Kosterbladet 2013 - Koster Marin

Kosterbladet 

Kosterbladet 2013, för 24:e året i rad. 

Kuriosa & Fakta 

om Koster 

Nationalparken 

informerar sid. 10 - 13 

Francais 

English, Deutsch 

Page 46

2 

Kosterbladet 

2013 

Utgivare : 

Redaktion : 

Ansv. utgivare : 

Grafi sk Form: 

Tryckeri : 

Upplaga : 

Omslagsfoto: 

Koster Marin 

Arne Öhnell, 

Susanne Enfors- 

Davies 

Håkan Eriksson 

GamlaKvarnen.se 

JMS 

40 000 ex. 

Relief gjord av 

Arne Öhnell

CAMPING På Koster råder generellt campingförbud. En vackert belägen naturcampingplats 

fi nns på Nordkoster. Den är öppen över sommaren men stängd midsommarhelgen. 7 st stugor 

ingår, ring och kontrollera att det inte är fullbelagt på tel: 0526-204 66. 

DYKNING För sportdykaren fi nns ett välutrustat dykcenter vid Långegärde med dagliga 

turer. Tel: 070-653 90 95. 

MÅNSKENSSNORKLING blir det 24/8 vid Rörvik på Sydkoster. Utrustning kan lånas och 

man kan under sakkunnig ledning färdas på snorkelleden, som förutom att den är månbelyst 

också är försedd med kemisk undervattensbelysning. 

BÅTUTHYRNING Småbåtar av typ “Kosterfj ord” hyrs ut av Tobiassons på Nordkoster 

tel :0526-201 83 

GÄSTHAMNAR fi nns på både Nord- och Sydkoster. Bland holmarna fi nns några naturhamnar 

t.ex. Arholmen, Jutholmen och Tjälleskär där sopmajor och TC-installationer fi nns. 

KAJAK Arkipelagen utanför Koster är spännande att paddla omkring i, och trevliga 

strandhugg kan göras. Några fågel- och sälskyddsområden fi nns där landstigning inte får ske 

förrän i slutet av juli. Skyltar utmärker. God följeslagare är specialsjökortet över området. 

CYKEL Sydkoster bjuder på trevliga cykelvägar medan Nordkoster lämpar sig bättre för 

vandring. Cyklar fi nns att hyra liksom golfbilar. Vanliga trafi kregler gäller och räkna med tät 

trafi k som rör sig i olika hastigheter. Också en och annan större lastbil kan förekomma. 

KOSTERFESTIVALEN äger rum 20/7-3/8. Klassisk musik, opera, solnedgångskonserter, 

barn-och familjeföreställningar mm. 

PER OCH ANITA THORLIN håller ateljén öppen för besök 22/6-23/6. 

GALERIE OIJENS på Nordkoster att visa en sedvanlig utställning med husets egen 

konstnär Jörgen Byström, därtill planeras en fotoutställning med Koster som tema. 

KOSTERRUNDAN det populära motionsloppet på Sydkoster går lördag 17/8. Start och mål 

vid KSK-huset. Arrangör är Kosters sportklubb. 

BUTIKER som även är ombud för Systembolag och Apotek fi nns på båda öarna, liksom 

fi skaff ärer. Livsmedelsbutik på Syd öppen året runt och på Nord öppet maj-sept. 

BANKOMAT fi nns vid butiken på Sydkoster. Alla företagare tar inte emot kort. Vill du shoppa ta med dig kontanter. Såväl norska som svenska 

pengar fungerar, men räkna med viss kursförlust om du kommer med utländsk valuta. 

LOPPIS drivs av sportklubben i KSK-husets gymnastiksal tisdagar och torsdagar veckorna 26-32. 

FLAKMOPPELOPPIS blir det 27-28 juli vid Gula ladan som ligger vid vägen 500 m från Långagärde brygga. 

HEMBYGDSMUSEUM i ”Sibirien” vid Långagärde brygga har öppet dagligen kl. 16-19 under tiden 23/6 till 18/8. I år visas bl.a. en fotoutställning 

med text som presenterar alla de butiker som genom åren betjänat öbefolkningen. 

ELDA INTE i Kosternaturen, den är i regel torr och eldfängd. Vid en del stränder fi nns eldstäder som kan utnyttjas. Generellt eldningsförbud råder. 

BRANDKÅR och AMBULANS tel: 112, Sjukvårdsrådgivningen tel: 1177 

GIFTINFORMATION akut tel: 112, ej akut tel: 08-33 12 31 

VETERINÄR tel: 0526-101 57 eller 0526-666 66 

Kort om Koster 

Kosterarkipelagen, med de båda 

huvudöarna Nordkoster och Sydkoster, 

är Sveriges “västra hörn”. Den upp 

till 250 m djupa och ca 3 km breda 

Kosterfj orden skiljer ögruppen från 

fastlandet. Berggrunden består av 

gnejsgranit, till skillnad från övriga 

skärgårdens och fastlandets granit. 

I öarnas berggrund har i forntida 

vulkaniska processer genom sprickor 

trängt upp diabas som bildat svarta 

stråk och, där den vittrat, kanaler s.k. 

klåvor, i berggrunden. Detta skapar en 

zebramönstrad och ibland ganska taggig 

struktur som ger Koster-arkipelagen ett 

spännande och annorlunda uttryck. 

Man säger att Hin Håle med 

sina harvedrag skapat landskapet. 

Växtligheten är frodig och mycket rik. 

Får, nötboskap och hästar betar på 

ängarna. 

Högsta punkten ligger på Nordkoster, 

på berget Kosterbonden med de gamla 

fyrtornen. Här befi nner man sig 58.8 

m.ö.h. och utsikten över Västerhavet är 

magnifi k. I söder anas Väderöarna och 

i norr och nordväst det betydligt högre 

norska landet. Klara höstdagar har man 

sikt ända in i grannlandets fj ällvärld. 

30 km i östlig riktning ligger som en 

långsträckt kulle Bohusläns högsta berg 

Björnerödspiggen, 220 m.ö.h. 

Söder därom ser man ett 20-tal 

stora vindkraftverk, placerade på åsen 

Tolvmanstegen i kommunens östra del. 

De är 150 meter höga och alstrar ström 

nog till att i stort sett göra Strömstad 

självförsörjande på elektricitet. Fler 

vindmöllor ses längre söderut, de ligger 

i grannkommunen Tanum. 

Inlandsisen har i kosterlandskapet 

avsatt många spår varav det mest 

storslagna är de terasserade klapperstensfälten 

på Nordkosters nord-västra 

del. Havet runt öarna står genom den 

djupa fj orden i direktkontakt med 

Nordatlanten och ståtar därför med 

Sveriges saltaste vatten. Detta skapar 

en för svenskt vidkommande unik 

undervattensfauna därtill förekommer 

emellanåt besök av olika valar och 

andra simkunniga djur och odjur. 

På Tjärnö, vid Kosterfj ordens östra 

sida ligger ett av universiteten drivet 

marinbiologiskt laboratorium där 

forskning med utgångspunkt i fj orden 

bedrivs, och där också utställningar och 

andra aktiviteter till allmänhetens gagn 

äger rum. 

Levande samhälle 

Antalet bofasta kosterbor uppgår till 

ca 300, varav 1/3 del bor på nordön. 

Medelåldern är relativt hög, inte 

minst beroende på att sommargäster 

efter uppnådd pension bosätter sig 

permanent i sina fritidshus. Många 

norska familjer har under senare år 

skaff at sig hus på Koster, och tillbringar 

var och varannan helg på öarna, 

vilket gynnar såväl rederiet som den 

åretruntöppna butiken på Sydkoster. 

Tidigare var fi sket öarnas huvudnäring. 

Idag fi nns ett 10-tal yrkesfi skare 

kvar. Räka, hummer och havskräftor 

är de viktigaste fångsterna. Turismen, 

eller som det heter “besöksnäringen”, 

är idag den viktigaste inkomstkällan. 

Den skapar arbete både direkt och 

indirekt och bidrar till ett bärande 

underlag för såväl butiker som de 

lokala byggföretagen och andra 

servicefi rmor och för en väl fungerande 

kommunikation med fastlandet även 

vintertid. 

Arbetspendling är vanligt. Koster 

har delvis blivit en “sovstad” till 

centralorten där det ekonomiska 

uppsvinget genom norgehandeln skapat 

många nya arbetsplatser. Många öbor 

är småföretagare. Företagarföreningen 

har 41 medlemmar. 

Skola och förskola fi nns på Sydkoster. 

Maten lagas i egna skolköket, 

utomhus-pedagogik och musik 

präglar skolans profi l. Högstadiet och 

gymnasiet ligger i centralorten. Butiker 

på båda öarna, den på Nordkoster 

öppen endast sommartid. Fiskaff ärer 

fi nns sommartid. Biblioteket är öppet 

bara på vintern, en liten sporthall 

och bastu ligger på Sydkoster, liksom 

en enkel fotbollsplan. Ett fl ertal 

restauranter håller öppet om somrarna. 

Postkontoret är nedlagt och ersatt med 

lantbrevbäring. Räddningstjänsten har 

daterats upp på båda öarna och 

sjuktransporter går snabbt, ofta med 

helikopter till de större sjukhusen på 

svenska eller norska sidan av gränsen. 

Nödtelefon är det vanliga 112.

4 

Snabbguide för dagsturister 

Parkera bilen, det gör man lämpligast utanför Strömstad på någon av 

långtidsparkeringarna och tar parkeringsbussen till centrum. Detta 

gäller högsäsong när bussen är i trafi k. Annars fi nns det en korttidsparkering 

vid sjukhuset. Därifrån är det nära till torget där Kosterbåtarna lägger 

till. Tyvärr är den parkeringen ofta full. Man måste betala som man ska, 

parkeringsvakterna gör eff ektivt sitt jobb. Det går också alldeles utmärkt 

att åka med Västtrafi ks bussar och tåg till Strömstad, se: vasttrafi k.se 

Kosterbåtarna är röd-vita katamaraner och går vinter-vår-höst sex gånger 

om dagen och sju på mån-tis och fre. För och sensommar går de sju gånger 

om dagen och sommartid från och med 15 juni går båtarna praktiskt taget 

hela tiden och sista båten från öarna till Strömstad går vid 9-tiden. I juli går 

de ännu senare, vid halv 11-tiden. Det är lätt att passa in någon av båtarna. 

Turlistan fi nns här i tidningen och på: kostermarin.se 

Biljetten bör helst köpas innan färd. Automat fi nns vid båtarna. Om 

man inte hinner det, kan man köpa biljetten ombord. Under högsäsong 

kostar det 130 kronor tur och retur för vuxen och 90 för barn/ungdom 

mellan 7-19 år. Det fi nns familjerabatt (ej vintertid) förutsatt att man 

åker från Strömstad med en avgång 

före kl 09.00. Hela familjen (2 vuxna 

och medföljande barn/ungdom) 

reser dagstur tur och retur för 260 :- 

återresan ska ske samma dag men på 

valfri tid och alla ska resa tillsammans. 

Koster Marin sätter in extra båtar ifall 

passagerarantalet blir för stort. Ingen 

blir akterseglad någon längre stund. På 

båtarna fi nns enklare förtäring i kiosken 

och rena toaletter. Båtarna är anpassade 

för rörelsehindrade. Djur med päls får 

stanna ute med hänsyn till allergiker. 

Man kan resa till Koster och gå av båten 

på en brygga och på igen vid en annan. Det spelar ingen roll. Det är resan 

till och från fastlandet som kostar. Vilken kosterbåt man åker med spelar 

heller ingen roll, alla tillhör Koster Marin och har samma biljettsystem. 

Vilken av de två Kosteröarna är bäst? Svar: det beror på hur och med 

vem du reser. Små barn, barnvagn eller om någon är lite rörelsehindrad, 

gör man klokt i att gå av på Västra Bryggan Nordkoster eller på Ekenäs 

Sydkoster. Från Västra bryggan Nordkoster är det nära till restauranger, 

minigolf, hamnens toaletter och knappt 150 meter uppför backen till 

vänster ligger en härlig badstrand som heter Basteviken. Det fi nns en 

sommaröppen butik till höger ovanför backen. 

Ekenäs Sydkoster är också en lämplig plats för samma grupp. Där fi nns 

Kosterhavets informationscenter naturum, ett hotell, restaurang med 

rökeri, hamngrill, sommaröppen fi skaff är och toaletter. Ovanför backen, 

på den asfalterade vägen och sedan till höger mellan tennisbanan och 

Solkosters lägenheter, går en väg ner mot en stor härlig badstrand som 

heter Rörvik. Mer än så behöver inte småbarnsfamiljen under en dag 

på Koster. Kom ihåg att solen bränner lätt små barn och även dig själv. 

Vill man bara bada är Kilesand ett bra alternativ. Båten lägger till alldeles vid 

sandstranden och endast 100 meter upp från stranden ligger Kostergården 

med boende, minigolf och restaurang. 

De som reser vuxna eller med större barn, kan hyra cyklar, men bara på 

Sydkoster vid Ekenäs eller Långegärde. Det är enklast att hyra cyklar på 

ön, eftersom det kostar lika mycket att ta med sig egen cykel på båten. Vid 

Långegärde fi nns det restauranger, ett hembygdsmuseum som öppnar på 

eftermiddagen vid 16.00 och ö-slöjdsbutik som öppnar 13.00. 

Sydkoster är en liten ö på 8 km2 men är större än Nord som är hälften så 

stor. Att cykla över ön går ganska fort och snart har man varit överallt. 

Två besök som man bara måste göra som cykelturist är Kosters Trädgårdar 

strax söder om Långegärde. (Här kan även de som är helt ointresserade av 

trädgård fi nna en trivsam miljö). Det är en vacker upplevelseträdgård för 

många sinnen och med en ekologisk restaurang. Om man cyklar vidare en 

liten bit söderut kan man gå trappan upp på Valfj äll. Den ligger mittemot 

kyrkan. Härifrån ser man hela Kosterarkipelagen och ut till Ursholmen. 

Har man glömt något viktigt på resan, fi nns det en året runt öppen ICAbutik 

mitt på Sydkoster där vägarna går ihop. Den platsen kallas krysset 

eller torget. Men något torg fi nns det egentligen inte. Den lilla butiken har 

generösa öppettider under sommaren och det fi nns café och toa. En liten 

varning dock om vägen 

utanför. Här stannar 95 

procent av alla cykelturister 

mitt i trafi ken och tvekar 

om vägarna. Att det 

plötsligt står 50 cyklar mitt 

i korsningen blir ibland till 

en trafi kfara med ovana 

cyklister på vägen. 

Vill man se båda 

Kosteröarna kan man åka 

över det smala Kostersundet 

med den gula linfärjan 

när den är bemannad 

under storhelger och på 

sommaren. 

Tillhör man människokategorin naturvandrare, fungerar båda öarna 

alldeles utmärkt. Man packar med fördel med sig mat för hela dagen. Den 

kan man handla i butiken eller planerar man in ett restaurangbesök. Sedan 

tar man en vandringskarta. Den ligger i små lådor vid bryggorna och på 

ett par andra strategiska platser. På Syd kan man vandra långt. Naturen 

är slående vacker och man blir relativt ensam på stigarna. På Nord går 

vandringslederna i slingor och ön är så liten att man knappast går bort 

sig oavsett karta. Naturen på Nordkoster är mer dramatisk, storslagen och 

öppen. Här fi nns Kosters dubbelfyr uppe på berget Högen. Badstränderna 

i norr är de fi naste i hela Sverige (jodå, det är sant). Här fi nns också en 

naturcamping som inte har något annat utbud än havet, naturen och 

kallvatten. Vill man övernatta där måste man komma ihåg att boka sin 

plats först. Det är många som vill leva några dagar i naturlig enkelhet. 

Ha det så trevligt! 

Susanne Enfors-Davies

Naturum 

Kosterhavet 

På Ekenäs Brygga, Sydkoster, ligger den nyöppnade huvudentrén 

till Kosterhavets nationalpark. Detta år 2013 blir det första med 

det nya inspirerande infocenter som går under Naturvårdsverkets namn 

naturum. Här ska intressen väckas för havets speciella karaktär med de 

tusentals djur, fi skar och organismer som djuprännan i Skagerrak ger liv 

till. Utställningslokalen är fylld med lättillgänglig information om livet i 

de olika havsmiljöerna. Alla sinnen och åldrar bjuds på något speciellt att 

ta till sig. 

Är man på Koster rekommenderas verkligen ett besök på denna plats. 

Kanske vill man se en härligt vacker fi lm i den fi na hörsalen med de mjuka 

stolarna, eller förkovra sig om havet i sin egen takt. Man kan förundras 

över de minst sagt underliga livsformerna och få en inblick 

i havsströmmarnas rörelse genom området. Kanske är just 

höjdpunkten närkontakt med något havsdjur i akvariet. 

Någon känner möjligen tillräckligt med ro för att sitta ner och 

läsa eller bara njuta av rummet med den vackra arkitekturen 

och utsikten mot söder. Man kan vila en stund utomhus på 

Bohusläns längsta ”ljugarbänk”. Eller delta i någon ordnad 

aktivitet för såväl stor som liten. Möjligen följa med på en 

guidad tur ute i nationalparken eller på strandexcursion. 

I våtlabbet kan man studera sina egna strandfynd med 

marinbiologisk expertis och uppslagsböcker alldeles inom 

räckhåll. 

Den arkitektoniskt vackra byggnaden har ett vågformat tak 

och följer till viss del sjöbodstraditionen. Utställningssalen 

har ett formspråk i svart lådform med ett sparsmakat bildval 

ur den enorma skatt av 6000 arter som fi nns att ösa ur. En helvägg har 

rubriken Artchock. De andra väggarna går under rubriker som beskriver 

livsmiljöer som, stranden, tångskogen, ålgräsängen, mörka lerbottnar, 

branta klippväggar och de fria vattnen. 

Man kan se kortfi lmer och följa en undervattenskamera (rov) nere i 

djupaste djup. Barnen har egna små stationer och hittar nyfi ket spännande 

saker att lekande utforska. 

Mängder med information fi nns utspridd i utställningen och för varje 

besök upptäcker man något nytt som man inte sett tidigare. Naturum 

har museum/biblioteks form och besökets längd avgör man själv inom 

öppettiderna. Grupper kan boka visning och guider. 

Bor man på Nordkoster går det att kliva på någon Kosterbåt från Västra 

Bryggan till Ekenäs och efter besöket vandra den natursköna blå stigen 

tillbaka. Eller ta linfärjan över sundet och ge sig ut på cykeltur på Sydkoster. 

Boende i Kyrkosund kan ta Kosterbåten i en riktning och vandra den röda 

stigen över Kilesandstranden och Nästången dit eller tillbaka, vilket som 

passar bäst den dag och tid man vill besöka Kosters nya vackra naturum. 

Dagsturister kan enklast välja att påbörja eller avsluta sitt Kosterbesök i 

Ekenäs. 

Kontakt med naturum tel. 010-224 54 00 

Kosterfl ickan Line Fuchs är fylld av 

upptäckarglädje och provar sig glatt fram med 

att mata fi skar, lyssna på ljud och allt möjligt 

annat roligt. 

5 


6 

Ändringar i turlistan 

Strömstad - Koster - Strömstad 

Vinter / Vår / Höst perioderna 9/12 2012 - 7/5 2013 samt 26/8 - 14/12 2013 


Sommar 2013 (Högsommar, se tabell nedan) perioden 15/6-28/6 samt 5/8-11/8 

Kundservice 0771-41 43 00 

Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Kvåg 

Kvåg Kvåg Kfjord Kfjord 

M-F M-F Lör M-L Sön Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 

fr Strömstad Norra hamnen 06:30 08:15 10:00 10:30 12:05 12:30 14:05 14:30 

Öddö 

I I 10:10G I I I 14:15G I 

Styrsö 

I I I I 12:20G I I I 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:20 07:10 08:50 08:30 10:40 I I 13:10 14:45 I 

Långegärde, S Koster 05:40 07:25 07:05 08:55 08:25 10:45 I I 13:15 14:50 I 

Vettnet, N Koster 

I I I I I I 11:00 13:00 I I 15:00 

Ekenäs, S Koster 

I 07:07 07:20 09:10 08:45 I 11:10 12:50 I I 15:10 

Kilesand, S Koster 

I 06:58 07:30 09:20 08:55 I 11:20 12:40 I I 15:20 

Styrsö 

I I I 09:30G 09:05G I I I I I I 

Öddö 

I 07:45G 07:45G I I I 11:40G I I I I 

t Strömstad Norra hamnen 06:15 08:00 08:00 09:50 09:25 11:25 11:55 13:30 13:50 15:30 15:55 

Kfjord Kvåg Kfjord Kfjord Kvåg Kvåg Kvåg 

Dagl Dagl M-To Fre-Sön Dagl Dagl Ti, F* 

fr Strömstad Norra hamnen 16:05 16:30 17:40 18:20 18:20 20:15 22:05 

Öddö 

I I I I 18:30G I I 

Styrsö 

I I I I I 20:30G I 

Västra Bryggan, N Koster 16:40 I 18:15a 18:55a 19:25 21:15 23:00 

Långegärde, S Koster 16:45 I 18:20a 19:00a 19:30 21:20 23:05 


I I 19:15 I I 


I 17:00 19:05 21:00 22:45 


I 17:10 18:55 20:50 22:35 

Styrsö I 17:20G I I I 

Kvåg = Kostervåg 

Öddö I 17:30G I I I 

Kfjord = Kosterfjord 

t Strömstad Norra hamnen 17:30 17:55 20:10 21:55 23:40 

i 

TECKENFÖRKLARINGAR BRA ATT VETA: HELGTRAFIK 

G = Öddö och Styrsö anlöps vid anmodan, säg till ombord eller signal vid kaj Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår helgfira M-F från 

a = Anlöper bryggan endast för avstigande Södra hamnen, Strömstad 

20/6 trafikeras som fredag 

Midsommarafton 21/6 trafikeras som lördag 

* = Även midsommarafton (se helgtrafik) 

se www.kostermarin.se/transport för information samt * (avg. Std 22.05). 

Pälsdjur får inte vistas salongerna. Pälsdjur är 

Midsommardagen 22/6 trafikeras som söndag 

välkomna på soldäck och akterdäck. OBS! Förseningar kan uppstå. 

Räkna med 30 min för byte till buss eller tåg. 

Den återkommande resenären kan notera att några ändringar har skett i Kosterbåtarnas turlista 2013. 

I år har ändringar gjorts i vinter- samt högsommarlistan. Här kommer en förklaring till detta. Mångas 

behov måste beaktas som arbetspendlare, skolungdomar, postgång, färskvaror och en mycket viktig faktor 

är den miljöhänsyn som en minskad bränsleförbrukning och utsläpp ger. 

Vinter/vår/höst 


M-F M-F M-F M-F M-F M-F O, To M,Ti,F F M Ti F 

fr Strömstad Norra hamnen 06:30 08:50 12:00 14:25 16:05 18:30 18:30 20:15 21:00 21:30 22:05 

Öddö 

I 09:00C I I 16:15C I I I I I I 

Styrsö 

I I I I I 18:45C 18:45C I I I I 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:20 09:25 12:55 15:00 16:35 19:25a 19:25 20:45 21:30a 22:10a 22:55a 

Långegärde, S Koster 05:40 07:25 09:35 13:00 15:05 16:40 19:30a 19:30 20:50 21:35a 22:15a 23:00a 


I I I I I 16:50G 19:15aG 19:15G I I I 


I 07:07 09:50 12:40 15:20 17:00 19:05a 19:05 21:05 21:55a 22:40a 


I 06:58 10:00 12:30 I 17:10 18:55a 18:55D 21:15 22:30a 

Styrsö 

I I 10:10C I I I I I 

Öddö 

I 07:45C I 13:25C I I I I 

t Strömstad Norra hamnen 06:15 08:00 10:30 13:40 15:50 17:40 20:00 21:50 

i 

Lör Lör Sön L-S L-S L-S L-S Lör Sön Lör S 

fr Strömstad Norra hamnen 08:30 10:20 12:15 14:30 16:10 18:00 18:00 19:40 20:15 

Öddö 

I 10:30C I I 16:20C I I I I 

Styrsö 

I 10:35C I I I I I I I 

Västra Bryggan, N Koster 07:25 09:10 09:10 11:15 13:15b 15:00 16:40 18:50b 18:50 20:10a 21:05a 

Långegärde, S Koster 07:20 09:05 09:05 11:20 13:20b 15:05 16:45 18:55b 18:55 20:15a 21:15a 


I I I I 13:05bG I 16:55G I I I 


07:40 09:25 09:25 11:00 12:55b 15:20 17:05 18:35b 18:35 20:55a 


I 09:35 09:35 10:50 12:45b 15:30 17:15 18:25b 18:25 20:45a 

Styrsö 

I I I I I 15:40C I I I 

Öddö 

I 09:50C 09:50C I I I I I I 

t Strömstad Norra hamnen 08:10 10:05 10:05 11:50 14:00 16:00 17:45 19:30 19:30 

TECKENFÖRKLARINGAR BRA ATT VETA: 

a = Endast avstigande. Båten ligger kvar på Koster. Ring för resa Sydkoster-Nordkoster Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår helgfri tisdag och torsdag 

HELGTRAFIK 

Helgdagar trafikeras som söndag 

b = Endast avstigande (kvarligger Koster) 9/12 2012-15/3 2013 samt 4/11-14/12 2013 se www.kostermarin.se/transport för information 

Julafton trafikeras som lördag, EXTRATUR från 

C = Anlöps efter telefonbeställning, senast 1 timme före angiven tid Strömstad 14.30, trafiken ställs in efter 15.30. 

D = Ring 0526-201 10 senast 1 timme före angiven tid för resa mot Strömstad Pälsdjur får inte vistas salongerna. Pälsdjur är Juldagen trafikeras som söndag, trafiken ställs in 

G = Vettnet anlöps vid anmodan, se anslag på kaj eller fråga ombord 

välkomna på soldäck och akterdäck. efter 18.55. Nyårsafton trafikeras som lördag. 

Skuggade tider = Går endast under perioden 16/3-7/5 samt 26/8-3/11 2013 Nyårsdagen trafikeras som söndag. Onsdag 27/3 

OBS! Förseningar kan uppstå. 


och skärtorsdag 28/3 trafikeras som fredag. 

KOSTER MARIN AB 

452 05 SYDKOSTER 

Tidigarelagda turer 

Turen 8.50 gick tidigare 9.00. Stora mängder varor och post transporteras med den här turen. Båten blev alltid sen från 

Långegärde och därför har mer tid lagts vid bryggorna i sundet. Dessa få minuter gör att också överfarten från Strömstad 

kan köras mer bränsleeff ektivt för att möta de allt högre kraven på miljömedvetenhet. Av samma anledning är 14.30 turen 

tidigarelagd till 14.25. 

Turen 12.00 är tidigarelagd för att passa till bussen 871 som avgår från Strömstad mot Göteborg 13.52. 

Det fi nns fortsatt avgångar i denna tidtabell som inte möjliggör ett optimalt anpassat körsätt för miljöns bästa. Detta skulle 

i nuläget innebära alltför stora ingrepp i turlistan. 

Anslutande trafi k 

Koster Marin är entreprenör under Västtrafi k och varje år försöker man gemensamt hitta de bästa anslutningarna för buss/ 

tåg. Det är många hänsyn, aspekter och ledtider (hur lång tid det tar för respektive trafi kslag att ta sig från avgångstation och 

tillbaka) som måste tas i beaktning. Ytterligare hänsyn till arbetspendling är viktigt. Exempelvis avgår tåget från Strömstad 

10.32 och båten anlöper 10.30 vinter/vår/höst. Detta är inte en tillräcklig marginal, men alternativet hade varit att dra in 

bryggan i Kilesand den turen, vilket naturligt nog ogillades av dem som använder Kilesandsbryggan som sin brygga. 

Senare lördagstur 

Under 2012 provades att lägga 19.40 avgång lördagar hela året. Det visade sig att endast enstaka resenärer eller inga alls åkte 

med denna tur och i nuläget är det inte försvarbart att ha kvar den kvar på helår, men den fi nns kvar vår och höst. 

Ur High Life British Airways magazine 

High Life Travel Awards 2011 - Best Emerging Destination 

Put these places on your travel wish list. 

Winner: 1. Rio de Janeiro 2. Basilicata, Italy 

3. Koster Islands, West Sweden. 

British Airways listar sina bästa resmål, restauranger, städer, nattklubbar 

och hotell i världen i sin egen tidning och naturligtvis kan man resa dit med 

just nämnda fl ygbolag och man glömmer inte bort att nämna i samma svep 

att det går sex direktfl yg i veckan till Rio från Heathrow. Men det är verkligen 

tänkvärt att Kosteröarna hamnade 2011 som nummer tre på deras lista för 

kommande intressanta destinationer. Man kan förmoda att Koster fungerar bra 

som lockbete även till andra delar av Sverige, men närmaste fl ygplats ligger ju 

faktiskt i Norge.

