08.05.2013 Views

Hogeita Bosgarren Urteurrena - gorga.eu

Hogeita Bosgarren Urteurrena - gorga.eu

Hogeita Bosgarren Urteurrena - gorga.eu

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2004ko uztaila<br />

AÑORGA KULTUR ETA KIROL ELKARTEA<br />

Añorgako Pilota Eskala


Jalas Etxea Txapelketaren 50. <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

An 9 ak Pil ta Esk la<br />

0 0 r 0 0<br />

Kiroletako Udal Patronatua<br />

Patronato Municloal de Deportes<br />

Añorga 2004ko uztaila. Saln<strong>eu</strong>rria: 5 <strong>eu</strong>ro<br />

sifbaht,<br />

AÑORGA KULTUR ETA KIROL ELKARTEA<br />

<strong>eu</strong>Skara en<br />

donos^^a<br />

p a t r o n a t u a


rŕ<br />

DULAS ETXEA TXAPELKETAREN 50. URTEURRENA<br />

1 - Sarrera 5<br />

2 - <strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong> 7<br />

3 - Oroítzapen Batzuk 38<br />

4 - Finalistak 42<br />

5 - Langíle Saiatu Horiek 48<br />

6 - Mikel Amenabar 51<br />

7 - Mikel Unanue 54<br />

8 - Añorgako Frontoía<br />

9 - Martín Alustíza<br />

10 - Añorgako Pilota Eskola<br />

essal<br />

9<br />

4<br />

0<br />

Aurkibidea<br />

57<br />

59<br />

61


Sarrera<br />

.IOLAS ETXEA TXAPELKETAREN<br />

50. EDiZiOA<br />

hurga Kultur eta Kirol Elkarteak urtez urte antolatu ohi duen esku pilotako Jolas Etxea<br />

Txapelketak aurten egingo du berrogeita hamargarren edizioa.1954an izan zuen lehen urtea<br />

eta, urte batez, frontoiaren berritze lanak zirela eta, txapelketarik izan ez zela kontuan<br />

lasota geratzea merezi duen historia<br />

Jolas Etxearen moduko txapelketa bat<br />

berrogeita hamar urtez ospatu izana ez da<br />

inondik ere txikikeria. <strong>Hogeita</strong> bosgarren<br />

ediziora iritsi izana bera bazen, berez,<br />

nahikoa meritu. Elkarteak oso ongi jakin<br />

zuen n<strong>eu</strong>rtzen garai hartan bertan meritu<br />

horren zenbatekoa eta, hogeita bosgarrena<br />

antolatzearekin batera, berrogei orrialdeko<br />

liburuxka oso interesgarri eta baliotsua<br />

argitaratu zuen urt<strong>eu</strong>rren hori zela eta.<br />

Morgan pilotak izan zituen lehen garaien<br />

eta geroztiko bilakaeraren azalpena egin<br />

zen bertan eta, Jolas Etxeari lotuta, urtez<br />

urteko irabazleen zerrenda argitaratu zen.<br />

Guztiaren osagarri, hainbat elkarrizke-<br />

ta eta artikulu interesgarri bildu zen.<br />

hartuta, 2004ko hau izango du 50. txapelketa.<br />

Oraingo urt<strong>eu</strong>rren honetan ere Elkarteak argi-<br />

talpen batean bildu nahi izan ditu Txapelketa-<br />

ren azken urteetako kontuak. Berrogeita<br />

hamar urteko historia bi argitalpenetan<br />

izan baino egokiagotzat jo da<br />

mende erdi oso hori jasotzea<br />

liburuxka bakar batean eta<br />

bide batez berreskuratu,<br />

hala, erdi galdu edo ahaz-<br />

tuta egon daitekeen histo-<br />

riaren lehen zati hori. Gau-<br />

zak horrela, bi atal ditu esku<br />

artean duzun ale honek:<br />

orain hogeita bost urteko<br />

Iiburuxka bere horretan oso-<br />

osorik jasota lehen atalean<br />

eta azkeneko beste hogeita<br />

bost urteei dagokiena<br />

bigarren atal batean.<br />

Jalas Etxea 21104 - 5


6 -<br />

Sarrera<br />

Jalas<br />

Txapelketa eredugarria<br />

Txapelketan protagonista izan direnek aitortu<br />

izan dutenez, erreferentziako txapelketa eta<br />

oihartzun eta erakarmen handikoa zen<br />

orain dela urte dezente eta hori hala iza-<br />

teko arrazoi nagusiena, agian, zera<br />

izango da: pilotariek lehian aritze-<br />

ko horrelako txapelketa gutxi<br />

antolatzen zirela sasoi har-<br />

tan. Garaiak, ordea, aldatu<br />

egin dira eta txapelketa<br />

irekiak antolatzea gero eta<br />

zailago bihurtu den honetan<br />

Añorga Kultur eta Kirol Elkarteak beti <strong>eu</strong>tsi dio<br />

filosofia bat gorde duen bere txapelketa antola-<br />

tzeari.<br />

Zaila da, oso zaila, Jobs Etxea Txapelketa<br />

antolatzea eta zailtasun horretan datza bere<br />

meritua. Izan ere, txapelketa irekia (ahal<br />

den n<strong>eu</strong>rrian, behintzat, irekia) izanik biko-<br />

te askok parte hartzen du bertan, berrogei<br />

bat bikote kategoria bakoitzeko, eta denbo-<br />

ran Herriarteko Txapelketarekin egiten du<br />

bat. Azken txapelketa hau ofiziala izanik,<br />

lehentasunezkoa da eta honen egutegira<br />

moldatu behar izaten dim partidak.<br />

Etxea 21104<br />

Txapelketa ofizial<br />

horretaz gainera,<br />

ordea, beste txapelke-<br />

ta pilo bat ere izaten<br />

da aldi berean, gonbi-<br />

dapenez eta diru-<br />

ordaina tarteko dela<br />

antolatzen diren txa-<br />

pelketak horietako<br />

gehienak. Gauzak<br />

horrela, malla txuku-<br />

nean aritzen diren<br />

pilotariek, askotan,<br />

nahiago izaten dute<br />

izen handiagoa har-<br />

tzen ari diren beste<br />

txapelketa horietara<br />

joan. Dirua izaten da<br />

batzuetan arrazoia eta<br />

prestigio edo ospea<br />

beste batzuetan. Hor-<br />

txe dago Jolas Etxeak<br />

duen berezitasun<br />

nagusietakoa: eliteko<br />

edo onenetara ez<br />

mugatzea eta aukera ematea ahalik eta pilotari<br />

gehienei.<br />

Txapelketa, ordea, ezin da erabat irekia izan.<br />

Luzeegi joko luke eta nahikoa bada gaur<br />

egun daukan ia hiru hilabeteko antolaketare-<br />

kin. Derrigorrezkoa gertatu da azken<br />

aldian mugak jartzea eta, horrela, aur-<br />

tengoan, lehen aldiz, zortzi bikotetara<br />

mugatu da txapelketa nagusien kate-<br />

gorian, bertako guztiek jokatzeko<br />

aukera izan dezatela bermatuta.<br />

Kadete eta jubenilen kategorie-<br />

tan izen emate librea da<br />

Donostialdeko klubentzat eta<br />

gainerako elkarteei bikote<br />

bana apuntatzeko aukera ema-<br />

ten zaie.<br />

Hori da Jolas Etxea Txapelke-<br />

ta. Pilotarien zaletasuna oinarri,<br />

parte hartzeagatiko diru-ordainik<br />

gabe, baina urrutitxotik datorrenari<br />

bokadiloa inoiz ukatu gabe, pilotari<br />

gazteei pilotan lehiatzeko eta lehia-<br />

tuz ikasteko aukera eman nahi dien<br />

txapelketa herritarra. Jarraituko ahal<br />

du beste berrogeita hamar urtean.


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Jolas - Etxea Txapelketaren<br />

XXVgn. u rtebetetzea<br />

Jalas Etxea 2004 - 7


8 -<br />

Jalas<br />

Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Etxea 2004<br />

HITZAURREA<br />

Lantxo honekin Jolas Etxea Txapelketa-<br />

ren XXV urtebetetzea dela eta, gure apor-<br />

tazio pertsonala pelotako munduari eskeini<br />

nahi genioke. Urteetan zehar Añorgako pe-<br />

Iota giroa nolabait reflejatzea izan da gure<br />

eginkizuna. Barka utzitako hutsuneak eta<br />

barrera ona emango diozulakotan, mila esker.<br />

M.° Jesús Erkizia<br />

Iñaki Rodriguez<br />

Iñaki Basurto<br />

Evaristo Ayestarán<br />

Xanti Itxausti


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

HISTORIA DE LA PELOTA EN AÑORGA<br />

«El primer frontón de Añorga, no era frontón...» Esto se escribió en alguna<br />

ocasión al tratar de recopilar, si bien de manera muy somera, la evolución del<br />

deporte de la pelota en Añorga.<br />

Efectivamente, a principios de siglo, según parece, el único sitio donde se<br />

podía aporrear con la pelota era la pared de las cocheras de Ricardo, en Añorga<br />

Txiki, teniendo por cancha la carretera. Más tarde, el lugar de cita para los aficio-<br />

nados a la pelota era la vieja Cantina regentada por Ambrosio Izaguirre, y allí<br />

sudaban la «tinta» los Zaratain hermanos, Pantaleón Arizmendi, Manuel Azcárate,<br />

Miguel Txiki, Manuel Zarra y otros, ventilándose muchos porrones y cashuelas.<br />

Pero donde realmente empezó a despertar la afición a la pelota de algún modo, fue<br />

en el coquetón frontón de Arzak Enea, más conocido por Taberna Berri. Este se<br />

construyó el año 1911, y en una principio los asiduos al frontón eran el propio<br />

dueño Antonio Arzak, los Heliodoro y Eugenio Zatarain, Amilibia (Estikerra), etc.,<br />

y algún que otro transeúnte que le pillaba de paso. Pasando el tiempo, el bueno<br />

de Pantaleón, tratando de revolucionar un poco el ambiente, se metió de organi-<br />

zador o intendente, montando algunos partidos con algún premio por medio. Pero<br />

lo más singular de aquel entonces eran las apuestas; y por diez céntimos se dejaban<br />

el pellejo si fuera preciso, y se disputaban partidos interminables.<br />

Los pelotaris que parece descollaban más, eran el ya mencionado Pantaleón,<br />

Txapel Txiki, Pedro Ayestarán, Juan Zapirain ( ¡cuántas cosas nos podría contar,<br />

eh Juanito!), su hermano Eulogio, Juan Tellería, Manttalin, Jesús Celarain, etc.<br />

Cuentan y no acaban de las peripecias vividas en aquella época, y en más de una<br />

ocasión que la pelota salía por encima del frontis hacia la vía del tren, «desapare-<br />

cía» y se acabó el partido, porque a alguno de los contendientes no le interesaba<br />

que «apareciera». Como se puede apreciar, tuvo su «shalsha» y su ambiente, y<br />

marcó una pauta en la historia de la pelota de Añorga. El mencionado frontón,<br />

que hacía muchos años no se utilizaba como tal, fue derribado, junto con la casa,<br />

el año 1973.<br />

Más adelante se construyó el, para nosotros, viejo frontón de Añorga, el año<br />

1926. Para que nos hagamos una idea de los costes de obra de aquella época, nos<br />

han informado que el presupuesto para el relleno y adecuación del terreno para la<br />

construcción del frontón fue de 750 pesetas, y que fue abonado por el Club.<br />

Fue inaugurado el 4 de abril de 1926, y el entonces presidente del Club, don<br />

Domingo Barrena, organizó campeonatos de pelota a mano, pala y remonte,. para<br />

«hacer afición».<br />

Eran pelotaris punteros de aquella época los Prudencio González, Txomin<br />

Idiáquez, Yurrita, Pablo Sánchez, J. Ganuza, V. Azcárate, los Celarain, J. Sodupe,<br />

Narciso Echániz, J. Arizmendi, José Luis Unanue, hombre de gran pegada, etc., etc.<br />

En las fiestas patronales del año 1927, figuran en el programa varios partidos<br />

de pelota, a base de los mencionados pelotaris. El año 1930 empiezan a medirse<br />

Jalas Etxea 2004 -<br />

9


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

1^ - Jalas Etxea 2004<br />

con pelotaris de otras localidades, y así tenemos que el 20 de julio jugaron V. Az-<br />

cárate y D. Idiáquez, de Añorga, contra Elícegui y Altuna, del Bed Jai. Y J. So-<br />

dupe y L. Etxaníz (Añorga) contra Goicoetxea y Ababa, de la G. de Ulía. Premios<br />

en aquel entonces: 25 pesetas para el individual y 40 para la pareja. ¡Ya empezaba<br />

el marronismo!<br />

El año 1933 se proclamaron campeones de Añorga Joaquín Sodupe y Luis<br />

Etxaniz.<br />

Y así hasta el año 36, en que celebrado el campeonato quedó inédita la final,<br />

como consecuencia del comienzo de la guerra. El bueno de Joaquín Sodupe, que<br />

era uno de los finalistas, repetidamente lo decía, preguntando dónde estaban los<br />

premios.<br />

Por lo visto, frecuentaban también el frontón en una época determinada de<br />

aquellos tiempos, un grupo de soldados, entre los que se encontraba Justino Ur-<br />

celay, que luego sería un gran pelotari profesional y que venía acompañado de<br />

El antiguo frontón de Anorga.<br />

algunos ocmpañeros, que también jugaban mucho a la pelota. Por cierto que el<br />

bueno de Justino en una ocasión perdió el puñal y se llevó un gran disgusto, y<br />

armó la marimorena creyendo que era alguna jugarreta de los rapazuelos del barrio.<br />

Pero afortunadamente el puñal apareció en el autobús, y todos tan felices.<br />

Esto en cuanto a la pelota a mano, porque también había practicantes de la<br />

especialidad de pala. Los nombres que más «suenan» de los de entonces, son los<br />

de D. Julián Legarra, que dicen que jugaba mucho y pegaba de revés con las dos<br />

manos, de forma muy espectacular; Paco Altuna, el doctor D. José Olano, viejo<br />

conocido dé los de Añorga, Muguruza y algunos más que se desplazaban desde la<br />

capital.


Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

A nuestro juicio, la postguerra marcó otra etapa en la historia pelotística de<br />

Añorga. Ya al final de la etapa anterior fueron apareciendo nuevos valores que<br />

alternaban con los de aquella época. Entre los que destacaban estaba el gran José<br />

Aguirre, auténtico «coco», el hombre a batir, jugador de amplio repertorio: buena<br />

defensa, visión del juego, «ratonero», pero con el grave defecto de que se le<br />

calentaba e! «aspúa», y se veía obligado a tomarse más de un descansito entre<br />

tanto y tanto; cosa que, la verdad sea dicha, a más de uno le cata bastante mal.<br />

¡Pero qué iba a hacer el hombre! También debemos recordar a Sebastián Goldara-<br />

cena, estilista inmejorable, el único auténtico campeón en el juego de pelota «SIN<br />

PELOTA». En la Directiva de aquel entonces, parece ser que era D. Telesforo el<br />

responsable de los torneos, arropado de buenos colaboradores.<br />

Una de las finales que más se recuerdan es la que disputaron J. Aguirre y<br />

Juanito Altuna contra Venantxio Azcárate y Joaquín Arizrnendi, y después de una<br />

lucha titánica vencieron los primeros, proclamándose por lo tanto campeones. Fue<br />

un partido de mucho «pique», una sorpresa desagradable, sobre todo para el gran<br />

Venantxio, que perdió las dos finales ante José. Pero según él, el mano a mano lo<br />

perdió por la «ayudita» prestada por el juez de centro (Joxe Mari Garmendia) a<br />

su contrincante. ¡Así cualquiera!<br />

Jugadores destacados de aquella época, además de los citados, estaban log<br />

Igoa Matías, Silvestre, Juan Cruz, Miguel y Sebastián Subiza, Iceta, Urqufa, Ariz-<br />

mendi, por citar algunos, a los que podíamos unir también Juanito Sodupe, V.<br />

Barrena,Juliantxo Rezola, Antonio Idiáquez, el Curro Romero de la pelota... Entre<br />

los destacados estaba Silvestre Igoa, que además de gran futbolista era un excelente<br />

pelotari.<br />

Dentro del año 43, se presentaron para el Campeonato de Guipúzcoa, en mano<br />

Segunda Categoría, J. Aguirre y V. Azcárate, y en pala la pareja formada por Joa-<br />

quín Arizmendi y Jesús Goicoechea. Ambas parejas, tras un comienzo esperanzador,<br />

fueron más adelante apeados del campeonato.<br />

Por cierto, quien r<strong>eu</strong>nía cualidades excelentes para la práctica de la pelota y<br />

que de tomárselo en serio hubiera cuajado, no cabe duda, en un magnífico pelotari,<br />

era Jesús Goicoechea, el gran «Patxi Saltos», con dos de una soltura envidiable,<br />

pero que al vestirse de «albañil» bajaba bastantes enteros y, ante unos reveses<br />

sufridos después de unos comienzos alentadores, cundió el desánimo y se cortó la<br />

coleta en plena juvenud y pletórico de «sasoia». Una pena.<br />

Transcurren unos años sin grandes novedades a destacar, eso sí, trabajando<br />

en la medida posible para darle un mayor impulso, y llegamos al momento vital<br />

de la expansión pelotística de Añorga, y en cuya evolución fue factor decisivo y<br />

trascendente la construcción del nuevo Frontón cubierto.<br />

El fantástico recinto se construyó en dos fases. Primeramente se construyó lo<br />

que es el frontón en sí, de medidas reglamentarias, según proyecto del arquitecto<br />

señor Domínguez, y la realización corrió a cargo de la empresa Esparza, Ipiña y Cía.<br />

Fue inaugurado el 16 de julio de 1948, con el partido Inciarte - Soma I contra<br />

Iturralde - Echeberrfa I.<br />

Jalas Etxea 2004 -<br />

11


12 -<br />

Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Jalas<br />

Al año siguiente se construyó la visera, considerada como auténtica obra de<br />

ingeniería, creación de D. Eduardo Torroja, y la obra la ejecutó la prestigiosa<br />

empresa Agromán. Y como remate fue dotado de una excelente iluminación que<br />

permitiera su uso sin limitación de tiempo.<br />

Su inauguración oficial fue el 16 de julio de 1949, para cuyo acontecimiento<br />

se contó nada menos ni nada más que con el gran Mariano Juaristi - «Mano III»,<br />

auténtico símbolo de la pelota vasca, quien en solitario se enfrentó a una de las<br />

mejores parejas de aficionados de entonces: la formada por Inciarte - Soroa I, a<br />

quienes venció 22.21.<br />

Desde aquel momento, al disponer de un recinto que cubriera las mayores<br />

exigencias, el club se vió en la obligación de acometer mayores empresas, de iniciar<br />

una nueva andadura, afirmando la promoción de la pelota primero en el ámbito<br />

local, para luego, con mayores ambiciones, ampliar su radio de acción.<br />

Con motivo del cincuentenario de la Empresa Rezola, en la barriada de su<br />

nombre, en Recalde, se construyó también un frontoncito, pero la verdad sea dicha,<br />

aun cumpliendo en parte una función, no ha tenido el relieve que cabía esperar,<br />

y ha servido más para esparcimiento que para promoción.<br />

Ya en los años 1950 y 51 las inscripciones fueron mucho más numerosas, en<br />

las diversas categorías, desde infantiles, mano y paleta segunda, mano individual,<br />

parejas primera y pala corta primera, y hasta se organizó un campeonato para ve-<br />

teranos, que fue demostrativo que quien tuvo retuvo, y fue brillantemente ganado<br />

por Joaquín Arizmendi y Venantxio Azcárate.<br />

Pelotaris de entonces recordaremos a Antxon Altuna, Victoriano Yurramendi.<br />

Evaristo Ayestarán, Antonio y Joxe Mari Idiáquez, José Luis Unanue, Joxe Mari<br />

Arnaiz, Zapirain, Yurramendi II, Manueltxo Azcárate, I. Ayestarán, etc.<br />

Campeón manomanista de 1950 fue E. Ayestarán, con V. Yurramendi como<br />

subcampeón.<br />

El año 51, campeón manomanista Joxe Mari Idiáquez, quien, emparejado con<br />

J. L. Unanue, gano el torneo juvenil de «La Voz de España».<br />

Y ahora que hemos citado a estos dos pelotaris, es de justicia el resaltar la<br />

categoría que alcanzaron ambos, llegando a la cota máxima del pelotarismo afi-<br />

cionado, estando ambos en posesión de un gran palmarés. Idiáquez, con Fagoaga,<br />

fue campeón de distrito de San Sebastián; con Castillo llegó a conseguir el Cam-<br />

peonato de Guipúzcoa, derrotando, entre otros, a los hermanos Tapia; participaron<br />

ambos en el Torneo de Federaciones, ganadores en tres ediciones del Torneo Jotas<br />

