mtmas1649

VECKA 49 • 2016 • 47
SKICKA DINA DEBATTINLÄGG TILL: redaktion@masenredaktionen.se
Ett debattinlägg får vara högst 1500. Nedsättande och kränkande omdömen av namgivna
personer undanbedes. Vi förbehåller oss rätten att stryka i texten samt avstå från publicering.
FORTSÄTTNING FÖLJER IBLAND PÅ: MARIEFREDSTIDNING.SE
insändare
Svar till Ringlander:
Syftet är mycket enkelt: jag tycker illa om när människor
rackar ner på politiker utan att ha ”torrt på fötterna”.
Politiker får alltid tåla mycket, men
det ska vara rättvis och riktig kritik. Att
vara dåligt insatt och påläst när man uttalar
svepande kritik mot politiker, för
ingenting framåt utan bidrar bara till det
som kallas politikerförakt. Som jag skrivit
tidigare: jag har träffat många politiker
som jag gillat och en del som jag till
och med starkt ogillat, många som jag
delat uppfattning med och många vars
åsikter jag vänt mig emot, men min uppfattning
är att ingen av dem har haft
något annat syfte med sin politikergärning
än att göra en god insats för allas
vårt bästa och att försöka påverka vår
gemensamma omgivning på ett sätt som
de tycker borde vara bra.
Därför finns det ingen grund för det
som kallas politikerförakt. Man kan ha
olika uppfattningar i politiska frågor
men man bör aldrig ifrågasätta att de lokala
fritidspolitiker som utan nämnvärd
ersättning kämpar för sina uppfattningar
har ett gott syfte.
Sven Erik Ringlander tycker att det
vore bättre om jag ville ägna min energi
åt att huta åt politikerna när de
är ute och cyklar. Jag uppmanar Ringlander
att återigen läsa på litegrann.
Det räcker att googla på ”plåtschabrak
Strängnäs”, ”ungdomsbostäder Strängnäs”
eller ”Vita Skolan Mariefred” för
att Ringlander ska inse att det är väldigt
mycket just det som varit min politiska
gärning.
Men att jag också ”kämpat på barrikaderna”
innebär inte att jag alltid stämmer
in i enkla och okvalificerade påhopp
när så inte är påkallat.
Och nu var det om Jagbacken detta
handlade och inte Fågelsången/Andra
Backe och fortfarande är det alltså inte
kommunen som ”valt” någon arkitekt
eller något byggföretag som Ringlander
fortsätter att påstå, utan den private
markägaren. Ett val som kommunen inte
har något som helst med att göra.
Mats Werner, Mariefred
MR-dagen 2016:
Mänskliga rättigheter måste försvaras
Framsteg och motgångar har avlöst
varandra genom de mänskliga rättigheternas
historia . FN:s allmänna förklaring om
de mänskliga rättigheterna, antagen den 10
december 1948, är fortfarande den moraliska
grund på vilken de gemensamma och universella
rättigheterna vilar.
Länge gick utvecklingen åt rätt håll. Allt
fler länder anslöt sig till FN:s olika kärnkonventioner,
till exempel barnkonventionen
och kvinnokonventionen. FN fick på tidigt
1990-tal en oberoende hög tjänsteman, högkommissarien,
med uppdraget att övervaka
och larma om människorättsbrott.
Samtidigt tydliggjordes en spricka
som länge funnits i synen på de universella
mänskliga rättigheterna. I dag, drygt tjugo
år senare, framförs extremistiska idéer inte
enbart av terrororganisationer som Islamiska
staten eller rasistiska och nazistiska rörelser.
Såväl regeringar som sekulära och religiösa
ledare tar nu öppet avstånd från tanken på
universella mänskliga rättigheter. Förlorare
är kvinnor, barn, minoriteter, migranter, urbefolkningar
och funktionshindrade.
inskränkt press- och organisationsfrihet
och bristande likabehandling av kvinnor
och män. I Väst vädrar populistiska partier
morgonluft efter Donald Trumps valseger i
USA. FN:s högkommissarie för mänskliga
rättigheter har vid sidan av Trump pekat
på bland andra Frankrikes Marine Le Pen,
Hollands Geert Wilders och Ungerns Viktor
Orbán som fördomsfulla och populistiska
ledare. En majoritet av EU-länderna
har också misslyckats att leva upp till åtaganden
för världens flyktingar.
Mycket är bättre i dag än 1948 men över
hälften av världens länder är fortfarande
icke-demokratier. I FN:s råd för mänskliga
rättigheter sitter en rad MR-förbrytare trots
att medlemmarna ska leva upp till högt
ställda krav. Samarbetet i världsorganisationen
syftar till att påverka i positiv riktning.
Det förutsätter att världens demokratier försvarar
rättighetsprincipen.
FN erbjuder medlemsstaterna stöd för att
stärka de mänskliga rättigheterna och när det
ser som mest mörkt ut kan det vara bra att
påminna om några ljusglimtar.
rättigheter. Flickors och kvinnors rättigheter
– en fokusfråga för den svenska FN-rörelsen
– har stärkts genom de nya globala målen
som säger att såväl barnäktenskap som
kvinnlig könsstympning ska avskaffas. Så
sent som i juli fick FN en särskild rapportör
för hbtq-personers rättigheter. Några länder
har försökt sätta käppar i hjulet för den nya
rapportören men utan att lyckas.
”Stå upp för någons rättigheter i dag” är
FN:s tema på MR-dagen den 10 december.
Att säga ifrån när människor diskrimineras
i vardagen och att stödja organisationer som
försvarar alla människors lika värde och rättigheter
är två sätt att göra det.
Ursula Falkringe,
ordförande Strängnäs FNförening
Aleksander Gabelic,
ordförande Svenska FNförbundet
Listan kan göras lång: hård lagstiftning
i flera länder mot homosexualitet,
En tredjedel av världens länder har en
nationell institution som bevakar mänskliga