Större mängd strandsopor 2012 

Pedagogisk pant 

Små entreprenörer lär sig vikten av återvinning av pantburkar och hur lite arbete kan förgylla 

tillvaron på förskolan och fritids. Idén kom för fl era år sedan när man fi ck hjälp med att tillverka 

tunnor för pantburkar och fl askor. Den placerades sedan vid sopstationen. Barnen sorterar själva 

burkarna och fl askorna och pantar i aff ärens pantbod. Det blir ett ekonomiskt tillskott som 

används till utfl ykter, sommarens glass och andra önskade inköp. Bland annat köptes en dvdspelare 

och barnen kan numera få se fi lm. Vartannat år gör man en längre utfl ykt som inte blir 

alltför ekonomiskt kännbar för föräldrarna eftersom barnen själva ”jobbar ihop” pengarna under 

pedagogiska former. Tyvärr råkar det hamna lite andra sopor bland pantburkarna också för alla vet 

ju inte hur det ska gå till. Här är det kosterfl ickorna Lisa och Tuva Gille som visar vad det är som 

ska hamna i tunnorna. 

Susanne Enfors-Davies 

Foto: Meta Tobiasson 

Strandsoporna återkommer år efter år. Den senaste säsongen, 2012, samlade 

Kosterstiftelsen AB ihop nästan 2 000 sopsäckar som vägde närmare 19 ton. 

I år städar samma styrka som vanligt stränderna på Kosteröarna och alla holmarna i 

nationalparken. Jobbet ska vara klart till cirka midsommar. Ibland händer det att öar med 

fågelskydd får städas senare på hösten, när landstigningsförbudet upphört. En speciell strand, 

Basteviken på Nordkoster, är hårt utsatt för ilandfl ytande sopor och den brukar städas 

upprepade gånger. På stränderna hittas mängder med plast, PET-fl askor, nylonrep och tetrapak. 

Men också sopor av ännu allvarligare slag. 2012 blev det 20 dunkar olja och kemikalier, 200 

burkar aerosoler med varierande innehåll, många hundra kilo krossat glas och ett stort antal 

nödraketer. Somliga sopor hamnar i en gul behållare märkt farligt avfall: gamla mediciner, 

sprutor med kanyler mm. En och annan rolig sopa, som ett fungerande armbandsur, en gitarr, 

eller ett fat i fajans förtar inte intrycket: soporna är ett trist och besvärligt inslag i vår skärgård! 

Text & foto: Sofi e Regnander & Lasse Linusson 

7 

Basteviken på 

Nordkoster städas.

8 

Årets festival varar i två veckor under tiden 20/7 till 3/8. 

Två nya scener vid Kosters trädgårdar blir spelplats. 

Intimkonserterna går på ”Jungelscenen” och konserter i större 

format i ”Kosterkatedralen”. Därtill blir det om vädret tillåter 

solnedgångskonserter på Valfj äll. 

Sommer, sol, latter og sang heter det i en kjent vise og dette 

er jo noe man kan lengte og drømme om på mangt en grå 

hverdag. Nettopp sang kan sies å være et hovedtema i årets 

festival. Vi møter sang i mange ulike former; fra opera til 

frijazz. 

Vi får igjen gleden av å treff e Claire Varga som gjestet oss 

med kjente og kjære sanger av Edith Piaf i fj or. Hun har 

med seg fl ere sanger av Edith Piaf samt andre lekre saker 

fra den franske chansontradisjonen. I tillegg til dette har vi 

den store glede av å presentere Anni Elif Egecioglu (bl. a. 

kjent fra bandet Elifanttree) som tolker Monica Zetterlunds 

legendariske låter.. 

Nysatsning på Strandkanten. 

För elva år sedan öppnade Maria Wogenius, Nordkoster, sin mysiga restaurang i farfars sjöbod. 

Hon har alltid strävat efter att ha öppet så mycket och länge som möjligt under året. Många 

är de gäster som tagit på långkalsongerna för att inte frysa en vår- eller höstkväll i glada vänners 

sällskap på Strandkanten. 

Med omtanke för att inte gästerna (och personalen) ska helt frysa ihjäl på off säsongen blev det 

nödvändigt att isolera bardelen. Maria bygger en helt ny entré och bar i form av en styrhytt. Det 

blir några fl er sittplatser inomhus i värmen och bättre arbetsytor. Den gamla sjöbodskänslan fi nns 

naturligtvis kvar. Man känner igen sig och även menyn. 

Marias presentbod ska inrymmas i den äldsta delen av sjöboden och hon försöker hela tiden 

att utveckla butiken. Det nyaste är en webshop där kunderna kan beställa varorna hela året och 

egentillverkade kostermössor, handsydda på Koster och ingen mössa är den andra lik. 

Varför storsatsar denna unga mamma till fyra småbarn? 

- Ja, min vision är ju att kunna bo och verka härute, säger Maria. Att kunna leva på Koster året om 

för att barnen skall få en trygg uppväxt, som man själv hade det. Därför vill jag kunna ha öppet 

under stora delar av året och erbjuda våra vackra öar året om, inte bara på sommarhalvåret. Mitt 

hjärta brinner extra mycket för Nordkoster, därför känns det speciellt viktigt att Strandkanten blir 

ett levande ställe året om. 


Foto: Susanne Enfors-Davies 

Edith Monica Wolfgang och Carl Mikael 

står centralt i årets Kosterfestival 

Dahlkvistfamilien er tilbake med absolutte perler fra kammermusikkens 

skattekiste. Vi har den ære av å presentere en fantastisk operagalla med 

Den Norske Operas Espen Langvik (baryton) i ledende positur, samt et 

Mozart og poesiprojekt med Man Must Sing som presenterer kremen av 

sangere fra Sverige. 

..Og Fredmans Apostler kommer tilbake med 

bravur og kjent dekadanse.. 

For familien har vi en ekstraordinær overraskelse..: 

Den mystiske og spennende vandrekonserten med 

fi nsk-svensk-tyrkiske Kauhukakara og Kosters egne 

vandrende historieforteller Stefan von Bothmer! 

Se etter festivalens foldere på Kosterbåtarna og kolla 

festivalens program for fl ere spennende detaljer! 

www.kosterfestivalen.se 

Martin Graniasønn Rasten

I goda händer 

Räddningstjänsten på Koster har under senare år daterats upp. Råkar 

man ut för olyckshändelse eller sjukdom blir man snabbt omhändertagen 

och förd till vård. Det är långa avstånd till sjukhuset, Näl Trollhättan 130 

km eller Sahlgrenska Göteborg 180 km, men vid brådskande fall används 

ofta helikopter vilket ger kort restid. Enklare åkommor kan omhändertas 

på någon av Strömstads två vårdcentraler. Räddningstjänstens personal 

på öarna är numera sjukvårdsutbildad och vården påbörjas redan vid 

transportens början. 

På såväl Syd- som Nordkoster fi nns räddningsstationer med ambulans, 

brandfordon och annan utrustning. Personalen, på Nord 6 personer och på 

Syd 8, fi nns i ständig beredskap och de utbildas kontinuerligt i samarbete 

med räddningsstationen i Strömstad. Under 2012 gjorde räddningsvärnet 

på Koster 90 utryckningar, varav 34 på Nord och två insatser vid brand 

på Syd. 

Sjöräddningen, som är stationerad i Strömstad, gör med vältränad 

personal och snabbgående båtar insatser i alla väder. Vintertid, om isen 

lagt sig vilket är sällsynt, brukar man förfoga över en hydrokopter inlånad 

norrifrån. Sjöräddningen gjorde under fj olåret 111 sjuktransporter från 

Koster till fastlandet. De fl esta insatserna ägde rum under sommarens 

högsäsong. 

Solkoster hämtar 35000 kwh rätt från solen 

Bostadsrättsföreningen Solkoster med 900 medlemmar som disponerar 

72 lägenheter i området intill Ekenäs hotell, har gått in för att göra sin 

anläggning så miljövänlig som möjligt. Man har installerat treglasfönster, 

isolerat om golvbjälklagren, installerat snålspolande munstycken i alla 

vattenkranar, bytt till nya energisnåla kylskåp. Solpaneler har installerats 

för att värma tappvatten och alla sommarlägenheterna har fått solfångare 

som underhållsvärmer fastigheterna under vintern. Totalt hämtar man nu 

årligen 35000 kwh energi direkt från solen. Investeringen har kostat en del 

men lönar sig över tiden och skänker därtill extra status till anläggningens 

namn. För att ge rörelsehindrade gäster en möjlighet att uppleva 

kostermiljön har en elbil köpts in. Ytterligare åtgärder i miljövänlighetens 

namn planeras, bl.a en eff ektivare källsortering och solceller för produktion 

av egen elenergi. Ny anläggningschef från i år efter Bengt Rydberg som 

nu uppnått pensionsålder blir Gösta Hedergård, kosterbo med rötterna i 

Helsingborg. 

Mest spektakulära händelsen inträff ade 22/7 då en 55-fots norsk motorbåt 

med tre personer ombord fattade eld i det tätt trafi kerade Kostersundet. 

Två av den ombordvarade hoppade i sjön, den tredje räddades av en 

fritidsbåt. Ordinarie turbåten ”Kostersund” befann sig strax i närheten, 

larmade sjöräddning och började genast vattenbegjutning av haveristen. 

Dess tidtabell kom därmed att förskjutas men samtidigt fi ck katamaranens 

passagerare en reseupplevelse utöver det vanliga. Ingen av de tre från den 

brinnande motorbåten skadades. Deras 55-fotare blev dock utbränd. 

Vraket bogserades av sjöräddningen in till Strömstad. 

Ett par andra sjöolyckor la dock en mörkare sordin över fj olårssommaren. 

En yngling drunknade vid fi ske norr om Nordkoster, en fi skare från Resö 

försvann i slutet av juli utanför Ursholmen. Båten återfanns förlist men 

den saknade fi skaren återfanns först någon månad senare drunknad vid 

Feisten fyr utanför Stavanger på norska västkusten. 

Arne 

9

10 

Kosterhavsförvaltningen informerar 

Kosterhavets nationalpark 

Kosterhavets nationalpark invigdes i september 2009 och 

är Sveriges första marina nationalpark. Det är vårt lands 

artrikaste havsområde med unika miljöer och arter. Här fi nns 

levande korallrev, fotbollsvampar, armfotingar, limamusslor 

och många fl er sällsynta havsdjur. 

Kosterhavet är ett av Sveriges mest värdefulla havsområden. Förutom de 

unika miljöerna och arterna fi nns också västkustens alla vanliga miljöer som 

tångskogar, sandstränder, grunda lerbottnar och ålgräsängar. Salthalten är 

hög och variationen av miljöer är unik vilket gör att djur och växtlivet är 

artrikare än i något annat svenskt havsområde. 

Även på land fi nns många olika miljöer och många både vanliga och 

sällsynta arter som gynnas av det soliga och milda klimatet på Koster och 

omkringliggande öar. Geologin är också speciell med graniter och gnejser 

genomkorsade av typiska, mörka band av diabaser och amfi boliter. Här 

fi nns också jättegrytor, mäktiga klapperstensfält och strandvallar. 

Totalt fi nns ca 12 000 arter i nationalparksområdet, hälften under ytan 

och hälften på öarna och detta ryms på en yta av 390 km 2 , varav det 

mesta (98%) består av vatten och undervattensmiljöer. Granne med 

Kosterhavets nationalpark ligger den norska nationalparken Ytre Hvaler. 

Tillsammans bildar de båda nationalparkerna ett stort och värdefullt 

havsområde med det bästa naturskydd ett område kan ha. Precis söder om 

Kosterhavet ligger Väderöarnas naturreservat. Det är 183 km 2 stort och 

bildades 2011 och även detta består mest av hav och undervattensmiljöer. 

Syftet med Kosterhavets nationalpark är att bevara det mycket speciella och 

artrika havs- och skärgårdsområdet och de landområden som ligger i närheten 

i väsentligen oförändrat skick. Samtidigt som områdets biologiska resurser 

ska kunna användas på ett hållbart sätt. Ett annat viktigt syfte är att sprida 

kunskap om de värdefulla miljöerna och locka ut folk i naturen. 

Limamussla, vår största mussla. Foto: Fredrik Pleijel. 

Turism och friluftsliv 

Kosterhavet är attraktivt för paddling, dykning, bad och naturupplevelser 

både vid öarna längs fastlandet och i det yttersta havsbandet. Sommartid är 

området mycket välbesökt av fritidsbåtar. Besöksnäringen är idag en av de 

viktigaste näringarna i Strömstads och Tanums kommuner och det är därför 

viktigt att turismen bedrivs och utvecklas med hänsyn till naturen. Turism 

och friluftsliv styrs så att det inte stör känsligt djurliv eller sliter på känsliga 

miljöer. Samtidigt ser man till att nationalparkens besökare erbjuds goda 

naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad. 

Informationen om och vägledningen i naturen håller på att utvecklas, 

bland annat genom naturstigar, snorkelleder och naturum. Naturum är ett 

bemannat informationscentrum där du som besökare kan ställa frågor om 

nationalparken, få kartor och hitta information. Vårt nybyggda naturum 

fi nns i Ekenäs, på Sydkoster. Skyltar med information fi nns på många 

platser och lite större entréer fi nns på Rossö, Saltö och Strömstad och 

kommer att byggas på Resö. 

Paddling i Kosterhavet. Foto Per Klaesson 

Töm inte toan i sjön! 

Toalettavfall som släpps ut i sjöar och hav påverkar den marina miljön 

negativt. Genom avfallet tillförs vattnet fosfor och kväve som har en 

gödande eff ekt. Små koncentrerade utsläpp inomskärs sommartid kan 

ge stor eff ekt på den lokala övergödningen. Toalettavfall kan dessutom 

orsaka sanitära problem eftersom det innehåller bakterier som t.ex. kan 

ge upphov till både mag-, tarm-, öron-, näsa-, hals- och hudinfektioner. 

Latrintömningsstationer i Kosterhavet fi nns på Västra Bryggan på 

Nordkoster, i Strömstad södra hamn och i Kebal, i hamnen på Rossö och 

Resö, samt i Havstenssund och Grebbestads hamnar. Det tar bara 30-60 

sekunder att tömma 60 liter ur en latrintank och sugtömningen är gratis! 

Den internationella 

symbolen för 

latrintömning. 

EUROPEISKA UNIONEN 

Europeiska regionala utvecklingsfonden 

I april 2015 införs ett förbud mot att släppa ut 

toalettavfall från fritidsbåtar. Förbudet gäller alla 

fritidsbåtar i hela Sveriges sjöterritorium, förutom de 

som är K-märkta. Mer information om latrintömning 

fi nns på www.batmiljo.se. 

Fiske 

I nationalparken bedrivs ett småskaligt yrkesfi ske, framförallt fångas räka 

med liten Kostertrål, och med burar fi skas havskräfta och hummer. Trålfi sket 

regleras sedan tidigare genom Koster-Väderöfj ordsöverenskommelsen som 

bland annat innebär att man använder en rist i trålen som selekterar bort 

bifångster och att man inte trålar grundare än 60 m. Inom parken fi nns 

också särskilda trål- och bottenskyddsområden med förbud mot trålfi ske, 

ankring och annan verksamhet som kan skada känsliga bottnar. 

För att öka kunskapen om de marina värdena i fj orden och gynna 

samarbetet mellan fi skare, forskare och förvaltare har fl era utbildningar 

genomförts. Drygt 80 yrkesfi skare har hittills gått en utbildning i 

marinekologi och yrkesfi skarena har utbildat lika många forskare och 

förvaltare i fi skeriteknik. 

I dag förvaltas fi sket i området delvis lokalt genom en modell för 

samförvaltning där lokala yrkesfi skare, forskare och Länsstyrelsen, samt 

politiker från Strömstads och Tanums kommuner deltar. Allt yrkes- och 

fritidsfi ske i nationalparken regleras med Fiskerilagstiftningen. Aktuella 

fi skeregler fi nns på www.kosterhavet.se.

Skötsel 

Mål och åtgärder för nationalparken är samlade i en skötselplan, en plan 

för hur området ska skötas, förvaltas och övervakas för att skydda de 

värdefulla miljöerna och arterna. Skötselplanen sätter upp mål för både 

arter och miljöer, men också för alla de verksamheter och aktiviteter som 

fi nns i området. Till exempel så fi nns det mål att bevara ålgräsängar och 

rev av ögonkorall, men också mål att se till att den lokala övergödningen 

från båtar minskar, att fl er turistarrangörer blir miljöcertifi erade och mål 

att utveckla skonsamma fi skeredskap. 

På land… 

För att gynna den 

biologiska mångfalden 

på land röjer och 

bränner vi på igenväxta 

marker och låter kor 

och får därefter beta 

för att bibehålla det 

öppna landskapet. 

Strandstädning är en 

årligen återkommande 

aktivitet där vi får lägga 

stora resurser. Mellan 

Typisk strand innan strandstädning. Foto: Anita Tullrot 

15-20 ton strandsopor 

samlas upp från stränderna i nationalparken och i naturreservaten varje år. 

Strandstädningen kostar cirka 1 miljon kronor per år, bara i detta område. 

Det mesta av strandsoporna kommer långväga ifrån och speciellt märks 

detta efter kraftiga stormar då stränderna fylls med sopor. Plast, linor, glas 

och annat skräp är dödliga faror för säl, fåglar, fi sk och andra djur. Det är 

därför viktigt att inte skräpa ner! 

GRACE för en 

blomstrande skärgård 

GRACE är ett EU-projekt med målet att återfå öppna landskap 

och blommande betesmarker i skärgården. Projektet startade 

i november 2010 och pågår till och med 2016. I projektet 

samarbetar länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland, 

Blekinge och Stockholm. 

Projektet handlar om restaurering av värdefulla kust- och skärgårdsmiljöer 

i 23 Natura 2000-områden som ska återfå blommande betesmarker och 

ängar. Fem områden/öar i Kosterhavets nationalpark ingår i projektet; 

Saltholmen, Långegärdesholmen, Filjholmen, Ramsholmen och 

St Tjälleskär. 

Den enorma artrikedom som är knuten till naturbetesmarker vid kusten 

EUROPEISKA och i skärgården UNIONEN hotas på grund av igenväxning och beskuggning. 


Människan har nyttjat kusten under tusentals år och samspelet mellan 

bonde och natur har gynnat många konkurrenssvaga och solälskande 

växter och insekter. I och med industrialiseringen och eff ektiviseringen av 

jordbruket har traditionell skötsel som bete och bränning försvunnit allt 

mer med igenväxning som följd. Bete och bränning är en förutsättning för 

att många konkurrenssvaga arter ska kunna överleva. Även djurens tramp 

är bra för växterna. Klövarnas tramp bildar blottor i jord och sand där frön 

kan gro. På samma sätt är elden gynnsam för de fl esta växter, 

Betande bockar. 

Ostronört. 

Foton: Stefan Husár 

Alger och tång. 

Foto: Lars-Ove Loo 

…och i havet 

Skötseln i havet ser lite annorlunda ut. Här gäller det framförallt att bevaka 

att den biologiska mångfalden under ytan bevaras. Det gör vi genom 

miljöövervakning och olika undersökningar för att se vad miljön tål. Bland 

annat har vi genomfört en ankringsundersökning i våra naturhamnar för 

att se om miljön tål den ankring som sker idag. Exempel på åtgärder 

om ankringstrycket i något område blir för stort kan vara att sätta ut 

bojar för ankring eller att införa ankringsförbud. För att minska den 

lokala övergödningen från fritidsbåtar i området har vi tillsammans med 

kommunen och hamnföreningarna placerat mottagningsanläggningar för 

båtlatrin i hamnarna på Nordkoster och Rossö. 

Lokal och adaptiv förvaltning 

I Kosterhavets nationalpark tillämpas adaptiv förvaltning, vilket innebär en 

kontinuerlig övervakning av miljöns utveckling och justering av åtgärder 

om målen i skötselplanen inte uppnås. I adaptiv förvaltning involverar 

man de intressenter som berörs av mål och åtgärder i beslutsfattandet. Som 

en följd av detta har länsstyrelsen inrättat Kosterhavsdelegationen som 

har till uppgift att förvalta Kosterhavets nationalpark med angränsande 

naturreservat. I delegationen fi nns representanter för Länsstyrelsen, 

Strömstads och Tanums kommuner, lokala yrkesfi sket, forskare, 

Kosternämnden och samhällsföreningar i området. 

Samarbete med Ytre Hvaler nationalpark 

Kosterhavets nationalpark samarbetar med den angränsande norska 

nationalparken Ytre Hvaler om information, förvaltning och om en 

gemensam utveckling av Kosterhavet-Ytre Hvaler till ett hållbart turistmål. 

Samarbetet startade med Interreg-projektet ”Vårt gemensamma arv” som 

avslutades 2012, men samarbetet fortsätter både mellan förvaltningarna 

och mellan Kosterhavsdelegationen och Ytre Hvaler styret. 

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla 

naturområden som skyddas inom EU. 

Nätverket är till för att hejda utrotningen 

av djur och växter och för att förhindra att 

deras livsmiljöer försvinner. 

kanske tvärtom vad man skulle kunna tro. Exempel på arter som gynnas är 

kattfot, darrgräs, slåtterfi bbla och allmän bastardsvärmare. 

Projektet har nu kommit en bra bit på väg i området kring Koster, de 

största insatserna är nu gjorda där stora mängder buskar och träd röjts 

bort. Efter röjning och ljungbränning är det nu dags för kor, får och getter 

att bevara det öppna landskapet. www.graceprojektet.se 

11 

Blommande orkidéer. Kom ihåg att du inte får plocka orkidéer! Foto: Stefan Husár

12 

Kosterhavsförvaltningen informerar 

Upptäck livet under ytan! Foto: Anita Tullrot 

Se och göra 

I Kosterhavets nationalpark fi nns något att upptäcka för alla åldrar. Besök 

gärna vårt nybyggda naturum vid Ekenäs brygga på Sydkoster. Naturumet 

har fri entré och här fi nns utställning, klappakvarium, fi lm och bildspel om 

djur och natur i Kosterhavet. På naturum kan du även låna upptäckarväskor 

för att själv utforska naturen, gå på tipspromenad eller meta krabbor från 

bryggan utanför naturum. Vill man lära sig mer kan man följa med på en 

guidning. Passa också på att ta en simtur på vår snorkelled vid Rörvik på 

Sydkoster, ca 10 min promenad från Ekenäs brygga eller besök akvarierna 

på Lovéncentret Tjärnö och snorkla på snorkelleden på Saltö, eller bara 

bada och vandra i den fi na miljön. Du kan också besöka Kosterhavets 

entré på Rossö, där får du veta mer om hummer och hummerfi ske. Ett 

annat förslag är att pröva någon av naturstigarna på Kosteröarna. Aktuella 

öppettider och information om guidningar och andra evenemang hittar 

du på www.kosterhavet.se eller genom att kontakta förvaltningen på 

kosterhavet.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller på 

tel. 010-224 54 00. 

Regler och tillsyn 

För att undvika att djur- och växtlivet störs och för att ge dig 

som besökare en fi n upplevelse i Kosterhavets nationalpark fi nns 

det vissa regler om vad man inte får göra. 

I vissa områden fi nns det hastighetsbegränsningar. Lägre fart minskar 

buller liksom risken för bottenskador från svall och propellrar. Där bottnen 

är särskilt känslig får du inte ankra. Förbudet att stiga i land på vissa öar 

under vissa tider är en regel som funnits sedan länge för att ge sjöfåglar och 

säl lugn och ro när de har ungar. På öarna fi nns många sällsynta växter och 

fl era av dem är fridlysta, däribland alla orkidéer, vilket betyder att man inte 

får plocka dem. 

Koppla din hund! 

Ett stort bekymmer vi har 

är att det springer många 

lösa hundar i området. 

I nationalparken och i 

angränsande naturreservat 

ska hundar vara kopplade. 

Att ha hunden lös är ett 

brott mot föreskrifterna och 

rapporteras till polisen eller 

Foto: Ulrika Husár. 

till Kustbevakningen. Konsekvenserna med lösa hundar kan bli ödesdigra, 

något vi tyvärr fi ck uppleva förra sommaren då en lös hund jagade ner två 

får i vattnet. De skrämda fåren drunknade när de försökte fl y från hunden. 

Vi har många öar och områden med betesdjur i Kosterhavets nationalpark 

och i angränsande naturreservat. Hundar utan kontroll kan även göra 

EUROPEISKA UNIONEN 


Regler för Kosterhavets nationalpark 

Inom Kosterhavets nationalpark är det inte tillåtet att : 

• Gräva upp växter 

• Införa för området främmande arter eller populationer 

• Ta med hund som inte är kopplad 

• Göra upp eld annat än på anvisade och iordningställda platser 

• Cykla eller köra motordrivet fordon annat än på vägar 

• Ta med sig eller fl ytta på stenar 

• Plocka ostron 

• Jaga 

• Tälta på Sydkoster samt tälta mellan kl. 10 och 18 på Tenholmarna, 

Burholmen, Bockholmen, och Store Bror under tiden 1 juli - 15 augusti. 

I övrigt får tältning ske högst två dygn i följd på samma plats 

• Dra upp eller förtöja båtar eller ankra utanför sandstränder närmare 

stranden än 50 meter. Kanoter och kajaker får dras upp på sandstränder 

om de placeras så att badstränder inte blockeras 

• Förtöja och ankra på samma plats mer än två dygn i följd 

• Tomgångsköra motor och använda motordrivet laddningsaggregat 

• Inom zon A framföra motordriven farkost i högre hastighet än 5 knop 

under tiden 15 maj-31 augusti. 

• Inom zon B köra motordriven farkost annat än till och från tilläggsplats. 

• I säl- och fågelskyddsområden gå iland på öar och skär och vistas 

närmare öar och skär än 100 meter, med undantag för markerade 

passager. Sälskyddsområden gäller 15 maj - 15 juli. Fågelskyddsområden 

gäller: Mörholmen 1 april - 15 juli, Store Snart och Käbblingarna/ 

Lerskär 1 april - 31 juli, samt Torgrimmen 1 april - 15 augusti. 

• Starta eller landa med luftfarkost eller fl yga över området på lägre höjd 

än 300 meter 

• I bottenskyddsområden ankra samt använda skrapa eller andra redskap 

eller metoder som kan skada bottnarna. 

• Utan Länsstyrelsens tillstånd genomföra vetenskapliga undersökningar 

eller samla in rödlistade marina arter 

• Anordna tävlingar, lägerverksamhet eller andra organiserade arrangemang 

med fl er än 20 deltagare innan samråd har skett med Länsstyrelsen. 

För fullständiga föreskrifter samt kartor se www.kosterhavet.se 

Andra regler i reservaten 

Observera att det fi nns fl era naturreservat i anslutning till nationalparken. 

I naturreservaten kan andra regler gälla för besökare. Läs mer på 

informationstavlorna för respektive reservat eller på www.kosterhavet.se. 

stor skada på fågellivet och många människor är rädda för hundar. Vi 

ber därför alla hundägare att visa hänsyn till människor, djur och natur. 

Hundar är välkomna i Kosterhavet men de ska vara kopplade! 

Tillsyn 

Tillsyn att reglerna följs sker i området både av förvaltningens egen 

personal, extra personal under högsäsong och av Kustbevakningen. Många 

blir tillrättavisade för att ha sin hund lös, köra för fort, dra upp båten 

på sandstrand och ankra eller cykla på fel ställe. De fl esta följer dock 

föreskrifterna men tillsynen är nödvändig och i några fall har det blivit 

polisanmälan.

Tenholmarna 

Burholmen 

ZON A 

Nordkoster 

Sydkoster 

ZON A 

Bockholmen 

ZON B 

St. Bror 

FARLED UTAN 

HASTIGHETSBEGRÄNSNING 

reservatsgräns 

nationalparksgräns 

stigar 

ankringsförbud 

begränsad hastighet 5 knop 

campingplats 

rastplats 

eldstad 

toalett 

utsikt 

t avlans plats 

0 200 400 600 meter 

Valnäs 

Kosteröarnas naturreservat 

N 

Inom zon A får motordriven 

farkost framföras i högst 5 knop 

under tiden 15 maj - 31 augusti. 

Inom zon B får motordriven 

farkost inte framföras annat än 

till och från tilläggsplats. 

