Hogeita Bosgarren Urteurrena - gorga.eu
Hogeita Bosgarren Urteurrena - gorga.eu
Hogeita Bosgarren Urteurrena - gorga.eu
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2004ko uztaila<br />
AÑORGA KULTUR ETA KIROL ELKARTEA<br />
Añorgako Pilota Eskala
Jalas Etxea Txapelketaren 50. <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
An 9 ak Pil ta Esk la<br />
0 0 r 0 0<br />
Kiroletako Udal Patronatua<br />
Patronato Municloal de Deportes<br />
Añorga 2004ko uztaila. Saln<strong>eu</strong>rria: 5 <strong>eu</strong>ro<br />
sifbaht,<br />
AÑORGA KULTUR ETA KIROL ELKARTEA<br />
<strong>eu</strong>Skara en<br />
donos^^a<br />
p a t r o n a t u a
rŕ<br />
DULAS ETXEA TXAPELKETAREN 50. URTEURRENA<br />
1 - Sarrera 5<br />
2 - <strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong> 7<br />
3 - Oroítzapen Batzuk 38<br />
4 - Finalistak 42<br />
5 - Langíle Saiatu Horiek 48<br />
6 - Mikel Amenabar 51<br />
7 - Mikel Unanue 54<br />
8 - Añorgako Frontoía<br />
9 - Martín Alustíza<br />
10 - Añorgako Pilota Eskola<br />
essal<br />
9<br />
4<br />
0<br />
Aurkibidea<br />
57<br />
59<br />
61
Sarrera<br />
.IOLAS ETXEA TXAPELKETAREN<br />
50. EDiZiOA<br />
hurga Kultur eta Kirol Elkarteak urtez urte antolatu ohi duen esku pilotako Jolas Etxea<br />
Txapelketak aurten egingo du berrogeita hamargarren edizioa.1954an izan zuen lehen urtea<br />
eta, urte batez, frontoiaren berritze lanak zirela eta, txapelketarik izan ez zela kontuan<br />
lasota geratzea merezi duen historia<br />
Jolas Etxearen moduko txapelketa bat<br />
berrogeita hamar urtez ospatu izana ez da<br />
inondik ere txikikeria. <strong>Hogeita</strong> bosgarren<br />
ediziora iritsi izana bera bazen, berez,<br />
nahikoa meritu. Elkarteak oso ongi jakin<br />
zuen n<strong>eu</strong>rtzen garai hartan bertan meritu<br />
horren zenbatekoa eta, hogeita bosgarrena<br />
antolatzearekin batera, berrogei orrialdeko<br />
liburuxka oso interesgarri eta baliotsua<br />
argitaratu zuen urt<strong>eu</strong>rren hori zela eta.<br />
Morgan pilotak izan zituen lehen garaien<br />
eta geroztiko bilakaeraren azalpena egin<br />
zen bertan eta, Jolas Etxeari lotuta, urtez<br />
urteko irabazleen zerrenda argitaratu zen.<br />
Guztiaren osagarri, hainbat elkarrizke-<br />
ta eta artikulu interesgarri bildu zen.<br />
hartuta, 2004ko hau izango du 50. txapelketa.<br />
Oraingo urt<strong>eu</strong>rren honetan ere Elkarteak argi-<br />
talpen batean bildu nahi izan ditu Txapelketa-<br />
ren azken urteetako kontuak. Berrogeita<br />
hamar urteko historia bi argitalpenetan<br />
izan baino egokiagotzat jo da<br />
mende erdi oso hori jasotzea<br />
liburuxka bakar batean eta<br />
bide batez berreskuratu,<br />
hala, erdi galdu edo ahaz-<br />
tuta egon daitekeen histo-<br />
riaren lehen zati hori. Gau-<br />
zak horrela, bi atal ditu esku<br />
artean duzun ale honek:<br />
orain hogeita bost urteko<br />
Iiburuxka bere horretan oso-<br />
osorik jasota lehen atalean<br />
eta azkeneko beste hogeita<br />
bost urteei dagokiena<br />
bigarren atal batean.<br />
Jalas Etxea 21104 - 5
6 -<br />
Sarrera<br />
Jalas<br />
Txapelketa eredugarria<br />
Txapelketan protagonista izan direnek aitortu<br />
izan dutenez, erreferentziako txapelketa eta<br />
oihartzun eta erakarmen handikoa zen<br />
orain dela urte dezente eta hori hala iza-<br />
teko arrazoi nagusiena, agian, zera<br />
izango da: pilotariek lehian aritze-<br />
ko horrelako txapelketa gutxi<br />
antolatzen zirela sasoi har-<br />
tan. Garaiak, ordea, aldatu<br />
egin dira eta txapelketa<br />
irekiak antolatzea gero eta<br />
zailago bihurtu den honetan<br />
Añorga Kultur eta Kirol Elkarteak beti <strong>eu</strong>tsi dio<br />
filosofia bat gorde duen bere txapelketa antola-<br />
tzeari.<br />
Zaila da, oso zaila, Jobs Etxea Txapelketa<br />
antolatzea eta zailtasun horretan datza bere<br />
meritua. Izan ere, txapelketa irekia (ahal<br />
den n<strong>eu</strong>rrian, behintzat, irekia) izanik biko-<br />
te askok parte hartzen du bertan, berrogei<br />
bat bikote kategoria bakoitzeko, eta denbo-<br />
ran Herriarteko Txapelketarekin egiten du<br />
bat. Azken txapelketa hau ofiziala izanik,<br />
lehentasunezkoa da eta honen egutegira<br />
moldatu behar izaten dim partidak.<br />
Etxea 21104<br />
Txapelketa ofizial<br />
horretaz gainera,<br />
ordea, beste txapelke-<br />
ta pilo bat ere izaten<br />
da aldi berean, gonbi-<br />
dapenez eta diru-<br />
ordaina tarteko dela<br />
antolatzen diren txa-<br />
pelketak horietako<br />
gehienak. Gauzak<br />
horrela, malla txuku-<br />
nean aritzen diren<br />
pilotariek, askotan,<br />
nahiago izaten dute<br />
izen handiagoa har-<br />
tzen ari diren beste<br />
txapelketa horietara<br />
joan. Dirua izaten da<br />
batzuetan arrazoia eta<br />
prestigio edo ospea<br />
beste batzuetan. Hor-<br />
txe dago Jolas Etxeak<br />
duen berezitasun<br />
nagusietakoa: eliteko<br />
edo onenetara ez<br />
mugatzea eta aukera ematea ahalik eta pilotari<br />
gehienei.<br />
Txapelketa, ordea, ezin da erabat irekia izan.<br />
Luzeegi joko luke eta nahikoa bada gaur<br />
egun daukan ia hiru hilabeteko antolaketare-<br />
kin. Derrigorrezkoa gertatu da azken<br />
aldian mugak jartzea eta, horrela, aur-<br />
tengoan, lehen aldiz, zortzi bikotetara<br />
mugatu da txapelketa nagusien kate-<br />
gorian, bertako guztiek jokatzeko<br />
aukera izan dezatela bermatuta.<br />
Kadete eta jubenilen kategorie-<br />
tan izen emate librea da<br />
Donostialdeko klubentzat eta<br />
gainerako elkarteei bikote<br />
bana apuntatzeko aukera ema-<br />
ten zaie.<br />
Hori da Jolas Etxea Txapelke-<br />
ta. Pilotarien zaletasuna oinarri,<br />
parte hartzeagatiko diru-ordainik<br />
gabe, baina urrutitxotik datorrenari<br />
bokadiloa inoiz ukatu gabe, pilotari<br />
gazteei pilotan lehiatzeko eta lehia-<br />
tuz ikasteko aukera eman nahi dien<br />
txapelketa herritarra. Jarraituko ahal<br />
du beste berrogeita hamar urtean.
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Jolas - Etxea Txapelketaren<br />
XXVgn. u rtebetetzea<br />
Jalas Etxea 2004 - 7
8 -<br />
Jalas<br />
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Etxea 2004<br />
HITZAURREA<br />
Lantxo honekin Jolas Etxea Txapelketa-<br />
ren XXV urtebetetzea dela eta, gure apor-<br />
tazio pertsonala pelotako munduari eskeini<br />
nahi genioke. Urteetan zehar Añorgako pe-<br />
Iota giroa nolabait reflejatzea izan da gure<br />
eginkizuna. Barka utzitako hutsuneak eta<br />
barrera ona emango diozulakotan, mila esker.<br />
M.° Jesús Erkizia<br />
Iñaki Rodriguez<br />
Iñaki Basurto<br />
Evaristo Ayestarán<br />
Xanti Itxausti
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
HISTORIA DE LA PELOTA EN AÑORGA<br />
«El primer frontón de Añorga, no era frontón...» Esto se escribió en alguna<br />
ocasión al tratar de recopilar, si bien de manera muy somera, la evolución del<br />
deporte de la pelota en Añorga.<br />
Efectivamente, a principios de siglo, según parece, el único sitio donde se<br />
podía aporrear con la pelota era la pared de las cocheras de Ricardo, en Añorga<br />
Txiki, teniendo por cancha la carretera. Más tarde, el lugar de cita para los aficio-<br />
nados a la pelota era la vieja Cantina regentada por Ambrosio Izaguirre, y allí<br />
sudaban la «tinta» los Zaratain hermanos, Pantaleón Arizmendi, Manuel Azcárate,<br />
Miguel Txiki, Manuel Zarra y otros, ventilándose muchos porrones y cashuelas.<br />
Pero donde realmente empezó a despertar la afición a la pelota de algún modo, fue<br />
en el coquetón frontón de Arzak Enea, más conocido por Taberna Berri. Este se<br />
construyó el año 1911, y en una principio los asiduos al frontón eran el propio<br />
dueño Antonio Arzak, los Heliodoro y Eugenio Zatarain, Amilibia (Estikerra), etc.,<br />
y algún que otro transeúnte que le pillaba de paso. Pasando el tiempo, el bueno<br />
de Pantaleón, tratando de revolucionar un poco el ambiente, se metió de organi-<br />
zador o intendente, montando algunos partidos con algún premio por medio. Pero<br />
lo más singular de aquel entonces eran las apuestas; y por diez céntimos se dejaban<br />
el pellejo si fuera preciso, y se disputaban partidos interminables.<br />
Los pelotaris que parece descollaban más, eran el ya mencionado Pantaleón,<br />
Txapel Txiki, Pedro Ayestarán, Juan Zapirain ( ¡cuántas cosas nos podría contar,<br />
eh Juanito!), su hermano Eulogio, Juan Tellería, Manttalin, Jesús Celarain, etc.<br />
Cuentan y no acaban de las peripecias vividas en aquella época, y en más de una<br />
ocasión que la pelota salía por encima del frontis hacia la vía del tren, «desapare-<br />
cía» y se acabó el partido, porque a alguno de los contendientes no le interesaba<br />
que «apareciera». Como se puede apreciar, tuvo su «shalsha» y su ambiente, y<br />
marcó una pauta en la historia de la pelota de Añorga. El mencionado frontón,<br />
que hacía muchos años no se utilizaba como tal, fue derribado, junto con la casa,<br />
el año 1973.<br />
Más adelante se construyó el, para nosotros, viejo frontón de Añorga, el año<br />
1926. Para que nos hagamos una idea de los costes de obra de aquella época, nos<br />
han informado que el presupuesto para el relleno y adecuación del terreno para la<br />
construcción del frontón fue de 750 pesetas, y que fue abonado por el Club.<br />
Fue inaugurado el 4 de abril de 1926, y el entonces presidente del Club, don<br />
Domingo Barrena, organizó campeonatos de pelota a mano, pala y remonte,. para<br />
«hacer afición».<br />
Eran pelotaris punteros de aquella época los Prudencio González, Txomin<br />
Idiáquez, Yurrita, Pablo Sánchez, J. Ganuza, V. Azcárate, los Celarain, J. Sodupe,<br />
Narciso Echániz, J. Arizmendi, José Luis Unanue, hombre de gran pegada, etc., etc.<br />
En las fiestas patronales del año 1927, figuran en el programa varios partidos<br />
de pelota, a base de los mencionados pelotaris. El año 1930 empiezan a medirse<br />
Jalas Etxea 2004 -<br />
9
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
1^ - Jalas Etxea 2004<br />
con pelotaris de otras localidades, y así tenemos que el 20 de julio jugaron V. Az-<br />
cárate y D. Idiáquez, de Añorga, contra Elícegui y Altuna, del Bed Jai. Y J. So-<br />
dupe y L. Etxaníz (Añorga) contra Goicoetxea y Ababa, de la G. de Ulía. Premios<br />
en aquel entonces: 25 pesetas para el individual y 40 para la pareja. ¡Ya empezaba<br />
el marronismo!<br />
El año 1933 se proclamaron campeones de Añorga Joaquín Sodupe y Luis<br />
Etxaniz.<br />
Y así hasta el año 36, en que celebrado el campeonato quedó inédita la final,<br />
como consecuencia del comienzo de la guerra. El bueno de Joaquín Sodupe, que<br />
era uno de los finalistas, repetidamente lo decía, preguntando dónde estaban los<br />
premios.<br />
Por lo visto, frecuentaban también el frontón en una época determinada de<br />
aquellos tiempos, un grupo de soldados, entre los que se encontraba Justino Ur-<br />
celay, que luego sería un gran pelotari profesional y que venía acompañado de<br />
El antiguo frontón de Anorga.<br />
algunos ocmpañeros, que también jugaban mucho a la pelota. Por cierto que el<br />
bueno de Justino en una ocasión perdió el puñal y se llevó un gran disgusto, y<br />
armó la marimorena creyendo que era alguna jugarreta de los rapazuelos del barrio.<br />
Pero afortunadamente el puñal apareció en el autobús, y todos tan felices.<br />
Esto en cuanto a la pelota a mano, porque también había practicantes de la<br />
especialidad de pala. Los nombres que más «suenan» de los de entonces, son los<br />
de D. Julián Legarra, que dicen que jugaba mucho y pegaba de revés con las dos<br />
manos, de forma muy espectacular; Paco Altuna, el doctor D. José Olano, viejo<br />
conocido dé los de Añorga, Muguruza y algunos más que se desplazaban desde la<br />
capital.