Etxea, etc., etc. Jugador fino donde los haya, pausado, elegante, segurísimo, cuali-<br />

dades todas ellas que le hicieron acreedor a que se le conociera como el «Cortabi-<br />

tarte de aficionados».<br />

¿Y qué decir de Unanue? José Luis ganó el entorchado guipuzcoano el año<br />

1959, teniendo como compañero a Paco Eguiguren. Ese mismo año fue subcam-<br />

peón nacional con Iríbar. Imbatidos durante todo el campeonato, fueron derro-<br />

Etxea 2004


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Frontón de Taberna.Berrl (1911-1973).<br />

tados en la final, por culpa del material empleado, impropio de unas finales nacio-<br />

nales. Y para culminar bien la campaña de dicho año, fue seleccionado para parti-<br />

cipar en los campeonatos mundiales en la especialidad de trinquete, consiguiendo el<br />

subcampeonato. Pelotari de una planta extraordinaria, estaba en posesión de una<br />

zurda magnífica, que llamaba la atención. Y con justa aspiración quiso probar for-<br />

tuna en el campo profesional, pero aquí, tras un brillante comienzo, por culpa en<br />

gran parte de sus delicadas manos, y... la alergia por los corredores, abandonó la<br />

profesión para reintegrarse nuevamente y por algún tiempo al campo aficionado.<br />

No cabe duda que en la especialidad de mano ha sido el máximo exponente de la<br />

pelota en Añorga. Tiene también en su haber dos títulos en el Jolas Etxea, con<br />

Balda y Pagoága.<br />

El año 1952 supone el año de la apertura a otras ambiciones, con horizontes<br />

más amplios, y señala una nueva etapa. Se organizan el Torneo Mendizorrotz, al<br />

unísono con localidades limítrofes, para al año siguiente organizar el torneo co-<br />

marcal, siendo el trampolín para que el 1954 naciera el Torneo Jolas Etxea, actual-<br />

mente uno de los torneos provinciales de más solera.<br />

Mención especial merece también el popular Castillo, que aunque pelotari<br />

«importado» ha defendido el pabellón añorgatarra durante una veintena de años.<br />

¿Qué vamos a decir de Joxe Mari que no lo sepan todos? Jugador de magníficos<br />

recursos, muy completo, es conocedor de todos los secretos del frontón, y con una<br />

moral a prueba de «bomba», y que no da por perdido el partido hasta el final.<br />

Como confirmación de esto, recordemos aquel famóso partido jugado con _ Idiáquez,<br />

en Villarreal de Urretxua, contra los hermanos Tapia; iban perdiendo el partido<br />

Jalas Etxea 21304 -<br />

13


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

14 - Jalas Etxea 2004<br />

21 a 11, y conseguido el tanto 12 dijo al a sacar: «Todavía no hemos perdido»; y<br />

saque va y gancho viene, ganaron el partido 22 - 21. Esto da una imagen de lo que<br />

es, y al cabo de muchos años de conseguir el título guipuzcoano con Idiáquez, el<br />

año 1975 volvió a ganarlo, esta vez en compañía de Perico Ibargaray.<br />

El año 1958 otro de los «oriundos», Joxe Mari Salaberría, que residía en<br />

Añorga por motivos de trabajo, en unión de José Manuel Iríbar, que desde la<br />

edad infantil venía demostrando sus posibilidades, ganaron el importante torneo<br />

de Hernani.<br />

Por aquel entonces entendemos que la pelota a mano en Afiorga estaba en<br />

su punto álgido. Se contaba con los jugadores mencionados, más los Zapirain, Yu-<br />

rramendi II, Salaberría II, Olaizola, J. Arizmendi y otros más, que sin llegar a esa<br />

cota no desentonaban, y junto con ellos se habrán celebrado los campeonatos lo<br />

cales de más categoría.<br />

Pero hasta ahora se ha hablado casi en exclusiva de los pelotaris manistas,<br />

porque es lo que privaba hasta el momento, salvo alguna que otra excepción. Y<br />

excepción significaba por ejemplo el malogrado Txantón Rezola, que venía despun-<br />

tando como una firme promesa, y cuando empezaba alternar con pelotaris de valía<br />

un tanto reconocida, un fatálico accidente segó su vida, y con ello perdimos a un<br />

gran amigo y firme promesa.<br />

Frontón del Cincuentenario, inaugurado en el año 1950.<br />

„su/


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Pero volviendo al principio, hemos de decir que si hasta ahora hemos hablado<br />

principalmente de los jugadores de mano, en adelante entran en juego los de la<br />

«herramienta». No cabe duda que al aumentar los participantes, se abren también<br />

los campos, y tinos se inclinan por esto y otros por aquello, y de la abundante siem-<br />

bra llegan luego los frutos.<br />

Así el año 1966, Jerónimo Izaguirre y Joaquín Arizmendi Jr. ganaban el cam-<br />

peonato guipuzcoano de pala corta de Segunda Categoría. Antxon Ayestarán alter-<br />

naba con decoro con los de Primera Categoría, y confirmando su puesta a punto y<br />

madurez al año siguiente cuajó una magnífica temporada, consiguiendo el título<br />

de campeón de pala corta del Torneo GRAVN, con la colaboración del azpeitiano<br />

Zubeldia, sin conocer la derrota.<br />

Ese mismo año del 67, Joxe . Miguel Sarasúa, jugador que más modalidades<br />

practicaba, en la de remonte consiguió el máximo entorchado nacional. Pelotari de<br />

recursos, aparte del remonte, en cuya especialidad más ha destacado, ha ganado<br />

torneos y campeonatos de paleta, pala corta y pala. Lleva bastantes años como<br />

profesional.<br />

También en la categoría de infantiles, los añorgatarras empezaban a disputar<br />

campeonatos fuera de su f<strong>eu</strong>do. Así los Zapirain hermanos, Igoa, Sagaseta, Bravo,<br />

Juanito Arizmendi, por citar a algunos, conocieron las mieles del triunfo en dife-<br />

rentes competiciones provinciales y nacionales. Juan José Zapirain, tras estar en<br />

posesión de varios títulos: camp. infantil y juvenil de España, Torneo Gravn, etc.,<br />

pasó a ser jugador profesional, llegando a alternar con las máximas figuras de la<br />

especialidad.<br />

También José Ignacio Zubeldia fue uno de los elementos destacados en las<br />

modalidades de paleta y pala corta, llegando a ser campeón del GRAVN y Segunda<br />

Categoría nacional, representando a Guipúzcoa. Milita en el campo profesional<br />

desde hace varios años.<br />

El año 1970 la F. E. P. galardona al C. D. Añorga, por la promoción en pro<br />

de la pelota.<br />

El año 1971, Jerónimo Izaguirre consigue el título nacional de Pala Primera<br />

Categoría, en unión de Gurrutxaga. Fue asimismo campeón de Guipúzcoa en 1975.<br />

y subcampeón de España el mismo año. Pelotari de mucho poder y que juega bien<br />

los dos brazos, que destacó desde muy joven, cuajó en un excelente palista y<br />

ahora juega como profesional.<br />

El año 1972 se construyó la pared de rebote, «algo que se echaba de menos<br />

en nuestro flamante frontón.<br />

Zapirain II y Brazo vienen también obteniendo sendos éxitos a partir de la<br />

edad escolar, estando en posesión de varios títulos, del Gravn, nacionales, etc. Son<br />

dos pelotaris jóvenes con muchas posibilidades de cuajar en magníficos especialistas<br />

del leño. Ricardo Bravo debutó con éxito como profesional el pasado año.<br />

Jotas Etxea 200A - 15


16 -<br />

Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Jalas<br />

Etxea 2004<br />

Frontón cubierto de Añorga.<br />

Larumbe y J. Arizmendi, son dos jugadores que por su trayectoria bien merecen<br />

destacar, y junto a ellos tenemos que citar a los Urdangarfn I y II, Mendizábal<br />

Marañón, Txikuri y Oscar Azcárate, polifacéticos ambos que en conjunto y por<br />

separado han obtenido grandes éxitos, tanto a nivel provincial como nacional. El<br />

joven Txikuri acaba de debutar como profesional, y a otro tanto aspira el popular.<br />

Oscar.<br />

El 20 de julio de 1975, y en el nuevo Añorga Txiki se inauguró el frontón<br />

construido por una inmobiliaria y que viene a resolver una de las exigencias para el<br />

mencionado y populoso barrio. Aparte de cubrir una necesidad en cuanto para los<br />

practicantes, se celebran unos torneos para estímulo de los actuales pelotazales y<br />

promoción futura.<br />

Y para cerrar este comentario cronológico de la historia pelotazale de Añorga,<br />

vamos a dedicar la última parte a la actual «cantera» existente. Siempre se ha<br />

cuidado de trabajar con los peques, pero no cabe duda que esta dedicación a los<br />

benjamines, alevines e infantiles, se ha visto intensificada, desde hace algunos años,<br />

con un programa de entrenamientos, disciplina deportiva, etc., que marcan una<br />

trayectoria, una nueva pauta, de la que se están recogiendo los frutos.<br />

Para corroborarlo, ahí están esos títulos y éxitos logrados en los torneos oficia-<br />

les, por los Baquero hermanos, Joxe Ramón Sarasúa, Pedro José e Iñigo Ayestarán,<br />

Andoni Etxeberrfa, Koldo Irfbar, Imanol Loidi, Unanue, y un etc. de chavales


Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

que están esperando su oportunidad para demostrar su valía y cosechar nuevos<br />

laureles. En Añorga la pelota es actualidad, gracias .a la generosa contribución de<br />

los dirigentes del Club, encabezados por José Manuel Iríbar y Ramón Usandizaga,<br />

a quienes hay que agradecer en lo que vale la labor que están realizando, y para<br />

refrendarlo ahí está esa distinción de que fue objeto por la Federación Guipuzcoana<br />

de Pelota Vasca, el año 1976, como mejor club guipuzcoano. Que continúen en esa<br />

línea, que ahí está el futuro, eta aurrera mutillak!<br />

Desde hace algunos años, el C.D. Añorga, cuenta también en su cuadro de<br />

pelotaris, con un gran campeón: Miguel Azpilicueta. Jugador dotado de gran poder,<br />

y de un saque terrorífico, ha conseguido muchos éxitos en los últimos años, tanto<br />

a nivel provincial como nacional. Campeón guipuzcoano en las modalidades de<br />

pala corta y pala larga, donde ha adquirido más renombre es con el leño enano,<br />

habiendo obtenido dos campeonatos nacionales, y actualmente está preseleccionado<br />

para los mundiales 78.<br />

Hay que citar también a Mikel Aldanondo por su ascendente trayectoria, que<br />

le ha llevado a defender el pabellón guipuzcoano en los Torneos de Federaciones.<br />

Jalas Etxea 2004 - 17


18-<br />

Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

1<br />

PILOTA JOKOA<br />

Nola Eskual Herriko bertze mutikoak,<br />

tirriatu izan nau pilota jokoak.<br />

Ahalak ez ordea nik hortarakoak.<br />

Bertze zerbaitetako nindaukan Jainkoak.<br />

2<br />

Pilota'ko jeinuak eskastu bazauzkit,<br />

bihotza ta begiak Jaunak eman dauzkit.<br />

Eskualduna delakotz. edo nik ez dakit,<br />

etzaut bertze joko bat hori bezain pollit.<br />

3<br />

Kirola hau jokatzen da maiz egun argiz.<br />

oneski beztiturik, errespetu haundiz.<br />

Arrotzak dabilzkio berendako nahiz.<br />

Paregabea baita ederrez ta garbiz.<br />

4<br />

Pilota, zure bidez orok eskualdunak<br />

bagarelako famak dituzte entzunak.<br />

Zuk eginak gaituzu denen ezagunak.<br />

Asko zor dautzu zuri gure nortasunak .<br />

5<br />

Zabaldu bazaituzte hemendik mundura.<br />

muga gabea bada zure hedadura.<br />

Eskerrak! ez daizktla erraiten mentura<br />

zu etzarela gure iturriko ura.<br />

6<br />

Joko huntan lau molde dezazkegu ikus:<br />

esku-larruz, xixteraz palaz edo eskuz.<br />

Iduriz bereziak, jokatzeko moduz.<br />

Bainan denak arima ber-beraren gorputz.<br />

7<br />

Beha! pilota bati jo ta jo bi talde,<br />

denak beren nortasun osoaren jabe .<br />

Gorputzaren nekeaz arduratu gabe,<br />

Pilota daukatela otoitzaren pare.<br />

8<br />

Airea: Lili bat ikusi dut. ..<br />

Plaza ixilik dago, iduri eliza.<br />

Beharien begiak pilotak dablltza.<br />

Jainkoak hango deiak baiezta balitza<br />

talderik ahulenak luke azken hitza.<br />

9<br />

Neska gaztea ere hor dago behari,<br />

pilota bera bezain bihotza jauziari,<br />

esku-zarten artetik otoizka Jaunari<br />

garraitza eman dezon haren maiteari.<br />

10<br />

Nork daki zonbat gogo han ote dabiltzan<br />

gure pilotarien so baten peskizan?<br />

Mutil dohatu hoiek hartzen diren gisan<br />

nork ez luke nahiko pilotad izan?<br />

Bainan zer da boza hau? Zer entzuten<br />

[dut nik?<br />

Deiadar bat bezala heldu urrundanik,<br />

gure gazteriari Pilotak erranik:<br />

Ez nezazula berex eskuararen ganik!<br />

12<br />

Kirola ta hizkuntza, horra hor bi gauza<br />

luza dezaketenak herriaren hatsa:<br />

baldin ez bazerauku erdalduntzen plaza,<br />

salbaturen garela badut esperantza.<br />

13<br />

Gauza ezaguna da bizian iraupen<br />

kirolak herri bati diola emaiten.<br />

Pilota maiteari leial egon gaiten,<br />

hark lagunt gaitzan gero eskualdun irau-<br />

[ten.<br />

Jokalari (Xalbador)<br />

ZERUKO ARGIA, 1975 - IX -14


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Entrevista con Evaristo Ayestarán<br />

—¿Cómo nació el Torneo Jolas Etxea?<br />

Allá por el año 1952, tras unas conversaciones entre los responsables de varias<br />

localidades de la comarca, se celebró el torneo «Mendizorrotz». cuya organización<br />

era conjunta entre los grupos integrantes: Igueldo - Orio - TIsúrbil - Lasarte y<br />

Añorga. Los partidos debían celebrarse por rotación en los frontones de las loca-<br />

lidades participantes, pero debido a la inclemencia del tiempo, acabaron por jugarse<br />

la mayoría de ellos en el nuestro, que era el único cubierto.<br />

Como resultado de esta experiencia, y teniendo en cuenta que disponiendo de<br />

un magnífico frontón cubierto se tenía resuelto el problema de las posibles lluvias,<br />

la directiva decidió organizar un torneo comarcal para jugarlo íntegramente en<br />

Añorga, con la participación de pelotaris de Igueldo, Usúrbil, Lasarte, Hernani,<br />

Antiguo y Añorga. El éxito deportivo y de público fue total y todo rodó magní-<br />

ficamente.<br />

En vista de ello, y creado el clima adecuado, se creyó oportuno el afrontar<br />

empresas mayores, teniendo como imagen otros campeonatos de cierta solera que<br />

venían celebrándose en otras localidades como Antiguo y Hernani, y así es como se<br />

decidió el poner en marcha el primer torneo abierto denominado golas Etxea».<br />

Para ello se contó con la colaboración de don Enrique Abril (q.e.p.d.), gran perso-<br />

nalidad dentro de la pelota, que traído de la mano de don Telesforo Galparsoro,<br />

era ya muy conocido de los Añorgatarras, puesto que venía colaborando desde<br />

hacía algunos años en la confección de los grandes partidos de pelota que se progra-<br />

maban por las fiestas patronales, y que constituían un sello característico dentro<br />

de las mismas. Así nació el TORNEO JOLAS ETXEA DE PELOTA A MANO,<br />

bajo la organización de la Sociedad Deportiva Jolas Etxea y la importante colabo-<br />

ración de C. Rezola.<br />

En el I Torneo, dividido en dos categorías, Primera y Segunda, la participa-<br />

ción fue numerosísima, con pelotaris de toda la provincia y de otras como Alava<br />

y Navarra. Dio comienzo el día de San José y las finales tuvieron lugar el día 13<br />

de junio, con gran afluencia de público que fue protagonista en una jornada tan<br />

importante, que supo dar prestancia y colorido a las mismos. Actuaba de juez de<br />

centro Joxe Mari Salsamendi, figura que se hizo popular por su colaboración durante<br />

varios años.<br />

Los primeros Campeones fueron los zumayarras Nolascoain - Alberdi en Pri-<br />

mera Categoría y, los también zumayanos, Cendoya - Yeregui en Segunda Categoría.<br />

A ellos les cupo el honor de encabezar la lista de campeones en el historial de<br />

nuestro torneo provincial.<br />

Durante los primeros años, el troneo finalizaba antes de Cármenes, y los pelo-<br />

taris más destacados, junto con otros que fueran de clase reconocida en los torneos,<br />

oficiales, formaban la base de los programas de nuestras fiestas. Pero más adelante,<br />

Jalas Etxea 2011b -<br />

19


20 -<br />

<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Jalas<br />

Etxea 2004<br />

dado el prestigio que iba adquiriendo el Torneo, se consideró oportuno el que las<br />

finales se integraran dentro del programa de fiestas patronales, cosa que se viene<br />

haciendo desde el año 1957, y que como se sabe viene a ser un día clave en nuestros<br />

Cármenes.<br />

Los diez primeros torneos se jugaron divididos en dos categorías, Primera y<br />

Segunda, pero el año 1964, se creyó más interesante el dar cabida a los pelotaris<br />

juveniles, y a partir de entonces se suprimió la Segunda Categoría y en su lugar<br />

se incluyó la de Juveniles, y no cabe la menor duda de que fue un acierto.<br />

En relación con este Torneo, que nació de la forma ya descrita, quisiera<br />

dedicar un recuerdo, como homenaje, porque es de justicia el hacerlo, a algunos<br />

compañeros, amigos entrañables, que tuvieron una vinculación total y absoluta con<br />

la marcha del Torneo Jolas Etxea, y que nos abandonaron para siempre; éstos fue-<br />

ron Enrique Abril, Antxon Altuna, Agustín Urdangarín y Manuel Arruti. Eskerrik<br />

beroenak egin zenuten laguntzagatik eta iGOAIN BEGO!<br />

—¿Cómo era el ambiente pelotístico en aquella época?<br />

—Como queda reflejado al contestar a la primera pregunta, el ambiente era<br />

formidable; sobre todo después de la inauguración del nuevo frontón cubierto, se<br />

observó el natural auge;. primero, por la novedad del nuevo frontón, y segundo<br />

porque permitía el dedicarse más al juego y promoción de la pelota, ya que el<br />

mal tiempo no constituía obstáculo para el ejercicio de la misma. Asimismo, al<br />

estar dotado de alumbrado, contribuía a que no hubiera limitación de horas para<br />

dicha práctica.


