Nr 26 april 2013 - Societas Heraldica Scandinavica

More documents

Recommendations

Info

E fter Dag Hammarskjöld (1905-1961) Carl-Thomas von Christierson opvæksten i Uppsala studerede Dag Hammarskjöld blandt andet filosofi, nationaløkonomi og jura. Han blev docent i nationaløkonomi 1933 og 1934 doktor ved Stockholms universitet med afhandlingen Konjunkturspridningen: en teoretisk och historisk undersökning. I sin tidlige karriere var Dag Hammarskjöld ansat ved finansministeriet og den svenske rigsbank. Han blev 1936 statssekretær i finansministeriet under finansminister Wigforss og kom 1946 til udenrigsministeriet som finanspolitisk sagkyndig. Både mod slutningen, og efter anden verdenskrig fungerede han som diplomat i flere svenske forhandlingsdelegationer. Diskussionerne handlede blandt andet om handelspolitik, svensk støtte til genopbygningen af Europa, valutaspørgsmål og en begrænset svensk deltagelse i Marshallplanen. I 1949-1953 var han medlem af Tage Erlanders regering, de to første år som kabinetssekretær (viceudenrigsminister) under udenrigsminister Östen Undén og derefter som udenrigshandelsminister. I Sverige understregede han sin position som nationaløkonom og ekspert under hele sin virksomhed. Han undgik at bekende politisk farve og tog ikke stilling i det partipolitiske spil. 1953 blev han valgt til generalsekretær for FN. Det var Dag Hammarskjöld skabte FN’s fredsbevarende styrker, ikke kæmpende militære styrker, der med lette håndvåben til selvforsvar overvåger våbenstilstand og adskiller parterne i en konflikt. Styrkerne består af frivillige fra neutrale stater og indsættes kun efter godkendelse af begge parter i en konflikt. Våbnets beskrivelse er ifølge adelspatentet: ”Een guhl skiöld, och der uthi fyra lodh och två stridzhambrar i korss med sine rätta järnfärga, skaften röödha. Ofvan på hielmen två beväpnade armar, som hålla een stridzhammar med rödt skaft, skrefferingen gull, rödh och jernferga, efter som sielfve afmåladhe vapnet her hoss vidhare uthvijser och tillkenna gifver”. Våbenet fra Carl Alexander von Volborth: Heraldry of the World Dag Hammarskjöld var en visionær leder under FN’s barndom og fik derfor stor indflydelse på organisationens karakter og form. Gennem sin personlige integritet, sine diplomatiske evner og målrettede gennemførelse af FN-tanken skabte han autoritet om generalsekretæren og formåede at gøre denne post mere selvstændig og agerende. FN’s tidligere generalsekretær Kofi Annan har skrevet, at ”Hammarskjöld har gjort mere for at skabe forventninger til posten som FN’s generalsekretær, og for den sags skyld til FN som helhed, end nogen anden person i organisationens historie”. Dag Hammarskjöld omkom ved en flyulykke i Afrika 1961 og tildeltes samme år Nobels Fredspris. Dag Hammarskjöldstiftelsen uddeler årligt stipendier til studier i internationale forhold, freds- og miljøspørgsmål og arrangerer årlige seminarer der behandler spørgsmål om fred, menneskerettigheder, natur- og miljøforhold. Den adelige slægt Hammarsköld stammer fra Småland eller mere sandsynligt fra Öland. Stamfaderen var oberst og statholder Päder Michelsson, d. 1646, der blev adlet 1610 på Stockholms Slott af kong Karl IX dog uden omtale af navnet. Han blev introduceret på Sveriges Riddarhus 1627 under nr. 135 og skrev sig på det tidspunkt Hammerskiöldh. I dag skriver familiens medlemmer sig Hammarskjöld, Hammarskiöld og Hammarskjold. Societas Heraldica Scandinavicas nyhedsbrev nr. 26, april 2013 4
Sweriges rijkes ridderskaps och adels wapenbook tillkom i början av 1650-talet och är därigenom Sveriges första tryckta vapenbok. Som utgivare stod den välkände boktryckaren Henrich Keyser. Genom Svenska Heraldiska Föreningens försorg är nu de tre exemplar av vapenboken som finns på Kungliga Biblioteket digitaliserade för att vapenboken skall kunna studeras närmare. R edan 1633 hade det föreslagits att det skulle ges ut en vapenbok över den svenska adeln. Uppdraget gick till Anders Bure. För finansiering av projektet skulle varje ätt betala två riksdaler. Betalningsviljan visades sig dock inte vara så stor och när Bure avled 1646 hade det inte tryckts någon vapenbok. Keysers wapenbook Jens Christian Berlin Vapen för grevliga ätterna Brahe och Lewenhaput ur Keysers vapenbok. 1647 inkom den kungliga boktryckaren Henrich Keyser till Riddarhuset med ett nytt förslag om att trycka en vapenbok. Keyser (eller Keijser) var verksam som kunglig boktryckare i Stockholm från 1630-talet och var grundare av det största svenska bokförlaget under 1600-talet. Från Keysers tryckeri utkom mängder av officiellt tryck, bland annat förordningar och almanackor, lagsamlingar, lexika samt bibelutgåvor, bland annat den första fullständiga finska bibelöversättningen 1642. Flygblad med krigsnyheter från åren 1634 och 1644, vilka har tillskrivits honom, kan räknas bland Sveriges första försök att utge en tidning. Henrich Keyser dog 1663 och efterträddes som boktryckare av sin son och senare av sin sonson, båda med namnet Henrik Keyser. Vapenboken planerades komma ut i samband med drottning Kristinas kröning 1650. Så blev det inte, men en inte helt komplett vapenbok överlämnades i samband med drottningens födelsedag senare samma år. Detta unika exemplar finns idag i Kungliga Bibliotekets samlingar. De följande åren kompletterade, korrigerade och uppdaterade Keyser vapenboken. Då han visade upp boken för den församlade adeln, fick han dock kritik för bokens utformning och blev tillsagd att inte lämna ut några exemplar. Keyser verkar efter detta ha tappat intresset för projektet och skall enligt uppgift ha låtit bränna huvuddelen av upplagan och smälta ned de graverade kopparplåtar som användes vid tryckningen. Efter undersökningar som gjordes på 1800-talet, brukar vapenboken indelas i tre olika upplagor. Upplaga A utgörs av det enda exemplar som trycktes och överlämnades till drottning Christina. Upplaga B och upplaga C är upplagor som vid olika tillfällen visades upp på riddarhuset och som fick viss spridning. Enskilda exemplar är till viss del korrigerade genom att vapen klipptes ut och flyttades för hand. Därigenom är skillnaderna inom de tänkta upplagorna också stor och varje exemplar mer eller mindre unikt. Societas Heraldica Scandinavicas nyhedsbrev nr. 26, april 2013 5
Page 1 and 2: SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYH
Page 3: Et andet, heraldisk værre eksempel
Page 7 and 8: Heraldiska notiser Nya medlemmar ja
Page 9 and 10: Heraldisk kalender 24-26/5 2013 SHS
Page 11 and 12: Søndag 26. mai 16.45− SHS’ gen
Page 13 and 14: Societas Heraldica Lundensis Progra
Page 15 and 16: Skandinavisk Vapenrulla - gør dit

Nr 26 april 2013 - Societas Heraldica Scandinavica

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?