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
A nuestro juicio, la postguerra marcó otra etapa en la historia pelotística de<br />
Añorga. Ya al final de la etapa anterior fueron apareciendo nuevos valores que<br />
alternaban con los de aquella época. Entre los que destacaban estaba el gran José<br />
Aguirre, auténtico «coco», el hombre a batir, jugador de amplio repertorio: buena<br />
defensa, visión del juego, «ratonero», pero con el grave defecto de que se le<br />
calentaba e! «aspúa», y se veía obligado a tomarse más de un descansito entre<br />
tanto y tanto; cosa que, la verdad sea dicha, a más de uno le cata bastante mal.<br />
¡Pero qué iba a hacer el hombre! También debemos recordar a Sebastián Goldara-<br />
cena, estilista inmejorable, el único auténtico campeón en el juego de pelota «SIN<br />
PELOTA». En la Directiva de aquel entonces, parece ser que era D. Telesforo el<br />
responsable de los torneos, arropado de buenos colaboradores.<br />
Una de las finales que más se recuerdan es la que disputaron J. Aguirre y<br />
Juanito Altuna contra Venantxio Azcárate y Joaquín Arizrnendi, y después de una<br />
lucha titánica vencieron los primeros, proclamándose por lo tanto campeones. Fue<br />
un partido de mucho «pique», una sorpresa desagradable, sobre todo para el gran<br />
Venantxio, que perdió las dos finales ante José. Pero según él, el mano a mano lo<br />
perdió por la «ayudita» prestada por el juez de centro (Joxe Mari Garmendia) a<br />
su contrincante. ¡Así cualquiera!<br />
Jugadores destacados de aquella época, además de los citados, estaban log<br />
Igoa Matías, Silvestre, Juan Cruz, Miguel y Sebastián Subiza, Iceta, Urqufa, Ariz-<br />
mendi, por citar algunos, a los que podíamos unir también Juanito Sodupe, V.<br />
Barrena,Juliantxo Rezola, Antonio Idiáquez, el Curro Romero de la pelota... Entre<br />
los destacados estaba Silvestre Igoa, que además de gran futbolista era un excelente<br />
pelotari.<br />
Dentro del año 43, se presentaron para el Campeonato de Guipúzcoa, en mano<br />
Segunda Categoría, J. Aguirre y V. Azcárate, y en pala la pareja formada por Joa-<br />
quín Arizmendi y Jesús Goicoechea. Ambas parejas, tras un comienzo esperanzador,<br />
fueron más adelante apeados del campeonato.<br />
Por cierto, quien r<strong>eu</strong>nía cualidades excelentes para la práctica de la pelota y<br />
que de tomárselo en serio hubiera cuajado, no cabe duda, en un magnífico pelotari,<br />
era Jesús Goicoechea, el gran «Patxi Saltos», con dos de una soltura envidiable,<br />
pero que al vestirse de «albañil» bajaba bastantes enteros y, ante unos reveses<br />
sufridos después de unos comienzos alentadores, cundió el desánimo y se cortó la<br />
coleta en plena juvenud y pletórico de «sasoia». Una pena.<br />
Transcurren unos años sin grandes novedades a destacar, eso sí, trabajando<br />
en la medida posible para darle un mayor impulso, y llegamos al momento vital<br />
de la expansión pelotística de Añorga, y en cuya evolución fue factor decisivo y<br />
trascendente la construcción del nuevo Frontón cubierto.<br />
El fantástico recinto se construyó en dos fases. Primeramente se construyó lo<br />
que es el frontón en sí, de medidas reglamentarias, según proyecto del arquitecto<br />
señor Domínguez, y la realización corrió a cargo de la empresa Esparza, Ipiña y Cía.<br />
Fue inaugurado el 16 de julio de 1948, con el partido Inciarte - Soma I contra<br />
Iturralde - Echeberrfa I.<br />
Jalas Etxea 2004 -<br />
11
12 -<br />
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Jalas<br />
Al año siguiente se construyó la visera, considerada como auténtica obra de<br />
ingeniería, creación de D. Eduardo Torroja, y la obra la ejecutó la prestigiosa<br />
empresa Agromán. Y como remate fue dotado de una excelente iluminación que<br />
permitiera su uso sin limitación de tiempo.<br />
Su inauguración oficial fue el 16 de julio de 1949, para cuyo acontecimiento<br />
se contó nada menos ni nada más que con el gran Mariano Juaristi - «Mano III»,<br />
auténtico símbolo de la pelota vasca, quien en solitario se enfrentó a una de las<br />
mejores parejas de aficionados de entonces: la formada por Inciarte - Soroa I, a<br />
quienes venció 22.21.<br />
Desde aquel momento, al disponer de un recinto que cubriera las mayores<br />
exigencias, el club se vió en la obligación de acometer mayores empresas, de iniciar<br />
una nueva andadura, afirmando la promoción de la pelota primero en el ámbito<br />
local, para luego, con mayores ambiciones, ampliar su radio de acción.<br />
Con motivo del cincuentenario de la Empresa Rezola, en la barriada de su<br />
nombre, en Recalde, se construyó también un frontoncito, pero la verdad sea dicha,<br />
aun cumpliendo en parte una función, no ha tenido el relieve que cabía esperar,<br />
y ha servido más para esparcimiento que para promoción.<br />
Ya en los años 1950 y 51 las inscripciones fueron mucho más numerosas, en<br />
las diversas categorías, desde infantiles, mano y paleta segunda, mano individual,<br />
parejas primera y pala corta primera, y hasta se organizó un campeonato para ve-<br />
teranos, que fue demostrativo que quien tuvo retuvo, y fue brillantemente ganado<br />
por Joaquín Arizmendi y Venantxio Azcárate.<br />
Pelotaris de entonces recordaremos a Antxon Altuna, Victoriano Yurramendi.<br />
Evaristo Ayestarán, Antonio y Joxe Mari Idiáquez, José Luis Unanue, Joxe Mari<br />
Arnaiz, Zapirain, Yurramendi II, Manueltxo Azcárate, I. Ayestarán, etc.<br />
Campeón manomanista de 1950 fue E. Ayestarán, con V. Yurramendi como<br />
subcampeón.<br />
El año 51, campeón manomanista Joxe Mari Idiáquez, quien, emparejado con<br />
J. L. Unanue, gano el torneo juvenil de «La Voz de España».<br />
Y ahora que hemos citado a estos dos pelotaris, es de justicia el resaltar la<br />
categoría que alcanzaron ambos, llegando a la cota máxima del pelotarismo afi-<br />
cionado, estando ambos en posesión de un gran palmarés. Idiáquez, con Fagoaga,<br />
fue campeón de distrito de San Sebastián; con Castillo llegó a conseguir el Cam-<br />
peonato de Guipúzcoa, derrotando, entre otros, a los hermanos Tapia; participaron<br />
ambos en el Torneo de Federaciones, ganadores en tres ediciones del Torneo Jotas<br />
Etxea, etc., etc. Jugador fino donde los haya, pausado, elegante, segurísimo, cuali-<br />
dades todas ellas que le hicieron acreedor a que se le conociera como el «Cortabi-<br />
tarte de aficionados».<br />
¿Y qué decir de Unanue? José Luis ganó el entorchado guipuzcoano el año<br />
1959, teniendo como compañero a Paco Eguiguren. Ese mismo año fue subcam-<br />
peón nacional con Iríbar. Imbatidos durante todo el campeonato, fueron derro-<br />
Etxea 2004
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Frontón de Taberna.Berrl (1911-1973).<br />
tados en la final, por culpa del material empleado, impropio de unas finales nacio-<br />
nales. Y para culminar bien la campaña de dicho año, fue seleccionado para parti-<br />
cipar en los campeonatos mundiales en la especialidad de trinquete, consiguiendo el<br />
subcampeonato. Pelotari de una planta extraordinaria, estaba en posesión de una<br />
zurda magnífica, que llamaba la atención. Y con justa aspiración quiso probar for-<br />
tuna en el campo profesional, pero aquí, tras un brillante comienzo, por culpa en<br />
gran parte de sus delicadas manos, y... la alergia por los corredores, abandonó la<br />
profesión para reintegrarse nuevamente y por algún tiempo al campo aficionado.<br />
No cabe duda que en la especialidad de mano ha sido el máximo exponente de la<br />
pelota en Añorga. Tiene también en su haber dos títulos en el Jolas Etxea, con<br />
Balda y Pagoága.<br />
El año 1952 supone el año de la apertura a otras ambiciones, con horizontes<br />
más amplios, y señala una nueva etapa. Se organizan el Torneo Mendizorrotz, al<br />
unísono con localidades limítrofes, para al año siguiente organizar el torneo co-<br />
marcal, siendo el trampolín para que el 1954 naciera el Torneo Jolas Etxea, actual-<br />
mente uno de los torneos provinciales de más solera.<br />
Mención especial merece también el popular Castillo, que aunque pelotari<br />
«importado» ha defendido el pabellón añorgatarra durante una veintena de años.<br />
¿Qué vamos a decir de Joxe Mari que no lo sepan todos? Jugador de magníficos<br />
recursos, muy completo, es conocedor de todos los secretos del frontón, y con una<br />
moral a prueba de «bomba», y que no da por perdido el partido hasta el final.<br />
Como confirmación de esto, recordemos aquel famóso partido jugado con _ Idiáquez,<br />
en Villarreal de Urretxua, contra los hermanos Tapia; iban perdiendo el partido<br />
Jalas Etxea 21304 -<br />
13
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
14 - Jalas Etxea 2004<br />
21 a 11, y conseguido el tanto 12 dijo al a sacar: «Todavía no hemos perdido»; y<br />
saque va y gancho viene, ganaron el partido 22 - 21. Esto da una imagen de lo que<br />
es, y al cabo de muchos años de conseguir el título guipuzcoano con Idiáquez, el<br />
año 1975 volvió a ganarlo, esta vez en compañía de Perico Ibargaray.<br />
El año 1958 otro de los «oriundos», Joxe Mari Salaberría, que residía en<br />
Añorga por motivos de trabajo, en unión de José Manuel Iríbar, que desde la<br />
edad infantil venía demostrando sus posibilidades, ganaron el importante torneo<br />
de Hernani.<br />
Por aquel entonces entendemos que la pelota a mano en Afiorga estaba en<br />
su punto álgido. Se contaba con los jugadores mencionados, más los Zapirain, Yu-<br />
rramendi II, Salaberría II, Olaizola, J. Arizmendi y otros más, que sin llegar a esa<br />
cota no desentonaban, y junto con ellos se habrán celebrado los campeonatos lo<br />
cales de más categoría.<br />
Pero hasta ahora se ha hablado casi en exclusiva de los pelotaris manistas,<br />
porque es lo que privaba hasta el momento, salvo alguna que otra excepción. Y<br />
excepción significaba por ejemplo el malogrado Txantón Rezola, que venía despun-<br />
tando como una firme promesa, y cuando empezaba alternar con pelotaris de valía<br />
un tanto reconocida, un fatálico accidente segó su vida, y con ello perdimos a un<br />
gran amigo y firme promesa.<br />
Frontón del Cincuentenario, inaugurado en el año 1950.<br />
„su/
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Pero volviendo al principio, hemos de decir que si hasta ahora hemos hablado<br />
principalmente de los jugadores de mano, en adelante entran en juego los de la<br />
«herramienta». No cabe duda que al aumentar los participantes, se abren también<br />
los campos, y tinos se inclinan por esto y otros por aquello, y de la abundante siem-<br />
bra llegan luego los frutos.<br />
Así el año 1966, Jerónimo Izaguirre y Joaquín Arizmendi Jr. ganaban el cam-<br />
peonato guipuzcoano de pala corta de Segunda Categoría. Antxon Ayestarán alter-<br />
naba con decoro con los de Primera Categoría, y confirmando su puesta a punto y<br />
madurez al año siguiente cuajó una magnífica temporada, consiguiendo el título<br />
de campeón de pala corta del Torneo GRAVN, con la colaboración del azpeitiano<br />
Zubeldia, sin conocer la derrota.<br />
Ese mismo año del 67, Joxe . Miguel Sarasúa, jugador que más modalidades<br />
practicaba, en la de remonte consiguió el máximo entorchado nacional. Pelotari de<br />
recursos, aparte del remonte, en cuya especialidad más ha destacado, ha ganado<br />
torneos y campeonatos de paleta, pala corta y pala. Lleva bastantes años como<br />
profesional.<br />
También en la categoría de infantiles, los añorgatarras empezaban a disputar<br />
campeonatos fuera de su f<strong>eu</strong>do. Así los Zapirain hermanos, Igoa, Sagaseta, Bravo,<br />
Juanito Arizmendi, por citar a algunos, conocieron las mieles del triunfo en dife-<br />
rentes competiciones provinciales y nacionales. Juan José Zapirain, tras estar en<br />