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Todo ello fue determinante para no estancarse en lo que habitualmente se<br />

venía haciendo y nació ese interés lógico y afán de superarse para meterse paulati-<br />

namente en organizaciones de mayor envergadura.<br />

—¿Alguna anécdota?<br />

-No cabe duda que durante estos 25 años, con el número de partidos dispu-<br />

tados, con tanto pelotari que ha pasado por nuestro frontón, no falten hechos<br />

curiosos que resaltar.<br />

- Una vez un pelotari, no recuerdo su nombre, que venía de bastante lejos,<br />

tras un viaje accidentado y bastante maltrecho, llegó como pudo utilizando varios<br />

medios de transporte y jugó el partido que tenía programado. Este detalle fue muy<br />

tenido en cuenta por los organizadores y premiado en el reparto final de aquel<br />

Torneo.<br />

- Recuerdo a una de las parejas más «shelebres» que han acudido a nuestro<br />

campeonato: la formada por Arrieta y Gárate, de Azcoitia, que lo mismo daban un<br />

brinco después de un tanto, que soltaban un grito estilo «irrintzi».<br />

- En un partido de juveniles, estando ambas parejas empatadas a 17, para 18,<br />

Arrieta, pelotari de Segura, al ir a sacar para la disputa del último tanto, hizo<br />

«piedre» (al botar la pelota, ésta le rozó la camisa).<br />

- Otro hecho curioso que me viene a la memoria: Como se sabe, la organiza-<br />

ción del Torneo J. E. instituyó una distinción especial para premiar el comporta-<br />

miento, la deportividad, etc., durante el transcurso del Campeonato, y al final del<br />

mismo se elige al pelotari que se haya hecho acreedor a la misma. Pues bien; el<br />

año 1962, la Medalla de Plata fue concedida al excelente y popular jugador Narciso<br />

Ucar. Era tal su alegría que lloraba de emoción. Estaba entusiasmado con el premio<br />

recibido, y decía que lo recordaría toda la vida, etc., etc. Entonces, en esos mo-<br />

mentos agradables que suceden a los partidos, a la hora de tomarse el txacolí en la<br />

sociedad, algunos le «pinchaban»: «Hombre, Narciso, eso merece algo más que un<br />

trago; espero tlue nos invitaras a una merienda...».i Era tan feliz hombre! Y como<br />

además de excelente pelotari y panadero es un buen especialista en coger percebes,<br />

ante los «envites» prometió que el día que hubiera una buena marea «traeré lam-<br />

pernas "para hartaros"». La invitación, como es de suponer, fue rápidamente acep-<br />

tada, pero la promesa, hecha con la mejor buena voluntad, quedó... en eso, y son<br />

innumerables las veces que se lo han recordado (y si no, preguntárselo a Chuchfn<br />

Balda, que gastó el banco donde se sentaba en espera de que llegara el ansiado y<br />

sabroso marisco).<br />

—¿Algunos pelotaris de aquella época?<br />

—Se puede decir que por nuestra cancha han desfilado la flor y nata de la<br />

pelota «amat<strong>eu</strong>r». La lista se haría interminable, pero por citar a algunos, diremos<br />

que por aquel entonces jugaban los Nolascoain, Zaporra, Arocena, Alberdi, Auz-<br />

mendi, Garayalde, Lasa, Tellería, Churruca, Alonso, Arriola, Bengoechea, Castillo,<br />

Idiáquez, Balda, Ibargaray, Bruno, Ucar, Sorazu, Salaberria, Carrera, Echeberrfa,<br />

Jolas Etxea 2004 - 21


Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

22- Jalas Etxea 2004<br />

Tapia, Carretero, Eguiguren, Iríbar, etc., etc. El hecho de ver en tina relación a<br />

gente tan importante dentro de la pelota amat<strong>eu</strong>r, dice mucho en favor de nuestro<br />

torneo, que siempre ha mantenido su rango, y un prestigio que le hacen acreedo-<br />

res a figurar dentro de los torneos provinciales más importantes.<br />

—¿Cómo era la forma de jugar en aquella época? ¿Qué material se utilizaba?<br />

—No creo que haya habido cambios sustanciales en el juego. Ahora bien, soy<br />

de la opinión de que en aquellos tiempos era mayor la afluencia, dijéramos, de<br />

las figuras del campo aficionado; el tono, la calidad media, era mejor que la actual,<br />

y ello tiene su explicación. Entonces no se pasaban al campo profesional con la<br />

facilidad que lo hacen ahora, y es que las circunstancias han cambiado. Existían<br />

menos empresas, menos frontones, y por lo tanto la demanda era menor, y muchos<br />

jugadores de categoría reconocida y que hubieran sido, sin lugar a dudas, excelentes<br />

pelotaris profesionales, no daban el salto por las causas que fuera. Quizás actual-<br />

mente tiende a ser menos «sufrido» y quieren terminar el tanto sin trabajarlo, sin<br />

prepararlo demasiado. Hay que resaltar, por otro lado, que en aquel entonces toda-<br />

vía no había hecho su aparición el «atxiki», afortunadamente. Esto es lo que yo<br />

destacaría en estas dos épocas.<br />

En cuanto al material, las pelotas, inicialmente eran de origen azcoitiano, de<br />

los conocidos fabricantes Mano I y Larrañaga (Chiquito). Luego, el amigo Abril<br />

nos fue consiguiendo de Cipri un tipo de pelotas que fabricaba para las competicio-<br />

nes oficiales de Federaciones, es decir, que aunque el pelotero era el mismo que<br />

hacía también para los profesionales, fabricaba un tipo de pelota más suave, de<br />

menos «toque», para los aficionados. Además, este aspecto del material siempre ha<br />

habido que cuidarlo mucho y tenerlo muy en cuenta, dadas las características de<br />

nuestro frontón, que además de «tirar» mucho, el techo es un tanto bajo.<br />

Con el transcurso del tiempo dejaron de hacer este tipo de pelotas, quizás<br />

también porque los pelotaris han ido exigiendo pelotas de más toque; el caso es<br />

que hoy está generalizado el empleo de pelotas del mismo tipo que las de los<br />

pelotaris profesionales. Entonces, para frontones como el nuestro, antes de ponerlas<br />

en juego hay que «desbravarlas», porque de no cuidar este aspecto, va en perjuicio<br />

del deporte y del espectáculo. (Se puede hacer constar que hoy día la pelota, a<br />

igualdad de peso es más pequeña en volumen.)<br />

-¿Qué es para ti la pelota?<br />

—Soy deportista en el más amplio sentido de la palabra, y generalizando son<br />

muchos los deportes que me gustan, pero particularizando, la pelota lo es todo<br />

para mí. Es una cosa que la llevo muy dentro y que la practico desde que era<br />

niño. Hay que tener en cuenta que a cincuenta metros de mi casa natal estaba el<br />

frontón de Taberna-berri, y allí dirigíamos nuestros pasos para jugar con aquellas<br />

pelotas de lana de fabricación «casera». Cuando comenzó la guerra civil, la primera<br />

noticia la tuve casualmente viendo un partido de pelota en el viejo frontón de<br />

Añorga. Siendo escolar, durante las vacaciones solía ir a casa de unos tíos a Tolosa.


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

y aquí, acompañado de mi tío, asistía con frecuencia a los partidos de profesionales<br />

del Beotibar. En fin, cualquier rato libre era bueno para practicar el deporte<br />

predilecto, tan <strong>eu</strong>skaldún por añadidura, y más adelante y siendo todavía muy<br />

joven me . vi metido en tareas de organización de torneos locales, para más adelante<br />

ir adquiriendo experiencia y trabajar por la pelota a otros niveles. Personas más<br />

autorizadas han dicho que lo pelota es uno de los deportes más completos, y así<br />

lo entiendo yo, y es que lo tiene todo: rapidez, agilidad, reflejos, habilidad, etc.,<br />

y es por esto que nos va tan bien a los vascos, a sus condiciones, y si bien no<br />

seamos los «inventores» de la pelota, lo que no cabe ninguna duda es que a los<br />

vascos hay que atribuirles la forma de jugar y su perfeccionamiento, y el haberla<br />

situado en las cotas más altas del deporte.<br />

— ¿Tus experiencias del Torneo Jolas Etzea?<br />

—Como he dicho antes, mi labor en tareas organizativas empezó siendo muy<br />

joven, siendo practicante al mismo tiempo. Esto fue un principio de rodadura, de<br />

aprendizaje, para luego, poco a poco, con ilusión y con afán, tratar de superar<br />

errores y adquirir un grado de madurez. No cabe duda que para ello el inicio del<br />

Torneo J. E. fue un excelente trampolín, y si bien al comienzo necesitaba de mucha<br />

ayuda, con el tiempo empiezas a bandearte, y aunque siempre se trabaja en equipo,<br />

alguien tiene que ser el responsable; a mí me ha tocado el serlo, pero llega un<br />

momento en el que lo haces con la mayor naturalidad.<br />

Todo ello trae consigo también el relacionarte con gente de la pelota, pelota-<br />

ris, federativos, periodistas, amigos, haces amistades, cambias impresiones; en fin,<br />

aparte de lo deportivo entras en el terreno de lo social, yo estoy satisfecho de<br />

las experiencias y de lo mucho que me ha servido para completar, en lo que cabe,<br />

los conocimientos sobre la pelota a través del Jolas Etxea.<br />

— ¿Cómo ves el momento actual de la pelota en Añorga?<br />

—Opino que cada vez se trabaja mejor, comenzando la tarea desde los niños<br />

de corta edad, tratando de inculcarles la importancia de una disciplina, un orden,<br />

una perseverancia, tan importante en el deporte de la pelota como en otros.<br />

Bien es verdad que hasta ahora en la pelota, como en otro orden de cosas,<br />

la labor a realizar entre la juventud se veía un tanto coartada por los cauces en<br />

que se ha obligado a transcurrir el deporte en una época tan prolongada y de<br />

todos conocida, en la cual, sobre todo en la edad escolar, infantil y juvenil, tenía<br />

que depender de un organismo, no grato para la mayoría, y del cual apenas nadie<br />

quería depender. Y realmente, si algo se hizo fue un poco «a escondidas» y sal-<br />

tándose la disposición existente. No obstante en Añorga, a la chita callando siem-<br />

pre se ha hecho una buena labor, y para corroborar esto que digo ahí están los<br />

éxitos logrados en los últimos años en los torneos celebrados en Guipúzcoa a<br />

diferentes niveles y las distinciones de que ha sido objeto. Se puede afirmar que<br />

hoy día Añorga es de las localidades en Guipúzcoa en que tnás se trabaja por la<br />

pelota, y no es una afirmación gratuita y está reconocida por todo el elemento<br />

pelotazale.<br />

Jolas Etxea 2004 - 23


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

24 - Jalas Etxea 7004<br />

—¿Cómo ves el futuro de la pelota en Aisorga?<br />

—Soy optimista. Si se sigue trabajando como ahora, no cabe esperar otra cosa<br />

que un futuro esperanzador. Eso sí, hay que perseverar y continuar en la brecha;<br />

que no suceda que si por cualquier circunstancia se quiebra la racha de éxitos,<br />

cunda el desánimo y por ello se afloje el ritmo. Creo que se está en una buena<br />

línea, factible de mejorar, y no me queda sino animar a los responsables que<br />

traten de mantener esa línea y que, como siempre, estoy dispuesto a aportar mi<br />

granito de arena.<br />

Brecha abierta hacia el futuro.


t<br />

<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

PELOTA ELKARTEA<br />

Bertso batzuek jartzera nua<br />

borondaterik onenez,<br />

gure lurrean jokatzen degun<br />

joko zarrenen omenez.<br />

Pelota eta bertsolaritza<br />

errien muiña diranez,<br />

gaur oso pozik ikusten ditut<br />

elkarri esku emanez.<br />

2<br />

Bertsolarien sariketa au<br />

jarri digute udaran,<br />

lanez gaiñezka gabiltza eta<br />

ezin idatzi patxaran.<br />

Baiña pelota nota neronen<br />

oso gustoko lana dan,<br />

ale batzuek jarriko ditut<br />

naiz saririk ez eraman.<br />

3<br />

Berrogei ta amar urte juxtuak<br />

elkartasun bat sortu zan,<br />

bide berriak urratuz gure<br />

pelotak jarraitu zezan.<br />

Ordutik onuntz zer gertatu dan<br />

bertsotan nai nuke esan,<br />

len ere zerbait egiten zala<br />

jendeak ikasi dezan.<br />

4<br />

Lopetegi jaun agurgarria<br />

ta Peña dauzkat goguan,<br />

zorionean jarri ziranak<br />

elkartearen bunian;<br />

pelotariak ez ibiltzeko<br />

ardi galduen moduan<br />

era ortako erabaki bat<br />

artu bearra zeguan.<br />

5<br />

Elkarte orri esker indartsu<br />

dago pelota jokua,<br />

kostata baiño ari da artzen<br />

merezi duan lekua;<br />

bere garaian egin zitzaion<br />

bearrezko zan txertua,<br />

gaur eten gabe ematen digu<br />

mundu guzian frutua.<br />

6<br />

Bat igotzeko ez det lurrera<br />

botako beste jokorik,<br />

kristau jatorrak ez du egiten<br />

beiñere orrelakorik;<br />

baiña egia aitortzeko guk<br />

ez degu bear lotsarik:<br />

kirol bezela ez dako iñun<br />

pelota bezelakorik.<br />

7<br />

lndartsu dator <strong>eu</strong>skaldun batzuk<br />

erein zuten azia,<br />

berenganatu ditu pelotak<br />

Amerika ta Asia;<br />

kirol onena gurea dala<br />

konturatutzen asia,<br />

zorionean, ez ote dago<br />

oraintxe mundu guzia?<br />

8<br />

Gure joko au indartzen danok<br />

egin bear alegiña,<br />

bera dalako kristau askoren<br />

poza eta atsegiña;<br />

San Luis ere, libre zanean,<br />

amaika salo egiña,<br />

joko au balda izkuntzan gasa<br />

iñun sortu dan garbiña.<br />

i, . , ?FIN, -<br />

25


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

9<br />

Egun batean galdetu zien<br />

gure santu gazteari,<br />

une artantxe ia bildurrik<br />

al zion eriotzari;<br />

erantzun zien: *Amar minutu<br />

gelditzen bazaizkit neri,<br />

oraintxe arte bezela nai det<br />

pelotan jokatzen segia.<br />

10<br />

26 - Jalas Etxea 2004<br />

Zerbait aparta berakin badu<br />

gure pelota jokuak,<br />

bestela nola ainbat lagundu<br />

berari gure Jainkuak?<br />

Emen lurrean ortan jostatzen<br />

baldin baziran santuak,<br />

gure jolasa nolakoa dan<br />

ortik atera kontuak.<br />

4.444444<br />

r<br />

^IÚ ^<br />

^<br />

,<br />

11<br />

Gaur deportista asko dauzkagu<br />

jator da egiazkuak,<br />

bapo goraltzen ari diranak<br />

gure eztai urrezkuak.<br />

Punta. remonte eta nola ez<br />

pala eta eskuzkuak,<br />

danen txapela ekarria du<br />

aurten gure Gipuzkuak.<br />

12<br />

Beste amabi bertso jartzeko<br />

nago asmoa artuta,<br />

kezka aundi bat daukatelako<br />

nere barruan sartuta.<br />

Ta gauza onek nere biotza<br />

dauka erditik lertuta:<br />

pelota ere ez ote dagon<br />

negozio biurtuta.<br />

.%iV.<br />

r/yi n<br />

Manuel Matxain. Aiete, Donostr<br />

ZERUKO ARGIA, 1975 VIII -3


JOSE MANUEL IRIBARREKIN<br />

ELKAR-HIZKETA<br />

—Noiz sartu zinen pelotako giroan?<br />

<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

**tests ^<br />

ivii<br />

J. M. .I. - Gane gaztetatik izan dut pelotarako afizioa eta, nahiz eta ez egon<br />

Jolas-Etxean edo txapelketa horren Batzordean, beti bizi izan dut giro hori, bcrtan<br />

egon banintz bezala. Evaristo izan mien lehenengo gidaria eta honen inguruan<br />

ibili nintzen ahal nuen guztia laguntzen. Gem Jose Mari Salsamendiren inguruan<br />

ibili nintzen. Orain dcla 10 urte Ezekiel Illarramendi zuzendari zela, Anorgako<br />

C. D. an sartu nintzen pelotako kargua hartuz, eta ordutik nabil sartuta pelotako<br />

giroán.<br />

—Konta ezazu nolako giroa zegoen pelota inguruan garaŕ hartan.<br />

J. M.1. Hasera Jolas-Etxea Txapelketa hau Gipuzkoako eta Euskal Herriko<br />

txapelketarik garrantzitsuena zela esango nuke nik. Garai hartan, oraingo tankeran<br />

(aurten 60 bikote izan ditu) partaide asko zituen. Pelotariak, Euskal Herri guztitil:<br />

etortzen ziren, txapelketa hau garai hartako garrantzitsuena, bakarra esango nuke<br />

nik, zenez gero giroa paregabekoa zen.<br />

Geroztik, bai pelotariak eta bai txapelketak, ugalduz joan dira, Jainkoari<br />

eskerrak pelotaren onerako, beraz, ez da hain erraza, garai hartako txapelketak<br />

bezain onak izatea oraingoak.<br />

--Zer experientz ŕ daukazu Jolas-Etxea Txapelketaz?<br />

J. M.1. - Pelotari bezala, jokatzeko habilidade piskat genuenez gero parte<br />

hartu genuen Jolas-Etxea Txapelketan Ez nintzen sekula iritsi txapeldun ateratzea<br />

Jotas Etxea 2004 - 27


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

28 - Jolas Etxea 2004<br />

lehenengo kategorian, baina, 2. mailan txapeldun atera nintzen bi edo hiru aldiz.<br />

Batetan Idiakezekin, bestean Salaberriarekin Txapelketa hau beti ondo antolatuta<br />

izan dela uste dut eta oso experientzi onak ditut.<br />

—Nola ikusten duzu gaurko giroa eta etorkizuna?<br />

J. M. I. - Haseran, lehenengo urteetan kalitate handikoa zenez gero oso giro<br />

ona zegoen. Une batzutan beheraldi bat izan zuen eta orain berriro, a ni eta<br />

Ramon tartean gaudelako, gure ustez goraldi du haserako maila horretara ingura-<br />

tzen an da.<br />

Momentu honetan Gipuzkoan oso ondo ikusia dago txapelketa. Garai hartan<br />

Añorgak oso pelotari onak eman zituen: Unanue, J. M. Idiakez, Fagoaga, Salabe-<br />

rria anaiak, Castillo, Iñaki Yurramendi, Pello Zapirain, ni eta beste asko bezala;<br />

orain gustatuko litzaidake, gaur ditugun gazte hauetatik, denak ez badira ere,<br />

batzuk guttienez maila honetara iristea. Horretarako eta gehiagotarako gai dira- eta.<br />

—Konta ezazu, gogoratzen bazara, anekdotaren bat.<br />

J. M. I. Gogoratzen naiz, garai hartan, zer garrantzi zuen Txapelketa honek.<br />

Behin batean Arabatik etorri zitzaizkigun bi mutil, Mingo anaiak, afizioa berez<br />

zutenak. Jokatu zuten, ez naiz gogoratzen galdu edo irabazi egin zuten, bakarrik<br />

gogoratzen naiz, geroztik askotan etorri zirela. Partidoa jokatu ondoren, tabernara<br />

etorri eta bazkaltzerik zegoen galdetu zuten, baietz noski, esan genien eta orduan<br />

beren poltsetatik beren bazkaria atera zuten, bokadilloak, eta hantxe jarri ziren<br />

bazkaltzen. Gu zeharo harrituta geratu ginen. Arabati honeraino trenez etorri eta<br />

beren bazkaria patrikan hortuta. Oresaidazue, zer zen orduan afizioa eta zer den<br />

gaur.<br />

Beste anekdota bat ere konta nahi nuke. Morgan oso ondo portatzen ziren<br />

pelotariekin eta bazkariak ematen hasi ziren. Gauza hain ondo zihoalarik, beste<br />

jende bat hontaz aprobetxatzen hasi zen. Horrela, jai askotan pelotáriak zirela esa-<br />

ten etorri, frontoira joan, pelotan bi jokatzeko habilidaderik ez, bapo bazkaldu<br />

Jolas-Etxean, purua piztu etnhau dek eguna, hau», gero Atotxara joan eta eguna<br />

ondo bukatzen zuten. Orduan ni izan nintzen hau moztu nuena. Hemen ikusten<br />

da zer diferentzi zegoen haseran etortzen ziren, bi anaia haiek bezala, eta geroztik<br />

etorritako zenbait jenderekin.<br />

—Zure ustez zer egin beharko genuke pelota maila jasotzeko?<br />

J. MA. - Nik garbi esango dizuet, nere eritziz gaurr egun Euskal Herrian<br />

kirol bezala, pelota futbolak jaten du. Nik ez dut esaten futbola kendu behar denik,<br />

baina pelotak aurrera segi nahi badu, futbolaren antzera, bere arduradunak eduki<br />

bchar lituzke, entrenamenduak programatzeko, materials ekartzeko, frontoia zain-<br />

tzeko e. a. Alderdi honetatik futbolak organizazio hobea eta seriedade gehiago dau-<br />

ka pelotak baino.<br />

Pelotan ez du inork lanik egin nahi. Jendeak uste du pelotariak ondo beltzak<br />

bezala sortzen direla, baina hau ez da posible lanik egin gabe.<br />

Pelota alxa nahi badugu lehen esan dudan horretara iritsi behar dugu .


