Felleskatalog høyoppløselig

REENHIELM, Jacob Isthmén (utg.) Saga om k. Oloff Tryggwasson i Norrege hwilken hafwer
warit den berömligste och lofligste konungh i Norlanden, och därsammestädes christendomen
först och lyckeligst utwidgat. Sammanskrefwen på gammal swenska eller gothiska af Odde Munck
som war i Omgeyrum wid Watns-dal norr i Islandh nu på nya swenskan, samt det latinske språket
öfwersatt at Jacob Isthmen Reenhielm regni antiquario åhr effter Christi bördh 1691. Historia Olai
Tryggwæ filii in Norrigia laudatissimi olim & maxime incluti in septentrione regis, qui omnium
primus atque maximo cum succes[su] christianam religionem ibidem propagasse fertur idiomate
gothio f. svevico vetusto primum condita ab Oddo Monacho Islando [nunc] in lingvam hodiernam
sveticam, quin & latialem translata a Jacobo Istmenio Reenhielm regni antiquario. Uppsala,
(H. Keyser), 1691. 4:o. (8),+ 285,+ (29),+ 1-4, 7-116 s. Träsnittsillustration på sid. 76 i kommentarerna.
Titelbladet lagat med liten textförlust på ett ord och två bokstäver, vilka är ersatta av äldre
bläckhandskrift. Enstaka fläckar, något fulare på sid. 131-132 och 235. Välbevarat hfrbd från mitten
av 1700-talet med guldornerad rygg och röd titeletikett, stänkmarmorerade snitt. Med J. Falckmans
äldre överstrukna namnteckning på titelsidan, J. Björnstiernas namnteckning i bläck på frampärmens
insida och L. F. Rääfs exlibris. SEK 12.500
Collijn sp. 661f. Fiske s. 434. Warmholtz 2605. Bibl. Rudbeckiana 741. Schück III, s. 78ff. Varken i
Collijn eller Fiske är hoppet i andra pagineringsföljden uppmärksammat. Utgiven av Olof Rudbeck
och, enligt Johannes Rudbeck, tryckt på dennes tryckeri. Collijn anger däremot Keyser som tryckare.
Reenhielms avslutande noter, som är dedicerade till verkets finansiär, drottning Kristina, ska enligt
Warmholtz ha tryckts redan 1683, men, som Schück påvisar, kan de inte ha trycks före 1690. Detta
är den andra utgåvan av den isländska originaltexten, och med en svensk och latinsk översättning
samt med Reenhielms kommentarer och register. Den första upplagan av den isländska texten var
Theodor Thorlacius utgåva, tryckt 1689 i Skalholt på Island. Reenhielms styvfar, Olof Verelius, gav
dock redan 1665 ut ett urval av den isländska texten, men endast sex kapitel. En avskrift av det
isländska manuskriptet gjordes även av Jonas Rugman, enligt Reenhielm endast åtta kapitel, och
Reenhielm bedyrar i företalet att han inte använt sig av denna för sin utgåva. Schück visar dock att
Rugman hade avskrivit hela texten i Köpenhamn 1665 efter en av Worm ägd kodex, och dessutom
att denna kompletta avskrift via Verelius kommit i Reenhielms ägo, varför den isländska texten bör
betecknas som Rugmans. Även översättningen till svenska är troligen delvis utförd av Rugman.
THORKELIN, Grimur Jónsson (utg.) Diplomatarium Arna-Magnæanum, exhibens monumenta
diplomatica, quæ collegit et universitati Havniensi testamento reliquit Arnas Magnæus
historiam atque jura Daniæ, Norvegiæ, et vicinarum regionum illustrantia. Ex bibliotheca legati
Arna-Magnæani edidit Grimus Johannis Thorkelin. 1-2. Köpenhamn (& Leipzig), Joh. Rudolph.
Thiele, 1786. 4:o. (4),+ XXXVIII,+ 369 s.+ 12 grav. planscher, varav 6 dubbelsidiga och två
utvikbara; (4),+ 272,+ 52,+ (1) s.+ 7 grav. planscher, varav 6 dubbelsidiga och en utvikbar. Båda
smutstitelsidorna med graverad vinjett. Lätta lagerfläckar. Välbevarade samtida skinnband med rikt
guldornerade ryggar med beige titeletiketter och röda deltiteletiketter i gröna fält, pärmarna med
förgyllt ramtryck och pärmkanterna svartpräglade, röda snitt. Två volymer. L. F. Rääfs exlibris.
Mycket fint och stort exemplar. SEK 18.000
Bibl. danica III, sp. 36f. Fiske s. 101. Första delen innehåller dokument rörande Danmark under
tidsperioden år 1085 till 1259 och andra delen innehåller dokument rörande Norge under
tidsperioden år 1146 till 1299. Historikern Hans Gram föreslog redan omkring 1730 att man skulle
utge ett diplomatarium för Danmark och Norge, d.v.s. en samling av de bevarade medeltida
dokumenten från de båda rikena. Idén tilltalade kungen och Gram påbörjade avskrivandet av
dokument. Arbetet forsattes sedan av hans efterträdare som geheimearkivar, Jacob Langebek. Dennes
tid gick dock till hans stora “Scriptorum rerum danicarum” och arbetet avstannade. Tryckningen och
det fortsatta arbetet upptogs för Danmarks vidkommande först på 1930-talet. Istället lyckades
arkivarien vid Geheimearkivet, G. J. Thorkelin - som dessutom var sekreterare för den
Arnamagnæanske kommissionen - att med original och avskrifter i den Arnamagnæanske
handskriftsamlingen, ge ut detta pionjärarbete för nordisk medeltidshistoria. Rääf, som blev djupt
involverad i den svenska motsvarigheten, var givetvist intresserad av föregångarna och han hade i sitt
bibliotek även Langebeks verk.
5