posesión de varios títulos: camp. infantil y juvenil de España, Torneo Gravn, etc.,<br />
pasó a ser jugador profesional, llegando a alternar con las máximas figuras de la<br />
especialidad.<br />
También José Ignacio Zubeldia fue uno de los elementos destacados en las<br />
modalidades de paleta y pala corta, llegando a ser campeón del GRAVN y Segunda<br />
Categoría nacional, representando a Guipúzcoa. Milita en el campo profesional<br />
desde hace varios años.<br />
El año 1970 la F. E. P. galardona al C. D. Añorga, por la promoción en pro<br />
de la pelota.<br />
El año 1971, Jerónimo Izaguirre consigue el título nacional de Pala Primera<br />
Categoría, en unión de Gurrutxaga. Fue asimismo campeón de Guipúzcoa en 1975.<br />
y subcampeón de España el mismo año. Pelotari de mucho poder y que juega bien<br />
los dos brazos, que destacó desde muy joven, cuajó en un excelente palista y<br />
ahora juega como profesional.<br />
El año 1972 se construyó la pared de rebote, «algo que se echaba de menos<br />
en nuestro flamante frontón.<br />
Zapirain II y Brazo vienen también obteniendo sendos éxitos a partir de la<br />
edad escolar, estando en posesión de varios títulos, del Gravn, nacionales, etc. Son<br />
dos pelotaris jóvenes con muchas posibilidades de cuajar en magníficos especialistas<br />
del leño. Ricardo Bravo debutó con éxito como profesional el pasado año.<br />
Jotas Etxea 200A - 15
16 -<br />
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Jalas<br />
Etxea 2004<br />
Frontón cubierto de Añorga.<br />
Larumbe y J. Arizmendi, son dos jugadores que por su trayectoria bien merecen<br />
destacar, y junto a ellos tenemos que citar a los Urdangarfn I y II, Mendizábal<br />
Marañón, Txikuri y Oscar Azcárate, polifacéticos ambos que en conjunto y por<br />
separado han obtenido grandes éxitos, tanto a nivel provincial como nacional. El<br />
joven Txikuri acaba de debutar como profesional, y a otro tanto aspira el popular.<br />
Oscar.<br />
El 20 de julio de 1975, y en el nuevo Añorga Txiki se inauguró el frontón<br />
construido por una inmobiliaria y que viene a resolver una de las exigencias para el<br />
mencionado y populoso barrio. Aparte de cubrir una necesidad en cuanto para los<br />
practicantes, se celebran unos torneos para estímulo de los actuales pelotazales y<br />
promoción futura.<br />
Y para cerrar este comentario cronológico de la historia pelotazale de Añorga,<br />
vamos a dedicar la última parte a la actual «cantera» existente. Siempre se ha<br />
cuidado de trabajar con los peques, pero no cabe duda que esta dedicación a los<br />
benjamines, alevines e infantiles, se ha visto intensificada, desde hace algunos años,<br />
con un programa de entrenamientos, disciplina deportiva, etc., que marcan una<br />
trayectoria, una nueva pauta, de la que se están recogiendo los frutos.<br />
Para corroborarlo, ahí están esos títulos y éxitos logrados en los torneos oficia-<br />
les, por los Baquero hermanos, Joxe Ramón Sarasúa, Pedro José e Iñigo Ayestarán,<br />
Andoni Etxeberrfa, Koldo Irfbar, Imanol Loidi, Unanue, y un etc. de chavales
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
que están esperando su oportunidad para demostrar su valía y cosechar nuevos<br />
laureles. En Añorga la pelota es actualidad, gracias .a la generosa contribución de<br />
los dirigentes del Club, encabezados por José Manuel Iríbar y Ramón Usandizaga,<br />
a quienes hay que agradecer en lo que vale la labor que están realizando, y para<br />
refrendarlo ahí está esa distinción de que fue objeto por la Federación Guipuzcoana<br />
de Pelota Vasca, el año 1976, como mejor club guipuzcoano. Que continúen en esa<br />
línea, que ahí está el futuro, eta aurrera mutillak!<br />
Desde hace algunos años, el C.D. Añorga, cuenta también en su cuadro de<br />
pelotaris, con un gran campeón: Miguel Azpilicueta. Jugador dotado de gran poder,<br />
y de un saque terrorífico, ha conseguido muchos éxitos en los últimos años, tanto<br />
a nivel provincial como nacional. Campeón guipuzcoano en las modalidades de<br />
pala corta y pala larga, donde ha adquirido más renombre es con el leño enano,<br />
habiendo obtenido dos campeonatos nacionales, y actualmente está preseleccionado<br />
para los mundiales 78.<br />
Hay que citar también a Mikel Aldanondo por su ascendente trayectoria, que<br />
le ha llevado a defender el pabellón guipuzcoano en los Torneos de Federaciones.<br />
Jalas Etxea 2004 - 17
18-<br />
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
1<br />
PILOTA JOKOA<br />
Nola Eskual Herriko bertze mutikoak,<br />
tirriatu izan nau pilota jokoak.<br />
Ahalak ez ordea nik hortarakoak.<br />
Bertze zerbaitetako nindaukan Jainkoak.<br />
2<br />
Pilota'ko jeinuak eskastu bazauzkit,<br />
bihotza ta begiak Jaunak eman dauzkit.<br />
Eskualduna delakotz. edo nik ez dakit,<br />
etzaut bertze joko bat hori bezain pollit.<br />
3<br />
Kirola hau jokatzen da maiz egun argiz.<br />
oneski beztiturik, errespetu haundiz.<br />
Arrotzak dabilzkio berendako nahiz.<br />
Paregabea baita ederrez ta garbiz.<br />
4<br />
Pilota, zure bidez orok eskualdunak<br />
bagarelako famak dituzte entzunak.<br />
Zuk eginak gaituzu denen ezagunak.<br />
Asko zor dautzu zuri gure nortasunak .<br />
5<br />
Zabaldu bazaituzte hemendik mundura.<br />
muga gabea bada zure hedadura.<br />
Eskerrak! ez daizktla erraiten mentura<br />
zu etzarela gure iturriko ura.<br />
6<br />
Joko huntan lau molde dezazkegu ikus:<br />
esku-larruz, xixteraz palaz edo eskuz.<br />
Iduriz bereziak, jokatzeko moduz.<br />
Bainan denak arima ber-beraren gorputz.<br />
7<br />
Beha! pilota bati jo ta jo bi talde,<br />
denak beren nortasun osoaren jabe .<br />
Gorputzaren nekeaz arduratu gabe,<br />
Pilota daukatela otoitzaren pare.<br />
8<br />
Airea: Lili bat ikusi dut. ..<br />
Plaza ixilik dago, iduri eliza.<br />
Beharien begiak pilotak dablltza.<br />
Jainkoak hango deiak baiezta balitza<br />
talderik ahulenak luke azken hitza.<br />
9<br />
Neska gaztea ere hor dago behari,<br />
pilota bera bezain bihotza jauziari,<br />
esku-zarten artetik otoizka Jaunari<br />
garraitza eman dezon haren maiteari.<br />
10<br />
Nork daki zonbat gogo han ote dabiltzan<br />
gure pilotarien so baten peskizan?<br />
Mutil dohatu hoiek hartzen diren gisan<br />
nork ez luke nahiko pilotad izan?<br />
Bainan zer da boza hau? Zer entzuten<br />
[dut nik?<br />
Deiadar bat bezala heldu urrundanik,<br />
gure gazteriari Pilotak erranik:<br />
Ez nezazula berex eskuararen ganik!<br />
12<br />
Kirola ta hizkuntza, horra hor bi gauza<br />
luza dezaketenak herriaren hatsa:<br />
baldin ez bazerauku erdalduntzen plaza,<br />
salbaturen garela badut esperantza.<br />
13<br />
Gauza ezaguna da bizian iraupen<br />
kirolak herri bati diola emaiten.<br />
Pilota maiteari leial egon gaiten,<br />
hark lagunt gaitzan gero eskualdun irau-<br />
[ten.<br />
Jokalari (Xalbador)<br />
ZERUKO ARGIA, 1975 - IX -14
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Entrevista con Evaristo Ayestarán<br />
—¿Cómo nació el Torneo Jolas Etxea?<br />
Allá por el año 1952, tras unas conversaciones entre los responsables de varias<br />
localidades de la comarca, se celebró el torneo «Mendizorrotz». cuya organización<br />
era conjunta entre los grupos integrantes: Igueldo - Orio - TIsúrbil - Lasarte y<br />
Añorga. Los partidos debían celebrarse por rotación en los frontones de las loca-<br />
lidades participantes, pero debido a la inclemencia del tiempo, acabaron por jugarse<br />
la mayoría de ellos en el nuestro, que era el único cubierto.<br />
Como resultado de esta experiencia, y teniendo en cuenta que disponiendo de<br />
un magnífico frontón cubierto se tenía resuelto el problema de las posibles lluvias,<br />
la directiva decidió organizar un torneo comarcal para jugarlo íntegramente en<br />
Añorga, con la participación de pelotaris de Igueldo, Usúrbil, Lasarte, Hernani,<br />
Antiguo y Añorga. El éxito deportivo y de público fue total y todo rodó magní-<br />
ficamente.<br />
En vista de ello, y creado el clima adecuado, se creyó oportuno el afrontar<br />
empresas mayores, teniendo como imagen otros campeonatos de cierta solera que<br />
venían celebrándose en otras localidades como Antiguo y Hernani, y así es como se<br />
decidió el poner en marcha el primer torneo abierto denominado golas Etxea».<br />
Para ello se contó con la colaboración de don Enrique Abril (q.e.p.d.), gran perso-<br />
nalidad dentro de la pelota, que traído de la mano de don Telesforo Galparsoro,<br />
era ya muy conocido de los Añorgatarras, puesto que venía colaborando desde<br />
hacía algunos años en la confección de los grandes partidos de pelota que se progra-<br />
maban por las fiestas patronales, y que constituían un sello característico dentro<br />
de las mismas. Así nació el TORNEO JOLAS ETXEA DE PELOTA A MANO,<br />
bajo la organización de la Sociedad Deportiva Jolas Etxea y la importante colabo-<br />
ración de C. Rezola.<br />
En el I Torneo, dividido en dos categorías, Primera y Segunda, la participa-<br />
ción fue numerosísima, con pelotaris de toda la provincia y de otras como Alava<br />
y Navarra. Dio comienzo el día de San José y las finales tuvieron lugar el día 13<br />
de junio, con gran afluencia de público que fue protagonista en una jornada tan<br />
importante, que supo dar prestancia y colorido a las mismos. Actuaba de juez de<br />
centro Joxe Mari Salsamendi, figura que se hizo popular por su colaboración durante<br />
varios años.<br />
Los primeros Campeones fueron los zumayarras Nolascoain - Alberdi en Pri-<br />
mera Categoría y, los también zumayanos, Cendoya - Yeregui en Segunda Categoría.<br />
A ellos les cupo el honor de encabezar la lista de campeones en el historial de<br />
nuestro torneo provincial.<br />
Durante los primeros años, el troneo finalizaba antes de Cármenes, y los pelo-<br />
taris más destacados, junto con otros que fueran de clase reconocida en los torneos,<br />
oficiales, formaban la base de los programas de nuestras fiestas. Pero más adelante,<br />
Jalas Etxea 2011b -<br />
19
20 -<br />
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Jalas<br />
Etxea 2004<br />
dado el prestigio que iba adquiriendo el Torneo, se consideró oportuno el que las<br />
finales se integraran dentro del programa de fiestas patronales, cosa que se viene<br />
haciendo desde el año 1957, y que como se sabe viene a ser un día clave en nuestros<br />
Cármenes.<br />
Los diez primeros torneos se jugaron divididos en dos categorías, Primera y<br />
Segunda, pero el año 1964, se creyó más interesante el dar cabida a los pelotaris<br />
juveniles, y a partir de entonces se suprimió la Segunda Categoría y en su lugar<br />
se incluyó la de Juveniles, y no cabe la menor duda de que fue un acierto.<br />
En relación con este Torneo, que nació de la forma ya descrita, quisiera<br />
dedicar un recuerdo, como homenaje, porque es de justicia el hacerlo, a algunos<br />
compañeros, amigos entrañables, que tuvieron una vinculación total y absoluta con<br />
la marcha del Torneo Jolas Etxea, y que nos abandonaron para siempre; éstos fue-<br />
ron Enrique Abril, Antxon Altuna, Agustín Urdangarín y Manuel Arruti. Eskerrik<br />
beroenak egin zenuten laguntzagatik eta iGOAIN BEGO!<br />
—¿Cómo era el ambiente pelotístico en aquella época?<br />
—Como queda reflejado al contestar a la primera pregunta, el ambiente era<br />
formidable; sobre todo después de la inauguración del nuevo frontón cubierto, se<br />
observó el natural auge;. primero, por la novedad del nuevo frontón, y segundo<br />
porque permitía el dedicarse más al juego y promoción de la pelota, ya que el<br />
mal tiempo no constituía obstáculo para el ejercicio de la misma. Asimismo, al<br />
estar dotado de alumbrado, contribuía a que no hubiera limitación de horas para<br />
dicha práctica.