Entrevista con<br />

Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

Ramón Usandizaga<br />

—¿Primeros contactos con la pelota?<br />

—El centro de expansión más utilizado por el 95 por 100 de los Añorgatarras<br />

ha sido y sigue siendo el frontón. Es curioso observar, que en Añorga todos sabe<br />

mos jugar a la pelota, algo insólito en el contorno guipuzcoano (salvo algún otro<br />

pueblo). ¿Cuándo empecé? Desde que aprendí a andar y me dejaron solo.<br />

—¿Cuándo y por qué entraste en la Directiva?<br />

—Siendo José Manuel Iríbar Delegado de Pelota y artífice del renacer de los<br />

pelotaris manistas con que contamos en la actualidad (especialidad que había desa-<br />

parecido en Añorga, ya que si bien contábamos últimamente con grandes palistas.<br />

no existían, salvo individualidades, pelotaris manistas; hoy, por el contrario, pode-<br />

mos señalar que contamos con el plantel de alevines e infantiles más completo de<br />

Guipúzcoa), me requirió para que colaborase con él, con sus ideas y proyectos. Es<br />

el año 1975 cuando decide en principio dejar el cargo de directivo, tras nueve años<br />

de actividad ininterrumpida, para dar paso a «nueva savia», sugiriéndome que yo<br />

debería ser el nuevo directivo, garantizándome su apoyo total. (No hubo mucho<br />

que pensar, máxime al ser elegido presidente.)<br />

—¿Futuro de la pelota en Añorga?<br />

—La zanja está abierta; ahora hace falta andar el camino. La trayectoria es<br />

brillante (cito como botón de muestra la ostentación de Club más distinguido du-<br />

rante la temporada 1977, y segundo club durante 1978); el futuro dependerá de<br />

la continuidad en su existencia del «grupo de trabajo» hoy existente. Contamos con<br />

socios como José Antonio Aguirretxe y Javier Del Campo que están a disposición<br />

del Club para todos los desplazamientos que se les requiera; técnicos como los her-<br />

manos Ayestarán e Iríbar; directivos colaboradores como Jesús M a Del Campo y<br />

Oscar Azcárate, y, por primera vez, con socios que viven de cerca el caminar de<br />

nuestra pelota, como Shanti, Matías Lucas... ¡ESE ES EL CAMINO! ¡ES NUES-<br />

TRO DEPORTE! ¡ES NUESTRA CULTURA!<br />

—¿Qué buscas con tu dedicación?<br />

—Aparte de los éxitos deportivos, el móvil más importante es el deseo-nece-<br />

sidad de que las horas de ocio sean consideradas como elemento cultural de suma<br />

importancia. Me explico: Estamos inmersos en un sistema de sociedad autoritario.<br />

Las horas que el niño-joven dedica al estudio, familia, son «obligadas», no pudiendo<br />

comprender hasta cierta edad la necesidad o no de las mismas, encontrándose de<br />

ese modo distante para con los demás. El momento que este niño-joven pueda sen-<br />

tirse a sí mismo son aquellos en que se encuentre solo o con los suyos, sin tener<br />

que ajustarse a una normativa Es por lo tanto este momento el más influyente<br />

para su personalidad. Es el momento de hacer lo que le place. Estemos en estos<br />

momentos cerca de ellos, pero con ellos, no por encima de ellos como en el resto<br />

de sus actividades. Eso es lo que busco desde este deporte tan nuestro, la Pelota<br />

Vasca.<br />

Jalas Etxea 2004 - 29


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

30 - Jalas Etna 2E104<br />

José Luis<br />

Unanuerekin<br />

elkar-hizketa<br />

—Noiztik sentitu zenuen pelotarako zaletasuna? eta Non hasi zinen jokatzen?<br />

J. L. U. - Txikitatik hasi nintzen. 10 - 11 urtetarako jokatzen nuen Añorga Txi<br />

kiko eskolako frontoian «la bonba» deritzen genion. Afizio handia zegoen garai<br />

hartan.<br />

—Nortxuk ikusi zenituen pelota jokatzen? Norengandik ikasi zenuen?<br />

J. L. U. - Txikitatik pelotari profesionalak ikustera joaten nintzen eta Ata-<br />

no VII, Onaindia, Gallastegi, Mano III ikusi izan ditut beren urn emankorrene-<br />

tan. Mano III eta Gallastegiren arteko finala ere ikusi nuen.<br />

-Zuretzat zein zen onena garai hartan?<br />

J. L. U. - Atano VII.<br />

-Zergatik?<br />

J. L. U. - Sasoi ona z<strong>eu</strong>kalako eta bere ezker eskubiko boleengatik.<br />

—Noiz hartu zenuen parte lehenengo aldiz txapelketa batetan?<br />

J. L. U. - Mendizorrotz txapelketan eta komarkalean 1953an parte hartu nuen.<br />

Garai hartan Antton Altunarekin jokatzen nuen, aurrelari izanik.<br />

-Noiz aldatu zenuen tokiz?<br />

—J. L. U. - Jose M Idiakezekin «La Voz de España» txapelketan, 1950ean<br />

aurrean jokatzen nuen, gerortik ere Mendizorrotz eta komarkal txapelketetan e re<br />

berdin jarraitu nuen, eta Jolas Etxea 1. Txapelketa hasi zenean aldatu nuen tokiz .<br />

Gerortik, eta beranduago profesionalki, atzean jokatu izan dut.


<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

—Zenbat urtetan parte hartu duzu jolas Etxea txapelketan?<br />

—J. L. U. - Haseratik parte hartu izan dut Txapelketa hontan. Irabaziak bi<br />

ditut, bata 1958an Fagoagarekin, Castillo-Idiakezen aurka, eta hurrengo urtean,<br />

1959an Baldarekin, 22 - 7, Castillo - Idiakezi. 1960an, profesional egin nintzen. Be-<br />

raz dentara, 6 urtetan parte hartu dut txapelketa hontan.<br />

—Nortzurekin jokatu duzu pelotan?<br />

J. L. U. - 15 - 16 urterekin, Antton Altunarekin, geroago Jose Mari Idakeze-<br />

kin, Castillorekin jokatu izan dut Hilario Azkarateren ordez Antiguako Txapelke-<br />

tan. Txapelketa hau irabazi egin genuen gainera. Gem Fagoaga, Balda, Gipuzkoako<br />

Txapelketa Egigurenekin eta Espainiako txapelketak Iribarrekin.<br />

—Konta ezazu piska bat /inaletako giroa.<br />

J. L. U. - Jendetza handia etortzen zen finalak ikustera. 1958an jokatutako<br />

finaletaz zera gogoratzen naiz, 21 - 10 irabazten joan ginela eta 21era elkartu ginen,<br />

22 - 21 irabazten bukatzeko Castillo - Idiakezi.<br />

—Konta ezazu anekdotaren bat.<br />

J. L. U. - 1959an, 50 partidu jokatu nituen batere galdu gabe. Parte hartu<br />

nituen txapelketa guztiak irabazi nituen, eta semifinaletan, Espainiako Federakun-<br />

tzako lehendakariak joku zikin bat egin zigun. Hobeak ginelako, pelotak aldatu<br />

egin zizkiguten. Bizkaitarrak genituen gure aurka eta 15 egun aurretik, 5 tantotan<br />

utzi genituen eta pelota haiekin 8 edo 10 tantotan utzi gintuzten semifinaletan.<br />

—Beste zerbait esan nahi al duzu?<br />

J. L. U. - Ikusteko noraino insten zen pelotarako zaletasuna zera esango dizut.<br />

Astero astero Usurbildik etortzen zitzaidan laguna bizikletaz, Ian egin ondoren en-<br />

trenatzera bi edo hiru ordutan neroni ere gauez Ian egin ondoren entrenatzera ¡oa-<br />

ten nintzen. Gogoratzen naiz ere 20 une bete nituenean, urtebetetze hau ospatzeko<br />

bi edo him ordu jokatu mien pelotan Retegi Nafarrarekin. Hamaiketako txiki bat<br />

egin soziedadean eta him edo lau txakolin botila San ondoren hero-bero eginda<br />

beste bi edo hiru ordu jokatzera joan ginen.<br />

—Eta Bukatzeko nola ikusten duzu gaur egun pelota Añorgan?<br />

J. L. U. - Morgan pelotariak ateratzeko bide onena zegok Ez dago lehengo<br />

afiziorik. Frontoiak hutsak ikusten ditugu. lhneak pelotahidean hezi egin behar<br />

ditugu. J. M. lribarrek arlo hortan egiten duen lana handia da gaur egun. Garai<br />

hatetan frontoia hustu zai egoten ginen, orain berriz, maiz sainar ikusten ditugu<br />

hutsak.<br />

Jalas Etxea 2004 -<br />

31


32<br />

<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

1<br />

PELOTA, EUSKAL JOKOA<br />

Guk, <strong>eu</strong>skaldunok, ondasun ask'<br />

ba-degu joko aldetik,<br />

mota askotan nabarmenduaz,<br />

batzutan oso aurretik.<br />

Bat aukeratu bear banuke<br />

ditugunaren artetik,<br />

zalantzarikan gabe pelota<br />

beste gurtien gaiñetik.<br />

2<br />

Beraz, pelota gure jokotan<br />

nere iritziz lenengo,<br />

noiztikakoa danaren berri<br />

nik ez dizutet emango.<br />

Bahia gurea ez danik on<br />

iñork ez dizu esango,<br />

garbiago ta <strong>eu</strong>skaldunago<br />

ez da besterik izango.<br />

3<br />

Artzeko gauza gaiñanetikan<br />

eskuan pelotarekin,<br />

lenen jolasak egin genitun<br />

alako zerbaiterekin.<br />

Artu ta utzi, edo boteaz,<br />

zoriontsu berarekin,<br />

berdin gertatzen dala uste det<br />

gaur eguneko aurrekin.<br />

4<br />

Geroxeago, etxe-jirako<br />

orma zar da ezberdiñak,<br />

pelotaleku gisara zenbait<br />

arrastotxoak egiñak.<br />

Antxe pelotan doaiez kanpo<br />

danok egin alegiñak,<br />

ala asiak izandu dira<br />

gure txapeldun aundiñak.<br />

5<br />

Doai batzuek ernan zizkigun<br />

Alguztidunak danori,<br />

bere garaian, bere n<strong>eu</strong>rrla,<br />

esnatzeko bakoitzari.<br />

Baldin alkartzen ba'zalo griña<br />

berezko dan doaiari,<br />

bi gauza auek dituan ura<br />

izango da pelotari.<br />

6<br />

Bere gogozko jokoa dunak<br />

ba-daki artzen benetan,<br />

eta artara joko du arek<br />

era dun une danetan,<br />

tokirik iñun aurkitzen ba'du<br />

ingurutako plazetan,<br />

edo erriko kontsejupe ta<br />

elizako arkupetan.<br />

7<br />

Zuriz jantzita agertu arte,<br />

naiz lendik ala izanik,<br />

etzaio iñoiz eman izandu<br />

pelotarien izenik.<br />

Euskalerrian ez da erririk,<br />

ez aundi ta txikienik,<br />

mailla ortara iritxi ez dan<br />

semeren bat ez duenik.<br />

8<br />

Zer ikuskizun zoragarria<br />

pelotaleku batean,<br />

pelotariak zuriz jantzita<br />

aurrez-aurre ikustean!<br />

Ezker-eskubi, pelota joaz<br />

aidean edo botean,<br />

tantoak bixtan apuntatuaz<br />

norbaitek utsegitean.<br />

9<br />

Bakarka izan edo biñaka,<br />

jazkera berdiñekoak,<br />

berezitzeko, ezaugarritzat<br />

or dauzkate gerrikoak.<br />

Urdiña batzuk, besteak gorri<br />

oso margo bizikoak,<br />

nor noren aurka dan jakiteko<br />

ikusteko modukoak.


10<br />

Pelota-joko onek ba-ditu<br />

era bat baiño geiago<br />

nai bada eskuz, pala edo zestoz,<br />

remontea ere ba-dago.<br />

Norberak on aukeratzen du<br />

auetan zer dun naiago,<br />

neretzat eskuz jokatzen dana<br />

bezelakorik ez dago.<br />

11<br />

Era guztiak atsegin zaizkit,<br />

bailie nago kezkatuta,<br />

gazte jendea ikusten baitet<br />

pala eskutan artuta.<br />

Erremintetan eskua bera<br />

1 Rw`^ríjU1rF ,+^f,!<br />

Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

lenengo dala aztuta,<br />

oiek gero zer egingo dute<br />

orain orrela oituta?<br />

12<br />

Txapeldun danak aitatutzea<br />

izango nuke luzegi,<br />

nere txikitan Atano zan da,<br />

gero berriz Gallastegi.<br />

Geroztik asko izandu dira,<br />

bakarren bat errezegi,<br />

orain dagona naparra da-ta,<br />

izenez da Erretegl.<br />

Jose Aierbe. Loiola, Donosti<br />

GOIZ-ARGI, 1975 - VIII - 20<br />

- - --D<br />

Jotas Etxea 2004 - 33


Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

34 - Jalas Etxea 2004<br />

IDIAKEZEKIN ELKAR-HIZKETA<br />

—Noiz hasi zinen pelotan jokatzen eta zer frontoitan? Konta ezazu zure<br />

lehenengo finala?<br />

J. M. I. - Txikitatik hasi nintzen pelotan jokatzen eta Añorgako frontoi zaha-<br />

rrean Hamaika une nituela eta Manueltxo Azkarate lagun bezala nuela, bertako<br />

txapelketa batetako finalera iritsi ginen. Kontrarioak Jose Luis Rezola eta Domingo<br />

Uribe ziren. Final hura galdu egin genuen 5 tantorengatik, 16 - 11. Nik aurrean<br />

jokatzen nuen eta 2 edo 3 aldiz ikutu nuen pilota. Mañueltxok oso ongi jokatzen<br />

zuen baina Rezolak indar gehiago z<strong>eu</strong>kan, eta indarrez irabazi ziguten. Gogoratzen<br />

naiz garaí hartan 5.kuadrotik atzera orma bota egin zutela eta oholak jarri zituzten.<br />

—Nor ikusten zenuen zure garaian pelota jokatzen eta norengandik ikasi ze<br />

nuen?<br />

J. M. I. - Frontoi zaharrean Venantxio Azkarate, Jose Agirre, Tomas Marañon.<br />

Julian Rezola, Silvestre Igoa, ikusten nituen eta palaz Igoa anaiak, Altunatarrak<br />

eta beste batzuk. Denbora asko pasa nuen frontoian eta asko ikusiz ere asko ikasten<br />

da, baina, batez ere asko ibili nintzelako frontoian.<br />

—Nor izan duzu lagun bezala?<br />

J. M. I. - Askorekin ibili izan naiz pelotan, Castillorekin une askotan ibili<br />

naiz Arrastio, Solana, Rodriguez, Sarasua (Legazpikoa), Balda, Retegi I, Tapia II...<br />

eta Jolas Etxea txapelketan Fagoaga, Castillo, Rodriguez (baste Rodriguez bat),<br />

Arrastio, Solana eta Iribarrekin.<br />

— Zergatik ez zinen prof esionala egin?<br />

J. M. I. - Nik uste dut, batez ere zartada asko ez nuelako. Beste kuadro bat<br />

edo kuadro t'erdi gehiago atzeratu izan banu agian izan nintzatekeen profesionala.<br />

Nik uste dut batez ere zartada faltagatik.<br />

— Konta ezazu piskat Join Etxea txapelketetako finaletan dituzun experien-<br />

tziak. Lehenengo mailan sei finaletatik hirulan txapeldun atera zinen eta bigarren<br />

mailan batetan atera zinen txapeldun.<br />

J. M. I. - Lehenengo mailan irabazitako 3 txapelketetatik oso oroimen onak<br />

ditut. Besteetatik ere ez dut oroimen txarrik. Batek ondo jokatzen duenean eta<br />

galtzen badu kontrarioak hobeak direlako, pózik geratzen da, baina irabazteko posi-<br />

bilitaterik baduzu eta gaizki jokatzeagatik galtzea, hori beste gauza bat da.<br />

—Anekdotaren bat gogoratzen al duzu?<br />

J. M. I. - Gogoratzen nab Arrasaten Castillorekin Gipuzkoako Txapelketako<br />

partido batetan, frontoia Añorgakoa baino txikiagoa zela eta oso errez insten zen<br />

errebotera, 21 - 18 ari ginen galtzen, atzelariak jo egin zuen eta erreboteraino joan<br />

zen. Ni jotzera ninhoala, aurrelaria, Bengva, saltoka hasi zen irabazi zutelakoan eta<br />

ez dakit nola eman nion eta tanto egin genuen ete 22 - 21 irabazi genuen.<br />

Baits gogoratzen naiz Gipuzkoako Txapelketako semifinal batetan Urretxuan,<br />

Tapiatarren aurka, 21-10 ari ginen galtzen eta jendea bazihoan partidoa bukatu


1<br />

<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

zegoelakoan eta irabazi egin genuen. Baita gorotatzen naiz Castillok, partido har-<br />

tan 12. tantoan «dejada» bat egin zuela ezkerrarekin, txapa justu-justu libratuz.<br />

Beste batzutan, berriz, irabazitzat etnaten genituen partidoak unte gabean galdu.<br />

Nere ustez, bed pentsatu behar da kontrario gurtiak zailak direla.<br />

—Zerbait gehiago esan nahi al duzu?<br />

J. M. I. - Nere eritziz, pelotari bat, deportista bat, apala izatea gustatzen<br />

zait, nahiz eta gizon ospetsu bat izan, apala izan behar du Bestalde, oso itsusia<br />

etnaten du pelotariak frontoi barruan errietan bastea. Bata, saiatzen bada eta gaizki<br />

ateratzen bazaio nahiko pena izango du eta gainetik laguna errietan hasten bazaio<br />

lur jota geratuko da. Peiotak duen beste gauza on bat zera da, zenbat lagun egiten<br />

diren frontoictan, frontoi barruan denok borrokan eta hortik kanpora denok lagun.<br />

Jalas Etxea 2004 - 35


Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

36 - Jalas fina 2004<br />

Kastillorekin elkar-hizketa<br />

—Noiz sartu zinen pelotako giroan?<br />

C. - Hamar une nituela hasi nintzen gazteen txapelketan. Gero Frantzian<br />

partizipatu nuen Komarkal Internazional txapelketan Eta handik Bidasoako txa-<br />

pelketan eta 18 urterekin «La Voz de España»ko 1. txapelketan, Zezilio Fagoaga<br />

eta ni atzetik. Lesakan txapeldun aterata, Errenderira etorri ginen, hor ere txapel-<br />

dun atereaz. Gem Grosera etorri ginen, Ogeta-Zerain eta Garzia-Ariñorekin, honetan<br />

Garrayalde-Telleriak irabazi zuten. Hemezortzi urterekin Gipuzkoara etorri<br />

ginen.<br />

—Nortzuk ikusi dituzu pelotan jokatzen eta norengandik ikasi zenuen pelotan?<br />

C. - Nik nere osaba n<strong>eu</strong>kan pelotaria, Antonio. Castillo esaten zioten. Mon-<br />

dragonesen garaian Frantzira pasatzen zen pelotan aritzera. Gure osabak Mondra-<br />

gonesekin frantsesei irabazten zien. Beste osaba bat ere banuen Castillo esaten<br />

ziotena, Antonio Oyarzabal.<br />

— Zuretzat nor zen onena garaŕ hartan?<br />

C. - Nik profesionalak ez nituen ikusten garai hartan. Txikito de Iraetarekin<br />

joaten ginen beste aldera.<br />

— Noiz etorri zinen Añorgara?<br />

C. - 1957an etorri nintzen.<br />

—Zcnbat midan ibili zara Jotas Etxea Txapelketan?<br />

C. I957an Antiguako txapelketa jokatu eta ordutik hasi nintzen pelotan jo-<br />

katzcn Añorgan, Jose Mari Idiakezekin.<br />

—Zenbat Jinaletara irŕtsi zara?<br />

C. - Bederatzi finaletan hartu dut parte. 58an eta 59an subkanpeon geratuz.<br />

60an eta ólan eta 64an txapeldun, hauk denak Idiakezekin. 67an Txapeldun Ben-<br />

goarekin. 68an subkanpeon Argoterekin. 74an, 75an subkanpeon Ibargaraiekin.<br />

Beraz, denetara 9 finaletara, 4 irabazi eta 5 galdu.<br />

—Konta ezazu Txapelketa hauen gima.<br />

C. - Txapelketa haueten oso pelotari onak etortzen ziren. Txapelketa honek<br />

jende asko ekartzen zuek. Gipuzkoako afizionaturik onenak etortzen ziren parte<br />

hartzera.<br />

—Garai hartan haseran kategori gehiago izan zen, ez al da hala?


