482/99, per chela che l’é stat domanà l sperlongiament anuèl su l’ejercizie finanzièl <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general <strong>de</strong>l2012.I servijes linguistics e culturèi i se cruzia <strong>de</strong> la gestion e <strong>de</strong> la atuazion <strong>de</strong>l pian <strong>de</strong> politica linguistica, tolanite te la manjions, ence l’enrescida <strong>de</strong> n raport a dò a dò e concret con duc i setores <strong>de</strong> la sozietà <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong> alivel economich, artejanèl, comerzièl, <strong>de</strong> l’ambient e <strong>de</strong>l teritorie, te la convinzion che la i<strong>de</strong>ntità la<strong>di</strong>na la sietrasversèla a chela che vif vigni dì la jent, e a la cernu<strong>de</strong>s politiches e aministratives <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general <strong>de</strong><strong>Fascia</strong>. Chest prinzip l’é a la basa <strong>de</strong> la Cordanza <strong>de</strong> program anter l <strong>Comun</strong> general e la PAT e <strong>de</strong> la Liniesprogramatiches <strong>de</strong> legislatura metu<strong>de</strong>s en esser amò dant.La ativitè<strong>de</strong>s <strong>de</strong>l personal <strong>de</strong> l’Ofize l’é chestes:MANSCIONS <strong>di</strong> tradutores:- traduzion aministrativa per i comuns – servije soracomunèl- traduzion aministrativa interna tel <strong>Comun</strong> general- traduzion aministrativa per la scola- traduzion per programes <strong>de</strong> la televijion e <strong>de</strong> la ra<strong>di</strong>o- revijion e traduzions <strong>de</strong> materièl <strong>di</strong>datich per l’OLFED (ofize <strong>de</strong> la scola la<strong>di</strong>na per la formazion <strong>de</strong>ensegnanc) per la Scola <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>- <strong>de</strong>svaliva traduzions privates per i intervenc <strong>de</strong> politica linguistica- referenza e consulenza per domanes <strong>de</strong> finanziament per gropes e sociazionsMANSCIONS <strong>de</strong>l responsabol – funzionèr linguistich:- gestion <strong>di</strong> pians <strong>de</strong> politica linguistica- coor<strong>de</strong>nament <strong>de</strong> l’atività <strong>de</strong> l’ofize- verifica <strong>de</strong>l besegn <strong>de</strong> intervenc <strong>de</strong> politica linguistica sul teritorie- coor<strong>de</strong>nament <strong>de</strong> l’atività <strong>de</strong> politica linguistica co la Scola la<strong>di</strong>na <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>, co l’Istitut culturalla<strong>di</strong>n, co la Union <strong>di</strong> la<strong>di</strong>ns, coi mass-me<strong>di</strong>a, e col setor economich e sozièl- projec internazionèi <strong>de</strong> politica linguistica- gestion <strong>di</strong> finanziamenc per la mendranzes- raport col Servije mendranzes <strong>de</strong> la P.A.T.- referent <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general te la Consulta la<strong>di</strong>na- referent per l <strong>Comun</strong> general tel grop <strong>de</strong> lurier per l’ auta formazion co la Provinzia <strong>de</strong> Trent, co laRegion Trentin – Südtirol e co l’Università- coor<strong>de</strong>nament <strong>de</strong>l grop <strong>di</strong> Volonta<strong>di</strong>ves <strong>de</strong>l lengazDal 2011 la speises <strong>de</strong>l personal <strong>di</strong> servijes linguistics e culturèi les è cori<strong>de</strong>s <strong>de</strong>laìte <strong>de</strong> la speises or<strong>de</strong>nères<strong>de</strong> gestion <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general e donca no les peisa più sul Pian <strong>de</strong> politica <strong>de</strong>l lengaz.1.E: SOSTEGN A LA PIANIFICAZION DEL CORPUSDi projec <strong>de</strong> pianificazion <strong>de</strong>l corpus, donca <strong>de</strong> la regoeta <strong>de</strong> tesć per la<strong>di</strong>n, <strong>de</strong> la elaborazion <strong>de</strong> <strong>di</strong>zionères e<strong>de</strong> la creazion <strong>de</strong> strumenc e <strong>de</strong> infrastrutures per l tratament automatich <strong>de</strong>l lengaz, se cruzia l’Istitut culturalla<strong>di</strong>n, che l’à ence piena autorità ortografica per la formazion <strong>de</strong>l lengaz. Via per l 2011 e per i trei egn 2010-2013 l’Istitut se dajarà jù, soraldut, con chesta azions <strong>de</strong> politica linguistica: se emprevaler miec che l’é meso <strong>de</strong> la infrastrutures e <strong>de</strong> la ressorses per l tratament automatich <strong>de</strong>llengaz la<strong>di</strong>n: fèr a na vida che la Sociazion LinMiTech Trentino dovente