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Todo ello fue determinante para no estancarse en lo que habitualmente se<br />
venía haciendo y nació ese interés lógico y afán de superarse para meterse paulati-<br />
namente en organizaciones de mayor envergadura.<br />
—¿Alguna anécdota?<br />
-No cabe duda que durante estos 25 años, con el número de partidos dispu-<br />
tados, con tanto pelotari que ha pasado por nuestro frontón, no falten hechos<br />
curiosos que resaltar.<br />
- Una vez un pelotari, no recuerdo su nombre, que venía de bastante lejos,<br />
tras un viaje accidentado y bastante maltrecho, llegó como pudo utilizando varios<br />
medios de transporte y jugó el partido que tenía programado. Este detalle fue muy<br />
tenido en cuenta por los organizadores y premiado en el reparto final de aquel<br />
Torneo.<br />
- Recuerdo a una de las parejas más «shelebres» que han acudido a nuestro<br />
campeonato: la formada por Arrieta y Gárate, de Azcoitia, que lo mismo daban un<br />
brinco después de un tanto, que soltaban un grito estilo «irrintzi».<br />
- En un partido de juveniles, estando ambas parejas empatadas a 17, para 18,<br />
Arrieta, pelotari de Segura, al ir a sacar para la disputa del último tanto, hizo<br />
«piedre» (al botar la pelota, ésta le rozó la camisa).<br />
- Otro hecho curioso que me viene a la memoria: Como se sabe, la organiza-<br />
ción del Torneo J. E. instituyó una distinción especial para premiar el comporta-<br />
miento, la deportividad, etc., durante el transcurso del Campeonato, y al final del<br />
mismo se elige al pelotari que se haya hecho acreedor a la misma. Pues bien; el<br />
año 1962, la Medalla de Plata fue concedida al excelente y popular jugador Narciso<br />
Ucar. Era tal su alegría que lloraba de emoción. Estaba entusiasmado con el premio<br />
recibido, y decía que lo recordaría toda la vida, etc., etc. Entonces, en esos mo-<br />
mentos agradables que suceden a los partidos, a la hora de tomarse el txacolí en la<br />
sociedad, algunos le «pinchaban»: «Hombre, Narciso, eso merece algo más que un<br />
trago; espero tlue nos invitaras a una merienda...».i Era tan feliz hombre! Y como<br />
además de excelente pelotari y panadero es un buen especialista en coger percebes,<br />
ante los «envites» prometió que el día que hubiera una buena marea «traeré lam-<br />
pernas "para hartaros"». La invitación, como es de suponer, fue rápidamente acep-<br />
tada, pero la promesa, hecha con la mejor buena voluntad, quedó... en eso, y son<br />
innumerables las veces que se lo han recordado (y si no, preguntárselo a Chuchfn<br />
Balda, que gastó el banco donde se sentaba en espera de que llegara el ansiado y<br />
sabroso marisco).<br />
—¿Algunos pelotaris de aquella época?<br />
—Se puede decir que por nuestra cancha han desfilado la flor y nata de la<br />
pelota «amat<strong>eu</strong>r». La lista se haría interminable, pero por citar a algunos, diremos<br />
que por aquel entonces jugaban los Nolascoain, Zaporra, Arocena, Alberdi, Auz-<br />
mendi, Garayalde, Lasa, Tellería, Churruca, Alonso, Arriola, Bengoechea, Castillo,<br />
Idiáquez, Balda, Ibargaray, Bruno, Ucar, Sorazu, Salaberria, Carrera, Echeberrfa,<br />
Jolas Etxea 2004 - 21
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
22- Jalas Etxea 2004<br />
Tapia, Carretero, Eguiguren, Iríbar, etc., etc. El hecho de ver en tina relación a<br />
gente tan importante dentro de la pelota amat<strong>eu</strong>r, dice mucho en favor de nuestro<br />
torneo, que siempre ha mantenido su rango, y un prestigio que le hacen acreedo-<br />
res a figurar dentro de los torneos provinciales más importantes.<br />
—¿Cómo era la forma de jugar en aquella época? ¿Qué material se utilizaba?<br />
—No creo que haya habido cambios sustanciales en el juego. Ahora bien, soy<br />
de la opinión de que en aquellos tiempos era mayor la afluencia, dijéramos, de<br />
las figuras del campo aficionado; el tono, la calidad media, era mejor que la actual,<br />
y ello tiene su explicación. Entonces no se pasaban al campo profesional con la<br />
facilidad que lo hacen ahora, y es que las circunstancias han cambiado. Existían<br />
menos empresas, menos frontones, y por lo tanto la demanda era menor, y muchos<br />
jugadores de categoría reconocida y que hubieran sido, sin lugar a dudas, excelentes<br />
pelotaris profesionales, no daban el salto por las causas que fuera. Quizás actual-<br />
mente tiende a ser menos «sufrido» y quieren terminar el tanto sin trabajarlo, sin<br />
prepararlo demasiado. Hay que resaltar, por otro lado, que en aquel entonces toda-<br />
vía no había hecho su aparición el «atxiki», afortunadamente. Esto es lo que yo<br />
destacaría en estas dos épocas.<br />
En cuanto al material, las pelotas, inicialmente eran de origen azcoitiano, de<br />
los conocidos fabricantes Mano I y Larrañaga (Chiquito). Luego, el amigo Abril<br />
nos fue consiguiendo de Cipri un tipo de pelotas que fabricaba para las competicio-<br />
nes oficiales de Federaciones, es decir, que aunque el pelotero era el mismo que<br />
hacía también para los profesionales, fabricaba un tipo de pelota más suave, de<br />
menos «toque», para los aficionados. Además, este aspecto del material siempre ha<br />
habido que cuidarlo mucho y tenerlo muy en cuenta, dadas las características de<br />
nuestro frontón, que además de «tirar» mucho, el techo es un tanto bajo.<br />
Con el transcurso del tiempo dejaron de hacer este tipo de pelotas, quizás<br />
también porque los pelotaris han ido exigiendo pelotas de más toque; el caso es<br />
que hoy está generalizado el empleo de pelotas del mismo tipo que las de los<br />
pelotaris profesionales. Entonces, para frontones como el nuestro, antes de ponerlas<br />
en juego hay que «desbravarlas», porque de no cuidar este aspecto, va en perjuicio<br />
del deporte y del espectáculo. (Se puede hacer constar que hoy día la pelota, a<br />
igualdad de peso es más pequeña en volumen.)<br />
-¿Qué es para ti la pelota?<br />
—Soy deportista en el más amplio sentido de la palabra, y generalizando son<br />
muchos los deportes que me gustan, pero particularizando, la pelota lo es todo<br />
para mí. Es una cosa que la llevo muy dentro y que la practico desde que era<br />
niño. Hay que tener en cuenta que a cincuenta metros de mi casa natal estaba el<br />
frontón de Taberna-berri, y allí dirigíamos nuestros pasos para jugar con aquellas<br />
pelotas de lana de fabricación «casera». Cuando comenzó la guerra civil, la primera<br />
noticia la tuve casualmente viendo un partido de pelota en el viejo frontón de<br />
Añorga. Siendo escolar, durante las vacaciones solía ir a casa de unos tíos a Tolosa.
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
y aquí, acompañado de mi tío, asistía con frecuencia a los partidos de profesionales<br />
del Beotibar. En fin, cualquier rato libre era bueno para practicar el deporte<br />
predilecto, tan <strong>eu</strong>skaldún por añadidura, y más adelante y siendo todavía muy<br />
joven me . vi metido en tareas de organización de torneos locales, para más adelante<br />
ir adquiriendo experiencia y trabajar por la pelota a otros niveles. Personas más<br />
autorizadas han dicho que lo pelota es uno de los deportes más completos, y así<br />
lo entiendo yo, y es que lo tiene todo: rapidez, agilidad, reflejos, habilidad, etc.,<br />
y es por esto que nos va tan bien a los vascos, a sus condiciones, y si bien no<br />
seamos los «inventores» de la pelota, lo que no cabe ninguna duda es que a los<br />
vascos hay que atribuirles la forma de jugar y su perfeccionamiento, y el haberla<br />
situado en las cotas más altas del deporte.<br />
— ¿Tus experiencias del Torneo Jolas Etzea?<br />
—Como he dicho antes, mi labor en tareas organizativas empezó siendo muy<br />
joven, siendo practicante al mismo tiempo. Esto fue un principio de rodadura, de<br />
aprendizaje, para luego, poco a poco, con ilusión y con afán, tratar de superar<br />
errores y adquirir un grado de madurez. No cabe duda que para ello el inicio del<br />
Torneo J. E. fue un excelente trampolín, y si bien al comienzo necesitaba de mucha<br />
ayuda, con el tiempo empiezas a bandearte, y aunque siempre se trabaja en equipo,<br />
alguien tiene que ser el responsable; a mí me ha tocado el serlo, pero llega un<br />
momento en el que lo haces con la mayor naturalidad.<br />
Todo ello trae consigo también el relacionarte con gente de la pelota, pelota-<br />
ris, federativos, periodistas, amigos, haces amistades, cambias impresiones; en fin,<br />
aparte de lo deportivo entras en el terreno de lo social, yo estoy satisfecho de<br />
las experiencias y de lo mucho que me ha servido para completar, en lo que cabe,<br />
los conocimientos sobre la pelota a través del Jolas Etxea.<br />
— ¿Cómo ves el momento actual de la pelota en Añorga?<br />
—Opino que cada vez se trabaja mejor, comenzando la tarea desde los niños<br />
de corta edad, tratando de inculcarles la importancia de una disciplina, un orden,<br />
una perseverancia, tan importante en el deporte de la pelota como en otros.<br />
Bien es verdad que hasta ahora en la pelota, como en otro orden de cosas,<br />
la labor a realizar entre la juventud se veía un tanto coartada por los cauces en<br />
que se ha obligado a transcurrir el deporte en una época tan prolongada y de<br />
todos conocida, en la cual, sobre todo en la edad escolar, infantil y juvenil, tenía<br />
que depender de un organismo, no grato para la mayoría, y del cual apenas nadie<br />
quería depender. Y realmente, si algo se hizo fue un poco «a escondidas» y sal-<br />
tándose la disposición existente. No obstante en Añorga, a la chita callando siem-<br />
pre se ha hecho una buena labor, y para corroborar esto que digo ahí están los<br />
éxitos logrados en los últimos años en los torneos celebrados en Guipúzcoa a<br />
diferentes niveles y las distinciones de que ha sido objeto. Se puede afirmar que<br />
hoy día Añorga es de las localidades en Guipúzcoa en que tnás se trabaja por la<br />
pelota, y no es una afirmación gratuita y está reconocida por todo el elemento<br />
pelotazale.<br />
Jolas Etxea 2004 - 23
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
24 - Jalas Etxea 7004<br />
—¿Cómo ves el futuro de la pelota en Aisorga?<br />
—Soy optimista. Si se sigue trabajando como ahora, no cabe esperar otra cosa<br />
que un futuro esperanzador. Eso sí, hay que perseverar y continuar en la brecha;<br />
que no suceda que si por cualquier circunstancia se quiebra la racha de éxitos,<br />
cunda el desánimo y por ello se afloje el ritmo. Creo que se está en una buena<br />
línea, factible de mejorar, y no me queda sino animar a los responsables que<br />
traten de mantener esa línea y que, como siempre, estoy dispuesto a aportar mi<br />
granito de arena.<br />
Brecha abierta hacia el futuro.
t<br />
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
PELOTA ELKARTEA<br />
Bertso batzuek jartzera nua<br />
borondaterik onenez,<br />
gure lurrean jokatzen degun<br />
joko zarrenen omenez.<br />
Pelota eta bertsolaritza<br />
errien muiña diranez,<br />
gaur oso pozik ikusten ditut<br />
elkarri esku emanez.<br />
2<br />
Bertsolarien sariketa au<br />
jarri digute udaran,<br />
lanez gaiñezka gabiltza eta<br />
ezin idatzi patxaran.<br />
Baiña pelota nota neronen<br />
oso gustoko lana dan,<br />
ale batzuek jarriko ditut<br />
naiz saririk ez eraman.<br />
3<br />
Berrogei ta amar urte juxtuak<br />
elkartasun bat sortu zan,<br />
bide berriak urratuz gure<br />
pelotak jarraitu zezan.<br />
Ordutik onuntz zer gertatu dan<br />
bertsotan nai nuke esan,<br />
len ere zerbait egiten zala<br />
jendeak ikasi dezan.<br />
4<br />
Lopetegi jaun agurgarria<br />
ta Peña dauzkat goguan,<br />
zorionean jarri ziranak<br />
