 wlebSi swavlobs saqarTvelos mecnierebaTa akademiis akad. arn. Ciqobavas<br />

saxelobis enaTmecnierebis institutis aspiranturaSi qarTvelur enaTa specialobiT.<br />

1980-1994 wlebSi amave institutis jer umcrosi, xolo Semdeg wamyvani mecnier<br />

TanamSromelia, aqve, 1980 wels icavs sakandidato disertacias Temaze ,,masdaris warmoeba<br />

Zvel qarTulSi” da eniWeba filologiis mecnierebaTa kandidatis xarisxi. 1990 wels –<br />

sadoqtoro disertacias - ,,afiqsuri sityvawarmoeba Zvel qarTulSi”.<br />

pedagogiur moRvaweobas eweoda iv. javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo<br />

universitetSi, sulxan-saba orbelianis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universitetSi,<br />

saqarTelos politeqnikur universitetSi, cxinvalis saxelmwifo pedagogiur institutSi,<br />

fasian umaRles saswavleblebSic (industriul-pedagogiuri instituti ,,codna,” Tbilisis<br />

damoukidebeli universiteti ,,iberia”, Tbilisis damoukidebeli universiteti ,,falavani”, akad.<br />

v. CantlaZis saxelobis sabanko-safinanso instituti).<br />

1995 wlidan Tbilisis kulturis saxelmwifo institutis profesoria. aris amave<br />

institutis aspiranturisa da magistraturis samecniero ganyofilebaTa gamge.<br />

avtoria ramdenime monografiisa. gamosaqveynebeli aqvs 10-ze meti monografia, romelic<br />

eZRvneba qarTveluri enebis fonetika-morfologias, sintaqss, leqsikas, sityvawarmoebas,<br />

toponimebsa da <strong>gvar</strong>-saxelebs.<br />

2001 wels airCies kavkasiis xalxTa mecnierebaTa akademiis akademikosad.<br />

b) zarnaZeTa <strong>gvar</strong>is telefonebi TbilisSi<br />

amiran k. gamsaxurdias pr. 25 388243<br />

bondo qaixosro ColoyaSvilis q. 2-3 a 964981, 899 50 60 61<br />

bondo mose ToiZis q. 30 968408,<br />

gizo cxra aprilis q. 11 995474<br />

gulnara k. gamsaxurdias pr.6 334122<br />

daviT zaza fanaskertel-ciciSvilis q k. 16 361940, 899 54 38 12<br />

devi 380866, 53 18 83, 99 55 80 62<br />

elguja axalSenis q. 50 . . . 377171<br />

zaza fanaskertel-ciciSvilis q. # 17 379118<br />

zauri cxakaias q. 3 931104, 874 74 11 36<br />

zeinab diRmis mas. 4-4 527081<br />

zarnaZe zura rezos Ze – 893-90-40-41?, 35 03 91, 899 53 03 80<br />

66


Tina vazisubani, 2a-27 799131<br />

ioseb vark. masivi, zemo plato 2-26 739783<br />

iraida gld. masivi, 6-2 674076<br />

kaxaber didi diRomi, 3-1 627651<br />

kolia Jiuli Sartavas q. 55a 380886<br />

konstantine i. evdoSvilis q. 27/41 340431<br />

leon quTaisis q. 31 341050<br />

lia tician tabiZis q. 76 227170<br />

lubov Savi zRvis q. 2b 770325<br />

malxaz vaJa-fSavelas pr, 6-19 306745<br />

maria al. wulukiZis C. k. 7 767109<br />

mariam al. griboedovis q. 20 998376<br />

marina S. nucubiZis plato, 2-3-5 536529<br />

mediko 379935<br />

medea simon kandelakis q. 8b 383300, 877 49 49 13<br />

murTaz gvazauris q. k. 3b 617552<br />

murman liT. konstr. q-nis 6 das. 185 718665<br />

nadeJda oTar qinqlaZis q. 29 967217<br />

nanuli gldanis mas, 4-90 682613<br />

nina ilia WavWavaZis pr. 56 223270<br />

nino TianeTis q. 18 612868<br />

oTar vaJa-fSavelas pr. 26 394307<br />

omar baTumis q. 27a 351806<br />

Jora SoTa iamaniZis q. 20 354711<br />

JuJuna varkeTil 3, 2-26 739264<br />

roza varkeTil 3, 1-9 735723<br />

roza varkeTil 3, 1-9 940442<br />

sergo TianeTis q. 101 607844<br />

qeTevan muxianis dasax. 4a-5 638104<br />

SoTa k. gamsaxurdias pr. 14b 384288<br />

cisana Tamar mefis pr. 31 967183<br />

67

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!