C. - Bai ,<br />

cita <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />

orduan pelotariak askoz ere hobeak ziren. Gehiago jdkatzen zuten.<br />

Orain L8 urterekin profesionaletara pasatzen dita. Eta horregatik 46 urtetako pelotarick,<br />

nik bezala, oraindik irauten dute.<br />

—Zer sentitzen zara. Lesakarra ala Añorgatarra?<br />

C. - Ni, biak.<br />

—Zaletasun gehiago ikusten al zenuen lehen orain baino?<br />

C. - Bai.<br />

—Zer iruditzen zaizu egin behar genukeela, pelota maila jasotzeko?<br />

C. - Lan zaila da hori. Oraingo afizionatuek ez dute sufritu nahi gaztetatik<br />

piskat «jotzen» badute laister pasatzen dira profesionaletara, pelotari ateratzeko<br />

frontoian ibili eta sufritu egin bear da.<br />

—Umeekin zer bide uste duzu jarraitu behar genukeela?<br />

C. Umeek ez dute afiziorik. Nere semeengandik hasita. Aita pelotan aritzera<br />

joaten bada, txikiak ere bai. Zaharra sakrifikatzen ez bada, gazteak ez dira joaten.<br />

Untcak zirikatu egin behar ditugu pelotan aritzeko, Jose Manuel Iribarrek egiten<br />

duen bezala.<br />

—Konlatuko al diguzu anekdotaren bat?<br />

C. Ez dut anekdota zelebrerik. Oso historiak garbi eraman dut. Puntu beltz<br />

zatnar bat bakarrik daukat.<br />

Nere laguna, Sebas Etxezareta ezkondu zenean, Groseko finala n<strong>eu</strong>kan. Parti-<br />

doa iganderako zegoen programatuta eta ezkontza, berriz larunbaterako. Nerekin<br />

kontatu gabe larunbatera pasa zuten. Jakin nuenean Federazioarekin konsultatu<br />

nuen eta ezkontza uzteko esan zidaten, baina ez nien kasorik egin eta puru batekin<br />

eta ikurrin gisan hiru klabelin eramanez agertu nintzen frontoian. Lagunak nerekin<br />

b:ucra tzanpan botilarekin azaldu ziren. Airetik sartu eta txapa jotzen nuen, orduan<br />

lagunek mozkorra nengoela esaten zidaten eta «beste txapara» bota behar miela. Ni<br />

kondiziotan nengoen. Ezkiagak, aldizkaria, Castillo ez zegoela kondiziotan esan<br />

zucm. Fcdcrazioak zigortzekotan egon ziren baina nere historiala garbia zela ikusiaz<br />

ez zidaten ezer egin. Final han galdu egin nuen Idiakezekin, Trantxe-Etxebesteren<br />

aurka. Gogoratzen naiz baita ere zer hegirada zorrotzak botatzen zizkidaten «grisek»<br />

puma errez frontoian agertu nintzenean.<br />

i<br />

Jalas Etxea 2004 - 37


Oroítzapen Batzuk<br />

Añorga Kultur eta Kirol Elkarteak 75. urt<strong>eu</strong>rrena egin zuenean argitalpen berezi bat kaleratu<br />

zuen hainbeste urtetako bere historiaren datuak ematen. Beste hainbaten artean, Jalas Etxea<br />

Txapelketa gaitzat zuten artikulu batzuk argitaratu ziren. Balm handikoak direlakoan, z<strong>eu</strong>den-<br />