Kosterhavets nationalpark 

Märebuktarna 

Basteviken 

VÄSTRA BRYGGAN 

LÅNGEGÄRDE 

Ålvikarna 

Långevik 

Högen 

VETTNET 

Duvnäs 

Valfjäll 


§ BESTÄMMELSER 

Tänk på att det inom reservatet inte är tillåtet att 

• Gräva upp växter 

• Tälta annat än på anordnad tältplats 

• Medföra ej kopplad hund 

• Göra upp eld annat än på anvisade platser 

• Cykla eller framföra motordrivet fordon annat än på vägar 

• Föra bort eller omlagra sten 

• Dra upp, förtöja båtar eller ankra i områden med 

ankringsförbud (15 maj till 31 aug) 

• Förtöja och ankra i naturhamn på samma plats längre än två 

dygn 

• Framföra motordriven farkost fortare än 5 knop i områden 

med hastighetsbegräsning (15 maj till 31 aug) 

• Tomgångsköra motor och använda motordrivet 

laddningsaggregat 

I skärgården runt Ursholmen 

• Starta eller landa med luftfarkost eller fl yga över området på 

lägre höjd med än 300 landstigningsförbud meter 

15/5 

till 15/7. Det är viktigt att sälar - 

För fullständiga na inte störs föreskrifter när de för har reservatet: ungar. 

se www.kosterhavet.se 

Sälhonorna ger sina kutar di på 

land, skräms de ner i havet av 

Sanna 


BREVIK 

13 

Se även karta över hela 

ungarna inte får tillräckligt Kosterhavets av nationalpark 

den livsviktiga mjölken. på tidningens baksida. 

Kile 

Röd 

EKENÄS 

Nästången 

KILESAND 

Karta: Carina 

KYRKOSUND 

Lindqvist/Naturcentrum

14 

I trafi ken 

D 

Det är ganska dyrt att åka fl akmoped om man 

bryter mot lagen. 1500:- i böter om föraren inte bär 

hjälm, därtill 500:- per otillåten passagerare på fl aket, 

och om även dessa saknar hjälm ytterligare 1500 per capita. Att sitta 

bakom föraren är däremot tillåtet och bötesfritt om hjälmarna är på. 

Detta gäller enligt svensk lag och omfattar såväl svenska medborgare som 

utländska vid färd på svenska vägar. Dock inte i terrängen. Där gäller 

terrängtrafi kkunggörelsen, dvs man får inte framföra motordrivna fordon 

överhuvudtaget. Med eller utan hjälm. 

"Mia på Grötö" har uppenbarligen brutit mot lagen i sina trevliga TV 

- program som förgyllt våra vinterveckor. Hon har hämtat sina gäster vid 

bryggan med en fl akmoped, visserligen elektrisk men lagen gäller även 

sådana. Mestadels har den hjälmlösa Mia forslat två hjälmlösa passagerare 

på fl aket per program,vilket skulle betyda 6000:- i böter per dito. Har 

SVT stått för fi nansieringen? 

Lagen gör, enligt polisen, som Kosterbladet konsulterat, inga undantag 

i denna fråga vare sig för Grötö eller för kändisar. Något som många 

kosterbor kommit att grunna på för att slutligen komma fram till frågan 

Jasså!? 

Bilden på en stor bred Scania som kör i land på Långagärde kaj publicerar 

vi som en eftertanke för semesterfolket, som ofta tycks ha lämnat allt 

trafi kvett hemma inför kosterferien. En sådan 20-tons bjässe kan komma 

farande runt nästa vägkrök och tar hela vägens bredd i anspråk för sin 

framfart. Vår rekommendation är: Håll in vingelcyklande treåringar och 

andra, låt dem inte ligga för långt framför och passa på er själv! 

Nu är det så att Koster inte hör till rikets mest Scaniatäta territorier. 

Men dom fi nns! I den mån sådana fordon far runt på öns vägnät brukar 

chauff örerna ta det ganska lugnt och omtänksamt nog håller de inte de 

70 km/h som faktiskt är tillåten hastighet. Snarare ligger de under denna 

gräns. Sådan fart kan emellertid uppnås av, åtminstone nästan, en del 

mopeder och fyrhjulingar. Vi uppskattar ambitionen att genom pressning 

av spiken i botten söker förarna av dessa uppnå en slags rapiditetens 

Loppisfl ugan 

har nått Koster 

Tidigare drevs loppisverksamheten av Röda korset och brukade hålla. 

till vid Krysset snett emot butiken på Sydkoster. En sedan länge populär 

verksamhet som under senare år tagits över av Kosters sportklubb och 

hålls inomhus i gymnastiksalen i KSK-huset. Numera förekommer också 

fl akmoppeloppis och då och då små trädgårdsloppisar, ofta drivna av de 

nästan yngsta generationerna. 

Bilden visar en endagarsloppis vid vägkanten hos familjen Larsson på Långagärde. 

Arne 

Nirvana även om de misslyckas när det kommer till kritan. Deras fordon 

fuskar sig nämligen fram genom att åstadkomma ett ljud som falskeligen 

förstärker fartintrycket. 

Lyktlösa cyklar som i hög fart trampas genom mörkögda augustinätter 

kan som blixtsnabba vålnader skrämma slag på stillsamt längs vägen 

strosande nattvandrare. På delar av vägnätet förebådar dock grusknastret 

deras snara uppdykande, men de kan vara mycket farliga! 

Det gäller att slänga sig kvickt åt sidan. 

Arne 

Tre steg som främjar ökad 

bosättning året runt 

Centerpartiet i Strömstad har, efter att ha sammanträff at med 

bofasta på öarna och ledamöter i Kosternämnden, lämnat in en 

motion till kommunstyrelsen där man i fl era punkter redogör för hur 

man anser att öarnas ställning som boplats för en helårsbefolkning 

kan stärkas. 

Tillgången på färskvatten är avgörande för utvecklingen och bör tas 

upp till diskussion för att säkras inför framtiden. 

Att det uppförs fl er hyresrätter är viktigt för en ökad möjlighet för 

t.ex. ungdomar att etablera sig på Koster. Man menar att hyresrätterna 

skall ägas och förvaltas av det kommunala bolaget Strömstadsbyggen. 

På så vis utgör de ett prisvärt alternativ till de ofta mycket dyra 

privatbostäder som dominerar öarnas bostadsmarknad. 

Koster har redan en klar fördel gentemot andra perifera kommundelar. 

Kollektivtrafi ken mellan öarna och centralorten är utmärkt. Man kan 

bo på Koster och snabbt och bekvämt pendla till jobb i Strömstad. 

En egen bilpark för att lösa kommunikationsproblemen är inte 

nödvändig för den kosterboende. Därför bör kollektivtrafi ken i form 

av Kosterbåtarna värnas, anser centerpartiet i sin motion. 

Arne

Trafikregler och förordningar på Kosteröarna 

Enl. lokala trafikföreskriften 1486 2009:24 får trehjuliga mopeder, 

traktorer, lastbilar och motorredskap framföras på öarna. Övriga 

fordon skall uppvisa en dispens från tekniska nämden i Strömstads 

kommun. 

Bashastigheten är 70 km/h. Förbud mot trafik med motordrivet fordon 

som har mer än 2-hjul. Gäller ej Nordkoster som har enskilda vägar. 

De bestämmer själva vilka fordon de tillåter. Självklart kan polisen 

kolla nykterhet/ev. körkort samt fordonens utrustning. 

Mopeder: 

• Moped, 25 km/h, 15 år samt bara en person på detta fordon. 

• Klass II, 30 km/h, utan förarbevis eller högre behörighet, måste fyllt 15 

år innan 1 okt 2009 annars nämnda behörigheter. 

Klass I, AM-kort eller högre samt registrerad med skylt. 2 personer fåt 

åka på dessa mopeder. 

• Hjälm skall användas på samtliga mopeder, även flakmoped. 

Gäller även ovan mopeder om de drivs med elmotor och för övrigt 

så gäller samma lagar för eldrivna mopeder som för mopeder med 

förbränningsmotor. 

• 3- och 4-hjuliga klass I mopeder skall ha LGF-skylt. 

• Trehjuliga mopeder får ha en förare och gods på flaket, ej människor. 

• Ett fordon som är inrättat för persontransport skall vara 

lämplighetsbesiktigade och godkänt för detta, t.ex. ett ”turisttåg”. Jag har 

ännu inte sett någon 3-hjulig flakmoped vara godkänd för detta ändamål. 

• Traktorkort utfärdade före 1 okt. 2009 ger rätt att köra moped klass I. 

Körkort/traktorkort utfärdade före 1 jan. 2000 ger rätt att köra 

terrängskoter, snöskoter och terränghjuling. 

• Eldrivna mopeder kan rapporteras för rattfylleri m.m. 

Golfbilar: är i regel reg.klassade som terrängvagn över 400 kg 

eller terränghjuling under 400 kg. Vikten avgör och båda skall vara 

registrerade och ha skylt. 

• Minst förarbevis för terrängskoter/16 år eller B-kort. 

• Båda kan rapporteras för rattfylleri. 

• Golfbilar som är registrerade som terrängmotorfordon och får köras på 

inhägnade områden eller enskilda vägar. Om den enskilda vägen används 

av annan trafik får golfbilen köras i 20 km/h. Man får köra kortast 

möjliga väg på allmän väg t.ex. vid korsande av allmän väg. 

Hjälm behövs inte. 

OSOLIDARISKT 

Efter att sydkostervägarna nr 1196 och 1197 hittills hört till rikets 

allmänna vägnät, alltså varit statliga och åtnjutit av Staten betalat 

underhåll, har regeringen på Trafikverkets anfordran lyft över vägansvaret 

till kosterborna själva. Beslutet togs 31 januari och gäller sedan 1 februari. 

Kostervägarna har alltså blivit enskilda och kommer att få nya femsiffriga 

nummer. Ägandeskapet är överfört till en ännu icke existerande vägförening 

som också har att ta på sig det framtida vägunderhållet. 

Regeringsbeslutet fattades i Näringsdepartementet och är undertecknat av 

ministern Catharina Elmsäter- Svärd och det tycks ligga helt i fas med de 

styrandes privatiseringsvurm: man vill låta folk bestämma själva och ta 

eget ansvar. 

Folket själv, i det här fallet de bofasta kosterborna, övriga fastighetsägare, 

vanligt folk och Strömstads kommun, har emellertid inte visat någon 

• Finns ej något ålderskrav för att framföra eldrivna rullstolar/permobiler. 

• Ej heller behövs någon förarbehörighet eller hjälm. 

Cyklar: 

•Under 15 år skall hjälm användas, men ej straffbart. 

Enligt Transportsyrelsen om barnet cyklar själv. 

Straffbart om förälder eller annan vårdnadshavare skjutsar minderårig 

utan hjälm. 

•Om det finns lämpliga säten och skydd för ekrarna så får: 

En 15-åring skjutsa en person under 10 år. 

En 18-åring skjutsa 2 under 6 år. 

15 

Straff: 

• Moped Klass I och klass II utan förarbevis/AM-kort rapporteras enligt 

TBL 3 & 4-olovlig körning. 

• O-bot 124A-förare utan hjälm/ej fastspänd 1500:- B-passagerare 1500:- 

Skjutsning: 

• O-bot 119-A Förare 500:- B-passagerare 500:- 

• O-bot 119 och 124 är också tillämpliga på cykel och mc. 

Jag har försökt att sammanfatta det viktigaste gällande vissa fordon som 

används på Sydkoster- Nordkoster har enskilda vägar och bestämmer 

själva vilka fordon som får framföras. 

De enda fordon som får framföras på ön utan dispens är de som står i 

ingressen. Detta gör att golfbilar, 4-hjulingar (som inte är motorredskap) 

mc m.fl. skall ha dispens från kommunen. Det finns väldigt få 4-hjulingar 

som är klassade som motorredskap. 

Kanske kan det vara bra att starta en diskussion så att man kan få fram 

vettiga fordon för Sydkoster. 

En sak som jag inte berört är hur och vilka fordon skall försäkras 

också en viktig sak om det händer en olycka. Det bästa är att ringa sitt 

försäkringsbolag och tala med dem ang. detta problem. 

Det finns ju eldrivna/pedaldrivna 2-3-hjuliga cyklar. 

Detta är lite av varje. En väldigt bra sökmotor, om ni vill fördjupa er, är 

www.transportstyrelsen.se och ”väg” samt regler, där ni kan söka fram det 

mesta ang. olika fordon. 

Hälsningar Inspektör Tommy Eliasson Polisen Strömstad. 

större entusiasm för regeringens ideer utan fört en långvarig kamp för att 

vägsystemet skall förbli Statens ansvar. Man har brukat alla lagliga medel i 

form av skrivelser, namnlistor och överklaganden. Huvudargumentet har 

varit att kostervägarna, som sommartid fylls med hundratusentals turister 

är en riksangelägenhet. Inte minst är denna status förstärkt sedan Koster 

blivit centralort i en statlig Nationalpark. Skall ett par hundra kosterbor 

ensamma stå för vägansvaret med det slitage som turismen medför? 

Regeringen och Trafikverket kontrar med att öborna får väl bilda en 

förening och söka statsbidrag. Trafikverk blir kosterbons huvudvärk. 

För säkerhets skull får vi nämna att även i fortsättningen gäller ordinarie 

"statliga" trafikregler på öarna. Polisen har samma befogenheter som 

tidigare. Det gäller att ha hjälm på, inte skjutsa på flaket och hålla sig 

nykter oavsett vem som är väghållare. 

Arne

16 

På Kosters Trädgårdar fi nns alltid arbete 

som ska göras. När solen tittar fram tar 

Helena von Bothmer grepen och vänder 

några odlingsbäddar. I april utkom 

gårdens första bok, där recept, odling och 

hållbart förhållningssätt utgör innehållet. 

”Vårt hållbara arbete ger resultat” 

Kosters Trädgårdar mottog under hösten utmärkelsen Årets 

Hållbara Krog. För grundaren Helena von Bothmer innebär 

priset en bekräftelse på att arbetet ger resultat. 

Någon kilometer söder om hamnen vid Långagärde breder Kosters 

Trädgårdar ut sig. Bland avlövade träd, buskar och grönsaksland, står 

Helena von Bothmer och vänder odlingsbäddar med en grep. Tillsammans 

med maken Stefan gjorde hon slag i drömmen, och för ett tiotal år sedan 

började anläggningen växa fram. Idag ståtar verksamheten med bland 

annat restaurang, gårdsbutik och guidningar. Därtill kommer utställningar, 

kurser och musikframträdanden. Mitt i allt tronar trädgården, som vid 

säsong ger riklig skörd av såväl frukt och bär som sallad och grönsaker. 

- Trädgården är basen, och fungerar både som scen och produktion. Den 

är på något sätt involverad i allt vi gör, säger Helena von Bothmer. 

Under hösten fi ck Kosters Trädgårdar ta emot 

utmärkelsen Årets Hållbara Krog vid Restaurang- och 

storköksgalan. En bekräftelse på att arbetet ger resultat. 

- Allt vi drar upp ur jorden här är ekologiskt. För mig 

är det självklart att det ska vara så, inriktningen på 

hållbar verksamhet har varit djupt rotad från början. 

Jag vill inte pracka på någon mitt levnadssätt, men 

kan andra inspireras blir jag glad. Det är inte svårare 

att odla ekologiskt än på ”vanligt” sätt. 

Helena von Bothmer är agronom till yrket med 

ett fl ertal akademiska poäng i ryggsäcken. Längtan 

efter konkreta och praktiska arbetsuppgifter förde 

så småningom henne och maken till Sydkoster. 

- Vi hade ingen koppling alls till Koster, varken 

släktingar eller vänner. Men när vi började planera vår 

framtid och vad vi ville göra, reste vi runt och tittade efter lämpliga platser. 

En bra plats var högsta prioritering. Havet lockade och dessutom kom 

turisterna naturligt till Koster, vilket gjorde det lättare för vår etablering. 

Inom Kosters Trädgårdar arbetar Helena von Bothmer främst med 

kursverksamhet och permakultur, vilket kan översättas till hållbarhet inom 

mänskliga bosättningar. Mellan varven står hon vid grytorna och kokar 

alla sorters sylt. Ingredienser som krikon, cognac, citron och ingefära 

trängs i burkarna. 

- Bär, socker och kryddor. Inga konstigheter. Jag brukar säga att jag förädlar 

sommaren och häller den på burk. 

Dagens samhälle, där stress utgör vardagen för många, upplever Helena 

von Bothmer som ledsamt. 

- Jag kan känna hopplöshet inför de stora frågorna, 

men samtidigt är det aldrig för sent att förändra. 

Idag är samhället överteoretiskt, vi ges inte 

utrymme att förstå vad vi egentligen kan. Våra 

barn uppfostras till att bli konsumenter i stället 

för att läras vad som är viktigt i livet; odla sin 

mat, bygga sitt hus och sy sina kläder kort sagt. 

Helena von Bothmer tror inte på plakat och höjda 

röster. 

- Jag vill jobba för något i stället för att jobba emot. 

Jag tror inte på att stå och skrika ut vad som är fel. 

Jag vill försöka inspirera andra och förklara varför 

det är viktigt att ta hand om sina nära resurser. Alla 

har ansvar för sin egen framtid. 

Text och bild: Jenny Johansson 

Strömstads tidning

Fyra fyrtorn 

En dubbelfyr på Nordkoster och en dubbelfyr på Ursholmen har 

gett Kosteröarna en historisk siluett i 160 år och idag är de fantastiska 

kulturminnen. Tack vare öbornas ideella krafter, Kosterhavets nationalpark 

och Fortifi kationsverket, har alla fyra fyrtornen bevarats. Fyrarna på 

Nordkoster är lättillgängliga och verkligen sevärda. Utsikten är magnifi k 

uppifrån berget Högen eller Bonden som det också kallas. En dag med 

klart väder kan man se ända till Väderöarna i söder, Bullareskogarna i öst 

och Norges fj äll i norr. Västerut sträcker sig havet i en obruten horisont. 

Fyrplatsen på Ursholmen ligger längst ute i 

arkipelagen och fl ertalet reguljära båtturer går dit 

under sommaren. Se anslagstavlorna eller ta kontakt 

med Strömstads infocenter om du vill besöka ön. 

Den båtburne kan navigera dit på egen hand. 

Fyrtornen på Nordkoster byggdes 1849 efter 

påtryckningar från Norge. Navigationsmöjligheterna 

behövde förbättras för segelfartygen som skulle upp 

i Oslofj orden. Koster valdes både som en ekonomisk 

kompromiss (billigare att bygga här) och ett trevligt 

ställe för fyrpersonalen att bo på. Det blev en dubbelfyr för att lätt kunna 

skilja på de olika fyrplatserna. Ett periodiskt blinkande fyrljus var ännu 

inte uppfunnet. 

Vädret var mycket stormigt under 1870-talet och många fartyg förliste. 

Olyckorna orsakades av dis, dimma, snöoväder eller regniga stormar. Med 

revade blöta bommullssegel och kraftig ström förlorade segelfartygen sin 

styrförmåga. Förlisningarna hade många gånger samband med den starka 

östliga strömmen och de fl esta olyckorna inträff ade mellan Segelskär och 

Ursholmen. Kritiska röster höjdes med krav på förbättring och fyrplatsen 

fl yttades till Ursholmen 1891. Fartygsolyckorna fortsatte dock i samma 

höga grad även efter fl ytten. Orsaken till förlisningarna var dålig sikt i 

stark ström. Ett blekt fyrljus hade i det läget inte någon egentlig betydelse 

Kyrkan 

Sveriges västligaste kyrka ligger på Sydkoster. Koster tillhör Strömstads församling. Kyrkan byggdes 

1939 i trä och är ritad av arkitekt Knut Nordenskjöld. Spiran i toppen på tornet kröns av ett kors med en 

förgylld krona överst. Korset symboliserar den himmelska och kronan den jordiska segern. 

Utanför är en natursten är rest för dem som havet har tagit. Inskriptionen lyder ”Till minnet av de 

kosterbor som mist sina liv på havet”. Deras namn fi nns att läsa på en tavla i vapenhuset. Många avlidna 

öbor väljer att låta sin aska strös i havet och en minnesbok fi nns för dem. Där kan anhöriga formulera ett 

nedskrivet minne. Kyrkogården ligger på andra sidan ön mot Ekenäs. 

Kyrkan är en mycket populär bröllopskyrka. Musiklivet är betydande och Kosterkören håller många årliga 

konserter och sjunger emellanåt i högmässan. Sommartid på onsdagar är det ”sommarmusik i kyrkan”, 

vilket är ett ypperligt tillfälle att besöka Koster kyrka och uppleva stämningen. Information fi nns på 

webben och på kyrkans egen anslagstavla intill kyrkomuren. 

Elimkapellet ligger i eget hus vid Röd på Sydkoster. Här och i hemmen hålls möten med öarnas 

frikyrkoförsamling och den musikaliska ”Ögruppen”. 

17 

alls oavsett vilken placering fyren hade. Förbättringen kom först med 

ångfartygen som tog över sjötrafi ken i början på 1900-talet. 

Den yttre Ursholmen, där den nya dubbelfyren byggdes, är den som i 

dagligt tal kallas för Ursholmen. Men Ursholmarna är två små öar som 

skils åt av ett smalt sund. Ur betyder sten och på den inre Ursholmen bröts 

förr svart diabas till gravsten. Fyrtornen är 13 meter höga och var Sveriges 

första byggda i betong. Det norra tornet eldhärjades 1920 och saknar än 

idag sin lanternin. Det har gett dubbelfyren ett mycket karaktäristiskt 

utseende. Det södra tornet är oförändrat och ser 

nästan exakt likadant ut som när det byggdes. 

Naturvårdsverket äger Ursholmen och de båda 

fyrtornen renoverades inför nationalparkens 

invigning 2009. 

Kosterborna har alltid varit stolta över sina 

fyrar och under åren har de renoverats. 1932 

fi ck man ta det mesta av pengarna ur egen 

fi cka. I våra nya GPS tider behövs inga fyrar 

och rivningshot har varit skrämmande nära. 

Men med kraft från ideella eldsjälar ”Fyrens vänner” 1999 återställdes den 

norra fyren till sitt ursprung med hjälp av EU-pengar. Fyren är till och 

med tänd igen och blinkar vackert i nattmörkret. Fortifi kationsverket är 

ägare till det södra fyrtornet och kostade på en omfattande renovering 10 

år senare. Färgen på lanterninen sägs vara densamma men den står mörkare 

blågrön mot det norra fyrtornets betydligt ljusare ton som förmodligen 

blekts under åren. En ful men förmodligen nödvändig mast, högre än 

berget självt, restes upp och förtar intrycket av fyrarnas tidigare vackra 

profi l. 



18 

Makrillrace 

Denna tävling brukar äga rum i slutet av sommarsäsongen. Starten 

går från gästbryggan vid Långagärde. Det gäller för deltagarna att ge sig 

ut på Kosterhavet och inom en förutbestämd tidsrymd fånga så mycket 

makrill som möjligt. Vinnaren belönas med en plakett, folkets jubel 

och en god portion ära. Åskådarna brukar vara många, inte minst vid 

starten som är racets mest spektakulära moment. Gemensam egenskap 

för tonnaget är att det håller sig fl ytande. Båttyp, besättningsstorlek 

och antal hästkrafter varierar. Starten är av s.k Le Manstyp, vilket i den 

ursprungliga föreskriften betyder att föraren/skepparen står beredd på 

bryggan. Vid startsignal knyter han/hon loss förtöjningen, går/kastar sig 

ombord, startar motorn och försöker för full maskinkraft tränga sig först 

ut ur den trånga hamnbassängen. Det brukar raskt uppstå en kalabalik 

Konstmarknad kommer under sommaren att hållas vid och i 

Galleri Oijens på Nordkoster. Datum är i skrivande stund inte bestämd 

men det blir högvärdig konst ur galleriets samlingar som kommer att visas 

upp under enklare former. 

Har genom åren vuxit ut till ett populärt motionslopp. Det äger rum 

tredje lördagen i augusti, alltså den 17de. Arrangerar gör Kosters sportklubb 

och banorna är två, en på 6 och en på 12 km. Man kan löpa hur 

fort man orkar om man är tävlingsinriktad och siktar på att vinna den 

handgjorda keramikplakett som utgör första pris. Det går också bra att 

strosa i mer fridfull takt. Fjolårsloppet samlade ett hundratal deltagare plus 

hejande åskådare som samlats vid den kombinerade start- och målplatsen 

vid KSK-huset mitt på ön. 

Arne 

utan like, här sätts för några dramatiska minuter Sundets 

femknopsregel ur spel. Alla forsar med hjälp av varje uns 

av de tillgängliga hästkrafterna ut mot fi skeplatserna. 

Ekor, strandebarmare, pionjärjollar och gamla tändkulesnäckor 

som inte förmår forsa i nån högre omfattning 

ser hur resten av startfältet raskt försvinner mot 

horisonten. Den uppnår själva endast ett enstavigt antal 

knop och tvingas töff a på så gott det går i sin mindre 

hysteriska takt. Men de omfattas som sagt av gynnsamma 

handikappsregler och kan vinna racet i alla fall- Så gjorde 

t. ex. fj olårets seglarlag Sofi a & Co som tog hem tävlingen 

med god fångstmarginal. Faktiskt för andra året i följd! 

”Trängselavgift” 

för båtar 

Om man från t. ex. Koster tar sig en tur över fj orden i 

den egna snurran för att uträtta något ärende i stan 

får man där numera räkna med en avgift på 60 kr/dygn, oavsett 

båtstorlek. Samma pris gäller också för en kort visit. Pengarna 

betalas i gästhamnskontoret i varmbadhuset. Vad som händer 

om man underlåter att betala eller att kontoret är obemannat 

för tillfället framgår inte av nyordningens statuter. - Vi litar på 

sjöfolkets ärlighet säger man på kommunkontoret och hänvisar 

för detaljerad information till stadens hemsida. Man fotograferas 

eller kriminaliseras inte, kan vi tillägga. Avgiftsobligatoriet gäller 

endast under sommarens högsäsong. 

Arne 

Arne

Hasse håller 

igång Koster 

Livet på en ö ute i havet är inte alltid så enkelt. Prylar går sönder 

och måste repareras. Utan mekaniker och hantverkare skulle ingenting 

fungera. Men de fi nns! En av dem är Hasse Eriksson, motormekaniker 

sen barnsben. 

Hasse håller till i en liten verkstadslokal, lämpligt nog på Hasselliden, 

Sydkoster. Det var inte han som drog igång verkstaden, men nu har han 

drivit den i tre år, varav det senaste året som ägare. 

Här står mopeder, båtmotorer, traktorer, fyrhjulingar, gräsklippare, 

varmvattenberedare och maskiner av alla de slag och väntar på att Hasse 

ska göra dem brukbara igen. 

- Det vanligaste jobbet är nog att spänna kedjor eller göra rent förgasare 

till mopeder. Jag har säkert hälften av Kosters alla invånare som kunder, 

säger Hasse. 

Kanske har i så fall kollegan Öivind Magnussen den andra hälften. Öivinds 

verkstad ligger bara ett stenkast från Hasses och har ungefär samma slags 

uppdrag. Hasse för sin del har skruvat på motorer hela livet: 

- Jag växte upp i Mjölby som ett av sju syskon. Jag började meka med 

mopeder i 7-8 årsåldern. 

Och i 14-årsåldern, när andra börjar med mopeder, då hade Hasse redan 

tagit steget till bilar. 

- Den första bilen jag hade var en Volvo Duett, som jag byggde om till 

A-traktor, minns han. En el-teleutbildning och jobb på Ericsson ledde ut i 

världen. Hasse byggde telefonväxlar i femton års tid, i många olika länder. 

- Jag har vart i alla världsdelar – utom i Australien och på Sydpolen. 

En tid drev han vandrarhem i de östgötska hemtrakterna. 

Bullfest hela dan 

Här lastar Lill Andersson kanelbullar på packmopeden utanför sitt hem på Nordkoster. 

Det är 4 oktober, ”Kanelbullens dag”. Lill har tagit på sig att denna dag leverera sina läckra 

bullar till butiken på Syd, varifrån de med strykande åtgång sprids bland öbefolkningen. Det 

är en arbetsam dag: Lill börjar vid femtiden på morgonen. Hon bakar hemma, använder sin 

ordinarie hushållsugn, som om uttrycket tillåts, verkligen får gå varm denna dag. I fj ol blev 

det 425 bullar, som levererades per fl akmoped och linfärja till butiken i tre vändor, vilket 

innebar pinfärska bullar även frampå eftermiddagen. Lill, som fl yttade från Skåne till Koster 

2006, stortrivs på sin ö och älskar att baka. Därav det frivilliga arbetet på Kanelbullens dag. 

Hon står också för Tisdagsfi kat på Västrabo. Under lågsäsongen hålls där öppet hus varje 

tisdagseftermiddag med kaff e och Lills hembakta godsaker till självkostnadspris. ”Fikat” har 

blivit uppskattat av öborna, ger tillfälle att under enkla former samlas och umgås en stund. 

Både gamla och unga brukar dyka upp. 