elkartearen bunian;<br />
pelotariak ez ibiltzeko<br />
ardi galduen moduan<br />
era ortako erabaki bat<br />
artu bearra zeguan.<br />
5<br />
Elkarte orri esker indartsu<br />
dago pelota jokua,<br />
kostata baiño ari da artzen<br />
merezi duan lekua;<br />
bere garaian egin zitzaion<br />
bearrezko zan txertua,<br />
gaur eten gabe ematen digu<br />
mundu guzian frutua.<br />
6<br />
Bat igotzeko ez det lurrera<br />
botako beste jokorik,<br />
kristau jatorrak ez du egiten<br />
beiñere orrelakorik;<br />
baiña egia aitortzeko guk<br />
ez degu bear lotsarik:<br />
kirol bezela ez dako iñun<br />
pelota bezelakorik.<br />
7<br />
lndartsu dator <strong>eu</strong>skaldun batzuk<br />
erein zuten azia,<br />
berenganatu ditu pelotak<br />
Amerika ta Asia;<br />
kirol onena gurea dala<br />
konturatutzen asia,<br />
zorionean, ez ote dago<br />
oraintxe mundu guzia?<br />
8<br />
Gure joko au indartzen danok<br />
egin bear alegiña,<br />
bera dalako kristau askoren<br />
poza eta atsegiña;<br />
San Luis ere, libre zanean,<br />
amaika salo egiña,<br />
joko au balda izkuntzan gasa<br />
iñun sortu dan garbiña.<br />
i, . , ?FIN, -<br />
25
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
9<br />
Egun batean galdetu zien<br />
gure santu gazteari,<br />
une artantxe ia bildurrik<br />
al zion eriotzari;<br />
erantzun zien: *Amar minutu<br />
gelditzen bazaizkit neri,<br />
oraintxe arte bezela nai det<br />
pelotan jokatzen segia.<br />
10<br />
26 - Jalas Etxea 2004<br />
Zerbait aparta berakin badu<br />
gure pelota jokuak,<br />
bestela nola ainbat lagundu<br />
berari gure Jainkuak?<br />
Emen lurrean ortan jostatzen<br />
baldin baziran santuak,<br />
gure jolasa nolakoa dan<br />
ortik atera kontuak.<br />
4.444444<br />
r<br />
^IÚ ^<br />
^<br />
,<br />
11<br />
Gaur deportista asko dauzkagu<br />
jator da egiazkuak,<br />
bapo goraltzen ari diranak<br />
gure eztai urrezkuak.<br />
Punta. remonte eta nola ez<br />
pala eta eskuzkuak,<br />
danen txapela ekarria du<br />
aurten gure Gipuzkuak.<br />
12<br />
Beste amabi bertso jartzeko<br />
nago asmoa artuta,<br />
kezka aundi bat daukatelako<br />
nere barruan sartuta.<br />
Ta gauza onek nere biotza<br />
dauka erditik lertuta:<br />
pelota ere ez ote dagon<br />
negozio biurtuta.<br />
.%iV.<br />
r/yi n<br />
Manuel Matxain. Aiete, Donostr<br />
ZERUKO ARGIA, 1975 VIII -3
JOSE MANUEL IRIBARREKIN<br />
ELKAR-HIZKETA<br />
—Noiz sartu zinen pelotako giroan?<br />
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
**tests ^<br />
ivii<br />
J. M. .I. - Gane gaztetatik izan dut pelotarako afizioa eta, nahiz eta ez egon<br />
Jolas-Etxean edo txapelketa horren Batzordean, beti bizi izan dut giro hori, bcrtan<br />
egon banintz bezala. Evaristo izan mien lehenengo gidaria eta honen inguruan<br />
ibili nintzen ahal nuen guztia laguntzen. Gem Jose Mari Salsamendiren inguruan<br />
ibili nintzen. Orain dcla 10 urte Ezekiel Illarramendi zuzendari zela, Anorgako<br />
C. D. an sartu nintzen pelotako kargua hartuz, eta ordutik nabil sartuta pelotako<br />
giroán.<br />
—Konta ezazu nolako giroa zegoen pelota inguruan garaŕ hartan.<br />
J. M.1. Hasera Jolas-Etxea Txapelketa hau Gipuzkoako eta Euskal Herriko<br />
txapelketarik garrantzitsuena zela esango nuke nik. Garai hartan, oraingo tankeran<br />
(aurten 60 bikote izan ditu) partaide asko zituen. Pelotariak, Euskal Herri guztitil:<br />
etortzen ziren, txapelketa hau garai hartako garrantzitsuena, bakarra esango nuke<br />
nik, zenez gero giroa paregabekoa zen.<br />
Geroztik, bai pelotariak eta bai txapelketak, ugalduz joan dira, Jainkoari<br />
eskerrak pelotaren onerako, beraz, ez da hain erraza, garai hartako txapelketak<br />
bezain onak izatea oraingoak.<br />
--Zer experientz ŕ daukazu Jolas-Etxea Txapelketaz?<br />
J. M.1. - Pelotari bezala, jokatzeko habilidade piskat genuenez gero parte<br />
hartu genuen Jolas-Etxea Txapelketan Ez nintzen sekula iritsi txapeldun ateratzea<br />
Jotas Etxea 2004 - 27
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
28 - Jolas Etxea 2004<br />
lehenengo kategorian, baina, 2. mailan txapeldun atera nintzen bi edo hiru aldiz.<br />
Batetan Idiakezekin, bestean Salaberriarekin Txapelketa hau beti ondo antolatuta<br />
izan dela uste dut eta oso experientzi onak ditut.<br />
—Nola ikusten duzu gaurko giroa eta etorkizuna?<br />
J. M. I. - Haseran, lehenengo urteetan kalitate handikoa zenez gero oso giro<br />
ona zegoen. Une batzutan beheraldi bat izan zuen eta orain berriro, a ni eta<br />
Ramon tartean gaudelako, gure ustez goraldi du haserako maila horretara ingura-<br />
tzen an da.<br />
Momentu honetan Gipuzkoan oso ondo ikusia dago txapelketa. Garai hartan<br />
Añorgak oso pelotari onak eman zituen: Unanue, J. M. Idiakez, Fagoaga, Salabe-<br />
rria anaiak, Castillo, Iñaki Yurramendi, Pello Zapirain, ni eta beste asko bezala;<br />
orain gustatuko litzaidake, gaur ditugun gazte hauetatik, denak ez badira ere,<br />
batzuk guttienez maila honetara iristea. Horretarako eta gehiagotarako gai dira- eta.<br />
—Konta ezazu, gogoratzen bazara, anekdotaren bat.<br />
J. M. I. Gogoratzen naiz, garai hartan, zer garrantzi zuen Txapelketa honek.<br />
Behin batean Arabatik etorri zitzaizkigun bi mutil, Mingo anaiak, afizioa berez<br />
zutenak. Jokatu zuten, ez naiz gogoratzen galdu edo irabazi egin zuten, bakarrik<br />
gogoratzen naiz, geroztik askotan etorri zirela. Partidoa jokatu ondoren, tabernara<br />
etorri eta bazkaltzerik zegoen galdetu zuten, baietz noski, esan genien eta orduan<br />
beren poltsetatik beren bazkaria atera zuten, bokadilloak, eta hantxe jarri ziren<br />
bazkaltzen. Gu zeharo harrituta geratu ginen. Arabati honeraino trenez etorri eta<br />
beren bazkaria patrikan hortuta. Oresaidazue, zer zen orduan afizioa eta zer den<br />
gaur.<br />
Beste anekdota bat ere konta nahi nuke. Morgan oso ondo portatzen ziren<br />
pelotariekin eta bazkariak ematen hasi ziren. Gauza hain ondo zihoalarik, beste<br />
jende bat hontaz aprobetxatzen hasi zen. Horrela, jai askotan pelotáriak zirela esa-<br />
ten etorri, frontoira joan, pelotan bi jokatzeko habilidaderik ez, bapo bazkaldu<br />
Jolas-Etxean, purua piztu etnhau dek eguna, hau», gero Atotxara joan eta eguna<br />
ondo bukatzen zuten. Orduan ni izan nintzen hau moztu nuena. Hemen ikusten<br />
da zer diferentzi zegoen haseran etortzen ziren, bi anaia haiek bezala, eta geroztik<br />
etorritako zenbait jenderekin.<br />
—Zure ustez zer egin beharko genuke pelota maila jasotzeko?<br />
J. MA. - Nik garbi esango dizuet, nere eritziz gaurr egun Euskal Herrian<br />
kirol bezala, pelota futbolak jaten du. Nik ez dut esaten futbola kendu behar denik,<br />
baina pelotak aurrera segi nahi badu, futbolaren antzera, bere arduradunak eduki<br />
bchar lituzke, entrenamenduak programatzeko, materials ekartzeko, frontoia zain-<br />
tzeko e. a. Alderdi honetatik futbolak organizazio hobea eta seriedade gehiago dau-<br />
ka pelotak baino.<br />
Pelotan ez du inork lanik egin nahi. Jendeak uste du pelotariak ondo beltzak<br />
bezala sortzen direla, baina hau ez da posible lanik egin gabe.<br />
Pelota alxa nahi badugu lehen esan dudan horretara iritsi behar dugu .
Entrevista con<br />
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
Ramón Usandizaga<br />
—¿Primeros contactos con la pelota?<br />
—El centro de expansión más utilizado por el 95 por 100 de los Añorgatarras<br />
ha sido y sigue siendo el frontón. Es curioso observar, que en Añorga todos sabe<br />
mos jugar a la pelota, algo insólito en el contorno guipuzcoano (salvo algún otro<br />
pueblo). ¿Cuándo empecé? Desde que aprendí a andar y me dejaron solo.<br />
—¿Cuándo y por qué entraste en la Directiva?<br />
—Siendo José Manuel Iríbar Delegado de Pelota y artífice del renacer de los<br />
pelotaris manistas con que contamos en la actualidad (especialidad que había desa-<br />
parecido en Añorga, ya que si bien contábamos últimamente con grandes palistas.<br />
no existían, salvo individualidades, pelotaris manistas; hoy, por el contrario, pode-<br />
mos señalar que contamos con el plantel de alevines e infantiles más completo de<br />
Guipúzcoa), me requirió para que colaborase con él, con sus ideas y proyectos. Es<br />
el año 1975 cuando decide en principio dejar el cargo de directivo, tras nueve años<br />
de actividad ininterrumpida, para dar paso a «nueva savia», sugiriéndome que yo<br />
debería ser el nuevo directivo, garantizándome su apoyo total. (No hubo mucho<br />
que pensar, máxime al ser elegido presidente.)<br />
—¿Futuro de la pelota en Añorga?<br />
—La zanja está abierta; ahora hace falta andar el camino. La trayectoria es<br />
brillante (cito como botón de muestra la ostentación de Club más distinguido du-<br />
rante la temporada 1977, y segundo club durante 1978); el futuro dependerá de<br />
la continuidad en su existencia del «grupo de trabajo» hoy existente. Contamos con<br />
socios como José Antonio Aguirretxe y Javier Del Campo que están a disposición<br />
del Club para todos los desplazamientos que se les requiera; técnicos como los her-<br />
manos Ayestarán e Iríbar; directivos colaboradores como Jesús M a Del Campo y<br />
Oscar Azcárate, y, por primera vez, con socios que viven de cerca el caminar de<br />
nuestra pelota, como Shanti, Matías Lucas... ¡ESE ES EL CAMINO! ¡ES NUES-<br />
TRO DEPORTE! ¡ES NUESTRA CULTURA!<br />
—¿Qué buscas con tu dedicación?<br />
—Aparte de los éxitos deportivos, el móvil más importante es el deseo-nece-<br />
sidad de que las horas de ocio sean consideradas como elemento cultural de suma<br />
importancia. Me explico: Estamos inmersos en un sistema de sociedad autoritario.<br />
Las horas que el niño-joven dedica al estudio, familia, son «obligadas», no pudiendo<br />
comprender hasta cierta edad la necesidad o no de las mismas, encontrándose de<br />
ese modo distante para con los demás. El momento que este niño-joven pueda sen-<br />
tirse a sí mismo son aquellos en que se encuentre solo o con los suyos, sin tener<br />
que ajustarse a una normativa Es por lo tanto este momento el más influyente<br />
para su personalidad. Es el momento de hacer lo que le place. Estemos en estos<br />
momentos cerca de ellos, pero con ellos, no por encima de ellos como en el resto<br />
de sus actividades. Eso es lo que busco desde este deporte tan nuestro, la Pelota<br />
Vasca.<br />
Jalas Etxea 2004 - 29
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
30 - Jalas Etna 2E104<br />
José Luis<br />
Unanuerekin<br />
elkar-hizketa<br />
—Noiztik sentitu zenuen pelotarako zaletasuna? eta Non hasi zinen jokatzen?<br />
J. L. U. - Txikitatik hasi nintzen. 10 - 11 urtetarako jokatzen nuen Añorga Txi<br />
kiko eskolako frontoian «la bonba» deritzen genion. Afizio handia zegoen garai<br />
hartan.<br />
—Nortxuk ikusi zenituen pelota jokatzen? Norengandik ikasi zenuen?<br />
J. L. U. - Txikitatik pelotari profesionalak ikustera joaten nintzen eta Ata-<br />
no VII, Onaindia, Gallastegi, Mano III ikusi izan ditut beren urn emankorrene-<br />
tan. Mano III eta Gallastegiren arteko finala ere ikusi nuen.<br />
-Zuretzat zein zen onena garai hartan?<br />
J. L. U. - Atano VII.<br />
-Zergatik?<br />
J. L. U. - Sasoi ona z<strong>eu</strong>kalako eta bere ezker eskubiko boleengatik.<br />
—Noiz hartu zenuen parte lehenengo aldiz txapelketa batetan?<br />
J. L. U. - Mendizorrotz txapelketan eta komarkalean 1953an parte hartu nuen.<br />
Garai hartan Antton Altunarekin jokatzen nuen, aurrelari izanik.<br />
-Noiz aldatu zenuen tokiz?<br />
—J. L. U. - Jose M Idiakezekin «La Voz de España» txapelketan, 1950ean<br />
aurrean jokatzen nuen, gerortik ere Mendizorrotz eta komarkal txapelketetan e re<br />
berdin jarraitu nuen, eta Jolas Etxea 1. Txapelketa hasi zenean aldatu nuen tokiz .<br />
Gerortik, eta beranduago profesionalki, atzean jokatu izan dut.