z<strong>eu</strong>denean berrargitaratuk° ditugu hemen.<br />

ENTREVISTA A PELOTARIS<br />

DESTACADOS DE ]OLAS ETXEA<br />

38 - '<br />

I día 24 del pasado mes de mayo, nos<br />

r<strong>eu</strong>nimos en Jolas-Etxea convocados<br />

por el Añorga Kultur Kirol Elkartea,<br />

pelotaris que de una u otra forma<br />

merecieron y merecen el reconoci-<br />

miento a su trayectoria personal y deportiva en el<br />

desarrollo de la pelota en la especialidad de<br />

mano.<br />

Pretendíamos conocer sus recuerdos, viven-<br />

cias, consideraciones... y que analizaran la tra-<br />

yectoria del club en general y del torneo Jolas-<br />

Etxea en particular. En definitiva queríamos, que<br />

personas de prestigio y "desde fuera" hicieran<br />

balance de la gestión del Club, en lo que al entor-<br />

no de la pelota compete.<br />

En consideración a los jóvenes de hoy, mencio-<br />

naré de izda. a dcha., el nombre de los pelotaris<br />

que vds. ven en la fotografía, ya que para los que<br />

no somos ya tan jóvenes, el mencionarlos es una<br />

obviedad, ya que su popularidad y caballerosidad<br />

fue de tan grande reconocimiento, que su recuer-<br />

do permanece presente y fresco, pareciendo fuera<br />

ayer cuando dejaron de deleitarnos por imperati-<br />

vos de la edad. Así se les conocía: Ibargaray, Iri-<br />

bar, Castillo. Idiaquez, Ayestarán, Unanue, Sala-<br />

berría, Aldanondo y Etxeberría.<br />

Unicamente no pudimos disfrutar de la presen-<br />

cia del Sr. Garayalde de Segura, a quien otros<br />

motivos imposibilitaron su comparecencia. Los<br />

demás, salvo el Sr. Balda que se incorporó<br />

comenzada ya la r<strong>eu</strong>nión como consecuencia de<br />

compromisos ineludibles, una vez más hicieron<br />

gala de puntualidad británica. Toda vez nos salu-<br />

damos y se sacaron las fotografías de rigor (falta<br />

por lo dicho "Txutxín"), nos dispusimos en<br />

amena r<strong>eu</strong>nión a desbrozar un cuestionario que<br />

l as Etxea 20°4<br />

previamente conocían, y cuyos temas se referían<br />

a los recuerdos del primer año que participan en<br />

el torneo, número de competiciones, títulos en su<br />

caso, cambios de pareja deportiva, consideracio-<br />

nes del nivel del torneo y del trato que se les dis-<br />

pensaba, tiempo que dedicaban a la pelota, apo-<br />

yos, cómo se sienten con hijos pelotaris de primer<br />

orden...; en definitiva, tocábamos temas de todo<br />

tipo para que nos "fotografiaran" como Club en<br />

sus setenta y cinco cumpleaños. Escuchemos sus<br />

respuestas.<br />

Unanimidad en la consideración del torneo<br />

Jotas- Etxea, no solo como el torneo de mas pres-<br />

tigio de toda la provincia, sino que también fuera<br />

pionero en la organización de torneos a nivel pro-<br />

vincial, además de marcar las pautas y reglamen-<br />

tación para todos los demás torneos que en el<br />

tiempo fueron organizándose en Orio, Usurbil,<br />

Igeldo y Lasarte.<br />

Participaban los mejores pelotaris de la provin-<br />

cia sin exclusión, siendo muchos y de altísimo<br />

nivel; Era el Club, quien para no perder prestigio<br />

se reservaba el derecho de adjudicar a los pelota-<br />

ris la categoría correspondiente. Es la cobertura<br />

del frontón lo que posibilita a los organizadores la<br />

puesta en marcha del torneo a nivel provincial<br />

con la denominacón que ostenta, ya que anterior-<br />

mente también se organizaban torneos con distin-<br />

tas denominaciones y alcance más modesto.<br />

Todos superan la participación de diez torneos,<br />

siendo José M' Idiaquez quien más campeonatos<br />

ostenta al haber prolongado su carrera deportiva<br />

participando en el torneo de veteranos. El recono-<br />

cimiento al pelotari más completo se lo adjudica-<br />

ron al añorgatarra de adopción Castillo que tantos<br />

días de gloria nos diera. Nadie se explica no obs-


tante la desaparición tan temprana de Iribar de la<br />

competición de élite, ya que inicialmente fue con-<br />

siderado el pelotari de mayor proyección; por<br />

supuesto que intentó dar una explicación cohe-<br />

rente, pero lo cierto es que sus explicaciones no<br />

fueron demasiado convincentes y nos quedamos<br />

sin conocer la causa verdadera.<br />

Las condiciones que disfrutaban los pelotaris<br />

participantes fueron durante mucho tiempo consi-<br />

deradas como las mejores con diferencia respecto<br />

de los demás torneos; había dietas, gastos de via-<br />

jes, degustación variada antes de comer y comi-<br />

da. Fueron tan conocidas en la provincia, que des-<br />

pués de muchos años no hubo mas remedio que<br />

quitarlas, ya que se habían desvirtuado de tal<br />

forma que gente sin apenas nivel se apuntaba con<br />

el único objetivo de comer bien y pasar luego el<br />

dia en San Sebastián. Mención especial merecen<br />

en este aspecto los pelotaris del Antiguo que en<br />

ningún caso disfrutaron de las referidas condicio-<br />

nes, fueran o no pelotaris del Añorga Kultur Kirol<br />

Elkartea.<br />

En los primeros torneos, años cincuenta y<br />

sesenta, la participación en Añorga para los pelo-<br />

taris de los pueblos de la provincia, conllevaba la<br />

dedicación de todo el domingo al torneo, ya que<br />

los servicios públicos eran muy escasos y el auto-<br />

móvil era un bien de lujo para unos pocos. De<br />

esta forma los torneos adquirían un valor cultural<br />

muy importante, al ser en muchos casos la prime-<br />

ra vez que uno podía salir de casa sin sus padres y<br />

Oroítzapen Batzuk<br />

con sus amigos, conocer otras personas y otras<br />

posibles novias, comer en un restaurante, conocer<br />

otras fábricas, conocer la capital..., es decir que<br />

Añorga, en las personas de los organizadores,<br />

supuso toda .una escuela de formación de hom-<br />

bres de futuro, que hoy en el tiempo tienen a bien<br />

reconocer y agradecer. Desde luego no es casual<br />

el que siempre al pelotari vasco se le hayan reco-<br />

nocido una serie de virtudes, que por todos los<br />

medios debemos mantenerlas.<br />

Para corroborar lo dicho, referiremos dos situa-<br />

ciones de las muchas que se comentaron durante<br />

la cena. Por imposibilidad de tener que atender<br />

otras responsabilidades, Balda no comparece a<br />

disputar un partido del torneo Jolas- Etxea. Lo<br />

que hoy desgraciadamente no supondría nada jus-<br />

tificando lo acaecido, en aquel entonces la afrenta<br />

fue tal, ante la consideración de haber faltado al<br />

respeto del público, organizadores....., que tuvo<br />

que ir personalmente, ante el máximo exponente<br />

de entonces de la pelota y organización de tor-<br />

neos Enrique Abril, solicitando su perdón, ya que<br />

en caso contrario no se le hubiera consentido<br />

seguir participando en torneos. Incide Ibargaray<br />

en el tema, ya que no ha olvidado a pesar del<br />

tiempo pasado, la "bronca" de Evaristo por haber<br />

comparecido media hora después del inicio de<br />

una competición a juicio de la organización; aun-<br />

que manifestó repetidas veces, que había sido<br />

convocado para la hora en que se presentó, de<br />

nada le sirvió, siendo advertido para sucesivas<br />

ocasiones.<br />

Jalas Etxea 2004 - 39


Oroítzapen Batzuk<br />

40 - Jalas Etxea 2004<br />

Hay situaciones que no desvelan, cual pacto de<br />

silencio, no encontrándose excesivamente cómo-<br />

dos ante la pregunta de cuales eran las razones<br />

por las que durante su vida de competición iban<br />

variando de pareja deportiva. Dieron todo tipo de<br />

explicaciones, hasta que finalmente ante nuestra<br />

insistencia dieran una respuesta contundente que<br />

no admitía mayores reflexiones: Las razones del<br />

cambio nunca fueron debidas a cuestiones perso-<br />

nales, sino que se debían a la búsqueda de la pare-<br />

ja mas eficiente para optar a la consecución del<br />

título de campeón, que todos lo ostentan salvo<br />

lbargaray, a pesar de tener el record de participa-<br />

ción en semifinales y finales consecutivas en una<br />

determinada época.<br />

Especial mención merece por el respeto y cari-<br />

ño con que lo recuerdan, así como por lo que<br />

suponía para la autoestima y reconocimiento<br />

público, la medalla al mérito deportivo, con la<br />

que se galardonaba al pelotari mas distinguido de<br />

la final, independientemente de que ganara o per-<br />

diera. Hemos de decir para los mas jóvenes, que<br />

este galardón era de diseño exclusivo para este<br />

torneo y de gran calidad en sus materiales, con el<br />

que se premiaba la entrega, personalidad. capaci-<br />

dad de sufrimiento, compañerismo dentro y fuera<br />

de la cancha, intachable comportamiento, trayec-<br />

toria personal, lealtabal club... La ostentan todos<br />

los presentes además de guardarla como una joya,<br />

por el impacto que les causaba el reconocimiento<br />

de tan preciados valores por todo un pueblo, que<br />

seguía el torneo en un frontón siempre abarrota-<br />

do, donde jamás existió nunca en su organización<br />

el fantasma del favoritismo o la duda. La felici-<br />

dad del galardonado era tal, que si el triunfo del<br />

torneo en su caso les llenaba de alegría, la obten-<br />

ción del galardón al mérito deportivo les hizo a<br />

todos llorar de emoción y agradecimiento.<br />

Y como la vida sigue, ¿qué fue de ellos después<br />

de abandonar la competición deportiva? Todos<br />

tienen el orgullo de haberse retirado de la compe-<br />

tición en el momento oportuno ante la inseguridad<br />

de su propio rendimiento, aunque continuan en<br />

activo de una u otra forma. Siguen muy de cerca el<br />

devenir de la pelota, y con conocimiento de causa<br />

elogian tanto a las personas que siguen promo-<br />

viendo sin descanso el fomento de base desde la<br />

consideración de escuela de formación de niños y<br />

jóvenes, como a la universalización de la pelota a<br />

mano a través de los medios visuales de comuni-<br />

cación, aunque discrepen en algunos apartados.<br />

Hay un tema no obstante que aglutina sensibili-<br />

dades, emociones y felicidad compartida, cual es<br />

la presencia destacada en el campo profesional de<br />

tres hijos de los aquí presentes: Alústiza, Salabe-<br />

rría y Unanue. Me tomo la libertad de incluir a<br />

Alústiza al considerar a Etxeberría como su padre<br />

espiritual, y que por cierto tuvimos la oportuni-<br />

dad de constatar, cómo su hijo participaba en un<br />

partido del torneo Jolas- Etxea en el momento<br />

que nos juntábamos el día de la r<strong>eu</strong>nión. A eso se<br />

llama predicar con el ejemplo.<br />

Fueron momentos emotivos que todos compar-<br />

timos, al exteriorizar las tres personas referidas<br />

sus sentimientos, ya que confesaron que habían<br />

visto realizado gran parte del proyecto de su vida<br />

a través de la actividad que sus hijos en la actuali-<br />

dad desarrollan. No sentían rubor al afirmar que<br />

la "gloria" les había alcanzado no solo por osten-<br />

tar la satisfacción personal del trabajo bien hecho<br />

en su vida diaria, sino también por recoger los<br />

frutos de ese trabajo con la profesión actual de<br />

sus hijos. ¡ Zorionak !<br />

De esta forma fue transcurriendo la velada<br />

desde el atardecer y poco menos que hasta el<br />

amanecer, donde no faltaron preguntas fuera del<br />

guión entre los mismos pelotaris, respecto de<br />

situaciones que en su día no se explicaran convin-<br />

centemente: El mal de manos repentino, partidos<br />

donde el sueño pasaba factura... pero que no<br />

revelaré en cumplimiento a lo pactado. Unica-<br />

mente añadir, los deseos de gratitud y felicidades<br />

que en la despedida me encomendara que trans-<br />

mitiera al Añorga Kultur Kirol Elkartea y a todos<br />

los añorgatarras, ese gran pelotari y mejor perso-<br />

na cual es Aldanondo, que le correspondió oficiar<br />

durante la cena de guía para quien esto escribe, en<br />

aquellos momentos en que no podía diferenciar<br />

por mi mismo entre la realidad o la broma de<br />

algunas respuestas.<br />

Y no me olvido no, tuve una vez mas la oportu-<br />

nidad de escuchar las fantásticas voces del grupo<br />

en general y de Evaristo y José Manuel en parti-<br />

cular, finalizando así la r<strong>eu</strong>nión con los deseos de<br />

felicitación a todos los añorgatarras, así como<br />

quedándonos citados para el centenario. Muchísi-<br />

mas gracias por haber podido compartir con el .<br />

grupo estos momentos.<br />

Ramon Usandizaga


Oroítzapen Batzuk<br />

^<br />

A11lORGAKO ]OLAS ETXEA TXAPELKETA<br />

ETA SEGURAKO PILOTARIAK<br />

Añorgako pilota txapelketak bere 75.<br />

urt<strong>eu</strong>rrena duenez aurten, Segurako<br />

pilotariontzat ohorea da zuen ospaki-<br />

zunetan parte hartzea. Txapelketarik<br />

gabe ez dago pilotaririk, eta hainbat<br />

urtetan hain maltea dugun kirolaren aide Ian egin<br />

duzuelako, Jolas Etxea Elkarteari zorionak ema-<br />

tea ezinbestekoa zaigu. ZORIONAK !, eta segi<br />

aurrera lanean pilotaren aide.<br />

Segurarrontzat txuriz jazteak beti izan duen<br />

garrantziagatik, eta hori herritik kanpora izaten<br />

denean are gehiago, txapelketa guztietan ondo<br />

aritzeko responsabilitate bat suposatu du. Aurre-<br />

netako edizioetan segurarrok txapel asko lortu<br />

genituelako, edo auzo horretan beti oso harrera<br />

tina egin zaigulako, herriko pilotari onenak beti<br />

egon dira Jolas Etxeako torneoan: hasi Ximon<br />

Garaialdetik, Joxe Mari Auzmendi, Eduardo<br />

Tellería, Gotzon Etxeberria, Antonio Aldanondo,<br />

Iñaki Aranburu, Joan Mari Gereñu, Pedro M.<br />

Arieta, Martin Alustiza edo Xabier Imaz.<br />

Parte hartzeaz gain, ondo jokatu eta irabaztea<br />

beti hobeto dagoelako, irabazle ere suertatu gera<br />

urte batzuetan; bigarren, hirugarren eta laugarren<br />

edizioetan Joxe Mari Auzmendi eta Ximon<br />

Garaialde izan ziren txapeldunak, trofeoaren<br />

jabetza lortuz. <strong>Bosgarren</strong>ean, finala erabat segu-<br />

rarra izan zen: Joxe Mari Auzmendi eta Ximon<br />

Garaialde, Sebastian Garaialde eta Antonio Alda-<br />

nondoren aurka, azken hauek 22-21 garaituz<br />

Seguran oraindik ondo gogoratzen den egun bate-<br />

tan: Garaialdetarretan anal zaharrena, Antonio,<br />

pilotarea izandakoa baita ere, etxean zegoen egun<br />

horretan eta aitak partidua ikustera ez ote zuen<br />

joan behar galdetu omen zion. Berak ezetz, bi<br />

anaiek aurka jokatzen zutela eta berdin zitzaiola<br />

nork irabazi. Kalean, Añorgara zindoazen beste<br />

lagun batzuekin elkartu eta azkeneanJoan. Pilota=<br />

lekura iritsi eta lau pilotariak ikusi omen zituen<br />

Segurako Alboradaren txistu'doinuaz frontoira<br />

sartzen. Ezin izan omen zien negar malkoei <strong>eu</strong>tsi.<br />

Garai hartako pilotariek, Añorgan parte hartzea<br />

bakarrik gauza handia zela gogoratzen dute.<br />

Gipuzkoako pilotarien artean bikoteak seleziona-<br />

tu egiten omen zirelako, eta segurarrak oso esker-<br />

tzen zuten beraietaz gogoratzea. Kontuan eduki<br />

behar da, Segurako batentzat orduan Añorgara<br />

joatea gauza berezia zela soilik bidaiagatik;<br />

Autobusa hartu behar zen lehenengo Beasaina<br />

joateko. Han trena Donostiara eta hiriburutik,<br />

berriro autobusez Añorgara. Joateko ez ezik,<br />

itzultzeko ere gauza berdina egin behar izaten zen<br />

eta arratsaldeko 5ak inguruan itzultzen ziren<br />

etxera. Eskerrak, oraindik ondo gogoratzen dira<br />

batzuk, antolatzaileek bazkaria oparitzen zieten.<br />

Irabazleen artean aipamen berezia merezi dute<br />

ere Iñaki Etxeberria, Etxeberria VI, eta Iñaki<br />

Aranburuk. Txapela lortzeaz gain, 25. urt<strong>eu</strong>rrena<br />

zelako eta jaso zituzten sariegatik, ondo gordea<br />

dute egun hura oroitzapenean.<br />

Azken urte hauetan ere, ez zen egongo segurar<br />

pilotaririk Añorgan jokatu ez duenik, Jolas Etxea<br />

txapelketaren garrantzia oraindik ondo manten-<br />

tzen denaren seinale: 1991ean, junior mailan,<br />

Egoitz Berasategik eta Iñaki Artolak lortu zuten<br />

txapela 1993an, nagusien mailan, Iñaki Artola eta<br />

Ibon Etxeberriak, Etxeberria IX, Ayestaran eta<br />

Apezetxeari irabazi zieten finalean.<br />

Badirudi, aurten herriko pilotaririk ez dela<br />

izango txapelketa irabazteko moduan, baina Jolas<br />

Etxea eta Segurako pilotarien arteko harremana<br />

beti bezala oso ona izaten jarraituko duenaren<br />

gogoz, besarkada bero bat Goierri aldetik eta gol<br />

mailakoa izan dadila txapelketa Elkartearen 75.<br />

urtemugaren ospakizun horretan.<br />

Segurako pilotaríak<br />

Jalas Etxea 2UU4 - 41


Finalístak<br />

]OLAS ETXEA TXAPELKETA<br />

1954 - 2003<br />

* 2.maila, Jubenilak dira. / I.maila, Afizianatuak dira.<br />

1954 1 2. maila<br />

I. maila<br />

1955 2 2. maila<br />

I. maila<br />

1967 14 Jubenilak Oreja - Aranzabe(C.D.<br />

Egana Cendoya (zumaia) 18<br />

Noscelain- Alberdi (zumaia) 22<br />

Iribar - Lizaso (Zestoa) 18<br />

Auzmendi- Garayalde I (Segura) 22<br />

1956 3 I. mails Auzmendi- Garayalde I (Segura) 22<br />

(Anarga) 1 8<br />

I. malla Auzmendi- Garayalde I (Segura) 22<br />

1957 4 2. maila Iribar - Idiaquez<br />

1958 5 2. mada tribar- Salaherria I (barge) 18<br />

I. malla Fagoaga- Unanue (Jalas Etxea) 22<br />

1959 6 2. maila<br />

I. maila<br />

1960 7 2. mala<br />

I. maila<br />

1962 9 2. malla<br />

1. maila<br />

Lasa Ill- Galarza (Tolosa) 18<br />

Balda- Unanue (Vascania-Anorga) 22<br />

Martinez- Agirreburualde (Legazpia) 18<br />

Castilla- Idiaquez (Jalas Etxea) 22<br />

1961 8 2. mails Gull- Jimenez(Mandragon) 18<br />

I. maila Castillo - Idiaquez (Jalas Etxea) 22<br />

42 -<br />

1963 ID 2. mala<br />

I. malla<br />

Galerza- Puldain(Amezketa) 18<br />

Garayalde- Aldanondo(Segura) 22<br />

Villarreal- San Roman(Olazagutia) 18<br />

Belda- Fagoaga(Vascoma) 22<br />

1964 II Jubenilak Egiguren Utaegi (Azpeitia) 18<br />

I. malla Castillo- Idiaquez (C.D. barge) 22<br />

1965 12 Jubenilak Altuna- Sarasola(Amezketa) 18<br />

I mails Bengoetxea- Seleberria(C.D.Hernani) 22<br />

1966 13 Jubenilak Manterola- Muga(Zumaia) 18<br />

I. maila Bengaetxea- Salaberria II(Hernani) 22<br />

Añarga) 18<br />

I. maila Castilla - Bangoa(C.D. Anarga) 22<br />

1968 15 Jubenilak Gibelalde- Gabellanes(Irura) 18<br />

I malla Bruno Aldanondo(Vasconia) 22<br />

1969 16 Jubenilak Gibelalde- Gaballanes(Irura) 18<br />

I. maila Bruno- Btaegi(Vascoma) 22<br />

labarda - Bengoa (Donostia) 12<br />

Arocena- Zaporra (Zarautz) 17<br />

Agirre - Iglesias (Amara) 14<br />

Divason- Achucarro (Zarautz) 7<br />

Divason- Achucarro (Zarautz) 18<br />

Sarasota anaiak (Amezketa) 7<br />

Egiguren- Aizpitarte(Azpeitia) 20<br />

Jodra- Mingo (Araya. Alava) 10<br />

Castillo- Idiaquez (Anorga) 21<br />

Dlaizala - Salaberria II (Margo) 12<br />

Castillo- Idiaquez (Jules Etxea) 7<br />

Etxeberria- Mujika(Villabana) 12<br />

Telleria- Lasa (Segura) 13<br />

Galana- Sarasola (Amaikak Bat) 15<br />

Salaberria anaiak (Anarga) 18<br />

Cerrera- Orbegozo(Regil) 11<br />

Auzmendi - Garayalde l(Segura) 18<br />

Sarasola- Puldain(Amezketa) 13<br />

Bengoetxea - Salaberria I (Michelin) 15<br />

Bidarte - Aizpitarte(Eibar) 9<br />

Bengoetxea - Salaberria I ( Anorga) 17<br />

Manterola- Alherdi(Zumaia) 15<br />

Garayalde II- Aldanondo(Segura) 12<br />

Galarraga- Azkue(Zumaia)12<br />

Balda- Arratibel(Vasconia) 15<br />

Ibarguren- Etxaniz(Zestoa) 10<br />

Andueza IV - Lúpez(Azkoitia) 19<br />

Dfez- Lasa(Villarreal de Urretxua) 10<br />

Castillo- Argote(C.D. Anorga) 15<br />

Soraluze- Etxaniz(Villarreal) 7<br />

Solano- Dtermin(Intza de Lasarte) 10<br />

1970 17 Jubenilak Montea II- Selvidea(C.D.Vasconia)18 Lazkano- Soroa(Talosa C.F.) 10


Finalistak<br />

I. maila B<strong>eu</strong>nza- Urizar (C.D. Clinker. Olazagutia) 22 Matxinaundiarena-Ibarguren(Michelin) 18<br />

Garayer(C.D. Hernani) 18 Aranzahe II- Unsain(Tolosa) 15<br />

I. maila Egiguren III- Otaegi(Lagun Onak, Azpeitia) 22 Galarza- Aranzabe(Tolosa) 17<br />

1971 18 Jubenilak Intxauspe -<br />

1972 19 Infantilak !Nano- Jauregi(Drmaiztegi) 16 Oyarzabal- Agirre(Segura) 12<br />

Jubenilak Amundarain - Unsain(Tolosa) 18 Arruti - Portu(Usurhil) 15<br />

I. maila Galarza- Salvidea 22 Etxeberria- Goikoetxea 15<br />

1973 20 Jubenilak Odriozala- Egiguren(Zestaa)1 8 Goikoetxea- Zabala(Tolosa) 16<br />

I maila Gibelalde- Soroa(Tolosa) 22 Rodriguez- Idiaquez(C D . Añorga) 14<br />

1974 21 Jubenilak Arrue- Agirre(Segura) 18<br />

I maila Balda- Goikoetxea(C.D. Vasconia) 22<br />

1975 22 Jubenilak Larrea- Olano 18<br />

I. maila Belda- Goikoetxea 22<br />

1976 23 Jubenilak Ddriozola anaiak<br />

I maila Ddriozola- Aranburu<br />

Zubeldia- Arnaiz(Hernani) 16<br />

Castillo- Ibargaray(C.D. Mugu) 15<br />

Gorostidi Tolosa 13<br />

Castillo- Ibargaray 13<br />

Salegi- Agirre<br />

Galarraga- Olaizola<br />

1977 24 Jubenilak Lizarreta- Erdozia(Hernani) Alustiza- Muñoz(Segura)<br />

I. maila Elosegi- Arrese(Zaldibia) Orozko- Zubizarreta(Azkoitia)<br />

1978 25 Jubenilak Selegui- Ddriozola 18<br />

Afizionatuak Etxeberria- Aranburu 22<br />

Beteranoak Solano- Idiaquez 22<br />

1979 26 Jubenilak Ibarrala- Zuloaga 18<br />

Afizionatuak Amondarain Zabala 22<br />

Beteranoak Castillo- Ibargaray 22<br />

Alberto- Alberdi 7<br />

Arrieta- Larramendi 19<br />

Castillo- Ibargaray 20<br />

Idiaquez- Ureelay 17<br />

Etxaniz- Urretabizkaia 5<br />

Iribar- Ajerrista 12<br />

i i<br />

Amondarain eta zabala. I979ko txapeldunak Castillo eta Ibargarai. I98Dko txapeldunak<br />

Julas Etxea 2004 -<br />

43


Finalistak<br />

1980 27 Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Beteranoak<br />

Fagoaga- Alvarez 18<br />

Azkoitia- Aizpurua 22<br />

Castillo- lbargarai 22<br />

1981 28 Afizionatuak Iriondo- Larramendi 22<br />

1982 29 Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Beteranoak<br />

Mancisidor- Eizagirre 18<br />

!urn - Olaizola 22<br />

Otemin- Lujanbia 22<br />

Auzmendi eta Urkiola 1982an 1982ko finalistak<br />

1983 30 Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Beteranoak<br />

1984 31 Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Beteranoak<br />

1985 32 Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Beteranoak<br />

1986 33 Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Beteranoak<br />

Salaberria- Salaberria 18<br />

Lujanbio- Eskudero 22<br />

Lujanbio- Otermin 22<br />

Yurrita- Eizagirre 18<br />

Auzmendi- Galarraga 22<br />

Txurruka- Osa 22<br />

Unarms- Izagirre 18<br />

Marra- Zuhitur 22<br />

Etxeherria VI- Otermin 22<br />

Zabaleta- Izagirre 18<br />

Lujanbio- Apezetxea 22<br />

Irazusta- Arbisu 22<br />

Salaherria anaiak 1987an Izagirre eta Retegi 1987an<br />

44 - olas ttxea LúU4<br />

Begiristain- Zubeldia 10<br />

Hondo- Olaizola 16<br />

Argote- Elsa 11<br />

Irazusta- Zubitur 21<br />

Yurrita Badiola 12<br />

Auzmendi- Urkiola 21<br />

Solano- Idiaquez 16<br />

Yurrita- Eizagirre 11<br />

Zapirain- Urkiola 7<br />

Solano- Idiaquez 16<br />

Manterola- Arruti 7<br />

Zapirain Zuhitur 8<br />

Lujanbio Otermin 12<br />

Manterola- Arruti 7<br />

Ibargoyen- Galarraga 8<br />

Solano- Idiaquez 9<br />

Lopez- Etxezerreta 9<br />

Auzmendi- Urkiola 5<br />

Txurruka- Osa 20


1987 34 Jubenilak Loiarte- Etxezarreta 18<br />

Afizionatuak Salaherria - Salaherria 22<br />

1988 35 Jubenilak Laiarte- Apezetxea 22<br />

Afizionatuak Izagirre- Galarraga 22<br />

1989 Ez zen jokatu Frontoian obrak egin zirelako.<br />

1990 36 Jubenilak Huizi II- Huizi I 22<br />

Afizionatuak Bringas- Urkiala 22<br />

1991 37 Jubenilak Artola- Berasategi 22<br />

Afizionatuak Eizagire- Zulaaga 22<br />

1992 38 Jubenilak Goiburu- Olazabal 22<br />

Afizionatuak Kalonge- Errasti 22<br />

1993 39 Kadeteak Lainez- Goizueta 18<br />

Jubenilak Otaegi- Artetxe 22<br />

Afizionatuak Artala- Etxeberria 22<br />

1994 40 Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Aritz eta Berraondo 1994an<br />

Aritz eta Berraondo 1995ean<br />

Oiaga- Mendizabal 18<br />

Otaegi- Labaka 22<br />

Aritz- Berraondo 22<br />

No? c<br />

Olaizola- Arroyo 7<br />

Izagirre- Retegi 15<br />

1994ko kadetetako finalistak<br />

Olaizola- Etxezarreta 9<br />

Auzmendi- Oiarzabal 20<br />

De la Cruz- Camia 8<br />

Garmendia- Alvarez 1 6<br />

Haritz- Galarza 18<br />

Artola- Alvarez 18<br />

Galarza- Galarza 20<br />

Aritz- Aristimuño 18<br />

Oiaga- Mendizabal 7<br />

Garmendia- Hambre 8<br />

Gringas- Larrañaga 17<br />

Gomez- Castellanos 4<br />

Matxain- Sanchez 18<br />

Aiestaran- Apezetxea 9<br />

Finalistak<br />

Jolas Etxea 2004 - 45


Finalistak<br />

1995 41 Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

1996 42 Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

46<br />

Elizegi eta Treku<br />

1997 43<br />

1998 44<br />

1999 45<br />

Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Egimendi- Mintegi 18<br />

Castellanos- Gastesi 22<br />

Esnal- Apezetxea 22<br />

Elizegi- Oyarzabal 18<br />

Egimendia- Mintegi 22<br />

Haritz- Iparragirre 22<br />

^ .^,.^i<br />

`C<br />

Egimendia eta Mintegi<br />

Zubieta- Alzaguren 18<br />

Artano- Aldazabal 22<br />

Esnal- Pinedo 22<br />

Huarte- Gorriti 22<br />

Solarrain- Zapirain 22<br />

Huizi- Apezetxea 22<br />

Landa- Oteiza 22<br />

Irazoki- Alzaguren 22<br />

1999ko finalistak<br />

Abad eta Jauregi<br />

Zumeta- Goikoetxea 5<br />

Jauregi- Sukia 14<br />

Haritz- 8erraondo 9<br />

Abad- Jauregi 12<br />

Landa- Olaran 4<br />

Lazkana- Andueza 11<br />

Roteta- Larrarte 11<br />

Vilohes- Vegino 11<br />

Eizagirre- Esnaola 12<br />

Mendizabal- Gurrutxaga 8<br />

Zubieta- Alzaguren 4<br />

Estebe- Olarain 8<br />

Salmeron- Prado 15<br />

Erroizenea- Argote 12<br />

Landa eta Olaran


2000 46 Kadeteak 2. maila Portu- Arruti 22<br />

Kadeteak I. maila Alzagirre- Errarte 22<br />

Jubenilak Mendizabal- Gurrutxaga 22<br />

Afizianatuak Aldazabal anaiak 22<br />

2001 47 Kadeteak<br />

Jubenilak<br />

Afizionatuak<br />

Onatz- Errarte 22<br />

Landa- Mendizabal 22<br />

Aranceta- Arrieta 22<br />

20DIeko finalista guztiak, Jalas Etxeako arduradunekin batera<br />

2002 48 Kadeteak Iruretagoiena- Rekalde 22<br />

Jubenilak Dnatz- Behobide 22<br />

Afizionatuak Mendizabal- Gurrutxaga 22<br />

2003 49 Kadeteak 011o- Diaz de Ulzurun 22<br />

Jubenilak 41/2 Renobales 22<br />

Afizionatuak Erroizenea- Argote 22<br />

Urmeneta- Aranalde 19<br />

Urrestarazu- Laps 16<br />

Zabala- Dteiza 16<br />

Roteta- Larrarte 16<br />

Gartzia- Esnaola 7<br />

Iriarte- Garmendia 18<br />

Solarrain- Mintegi 15<br />

Finalístak<br />

Marfialeda- Diaz de Ulzurun 13<br />

Dlaetxea Landaribar 5<br />

Erroizenea- Argote 17<br />

Larranaga- Urkudun 16<br />

Urmeneta 3<br />

Huizi- Uteiza 5<br />

Jalas Etxea 2004 - 47


Langile Saíatu Horíek<br />

LANGILE SAIATU HORIEK<br />

Bere berrogeita hamargarren ekitaldia aurten izango duen Jalas Etxea bezalako txapelketa<br />

batek zaletasuna du, zalantzarik gabe, oinarri funtsezkoenetako bat. Hainbat añorgatarren<br />

pilotarako zaletasunik gabe pentsaezina litzateke halako pilotari kopurua mugitu eta<br />

gobernatzea eskatzen duen txapelketa bat antolatzea.<br />

aletasun horrek, ordea, behar-beharrezko<br />

du <strong>eu</strong>skarri indartsu bat, babesa eta<br />

egitura emango diona eta aldarte-goragainetik<br />

konpromisoa hartu<br />

Azbeheren<br />

eta jarritako helburuari <strong>eu</strong>tsiko diona.<br />

Añorga Kultur eta Kirol Elkartea da <strong>eu</strong>skarri hori.<br />

Bera izan da auzotarren pilota-zaletasunari erantzunez<br />

Jolas Etxea Txapelketa urtez urte antolatzeko<br />

konpromisoari heldu diona.<br />

1954 urtean lehengo edizioa ospatu zenetik,<br />

Elkarteak bere egin zuen Jobs Etxea Txapelketa<br />

urtero antolatzearen ardura eta bitartekoak jarri<br />

ditu antolaketa hori gauzatzeko. Diruak bildu,<br />

finaletarako egunak hautatu, agindua eman eta<br />

jendea jarri hartan lanean. Jobs Etxea Txapelketa-<br />

ren merituak banatzean, Elkartearen atzean, beraz,<br />

Juanito Arizmendi<br />

48 - Jotas Etxea 2UU4<br />

izenak daude; Ian hori gauzatu duten hezur-hara-<br />

gizko pertsonen izenak, nagusiki, pilota-ardura-<br />

dun edo pilotako delegatu izan direnenak.<br />

Horiek izan dira txapelketaren ardura bere gain<br />

hartu dutenak. Partiden egun eta orduak finkatu,<br />

pilotariekin ordu horiek adostu, frontoia ongi<br />

egoteaz arduratu, epaileak bilatu eta lotu, sariak<br />

enkargatu, partiden jarraipena egin, momentuan<br />

momentuko erabakiak hartu, batekin eta besteare-<br />

kin egon... eta ordu asko, ordu asko egin frontoi<br />

inguruan edo soziedade inguruan.<br />

Zazpi pilota-delegatu izan dira Jolas Etxea<br />

Txapelketaren bigarren hogeita bost urteetan txa-<br />

pelketaz arduratu direnak eta halen lana guztiz<br />

merituzkotzat dugunez ezin gera gaitezke haiek<br />

banan-banan izendatu gabe.<br />

Juan Mari Sarohek


Oskar Azkarate<br />

Juanito Arizmendi izan zen horietan lehena.<br />

Artean bera pilotad tela, ardura-lanetan sartu zen<br />

eta ezagutu eta landu behar izan zuen pilotaren<br />

frontoitik kanpoko pilota-kirolgintza.<br />

Juanito hiruzpalau urtez aritu ondoren, Juan<br />

Mari Sarobek hartu zuen lekukoa, bakarrik lehe-<br />

nik eta Oskarren laguntzarekin bere ardura-aldiko<br />

Koldo Iribar<br />

Asier Iparragirre<br />

F<br />

Iñaki Mendizahal<br />

Langile Saiatu Horiek<br />

azken urtean. Oskar Azkaratek berak izan zuen,<br />

ondoren, ardura bere bizkar soilean urte pare<br />

batez, zuzendaritza berritzearekin batera jende<br />

bernia sartu arte delegatu-lanetan.<br />

Asier Iparragirre izan zen, anean oso gazte,<br />

pilota-delegatuaren lekukoa hartu zuena eta hor<br />

eman zituen lau urte luze. Atzetik Koldo Iribar<br />

Jalas Etxea 2004 - 49


Langile Saíatu Horíek<br />

Matias Goldarazena<br />

50 - Jalas Etxea Zl1Ü4<br />

[her Aristegi eta Maki Urja<br />

etorri zen pilota arloaren ardura hartzera<br />

eta ardura horretan egon zen zuzendari-<br />

tza-batzordearen krisialdi bat zela medio,<br />

arduradun gurtiek, eta bera halen artean,<br />

dimisioa eman zuten arte.<br />

Pilotak Morgan bere garairik baxuene-<br />

takoa pasatzen ari zen unean Iñaki Men-<br />

dizabal agertu zen pilota-ardura here gain<br />

hartzeko prest eta gogoz. Indarberritzen<br />

hasi zen auzoko pilota eta bere onera bide-<br />

ratuta arloaren antolaketa. Iñakiren ondo-<br />

ren Matias Goldarazena izan zen hurren-<br />

go karguduna, ia hamar urte egin<br />

zituelarik pilota kontu guztien ardura eta<br />

zuzendaritzan.<br />

Gaur egun Oier Aristegi eta Iñaki<br />

Uria ditugu pilota-delegatuak. Aurreko-<br />

engandik Iangintza hori ongi ikasteko<br />

aukera izan dute eta dotore ari dira beren<br />

lana betetzen.<br />

Bejondeiela horiei gurtiei eta baita,<br />

kargu edo izendapenik izan gabe ere, hon-<br />

dar alea ez, baizik eta Ian handia egin<br />

duten eta beren izenak aireratu gabe gera-<br />

tu den beste hainbati ere.