operativa per la gestionunica e per l svilup <strong>de</strong>l sistem, tras la colaborazion coi partners istituzionèi e aca<strong>de</strong>mics (IstitucMòchen e Cimbro, Fondazion Bruno Kessler, Università <strong>de</strong> Busan, e c.i.). A chesta sociazion l<strong>Comun</strong> general l tol pèrt a na vida ativa, con quota stabola vigni an e co la colaborazion a laformazion terminologica e <strong>de</strong>l miorament <strong>de</strong> la infrastrutures en program. Projet TraDit l’é n program <strong>de</strong> traduzion automatica dal talian standard al fascian standard. Descheduc i programes <strong>de</strong> chesta sort, l tradutor automatich no l’à l’obietif <strong>de</strong> sostituir la persona te laativitè<strong>de</strong>s <strong>de</strong> traduzion, ma chel <strong>de</strong> meter en esser l lurier te tempes più curc e vèlch outa piùcoerenta e sistematica. Chest program l sarà n muie percacent ence per chel che revèrda la traduzion<strong>di</strong> ac aministratives. Projet VOLF – Vocabolèr <strong>de</strong>l La<strong>di</strong>n <strong>Fascia</strong>n, elaborazion <strong>de</strong>l lessich la<strong>di</strong>n fascian, en previjion <strong>de</strong> lapublicazion <strong>de</strong> n vocabolèr sun chèrta e <strong>de</strong> un <strong>di</strong>gitèl.18
1.F: IMPLEMENTAZION LINGUISTICA (PRESTIGE PLANNING)Ti ùltimes egn l <strong>Comun</strong> general <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong> l se à dat jù soraldut per l sparpagnament e la normalisazion <strong>de</strong>llengaz, per fèr a na vida che l la<strong>di</strong>n dovente l lengaz <strong>de</strong> maor emportanza te duc i setores <strong>de</strong> la sozietàfascèna. I projec che fèsc pèrt <strong>de</strong> chesta sezion i à l’obietif <strong>de</strong> valorisèr e <strong>de</strong> soscedèr maor enteress per lai<strong>de</strong>ntità, tras na reflescion sul valor <strong>de</strong> partegnuda <strong>de</strong> na comunità <strong>de</strong> mendranza.I intervenc <strong>de</strong> implementazion <strong>de</strong>l lengaz per l Pian 2012 i perveit chesta ativitè<strong>de</strong>s:EVENC IDENTITÈRESVegn pervedù <strong>de</strong> jir inant a troèr fora e projetèr evenc i<strong>de</strong>ntitères che pel doventèr momenc <strong>de</strong> granemportanza <strong>de</strong> la vita <strong>de</strong> autorecognosciment culturèl e linguistich <strong>de</strong> la jent <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>. La Consulta la<strong>di</strong>na semet dant <strong>de</strong> troèr fora e elaborèr i criteries che caraterisee n event bon <strong>de</strong> engaissèr duta <strong>Fascia</strong>, col <strong>di</strong>damente la regìa <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general. Vegn conscidrà che i evenc <strong>de</strong> i<strong>de</strong>ntità no i abie arjont l nonzech e i contegnuiche se se speta. Per chest l <strong>Comun</strong> general l se metarà dant endèna l 2012 <strong>de</strong> valutèr e <strong>de</strong> conscidrèr i evencche l’é metù en esser te val troan fora a na vida chièra e spezifica i evenc che i é sentui <strong>de</strong> più <strong>de</strong>sche <strong>de</strong>i<strong>de</strong>ntità e <strong>de</strong> coejion per la jent <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>. I evenc pervedui per l 2012 l’é: l’Aisciuda La<strong>di</strong>na (<strong>de</strong>schescomenza<strong>di</strong>va <strong>di</strong>reta <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general), la Festa ta mont (portèda dant da la sociazion che à l me<strong>de</strong>moinom) e la Festa <strong>de</strong>l Rengraziament, organisèda da la Union <strong>di</strong> La<strong>di</strong>ns <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>.Aisciuda La<strong>di</strong>naL’Aisciuda La<strong>di</strong>na l’é n event i<strong>de</strong>ntitèr che à <strong>de</strong>sche argoment prinzipal l lengaz <strong>de</strong> mendranza, sia doura esie sparpagnament. A chest event cognessa tor pèrt duta la popolazion, tras scomenza<strong>di</strong>ves strategiches chetol ite la scola, sia sociazions e la comunanza. L’event, coor<strong>de</strong>nà dal <strong>Comun</strong> general, ensema a la scola, laUnion <strong>di</strong> la<strong>di</strong>ns e l’Istitut cultural la<strong>di</strong>n, l vegn metù a jir via per la pruma setemèna <strong>de</strong> mé, a recort dai 5 <strong>de</strong>mé <strong>de</strong>l 1920, canche l’é stat metù fora la pruma outa la ban<strong>di</strong>era la<strong>di</strong>na. Se trata <strong>de</strong> na setemèna <strong>de</strong>scomenza<strong>di</strong>ves <strong>de</strong> <strong>de</strong>svaliva sorts, che