Arne 

19 

- Då fi ck mina barn sommarjobb. En i kafét, en i kiosken – och en på 

vandrarhemmet. 

Till Koster kom han 2004, i samband med byggjobb i Svinesund. Sen 

drev han byggfi rma en tid, tog över Kostertåget – men just nu är det 

verkstadsjobb för hela slanten. 

- Det räcker att leva på, konstaterar Hasse. 

Men han nappar gärna på nya utmaningar. Ett roligt jobb var att bygga 

inredningen till nationalparkens arbetsbåt Kosterhavet. 

Ett av de enklare jobben har sommargäster försett honom med: 

- Tre mopeder har jag fått in där ägarna sagt att de varit trasiga och slutat 

gå. Men – det räckte med att fylla på bensintanken…. 

Vi är på väg att lämna Hasse efter vårt besök för bilder och intervju när 

det blir som så många gånger förr: vad är det där för oljud från vår egen 

moped? 

- Det låter som om fälgarna fram är slut, kommenterar Hasse. 

När han vänder upp mopeden hänger bromsbanden som hula-hula ringar 

vid framhjulen. 

- Och så har ni tappat en M6-bult till avgasröret, vänta ska jag hämta en! 

Säger Hasse. 

Vad skulle vi göra utan sådana som honom? Säger vi. 

Text & foto: Sofi e Regnander & Lasse Linusson

Koster 


t Strömstad Norra hamnen 17.55A 17.55 20.10 21.55 21.55 23.40 

under sommarhalvåret. 

TECKENFÖRKLARINGAR: 

BRA ATT VETA: 

HELGTRAFIK: 

a = Endast avstigande. Båten ligger kvar på Koster. 

Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår helgfria M-F Helgdagar trafikeras som söndag. Onsdag 1/6 trafikeras 

A= Ankommer under perioderna 18/6–30/6 samt 8/8–14/8, 

från Södra hamnen, Strömstad 09.00 och 13.15. 

som fredag. Torsdag 23/6 trafikeras som fredag, extratur 

25 min före utsatt tid 

(Efter 7/8 ej 13.15 Mån, Ons). 

från Strömstad 23.45. 

C = Anlöps efter telefonbeställning, senast 1 timme före angiven tid. 

20 

Information om detta får du på tel 0526-201 10. 

Midsommarafton 24/6 trafikeras som lördag (samt*). 

G = Öddö, Blötebogen anlöps vid anmodan. 

Strömstad – Koster – Strö 

Skuggade tider= Går ej 18/6–30/6 samt ej 8/8–14/8 

Midsommardagen 25/6 trafikeras som söndag. 

Pälsdjur får inte vistas i salongerna. Pälsdjur är 

välkomna på soldäck och akterdäck. Högsommar OBS! Förseningar kan uppstå. 2011 perioden 1/7–7/8 



Kfjord Kfjord Kfjord 

M-F M-F Lör, Sön 

Strömstad – Koster – Strömstad 

fr Strömstad Norra hamnen 06.25 

Högsommar 2011 perioden 1/7–7/8 

Öddö, Blötebogen Kundservice 0771-41 43 00 I 

– den totala skärgårdsupplevelsen 

Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Ksund Kfjord Kvåg Ksund Kfjord Styrsö Kvåg Ksund Kfjord Kvåg Ksund 

I 

M-F M-F Lör, Sön Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 

Västra bryggan, N Koster 05.45 07.15 07.10 

fr Strömstad Norra hamnen 06.25 08.40 09.50 10.30 11.00 11.30 12.05 12.30 13.10 13.45 14.30 15.10 

Öddö, Blötebogen I I I 10.40G I I I Långegärde, I I 13.55G S Koster I I 05.40 07.20 07.05 

Styrsö I I I I 11.15 I I Vettnet, I I N Koster 14.00 I I I I I 

Västra bryggan, N Koster 05.45 07.15 07.10 09.15 10.40 I 11.45 12.05 I 13.05 13.55 I I 15.55 

Långegärde, S Koster 05.40 07.20 07.05 09.20 10.45 I 11.50 12.10 I Ekenäs, 13.10 14.00 S Koster I I 16.00 I 07.02 07.20 

Vettnet, N Koster I I I I 10.25 11.20 I 12.25 I Kilesand, I 13.40 S Koster I 15.05 15.40 I 06.53 07.30 

Ekenäs, S Koster I 07.02 07.20 09.35 I I 11.30 I 12.40 13.25 I 14.25 15.15 I 

Resan ut ut till till Kosteröarna börjar i Strömstad, i Strömstad, dit dit man man kan Kilesand, kan S ta Koster ta sig sig med I med 06.53 både 07.30 både 09.45 buss buss I och 11.00 och I tåg. tåg. I På 12.50 På öarna Styrsö I öarna I finns 14.35 finns 15.25 en I en I I I 

Styrsö I I I 10.00 I I I I 13.05 I I I I I 

Öddö, Blötebogen I 07.45G 07.45G 

Öddö, Blötebogen I 07.45G 07.45G I I 11.40G I I I I I I I I 

– den fantastisk totala fantastisk totala natur, skärgårdsupplevelsen 

natur, allt allt från skärgårdsupplevelsen 

från stora stora släta släta klipphällar och och sandstränder t sandstränder Strömstad Norra hamnen 06.15 till 08.00 till lummiga 08.00 lummiga 10.20 11.20 skogsdungar. 11.55 skogsdungar. 12.25 13.00 13.30 t Strömstad 14.00 Stora 14.40 Stora Norra 15.15 delar hamnen 16.00 delar 16.40 av av 06.15 08.00 08.00 

Koster är är naturreservat, omgivet av av Kosterhavets Nationalpark, Kfjord så så tänk Kvåg tänk Ksund på Kfjord på att Kvåg att vara Ksund vara Kvåg extra Kvåg extra varsam. Det Det är är till till 

Resan ut till Kosteröarna börjar i Strömstad, dit man kan ta sig med både buss och tåg. På öarna finns en 

Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 

fantastisk natur, allt från stora släta klipphällar och sandstränder till lummiga skogsdungar. Stora delar av 

fr Strömstad Norra hamnen 15.30 16.30 17.00 17.15 18.15 18.40 20.15 22.00 

Kfjord Resan ut till exempel Kosteröarna inte inte börjar tillåtet i Strömstad, att att ta ta med dit med man sig kan sig växter ta växter sig med eller eller både stenar buss stenar och från tåg. från reservatet. 

På reservatet. 

öarna finns en 

Kvåg Ksund 

Koster är naturreservat, omgivet av Kosterhavets Nationalpark, så tänk på att vara extra varsam. Det är till 

Öddö, Blötebogen 15.40G I I I 18.25G I I I 

Dagl Dagl Dagl 

fr Strömstad Norra hamnen 15.30 16.30 17.00 

Öddö, Blötebogen 15.40G I I 

Styrsö I I I 

Västra bryggan, N Koster I 17.20 17.50 

Långegärde, S Koster I 17.25 18.00 

Vettnet, N Koster 16.25 I I 

Ekenäs, S Koster 16.15 17.05 I 

Kilesand, S Koster 16.05 I 17.30 

Styrsö I 17.40 I 

Öddö, Blötebogen 16.45G I I 

t Strömstad Norra hamnen 17.05 18.00 18.35 

Öhnell Arne Foto: 

Styrsö I I I I 18.30 

fantastisk exempel inte tillåtet natur, att ta med allt sig från växter stora eller stenar släta från reservatet. klipphällar och sandstränder till lummiga skogsdungar. Västra bryggan, N Koster Stora I delar 17.20 17.50 av 17.50a 19.20 

I 

19.15 

I 

21.10 

I 

22.55 

Långegärde, S Koster I 17.25 18.00 17.55a 19.15 19.20 21.15 23.00 

Vettnet, N Koster 16.25 I I I 19.35 I I 

Koster På Koster finns är naturreservat, många övernattningsmöjligheter, omgivet välj av mellan Kosterhavets att bo på hotell, hyra Nationalpark, stuga eller campa. så tänk på att vara extra varsam. Det är till 

Ekenäs, S Koster 16.15 17.05 I 19.00 I 20.55 22.45 

Här finns livsmedelsaffär, hantverksbutiker med mera. Ett stort utbud av aktiviteter erbjuds alla besökare 

exempel inte På På tillåtet Koster att finns ta finns med många sig många växter övernattningsmöjligheter, eller övernattningsmöjligheter, stenar från reservatet. välj välj mellan Kilesand, mellan S Koster att att 16.05 bo bo på I på 17.30 hotell, 18.50 hyra hyra I 20.45 stuga stuga 22.35 eller eller campa. 

Styrsö I 17.40 I I I I I 


Öddö, Blötebogen 16.45G I I I I I I 

t Strömstad Norra hamnen 17.05 18.00 18.35 19.55 20.10 21.55 23.30 

Här Här finns finns livsmedelsaffär, hantverksbutiker med med mera. Ett Ett stort stort utbud av av aktiviteter erbjuds alla alla besökare 


BRA ATT VETA: 

OBS! 

På Koster finns många övernattningsmöjligheter, välj mellan att bo på hotell, hyra a = Endast stuga avstigande. Båten eller ligger kvar campa. 

på Koster. 


Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår från Södra Pälsdjur får inte vistas i salongerna. Pälsdjur är välkomna 


hamnen, Strömstad mån–fre 09.00 och 13.15, lör 08.15. på för- och akterdäck. 

Skuggad tid = Går ej lördag och söndag 

Här finns livsmedelsaffär, hantverksbutiker med mera. Ett stort utbud av aktiviteter erbjuds alla besökare 




www.vasttrafik.se 


Vinter / Vår / Höst perioderna 9/12 2012 - 7/5 2013 samt 26/8 - 14/12 2013 



För- / sensommar 2013 (Sommar, Högsommar, se tabeller nedan) perioden 8/5-14/6 samt 12/8-25/8 


a = Endast avstigande. Båten ligger kvar på Koster. 


Skuggad tid = Går ej lördag och söndag 





M-F M-F M-F M-F M-F M-F O, To M,Ti,F F M Ti F 

fr Strömstad Norra hamnen 06:30 08:50 12:00 14:25 16:05 18:30 18:30 20:15 21:00 21:30 22:05 

Öddö 

I 09:00C I I 16:15C I I I I I I 

Styrsö 

I I I I I 18:45C 18:45C I I I I 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:20 09:25 12:55 15:00 16:35 19:25a 19:25 20:45 21:30a 22:10a 22:55a 

Långegärde, S Koster 05:40 07:25 09:35 13:00 15:05 16:40 19:30a 19:30 20:50 21:35a 22:15a 23:00a 


I I I I I 16:50G 19:15aG 19:15G I I I 


I 07:07 09:50 12:40 15:20 17:00 19:05a 19:05 21:05 21:55a 22:40a 


I 06:58 10:00 12:30 I 17:10 18:55a 18:55D 21:15 22:30a 

Styrsö 

I I 10:10C I I I I I 

Öddö 

I 07:45C I 13:25C I I I I 

t Strömstad Norra hamnen 06:15 08:00 10:30 13:40 15:50 17:40 20:00 21:50 

Lör Lör Sön L-S L-S L-S L-S Lör Sön Lör S 

fr Strömstad Norra hamnen 08:30 10:20 12:15 14:30 16:10 18:00 18:00 19:40 20:15 

Öddö 

I 10:30C I I 16:20C I I I I 

Styrsö 

I 10:35C I I I I I I I 

Västra Bryggan, N Koster 07:25 09:10 09:10 11:15 13:15b 15:00 16:40 18:50b 18:50 20:10a 21:05a 

Långegärde, S Koster 07:20 09:05 09:05 11:20 13:20b 15:05 16:45 18:55b 18:55 20:15a 21:15a 


I I I I 13:05bG I 16:55G I I I 


07:40 09:25 09:25 11:00 12:55b 15:20 17:05 18:35b 18:35 20:55a 


I 09:35 09:35 10:50 12:45b 15:30 17:15 18:25b 18:25 20:45a 

Styrsö 

I I I I I 15:40C I I I 

Öddö 

I 09:50C 09:50C I I I I I I 



a = Endast avstigande. Båten ligger kvar på Koster. Ring för resa Sydkoster-Nordkoster Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår helgfri tisdag och torsdag Helgdagar trafikeras som söndag 

b = Endast avstigande (kvarligger Koster) 9/12 2012-15/3 2013 samt 4/11-14/12 2013 se www.kostermarin.se/transport för information 

Julafton trafikeras som lördag, EXTRATUR från 

C = Anlöps efter telefonbeställning, senast 1 timme före angiven tid Strömstad 14.30, trafiken ställs in efter 15.30. 

D = Ring 0526-201 10 senast 1 timme före angiven tid för resa mot Strömstad Pälsdjur får inte vistas i salongerna. Pälsdjur är Juldagen trafikeras som söndag, trafiken ställs in 

G = Vettnet anlöps vid anmodan, se anslag på kaj eller fråga ombord 

välkomna på soldäck och akterdäck. efter 18.55. Nyårsafton trafikeras som lördag. 

Skuggade tider = Går endast under perioden 16/3-7/5 samt 26/8-3/11 2013 Nyårsdagen trafikeras som söndag. Onsdag 27/3 



och skärtorsdag 28/3 trafikeras som fredag. 


M-F M-F Lör M-L Sön Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl M,O,To,L,S Ti, F Ti, F 

fr Strömstad Norra hamnen 06:30 08:15 10:00 12:05 14:05 16:05 18:20 20:15 20:15 22:05 

Öddö 

I I 10:10G I 14:15G I 18:30G I I I 

Styrsö 

I I I 12:20G I I I 20:30G 20:30G I 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:20 07:10 08:50 08:30 10:40 13:10 14:45 16:40 19:25 21:15a 21:15 23:00a 

Långegärde, S Koster 05:40 07:25 07:05 08:55 08:25 10:45 13:15 14:50 16:45 19:30 21:20a 21:20 23:05a 


I I I I I 10:55 13:00 15:00 I 19:15 I I I 


I 07:07 07:20 09:10 08:45 11:05 12:50 15:10 17:00 19:05 21:00a 21:00 22:45a 


I 06:58 07:30 09:20 08:55 11:15 12:40 15:20 17:10 18:55 20:50a 20:50 22:35a 

Styrsö 

I I I 09:30G 09:05G I I I 17:20G I I 

Öddö 

I 07:45G 07:45G I I 11:35G I I 17:30G I I 



a = Endast avstigande, båten ligger kvar på Koster Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår helgfira M-F från Helgdagar trafikeras som söndag 

G = Öddö och Styrsö anlöps vid anmodan, säg till ombord eller signal på kaj 

Södra hamnen, Strömstad 

se www.kostermarin.se/transport för information 

8/5 trafikeras som fredag 



välkomna på soldäck och akterdäck. OBS! Förseningar kan uppstå. 

Räkna med 30 min för byte till buss eller tåg.


Sommar 2013 (Högsommar, se tabell nedan) perioden 15/6-28/6 samt 5/8-11/8 

Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Kvåg Kvåg Kfjord Kfjord Kvåg 

M-F M-F Lör M-L Sön Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 

fr Strömstad Norra hamnen 06:30 08:15 10:00 10:30 12:05 12:30 14:05 14:30 

Öddö 

I I 10:10G I I I 14:15G I 

Styrsö 

I I I I 12:20G I I I 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:20 07:10 08:50 08:30 10:40 I I 13:10 14:45 I 

Långegärde, S Koster 05:40 07:25 07:05 08:55 08:25 10:45 I I 13:15 14:50 I 


I I I I I I 11:00 13:00 I I 15:00 


I 07:07 07:20 09:10 08:45 I 11:10 12:50 I I 15:10 


I 06:58 07:30 09:20 08:55 I 11:20 12:40 I I 15:20 

Styrsö 

I I I 09:30G 09:05G I I I I I I 

Öddö 

I 07:45G 07:45G I I I 11:40G I I I I 



Kfjord Kvåg Kfjord Kfjord Kvåg Kvåg Kvåg 

Dagl Dagl M-To Fre-Sön Dagl Dagl Ti, F* 

fr Strömstad Norra hamnen 16:05 16:30 17:40 18:20 18:20 20:15 22:05 

Öddö 

I I I I 18:30G I I 

Styrsö 

I I I I I 20:30G I 

Västra Bryggan, N Koster 16:40 I 18:15a 18:55a 19:25 21:15 23:00 

Långegärde, S Koster 16:45 I 18:20a 19:00a 19:30 21:20 23:05 


I I 19:15 I I 


I 17:00 19:05 21:00 22:45 


I 17:10 18:55 20:50 22:35 

Styrsö I 17:20G I I I 

Kvåg = Kostervåg 

Öddö I 17:30G I I I 


t Strömstad Norra hamnen 17:30 17:55 20:10 21:55 23:40 

FINT FINT FOTO FOTO HÄR! HÄR! 

FINT FOTO HÄR! 


G = Öddö och Styrsö anlöps vid anmodan, säg till ombord eller signal vid kaj Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår helgfira M-F från 20/6 trafikeras som fredag 

a = Anlöper bryggan endast för avstigande Södra hamnen, Strömstad Midsommarafton 21/6 trafikeras som lördag 

* = Även midsommarafton (se helgtrafik) 

se www.kostermarin.se/transport för information samt * (avg. Std 22.05). 

Midsommardagen 22/6 trafikeras som söndag 



välkomna på soldäck och akterdäck. 

Högsommar 2012 Perioden 30/6-5/8 

Kfjord Kfjord Kfjord Kfjord Ksund 



Räkna Kfjord med 30 min Kvåg för byte Ksund till buss Kfjord eller tåg. Kvåg Ksund Kfjord 

M-F M-F Lör,Sön Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 


Öddö 

I I I 10:40G I I I I I 13:55G 

Styrsö 

I I I I 11:15 I I I I 14:00 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:15 07:10 09:15 10:40 I 11:45 12:05 I 13:05 13:55 I 

Långegärde, S Koster 05:40 07:20 07:05 09:20 10:45 I 11:50 12:10 I 13:10 14:00 I 


I I I I 10:25 11:20 I 12:25 I I 13:40 I 




Styrsö 

I 

I 

I 

07:02 

06:53 

I 

07:20 

07:30 

I 

09:35 

09:45 

10:00 

I 

I 

I 

I 11:30 I 12:40 13:25 

11:00 I I 12:50 I 

I Kundservice I I0771-41 13:05 43 00 I 

I 

I 

I 

14:25 

14:35 

I 

Högsommar 2013 perioden 29/6-4/8 

Öddö 

I 07:45G 07:45G I I 11:40G I I I I I I 

Kfjord Kfjord 

t Strömstad 

Kfjord 

Norra 

Kfjord 

hamnen 

Ksund 

06:15 

Kfjord 

08:00 08:00 

Kvåg 

10:20 

Ksund 

11:20 

Kfjord 

11:55 12:25 

Kvåg 

13:00 

Ksund 

13:30 

Kfjord 

14:00 14:40 15:15 



M-F M-F Lör,Sön Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 

fr Strömstad Norra hamnen 06:25 08:35 09:50 Kvåg 10:30 Ksund Kfjord 11:00 Kvåg 11:30Ksund 12:10 Kfjord 12:40 Kvåg Ksund 13:10 Kvåg13:45Kvåg Öddö 

I 08:45G I Dagl Dagl I Dagl I Dagl I Dagl IDagl Dagl I DaglI Dagl13:55G Dagl 

Styrsö 

I fr Strömstad Norra I hamnen I 14:30 15:10 I 15:30 11:15G 16:30 I 17:00 I17:15 18:15 I 18:40I 20:1514:05G 22:00 

Öddö 

I I 15:40G I I I 18:25G I I I 

Västra Bryggan, N Koster 05:45 07:15 07:10 Styrsö 09:15 10:40I II 11:50 I I 12:05 I I I 13:15 18:30 13:55 I I I I 

Långegärde, S Koster 05:40 07:20 07:05 Västra Bryggan, 09:20 N Koster10:45I 

15:55 I 11:55 I 17:20 12:1017:50 17:50a I 13:20 19:20 19:15 14:00 21:10 I 22:55 


I I Långegärde, I S Koster I 10:25I 11:25 16:00 I I 17:25 12:2518:00 17:55a I 19:15 I 19:20 13:40 21:15 I 23:00 


15:05 15:40 16:25 I I I 19:35 I I 


I 07:02 07:20 09:35 I 11:15 11:35 I 12:40 13:35 I 14:30 


15:15 I 16:15 17:05 I 19:00 I 20:55 22:45 


I 06:53 07:30 Kilesand, S Koster 09:45 I 15:25 11:05 I 16:05I I I 17:30 12:50 18:50 I I I 20:4514:4022:35 Styrsö 

I I Styrsö I 10:05G I I II I I 17:40 I I 13:05G II I I I I I 

Öddö 

I 07:45G 07:45G Öddö I I I 11:45G I 16:45G I I I I I II I I I I I 


t Strömstad Norra hamnen 06:15 08:00 08:00 10:20 11:20 12:00 12:30 13:00 13:30 14:10 14:40 15:15 

TECKENFÖRKLARINGAR BRA ATT VETA: OBS! 

Kvåg Ksund a = Endast Kfjord avstigande, Kvåg båten ligger kvar Ksund på Koster Kfjord Kvåg Särskild godsfärja Ksund till Kosteröarna Kvåg avgår från Kvåg Södra 


G = Öddö anlöps vid anmodan, säg till ombord eller signal på kaj 

hamnen, Strömstad vardagar 09.00 och 13.15, lördag 08.15 välkomna på soldäck och akterdäck. 

Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl Dagl 

Skuggad tid = Går EJ lördag och söndag 


Kvåg: M/F Kostervåg 

Öddö 

I I I 16:30G I I 18:30G I I I 

Kfjord: M/F Kosterfjord 

Styrsö 

I I I I I I 18:35G I I I 

Västra Bryggan, N Koster I 15:55 I I 17:25 17:45a I 19:05 21:10 22:55 

Långegärde, S Koster I 16:00 I I 17:30 17:50a I 19:10 21:15 23:00 

– – den totala skärgårdsupplevelsen 


15:05 15:40 16:00 17:15 I 19:20 I I I 


15:15 I 16:10 17:05 I 19:10 I 20:55 22:45 


15:25 I 16:20 16:55 I 19:00 I 20:45 22:35 

Styrsö 

I I 16:35G I I I I I I 

Resan Resan ut till ut till Kosteröarna börjar börjar i Strömstad, i Strömstad, dit dit man man kan kan ta sig ta sig med med både både buss buss och och tåg. tåg. På öarna På öarna finns Kvåg finns = en Kostervåg en 

Öddö 

I I I 17:35G I I I I I 


fantastisk t Strömstad natur, natur, Norra allt hamnen allt från från stora 16:00 stora släta 16:40 släta klipphällar 17:00 17:50 och och sandstränder 18:05 sandstränder till 19:55 till lummiga lummiga 19:45skogsdungar. skogsdungar. 21:55 23:30Stora 

Stora delar Ksund delar = Kostersund av av 


Koster Koster är naturreservat, är naturreservat, omgivet omgivet av Kosterhavets av Kosterhavets Nationalpark, så tänk så tänk på att på att vara vara extra extra varsam. varsam. Det Det är till är till 


exempel exempel TECKENFÖRKLARINGAR inte inte tillåtet tillåtet 

exempel 

att att ta med ta 

inte 

med sig 

tillåtet 

sig växter växter 

att 

eller 

ta 

eller 

med 

BRA stenar ATT stenar 

sig 

VETA: från 

växter 

från reservatet. 

eller 

reservatet. 

stenar från reservatet. 

OBS! 

a = Endast avstigande, båten ligger kvar på Koster Särskild godsfärja till Kosteröarna avgår M-F från 


G = Öddö och Styrsö anlöps vid anmodan, säg till ombord eller signal på kaj Södra hamnen, Strömstad välkomna på soldäck och akterdäck. 

På Koster På Skuggad Koster tid = finns Går EJ finns lördag många och många 

På Koster 

söndag övernattningsmöjligheter, finns många övernattningsmöjligheter, 

se www.kostermarin.se/transport välj välj mellan mellan att för att bo information på bo 

välj 

hotell, på 

mellan 

hotell, hyra 

att 

hyra stuga 

bo 

stuga 

på 

eller 

hotell, 

eller campa. 

hyra 

campa. 

stuga eller campa. 

Här finns livsmedelsaffär, hantverksbutiker med mera. Ett stort utbud av aktiviteter Kvåg: M/F Kostervåg 

Här finns livsmedelsaffär, hantverksbutiker med mera. Ett stort utbud av aktiviteter erbjuds erbjuds alla alla besökare 

Kfjord: M/F Kosterfjord 

– den totala skärgårdsupplevelse 

Resan ut till Kosteröarna börjar i Strömstad, dit man kan ta sig med både buss och tåg. På öarna finns e 

fantastisk natur, allt från stora släta klipphällar och sandstränder till lummiga skogsdungar. Stora delar 

Koster är naturreservat, omgivet av Kosterhavets Nationalpark, så tänk på att vara extra varsam. Det är 

Här finns livsmedelsaffär, hantverksbutiker med mera. Ett stort utbud av aktiviteter erbjuds alla besöka 

under under sommarhalvåret. 


21 


www.vasttrafi

22 

Föräldrakamp för 

Kosters skola 

Att Kosters skola är livsviktig för öarna är självklart. Utan 

skolan fi nns inga möjligheter att få den fasta befolkningen 

att växa. Och läggs skolan ner är risken överhängande att 

barnfamiljer fl yttar. 

Därför var det med stort allvar som elevernas föräldrar i november satte 

sig på ett möte med rektorn, kommunens barn- och utbildningschef och 

ordföranden i barn- och utbildningsnämnden. Budet: årskurserna 4-6 

skulle försvinna från skolan på Koster och i stället fl yttas till Strömstad. 

Orsaken var egentligen inte att kommunen skulle spara pengar. Men 

tjänstemännen såg det som nästan omöjligt att få en behörig lärare som 

stannade kvar. Kraven på att ha behöriga lärare i alla ämnen har dessutom 

skärpts, vilket skapat problem för många glesbygdsskolor i Sveige. Ett stort 

problem på Koster var dessutom att lärare som sökt sig till öarna haft 

svårt att få tag i en bostad. Allt fl er hus har ju blivit sommarbostäder och 

priserna har blivit absurt höga för den som ska försöka etablera sig. 

Men under vintern och våren har föräldrarna arbetat hårt för att rädda kvar 

alla klasser på skolan, som för närvarande rymmer alltifrån förskola till 

årskurs 6. Och kanske har de lyckats. Direkt efter mötet med kommunens 

företrädare larmades samhällsförening och Kosternämnd. Och framför allt 

organiserade sig föräldrarna. Man gick igenom sina kontaktnät, bildade 

en facebookgrupp och bekostade själva platsannonser, där man gjorde PR 

för livet på öarna. 

Väntbod i Kilesand 

Koster har en 

aktiv kör 

En gång i veckan, nästan året runt, övar Kosterkören i skolans musiksal. 

Kören brukar samla drygt tjugotalet sångare, i tre eller fyra stämmor till 

sina övningar. Det senaste verksamhetsåret framträdde kören vid inte 

mindre än elva tillfällen. Kosterkören sjunger ofta i kyrkan på ön, men 

sjunger också in våren på Valborgsmässoafton och ger lite nu och då 

temakonserter. Det kan handla om musikaler eller ABBA-låtar. Ungefär 

vartannat år gör kören en utlandsresa, då också anhöriga och lokala fans 

från Kosteröarna följer med. Bussfärderna har bland annat gått till Paris 

och Köpenhamn. I år sjunger kören i Klara kyrka i Stockholm. Kören leds 

Föräldramötet - där kampen för att bevara hela skolan startade. 

Nedan ser vi föräldrarnas egen annons. 

- Jag tycker vi fått fram vårt budskap. Ett fl ertal har sökt tjänsten – mot 

att det tidigare varit väldigt få. Så vi hoppas förstås att lärarfrågan nu ska 

lösas, säger Linda Söderberg, en av föräldrarna. 

Rektor Sissel Röd är positiv till föräldrarnas engagemang: 

- Det har säkert bidragit till att 

vi fått fl er sökande. 

I skrivande stund ( februari ) 

pågår intervjuer med ett antal 

kandidater till lärarjobbet. 

Jakten på en bostad är också i 

full gång – och föräldragruppen 

har bland annat löfte från det 

kommunala bostadsföretaget 

om stöd. 

Text & foto: Lasse Linusson 

& Sofi e Regnander 

Nationalparken ska bygga ny väntbod på Kilesands brygga. Tjusigt blir det efter akitektritning från White, samma arkitekter som har ritat naturum. 