Mikel Amenebar<br />

]OLAS ETXEARENTZAKO 1RUZK111IA<br />

Jolas Etxea Txapelketaren 50. urt<strong>eu</strong>rrena dela eta, Añorga KKEak -elkarteko pilota- sailak-<br />

gure kirol maiteenari buruz lerro batzuk idazteko eskatu dit. Bihoa aldez aurretik nire<br />

ehenik eta behin zorionak eman behar<br />

dizkiot bihotz-bihotzez elkarte eredu-<br />

garri horri hainbat urtetan zehar<br />

Txapelketa prestigiotsu<br />

on antolatu izanagatik<br />

eta baita, noski, egunez egun<br />

entrenamenduetan ikasten ari<br />

diren eta pilotan aritzeko<br />

beren dohainak kantxan<br />

erakusten an diren pilotari-<br />

talde hain handia eta<br />

inportantea izateagatik e re<br />

Horiek aurretik esanda, `!<br />

^ c<br />

gaiari helduko diot. ^<br />

Euskal pilotaren mun-<br />

duan bi gune ongi bereiz-<br />

tuak nabarmentzen dira...<br />

beno, hobeto esanda, him gune<br />

dira nabarmentzen direnak.<br />

eskerrona aukera han aman izanagatik<br />

Lehenik, profesionalen eremua. Ez da inpor-<br />

tanteena, baina berau da komunikabideetan<br />

espazio gehien hartzen duena. Gune hau<br />

federazioen eskumenetik kanpo<br />

geratzen da eta enpresak dira nahi<br />

dutena egiten dutenak. Horrela,<br />

txapelketak era nahiko irrazio-<br />

nalean antolatzen dituztela<br />

ikusten dugu, beraiek gero<br />

urratzen dituzten araudiak<br />

ateratzen dituzte... hitz<br />

gutxitan esanda, lehentasu-<br />

na ematen diote enpresa<br />

eginbeharrari kirol eginbe-<br />

harraren gainetik.<br />

Bigarrenik, federatuen<br />

gunea. Hau da, klub bati atxi-<br />

kita, pilotariek <strong>eu</strong>skal pilotan an-<br />

tzen dim era antolatuan eta hainbat<br />

txapelketa eta lehiaketan parte han-<br />

Jalas Etxea 2004 - $1


Mittel Amenebar<br />

tzen dute. Hori da, gure ustez, gune gatrantzitsue-<br />

na. Pilota profesionala ezinezkoa da afizionatuen<br />

pilotarik (jokalari eta ikusleak) ez bada.<br />

Hirugarren eta azkenik, pilota aisi edo jobs<br />

gisa. Hau da, astero gure herrietako frontoi bat<br />

ordu batzuetarako hartu eta gure kirolaz gozatu<br />

eta, aldi berean, ekintza sozial baten parte hartu<br />

eta bizitza sanoa izaten laguntzeko sasoi-egoera<br />

lantzen duten pilotan multzo handi hori. Gune<br />

honetan eskola adineko zein hirurogeita hamar<br />

urtetik gorakoak topatuko ditugu; gizonezko eta<br />

emakumezkoak topatuko ditugu.<br />

Afizionatuen pilotad (federatuenari) dedikatu<br />

nahi diot nire iruzkina.<br />

Gure kirolak kultura eta tradizio osagai handia<br />

dauka. Nire ustean osagai horiek gorde egin<br />

behar dira gure kultura eta ohiturei atxikitzea<br />

dakarten n<strong>eu</strong>rrian, baina gaur egungo kirol ere<br />

baden aldetik, etengabe behar dugu eguneratu,<br />

gure kirolariak beren kirol-lorpen handienetara<br />

eramateko.<br />

Ikusten dugunez, gero eta gehiago dira kirol<br />

batean zein bestean erabiltzen Wren bitarteko tek-<br />

52 -<br />

Jalas<br />

Etxea 2004<br />

niko eta informatikoak. Zergatik ez gauza bera<br />

egin pilotan? Kontua ez da hori egin dezakegula,<br />

baizik eta behar-beharrezkoa dela teknologia<br />

berriak gure kirolean barneratzea, kirolariak pres-<br />

tatzeko metodo zientifikoek bezala, emaitza<br />

hobeak izaten lagunduko baitigute.<br />

Niri beti gustatu izan zait esatea pilotan (gaine-<br />

rako kiroletan bezala, horretan ez gara desberdi-<br />

nak) Iau asignatura ditugula, haietako inor albora-<br />

tu gabe ongi landu behar diren Iau asignatura:<br />

prestakuntza fisikoa, prestakuntza teknikoa,<br />

taktika eta psikologia. Ez dugu hetnen adimen<br />

emozionalaz ezer esango, kirol askotan erabil-<br />

tzen hasita dagoen arren.<br />

Lau asignatura horiek denok lantzen ditugu<br />

pilotaren munduan, baina era intuitiboan lantzen<br />

dira eta gaur egun beharrezkoa da era zientifikoa-<br />

goan egitea. Horretarako beharrezkoa da klubeta-<br />

ko gure delegatuen eskarmentuarekin batera<br />

jende berria aritzea eta, ahal dela, behar adinako<br />

ezagutza akademikoak dituen jende benia barne-<br />

ratzea g<strong>eu</strong>re lan-taldeetan.<br />

Badakit Añorga KKE (pilota-atalean behinik<br />

behin; beste arloez berri ez dut) aitzindari izan<br />

dela horretan eta badaramala denbora bat SHEE-<br />

IVEFeko lizentziaturen batekin lankidetzan.<br />

Ongi egindako lanak ez du etnaitzen bermea,<br />

baina zalantzarik ez dago bera dela errendimendu<br />

onenerako bermea. Añorgakoa da esaten an nai-<br />

zen honetarako adibide onena. Nork ez ditu kiro-<br />

lean hazten ikusi Argote, Erroizenea, Mendiza-<br />

bal, Zabala eta abar?


Hori da gure ustean klubek egin behar duten<br />

lana eta horretarako beti izango dute Federazioa-<br />

ren eta Federazioko teknikaricn lankidetza.<br />

Federazioak, kluben borondatezko elkartea den<br />

aldetik, baditu here buruarentzat beste Ian batzuk<br />

ere.<br />

Kontua, lehen lehenik,<br />

zera da: egoeraren azter-<br />

keta egitea eta, ondoren.<br />

gure kirolaren bilakae-<br />

ra ahalbidetuko duten<br />

helburu argi batzuk<br />

jartzea.<br />

Bere garaian genre<br />

buruari jarri genizkion<br />

helburuak lortzeko bidean<br />

hainbat jarduera egin ahal<br />

izan dira azken aldian. Gure ikus-<br />

pegia zen lizentzia duten pilotad guztiek<br />

eduki behar zutela beren mailakoekin lehiatzeko<br />

aukera, eta, horrela, hiru maila ezarri ziren gure<br />

txapelketetan; mailaz jaitsi eta igotzeko sistema<br />

jasotzen duen hiru maila.<br />

Behin helburu hori lortuta, zuzendari tekniko<br />

bat kontratatu zen (gaur egun bost tekniko ditu-<br />

gu) arlo teknikoaren arduran profesional bat iza-<br />

teko helburuz. Horrek txapelketa guztiak<br />

behar bezala egituratzea eta beren<br />

klubetan, arrazoi bat edo bes-<br />

tegatik (bere mailako nahi-<br />

koa pilotad ez izatea...),<br />

behar adinako entrena-<br />

mendurik egin ezin<br />

zuten pilotarien maila<br />

igotzeko teknifikazio<br />

progratnak ezartzea<br />

ahalbideratu digu.<br />

Hainbat saioren ondo-<br />

ren, oraindik ez dugu lortu<br />

Gipuzkoako pilota ordenatzea,<br />

nahiz eta egin ditugun pausu batzuk<br />

zentzu horretan. Kanpoko eragileak izan din<br />

Gipuzkoako pilotaren garapenerako hain beha-<br />

rrezkoa den Ian hori bukatzea eragotzi dutenak.<br />

Zer lortu nahi da ordenazio-planarekin? Edo-<br />

zein kiroletan oinarrizkoa eta erraz ulertzekoa<br />

den hau:<br />

Lurralde batean gauzatzen diren lehiaketa<br />

Mikel Amenebar<br />

guztiak egutegi batean txertatzea. Gure pilotarien<br />

entrenamenduak programatzeko aukera mango<br />

duen lehiaketa-egutegi bat izatea.<br />

Txapelketan elkarri trabarik ez egitea, egute-<br />

giak ezartzeko arazoak ez sortzeá eta, batez ere,<br />

txapelketa ofizialek denboraldiaren<br />

zati handi bat soilik beretzat iza-<br />

tea, txapelketa ofizial horiek<br />

ezartzen baitute zeintzuk<br />

diren Gipuzkoako txa-<br />

pelduriak eta berma-<br />

tzen baitute pilotari<br />

guztiek jokatzen dute-<br />

la, edozein delarik ere<br />

beren maila, gutxienez<br />

hamar partida.<br />

Azkenik, pilotad batek<br />

here kirol- eta pertsona-gara-<br />

pen egokirako komenigarri diren<br />

baino pilota-partida gehiago joka dezan era-<br />

goztea. Batez ere kategoria txikietakoak. Tama-<br />

lez, gure inguruan badira pilotari batzuk sasoi<br />

jakin batzuetan lehiaketa partida gehiago izaten<br />

dituzte entrenamendu egunak baino. Ongi froga-<br />

tuta dago egoera horrek pilotariari bere garape-<br />

nean lagundu beharrean, eragotzi egiten duela<br />

here kirol-hazkuntza. Inoiz baino maizago ikus-<br />

ten dira gaur egttn, Letamendia medikuak esa-<br />

ten duenez, fisikoki leher eginda<br />

(anemia) gaixotutako pilota-<br />

riak edo here semeentzako<br />

eta haiek esku zartatuen-<br />

tzat aholku-eskean<br />

Federaziora etorri<br />

zaizkigun gurasoak.<br />

Hausnarketarako<br />

gai garrantzizkoa dela<br />

uste dut eta, pilotak kirol<br />

moderno gisa aurrera egin<br />

dezan nahi badugu, lehen-<br />

bailehen heldu beharrekoa.<br />

Nire zorionik beroenak Elkarteko kide<br />

guztioi, egin duzuen eta egiten ari zareten lanaga-<br />

tik, eta hetnendik 50 urtera ere Añorgak izan<br />

dezala, pilotari dagokionean, orain bezain osasun<br />

paregabea. Denon onurarako izango da eta, batez<br />

ere, Gipuzkoako pilotarenerako.<br />

Mikel Amenabar<br />

Gipuzkaako Pilota Federaziaaren lehendakaria<br />

lulas Etxea 2004 - 53


Mikel Unanue<br />

M1KEL UNANUE<br />

Miguel Angel Dnanue Calvo, Donostian jaioa 1988ko apirilaren 22an.<br />

"Pana" edo 'Zurdo" ezizenez ere ezagutzen dugun gure Mikelek I985an<br />

eskuratu zuen Jolas Etxeako txapela Bidarteko Izagirrerekin batera,<br />

aurreko urtean txapeldunorde geratu ondoren. Mikel da profesionaletan<br />

hide luzeena egin duen auzoko pilotaria, ibilbide luze horretan<br />

Erastirekin batera 1988an eskuratutako binakako txapelketa eta 1999an<br />

lau t erdian irabazitako txapela izanik lorpen handienak.<br />

54 -<br />

Jalas<br />

Zer-nolako oroítzapenak dituzu Jotas Etxeaz?<br />

Jolas Etxea zen, Usurbil eta Antiguakoekin<br />

batera, garai hartan zegoen txapelketa oneneta-<br />

koa; GRAVN, Herrien Arteko Txapelketa edo<br />

Gipuzkoakoa bezalako txapelketa ofizialetatik<br />

kanpo egonik sari onenetakoak zituen txapelketa.<br />

Eta noski, gure helburu handienetakoa zen bertan<br />

aritzea. Sekula ez dut ahaztuko hemen eman zida-<br />

ten sarietako bat. Txapelketa guztietan ohiko<br />

plaka ematen ziguten, baina Añorgan, ez dakit<br />

nori bururatuko zitzaion, egurrean eginiko frontoi<br />

txiki bat eman ziguten. Sekula ahaztuko ez dudan<br />

oroigarria da. Morgan ikusi nuen lehen aldiz<br />

horrelakorik eta kariño handia hartu nion. Bera da<br />

ditudan oroigarrien anean maiteenetakoa.<br />

Auzoko pilotad zaren aldetik, zer esaten<br />

dizu Txapelketak?<br />

Morgan garai hartan bi kirol bakarrik ziren,<br />

pilota eta futbola. Batean aritzen ez bazinen, bes-<br />

tean aritzen zinen; eta oso gogoan dut nola arri-<br />

matzen ginen frontoira Jolas Etxea txapelketa<br />

hasten zenean. Oso ongi gogoratzen ditut Chu-<br />

chin Balda, Castillo, Ibergarai, Ansola, Erdozia,<br />

Aranburu eta abarren partidak. Giro paregabea<br />

sortzen zen eta nik ederki pasatzen nuen giro har-<br />

tan. Jokoa be ŕa baino gehiago, batez ere, takoak<br />

nota prestatzen zituzten ikustea... hori zen niri<br />

atentzio ematen zidana. Gu artean mutil kosko-<br />

rrak ginen eta esku hutsean aritzen ginen. Hon -ela<br />

ikasi genuen zergatik ez zien pilotak hainbesteko<br />

minik egiten.<br />

Etxea 2004<br />

Noiz egín zenuen<br />

behin betiraho pilo-<br />

tarako hautua?<br />

Lehen esan dizudan<br />

bezala, mutil kosko-<br />

rretan pilotan eta fut-<br />

bolean egiten genuen.<br />

Berdin zitzaigun<br />

batean zein bestean<br />

aritu, nahiz eta denbo-<br />

ra gehiago ematen<br />

genuen futbolean.<br />

Auzoko txapelketa<br />

iristen zenean, ordea,<br />

pilota izaten zen nagu-<br />

si; banaka eta binaka<br />

aritzeko ematen<br />

zenuen izena -txarra<br />

onarekin jartzen zuten<br />

binakakoan- eta jo eta<br />

fuego aritzen ginen<br />

pilotan. Haiek parti-<br />

dak! Oso gogoan ditut eta baita faltan sumatu ere<br />

garai hartako partida haiek. Geroago, jubenila<br />

nintzenean ikustarazi zidaten -eskerrak- futbole-<br />

rako ez nuela balio eta hobe nuela pilotara dedi-<br />

katu. Eskerrak eman behar dizkiet, noski. Emai-<br />

tza ikusi besterik ez. Asko lagundu zidaten garai<br />

hartan auzoan Javier Exposito, Iñaki Lizartza,<br />

Solano eta abarrek.


Jolas Etxea Txapelketaren filosofian parte-<br />

hartze librea dago oinarri. Aldatu egin<br />

behar ote du, zure ustez?<br />

Beti izan da partehartze librekoa eta hori da,<br />

agian, bere arrakastaren gakoa. Jubenila nintze-<br />

nean eta batez ere geroxeago, afizionatu izan<br />

nintzenean, perretxikoak bezala hasi ziren sor-<br />

tzen gonbidapen bidez eta pilotariari dirua ema-<br />

nez antolatutako txapelketak. Tristea, ordea,<br />

zera da: afizionatuekin hasi zen hori gaur egun<br />

jubenil eta kadeteekin ere gertatzen ari dela eta<br />

ez dirudi inor dagoenik hori gerarazteko gauza<br />

a<br />

intrigo denik. Adin horietako pilotariek jolasten<br />

ikasi behar dute, ez dim erraz hori irabazten. Ez<br />

dira konturatzen horrekin Iortzen dena gaurko<br />

ogia eta biharko gosea dela. Horregatik gusta-<br />

tzen zaizkit txapelketa irekiak. Pilotan jolastea-<br />

gatik eta kirol horrekin gozatzeagatik apunta-<br />

tzea txapelketan. Gonbidapenekoetan,<br />

zenbaitetan, partida asko jokatzen dituena era-<br />

man nahi izaten dute eta askotan horiek eskuak<br />

porru eginda izaten dituzte hainbeste aritzearen<br />

ondorioz. Egia da, bestetik, partehartze handia<br />

denean egunak eta frontoiak falta izaten direla<br />

Jalas [tima 20114 - S5


56 -<br />

Mikel Unanue<br />

Jalas<br />

partida guztiak antolatu ahal izateko eta horre-<br />

taz badakite Matias eta konpainiak.<br />

Gure garaian gonbidapena oinarri zuten txapel-<br />

ketek kalte egin zioten Jolas Etxeari. Pilotariei<br />

kosta egiten zitzaien etortzea, ez baitzen dirurik<br />

trukean, eta horren ondorioz jaitsi egin zen txa-<br />

pelketaren prestigioa. Auzoko hainbaten eragi-<br />

nez, ordea, indar hartu zuen berriz ere txapelke-<br />

tak eta gaur egun txapelketa polita izaten da.<br />

Eragileetako bat auzotar batzuk abian jarri<br />

zenuten pilota-eskola ízango zen, uta?<br />

Agian bai. Orain urte batzuk Matías Goldara-<br />

zena, Maki Mendizabal eta beste batzuk auzoko<br />

mutil koskorrekin lanean hasteko aukera aitatu<br />

zidaten. Gutxi batzuk hasi ziren; astean bitan<br />

entrenatzen genuen eta pixkanaka emaitzak ema-<br />

ten hasi zen Marga eta inguruetako Jendearekin:<br />

Beheko kategorietan tituluak irabazten hasi ginen<br />

eta (aldea handitzen joan zen, gaur egun den<br />

horretara heldu arte. Orain ez naiz auzoko eskola-<br />

ra dedikatzen; hasieran nirekin hasi eta gaur egun<br />

Gipuzkoa afizionatuen artean elitean dabiltzane-<br />

kin bakarrik jarraitzen dut. Jende askoren lanari<br />

esker, gaur egun, Añorga eredu da pilota mun-<br />

duan eta ez kantitatearengatik bakarrik, baizik eta<br />

baita eskolan parte hartzen duten pilotad askok<br />

daukan kalitatearengatik ere. Hon da, nire ustean,<br />

auzotarren inplikazioarekin batera, Jolas Etxea<br />

txapelketak gora egin izanaren arrazoietako bat.<br />

Motza izan zen afizionatuetan egin zenuen<br />

bidea.<br />

Bai. Bi urte izan ziren eta txapelketa askotan<br />

parte hartu nuen bi urte horietan. I987ko abuz-<br />

tuaren lean Zarautzeko Cineman egin nuen<br />

Empresas Unidas-ekin nire debuta profesionale-<br />

tan, gerora Asegarcera pasatu eta orain arte<br />

enpresa horret,an jarraitzeko.<br />

Pozik at zara profesionaletan egin duzun<br />

bidearekín?<br />

Erabat pozik ezin da bat inoiz egon. Titulu<br />

gehiago izan ditut eskura... baina gauza bat badut<br />

garbi: dudan gurtia eman dudala jokatu dudan<br />

partida gurtietan. Profesionalen eremua oso<br />

gogorra da; bide politaren itxura ematen badu ere,<br />

ez da hala izan. Sekula ez ditut ahaztuko hasiera-<br />

ko garaiak; Ansola eta abarren kontrako hiruga-<br />

rren partida haiek. Asko ikasi nuen orduan. Hora<br />

Etxea 711114<br />

izan zen nire eskola onena. Gero, lehen mailara<br />

iritsi nintzenean eta pilotari handiekin aritzea<br />

egokitu zitzaidanean, kostatu egin zitzaidan pixka<br />

bat tituluetan lehiatzea. Gogoan dut nire lehen<br />

finala, Ogetan, autobusa Añorgan ateratzeko<br />

zain, irudi-kontuak tarteko, finala jokatuko zen<br />

ala ez ez genekielako. Azkenen jokatu zen. Aile-<br />

gatu zen autobusa, baina galdu egin nuen finala.<br />

Bigarren finala Anoetan jokatu nuen; beroketak<br />

egitera atera ginen eta Errandonea -aurkaria<br />

nuen- beldurtu egin zen errebote aldea begiratu<br />

zuenean hainbeste jende ikusita Añorgatik etorri-<br />

ta ogi-barrak eskuetan eta builaka. Galdu egin<br />

nuen hura ere; Zezeagarekin nintzen. Hirugarrena<br />

heldu zen; Errastirekin. <strong>Hogeita</strong> bana berdinduta<br />

eta sakea gurea; biak lesionatuta; atera, erremata-<br />

tu eta txapela! Ez dut sekula ahaztuko. Nire lehen<br />

titulu handia. Gero banakakoa iritsi zen. Pronosti-<br />

ko guztien kontra. Besamotza deitzen zidaten,<br />

mankoa, baina lau t'erdiko txapela etxera. Baina<br />

sekula ez dut ahaztuko kaiolaren barruan<br />

1995ean finala galdu ondoren auzoan egin zida-<br />

ten harrera. Sentipen horiek beti egongo dira nire<br />

barruan. Horregatik auzoari eskerrak emateko<br />

aprobetxatu nahi dut elkarrizketa hau.