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
—Zenbat urtetan parte hartu duzu jolas Etxea txapelketan?<br />
—J. L. U. - Haseratik parte hartu izan dut Txapelketa hontan. Irabaziak bi<br />
ditut, bata 1958an Fagoagarekin, Castillo-Idiakezen aurka, eta hurrengo urtean,<br />
1959an Baldarekin, 22 - 7, Castillo - Idiakezi. 1960an, profesional egin nintzen. Be-<br />
raz dentara, 6 urtetan parte hartu dut txapelketa hontan.<br />
—Nortzurekin jokatu duzu pelotan?<br />
J. L. U. - 15 - 16 urterekin, Antton Altunarekin, geroago Jose Mari Idakeze-<br />
kin, Castillorekin jokatu izan dut Hilario Azkarateren ordez Antiguako Txapelke-<br />
tan. Txapelketa hau irabazi egin genuen gainera. Gem Fagoaga, Balda, Gipuzkoako<br />
Txapelketa Egigurenekin eta Espainiako txapelketak Iribarrekin.<br />
—Konta ezazu piska bat /inaletako giroa.<br />
J. L. U. - Jendetza handia etortzen zen finalak ikustera. 1958an jokatutako<br />
finaletaz zera gogoratzen naiz, 21 - 10 irabazten joan ginela eta 21era elkartu ginen,<br />
22 - 21 irabazten bukatzeko Castillo - Idiakezi.<br />
—Konta ezazu anekdotaren bat.<br />
J. L. U. - 1959an, 50 partidu jokatu nituen batere galdu gabe. Parte hartu<br />
nituen txapelketa guztiak irabazi nituen, eta semifinaletan, Espainiako Federakun-<br />
tzako lehendakariak joku zikin bat egin zigun. Hobeak ginelako, pelotak aldatu<br />
egin zizkiguten. Bizkaitarrak genituen gure aurka eta 15 egun aurretik, 5 tantotan<br />
utzi genituen eta pelota haiekin 8 edo 10 tantotan utzi gintuzten semifinaletan.<br />
—Beste zerbait esan nahi al duzu?<br />
J. L. U. - Ikusteko noraino insten zen pelotarako zaletasuna zera esango dizut.<br />
Astero astero Usurbildik etortzen zitzaidan laguna bizikletaz, Ian egin ondoren en-<br />
trenatzera bi edo hiru ordutan neroni ere gauez Ian egin ondoren entrenatzera ¡oa-<br />
ten nintzen. Gogoratzen naiz ere 20 une bete nituenean, urtebetetze hau ospatzeko<br />
bi edo him ordu jokatu mien pelotan Retegi Nafarrarekin. Hamaiketako txiki bat<br />
egin soziedadean eta him edo lau txakolin botila San ondoren hero-bero eginda<br />
beste bi edo hiru ordu jokatzera joan ginen.<br />
—Eta Bukatzeko nola ikusten duzu gaur egun pelota Añorgan?<br />
J. L. U. - Morgan pelotariak ateratzeko bide onena zegok Ez dago lehengo<br />
afiziorik. Frontoiak hutsak ikusten ditugu. lhneak pelotahidean hezi egin behar<br />
ditugu. J. M. lribarrek arlo hortan egiten duen lana handia da gaur egun. Garai<br />
hatetan frontoia hustu zai egoten ginen, orain berriz, maiz sainar ikusten ditugu<br />
hutsak.<br />
Jalas Etxea 2004 -<br />
31
32<br />
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
1<br />
PELOTA, EUSKAL JOKOA<br />
Guk, <strong>eu</strong>skaldunok, ondasun ask'<br />
ba-degu joko aldetik,<br />
mota askotan nabarmenduaz,<br />
batzutan oso aurretik.<br />
Bat aukeratu bear banuke<br />
ditugunaren artetik,<br />
zalantzarikan gabe pelota<br />
beste gurtien gaiñetik.<br />
2<br />
Beraz, pelota gure jokotan<br />
nere iritziz lenengo,<br />
noiztikakoa danaren berri<br />
nik ez dizutet emango.<br />
Bahia gurea ez danik on<br />
iñork ez dizu esango,<br />
garbiago ta <strong>eu</strong>skaldunago<br />
ez da besterik izango.<br />
3<br />
Artzeko gauza gaiñanetikan<br />
eskuan pelotarekin,<br />
lenen jolasak egin genitun<br />
alako zerbaiterekin.<br />
Artu ta utzi, edo boteaz,<br />
zoriontsu berarekin,<br />
berdin gertatzen dala uste det<br />
gaur eguneko aurrekin.<br />
4<br />
Geroxeago, etxe-jirako<br />
orma zar da ezberdiñak,<br />
pelotaleku gisara zenbait<br />
arrastotxoak egiñak.<br />
Antxe pelotan doaiez kanpo<br />
danok egin alegiñak,<br />
ala asiak izandu dira<br />
gure txapeldun aundiñak.<br />
5<br />
Doai batzuek ernan zizkigun<br />
Alguztidunak danori,<br />
bere garaian, bere n<strong>eu</strong>rrla,<br />
esnatzeko bakoitzari.<br />
Baldin alkartzen ba'zalo griña<br />
berezko dan doaiari,<br />
bi gauza auek dituan ura<br />
izango da pelotari.<br />
6<br />
Bere gogozko jokoa dunak<br />
ba-daki artzen benetan,<br />
eta artara joko du arek<br />
era dun une danetan,<br />
tokirik iñun aurkitzen ba'du<br />
ingurutako plazetan,<br />
edo erriko kontsejupe ta<br />
elizako arkupetan.<br />
7<br />
Zuriz jantzita agertu arte,<br />
naiz lendik ala izanik,<br />
etzaio iñoiz eman izandu<br />
pelotarien izenik.<br />
Euskalerrian ez da erririk,<br />
ez aundi ta txikienik,<br />
mailla ortara iritxi ez dan<br />
semeren bat ez duenik.<br />
8<br />
Zer ikuskizun zoragarria<br />
pelotaleku batean,<br />
pelotariak zuriz jantzita<br />
aurrez-aurre ikustean!<br />
Ezker-eskubi, pelota joaz<br />
aidean edo botean,<br />
tantoak bixtan apuntatuaz<br />
norbaitek utsegitean.<br />
9<br />
Bakarka izan edo biñaka,<br />
jazkera berdiñekoak,<br />
berezitzeko, ezaugarritzat<br />
or dauzkate gerrikoak.<br />
Urdiña batzuk, besteak gorri<br />
oso margo bizikoak,<br />
nor noren aurka dan jakiteko<br />
ikusteko modukoak.
10<br />
Pelota-joko onek ba-ditu<br />
era bat baiño geiago<br />
nai bada eskuz, pala edo zestoz,<br />
remontea ere ba-dago.<br />
Norberak on aukeratzen du<br />
auetan zer dun naiago,<br />
neretzat eskuz jokatzen dana<br />
bezelakorik ez dago.<br />
11<br />
Era guztiak atsegin zaizkit,<br />
bailie nago kezkatuta,<br />
gazte jendea ikusten baitet<br />
pala eskutan artuta.<br />
Erremintetan eskua bera<br />
1 Rw`^ríjU1rF ,+^f,!<br />
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
lenengo dala aztuta,<br />
oiek gero zer egingo dute<br />
orain orrela oituta?<br />
12<br />
Txapeldun danak aitatutzea<br />
izango nuke luzegi,<br />
nere txikitan Atano zan da,<br />
gero berriz Gallastegi.<br />
Geroztik asko izandu dira,<br />
bakarren bat errezegi,<br />
orain dagona naparra da-ta,<br />
izenez da Erretegl.<br />
Jose Aierbe. Loiola, Donosti<br />
GOIZ-ARGI, 1975 - VIII - 20<br />
- - --D<br />
Jotas Etxea 2004 - 33
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
34 - Jalas Etxea 2004<br />
IDIAKEZEKIN ELKAR-HIZKETA<br />
—Noiz hasi zinen pelotan jokatzen eta zer frontoitan? Konta ezazu zure<br />
lehenengo finala?<br />
J. M. I. - Txikitatik hasi nintzen pelotan jokatzen eta Añorgako frontoi zaha-<br />
rrean Hamaika une nituela eta Manueltxo Azkarate lagun bezala nuela, bertako<br />
txapelketa batetako finalera iritsi ginen. Kontrarioak Jose Luis Rezola eta Domingo<br />
Uribe ziren. Final hura galdu egin genuen 5 tantorengatik, 16 - 11. Nik aurrean<br />
jokatzen nuen eta 2 edo 3 aldiz ikutu nuen pilota. Mañueltxok oso ongi jokatzen<br />
zuen baina Rezolak indar gehiago z<strong>eu</strong>kan, eta indarrez irabazi ziguten. Gogoratzen<br />
naiz garaí hartan 5.kuadrotik atzera orma bota egin zutela eta oholak jarri zituzten.<br />
—Nor ikusten zenuen zure garaian pelota jokatzen eta norengandik ikasi ze<br />
nuen?<br />
J. M. I. - Frontoi zaharrean Venantxio Azkarate, Jose Agirre, Tomas Marañon.<br />
Julian Rezola, Silvestre Igoa, ikusten nituen eta palaz Igoa anaiak, Altunatarrak<br />
eta beste batzuk. Denbora asko pasa nuen frontoian eta asko ikusiz ere asko ikasten<br />
da, baina, batez ere asko ibili nintzelako frontoian.<br />
—Nor izan duzu lagun bezala?<br />
J. M. I. - Askorekin ibili izan naiz pelotan, Castillorekin une askotan ibili<br />
naiz Arrastio, Solana, Rodriguez, Sarasua (Legazpikoa), Balda, Retegi I, Tapia II...<br />
eta Jolas Etxea txapelketan Fagoaga, Castillo, Rodriguez (baste Rodriguez bat),<br />
Arrastio, Solana eta Iribarrekin.<br />
— Zergatik ez zinen prof esionala egin?<br />
J. M. I. - Nik uste dut, batez ere zartada asko ez nuelako. Beste kuadro bat<br />
edo kuadro t'erdi gehiago atzeratu izan banu agian izan nintzatekeen profesionala.<br />
Nik uste dut batez ere zartada faltagatik.<br />
— Konta ezazu piskat Join Etxea txapelketetako finaletan dituzun experien-<br />
tziak. Lehenengo mailan sei finaletatik hirulan txapeldun atera zinen eta bigarren<br />
mailan batetan atera zinen txapeldun.<br />
J. M. I. - Lehenengo mailan irabazitako 3 txapelketetatik oso oroimen onak<br />
ditut. Besteetatik ere ez dut oroimen txarrik. Batek ondo jokatzen duenean eta<br />
galtzen badu kontrarioak hobeak direlako, pózik geratzen da, baina irabazteko posi-<br />
bilitaterik baduzu eta gaizki jokatzeagatik galtzea, hori beste gauza bat da.<br />
—Anekdotaren bat gogoratzen al duzu?<br />
J. M. I. - Gogoratzen nab Arrasaten Castillorekin Gipuzkoako Txapelketako<br />
partido batetan, frontoia Añorgakoa baino txikiagoa zela eta oso errez insten zen<br />
errebotera, 21 - 18 ari ginen galtzen, atzelariak jo egin zuen eta erreboteraino joan<br />
zen. Ni jotzera ninhoala, aurrelaria, Bengva, saltoka hasi zen irabazi zutelakoan eta<br />
ez dakit nola eman nion eta tanto egin genuen ete 22 - 21 irabazi genuen.<br />
Baits gogoratzen naiz Gipuzkoako Txapelketako semifinal batetan Urretxuan,<br />
Tapiatarren aurka, 21-10 ari ginen galtzen eta jendea bazihoan partidoa bukatu
1<br />
<strong>Hogeita</strong> <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
zegoelakoan eta irabazi egin genuen. Baita gorotatzen naiz Castillok, partido har-<br />
tan 12. tantoan «dejada» bat egin zuela ezkerrarekin, txapa justu-justu libratuz.<br />
Beste batzutan, berriz, irabazitzat etnaten genituen partidoak unte gabean galdu.<br />
Nere ustez, bed pentsatu behar da kontrario gurtiak zailak direla.<br />
—Zerbait gehiago esan nahi al duzu?<br />
J. M. I. - Nere eritziz, pelotari bat, deportista bat, apala izatea gustatzen<br />
zait, nahiz eta gizon ospetsu bat izan, apala izan behar du Bestalde, oso itsusia<br />
etnaten du pelotariak frontoi barruan errietan bastea. Bata, saiatzen bada eta gaizki<br />
ateratzen bazaio nahiko pena izango du eta gainetik laguna errietan hasten bazaio<br />
lur jota geratuko da. Peiotak duen beste gauza on bat zera da, zenbat lagun egiten<br />
diren frontoictan, frontoi barruan denok borrokan eta hortik kanpora denok lagun.<br />
Jalas Etxea 2004 - 35
Hogeíta <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
36 - Jalas fina 2004<br />
Kastillorekin elkar-hizketa<br />
—Noiz sartu zinen pelotako giroan?<br />
C. - Hamar une nituela hasi nintzen gazteen txapelketan. Gero Frantzian<br />
partizipatu nuen Komarkal Internazional txapelketan Eta handik Bidasoako txa-<br />
pelketan eta 18 urterekin «La Voz de España»ko 1. txapelketan, Zezilio Fagoaga<br />
eta ni atzetik. Lesakan txapeldun aterata, Errenderira etorri ginen, hor ere txapel-<br />
dun atereaz. Gem Grosera etorri ginen, Ogeta-Zerain eta Garzia-Ariñorekin, honetan<br />
Garrayalde-Telleriak irabazi zuten. Hemezortzi urterekin Gipuzkoara etorri<br />
ginen.<br />
—Nortzuk ikusi dituzu pelotan jokatzen eta norengandik ikasi zenuen pelotan?<br />
C. - Nik nere osaba n<strong>eu</strong>kan pelotaria, Antonio. Castillo esaten zioten. Mon-<br />
dragonesen garaian Frantzira pasatzen zen pelotan aritzera. Gure osabak Mondra-<br />
gonesekin frantsesei irabazten zien. Beste osaba bat ere banuen Castillo esaten<br />
ziotena, Antonio Oyarzabal.<br />
— Zuretzat nor zen onena garaŕ hartan?<br />
C. - Nik profesionalak ez nituen ikusten garai hartan. Txikito de Iraetarekin<br />
joaten ginen beste aldera.<br />
— Noiz etorri zinen Añorgara?<br />
C. - 1957an etorri nintzen.<br />
—Zcnbat midan ibili zara Jotas Etxea Txapelketan?<br />
C. I957an Antiguako txapelketa jokatu eta ordutik hasi nintzen pelotan jo-<br />
katzcn Añorgan, Jose Mari Idiakezekin.<br />
—Zenbat Jinaletara irŕtsi zara?<br />
C. - Bederatzi finaletan hartu dut parte. 58an eta 59an subkanpeon geratuz.<br />
60an eta ólan eta 64an txapeldun, hauk denak Idiakezekin. 67an Txapeldun Ben-<br />
goarekin. 68an subkanpeon Argoterekin. 74an, 75an subkanpeon Ibargaraiekin.<br />
Beraz, denetara 9 finaletara, 4 irabazi eta 5 galdu.<br />
—Konta ezazu Txapelketa hauen gima.<br />
C. - Txapelketa haueten oso pelotari onak etortzen ziren. Txapelketa honek<br />
jende asko ekartzen zuek. Gipuzkoako afizionaturik onenak etortzen ziren parte<br />
hartzera.<br />
—Garai hartan haseran kategori gehiago izan zen, ez al da hala?