Röd eller vit ska den bli. Den gamla boden rivs och den nya byggs längre in mot berget och med ett trädäck framför. Det blir en liten veranda ute och 

inomhus får resenärerna ungefär 18 m 2 och sittbänkar placerade utmed väggarna. Området på utsidan ska snyggas till med räcken i lärkträ, bänkar och 

ny anslagstavla. Allt beräknas stå färdigt i maj om vädrets makter tillåter. 


av Ima Andersson. För ackompanjemang och många arrangemang svarar 

Bengt Johansson, musiklärare. Nya medlemmar är alltid välkomna. 


Långagärde ruvar på minnen 

På kajen vid Långagärde (som på kosterspråk heter Långegärde) 

väntar man på att passagerarbåten skall lägga till. Det röda 

magasinet i förgrunden kallas “Sibirien” och innehåller på övervåningen 

öarnas hembygdsmuseum och på entreplanet en restaurang och en 

slöjdförsäljning. Är öarnas enda k-märkta byggnad. 

Den stora byggnaden i bakgrunden, som många tycker utgör ett schabrak 

i den idylliska omgivningen, kallas “Tullhuset” och innehåller numera 

fritidslägeneter, men har trots sitt utseende en betydelsefull roll att spela i 

Kosters historia. 

Sibiren 

Hembygdsmuseet drivs av öarnas hembygdsförening och rymmer rika 

samlingar av redskap från framför allt fi sket, bl a 185 grant målade 

hummervälen - och boendemiljöer på öarna. Därtill bilder och skrivna 

dokument om kosterlivet under de senaste seklerna. I taket hänger ett par 

väldiga käkben från en blåval, som en gång strandade i våra farvatten, och 

en gammal eka utrustad för småfi ske har man också lyckats få plats med. 

Vidare kan man studera miniatyrknyppling i form av frivoliteter. 

Museet är trångbott och har få expansionsmöjligheter i nuvarande 

lokaler, säger föreståndaren, fi skaren Folke Larsson. Vi måste tacka nej till 

större föremål som jordbruksredskap, slåttermaskiner och liknande. Runt 

om på ön i tillfälligt förvar i diverse lokaler står en hel del pjäser uppställda 

i väntan på uppgradering. Bl a en komplett kosterbyggd motorsnäcka. 

Museet omhuldas av öarnas hembygdsförening som varje onsdag året om 

har arbetsträff där man går igenom nyinkommet material, kopierar bilder, 

dokumenterar och systematiserar. 

”Sibirien” var för inte så många år sedan fallfärdigt, men genom en fi n 

insats av Kosters hembygdsförening, snickarlaget och riksantikvarien, 

kunde det i början av 80-talet rustas upp. 

Det byggdes på 1890-talet men låg då på Hamnholmen vid Ekenäs. Det 

användes som sillsalteri. Redan vid denna tid uppstod i folkmun namnet 

“Sibirien”, inte bara för läget var Kosters östligaste utan för att huset var 

kallt och dragigt. 

Utvald glaskonstnär 

Margaretekyrkan i Oslo fi ck sina fyra stora kyrkfönster totalförstörda vid 

bombattentatet 2011. Sex konstnärer har blivit inbjudna att ta fram förslag till 

bibliska glasmotiv på nya fönster. 1,30 m breda och 7,25 m höga är de och ska glasas 

med katedralglas i blyinfattning. Bildförslagen presenteras anonymt och bedöms av 

en liten grupp av konstexpertis som ger kyrkorådet hjälp inför avgörande beslut. En 

utställning för allmänheten visas i skrivandets stund i prästgården. En av de speciellt 

utvalda konstnärerna som fått möjligheten att visa sin glasdesign är Kosteröarnas 

egen Monica Ljungberg-Öhrn från Ateljé Lövås. Hon har lång erfarenhet av arbete 

med glas och keramik, men målar också gärna i olja. 


23 

1897 upphörde saltningen, sillen tog 

slut. Sibirien kom då att användas som 

magasin och bötebo - där reparerades 

fi skeredskap. 1918 såldes “Sibirien” till 

Norrvikens makrillfi skeförening, som 

lät plocka ner huset och frakta iväg det 

till Långagärde. 

Nu blev det saltning av makrill i 

stället, en verksamhet som blev livlig 

under några år, men på 30-talet blev 

det också slut på detta. Sibirien fi ck 

sedan bli lager och sjöbod och förföll 

ordentligt. När räddningsinsatsen kom 

skedde detta i sista minuten. 

Tullhuset 

uppfördes under trettiotalet av 

Tullverket, och innehöll kontor och 

bostäder för de tulltjänstemän med 

familjer som då var stationerade på 

Sydkoster. 

Under krigstiden på 40-talet kom det att bli en frihetssymbol för fl yktingar 

som sjövägen lyckades ta sig från det ockuperade Norge. Tullchefen, 

Håkan Reinholdsson samt kustuppsyningsmännen Ragnar Nordström 

och Harry Nordberg skötte posteringen och de gjorde vad de kunde för att 

hjälpa de fl yktingar som efter, en ofta dramatisk och sjösjukebefrämjande 

fl ykt, lyckats i mörklagda snäckor smyga sin i genom nattens mörker från 

den stränga ockupationen i hemlandet till den neutrala friheten i Sverige. 

I motsats till en del andra svenska statstjänstemän som bevakade 

gränsen längs Kölen och i många fall samarbetade med den nazistiska 

ockupationsmakten i Norge och sände tillbaka fl yktingarna till död och 

fångenskap, var Reinholdsson och hans stab påtagligt “norgevänliga” och 

gav fl yktingarna ovärderlig hjälp. Till detta bidrog inte minst deras hustrur 

Lilly, Dagmar och Gulli som såg till att de fi ck varmt på sig, att de fi ck 

mat, omsorg och vila innan de sändes vidare till fl yktingmottagningar 

i Sverige. På tullkontoret vid Långagärde hängde t.o.m. ett porträtt på 

kungen - den norske kungen! 

“Schabraket” fyllde en viktig uppgift, tyckte Reinholdsson, Genom 

krigsåren kom 3000 människor fl yende dit och fi ck en första fristad i det 

spektakulära bygget. I de sista krigsåren gick ett tjugotal båtar i nästan 

reguljär fl yktingtrafi k mellan Norge och Koster. I retur hade de ibland 

smuggelvaror till det utarmade grannlandet, vilka fördes ut med svenska 

tullens goda minne. Det var bland annat fråga om vapen, ammunition, 

uniformer, sanitetsutstyr, matvaror och kläder som kom frihetskampen till 

godo. 

Är du mer intresserad av dessa dramatiska år fi nns en hel del information 

att hämta i Kosters hembygdsmuseum. 

Arne

24 

Ny Kosterbok: 

Livet i strandkanten 

En vacker och inspirerande bok utges våren 2013 på Votum & 

Gullers Förlag. Det är en elegant bok för soff bordet som handlar 

om livet vid stranden och ut i havet till några meters djup. Här kan man 

läsa om havet som livsmiljö och de arter som fi nns här och hur man själv 

kan studera och uppleva miljön på ett extra spännande sätt. Lars-Ove 

Loo och Phillip Davies från Koster är två författare av fyra. De andra är 

Fredrik Pleijel och Annelie Lindgren. 

Läckra bilder och informativ text ger läsaren en ny dimension till vad 

man kan upptäcka under sin vanliga dag på stranden. 

Inledning: 

De fl esta människor trivs med att vistas nära havet och vandra längs 

klippor och stränder. Många samlar snäckor och musslor eller andra saker 

som vrakgods och annat ilandfl utet. Några kanske tecknar, målar, skriver, 

fotograferar och fi lmar, både över vattnet och så djupt ner i vattnet som 

man kan se. Kanske badar man med mask och snorkel och simmar runt 

och tittar på alger, fi skar, krabbor, räkor, snäckor och musslor. Med den 

här boken vill vi väcka inspiration till att lära känna växt- och djurlivet 

strandnära längs svenska västkusten. Den vänder sig till alla som tycker om 

havet, från strandvandrare, snorklare till dykare. 

Text ur kapitlet Havet som livsmiljö: 

Hur kallt är det under ytan? 

Temperaturen i vattnet ned till ungefär 15 meters djup varierar med 

årstiden. Under sommarmånaderna är medeltemperaturen i detta skikt 

cirka 18 °C. Under vintermånaderna kan temperaturen under ett eventuellt 

istäcke gå ned mot 0 °C. 

Hur stor är tidvattenskillnaden i havet runt Sverige? 

Tidvattnet påverkas av månens placering i förhållande till jorden. Månens 

dragningskraft påverkar vattenståndet så att det blir högvatten var 6:e 

timme och lågvatten var 6:e timme. Tidvattnet längs svenska västkusten 

är cirka 20–30 centimeter, men det totala vattenståndet påverkas även av 

vinden och lufttrycket och ger betydligt större nivåskillnader. 

Varför är havet grönt? 

När man snorklar i svenska vatten ser havet ofta grönt ut, men dyker man i 

tropiska vatten är det istället blått. Detta beror på att man i svenska vatten 

under sommarhalvåret har mycket små encelliga växtplankton, medan det 

i tropiska vatten fi nns väldigt få av dessa vilket ger ett blått vatten. 

Polycera quadrilineata 

Nakensnäcka som saknar svenskt namn. Längd upp till 4 cm men vanligen 

mindre. Tillhör en grupp nakensnäckor som har gälarna i en rosett på 

mittre eller bakre delen av kroppen. Bland dessa kan 

den kännas igen på färgteckningen och på att den har fyra eller sex spetsiga 

utskott i framänden. Allmän bland stora brunalger 

och ålgräsängar, från 1 meters djup och nedåt. Äter 

mossdjur, framför allt slät och taggig tångbark. Färgen 

är mycket variabel och många djur har rikligt med svart 

pigment som bildar prickar och ränder på kroppen 

Boken om “Livet i strandkanten” ger en fi n inblick 

i livet under havsytan och en bra vägledning i 

snorklandets teknik och vilken utrustning som 

kan användas. Månskenssnorklingen i augusti som 

arrangeras av nationalparken ger ännu en inblick i livet 

under ytan när nattdjuren lockas fram i ljuset. 

Det fi nns lättförståeliga artbeskrivningar av havets 

invånare med fi na foton och visas här med en liten 

vanlig nakensnäcka som gömmer sig i tången. 

En annan originell vinkel i boken är exempel på ätliga 

alger och hur man själv kan bevara havsväxter och alger 

genom att pressa dem likt man brukade pressa växter 

förr. 


”Välkommen till Ursholmen” 

Står det i underrubriken till 

barnboken ”Fyren & Lotta” 

som kom ut under fj olåret. Den 

är skriven av Ulrica Hellichius 

från Göteborg och är en nära 

skildring av barndomens somrar 

på den kända fyrplatsen i 

Västerhavet. Berättelsen 

är rikt illustrerad med 

akvareller av Kristina 

Wiberg, boken fi nns att 

köpa på fl era ställen på 

Koster och i bokhandeln. 

Ulrica Hellichius skriver 

ur sina egna minnen. 

Hennes far, Erik Nordström, fi ck på 50-talet, när fyrplatsen ännu 

var bemannad, tjänst som fyrvaktarlärling på Ursholmen. När fyren 

automatiserades och personalbostäderna blev liggande öde fi ck 

han hyra därute och familjen har därefter under 48 år tillbringat 

alla somrar och många av de stora vinterhelgerna därute och under 

tiden hållit liv och ordning på de gamla tjänstebostäderna och även 

skapat det lilla omtyckta fyrmuséet som ligger uppe vid tornen. 

-Livet på Ursholmen var rakt och enkelt berättar Ulrica. 

Vi levde där i havets närhet utan moderna bekvämligheter 

och elektronisk stimulans och hade en underbar tillvaro. 

Mordiskt på 

Nordkoster 

“Springfl oden” av författarparet Cilla och Rolf Börjlind är deras 

första bok. Men de står bakom många tv-serier som t.ex “Graven” 

och är därmed välkända i branschen. ”Springfl oden” utspelar 

sig på Nordkoster och i Stockholm och lite grann i Sydamerika. 

Huvudperson är en 23-årig student vid Polishögskolan. Hon 

heter Olivia och jobbar med ett elevarbete och hamnar därmed 

på Nordkoster, som delvis skildras ganska realistiskt. 

Resan ut från Strömstad i den stora röda båten som kommer 

i gungning på fj ordens dyningar ser till att Olivia stiger i land i 

sommarparadiset försedd med en otrevlig sjösjuka. 

Hon travar iväg längs strandvägen, förbi Leff es fi sk, Leff es 

pizza, Leff es golf, Leff es kajakuthyrning och några andra 

Leff eetableringar och hamnar på Strandkanten där hon får sig en 

öl och blir till människa igen. 

Sedan börjar det hända grejor ,i bakgrunden fi gurerar ett gammalt 

mord. Och mord har hänt förr på Nordkoster. Nämligen i Jean 

Bolinders “Dödisgropen” som kom ut 1990, det är dock inte den 

historien som berör Olivia, utan något mycket ruskigare. Man 

kan förstås inte tala om att ett mordkoster fi nns i verkligheten. 

Där dör folk naturligt och i stillsamhet. Ibland drunknar någon 

oförsiktig turist. 

Boken är uppbyggd med mycket korta kapitel och har 

cliff hangers på var och varannan sida. Skildringen av Olivia är 

omtänksam, det övriga persongalleriet brett, från lågt till högt. 

Intriger och strukturer ligger staplade som i en lasagne. Här och 

var stinker det - dock inte av häst. Bidrar till stundtals förvirrande 

men lätt och spännande läsning. Man kan säga att slutet är nära 

men långt ifrån och bedrar de fl esta. 

Rekommenderas. 

Arne 

Böcker om Koster 

”Kosteröarna”. Artur Uhrberg Gebers 1959. 

”Öar längst i väster”. Arne Gadd Forum 1975. 

”Bohuslän genom hundra år”. Wilhelm Hansson Zindermans 1979. 

”Norra Bohusläns övärld. Från Svinesund till Smögen”. Wilhelm Hansson 

Zindermans 1980. 

”Bygge i Bohuslän” Finn Werne Sara Ostnäs W&W 1983. 

”Kustorter i Göteborg och Bohuslän. Strömstads kommun” Ann Marie 

Westerlind Byggforskningsrådet och Länsstyrelsen O-län. 1982. 

”Fiskare” Bertil Quirin. Eget förlag 1991. 

”Bohuskust”. Svenska Turistföreningens årsbok 1992 

”Bohuslän i våra hjärtan”. Göteborgsposten 1980. 

”Koster på skoj och på riktigt”. Leif Gurstedt eget förlag 1979. 

”Träbiten nr 20”. Föreningen allmogebåtar, Bassholmen. 

”Mors mat och andras” Arne Stubelius. Bohusläns museum 1985. 

”Norske kongesager” Snorre Sturlasson 

”Mat fra sjöen” Kr. Fr. Wiborg Cappelen 1980 

”Inge Schiöler” Bohusläns museum 1994 

”Skeppsbrott” Reiners Sörenson Bild och pedagogik, Grebbestad 1992. 

”Röster i Bohuslän”. En antologi av Ann Smith”. Förlaget en bok för alla 

1995. 

”Koster-speglingar”. Aksel Fronth m.fl . Eget förlag 1998. 

”Koster, solens ö. Gamla anor på Ekenäs”. Brita Marenius-Edström 1998. 

”Bilder och blänk från en ljugarebänk” Guy Heyden Bohusläns museum 

och Biologiks förlag 2000. 

”Västkust - från Nidingen till Koster” Stefan Edman, Tore Hagman, Atlas 

förlag. 

”Koster en ö- och skärgårdshistoria från norra Bohuslän”, Ulf Hjardar 

Evlva forlag 2008 

”Kosterhavet, naturen och människan” Per Klaesson, Sven-Gunnar Lunneryd, 

Kabusa böcker förlag 2009. 

”Havets Djur” Marianne Köie, Prisma 2001. 

”Kosterhavet, sveriges första nationalpark under ytan” Stefan Edman, 

Gullers Förlag. 

”Kosterskisser” Arvid MØllers bok om konstnären Jörgen Byström, eget 

förlag 2009 

”Havets Växter” Aase Kristiansen, Prisma 2001 

”Så talade vi på Koster” Margit Lunnås Andresen, Kosters 

Hembyggdsförening. 

”Återkomst” handlar om kostermålaren Per Pedersen. Författare Arvid 

Møller, utgiven aug. 2011. 

”Valda krönikor” Susanne Enfors-Davies, 2010. 

”Ente bare skrock” Nedberg / Rishøi, 2010 

”Margits Bok”, Margit Lunnås Andresen 2008 

”Sven-Eriks Koster” Arvid Møller och Peter Lindberg, 2012. 

”Välkommen till Ursholmen” barnbok av Ulrica Hellichius 2012. 

”Springfl oden” deckare av Cilla och Rolf Börjlind 2012. 

”Livet i strandkanten” om havet som livsmiljö, Lars-Ove Loo, 

Phillip Davies, Fredrik Pleijel, Annelie Lindgren 2013. 

På internet: 

www.kostershf.se 

www.kosteroarna.com 

www.stromstad.se 

www.kosterhavet.se 

www.kosterbatar.com 

25 

Tre generationer av familjen har levt sin fritid på Ursholmen, men har nu 

efter nationalparksbildningen blivit uppsagd. 

-Vi känner sorg, säger Ulrica. Hon ser sin bok som ett avsked till en 

älskad epok, men också som en berättelse för framtiden om hur roligt och 

spännande liv en unge faktiskt kan ha på en barsk klippa i havet. 

Arne

26 

Koster – ikke bare en sommeridyll 

I manges øyne er Koster sommerøyene. Koster-navnet forbindes først 

og fremst med sol og varme, med elegante seilbåter, midtsommerfest på 

Högen, nykokte, saftige reker og krystallklart badevann. 

Men det fi nnes også et annet Koster, vinterhalvårets Koster. Det er også 

en viktig del av bildet av Koster-øyene, først og fremst for de fastboende og 

oss som er så heldige at vi bor her i perioder - til alle årstider. 

Da jeg i 2009 skrev boken ”Koster-skisser”, en bok med og om Kostermaleren 

Jörgen Byström, satt vi en desemberkveld innunder jul i mitt lille 

krypinn. Ute var svart. 25 sekundmeters vindkast sendte regnet vannrett 

mot vinduene. Lyden fra en fl akmoped druknet raskt i duren fra stormen. 

Inne var heldigvis varmt. Vi drakk te og pratet om dagene da det er aller 

mørkest på Koster. 

- Jeg fascineres av mørketiden, sa Jörgen. – Slik sett er jeg heldig, for 

mørketiden er lenger enn lystiden her nord. 

Heldigvis fi nner jeg meg vel til rette i de mørke ettermiddagene og i de 

lange, svarte kveldene på Koster i ukene før og etter årsskiftet. Da får jeg 

en helt annen ro enn i det gjennomlyste rommet som sommeren skaper. 

Sa Jörgen Byström. 

Og fra den ene maleren til den andre. Da jeg i 2011 skrev boken 

”Återkomst - en bok om Per Pedersen, Koster och Värmland”, oppholdt 

vi - det vil si maleren Per Pedersen og jeg - oss i hans atelier i Tjustersby ved 

Sunne. Ute lyste det i snøkrystaller på markene der traner og sangsvaner 

har for vane å spankulere hver vår og høst. 

- Jag går nästan dagligen och längtar efter din och min ö i havsbrynet, 

denna lilla prick på kartan, inte mer än knappt fyra kvadratkilometer stor, 

sa Koster-maleren fra Värmland, som ble dratt til Koster på grunn av Inge 

Schiölers malerier. De bergtok ham. 

- Och varje dag undrar jag; hur är ljuset där längst norrut på Bohuslänskusten 

just nu? Hur är träden? Vilken färg har marken? Och bergen? 

I snart trettio år har jag varit fylld av undran och längtan. Mot denna ö. 

Det är denna undran och längtan som jag lever på när jag går och trampar 

på fast mark här hemma. Hela tiden, till nästa återkomst til Koster-öarna. 

Sa Per Pedersen. 

Vi som oppholder oss her ute deler av høsten og vinteren, vet at det kan 

være tøff e tak å være kosterbo i mørketiden. Da uler stormene, da kan 

isen legge seg tykk mellom fastlandet og øyriket og skape problemer for 

båttrafi kken. 

Men livet går vi vante gang for dem som bor her. De utfører sine 

faste arbeidsoppgaver mens nordvesten feier inn over øyene og 

temperaturmåleren viser minus 15. Og har de tid og lyst, hender det at 

de spenner på seg skiene og rusler segen tur over markene de få dagene 

snøen ligger. 

Tro ikke at Koster-øyene er et dødt sted midtvinters. Det er liv og røre 

på bryggene, båter tøff er gjennom sundet, det er tirsdagskaff e med stort 

frammøte på ”eldreboendet” på Nordkoster og på torsdagskveldene i 

Fiskargården, der Kosters leksikon Folke Larsson kåserer om en tid som er 

borte og aldri kommer tilbake. 

I 2012 skrev jeg boken ”Sven Eriks Koster. Berättelser från öarna”, og her 

forteller Koster-profi len og hovedpersonen Sven Erik Brattholm at den 

triveligste av de to skoleferiene mens han gikk på realskolen i Uddevalla, 

var juleferien. 

For da møttes fastboende og kosterboere som enten gikk på skole på 

fastlandet eller hadde arbeidet sitt i Stockholm, Göteborg, Uddevalla eller 

Strömstad. De aller fl este hadde julefri. 

- Vår julafton var stillsam, forteller Sven Erik i boken. - Få av kosterborna 

arbetade den dagen, alla fi skebåtar låg i hamn, bortsett från en och annan 

som gick ut för att skaff a sig kokefi sk til julaftonsmiddagen. Dan innan 

julafton kallade vi för lille julafton och då togs gran in och pyntades. 

På julaftonskvällen var det alltid mässa i kyrkan på Tjärnö. När kyrkan 

på Sydkoster hade byggts 1939, var det gudstjänster där varje söndag året 

runt. Till Tjärnö var det långt, och jag kan inte påminna mig att några från 

Nordkoster reste dit till julaftonsbönen. 

Julaftonsmaten på Nordkoster var lite olika 

från hem til hem. De fl esta serverade nog 

lutfi sk. Det gjorde också vi de första åren jan 

kan minnas, - min far tyckte så mycket om 

lutfi sk. Men mor och jag och syskonen tyckte 

bättre om saltlånga. Så vi gick över till det och 

så smånigom tycke även min far att det var 

utomordentlig julmat. Det var Åke Irelind, min 

systers man, som skaff ade oss saltlånga efter 

det att han och Birgit kommet samman. Mor 

serverade den på traditionellt kostervis, med vit 

sås och goda potatisar. 

Fisken åt vi klockan tolv. Då mörkret hade lagt sig över hus och hem, blev 

det mer mat. Men inte något speciellt. Det var som en vanlig kvällsmåltid, 

bröd och olika pålägg. Juldagen lagade mor en riktig köttmiddag, oftast 

var det stek med potatis och grönsaker och en god sås. 

Juldagen var en riktig hemmadag och inomhusdag. Då fi ck vi klara 

besked från föreldrarna att vi inte fi ck gå ut eller besöka några vänner. 

Detta skulle vara en dag för eftertanke innanför hemmets fyra väggar, 

ansåg de vuxna. Så langt Sven Erik Brattholm. 

For egen del våger jeg påstanden om at ingen kjenner Koster-øyene før de 

har opplevd vinterhalvåret her ute! 

Arvid MØller

Var det bättre förr ? - I alla fall var det annorlunda! 

Var det bättre förr? Knappast, eller rättare sagt, det beror väl på vem man 

frågar. I alla fall var mycket annorlunda, inte minst i skolans förunderliga 

värld. 

I lokalpressen har vi under den gångna vintern kunnat ta del av bekymren 

för Kosteröarnas skolor, som tycks befinna sig under ständigt hot om 

nedläggning, ett möjligt elände, som inte bara drabbar barnen utan 

naturligtvis också föräldrarna. 

Ett av problemen, förutom ett vikande elevunderlag, tycks vara att 

rekrytera lärare, men hur skall det gå till om lärarna inte har någonstans 

att bo? Alla vet ju hur huspriserna ser ut i Bohusläns skärgård och att fixa 

detta på en lärarlön och med en ganska osäker framtid är inte alldeles 

enkelt. Samhällsföreningen har gått ut med en förfrågan till husägare på 

öarna angående möjlig uthyrning av en lärarbostad, ovisst hur det har gått. 

Enligt de senaste rapporterna har hugade kandidater till en utannonserad 

lärartjänst hört av sig och ett visst hopp har väl väckts om att allt skall 

ordna sig. 

Med fakta för handen är det säkert många som ifrågasätter det kloka i 

att sälja ut befintliga lärarbostäder och därefter rekrytera personal och 

hoppas på det bästa. Möjligheten finns ju alltid för eleverna att pendla 

till fastlandet varje dag, eller omvänt och kanske mera rationellt, läraren 

pendlar över Kosterfjorden till skolan på Sydkoster. 

Bättre eller sämre 

Nog sagt om det. Med lite tidsperspektiv i tillvaron kan man med ålderns 

rätt blicka några år tillbaka och fundera över hur det var förr. Bättre 

eller sämre, det får var och en själv bedöma, men i varje fall annorlunda. 

Nedtecknaren av dessa rader började sin skolgång på Sydkoster för mer 

än 60 år sedan, det var på hösten 1949 och skolan låg i Björkhagen vid 

Ekenäs. D v s där låg Småskolan för första- och andraklassarna. De äldre 

eleverna, de från tredje till och med sjunde klass gick i Storskolan, som låg 

vid Kilen. 

Lärarinnan var från Tjärnö och hade praktiskt nog sin bostad i skolhuset, 

en trappa upp ovanför skolsalen, som alltså var gemensam för båda 

klasserna. Särskilt modernt var det väl inte. Centralvärme, rinnande 

vatten och toalett inomhus fanns inte att tillgå, varken för lärarinna eller 

elever. Varje vecka var ett par stycken avdelade till att bära in ved och elda 

i kaminen i skolsalen och detsamma gällde vattenhämtningen i en stor, 

emaljerad, gul hink, från en brunn på gården. Alla hade var sin kopp, man 

fick inte dricka ur samma skopa. 

Förutom att sköta eldning och vattenhämtning i skolsalen fick man också 

bära in ved och vatten till lärarinnan, som med åren blivit lite omfångsrik 

och hade, får man förmoda, svårt att klara den branta trappan upp till 

lägenheten. Dessutom skulle spisen i lärarinnebostaden läggas i med 

jämna mellanrum, även under lektionstid, och det hände titt som tätt att 

den som utfört detta hedersuppdrag kom tillbaka sotig i ansiktet och svart 

om händerna om det hade slocknat i spisen och ny brasa måste anläggas. 

Utedasset fanns en bit bort och det kunde ju vara lite ruggigt på vintern 

om det var blåsigt, snöigt och kallt, men ingen var särskilt upphetsad över 

detta. Så gott som alla hade ungefär likvärdig standard därhemma. Det 

kommunala avloppet på öarna anlades några år senare, för Nordkosters del 

stod det klart någon gång in i mitten av 1950-talet. 

Världsmetropol 

Skolfröken härstammade från Uddevalla och för oss som endast i 

undantagsfall varit söder om Tjärnö framstod denna världsmetropol som 

någonting alldeles extra, ja, nästan i klass med Jerusalem, Kapernaum och 

Betlehem, dessa bibliska centralorter som mycket av lektionerna handlade 

om. När vi senare i livet fick tillfälle att ta en närmare titt på Uddevalla 

(repmöte på I 17 t ex) kunde konstateras att det trots allt inte var så 

märkvärdigt. 

Det fanns kanske inte så många ämnen på schemat i den tidens 

lågstadium, men knappast någon elev lämnade småskolan i Björkhagen 

utan grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Nu sägs 

27 

att man skall gå tillbaka till katederundervisning igen, bra eller dåligt kan 

väl diskuteras, men ganska effektivt var det, i alla fall för 60 år sedan… 

Lärarinnan var för övrigt ordförande i Barnavårdsnämnden, som det hette 

på den tiden. När hon syntes på väg i någon tjänsteförrättning med den 

bruna läderportföljen i ett stadigt grepp, då var det inte utan att många 

darrade i knäna, då var det allvar! 

När vi hade tragglat oss igenom de två första åren i småskolan, stod den 

nya fina skolan mitt på Sydkoster färdig att tas i bruk, ett kvalitetsbygge 

uppenbarligen, fungerande än idag, och med plats för alla från nollan till 

sexan. Här sparades – till mångas förskräckelse – inte på de kommunala 

utgifterna. Allt modernt enligt den tidens normer, centralvärme, riktiga 

toaletter, enmansbänkar, varmt och kallt vatten och t o m lagad mat till 

eleverna en gång om dagen! 

Onödig utgift? 