Añorgako Frontola<br />

r<br />

A11i0RGAK0 FRONTO1A<br />

Auzotarrok harrotzeko moduko frontoia dugu Añorgan eta harrotasunerako motibo asko<br />

badago ere, hartan hobekuntzak egitea aspalditxotik izan da Elkartearen erronka.<br />

enetan handia da Añorgako frontoiak<br />

duen pilota jarduna. Izan ere, Añorga<br />

Elkarteak jende ugari biltzen duen<br />

pilota-eskola dauka, 50 inguru pilota-<br />

ri federatu eta, federatuak izan gabe<br />

ere, entrenamendu eta elkartearen partiduetan ari-<br />

tzen diren beste 30 lagun aritzen baitira bertan.<br />

Añorgako pilota-eskolak duen maila eta kalita-<br />

teaz ez gara hemen luzatuko, ongi ezagunak baiti-<br />

ra here emaitzak. Horrez gain, auzoko pilota zale-<br />

tu guztien bilgune da eta, gure gaiari lotuta, Jolas<br />

Etxea Txapelketaren jolaslekua.<br />

Mugatasunak ere baditu, ordea. Euri-egunetan<br />

ezin izaten da frontoia behar bezala erabili, nahi-<br />

koa baita haize pixkatxo bat izatea <strong>eu</strong>ria kantxan<br />

sartzeko eta ezinezko izateko, ondorioz, pilotan<br />

taxuz aritzea, bustita, lurra oso irristakorra Jartzen<br />

baita eta guztiz arriskutsu izaten baita bertan nor-<br />

Frantoia herritzeko proiektua<br />

maltasunez aritzea. Maiz gertatzen da <strong>eu</strong>riaren<br />

ondorioz partidu ofizialak bertan behera utzi eta<br />

atzeratu beharra, eta ugariak izaten dina horrek<br />

ekartzen dituen desegokiera eta trabak. Bestetik,<br />

ikusleak, derrigorrean, <strong>eu</strong>ri eta haizearen pean<br />

geratzen dira. Aldagelei dagokienean, azkenik,<br />

esan beharra dago eskasak direla guztiz bai kopu-<br />

ruan eta bai tamainan eta zaharkituak daudela.<br />

Pilota jokoari dagokionean, kanpoko beste<br />

frontoi gehienekin eta haietan gauzatzen den<br />

joko-erarekin alderatuta, baxua gertatzen da<br />

eskuzko pilotan aritzeko. Frontoiak teorian (jus-<br />

tuan bada ere) badu arauzko gutxieneko altuera,<br />

nahiz eta ez gutxieneko luzera, eta kontua da gaur<br />

egun, herri gehienetan berriki egin edo birmolda-<br />

tu diren frontoiek altuera eta luzera handiagoak<br />

dituztelarik, haietan gauzatzen den jokoak bila-<br />

kaera bat izan duela. Gaur egun, bestetik, mate-<br />

-T-S-`-^-<br />

Jalas Etxea 2004 - 57


58 -<br />

Añorgako Frontoia<br />

riala ere desberdina erabiltzen da -pilotak arina-<br />

goak eta azkarragoak dira- eta horren guztiaren<br />

ondorioa da pilotan gehien-gehienak kexu izaten<br />

direla Añorgako frontoiaren altueraz<br />

Zentzu horretan, esan daiteke frontoia zaharki-<br />

tua geratu dela. Altuera handiagoa behar du eta,<br />

ondorioz, luzera ere bai. Estalkiaren oinarritzako<br />

bi zutoinei dagokienean, behar-beharrezkoa litzateke<br />

haiek kentzea, arriskugarriak baitira jokala-<br />

rientzat. Bestetik, ikusleei dagokienean, haiek<br />

estalpean egoteko modua gauzatu beharko litza-<br />

teke eta behingoz erretiratu Usurbilgo frontoitik<br />

etorri zitzaizkigun harmaila zaharkituak.<br />

Frontoia azken berrikuntza aurretik<br />

Egoera horren aurrean, Elkarteak sakon aztertu<br />

zuen konponbide partzial bat bederen gauzatzeko<br />

aukera. Gaur egungo estalki arkitektonikoki ia<br />

paregabea den hori kendu gabe -eta ondorioz,<br />

posteak kendu gabe- hiru helburutan oinarritu<br />

zuen proiektua: lurzorua beheratuz frontoiari<br />

altuera handiagoa ematea, atze aldea luzatu eta<br />

errebotea atzera eramatea eta estalkia zabal alde-<br />

ra harmailak estaltzera artea Iuzatzea (eranskin<br />

bat jartzea).<br />

Jalas Etxea 2004<br />

Egitasmo handinahi xamar hori, ordea, ezin<br />

izan da, hainbat arrazoirengatik, bideratu eta<br />

aukera ia bakartzat jo da alborako estalkia jartze-<br />

ra mugatzea, hau da, aterpea handiagotu bai,<br />

baina altueran eta luzeran ezer ez irabaztea.<br />

Pilotaren ikuspegitik, aukera hori eskasa da<br />

oso. Adabaki txiki bat besterik ez. Gipuzkoako<br />

edozein herrik daukan moduko frontoi bat merezi<br />

du Añorgak. Frontoi moderno eta erabilgarri bat<br />

merezi dute Añorga Kultur eta Kirol Elkartearen<br />

magalean aritzen diren pilotad eta entrenatzaileek.<br />

Baita ikusleek ere. Garaia da auzorako frontoi<br />

berri baten egitasmoa landu eta berau egikaritzeko<br />

eskakizunak indartzeko.<br />

Nod dagokio frontoi berri horren eraikuntza<br />

bultzatzea? Añorgako pilota-eskola eredugarri-<br />

tzat jotzen duten agintariek ez ote dute erantzukizun<br />

pixka bat hartu behar?


Martin Alustiza<br />

MARTiN ALUSTiZA<br />

Seguran jaioa 1961eko abenduaren I8an,1979 eta 1977an parte hartu zuen Jolas Etxea<br />

Txapelketan jubeniletan. Lehen urtean kategoriako pilatari onenaren saria jaso zuen eta<br />

hurrengo urtean txapeldunorde geratu zen Muñozekin finala Lizarreta eta Erdoziaren aurka<br />

galduta. Gaur egun pilotari profesionala da Frontis enpresan.<br />

Zer-nolako oroitzapenak dituzu Jolas Etxeaz?<br />

Gogoratu ongi gogoratzen naiz. Seguran Jobs<br />

Etxean parte hartzeko tradizio handia zegoen,<br />

han izaten baitziren Etxeberria, Garaialdetarrak<br />

eta abar. Hortaz akordatzen naiz eta, noski, ongi<br />

babo hobeto akordatzen naiz Muñoz legazpiarra-<br />

rekin galdu nuen finalaz eta aurreko urtean eman<br />

zidaten kategoriako pilotari onenaren sariaz.<br />

Jotas Etxeak Seguran tradizio handia izan du.<br />

Díozunez, Jolas Etxea garaí hartako txapel-<br />

keta nagusietako bat zen<br />

Bai, bai. Goierri aldean apenas izaten genuen<br />

txapelketarik eta Añorgakoa zen, Antiguakoare-<br />

kin batera, izen handienekoa. Kirol-mailaz gai-<br />

nera, giro berezia zuen Añorgakoak. Ongi gogo-<br />

ratzen naiz partidan jokatu ondoren nota<br />

eramaten gintuzten soziedadera eta ematen zigu-<br />

ten bokadiloa eta freskagarria. Sekula ez dut<br />

ahaztuko Iribarrek ematen zigun tratua. Dena<br />

zen arreta eta mitnoa eta, egoera horretan, Mor-<br />

gan jokatzea etxean jokatzea bezala zen, halakoa<br />

zen gizon hark pilotariokin z<strong>eu</strong>kan jarrera.<br />

Asko aldatu da pilota -mundua, ezta?<br />

Nik hala uste dut. Lehen afizionatuen mundua<br />

lasaiagoa zen. Profesionaletara askoz jende<br />

gutxiago pasatzen zen; askoz gehiago erakutsi<br />

behar zen malla horretara pasatzeko. Maila han-<br />

dia zegoen afizionatuetan. Jubenilek orain baino<br />

askoz gutxiago Jokatzen zuten; orain halako presa<br />

bat sumatzen da pilotad berriak ikusteko, malla<br />

tnakalagokoak izanda ere. Gizartearen beraren<br />

egoera islatzen da pilotaren munduan; presa<br />

gehiegi eta berria den hori ezagutzeko "beharra".<br />

Era horretan presio handia jartzen zaio gainean<br />

pilotariari eta, batez ere, erre egiten da pilotaria<br />

hainbeste partida jokarazita.<br />

Zure afizíonatu garaían txapelketak behar<br />

adína ziren, ez gehiago; oraín, berriz, guztiz<br />

alderantzíz da...<br />

Ez du gure gazte-garaikoaren antzik. Lehen<br />

txapelketak irekiak izaten ziren. Egia da gutxi<br />

zirela z<strong>eu</strong>denak; gaur egun asko sortu dira herri<br />

batean eta bestean eta gehienak gonbidapen bidez<br />

antolatuak. Zer gertatzen da? Txapelketa askotan<br />

pilotad berak aritzen direla eta, lehen esan bezala.<br />

kirolariak erreta amaitzen duela eta batzuetan -<br />

askotan ez esateagatik- nazkatuta. Nik uste dut<br />

txapelketak Jolas Etxearen filosofia bera izan<br />

Jolas Etxea 21104 - 59


60 -<br />

Martín Alustiza<br />

Jolas<br />

beharko luketela, hau da, irekiak izan beharko<br />

luketela, hala malla txukuna daukanak aukera<br />

izan dezan jokatzeko eta, ondorioz. aurreratzeko.<br />

Ezagutu ditugu alebinetatik fama handia zuten<br />

batzuk eta afizionatuetara heldu direnean ezer<br />

aurreratu ez dutenak. Kontrara, malla apalean<br />

ibili ondoren beren malla asko hobetu dutenak<br />

ere bai.<br />

Gazte batek ezin du astean bost edo sei partida<br />

jokatu. Hori astakeria da. Lasaiago joan behar da,<br />

ito gabe eta pilotaria estutu gabe.<br />

Dirurik ematen al zizuten kategoria horietan<br />

pilotan aritzeagatik?<br />

Joan -etorria ordaintzen ziguten; eta ez zen<br />

gutxi, Segura ez baitzegoen ongi komunikatuta.<br />

Partida baino hiru ordu lehenago atera behar iza-<br />

ten germen, autobusez Beasaineraino lehenik, eta<br />

Etxea 2004<br />

trenean gero. Donostiatik Añorgara etortzeko,<br />

askotan pilotad afizionatuekin elkartuta etortzen<br />

ginen askotan autobusean eta inoiz kotxean.<br />

Esaiozu zuk orain pilotan bati halako paliza egin<br />

behar duela joan-etorrian: etxean geratuko zaizu.<br />

Gurasoek ezin izaten ziguten lagundu eta kotxea<br />

izatea luxua zen. Gutxik jakingo dute nik adina<br />

trenei huruz.<br />

Afízíonatuetatík azkar egin al zenuen prole-<br />

sionaletara saltoa?<br />

Hemezortzi urterekin Federazioen Txapelketa<br />

irabazi nuen lñaki Goikoetxearekin batera eta<br />

asmoa n<strong>eu</strong>kan berarekin aritzeko udan, baina<br />

Empresas Unidas-ekoek, erre ote nintekeen begi-<br />

ratu gabe, Bergaran debutarazi zidaten 1980ko<br />

uztailaren I9an. <strong>Hogeita</strong> hamar urtera arte egon<br />

nintzen beraiekin eta Asegarcera pasa nintzen<br />

gero. Hamaika urte egin nituen han eta gaur egun<br />

Frontis enpresa berriarentzat ari<br />

naiz. Ilusio handiz sortutako<br />

enpresa da, enpresa handiak iris-<br />

ten ez diren merkatu-guneetara<br />

heltzeko helburua duena; eta<br />

horretan gabiltza orain. Horrek<br />

ez du esan nahi hazten Joan ez<br />

gaitezkeenik, baina oinak ongi<br />

jarrita ditugu lurrean.<br />

Uztaílaren 4an berríz íkusíko<br />

zaítugu Añorgako frontoian...<br />

Bai, hala da. Añorgakoak<br />

Frontisekin harremanetan jarri<br />

ziren eta txapelketaren urrezko<br />

ezteiak direla-eta Errandonea eta<br />

biok Argote eta Erroizenea<br />

Añorga KKEko bi pilotariekin<br />

arituko gara, lehena nirekin eta<br />

Ereñozuarra lnaxiorekin. Egia<br />

esan behar badizut, ilusio handia<br />

egiten dit partida hori jokatzea,<br />

batetik, haiekin entrenatzen nai-<br />

zelako Aizarnazabalgo frontoian<br />

eta etorkizun handiko pilotariak<br />

direlako eta, bestetik, eta batez<br />

ere, frontoi hain berezi horretan<br />

aritzeagatik, sabaia berezi hori,<br />

beti gogoan izango dudana... eta<br />

aukera izango dudalako lehengo<br />

garai haietan nirekin hain ongi<br />

portatu zirenak agurtzeko.


Añorgako Pilota Eskola<br />

N<br />

AÑORGAKO PILOTA ESKOLA<br />

Jolas Etxeaz ari garenean Añorga Kultur eta Kirol Elkarteaz eta bereziki elkartearen pilota-<br />

sailaz ari garenez, ezin utzi dezakegu aitatu gabe jendez aberats, animuz gainezka eta<br />

emaitzez aparo den Pilota Eskola. Historiak esango du zer den Añorgako pilota-eskolak aman<br />

duena, baina historiak zer esanik izan dezan badago gaur egun oinarri zabal eta baliotsua,<br />

'J ere osotasunean agertzea merezi duena. Hori da oraingo honetan egingo duguna: pilota<br />

eskola osatzen duten guztien izen-abizenak zerrendan aman. Etorkizunerako gera daitezen eta<br />

Eskola zer-nolakoa den jakin dadin.<br />

Goian gaur egungo Pilota<br />

eskolako gazteenak.<br />

Beheko argazkian berriz,<br />

Pilota eskolako alehinak orain<br />

dela hainhat urte, tartean<br />

Argote, Mendizahal, Urmeneta,<br />

Zabala, Erroizenea..<br />

Jalas Etxea 79114 -<br />

Ól


62 -<br />

Añorgako Pilota Eskola<br />

Jalas<br />

Etxea 21104<br />

BENIAMINAK ETA ALEBINAK<br />

GAIZKA MANTEROLA<br />

MIKEL MANTEROLA<br />

MIKEL URDANGARIN<br />

MARTXEL EIZAGIRRE<br />

IMANOL MAILA<br />

HARITZ DAVOZ<br />

GORKA MENDIZABAL<br />

I ■ IGO GARCIA<br />

ASIER GARIKANO<br />

KADETEAK<br />

INFANTILAK<br />

IMANOL SARASOLA<br />

ASIER LIZARRALDE<br />

ENAITZ CIRCUJANU<br />

ION OTAMENDI<br />

IKER EIZAGIRRE<br />

GORKA AGIRREZABALA<br />

RAMON AYERBE<br />

MIKEL ERRASTI<br />

ION ETXEBERRIA<br />

OIER IRAOLA<br />

ION ESKUDERO<br />

JULEN !ZETA<br />

UNAI MAIZA<br />

IBAI DABOZ<br />

IMANOL LUJANBIO<br />

UNAI EIZAGIRRE<br />

IMANULIBARGUREN<br />

HARITZ LERTXUNDI<br />

ASIR GARCIA<br />

ASIER AZPIROZ<br />

IBAI DAVOZ<br />

ION BERGERANDI<br />

IOSU EGIGUREN<br />

MIKEL CASTRESANA<br />

IBAN JAUREGI<br />

AITUR URANGA


IUBENIIAK<br />

JULEN EGIA<br />

IKER URDANPILLETA<br />

ASIER LIZARRA<br />

IOSU IRAOLA<br />

IORITZ IRAOLA<br />

IÑIGO BENITO<br />

ASIER GARITAONAINDIA<br />

ANDONI IRURETAGOIENA<br />

ARITZ REKALDE<br />

JONESKUDERO<br />

Añorgako Pilota Eskola<br />

SU B- 22<br />

MIKEL ARRETXE<br />

ARITZ CIRCUJANO<br />

IBAN EZKERRA<br />

OÑATZ GONZALEZ<br />

ENEKO LIZARRA<br />

IGOR APEZETXEA<br />

IBON ARANALDE<br />

AITOR ARANBURU<br />

IÑAKI JAUREGI<br />

MARKUS LANDA<br />

JOSU LARRARTE<br />

DIER MENDIZABAL<br />

JAVIER OTEIZA<br />

JON ZABALA<br />

IKER URMENETA<br />

Jalas Etxea 21114 -<br />

63


PALISTAK<br />

64 -<br />

Añorgako Pilota Eskola<br />

DAVID ARUCENA<br />

ANDDNI AIESTARAN<br />

XABIER IRIBAR<br />

MIKEL LIZARRAGA<br />

IMANDL LDIDI<br />

JUSEBA TELLERIA<br />

JDKIN URDANGARIN<br />

IOSU MIREN VILLA<br />

Jalas Etxea 2004<br />

Cementos Rezola<br />

NAGUSIAK<br />

JDKIN ARGDTE<br />

GARI ERRDIZENEA<br />

IUSEBA RUTETA<br />

IBAI ULARIAGA<br />

DELEGATUAK<br />

DIER ARISTEGI<br />

INAKI URIA


TEKNIKOAK<br />

MIKEL UNANUE<br />

FELIX ZABALA<br />

MIKEL REKALDE<br />

HARITZ ZUBIAUR<br />

DDNIBANEAZKARATE<br />

Añorgako Pilota Eskola<br />

EPAILEAK<br />

LUKAS EIZAGIRRE<br />

LUIS MARI ULAIZULA<br />

KEPAESKDRZA<br />

MIKEL MANTERULA<br />

I.^<br />

Duela urte batzuk Pilota eskolan<br />

ihilitako haurrak.<br />

Gerorako etorkizuna.<br />

Jolas Etxea 2004 - 65


66 -<br />

Añorgako Pilota Eskola<br />

Añorgako pilotariek<br />

irabazitako hainhat<br />

txapelketa eta sari<br />

. lnlas Etxea 2004


Cementos Rezola<br />

Jolas Etxea<br />

txa p e l keta eta<br />

pilota s u statze n<br />

Impulsando el<br />

Torneo Jolas Etxea<br />

y la pelota<br />

Sociedad Financiera y Minera, S.A.<br />

Administración Comercial<br />

Avda. de Añorga, 36 Añorga:<br />

Apdos. 29 y 1388 Tel. (943) 36 12 87<br />

20080 San Sebastián Fax (943) 37 17 08<br />

Tel. (943) 36 20 40 Arrigorriaga:<br />

Fax (943) 37 08 39 Tel. (94) 671 13 11<br />

Fax (94) 671 05 55

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!