tol ite dut l teritorie <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>.La e<strong>di</strong>zions che l’é stat portà dant ti egn passé les à tout ite <strong>de</strong>svalives setores <strong>de</strong>l teritorie <strong>de</strong> la val: la scola,i hotelieres, i artejegn e i comerzianc.L’argoment che l’é stat cernù fora per l’Aisciuda La<strong>di</strong>na <strong>de</strong>l 2012 l’é chel <strong>de</strong>l sport, vedù <strong>de</strong>sche element fort<strong>de</strong> coejion <strong>de</strong> i<strong>de</strong>ntità e <strong>de</strong>l teritorie te la valè<strong>de</strong>s la<strong>di</strong>nes. I gropes dal sport che l’é en esser te <strong>Fascia</strong> i é piùche 20 e i tol ite sport da d’invern e no, i tol sù enscinuazions soraldut, ma no <strong>de</strong>mò, anter i joegn, e i vegnconscidré <strong>de</strong>sche cuna <strong>de</strong> na coejion <strong>de</strong> teritorie e sozièla sèna e pojitiva. L’obietif <strong>de</strong> chesta e<strong>di</strong>zion <strong>de</strong>l’Aisciuda La<strong>di</strong>na l’é chel <strong>de</strong> valorisèr l potenzièl ence dal pont <strong>de</strong> veduda linguistich, che vegn fora da la<strong>de</strong>svaliva <strong>di</strong>sciplines sportives, tant a livel soziolinguistich <strong>de</strong> sparpagnament e conservazion <strong>de</strong>l lengaz, chea livel terminologich, col meter ensema glossères terminologics <strong>de</strong>l sport che i po<strong>de</strong>ssa vegnir elaboré a liveltecnich col <strong>di</strong>dament <strong>di</strong> me<strong>de</strong>mi gropes, ence aldò <strong>de</strong> la esperienzes più o manco valives a cheles <strong>de</strong> la autramendranzes a livel nazionèl e european. L’é l cajo, per ejempie, <strong>de</strong> la esperienza tel Friul, <strong>de</strong> chelaRomancia e <strong>de</strong> chela Catalana. La doura e la valorisazion <strong>de</strong>l lengaz <strong>de</strong> mendranza che l’é jà en esser telsport, l vegn conscidrà n met ùtol e scempie <strong>de</strong> meter en esser i prinzipies <strong>de</strong> la politica <strong>de</strong>l lengaz.L contegnù e l program <strong>di</strong> evenc <strong>de</strong> i<strong>de</strong>ntità i sarà metui jù dai atores che l’é stat tout ite col <strong>di</strong>dament <strong>de</strong>l<strong>Comun</strong> general <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>.AUTRA SCOMENZADIVESPer la<strong>di</strong>n…amò più bel!I intervenc <strong>de</strong>l projet Per la<strong>di</strong>n… amò più bel i perve<strong>de</strong>a jà ti pians culturèi <strong>de</strong> la L.P. 17/85 fons a la leta perla promozion <strong>de</strong> la doura <strong>de</strong>l la<strong>di</strong>n te scartabìe, placac e stampes <strong>de</strong> reclam e <strong>de</strong> informazion. La neva lege <strong>de</strong>politica linguistica e l gran empegn <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general, ti intervenc <strong>de</strong> atuazion linguistica e <strong>de</strong> l’afficher lalangue - obietif zentrèl <strong>de</strong> la pianificazion linguistica <strong>de</strong> chisc ùltimes egn -, i à palesà l besegn <strong>de</strong> valutèr danef e smaorèr i fins <strong>de</strong> chest projet, a na vida da engaissèr la doura <strong>de</strong>l bilinguism ence te realtè<strong>de</strong>s privates,soraldut economiches, sul teritorie <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong>. La scomenza<strong>di</strong>ves pervedu<strong>de</strong>s te chest intervent les vegnaràcoor<strong>de</strong>nè<strong>de</strong>s dai Servijes linguistics e culturèi e pissè<strong>de</strong>s fora coi <strong>de</strong>svalives setores sul teritorie. Se peissa <strong>de</strong>entervegnir con proponetes <strong>de</strong> scartabìe te doi lengac tel ciamp comerzièl, turistich e sportif, e più avisa, aldò<strong>de</strong> projec singoi da fèr fora e coor<strong>de</strong>nament <strong>di</strong> Servijes linguistics e culturèi.Ejempies <strong>de</strong> intervent <strong>de</strong> chesta sort, l’é stat <strong>de</strong>l 2011 la tasces <strong>de</strong> la 99 paroles dates fora te la boteighes <strong>de</strong>la val, e <strong>di</strong> a<strong>de</strong>jives coi inomes <strong>di</strong> mestieres che ge é stat sport ai artejegn <strong>de</strong>l <strong>Comun</strong> general <strong>de</strong> <strong>Fascia</strong> che ivegnarà stampé endò da nef. L’é en esser n auter projet co la coprativa <strong>de</strong> Sèn Jan per la projetazion <strong>de</strong> nachèrta per fèr ite i dons e sachec <strong>de</strong> chèrta caraterisé da scrites e da fegures <strong>de</strong> i<strong>de</strong>ntità.19