Helt onödigt, tyckte förstås många, och pekade på de 200 000 kronor, som 

skolbygget sades ha kostat. Stora utgifter för en liten kommun (Tjärnö 

var en egen kommun, bestående av öarna i området, innan inkorporering 

i storkommunen Strömstad några år senare). Lagad mat till exempel, 

helt onödigt! Alltid hade det fungerat på det gamla viset, två mackor i en 

bleckburk i ryggsäcken tillsammans med en saftflaska med patentkork, 

som läckte på skolböckerna så att man fick skäll av lärarinnan. Vad var det 

för fel med det? 

Skolskjutsen mellan öarna sköttes vid den tiden av Lars Larsson från 

Långagärde, som i sin 20 fots ruffade motorsnäcka med 10 HK Sefflemotor 

kombinerade skjutsningen med fiske. Det gick ganska bra för det mesta, 

men i hummerfisket kunde det bli trångt och stressigt i båten, då var det 

mycket som skulle hinnas med under dagen och den som sölade på vägen 

så att Lars fick vänta vid bryggan (som väl än idag kallas för Larsebryggan) 

låg minst sagt risigt till. 

Lars Larsson var inte den som gav upp för lite ruskväder, och såvitt jag 

kan minnas så var det endast vid ett par tillfällen när det inte gick att 

komma över Kostersundet på grund av is, som skolgången inställdes. 

På vintrarna satt alla inne i ruffen på färden mellan Kostersundet och 

Ekenäs (storskoleungarna åkte en bit till och klev av vid Kilen). För att 

hålla värmen när det var riktigt kallt fanns ett fotogeneldat primuskök. 

Några av de äldre och lite tuffare gossarna brukade glödga femtumsspik 

på fotogenköket och sedan bränna stora hål in i masten, som gick genom 

rufftaket och ner mot kölen. När detta uppdagades var det inte roligt att 

vara i deras kläder. Lars Larsson var dock en Herrans tjänare i stort och 

smått, så svordomarna uteblev, men som sagt, han hade mycket annat att 

säga om tilltaget. 

Eld och fotogen 

Vid ett tillfälle med riktigt dåligt väder – det var ungefär i höjd med 

Brattholmen - råkade primusköket välta inne i ruffen, fotogenen rann ut 

på durken och det brann friskt lite varstans. Alla åkte ut, Lars pytsade in 

vatten under rufftaket och fick ordning på brasan. Det luktade sot och 

fotogen länge i båten efter detta äventyr. 

Båten var för övrigt byggd på Sydkoster av Karl-Johan Hansson i Filjestad, 

välkänd båtbyggare, som levererat många motorsnäckor till öarnas fiskare. 

Detta var lite spridda hågkomster från en tid, som kanske verkar hedenhös 

för en yngre generation, men som ändå inte är så väldigt avlägsen. Vi var 

många som fyllde skolorna på Koster på den tiden och den som har bättre 

minne än jag, kommer kanske att säga: 

- Han kommer ihåg fel, så var det inte alls. 

Hur som helst med det, var och en har säkert sin egen uppfattning om hur 

det var och vilka händelser som är värda att minnas. 

Den som vill veta mera om hur det var att växa upp på Kosteröarna för ett 

halvsekel sedan eller lite mer kan med stor behållning läsa boken ”Sven- 

Eriks Koster” som kom ut förra året. 

Björn Beckman

28 

K u r s e r S k u l p t u r p a r k M u s i k G å r d s b u t i k o c h G u i d n i n g a r H ö n s K a n i n e r L a m m K a t t e r C h i o Restaurang och Café 

www.kosterstradgardar.se 

LÅNGEGÄRDE, SYDKOSTER 0526-205 99 

ANNONSPLANKET 

www.koster ord.se 

Tel. 0526-109 99 

judisk judisk krönika krönika 4 4 • • 2009 

2009 

A A D D V V O O K K A A T T E E R R N N A 

A 

BERNLING BERNLING • • BOBERG BOBERG • • CEDER 

CEDER 

Jacob Jacob Ceder 

Ceder 

Advokat Advokat – – Notarius Notarius Publicus Publicus – – Vigselförättare 

Vigselförättare 

www.advokaternabbc.se 

www.advokaternabbc.se 

KUNGSGATAN KUNGSGATAN 9 9 • • 462 462 33 33 VÄNERSBORG 

VÄNERSBORG 

TEL. TEL. 0521/662 0521/662 00 00 • • INT. INT. +46 +46 521 521 662 662 00 00 • • TELEFAX TELEFAX 0521/662 0521/662 29 

29 

ESTER ESTER OCH OCH LEON LEON RYTZ RYTZ SANDARED 

SANDARED 

önskar 

önskar 

SHANA SHANA TOVAH 

TOVAH 

Lotsvägen 50, Nordkoster 

Ring 0526-201 97 / 0733-70 54 26 för besök 


Tel. 0526-201 23, Fax 204 65 

Hemsida: www.kostergarden.se 

KIOSK - KAFFE och MATSERVERING 

MINIGOLF - CYKELUTHYRNING 

INTERNETCAFÉ 

Utställning Utställning • • Försäljning 

Försäljning 

Kyrkogatan 

Kyrkogatan 

Textkompletteringar Textkompletteringar • • Omförgyllningar 

Omförgyllningar 172 172 32 32 Sundbyb 

Sundbyb 

Gravvårdsleverantören Gravvårdsleverantören som som värnar 

värnar 

Tel Tel 08-564 08-564 802 

802 

om om svensk svensk kvalitet kvalitet och och hantverk. 

hantverk. 

Fax Fax 08-28 08-28 95 

95 

– – det det lilla lilla företaget företaget med med personlig personlig service 

service e-post: e-post: jo.gravsten@telia.co 

jo.gravsten@telia.c 

www.gravstenar.org 

www.gravstenar.org

Butik på Långegärde Brygga 

18 17 

Stängt Midsommarafton 

I sammarbete med Studiefrämjandet. 

Upplev Kosterhavet 

trömstad och Kosteröarna är Valmutvägen ett paradis 33 beläget i Sveriges Strömstad i särklass och på Koster. mest 

Sydkoster 

artrika och attraktiva havsområde. Tel 0526-206 Pärlorna 00 är många oavsett Ångbåtskajen om 2, 0526-623 du är30 

kosterkeramik@hotmail.com 

www.stromstad.se 

intresserad av havets liv, naturen eller vill njuta av sol och salta bad. 

Båtturer 

Ursholmenkryssning 

Kvarndalskryssning 

kkryssning / Rundturer / Sälsafari 

För bokning och info: 

www.msvasterskar.se 

Tel. 0526-200 35 

info@msvasterskar.se 

070 148 16 66 

i kan boka Kostertåget hos oss! 

Uttagsautomat 

Monica 

Larsen 

Kyrkosund 

ALASKA 

KULTURHISTORISK 

sten och 

Blomsterträdgård 

Öppet varje dag 23/6 - 12/8 

M/S Sara avgår från 

N. hamnen i Strömstad 

20 min. båtfärd 

Mer info: 

070-605 81 76 

www.selincharter.se 

Välkommen till Turistbyrån i centrala Strömstad! 

Vi har information om allt som händer i 

På Kosters Tel.: Rökeri kan man njuta 

av nyfångade 205 71 skaldjur och andra 

läckerheter från havet. 

Fiskaffär / Grossistförsäljning 

Restaurang med Ekenäs, fullständiga 

Sydkoster 

rättigheter. 

Kiosk • gatukök • pizza 

Tel Upplev 0526 200 

Upplev 


73 

Fax 0526 200 


64 

Strömstad och Kosteröarna är ett paradis beläget i Sveriges i särklass mest 

Strömstad artrika och och attraktiva Kosteröarna havsområde. är ett paradis Pärlorna beläget är många i Sveriges oavsett i särklass om du mest är 

artrika intresserad och attraktiva av havets havsområde. liv, naturen Pärlorna eller vill njuta är många av sol oavsett och salta om bad. du är 

intresserad av havets liv, naturen eller vill njuta av sol och salta bad. 

Båtturer 

På Kosters Rökeri kan man njuta 


Båtturer 

av På nyfångade Kosters Rökeri skaldjur kan man och andra njuta 


Kvarndalskryssning 

av nyfångade läckerheter skaldjur från havet. och andra 

Räkkryssning Kvarndalskryssning 

/ Rundturer / Sälsafari 

läckerheter från havet. 

Fiskaffär / Grossistförsäljning 

Räkkryssning / Rundturer / Sälsafari 

För bokning och info: 

Restaurang Fiskaffär / Grossistförsäljning 

med fullständiga 

För www.msvasterskar.se 

bokning och info: 

Restaurang rättigheter. med fullständiga 

www.msvasterskar.se 


rättigheter. 

Tel 0526 200 73 


070 148 16 66 

Fax Tel 0526 200 73 64 

Ni kan boka 070 Kostertåget 148 16 66 hos oss! 

Fax 0526 200 64 

Ni kan boka Kostertåget hos oss! 

29

30 

• Försäljning 

• Uthyrning 

• Utrustning 

• Kurser 

Tel. 0525-109 30 

Utför 

reparation o. 

nybyggnation 

Kaj Axelsson 

0526-205 42 

070-310 70 09 

www.kajakcenter.com 

Öppet alla dagar under högsäsong 

Kjell Axelsson 

0526-203 77 

070-320 38 17 

Lotsvägen 31, 452 04 NORDKOSTER 

kajdalton@gmail.com 

M/S RIO 

Strömstad & Koster Båtcharter 

Skärgårdsturer, Taxiturer 

+46 (0) 70-310 66 99 

Uppsättning 

av grunder 

och markarbeten 

Jan Axelsson 

0708-25 73 39 

LUBIS BYGG AB 

• Bygg • Transport 

• Markentreprenad 

Lubis Bygg AB har funnits sedan 1989 och har sedan 

dess renoverat, byggt nytt, byggt till, rivit och hittat 

lösningar i olika samanhang. 

Vår specialitet är renovering av gamla hus, vi använder 

oss av lösningar och material som är tidsenliga. 

Vi utför även markarbeten - trädfällning m.m. 

www.lubisbygg.se 

anders@lubisbygg.se 

Tel. 0526-205 98 

Mob. 070-228 83 42 

KosterHusen 

Lägenheter uthyres veckovis hela året 

150 

för tennislektioner och kurser ring 0707-96 47 28 

M/S Kosterskär 

Guidad Sälsafari 

med besök på Ursholmen 

Sveriges västligaste fyrplats. 

Avgång från Ekenäs kl. 11.30 

Västra Bryggan kl. 11.50, Långagärde kl. 12.00. 

Juni 

Lör 29/6 

2013 2010 

Familjepris 2 vuxna 

med barn 400:- 

Juli 

Fre. 5/7 

Lör. 6/7 

Fre. 12/7 

Lör. 13/7 

Fre. 19/7 

Lör. 20/7 

Mån. 22/7 

Fre. 26/7 

Lör. 27/7 

Tis. 30/7 

Tid ca: 2,5-3 tim. 

Pris: vuxna 150:- barn 100:- 

Selin charter m/s Kosterskär 

070-605 81 76 

www.selincharter.se 

Reservation för ev. ändringar 

www.kosterhusen.se 

Tel: 0526-200 27 

Augusti 

Fre. 2/8 

Sön. 4/8 

Tis. 6/8 

Tor. 8/8 

Ons. 14/8

ATELJÉN 

NORDKOSTER 

galerie oijens 

Konstutställningar, 

kurser m.m. 

Jörgen HM Byström & 

Marianne Oijens 

Grafisk design 

Maria Oijens: 0708-47 35 02 

V. Bovägen 23, 452 04 Nordkoster • marianne.oijens@telia.com 

Telefon: 0702-13 39 50 • 0526-205 20 

Gångmattan 

Kvalité & Design 

Specialbutik med mattor. 

Här kan du måttbeställa "alla" typer. 

Beställ med egen text broderad på mattan, 

handdukar m.m. 

Södra Hamngatan 14, Strömstad 

+46 (0) 526-131 94, www.gangmattan.se 

Familjecamping utan bekvämligheter men med 

torrtoaletter, grillplatser och dricksvatten av högsta kvalitet. 

För er trivsel och för att minska slitaget i naturreservatet, 

har vi ett begränsat antal platser. 

Ekostugor vid stranden med vedkamin och solenergi. 

De sju stugorna är välutrustade med högt i tak och 

havsutsikt. De har en öppen planlösning och är 25 m² stora 

www.reservatet.nu 

ELIMKYRKAN 

SYDKOSTER 

Söndagsgudstjänst 

Se karta/affi sch på 

våra anslagstavlor 

Hyr: Självhushåll 

familj el. grupp! 

Infotel. 0526-203 39 

lennart.godren@swipnet.se 

VÄLKOMMEN! 

31

32 

Gods till Kosteröarna sändes med 

Kosterfärjan 

Koster Marin AB 

+46 (0)526-201 10 

www.kostermarin.se 

Följ oss på Facebook info om 

öppetider ,erjudande & Trubadur kvällar 

Hans Arén 

Arkitektkontor 

Öppet året runt. tel 0526-200 19 

Olika nybyggnader, om- och 

tillbyggnader, renoveringar och 

restaureringar. 

I trafik hela året. 



Ateljé Lövås 

Butik Utställningar Yoga 

Ekologiska kläder och bambukläder. Naturliga och handgjorda 

smycken, hängmattor och väskor från Amazonas djungel. 

Sjalar, mössor och strumpor i alpackaull från Peru. 

Yogamattor och Yoga Paws reseyogamatta. 

Vi arrangerar rundresor och yogaresor i Peru. 

Yoga två gånger i veckan för alla nivåer. 

Konstutställning av Monica Ljungberg-Öhrn. 

Abstrakt fotokonst av Frida Öhrn. 

Varmt välkommen till oss! 

Ateljelovas.se 

Miriam 0704-17 43 19 

Monica 0708-43 46 06 

23/9 

Välkommen till 

Hembygdsmuseet 

i “Sibirien” vid 

Långegärde brygga 

Kosters 

Hembygdsförening 

ÖPPET: 23/6 - 18/8 kl. 16.00 - 19.00

SVERRE HALVORSEN AB 

SYDKOSTER 

Vi utför alla 

nybyggnationer & renoveringsarbeten. 

Sverre Snickare är utbildad tömrermester 

med 33 35 

år av byggande där yrkesstoltheten och 

känslan för ett solid hantverk alltid 

fått vara fokus. 

Mycket välkomna att vända er till oss 

med förtroende. 

Kroken 5 ♦ Tel/fax: 0526-206 44 ♦ Mobil: 0705-88 06 44 

Hemsida: www.sverresnickare.se 

E-post: sverre.halvorsen@telia.com 

HUDVÅRD • HÅRVÅRD • NAGELDESIGN 

...under samma tak 

Välkommen till Salong Eff ekt, möjligheternas salong! 

Vi nns här för dig & ditt behov, i en härlig miljö som erbjuder många 

olika behandlingar av toppkvalitet. 

Skolgatan 1, Strömstad 

0526-155 29 

www.salonge ekt.com 

Under 2012 fraktades med Kosterbåtarna 274000 

personer, ett par procents minskning jämfört med 

föregående år, men ändå ett gott resultat med tanke på att 

fj olårssommarens väderlek av och till hade en avskräckande karaktär. 

Resandet sker av naturliga skäl mest i sommarsäsongen, men under 

senare år har man kunnat märka en trafi kökning i samband med 

helgerna året runt. För denna ökning svarar inte minst de norska 

familjer som skaff at hus på Koster och fl itigt utnyttjar dessa, ofta 

tillsammans med vänner och släkt, lediga dagar oavsett årstid. 

Chartra en Kosterbåt? 

Kontakta oss för information! 

Koster Marin AB 

+46 (0)526-201 10 

www.kostermarin.se 

En kvarts miljon tog kosterbåten 



Ny Koster-website 

De svenskägda sommarhusen ligger däremot för det mesta igen 

bommade under vintersäsongen. En förklaring kan vara att norrmännen 

har nära till Koster, de kommer oftast från Oslo-området och 

har bara ett par timmars resa, medan de svenskägda stugornas ägare, som 

i hög omfattning kommer från Stockholmsområdet och storstäderna 

i öst, inte hinner utnyttja en normalhelg för besök på sommarön. 

Den nya nationalparken och det i vintras invigda Naturum förväntas 

dra till sig nya besökargrupper också i lågsäsongen vilket bidrar till en 

trafi kökning som även kan komma de fastboende till nytta. 

33 

Samhällsföreningen på Koster är en aktiv förening som tillvaratar de 

fastboendes intressen. En ny mycket informativ website om Koster har 

skapats och fi nns på: www.kostershf.se 

Här kan man läsa senaste nytt och få en bra inblick i vardagslivet på öarna. 

Deltidsboende och fastighetsägare kan också hitta intressant information 

här som även berör dem. Bland annat fi nns det aktuella båtturlistor och 

viktiga länkar som till Koster Marin, nationalparken och kommunen, samt 

länkar till websidor som är avsedda för tillfälliga besökare som innehåller 

öarnas utbud för turister. 


34 

Foto : Svante Hultengren 

Flygbild över Valnäs, Nordkoster 

Skriftställaren och botanisten Severin Schiöler skriver om Koster i Turistföreningens årsskrift 1921: Jag har strövat därute i junidagar 

med blåst och drivande,varma dimmor, i strålande havsblå julidagar och uppklarnande augustitimmar. Man befi nner sig 

inte längre på jordklotet, utan nånstans bortom tid och evighet, utom mått och gränser, man vet inte var, allt är bara overklig ljuvlighet! 

Mys på myren 

Det blev ännu en isvinter på Koster! Till förtret ibland – 

men också till oförställd glädje. Så här såg det ut en lördag i 

januari – sen ryktet gått att det skulle bli skridskoåkning på 

Gråmyrarna. 

Nästan tio procent av öarnas befolkning ( Kosteröarna har bara 

drygt 300 fastboende ) hade letat sig upp till den fi na blankisen 

inne i skogen mitt på Sydkoster. Föräldrarna till skridskobarnen 

drog sig till minnes gamla stigar de gått till myrmarken när de själva gick i 

småskolan. Och det kom folk från alla väderstreck. 

- När man var liten kändes det så stort här uppe. Men då var det heller inte 

så igenvuxet, sa Stefan Torgilsman. 

Han började genast fundera på lämplig klädsel och utrustning för lite 

röjningsjobb till sommaren…. 

Ungarna - och några vuxna - åkte på hockeyrör och konståkningsskridskor, 

eller så bara gled de på vanliga kängor. De fl esta föräldrarna koncentrerade 

sin uppmärksamhet på lägerelden, där det sedan kom att grillas korv. Hot 

dogs, sojakorvar, skånsk senap, dijonsenap, torkad lök, glögg, tunnbröd, 

varm choklad – det var ingen hejd på vad som rymdes på menyn. Och 

myset visste inga gränser denna annars jämngrå januaridag. 


Inte bara folk... 

De vilda djuren är ganska rikt representerade på Koster där de tycks 

ha försörjningen ordnad vare sig de lever på att äta upp varandra eller 

ligger mer åt det vegetariska hållet. En och annan igelkott kan man skymta 

ibland. Räv och hare är etablerade, även om räven försvann för några år 

sedan när rävskabben drabbade rikets rävbestånd. Men nya rävar kom 

raskande över isen en smällkall vinter och ingår numera i öarnas fauna. 

Att med framgång hävda sin trädgård och sitt potatisland är inte lätt 

för kosterbon. Det som gror under markytan blir till kalasmat för det 

tusenhövdade sorkbeståndet, det som växer ovan jord gnags ner av de 

fräcka rådjuren, Den trädgårdsintresserade kosterbon hamnar i ett eländes 

elände, man bör vara ett under av fördragsamhet och tålamod om man 

någonsin skall få chansen att sätta tänderna i ett egenodlat äpple eller i en 

potatis ur kostermyllan. En del har på senare tid odlat häckar som här och 

där står som spön i backen runt fastigheterna men dessa utgör ett uselt 

värn mot de vilda djuren. Kanske är de mer tänkta som ett skydd mot 

människor. 

Det fi nns folk som med bestämdhet menar att man sett ett lodjur på 

Sydkoster. En sensation i så fall. Om jättekatten anlände samma väg som 

räven och faktiskt lever kvar på ön har den verkligen inte gjort mycket 

väsen av sig menar dock tvivlarna. Dess närvaro borde väl har påverkat 

tillvaron för tamkatter, får och lamm. 

Fastboende älgar fi nns inte på Koster, men de kommer på besök med 

jämna mellanrum. Ibland enstaka individer ibland i små fl ockar. De 

nyttjar inte isläggning eller reser med Koster marins katamaraner utan 

simmar över fj orden för egen maskin. Att se skogens konung i högtidlig 

rörelse bland strandklipporna är en märklig upplevelse. 

Havsörnar 

Havsörnen är Nordeuropas största rovfågel med ett vingspann på 

närmare 2,5 meter. En fågel är vuxen vid fem års ålder. Då har den en 

jämn brun grundfärg, huvudet och stjärten övergår i guldbrunt eller vitt. 

Ungfåglar har en mörkare dräkt med inget eller bara delvis vitt på stjärten. 

Den gula näbben är mycket kraftig. 

Havsörnar besöker Kosterhavet regelbundet och främst under 

vinterhalvåret. Det är födan som lockar fåglarna hit och jakten är 

mångsidig. De avsöker områden fl ygande eller sitter still och spanar. Bytet 

är fi s k och sjöfågel, mindre däggdjur och as. 

35 

Mygg och grodor liksom myror av alla slag trivs på Koster. Sockermyror, 

skogsmyror, svartmyror, rödmyror och inte minst hästmyror. De 

sistnämnda pulvriserar med påfallande eff ektivitet ett ordinärt bostadshus 

hur enkelt som helst. Koster är därmed ett paradis även för Anticimex som 

lever i en ständigt pågående batalj med småkrypen utan att ett defi nitivt 

avslut på kampen någonsin varit inom synhåll. 

En sentida infl yttare är huggormen. En vacker reptil men inte helt ofarlig 

när den går till självförsvar, något som både katt och hästar fått erfara. 

Troligen har den fl yttat till öarna med det senaste decenniets byggbom. 

Följt med i gruslass eller ihåliga byggstenar eller i från fastlandet importerat 

djurfoder som är avsett för skaran av hästar, får och nötboskap. 

På Koster har vi alltså nästan hela den svenska faunan representerad. 

Saknas gör bara björn, varg och vildsvin. Men vem vet, också vargen kan 

raska över isen och grisar är utmärkta simmare. 

Arne 

Tre havsörnar höll i februari till vid Käbblingarna och kunde ses från 

Kosterbåten. Linus Andersson arbetar som matros för Koster Marin, 

lyckades ta den här fi na bilden och fångade alla tre havsörnarna under 

deras eftermiddagsjakt. Två är redan i luften och den tredje örnen gör sig 

klar för fl ygtur. 


Foto: Linus Andersson

36 

Det marina livet vid 

Kosters stränder 

Havsområdet runt Koster är ur biologisk synvinkel unikt. Det omtalat höga 

salthalten är viktig för en rik växt- och djurvärld. 

I Kosterfj ordens djup 247 m under ytan fi nns Sveriges högsta salthalt (3,5%) och 

därmed många och märkliga djurarter. Vad gäller ytvattnet har Kosterområdet däremot 

inte svenskt rekord. Eftersom Nordens största fl od, Glömma, mynnar endast 3 

mil norrut är ytsalthalten här något lägre än t ex vid Väderöarna. 

Artikeln handlar om det ytnära livet, som man kan upptäcka utan speciell utrustning 

eller kunskap. 

Klippstränder 

Överst på klippstranden hittar man lavbältet. På små bergstoppar sitter ofta trutar 

som när de uträttar sina behov förser lava med näring. Fågelspillning gynnar t ex den 

svartbruna, bladlika tuschlaven, som man både framställt tusch av och använt vid 

växtfärgning. Närmare vattnet fi nns fl era arter av orangelav, som känns igen på dess 

gula - brandgula färg och på att de växer platt mot klippan. 

Nedanför lavbältet men på land fi nns det kala bältet. Här saknas permanenta 

invånare på grund av att det är en av jordens tuff aste miljöer att leva i året runt. 

Landväxterna klarar inte saltstänk och högvatten, medan havets växter och djur 

tycker att det långa tider är alldeles för torrt, för kallt eller för varmt. Bland kala 

bältets tillfälliga gäster är sommarens soldyrkande människor de mest påtagliga. 

Strax ovanför vattennivån kan man få uppleva det hala, svarta, bältet. På klippstränder 

som vetter åt söder utgörs det hala bältet av en mikroskopisk blågrönalg, 

som i vått tillstånd är såphalt. Skvätt vatten på klippan och testa själva! Var försiktig 

- det kan resultera i ett ofrivilligt dopp. På klippor åt norr är det istället saltlav som 

färgar strandkanten svart. De mikroskopiska algerna blir mat åt strandsnäckor, eller 

kubong som är deras bohuslänska namn. Flera arter strandsnäckor kan i veckor vistas 

i det hala bältet över vattnet. 

Valthornsnäcka 

Knubbsäl, Bohusläns landskapsdjur, 

vilar ofta lojt i hala 

och kala bältet. Den har repat 

sig efter säldöden 1988, då 60 

% av beståndet dog. Om några 

år tros antalet knubbsälar 

i Skagerrak-Kattegatt vara 

detsamma som före säldöden, 

om inget oförutsett inträff ar. 

Sedan knubbsälen fridlystes 

på 1960-talet har den vant sig 

vid människor och det är nu 

möjligt att komma riktigt nära, t ex med sälsafaribåtar, Runt Koster lever drygt 1000 

djur. 

Vita bältet skapas av havstulpaner, som trots namnet är djur. Deras vassa kalkskal 

har väl de fl esta av oss någongång fått otrevlig närkontakt med. Havets medelvattenstånd 

markeras av vita bältets övre gräns. Att havstulpanerna är klippstrandens 

bilologiska vattenståndsmätare kan vara intressant att veta för båtfolk i Bohuslän. 

Nere i vattnet tar algbältet vid. Om inte isen föregående vinter skrapat loss algerna 

hittar man stora brunalger. Blåstång har ofta blåsor som sitter i par. Sågtång känns 

igen på sin något ljusare sågtandade kant. Knöltång är något ljusare brun än de två 

föregående och har blåsor som sitter en och en på plantan. Flera av våra alger är 

ätliga. Prova t ex 5 cm långa bitar av knöltång som ett spännande konsistensbidrag 

i fi skgratängen eller fi skgrytan. Låt bitarna koka 20 minuter innan ni lägger dem i 

gratängen / grytan. 

För de fl esta marina djur är däremot stora brunalger oätliga. Istället fungerar dessa 

vajande undervattensskogar som skydd. Bland algerna fi nns t ex strandkrabban, som 

är en rovgirig invånare på grunt vatten. Den angriper havstulpaner, strandsnäckor, 

blåmusslor och småfi sk som inte snabbt nog simmar undan. Vi människor kommer 

lindrigare undan, även om man kan få ett litet nyp i en tå. 

Sand- och lerstränder 

Knubbsäl 

Uppspolat på stranden fi nner man vad som normalt döljer sig i havens djup. En 

art, vars skal man lägger märke till är den upp till 11 cm långa valthornssnäckan. 

Den lever sitt liv minst 5 m under ytan. Försök pågår att fi ska valthornssnäckor 

kommersiellt. Till framtiden hör kanske att vi t ex i vår pastasås lägger fi nskurna 

bitar av den köttiga valthornssnäckan. 

Nya inslag på våra stränder är avlånga skal av amerikansk knivmussla. Som namnet 

antyder härstammar arten från Nordamerika, troligen hittransporterad av fartyg. 

Till Bohuslän kom den ungefär 1982, men först 1986 började stora skal spolas upp. 

De olika arterna knivmusslor har fått sina namn av att de liknar dåtidens rakknivar. 

Levande sitter de nergrävda i sand på minst 1 m djup. På grunda sand- och lerbottnar 

är många djur nergrävda, bl a hjärt- och sandmussla. Det enda dessa levande 

musslor avslöjar är öppningarna på sina andningsrör. Genom ena röröppningen 

pumpar musslan in vatten rikt på syrgas och växtplankton (mat), och ur andra 

öppningen blåser den sedan vattnet. Först när musslan dött kan skalen sköljas upp 

på bottnen och stranden. 

Inte bara vi människor trivs på grunda sand- och lerbottnar på sommaren. De 

är också mycket gynnsamma miljöer för marina djur, främst små snabbväxande 

havsborstmaskar, hjärt- och sandmusslor, sandräka, strandkrabba och små plattfi skar. 