C. - Bai ,<br />
cita <strong>Bosgarren</strong> <strong>Urt<strong>eu</strong>rrena</strong><br />
orduan pelotariak askoz ere hobeak ziren. Gehiago jdkatzen zuten.<br />
Orain L8 urterekin profesionaletara pasatzen dita. Eta horregatik 46 urtetako pelotarick,<br />
nik bezala, oraindik irauten dute.<br />
—Zer sentitzen zara. Lesakarra ala Añorgatarra?<br />
C. - Ni, biak.<br />
—Zaletasun gehiago ikusten al zenuen lehen orain baino?<br />
C. - Bai.<br />
—Zer iruditzen zaizu egin behar genukeela, pelota maila jasotzeko?<br />
C. - Lan zaila da hori. Oraingo afizionatuek ez dute sufritu nahi gaztetatik<br />
piskat «jotzen» badute laister pasatzen dira profesionaletara, pelotari ateratzeko<br />
frontoian ibili eta sufritu egin bear da.<br />
—Umeekin zer bide uste duzu jarraitu behar genukeela?<br />
C. Umeek ez dute afiziorik. Nere semeengandik hasita. Aita pelotan aritzera<br />
joaten bada, txikiak ere bai. Zaharra sakrifikatzen ez bada, gazteak ez dira joaten.<br />
Untcak zirikatu egin behar ditugu pelotan aritzeko, Jose Manuel Iribarrek egiten<br />
duen bezala.<br />
—Konlatuko al diguzu anekdotaren bat?<br />
C. Ez dut anekdota zelebrerik. Oso historiak garbi eraman dut. Puntu beltz<br />
zatnar bat bakarrik daukat.<br />
Nere laguna, Sebas Etxezareta ezkondu zenean, Groseko finala n<strong>eu</strong>kan. Parti-<br />
doa iganderako zegoen programatuta eta ezkontza, berriz larunbaterako. Nerekin<br />
kontatu gabe larunbatera pasa zuten. Jakin nuenean Federazioarekin konsultatu<br />
nuen eta ezkontza uzteko esan zidaten, baina ez nien kasorik egin eta puru batekin<br />
eta ikurrin gisan hiru klabelin eramanez agertu nintzen frontoian. Lagunak nerekin<br />
b:ucra tzanpan botilarekin azaldu ziren. Airetik sartu eta txapa jotzen nuen, orduan<br />
lagunek mozkorra nengoela esaten zidaten eta «beste txapara» bota behar miela. Ni<br />
kondiziotan nengoen. Ezkiagak, aldizkaria, Castillo ez zegoela kondiziotan esan<br />
zucm. Fcdcrazioak zigortzekotan egon ziren baina nere historiala garbia zela ikusiaz<br />
ez zidaten ezer egin. Final han galdu egin nuen Idiakezekin, Trantxe-Etxebesteren<br />
aurka. Gogoratzen naiz baita ere zer hegirada zorrotzak botatzen zizkidaten «grisek»<br />
puma errez frontoian agertu nintzenean.<br />
i<br />
Jalas Etxea 2004 - 37
Oroítzapen Batzuk<br />
Añorga Kultur eta Kirol Elkarteak 75. urt<strong>eu</strong>rrena egin zuenean argitalpen berezi bat kaleratu<br />
zuen hainbeste urtetako bere historiaren datuak ematen. Beste hainbaten artean, Jalas Etxea<br />
Txapelketa gaitzat zuten artikulu batzuk argitaratu ziren. Balm handikoak direlakoan, z<strong>eu</strong>den-<br />
z<strong>eu</strong>denean berrargitaratuk° ditugu hemen.<br />
ENTREVISTA A PELOTARIS<br />
DESTACADOS DE ]OLAS ETXEA<br />
38 - '<br />
I día 24 del pasado mes de mayo, nos<br />
r<strong>eu</strong>nimos en Jolas-Etxea convocados<br />
por el Añorga Kultur Kirol Elkartea,<br />
pelotaris que de una u otra forma<br />
merecieron y merecen el reconoci-<br />
miento a su trayectoria personal y deportiva en el<br />
desarrollo de la pelota en la especialidad de<br />
mano.<br />
Pretendíamos conocer sus recuerdos, viven-<br />
cias, consideraciones... y que analizaran la tra-<br />
yectoria del club en general y del torneo Jolas-<br />
Etxea en particular. En definitiva queríamos, que<br />
personas de prestigio y "desde fuera" hicieran<br />
balance de la gestión del Club, en lo que al entor-<br />
no de la pelota compete.<br />
En consideración a los jóvenes de hoy, mencio-<br />
naré de izda. a dcha., el nombre de los pelotaris<br />
que vds. ven en la fotografía, ya que para los que<br />
no somos ya tan jóvenes, el mencionarlos es una<br />
obviedad, ya que su popularidad y caballerosidad<br />
fue de tan grande reconocimiento, que su recuer-<br />
do permanece presente y fresco, pareciendo fuera<br />
ayer cuando dejaron de deleitarnos por imperati-<br />
vos de la edad. Así se les conocía: Ibargaray, Iri-<br />
bar, Castillo. Idiaquez, Ayestarán, Unanue, Sala-<br />
berría, Aldanondo y Etxeberría.<br />
Unicamente no pudimos disfrutar de la presen-<br />
cia del Sr. Garayalde de Segura, a quien otros<br />
motivos imposibilitaron su comparecencia. Los<br />
demás, salvo el Sr. Balda que se incorporó<br />
comenzada ya la r<strong>eu</strong>nión como consecuencia de<br />
compromisos ineludibles, una vez más hicieron<br />
gala de puntualidad británica. Toda vez nos salu-<br />
damos y se sacaron las fotografías de rigor (falta<br />
por lo dicho "Txutxín"), nos dispusimos en<br />
amena r<strong>eu</strong>nión a desbrozar un cuestionario que<br />
l as Etxea 20°4<br />
previamente conocían, y cuyos temas se referían<br />
a los recuerdos del primer año que participan en<br />
el torneo, número de competiciones, títulos en su<br />
caso, cambios de pareja deportiva, consideracio-<br />
nes del nivel del torneo y del trato que se les dis-<br />
pensaba, tiempo que dedicaban a la pelota, apo-<br />
yos, cómo se sienten con hijos pelotaris de primer<br />
orden...; en definitiva, tocábamos temas de todo<br />
tipo para que nos "fotografiaran" como Club en<br />
sus setenta y cinco cumpleaños. Escuchemos sus<br />
respuestas.<br />
Unanimidad en la consideración del torneo<br />
Jotas- Etxea, no solo como el torneo de mas pres-<br />
tigio de toda la provincia, sino que también fuera<br />
pionero en la organización de torneos a nivel pro-<br />
vincial, además de marcar las pautas y reglamen-<br />
tación para todos los demás torneos que en el<br />
tiempo fueron organizándose en Orio, Usurbil,<br />
Igeldo y Lasarte.<br />
Participaban los mejores pelotaris de la provin-<br />
cia sin exclusión, siendo muchos y de altísimo<br />
nivel; Era el Club, quien para no perder prestigio<br />
se reservaba el derecho de adjudicar a los pelota-<br />
ris la categoría correspondiente. Es la cobertura<br />
del frontón lo que posibilita a los organizadores la<br />
puesta en marcha del torneo a nivel provincial<br />
con la denominacón que ostenta, ya que anterior-<br />
mente también se organizaban torneos con distin-<br />
tas denominaciones y alcance más modesto.<br />
Todos superan la participación de diez torneos,<br />
siendo José M' Idiaquez quien más campeonatos<br />
ostenta al haber prolongado su carrera deportiva<br />
participando en el torneo de veteranos. El recono-<br />
cimiento al pelotari más completo se lo adjudica-<br />
ron al añorgatarra de adopción Castillo que tantos<br />
días de gloria nos diera. Nadie se explica no obs-
tante la desaparición tan temprana de Iribar de la<br />
competición de élite, ya que inicialmente fue con-<br />
siderado el pelotari de mayor proyección; por<br />
supuesto que intentó dar una explicación cohe-<br />
rente, pero lo cierto es que sus explicaciones no<br />
fueron demasiado convincentes y nos quedamos<br />
sin conocer la causa verdadera.<br />
Las condiciones que disfrutaban los pelotaris<br />
participantes fueron durante mucho tiempo consi-<br />
deradas como las mejores con diferencia respecto<br />
de los demás torneos; había dietas, gastos de via-<br />
jes, degustación variada antes de comer y comi-<br />
da. Fueron tan conocidas en la provincia, que des-<br />
pués de muchos años no hubo mas remedio que<br />
quitarlas, ya que se habían desvirtuado de tal<br />
forma que gente sin apenas nivel se apuntaba con<br />
el único objetivo de comer bien y pasar luego el<br />
dia en San Sebastián. Mención especial merecen<br />
en este aspecto los pelotaris del Antiguo que en<br />
ningún caso disfrutaron de las referidas condicio-<br />
nes, fueran o no pelotaris del Añorga Kultur Kirol<br />
Elkartea.<br />
En los primeros torneos, años cincuenta y<br />
sesenta, la participación en Añorga para los pelo-<br />
taris de los pueblos de la provincia, conllevaba la<br />
dedicación de todo el domingo al torneo, ya que<br />
los servicios públicos eran muy escasos y el auto-<br />
móvil era un bien de lujo para unos pocos. De<br />
esta forma los torneos adquirían un valor cultural<br />
muy importante, al ser en muchos casos la prime-<br />
ra vez que uno podía salir de casa sin sus padres y<br />
Oroítzapen Batzuk<br />
con sus amigos, conocer otras personas y otras<br />
posibles novias, comer en un restaurante, conocer<br />
otras fábricas, conocer la capital..., es decir que<br />
Añorga, en las personas de los organizadores,<br />
supuso toda .una escuela de formación de hom-<br />
bres de futuro, que hoy en el tiempo tienen a bien<br />
reconocer y agradecer. Desde luego no es casual<br />
el que siempre al pelotari vasco se le hayan reco-<br />
nocido una serie de virtudes, que por todos los<br />
medios debemos mantenerlas.<br />
Para corroborar lo dicho, referiremos dos situa-<br />
ciones de las muchas que se comentaron durante<br />
la cena. Por imposibilidad de tener que atender<br />
otras responsabilidades, Balda no comparece a<br />
disputar un partido del torneo Jolas- Etxea. Lo<br />
que hoy desgraciadamente no supondría nada jus-<br />
tificando lo acaecido, en aquel entonces la afrenta<br />
fue tal, ante la consideración de haber faltado al<br />
respeto del público, organizadores....., que tuvo<br />
que ir personalmente, ante el máximo exponente<br />
de entonces de la pelota y organización de tor-<br />
neos Enrique Abril, solicitando su perdón, ya que<br />
en caso contrario no se le hubiera consentido<br />
seguir participando en torneos. Incide Ibargaray<br />
en el tema, ya que no ha olvidado a pesar del<br />
tiempo pasado, la "bronca" de Evaristo por haber<br />
comparecido media hora después del inicio de<br />
una competición a juicio de la organización; aun-<br />
que manifestó repetidas veces, que había sido<br />
convocado para la hora en que se presentó, de<br />
nada le sirvió, siendo advertido para sucesivas<br />
ocasiones.<br />
Jalas Etxea 2004 - 39
Oroítzapen Batzuk<br />
40 - Jalas Etxea 2004<br />
Hay situaciones que no desvelan, cual pacto de<br />
silencio, no encontrándose excesivamente cómo-<br />
dos ante la pregunta de cuales eran las razones<br />
por las que durante su vida de competición iban<br />
variando de pareja deportiva. Dieron todo tipo de<br />
explicaciones, hasta que finalmente ante nuestra<br />
insistencia dieran una respuesta contundente que<br />
no admitía mayores reflexiones: Las razones del<br />
cambio nunca fueron debidas a cuestiones perso-<br />
nales, sino que se debían a la búsqueda de la pare-<br />
ja mas eficiente para optar a la consecución del<br />
título de campeón, que todos lo ostentan salvo<br />
lbargaray, a pesar de tener el record de participa-<br />
ción en semifinales y finales consecutivas en una<br />
determinada época.<br />
Especial mención merece por el respeto y cari-<br />
ño con que lo recuerdan, así como por lo que<br />
suponía para la autoestima y reconocimiento<br />
público, la medalla al mérito deportivo, con la<br />
que se galardonaba al pelotari mas distinguido de<br />
la final, independientemente de que ganara o per-<br />
diera. Hemos de decir para los mas jóvenes, que<br />
este galardón era de diseño exclusivo para este<br />
torneo y de gran calidad en sus materiales, con el<br />
que se premiaba la entrega, personalidad. capaci-<br />
dad de sufrimiento, compañerismo dentro y fuera<br />
de la cancha, intachable comportamiento, trayec-<br />
toria personal, lealtabal club... La ostentan todos<br />
los presentes además de guardarla como una joya,<br />
por el impacto que les causaba el reconocimiento<br />
de tan preciados valores por todo un pueblo, que<br />
seguía el torneo en un frontón siempre abarrota-<br />
do, donde jamás existió nunca en su organización<br />
el fantasma del favoritismo o la duda. La felici-<br />