Efter en normalsträng vinter har många större djur dött, så frampå sommaren är det 

gott om plats för små djur. Över de grunda bottnarna sköljer varmt vatten fullt av 

växtplankton, vilket gör att de små djuren växer snabbt. Större fi sk besöker vikarna, 

främst nattetid, och äter av smådjuren. Man kan likna grunda sand- och lerbottnar 

vid både barnkammare (för uppväxande små djur) och skaff eri (för större fi skar). Lite 

tillspetsat är dessa miljöer en förutsättning för att vi skall kunna dra upp en torsk 

till sommarmiddagen. Det är bl a därför nödvändigt att skydda grunda sand- och 

lerbottnar för framtiden och inte t ex bygga småbåtshamnar i varenda vik. 

Text: Martin Larsvik 

Foto: Lars-Ove Loo 

Strandkrabba

Orm i Paradiset 

De senaste åren har en och annan orm setts på båda 

Kosteröarna. Tidigare har öarna varit helt ormfria. 

Förmodligen är det människan som har transporterat 

reptilerna hit tillsammans med grus och jord. De kommer 

inte med hö, vilket verkar vara en envist rotad myt. Det 

fi nns inte så stor anledning att vara rädd för huggormar. 

De har mycket små tänder. Har man skor och någorlunda 

kraftiga byxor på sig kan ormen inte bita igenom. Sällan 

biter en huggorm om den inte överraskas. De är rädda 

för människor och fl yr hellre än bits. Blir man ändå biten 

ska man kontakta läkare eller sjukvårdsupplysningen. 

Det är sällan farligt och ormbettet behandlas oftast inte 

alls. Hundar kan däremot råka illa ut och reagerar olika 

på ormbett. Det gäller att vara uppmärksam de närmaste 

dygnen, inte bara timmarna efter bettet. Ta alltid kontakt 

med veterinär. Katter har av någon anledning mycket bättre 

förutsättningar att klara ett ormbett på egen hand. 

Både huggorm och snok har setts på öarna och de kan lätt förväxlas. 

Huggormar kan variera i färg och vara grå, bruna eller svarta och rent 

av sakna sicksackmönstret på ryggen. Snoken är större svart och har två 

gulaktiga halvmånformade fl äckar i nacken. Alla ormar i Sverige är fridlysta. 

Huggormen vaknar ur sin vinterdvala i mars/april. De njuter av vårsolen 

och kan ses på soliga stenar. Om sommaren är temperaturen så hög att 

huggormen inte behöver sola sig för att upprätthålla kroppstemperaturen. 

Huggormen föder levande ungar i slutet av sommaren och under sen höst 

går den i vinterdvala under jorden. 

Några andra obehagligheter 

Fästingar - Finns framför allt i högt gräs. Kontrollera dig och barnen 

på kvällen. Avlägsna fästingen så tidigt som möjligt. Ta en pincett eller 

naglarna om huvudet på fästingen och dra bestämt rakt ut. Kontrollera att 

mundelarna är med. Annars håll ett öga på bettstället de närmaste 

dagarna. Några veckor efter bettet kan en rodnad inträff a och kan vara 

Borrelia som orsakas av bakterier, andra diff usa symptom av trötthet 

kan också tyda på samma sjukdom. Borrelia botas lätt med antibiotika 

om den bara upptäcks. Inga sjukdomsfall av fästingburen TBE har 

rapporterats från norra Bohuslän. 

37 

Maneter 

- Orange och mörkblå är brännmaneterna. De 

orange är vanligast. De driver med strömmarna men sällan 

är alla stränder på öarna drabbade samtidigt. De kan släppa 

lösa trådar och man kan bli bränd av dem också. Känslan 

är som brännässla fast lite värre och svedan sitter i något 

längre. Stanna i vattnet och lyft bort trådarna försiktigt 

från din kropp. Gnuggar man löser fl er nässelceller ut och 

svedan blir värre. Spola av med lite vatten för att få bort alla 

trådar. En bra ide är att låta barnen ha badbyxor, då blir de 

ej brända på ett mycket känsligt ställe. 

Solen 

- är inte bara varm och trevlig utan kan brännas. På 

Koster är UV-stålningen hög pga havet, klipporna och klart väder. Högst 

risk är det på förmiddagen. Skydda barnen genom att klä dem i T-shirt på 

stranden och använd solskyddsfaktor. 

Lungmask 

- Drabbar bara hunden och sprids av 

sniglar. Unga hundar bör maskas med Axilur 

efter Kostervistelsen om man vill vara på den 

riktigt säkra sidan. 

Betesdjur på Koster och holmarna 

Kosteröarna har en skötselplan för naturreservat och 

det fi nns olika sorters betesdjur som håller markerna 

öppna. Den brokiga fårfl ocken på Sydkoster ägs av Helena 

Torgilsman och Sandra Lek. Förutom sina betesdjur sköter 

de också åkermarken genom höskörd och lieslåtter. Lie 

på speciellt biologiska värdefulla marker för att bevara 

sällsynta växter. 

Fåren på Syd betar lite överallt och är av olika raser, dels det 

urgamla gutefåret som alla har horn och dels gotlandsfår 

som bär en skiftande grå lockig päls på kroppen och har 

svarta ben och huvud. Dessa gamla lantraser har under 

långa tider härdats i svenska förhållanden och numera har 

några djur korsats med Oxford down för att få mer kött 

på benen. 

Ute på holmarna kan man träff a på mindre fårfl ockar och här måste även 

den snällaste hund vara kopplad. Man ska respektera betesdjuren och 

låta dem vara ifred och sköta sitt jobb som naturvårdare. På Burholmen, 

Tenholmarna, Ramsholmen, Tjälleskär och Brattskär kan man få se de 

ulliga fåren från Syd. 

På Nordkoster är det familjen Loo-Luttervall som har djurhållningen. 

Fårfl ocken är av den norska rasen spelsau. Det är relativt stora får med 

mycket päls, brokiga i fl era färger och roliga frisyrer. De betar i utmarkerna 

på Västsidan av Nordkoster. Fyra små hornlösa kor av fj ällras tillhör 


också betesdjuren. Getterna ägs av samma familj och är 

av en utrotningshotad allmogeras, jämtgetter, varav det 

endast fi nns ett fåtal djur kvar i Sverige och hela världen. 

Sommaren spenderar de ute på holmarna i arkipelagen. 

Man kan hitta dem på Jutholmen, Skarvesätet, Saltholmen, 

Brattholmen, Filjeholmen och Mörholmen. 

Det är viktigt att veta, om man delar holme med dessa små 

intelligenta getter: Även här gäller att respektera djuren och 

lämna dem ifred, hundar ska vara kopplade och mata dem 

absolut inte! De är gräsätare men kanske inte tackar nej till 

att smaka något nytt som faktiskt kan skada deras mage. 

Skulle de själva komma er alldeles för nära, är det bästa 

sättet att stampa i marken och ge ifrån sig ett sjas-ljud och 

rör inte vid dom utan håll armarna utefter sidorna. 

Gruppen av sällsynta getter växer stadigt och familjen Loo-Luttervall, kan 

tänka sig att sälja någon get eller två om man har bra förutsättningar och 

intresse av att bevara rasen. 

Det fi nns också fl era privatägda hästar på öarna och tyvärr har mer än en 

gång veterinär behövt tillkallas pga välmenande men tanklösa besökare. 

Lämna alla Kosteröarnas ifred, de tas väl omhand och får god skötsel och 

tillsyn av sina ägare. 


38 

My Islands 

My Family has been visiting Koster for four generations. My 

Grandparents used to rent a small summer house here in the years after the 

war, and now my mother lives here so my son and I, my brothers and their 

families and my Uncles, Aunts and their families are all regular visitors. If 

this is your fi rst visit to Koster then you’re in for a treat. 

So, what do you need to know about Koster and what makes it so special? 

Well, everywhere is within walking distance and not far from a beach. 

You can explore to the point of getting lost and still know that you can 

easily fi nd your way back to a path or road. If you have a bike then you 

can get about more quickly and see more of the two main Islands, and if 

you know how to use a boat you can visit and explore some of the smaller 

Islands. Each has it’s own character and I still fi nd visiting these smaller 

islands an exciting adventure - like something out of an Enid Blyton story. 

If you like a good view then try a scramble up Ramnefj äll and Gråberg 

which lie between the fi shing harbours of Kyrkosund and Brevik, or you 

could take a climb up the steps of whale mountain which start opposite 

the church. Th ere are benches on the way up if you need to rest, and from 

the top you can see all of South Koster and half of North Koster. Make 

sure to visit North Koster too. It’s a little wilder than the South Island and 

there’s another great view from the high point where there is an old light 

house. 

When you’re ready to eat or need a snack try the restaurants at Koster 

sundet and Ekenäs or try our personal favourite, Kosters Trädgårdar. If 

you’re looking for a gift to take home then search out some of Kosters 

crafts people who make some outstanding work. 

Most people visit in the summer but any season on Koster is beautiful. 

We have been lucky enough to be on Koster in all the months of the year 

and each has it’s own interest. Spring is busy with the activity of new life 

and the days getting longer. Summer is fi shing, swimming and enjoying 

long days. Autumn is lobsters and the preparations for winter and then the 

winter has days of utter beauty and others of screaming storms. 

Chris Furness UK 

Photo: Chris Furness och Meta Tobiasson 

Kilesand 

Mina öar 

Chris Furness på fl aketmed sin son Joe vid styret. 

Min familj har besökt Koster i fyra generationer. Mina morföräldrar 

brukade hyra ett litet sommarhus här under åren efter kriget och nu bor 

min mamma här så min son och jag, mina bröder och deras familjer och 

min morbror, mostrar och deras familjer är regelbundna besökare. Om 

detta är ditt första besök på Koster kommer du att få en härlig upplevelse. 

Vad behöver du veta om Koster och vad gör platsen så speciell? Jo, allting 

fi nns inom gångavstånd och aldrig långt ifrån en strand. Du kan uppleva 

att vara vilse men ändå veta att du lätt kan hitta tillbaka till en stig eller en 

väg. Om du har en cykel kan du ta dig fram mycket snabbare och se mer 

av de båda öarna och om du kan köra båt kan du besöka de mindre öarna. 

Varje ö har sin egen karaktär och jag tycker fortfarande att det är ett riktigt 

äventyr att besöka dem - lite som ur en bok av Enid Blyton. 

Om du uppskattar en vacker vy kan du klättra upp på Ramnefj äll eller 

Gråberg som ligger mellan fi skehamnarna i Kyrkosund och Brevik, 

eller ta dig uppför trappan till Valfj äll, den börjar mitt emot kyrkan. 

Det fi nns bänkar på vägen upp om du behöver vila, och från toppen ser 

du hela Sydkoster och halva Nordkoster. Du bör också göra ett besök 

på Nordkoster. Där är naturen vildare än på Syd och det fi nns en fi n 

utsiktsplats från den högsta punkten där det står en gammat fyr 

När du vill äta eller bara vill ha något litet, prova någon av restaurangerna 

i Kostersundet eller Ekenäs, eller välj min personliga favorit Kosters 

Trädgårdar. Om du vill ha en present att ta med hem så besök någon av 

Kosters konsthantverkare. De gör fantastiska arbeten. 

De fl esta besökarna kommer på sommaren, men varje årstid är vacker. 

Vi har haft tur nog att kunna vara på Koster alla månader av året och 

alla har sin egen tjusning. Våren är en spirande tid med allt nytt liv och 

dagarna som blir längre. Sommaren är fi ske, bad och långa dagar. Hösten 

är hummer och förberedelserna inför vintern och själva vintern har dagar 

av sagolik skönhet och andra med ylande storm. 

Chris Furness UK 

Foto: Chris Furness och Meta Tobiasson

Kostersommar 

Att ta farväl av sommaren på Koster är inte fel. Förra sommaren dröjde 

den sig kvar ett par veckor efter allt regnande. Under högsommaren hade 

det varit mindre turister än vanligt. Nu var det stillsamt, inga barnfamiljer 

längre, mest pensionärer i uthyrningshus och -lägenheter. Kvälls- och 

nattron kan ändå splittras av festsällskap på hotellen. Gräsmattan under 

tälten utanför Ekenäs gungade stundom av diskodunk. Man går förbi 

med händerna för öronen och undrar hur det går med ostronbankarna 

i närheten. 

Havet som knappt blivit uppvärmt under denna sommar var behagligt i 

de långa, grunda vikarna, salt, friskt och lättsummet. En badupplevelse är 

att sitta i den mattbeklädda trappan vid klipporna nedanför Solkoster och 

lyftas upp av Kostervågs svallvågor. 

Den största ron, vildheten och ensamheten fi nner man på Nordkoster 

utmed klippstränderna mot väster. Här ser man långt ut över havet och 

in i Norge och lätt går man över de stora hällarna och fi nner sig egen väg. 

Men över klapperstensfälten gäller at att vakta på varje steg. 

Nordkosters charm är inte precis påfl ugen med sin rikedom och 

mångfald. Här fi nns en slipad elegans med brutala klippor och stup rakt 

På väg till vinterbetet 

Här har fåren snällt ställt sig att vänta på båten som skall hämta hem dem från 

årets sommarbete på Runnholmen, som tillsammans med fl era andra öar och holmar i 

kosterarkipelagen utgör djurens tillhåll under tiden maj-september. Det rör sig i regel om 

ett 10-tal tackor med lamm, sammanlagt 25-30 djur per holme. 

Fåren gör en god insats genom att i sina levnadsdagar hålla Koster och holmarna någorlunda 

rensade från sly. Senare förvandlas de till pälsar och stekar, fårikål och pinnekött. 

De förvaltas av Kosterlamm AB som drivs av Helena Torgilsman och Sandra Lek, som 

ser till sina djur varje dag och dessutom kör ut tilläggsfoder en gång i veckan, något 

som djuren tycks uppskatta. Genom att fåren på detta sätt lärt sig känna igen ”sin” båt 

kommer de rusande över bergknallarna när den är inom synhåll och låter sig embarkera 

utan protester när det sedan är dags för höstresan in till vinterbetet. Annorlunda var det 

förr när fåren vistats i frihet på holmarna. Fårfarmaren hade fullt sjå med att försöka samla 

ihop de förvildade djuren. Han fi ck ta hjälp av kvickbenta medarbetare och sedan ägna 

dagar åt spring och slit i den oländiga terrängen för att äntligen få djuren insamlade och 

fösta ombord. 

Arne 

Foto: Iréne Andersson 

”Kostervalsen” som ännu 

är populär i de nordiska länderna 

presenterades för första gången vid en 

tillställning på Socitetshuset, nuvarande 

restaurang Skagerack i Strömstad år 1911. 

”Kostertåget” Att åka tåg går bra 

på Sydkoster. Tidtabellen fl ukturerar. 

”Kosterbåten” En klassisk 

segelbåt som fortfarande kan synas 

på våra fj ordar. 

39 

ner i virvlande vattenmassor. Räkbåten kommer in när mörkret tätnar 

i hamnen. Fiskaren är svårfl irtad, vill inte prata, trött kanske efter allt 

turisttjöt. Men inget fel på vikten i påsen och godare räkor går ej att få; 

salta, fasta och stora. 

Att kosterborna som så generöst delar med sig av sina öar under årets 

bästa tid kan tröttna på att trängas och köa, kan man förstå. En liten 

demonstration kan vara att ställa sig med fl akmoppen mitt i strömmen av 

alla, när passagerarbåten kommer in och folk får fl axa lite hit och dit. Den 

som proppat igen åker därifrån klurigt leende med endast en vinbox på 

fl aket. En solnedgång efter att ha gått de 100 trappstegen upp på Valfj äll 

vid kyrkan efter en blåsig dag i slutet av augusti var fantastisk. Solen gick 

ned i ett uppbrutet svart moln och det brann som i ett lavafält över den 

mörknande kvällshimlen. 

En tidig förmiddag på samma fj äll, helt vindstilla, kan man göra 

barnens röster nerifrån skolan fl era undra meter bort; avgrundsvrål och 

små stillsamma silverklockor. Så kallas de in och det blir tvärtyst. Kosters 

framtid formerar sig 

Birgitta Brobeck

40 

Fisket en viktig del av öarna historia 

Många förknippar väl fortfarande Bohuslän med fisket – västkusten 

har ju genom alla tider stått för fiske i stort och smått, i första hand 

yrkesfiske, men även ett fritidsfiske, som utövats av kustborna både för 

nöjes skull och för att bidra till en annars många gånger mager försörjning. 

Tiderna har dock förändrats – en förändring som gått snabbt under 

1900-talets senare del och som fortfarande inte stannat av. 

Nordbohuslän och inte minst Kosteröarna har genom seklerna präglats 

av fisket, som i och för sig ofta kombinerats med småbruk för husbehov, 

men fiskeriet har ända in i s k moderna tider varit den dominerande 

näringskällan för öborna. Redan i de gamla hävderna berättas om det 

rikliga hummerfisket, om hur sillen och makrillen gick till och hur 

befolkningens levnadsstandard beroende på de stora sillperioderna växlade 

mellan rikedom och det djupaste armod. Den senaste stora sillperioden 

inföll runt sekelskiftet (1877-1897). 

Fiskarna gick samman 

Bohusläns historia är således till stora delar dess fiskehistoria – dock 

inte att förglömma andra stora och viktiga näringar som t ex sjöfart, 

stenhuggeri och jordbruk. I de nyare tiderna har dessa till betydande delar 

ersatts av annat genom industrins utveckling, t ex skeppsvarv, bilfabriker 

och petrokemi. I norra Bohuslän tar gränshandeln numera stor plats 

i näringslivet. Någon minskning av denna syns inte ens längst ut mot 

horisonten, tvärtom, de gigantiska köpladorna i närheten av gränsen blir 

hela tiden bara flera och större och omsätter mer och mer pengar för varje 

år som går. Nya rekord sätts med jämna mellanrum. 

Fiskarna i Bohuslän var tidigt medvetna om nödvändigheten att agera 

tillsammans, något som fortfarande sitter kvar och som präglat inte minst 

nordbohuslänningarna (dessa kallades fordom för hôttar, vilket enligt 

obekräftade uppgifter skulle komma från något tyskt dialektord, som 

betyder mager. I det karga och fattiga Nordbohuslän fanns inget överflöd 

och därmed också befolkningens utseende). 

Redan 1886 bildades en förening för hummerhandel på Koster, där 30 

hummerfiskare gick tillsammans. Man köpte in en hummerkvass (båt med 

inbyggd sump) och Anders Olausson i Långagärde på Sydkoster blev den 

som stod för affärerna och samtidigt var han skeppare på kvassen. 

Fångsterna såldes i första hand i Frederikshavn i Danmark. Kommersen 

gick bra och affärerna växte. År 1896 skaffade sig kosterborna ytterligare 

två kvassar för hummerhandel, en med 72 och den andra med 62 delägare. 

Senare togs hummerinköpen hand om av handlare från Rossö, som 

hämtade skaldjuren ute på öarna. Numera sker hummerförsäljningen 

på olika sätt, en hel del går till Strömstad och några fiskare skickar sina 

fångster till fiskauktionen i Göteborg, ofta efter att ha sumpat hummern 

under hösten för försäljning närmare nyår när efterfrågan och priser är 

extra goda. Hummer är en dyr delikatess och tyvärr är stölder ur sumpar 

alltför vanliga. Det är många år sedan hummer var billigt. Det var inte 

alldeles ovanligt att middagsmaten i s k gamla tider kunde bestå av 

hummer och kokt potatis – kött var mera sällsynt, i alla fall mitt i veckan. 

Räktrålning för 100 år sedan 

Fisket moderniserades och fick en annan struktur på Kosteröarna i och med 

att räktrålen introducerades för cirka 100 år sedan och motorerna gjorde 

sitt intåg i den bohuslänska fiskeflottan. Båtarna blev större och bättre och 

fiskarna kunde utöka sitt verksamhetsområde betydligt och var inte längre 

lika beroende av väder och vind. Räkfisket växte och utvecklades 

och i Strömstad/Koster-området har genom åren funnits en stor och viktig 

del av den bohuslänska räkfiskeflottan. I början av 1960-talet fanns det 

så många som cirka 350 aktiva yrkesfiskare, fördelade på 50-60 båtar i 

Strömstads kommun. Av dessa var ett 30-tal trålare hemmahörande på 

Koster, ungefär halva antalet på vardera ön. 

Tyvärr, i alla fall sett från yrkesfiskets, och kanske också från Kosteröarnas 

horisont, har tiderna som antytts inledningsvis, förändrats drastiskt under 

senare år. Efter kriser i fisket och norsk annektering av fiskevatten i norra 

Skagerrak minskade antalet räkfiskare drastiskt. Det var samtidigt ganska 

lätt att få arbete på annat håll och många valde att flytta in till fastlandet. 

På Sydkoster finns numera en enda räktrålare, på Nordkoster två och 

dessutom ytterligare någon, som ibland också ligger i Strömstad. En båt 

för kräftfiske med burar (glädjande nog bemannad av en av de yngre 

yrkesutövarna) finns dessutom på Nordkoster. 

På den vägen är det fortfarande, även om man numera kan säga att fisket 

liksom antalet fiskare och båtar har stabiliserat sig väl på den nivå, där 

det befinner sig idag. Det synes dock inte inom överskådlig tid finnas 

förutsättningar eller utrymme för särskilt många flera yrkesfiskare. Ett 

tämligen låst och inte alldeles lättöverskådligt licensieringssystem gör 

nyetableringar svåra, samtidigt som en begränsad resurs i kombination med 

stränga regleringar av hur mycket som får fångas av varje fiskslag också sätter 

snäva ramar för rörlighet inom denna näringsgren. Krympande bestånd 

av t ex ål med ett nyinrättat totalfiskeförbud begränsar möjligheterna 

ytterligare. 

Självaste landsbygdsministern Eskil Erlandsson har högtidligen från 

riksdagens talarstol utlovat att regelverket för yrkesfiskarna skall bli 

enklare, men tyvärr har i stället allt blivit oerhört mycket krångligare och 

byråkratin kring fisket har nu, när detta skrivs i början av 2013, nått hittills 

oanade höjder. Även från Bryssel-administrationen har man välvilligt sagt 

att allt skall bli bättre, men istället är nu allt så krångligt att många fiskare 

faktiskt gett upp och gått iland för gott. 

Varsamt fiske 

De nordbohuslänska yrkesfiskarna synes ha funnit sin nisch, ett område 

där man i god samklang med naturens växlingar, med fiske på goda och 

stabila bestånd och i en väl fungerande marknad, har goda möjligheter att 

bli kvar och sannolikt också utvecklas, i en framtid som ter sig mera osäker 

inom många andra grenar av fisket. 

Räkfisket med de mindre trålarna bedrivs till stor del i Koster-/ 

Väderöfjorden och här har fiskarna i norra Bohuslän agerat framsynt och 

varit ute i god tid med sätta egna regler för ett i högsta grad begränsat och 

varsamt fiske, som inte åderlåtit bestånden och som med små och speciellt 

anpassade redskap är skonsamt mot bottnar och andra arter. 

Långt innan staten gick in och detaljreglerade trålfisket efter räka, så hade 

fiskarna egna och mycket stränga bestämmelser för hur många dagar 

man fick fiska, hur mycket som fick landas av varje båt etc. För några år 

sedan blev ett antal regler lagfästa, sedan man på det lokala yrkesfiskets 

initiativ och i samarbete med berörda kommuner, forskare, Fiskeriverk 

(denna statliga myndighet är numera nerlagd och ersatt av Havs- och 

Vattenmyndigheten), Länsstyrelsen i Västra Götaland samt fiskarnas 

regionala och centrala organisationer fick till stånd ett regelverk, som också 

bestämmer var man får och inte får lov att dra fram trålarna – detta för att 

skydda havsbottnarna och de för Sverige unika korallreven i Kosterfjorden.

Denna s k Kosterfj ordsöverenskommelse fi ck fi skarna med sig in i den 

under 2009 bildade marina nationalparken – utan detta förnämliga stycke 

regelverk hade man sannolikt stått sig slätt och räkfi sket i området hade 

förpassats till historieböckerna. Kosterhavets Nationalpark har därför blivit 

unik, såtillvida att man nu kan skydda den känsliga natur som fi nns inom 

området, samtidigt som de produktiva vattnen kan brukas kommersiellt, 

även om detta sker i strängt reglerade former. 

Fiskarna har därmed en stabil grund att stå på och fortsätter att utveckla 

de gemensamma intressena i norra delen av länet, bl a genom ett av staten 

och EU initierat s k samförvaltningsinitiativ och man trycker också hårt på 

att de fångster som saluförs kommer från närområdet och har tagits upp 

med skonsamma och uthålliga fi skemetoder, något som annars är föremål 

för häftiga debatter på många håll – ibland också osakliga, det skall sägas – 

vilket leder till köpmotstånd mot vissa arter och produkter. 

Fritidsfi sket viktigt för öborna 

Allt är dock inte helt gnisselfritt, t ex fi nns det från yrkesfi skarhåll krav 

på en viss avskjutning av sälar inom området, eftersom dessa vållar 

skada på redskap och fångster, men hittills har inte de beslutsfattande 

myndigheterna velat gå yrkesfi sket tillmötes på detta område. 

Inom nationalparkens ram får också fritidsfi sket fortgå, en viktig del av 

många öbors förutsättning för välbefi nnande. Hummerfi sket är visserligen 

begränsat på samma sätt som på kusten i övrigt (icke licensierad yrkesfi skare 

får använda 14 hummertinor per person mot 50 st för yrkesfi skare) men 

det räcker gott och väl för att förse det egna hushållet. Det har sedan 

ganska länge talats om att minska antalet tillåtna tinor för amatörfi sket 

ytterligare, men något konkret förslag har inte synts till – i varje fall inte 

ännu. Ett förslag till ny fi skelag lär vara på gång enligt vad som rapporteras 

från Kanslihuset, men hur det blir med hummertinorna hade i varje fall 

inte off entliggjorts vid årsskiftet. 

41 

Hummerbestånden sägs vara ganska stabila i Nordbohuslän och en rad 

stränga regler, som ytterligare skärpts på senare år, har verksamt bidragit 

till detta. Det gäller bl a förbud att fånga rombärande honor, höjning av 

det tillåtna minimimåttet på landade exemplar, kortare fi sketider (inget 

vårfi ske numera) och en del annat. Fisket efter hummer får årligen ta sin 

början den första måndagen efter den 20 september och då brukar det 

vara glest bemannat på många arbetsplatser – desto fl era förväntansfulla 

fritidsfi skare fi nner man ute på de bästa fi skeplatserna klockan sju på 

morgonen när tinorna får läggas i! 

Hummern är väl den art som drar till sig det största intresset bland 

fritidsfi skarna, därnäst kommer kanske makrillen, som i alla fall tidvis 

under sommarhalvåret kan komma in till kusten i stora mängder. Krabba 

fi nns det också gott om, snart sagt överallt runt öarna. Andra arter som 

plattfi sk och torsk är det tyvärr för tillfället ganska dåligt beställt med, även 

om det på fl era ställen efter Bohusläns kuster fi nns tecken på en glädjande 

återetablering av torsk. 

Björn Beckman 

Björn Beckman är från Nordkoster, där fadern var räkfi skare. Han har 

bl a arbetat som redaktör och ansvarig utgivare för tidningen Yrkesfi skaren 

och därefter, fram till pensioneringen för några år sedan, som ombudsman 

för Sveriges Fiskares Riksförbund med kontor i Göteborg. Björn Beckman 

delar numera sitt boende mellan Nordkoster och Lerum.

42 

Sillfi sket 

Sillperioderna har återkommit genom tiderna och kan bestämmas 

genom importen av salt som noggrant dokumenterades. Perioderna 

varierade från 20 upp till 70 år. 

Sillen kom på hösten i sällskap med vitfågel och val. Den stannade 

under vintern och försvann på våren för att återkomma året därpå. 

Kustsamhällena blomstrade upp och mycket folk kom hit ut. Handel 

och krogar växte upp och det var de som tjänade mest och tog tillvara på 

förtjänsten. Fiskare och arbetare levde mera för dagen och kunde betala på 

hösten när sillen återkom. Men den höst när sillen inte kom tillbaka blev 

det stor fattigdom för kustsamhällena. På Koster blev det aldrig riktigt så 

illa. Man hade jordbruket och hummerfi sket att falla tillbaka på. 

Sillen såldes färsk och saltades. Många större och mindre sillsalterier 

byggdes. Under vintern 1886-87 fanns det 496 salterier på Bohuskusten. 

På Koster fanns ett salteri på Hamnholmen som brann. Det sägs att när 

gubbarna hade varit där och jobbat med redskapen och kommit över till 

Sydkoster, såg de att ”nissen” (hustomten, en av skrockens småfolk) tog 

med sig saker och lämnade huset som sedan brann upp på natten. 

Bröderna Sylwander i Strömstad byggde upp ett nytt salteri 1890 i 

Sôuebokten, syd på Hamnholmen. Flera mindre salterier fanns i trakten, 

Kyrkosund, Nordkoster, Långegärde, Vaskär, Styrsö, Saltö, Rossö, 

Blötebogen, Långö och Strömstad. 

Bönder kom med häst och kärror och köpte sill till både mat och gödsel. 

Flera guanofabriker byggdes där sillen kokades i stora kittlar till sillolja. 

Den exporterades bland annat till Frankrike och användes till gatlamporna 

i Paris. Sillolja användes också till färg och impregnering. Grums och rens 

lades i särskilda dammar och spred sin obehagliga lukt. 

Fisket bedrevs först i öppna båtar ca 30 fot för rodd och segel. Senare blev 

båtarna större, 40-45 fot och däckade i för och akter och öppen i mitten 

där vaden förvarades. Fiskebåtarna hade ingen plats för besättningen utan 

logementfartyg av jakter och skutor lades där fi sket bedrevs. Där åt och 

sov man. 

Redskapen som användes var först garn och sedan landvad och till slut 

snörpvad. Drivvgarn stod lodrätt i vattnet med hjälp av fl öte och sänke. 

Sillen fastnade i maskorna och togs loss för hand. Prissättning 1886 visade 

att garnsill betalades högre, 0,98-1,93 kronor per kubikfot (ca 28 liter). 

Vadsillen betalades mellan 0,16-0,65 kronor per kubikfot. Man kan anta 

att garnsillen var större och höll högre kvalitet. 

Snörpvaden var enorm, 160 alnar djup (96 meter) och ca 50 slyngor lång. 

En slynga (en bit av nätet som syddes ihop till snörpvad) var 16 alnar bred 

(9,6 meter) och deltagarna i vadlaget ägde sina egna slyngor som de tog 

med sig om de bytte vadlag. Hela vadens omkrets kunde vara ofattbara 

485 meter. Den var tillverkad av bomull som impregnerades (barkades) 

på hösten i stora kar med ett speciellt recept av barkextrakt kallat katechu. 

Barkeriet som det kallades, låg vid Toftene på Öddö. 

Vintern 1921 i Fredrikshamn. GG 596 Volga Hönö och bredvid SD 512 Freden 

Koster med Bolin johansson, Röd, i ”kännejullen”. 

Sillfi ske med Sigvard Andreassons båt SD 475 Havbris. Foto Dick Andersson 

Ett vadlag bestod av 17 man varav de fl esta var delägare i båtar och redskap. 

Man hade en vadbåt med tretton man, en följebåt med fyra man i skansen 

och i lastrummet ”buren” som vid stora fångster fi ck ge plats för sill. Ca 

200 vadlag fanns förr på västkusten. En person var oemotsagd chef som 

kallades Bruse. 

Efter sillperiodernas slut hade man bättre båtar. De var däckade, 40-48 

fot med motor och styrhytt och fi sket bedrevs på öppna havet. Man fi skade 

även skarpsill till ansjovis på vintern och till sardiner på sommaren. Den 

sillen fi ck vara i trängevad för att tömma tarmen innan den togs omhand. 

Fladenfi sket ute på Nordsjön pågick under 1950-talet och bottentrål 

användes. Det var fem man per båt och sju båtar från Koster som lämnade 

hemmet kl 24.00 på lördagen och trålade två dagar. Ibland kunde fi skarna 

på bara en enda dag och få upptill 100 lådor sill när trålen halades upp. 

Fångsten lämnades i Smögen eller i Hirtshals Danmark och fi skarna kom 

bara hem till Koster varannan helg. 

Nu borde det vara dags i tiden för en ny sillperiod. Tecknen fi nns där, 

hummern minskade hösten 2012 och i Norge har fångsterna av sill ökat. 

Folke Larsson och Susanne Enfors-Davies 

ur Kosters hembygdsförenings arkiv 

Stockholms slott ryms i snörpvaden 

485 meter i omkrets och 96 meter djup. 

Vadlag på Koster Bruse 

Löparen Hans Carolusson 1877- 

Fram Rickard Johansson 1877- 

Påven Karl Holm 1877-1916 

Pröven Hans Larsson 1900-1929 

Vikingen Herman Holm 1907-1929 

Norden Hilmer Andersson 1916-1929 

Sillperioderna 970-1030 60 år 

1175-1225 50 år 

1420-1490 70 år 

1556-1588 32 år 

1660-1680 20 år 

Stora sillperioden 1747-1805 61 år 

1877-1907 30 år

– Fiske har jag hållit på med sedan jag började gå. 

Så inleder Kostersonen Sigvard Andreasson sin yrkeshistoria. 

Som befälhavare på ett fl ertal fi skebåtar har han upplevt 

alltifrån oväder och världskrig till en norsk rättegång som 

skapade svarta rubriker. 

Sigvard Andreasson började fi ska hummer redan vid nio års 

ålder tillsammans med sin mor. Fyra år senare då skolan var slut 

följde han med sin far till Skagen ombord på dennes fi skebåt. 

– Jag gick i princip direkt från skolbänken ner till båten. Vi åkte till Skagen 

och dörjade makrill. Jag var sjösjuk varenda dag och några pengar tjänade 

vi knappt. Men fi sket var det enda vi kände till, 

och för mig var det naturligt att gå den vägen. 

Det blev många turer till de danska vattnen, och 

ett år innan andra världskriget utbröt köpte Sigvard 

sin första båt tillsammans med sin far och bror. 

– Båten hette Frank och vi började tråla räka. 

1940 gick tyskarna in i Norge, och vi var precis 

på väg ut när vi hörde på radion om utlagda 

minor över hela Skagerack. Jag minns att det var 

dimmigt ute den dagen, men att vi kunde se de 

tyska fl ygplanen cirkla runt. 

Att ligga vid kaj gav ingen lön, och 

efter att en fi skare från Långö vågat sig 

ut på sjön, följde Frank i samma spår. 

– Hela Skagerack var fullt av konvojer som sände 

sjunkbomber på en ubåt. På något sätt hamnade vi mitt i ringen av 

krigsfartyg. Då förstod man ju inte vidden av det, man tyckte nästan att 

det var lite spännande. För fi skarnas del hjälpte dock kriget till att hålla 

priserna uppe på dagens fångst. 

– Plötsligt gick allt att sälja. Vi började även skjuta vanliga måsar; köttet 

gick till fi nare krogar i Stockholm... 

Några år efter tjänst i fl ottan köpte Sigvard en ny båt, Västanvåg, 

tillsammans med en vän. På vintern trålades räka, på sommaren 

gick färden till Nordsjön för fångst av sill. När båten sedan 

såldes tog Sigvard arbete ombord hos en fi skare från Styrsö. 

– Men jag ville allt ha mig en egen båt, så 1960 köpte jag Havbris. 

Räka, kräfta och skarpsill blev det med den. Tio år efter köpet 

43 

– Hummerfi ske var den 

huvudsakliga inkomstfödan, och 

hela vår familj var involverad, 

berättar Sigvard Andreasson som 

varit yrkesfi skare sedan 13 års ålder. 

Gick direkt från skolbänk till fi skebåt 

var tiderna dåliga för yrkesfi skarna, och många sålde sina båtar. 

– I samma veva hörde jag och en vän talas om lukrativt fi ske nere i 

västindiska Dominica. Tonfi sk och hajfi sk var vanligt därnere, man fridök 

också efter klolös hummer. Vi åkte dit och rekade en månad, pratade med 

ministrar och fi ck positivt besked. Väl hemma fi ck vi med oss en båt från 

Strömstad, men kvarnen malde trögt och fi skaren från stan tröttnade, så 

det blev inget. 

I Västindien hade Sigvard dock varit företagsam och skaff at 

dykarutrustning. Väl hemma fi ck han användning för dräkten på ett något 

annorlunda sätt. 

– Polisen hörde talas om att jag dök, och eftersom 

de inte hade någon egen dykare kontaktade de mig. 

Jag fi ck hjälpa till att dyka efter försvunna människor 

som befarades ha drunknat. Det kändes naturligtvis 

lite märkligt, men jag har alltid velat pröva nya saker, 

och har aldrig varit speciellt rädd av mig. 

Parallellt med dykningen fortsatte Sigvard 

Andreasson att fi ska. I början av 80-talet 

sålde han Havbris och köpte Nyland. En 

båt som skulle komma att skapa rubriker. 

– 1983 blev vi bordade utanför Mandal av norska 

kustbevakningen, som menade att jag inte hade 

fört loggbok på ett riktigt sätt. Jag erkände inte, 

det blev rättegång och jag fi ck böta 10 000 kronor. 

Vid den tidpunkten var Sigvard måttligt road av 

norrmän, och då norska fi skare ville lägga till vid 

hans brygga på Koster blev svaret: 

– Ska ni ligga intill Nyland får ni stryka fl agg eller ge er av. 

I februari fyllde Sigvard 91 år. Trots åldern försöker han vara 

på sjön så ofta han kan, inte minst vid hummerpremiären. 

– Jag gick i pension vid 65, men var med min son Roy ute tills jag var 82. 

Men han sålde nyligen sin båt. Regelverket har blivit för krångligt, det blir 

fl er och fl er förbud. På 40- och 50-talet var vi ett 30-tal båtar från Koster. 

Idag är det två räktrålare och några småfi skare. Jag ser tyvärr ingen framtid 

för fi sket på grund av alla nya regler. 

Text & bild: Jenny Johansson 

Strömstads Tidning

44 

Musik med havet som bakgrund 

Den klassiska samlingen av sjömanssånger ”Skepp under segel” kom ut 

för 80 år sedan, skriven av sjökaptenen Sigurd Sternvall som ihärdigt samlat 

visor under alla sina resor på världshaven. Boken har sedan länge varit 

omöjlig att få tag på, men gavs hösten 2012 ut i efterlängtad nyutgåva av 

Svenskt visarkiv, där man nu kan få tag på den och då ingår även en cd där 

grupperna KMH Folk och Trio Grande skapar hörvänliga illustrationer. 

Ruben Ranzo 

är en gammal brittisk ”halarvisa” - en halyard shanty - som spred sig även till 

svenska skepp. Den finns med i Sternvalls bok, texten löper fint på svengelska. 

Verserna är många och rimmen ibland skeva men takten fast. Den engelske 

musikforskaren A.L. Lloyd menar att visans förebild i verkligheten var en 

man vid namn Lorenzo, härstammade från Azorerna, där många skepp gick 

inom och kompletterade sin besättning. 

Ruben beskrivs som landkrabba, till yrket egentligen skräddare, men han 

tog hyra på den minst populära arbetsplatsen till sjöss, en valfångarskuta. 

Det framgår att han hade lika stora problem med sjömansyrket som han var 

populär bland damerna. I den svenska texten ”slog” han för skepparns käring 

- en sur och saltad hering”, i den engelska för ”skippers daughter Susie, she 

gave him vine and water and a bit more than she ought to”. 

Men att skepparen hade med sig frun eller dottern på de långa fångstsresorna 

till Peru eller Grönland, där det är så kallt att t.o.m Jamaicarommen fryser 

till is, och arbetsförhållande i största allmänhet är livsfarliga och vidriga, är 

svårt att tro. 

Rubens marina bravader i den svenska versionen upphör f.ö med att han 

”ramla ner ur riggen, så hårt att skorna tappa pliggen”. 

En mycket hörvärd inspelning av valfångarnas musik, ”Thar she blows!” gavs 

ut av skivbolaget Riverside i början på 60-talet. Här sjunger A.L.Lloyd och 

hans skotske forskarkollega Ewan MacCall en samling ballader och halarvisor 

från den grymma valfångstepoken. Gripande, sentimental och stundtals rolig 

Barken Julie 

musik, framförd lagom saltstänkt av dessa visforskare som ackompanjeras av 

J.Cole på harmonica och Peggy Seeger hustru till MacCall och syster till den 

amerikanske folksångaren Pete Seeger på banjo. Just denna platta finns inte 

på internet, däremot många andra i cd-version men med samma besättning. 

Havet besjungs på många sätt. Halarvisorna med sina ofta sorgliga, 

dramatiska eller någon gång komiska texter, som kunde varieras från 

skepp till skepp, var ett arbetsredskap i den seglande sjöfartens tjänst. Vi 

i de nordiska länderna har gärna odlat den mer idylliska sidan av sjölivet. 

Klassiker som Evert Taube, Lasse Dahlqvist, Harry Brandelius och i Norge, 

Erik By, och inte minst den reciterande och ofta mycket humoristiske Odd 

BØrretsen, måste nämnas, men det får räcka för denna gång ty här kommer 

sann historia där havet spelar en elementär roll och till havet hör Koster och 

i denna berättelsens yttersta förlängning finns en liten anknytning till denna 

härliga ögrupp. 

Här kommer: 

Berättelsen om JULIA och pianot 

Den gamla oljemålningen, som finns på Sjöfartsmuseet i Göteborg, visar 

barken Julie, byggd i Sundsvall 1828. Detta stiliga skepp bedrev för rederiet 

Lefflers räkning fraktfart på världshaven. Kaptenen hette Johan Frans Björk. 

Han var från gården Grandalen på Mellby utanför Strömstad. Gården 

finns idag inte kvar men den låg i nordkanten av det som nu är en stor 

långtidsparkering ofta använd av stugfolk på kostervistelse. 

Kapten Björk hade en dotter som hette Julia, född 1851. Hon växte upp 

på Grandalen och fostrades, som den tidens mer välsituerade borgardöttrar i 

bl.a pianospelandets ädla konst. När hennes tjugoårsdag närmade sig tyckte 

föräldrarna att det nog var dags för dottern att söka sig mot äktenskapets 

trygga hamn. Förmodligen hade de glasberget i sikte. Men Julia hade ingen 

fästman på gång, hennes far, den myndige kaptenen, familjens överhuvud, 

bestämde sig då för att träda in och påskynda hennes inträde i vuxenlivet.

Som redskap i denna process använde han sig av en kaptenskollega, Per 

Teodor Norin från Gävle som var dubbelt så gammal som Julia och hälften 

så gammal som fadern. Kapten Björk föreslog helt enkelt att Julia skulle gifta 

sig med Per Teodor. Hur Julia ställde sig till detta förslag vet vi inte, men 

man kan ana att hon var tveksam, dels till äktenskapet som sådant och dels 

till att hennes tillkommande befann sig under segel i ett mycket avlägset 

hörn av jorden. År 1868 befann sig kapten Norin längs Sydamerikas västra 

kust, på Stilla havet. Ödet, eller var det kanske rederiet, såg emellertid 

till att just denna sommar skulle också kapten Björk från Grandalen gå i 

fraktfart i samma område, och detta faktum gav honom en idé. Denna idé 

inkorporerades i resans planering, men eftersom även kapten Norin var 

inblandad kan man förutsätta att de bägge kaptenerna var ute i god tid, hur 

dom nu skötte sin korrespondering. Telegrafen var visserligen uppfunnen 

och en guttaperkafodral kabel hade nyligen lagts över Atlanten, men 

telegrafsystemet saknade ännu tillförlitlighet. 

Kapten Björks idé gick ut på att dottern skulle följa med på seglingen 

till Sydamerika, att man där sammanträffade med kapten Norin, hennes 

tillkommande, i någon lämplig hamn och att äktenskapet ingicks där. 

Om Julia deltog i planeringen vet vi inte, kanske tyckte hon att det var ett 

spännande projekt samtidigt som tveksamheten höll i sig. Hon utsattes för 

övertalningsförsök och började ana vilket alternativ som stod till buds: ett 

haveri mot glasbergets hårda kust och därmed en säker framtid som åldrande 

ungmö. Äktenskapet innebar förvisso fördelar. Hon skulle visserligen ställas 

under förvaltning av maken, men han var en snäll människa och hon visste 

hur det var med sjökaptener: de är nästan aldrig hemma! Hon skulle kunna 

se fram emot ordnad ekonomi resten av livet, utan att störas eller störa. Så 

hon sa ja till giftermålet - på ett villkor. Hon ville ha pianot med sig på 

den långa resan! Kapten Björk, som omhuldade sin dotter, lät stuva ombord 

instrumentet och sen kan vi föreställa oss hur Julia satt där i kajutan och 

spelade sig ner genom hela den långa atlantiska oceanen, runt det stormiga 

Kap Horn och upp längs Stilla havskusten. De två skeppen möttes i Callao, 

hamnstad till huvudstaden Lima i det gamla indianriket Peru och där ingicks 

45 

äktenskapet i den engelska sjömanskyrkan. Akten skedde ”according to the 

Rites and Ceremonies of the United Church of England and Ireland”, som 

det står i det vackert handskrivna äktenskapscertifikatet. Prästen hette T.W. 

Wilkinson och ceremonin bevittnades av svensknorske konsuln i Callao John 

Fredrik Lembke. Den ägde rum 69-06-23 som vi skulle skriva, eller på den 

tidens språk: ”This twentythird day of July in the Year of our Lord Eihgteen 

Hundred and Sixty Nine”. 

I väntan på hemfärden ägnade sig Julia åt bl.a vad vi kallar shopping. Hon 

tog sig in till Lima och köpte massvis av noter med musik av dåtida kända 

kompositörer och en försvarlig bunt sydamerikansk musik vars exotiska 

toner och rytmer tydligen tilltalade henne mer än pärlbåtar, uppstoppade 

babykrokodiler och annorlunda snäckor som européer vanligtvis brukade 

köpa med sig vid färd i ”exotiska” länder. 

Väl hemma på Grandalen fortsatte hon att odla sitt pianospel. Någon gång 

emellanåt kom Per Teodor hem och gjorde henne med barn. Hon fick fem 

söner som alla blev sjöfolk samt dottern Anna, som var mycket musikalisk 

och påbörjade en musikutbildning. Men så gifte sig Anna och blev kvar 

i Strömstad där hon deltog i det lokala musiklivet och omsider blev mor 

till den välkände konstnären Inge Schiöler. Och på äldre dar startade hon 

tillsammans med en dotter det ännu idag välkända konditoriet Kaffedoppet. 

Anna föddes 1880. Samma år invigdes stadens nybyggda ”Socitetshus”, idag 

restaurant Skagerack, fortfarande ett dominant inslag i stans södra hamn. 

Julia engagerades som musiker i det nya etablissemanget, som är byggt 

som ett förlustelsepalats för den ökande samling badgäster som sommartid 

vistades i Strömstad. 

Kanske tog dom sig en dans när Julia spelade La Zamacueca eller någon 

annan samba ur sina sydamerikanska nothäften. 

Arne 

Bland de nordiska halarvisorna handlar påfallande många om pumpar. Det pumpas i var och varannan visa. Denna säregenhet kan, enligt forskare, 

bero på att engelsmännen tidigt skaffade sig fartyg med ångmaskin. Detta skedde inte minst inom fisket. De gamla seglande träkuttrarna reades ut och 

köptes ofta upp av norska och svenska redare. Vackra och välseglande skepp, som dock hade sett sina bästa dagar och läckte som såll. Därav pumparvisor! 

De nordiska sångerna går nästan alltid i dur. En dramatisk text om ett förskräckligt skeppsbrott kunde sjungas på en lättsam melodi, kanske var det mer 

lättsjunget så och det viktigaste i sammanhanget var ändå rytmen eftersom det var den som underlättade det tunga arbetet.

46 

Koster in brief 

The Koster Islands are situated 10km from Strömstad on Sweden’s west coast. 

Th e group of islands comprises an archipelago surrounding the two largest islands, 

South Koster and North Koster. 

Th e landscape, dominated by smooth bedrock, bears witness to vulcanic activity 

and subsequent wear due to the Ice Age. Th e rocky coastline is broken by many 

sandy beaches the largest being Kilesand on South Koster’s east side overlooking the 

200m deep Koster Fjord. 

South and North Koster are lively communities with a permanent population 

of around 300. Th ere is a school, sportshall, shops, church and galleries where 

handcrafts and arts are exhibited. Both farming and fi shing are important and 

already during the 1600’s, Koster exported lobster to Holland.Th ere are several 

small harbours, popular with sailers from both near and far. Rooms can be rented 

at Ekenäs hotel or in private homes or cabins. On North Koster there is a campsite. 

An electrically driven ferry operates constantly between the two islands, a distance 

of 58 meters. As one moves inland, farmland, woods and rich vegatation becomes 

apparent and there are many trails. South Koster has a network of roads and paths, 

which can be explored by bicycle or in small golf-buggies, both of which can be 

rented. On North Koster it is possible to hire small boats. Restrictions regarding the 

right of access, Allemansrätten, forbid open fi res and camping is only allowed at the 

campsite. Private cars are not permitted. 

Several pubs and restaurants off er a varied menu, often based on seafoods from 

local fi sherman, such as shrimp, oyster, crayfi sh, crab and lobster. 

Koster is a well-established and popular tourist destination renowned for being one 

of Sweden’s sunniest places off ering friendly service and great bathing opportunities. 

During the summer one can enjoy a variety of events and activities, such as a music 

festival, mackerel race and trips to the seal colonies. 

Connections to the mainland are good with 16 ferry departures daily from 

Strömstad, a crossing of around 45minutes. Private cars can be parked at the carpark 

just outside the centre of Strömstad from where buses run free of charge to the 

square where the harbour lies. 

For further information contact Th e Strömstad Tourist Offi ce on 

+46 (0)526 62330, send an e-mail to info@strömstadtourist.se or browse 

www.kosteroarna.com, www.kostermarin.se, www.stromstad.se. 

Koster en bref 

Les îles Koster sont un archipel situé au large de la commune de Strömstad, sur 

la côte ouest de la Suède, à proximité de la frontière norvégienne. L'archipel est 

composé des îles habitées de Nordkoster et Sydkoster, des îles Ursholmen et Ramsö, 

dont les phares sont désormais automatisés, ainsi que d'une mosaïque d'îlôts. Elles 

constituent la zone habitée la plus à l'ouest de la Suède. L'essentiel de ses quelques 

400 habitants se concentre sur l'île de Sydkoster. Séparées de la terre ferme par 

le profond fj ord de Koster, les îles ont de longue date été classées pour l'essentiel 

en réserve naturelle. Nombre d'îlots ainsi que l'espace maritime environnant font 

désormais partie du parc maritime national de Kosterhavet, créé en 

septembre 2009. 

La découverte du caractère très authentique des îles peut se faire très simplement à 

pied. Pourquoi par exemple ne pas emprunter les chemins de traverse pour parcourir 

les zones boisées ou les étendues rocheuses et apprécier le charme des petites plages 

de sable fi n. Un itinéraire de promenade très agréable qui conduit de Kyrkosund 

à Brevik, permet de longer le trait de côte de la pointe sud de Sydkoster. Activité 

économique essentielle par tradition, la pêche aux crustacés en particulier, a cédé sa 

première place au tourisme depuis peu. L'archipel constitue en eff et une destination 

très prisée des suédois autant que des norvégiens. En matière d'hébergement, les 

îles off rent campings, hôtels, bungalows et chambres d'hôtes. Il est fort conseillé de 

réserver suffi samment à l'avance. 

Koster im 

Überblick 

Die Kosterinseln liegen 10 Kilometer vor Strömstad an der Westküste 

Schwedens. Die Inselgruppe besteht aus den zwei Hauptinseln Süd- und 

Nordkoster, die von einer Vielzahl kleinerer Schären umgeben sind. Koster gehört 

im Sommer zu den sonnigsten Plätzen Skandinaviens und bietet ausgezeichnete 

Möglichkeiten zum Baden. 

Die beeindruckende, von Felsen geprägte Landschaft wurde während der Eiszeit 

geformt und abgeschliff en. Charakteristisch für die Küste Süd- und Nordkosters 

sind die vielen Buchten und Sandstrände. Der größte Badestrand „Kilesand“ liegt 

auf der Ostseite Südkosters mit Blick auf den über 200 Meter tiefen Kosterfj ord. 

Es gibt viele kleine Häfen, die beliebte Ziele für Segler aus nah und fern sind. Der 

Fischfang hat eine lange Tradition: schon im 17. Jahrhundert exportierte Koster 

große Mengen Hummer nach Holland und später auch nach England. Heute 

bieten mehrere Restaurants Schalentiere wie Garnelen, Austern, Krebse, Krabben 

und Hummer als typische Spezialitäten an. 

Insgesamt leben auf den Kosterinseln ungefähr 320 Einwohner. Es gibt eine 

Schule, eine Kirche, verschiedene Geschäfte, Kunstgalerien und Töpfereien. Im 

Sommer fi nden verschiedene Veranstaltungen wie z.B. das Kammermusikfestival 

oder das Makrelenrennen statt. Auf beiden Inseln besteht die Möglichkeit Hütten 

und Privatzimmer zu mieten. Das Hotel Ekenäs befi ndet sich auf Südkoster, im 

Naturreservat auf Nordkoster liegt ein Campingplatz. 

Über den Kostersund zwischen den beiden Inseln verkehrt eine kleine Seilfähre. 

Die Inseln sind von einer artenreichen und teilweise seltenen Vegetation geprägt 

und von vielen Wander- und Fahrradwegen durchzogen. Auf Südkoster gibt 

es einen Fahrradverleih, auf beiden Inseln kann man Boote ausleihen. Beliebte 

Ausfl ugsmöglichkeiten sind eine Bootstour zum Leuchtturm auf Ursholmen 

(westlichster Punkt Schwedens), eine Angelfahrt oder eine Seehund-Safari. 

Es besteht eine regelmäßige Verbindung zum Festland. Die Fähren fahren 16 

Mal pro Tag und die Fahrt dauert ungefähr 45 Minuten. Da es keinen privaten 

Autoverkehr auf Koster gibt, bleibt das eigene Auto in Strömstad zurück. Dafür 

stehen ausgewiesene Parkplätze außerhalb des Zentrums zur Verfügung, die durch 

kostenlose Busse mit dem Hafen verbunden sind. Weitere Informationen erhalten 

Sie beim Touristenbüro direkt am Anleger, telefonisch unter +46 (0)526 62330, per 

Email an info@stromstadtourist.se oder im Internet unter 

www.kosteroarna.com, www.kostermarin.se, www.stromstad.se. 

Plusieurs bars et restaurants proposent des menus variés où fi gurent souvent en 

première place les fruits de mer, huîtres, homards, crevettes, écrevisses et poissons. 

Les îles sont desservies par un ferry au départ de Strömstad. L'embarcadère se 

situe juste à côté de l'Offi ce de Tourisme. La traversée dure environ 45 minutes et 

jusqu'à 16 navettes par jour vous sont proposées en saison. Notez que les voitures 

particulières ne sont pas autorisées sur les îles. Vous pouvez cependant louer sur 

place bicyclettes et bateaux. Vous pouvez également participer à une partie de pêche 

en haute mer, faire une visite guidée du phare d'Ursholmen ou encore aller à la 

rencontre des phoques. 

Pour plus d'informations, veuillez contacter l'Offi ce du Tourisme de Strömstad, 

par téléphone (+46 (0)526 62330), ou par courriel (infocenter@stromstad.se). 

www.kosteroarna.com, www.kostermarin.se, www.stromstad.se.

Grisbådarna 

114 

11 

Torbjørnskær 

9 

Skagerrak 

Vattendjup 

0 - 20 m 

20 - 60 m 

60 - 100 m 

100 - 200 m 

200 - 250 m 

Riksgräns 

Nationalparksgräns 

Fyr 

Väg 

Information 

12 

E 

Entré till 

nationalparken Persgrunden 

BottenskyddsområdeSälskyddsområde 

2 

Fågelskyddsområde 

7 

0 

121 

7 

3 

Heia 

KOSTERHAVETS 

NATIONALPARK 

19 

11 

12 

244 

249 

Ytre Hvaler nasjonalpark 

1 2 3 4 5 6 7 km 

KOSTERHAVETS NATIONALPARK 

5 

10 

Mörholmen 

12 

Bredgrunden 

Ursholmen 

NORGE 

Tisler 

Ramskär 

Segelskären 

12 

Spiran 

Lauer 

St. Drammen Klövningarna 

7 

13 

Koster sten 

Nordkoster 

3 

Sydkoster 

St. Sockna 

5 

Ramsökalven 

9 

Vitlingbrottet 

189 

178 

128 

220 

Herføl 

225 

215 

Ramsö 

K O S T E R F J O R D E N 

15 

247 

29 

Søndre 

Sandøy 

N. Hällsö 

Lerskär 

Käbblingarna 

77 

Torgrimmen 

Säcken 

N. 

Långön 

S. 

Hällsö 

229 

106 

S. 

Långön 

Saltö 

27 

St. 

Snart 

Lindön 

Kalvön 

Kungbäck 

Öddö 

Källvik 

Kockholmen 

Tjärnö 

Marin 

forskning 

E Akvarier 

Trossö 

D y n e k i l e n 

Rossö 

Resö 

E 

Hällestrand 

Strömstad 

Rundö 

Havstenssund 

Info: www.kosterhavet.se Karta: Hans Sjögren 

E 

E 

Tjurpannan 

Daftön 

Galtö 

176 

176 

Grebbestad 

E6

Kosterbladet 2013 - Koster Marin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?