dad del galardonado era tal, que si el triunfo del<br />
torneo en su caso les llenaba de alegría, la obten-<br />
ción del galardón al mérito deportivo les hizo a<br />
todos llorar de emoción y agradecimiento.<br />
Y como la vida sigue, ¿qué fue de ellos después<br />
de abandonar la competición deportiva? Todos<br />
tienen el orgullo de haberse retirado de la compe-<br />
tición en el momento oportuno ante la inseguridad<br />
de su propio rendimiento, aunque continuan en<br />
activo de una u otra forma. Siguen muy de cerca el<br />
devenir de la pelota, y con conocimiento de causa<br />
elogian tanto a las personas que siguen promo-<br />
viendo sin descanso el fomento de base desde la<br />
consideración de escuela de formación de niños y<br />
jóvenes, como a la universalización de la pelota a<br />
mano a través de los medios visuales de comuni-<br />
cación, aunque discrepen en algunos apartados.<br />
Hay un tema no obstante que aglutina sensibili-<br />
dades, emociones y felicidad compartida, cual es<br />
la presencia destacada en el campo profesional de<br />
tres hijos de los aquí presentes: Alústiza, Salabe-<br />
rría y Unanue. Me tomo la libertad de incluir a<br />
Alústiza al considerar a Etxeberría como su padre<br />
espiritual, y que por cierto tuvimos la oportuni-<br />
dad de constatar, cómo su hijo participaba en un<br />
partido del torneo Jolas- Etxea en el momento<br />
que nos juntábamos el día de la r<strong>eu</strong>nión. A eso se<br />
llama predicar con el ejemplo.<br />
Fueron momentos emotivos que todos compar-<br />
timos, al exteriorizar las tres personas referidas<br />
sus sentimientos, ya que confesaron que habían<br />
visto realizado gran parte del proyecto de su vida<br />
a través de la actividad que sus hijos en la actuali-<br />
dad desarrollan. No sentían rubor al afirmar que<br />
la "gloria" les había alcanzado no solo por osten-<br />
tar la satisfacción personal del trabajo bien hecho<br />
en su vida diaria, sino también por recoger los<br />
frutos de ese trabajo con la profesión actual de<br />
sus hijos. ¡ Zorionak !<br />
De esta forma fue transcurriendo la velada<br />
desde el atardecer y poco menos que hasta el<br />
amanecer, donde no faltaron preguntas fuera del<br />
guión entre los mismos pelotaris, respecto de<br />
situaciones que en su día no se explicaran convin-<br />
centemente: El mal de manos repentino, partidos<br />
donde el sueño pasaba factura... pero que no<br />
revelaré en cumplimiento a lo pactado. Unica-<br />
mente añadir, los deseos de gratitud y felicidades<br />
que en la despedida me encomendara que trans-<br />
mitiera al Añorga Kultur Kirol Elkartea y a todos<br />
los añorgatarras, ese gran pelotari y mejor perso-<br />
na cual es Aldanondo, que le correspondió oficiar<br />
durante la cena de guía para quien esto escribe, en<br />
aquellos momentos en que no podía diferenciar<br />
por mi mismo entre la realidad o la broma de<br />
algunas respuestas.<br />
Y no me olvido no, tuve una vez mas la oportu-<br />
nidad de escuchar las fantásticas voces del grupo<br />
en general y de Evaristo y José Manuel en parti-<br />
cular, finalizando así la r<strong>eu</strong>nión con los deseos de<br />
felicitación a todos los añorgatarras, así como<br />
quedándonos citados para el centenario. Muchísi-<br />
mas gracias por haber podido compartir con el .<br />
grupo estos momentos.<br />
Ramon Usandizaga
Oroítzapen Batzuk<br />
^<br />
A11lORGAKO ]OLAS ETXEA TXAPELKETA<br />
ETA SEGURAKO PILOTARIAK<br />
Añorgako pilota txapelketak bere 75.<br />
urt<strong>eu</strong>rrena duenez aurten, Segurako<br />
pilotariontzat ohorea da zuen ospaki-<br />
zunetan parte hartzea. Txapelketarik<br />
gabe ez dago pilotaririk, eta hainbat<br />
urtetan hain maltea dugun kirolaren aide Ian egin<br />
duzuelako, Jolas Etxea Elkarteari zorionak ema-<br />
tea ezinbestekoa zaigu. ZORIONAK !, eta segi<br />
aurrera lanean pilotaren aide.<br />
Segurarrontzat txuriz jazteak beti izan duen<br />
garrantziagatik, eta hori herritik kanpora izaten<br />
denean are gehiago, txapelketa guztietan ondo<br />
aritzeko responsabilitate bat suposatu du. Aurre-<br />
netako edizioetan segurarrok txapel asko lortu<br />
genituelako, edo auzo horretan beti oso harrera<br />
tina egin zaigulako, herriko pilotari onenak beti<br />
egon dira Jolas Etxeako torneoan: hasi Ximon<br />
Garaialdetik, Joxe Mari Auzmendi, Eduardo<br />
Tellería, Gotzon Etxeberria, Antonio Aldanondo,<br />
Iñaki Aranburu, Joan Mari Gereñu, Pedro M.<br />
Arieta, Martin Alustiza edo Xabier Imaz.<br />
Parte hartzeaz gain, ondo jokatu eta irabaztea<br />
beti hobeto dagoelako, irabazle ere suertatu gera<br />
urte batzuetan; bigarren, hirugarren eta laugarren<br />
edizioetan Joxe Mari Auzmendi eta Ximon<br />
Garaialde izan ziren txapeldunak, trofeoaren<br />
jabetza lortuz. <strong>Bosgarren</strong>ean, finala erabat segu-<br />
rarra izan zen: Joxe Mari Auzmendi eta Ximon<br />
Garaialde, Sebastian Garaialde eta Antonio Alda-<br />
nondoren aurka, azken hauek 22-21 garaituz<br />
Seguran oraindik ondo gogoratzen den egun bate-<br />
tan: Garaialdetarretan anal zaharrena, Antonio,<br />
pilotarea izandakoa baita ere, etxean zegoen egun<br />
horretan eta aitak partidua ikustera ez ote zuen<br />
joan behar galdetu omen zion. Berak ezetz, bi<br />
anaiek aurka jokatzen zutela eta berdin zitzaiola<br />
nork irabazi. Kalean, Añorgara zindoazen beste<br />
lagun batzuekin elkartu eta azkeneanJoan. Pilota=<br />
lekura iritsi eta lau pilotariak ikusi omen zituen<br />
Segurako Alboradaren txistu'doinuaz frontoira<br />
sartzen. Ezin izan omen zien negar malkoei <strong>eu</strong>tsi.<br />
Garai hartako pilotariek, Añorgan parte hartzea<br />
bakarrik gauza handia zela gogoratzen dute.<br />
Gipuzkoako pilotarien artean bikoteak seleziona-<br />
tu egiten omen zirelako, eta segurarrak oso esker-<br />
tzen zuten beraietaz gogoratzea. Kontuan eduki<br />
behar da, Segurako batentzat orduan Añorgara<br />
joatea gauza berezia zela soilik bidaiagatik;<br />
Autobusa hartu behar zen lehenengo Beasaina<br />
joateko. Han trena Donostiara eta hiriburutik,<br />
berriro autobusez Añorgara. Joateko ez ezik,<br />
itzultzeko ere gauza berdina egin behar izaten zen<br />
eta arratsaldeko 5ak inguruan itzultzen ziren<br />
etxera. Eskerrak, oraindik ondo gogoratzen dira<br />
batzuk, antolatzaileek bazkaria oparitzen zieten.<br />
Irabazleen artean aipamen berezia merezi dute<br />
ere Iñaki Etxeberria, Etxeberria VI, eta Iñaki<br />
Aranburuk. Txapela lortzeaz gain, 25. urt<strong>eu</strong>rrena<br />
zelako eta jaso zituzten sariegatik, ondo gordea<br />
dute egun hura oroitzapenean.<br />
Azken urte hauetan ere, ez zen egongo segurar<br />
pilotaririk Añorgan jokatu ez duenik, Jolas Etxea<br />
txapelketaren garrantzia oraindik ondo manten-<br />
tzen denaren seinale: 1991ean, junior mailan,<br />
Egoitz Berasategik eta Iñaki Artolak lortu zuten<br />
txapela 1993an, nagusien mailan, Iñaki Artola eta<br />
Ibon Etxeberriak, Etxeberria IX, Ayestaran eta<br />
Apezetxeari irabazi zieten finalean.<br />
Badirudi, aurten herriko pilotaririk ez dela<br />
izango txapelketa irabazteko moduan, baina Jolas<br />
Etxea eta Segurako pilotarien arteko harremana<br />
beti bezala oso ona izaten jarraituko duenaren<br />
gogoz, besarkada bero bat Goierri aldetik eta gol<br />
mailakoa izan dadila txapelketa Elkartearen 75.<br />
urtemugaren ospakizun horretan.<br />
Segurako pilotaríak<br />
Jalas Etxea 2UU4 - 41
Finalístak<br />
]OLAS ETXEA TXAPELKETA<br />
1954 - 2003<br />
* 2.maila, Jubenilak dira. / I.maila, Afizianatuak dira.<br />
1954 1 2. maila<br />
I. maila<br />
1955 2 2. maila<br />
I. maila<br />
1967 14 Jubenilak Oreja - Aranzabe(C.D.<br />
Egana Cendoya (zumaia) 18<br />
Noscelain- Alberdi (zumaia) 22<br />
Iribar - Lizaso (Zestoa) 18<br />
Auzmendi- Garayalde I (Segura) 22<br />
1956 3 I. mails Auzmendi- Garayalde I (Segura) 22<br />
(Anarga) 1 8<br />
I. malla Auzmendi- Garayalde I (Segura) 22<br />
1957 4 2. maila Iribar - Idiaquez<br />
1958 5 2. mada tribar- Salaherria I (barge) 18<br />
I. malla Fagoaga- Unanue (Jalas Etxea) 22<br />
1959 6 2. maila<br />
I. maila<br />
1960 7 2. mala<br />
I. maila<br />
1962 9 2. malla<br />
1. maila<br />
Lasa Ill- Galarza (Tolosa) 18<br />
Balda- Unanue (Vascania-Anorga) 22<br />
Martinez- Agirreburualde (Legazpia) 18<br />
Castilla- Idiaquez (Jalas Etxea) 22<br />
1961 8 2. mails Gull- Jimenez(Mandragon) 18<br />
I. maila Castillo - Idiaquez (Jalas Etxea) 22<br />
42 -<br />
1963 ID 2. mala<br />
I. malla<br />
Galerza- Puldain(Amezketa) 18<br />
Garayalde- Aldanondo(Segura) 22<br />
Villarreal- San Roman(Olazagutia) 18<br />
Belda- Fagoaga(Vascoma) 22<br />
1964 II Jubenilak Egiguren Utaegi (Azpeitia) 18<br />
I. malla Castillo- Idiaquez (C.D. barge) 22<br />
1965 12 Jubenilak Altuna- Sarasola(Amezketa) 18<br />
I mails Bengoetxea- Seleberria(C.D.Hernani) 22<br />
1966 13 Jubenilak Manterola- Muga(Zumaia) 18<br />
I. maila Bengaetxea- Salaberria II(Hernani) 22<br />
Añarga) 18<br />
I. maila Castilla - Bangoa(C.D. Anarga) 22<br />
1968 15 Jubenilak Gibelalde- Gabellanes(Irura) 18<br />
I malla Bruno Aldanondo(Vasconia) 22<br />
1969 16 Jubenilak Gibelalde- Gaballanes(Irura) 18<br />
I. maila Bruno- Btaegi(Vascoma) 22<br />
labarda - Bengoa (Donostia) 12<br />
Arocena- Zaporra (Zarautz) 17<br />
Agirre - Iglesias (Amara) 14<br />
Divason- Achucarro (Zarautz) 7<br />
Divason- Achucarro (Zarautz) 18<br />
Sarasota anaiak (Amezketa) 7<br />
Egiguren- Aizpitarte(Azpeitia) 20<br />
Jodra- Mingo (Araya. Alava) 10<br />
Castillo- Idiaquez (Anorga) 21<br />
Dlaizala - Salaberria II (Margo) 12<br />
Castillo- Idiaquez (Jules Etxea) 7<br />
Etxeberria- Mujika(Villabana) 12<br />
Telleria- Lasa (Segura) 13<br />
Galana- Sarasola (Amaikak Bat) 15<br />
Salaberria anaiak (Anarga) 18<br />
Cerrera- Orbegozo(Regil) 11<br />
Auzmendi - Garayalde l(Segura) 18<br />
Sarasola- Puldain(Amezketa) 13<br />
Bengoetxea - Salaberria I (Michelin) 15<br />
Bidarte - Aizpitarte(Eibar) 9<br />
Bengoetxea - Salaberria I ( Anorga) 17<br />
Manterola- Alherdi(Zumaia) 15<br />
Garayalde II- Aldanondo(Segura) 12<br />
Galarraga- Azkue(Zumaia)12<br />
Balda- Arratibel(Vasconia) 15<br />
Ibarguren- Etxaniz(Zestoa) 10<br />
Andueza IV - Lúpez(Azkoitia) 19<br />
Dfez- Lasa(Villarreal de Urretxua) 10<br />
Castillo- Argote(C.D. Anorga) 15<br />
Soraluze- Etxaniz(Villarreal) 7<br />
Solano- Dtermin(Intza de Lasarte) 10<br />
1970 17 Jubenilak Montea II- Selvidea(C.D.Vasconia)18 Lazkano- Soroa(Talosa C.F.) 10
Finalistak<br />
I. maila B<strong>eu</strong>nza- Urizar (C.D. Clinker. Olazagutia) 22 Matxinaundiarena-Ibarguren(Michelin) 18<br />
Garayer(C.D. Hernani) 18 Aranzahe II- Unsain(Tolosa) 15<br />
I. maila Egiguren III- Otaegi(Lagun Onak, Azpeitia) 22 Galarza- Aranzabe(Tolosa) 17<br />
1971 18 Jubenilak Intxauspe -<br />
1972 19 Infantilak !Nano- Jauregi(Drmaiztegi) 16 Oyarzabal- Agirre(Segura) 12<br />
Jubenilak Amundarain - Unsain(Tolosa) 18 Arruti - Portu(Usurhil) 15<br />
I. maila Galarza- Salvidea 22 Etxeberria- Goikoetxea 15<br />
1973 20 Jubenilak Odriozala- Egiguren(Zestaa)1 8 Goikoetxea- Zabala(Tolosa) 16<br />
I maila Gibelalde- Soroa(Tolosa) 22 Rodriguez- Idiaquez(C D . Añorga) 14<br />
1974 21 Jubenilak Arrue- Agirre(Segura) 18<br />
I maila Balda- Goikoetxea(C.D. Vasconia) 22<br />
1975 22 Jubenilak Larrea- Olano 18<br />
I. maila Belda- Goikoetxea 22<br />
1976 23 Jubenilak Ddriozola anaiak<br />
I maila Ddriozola- Aranburu<br />
Zubeldia- Arnaiz(Hernani) 16<br />
Castillo- Ibargaray(C.D. Mugu) 15<br />
Gorostidi Tolosa 13<br />
Castillo- Ibargaray 13<br />
Salegi- Agirre<br />
Galarraga- Olaizola<br />
1977 24 Jubenilak Lizarreta- Erdozia(Hernani) Alustiza- Muñoz(Segura)<br />
I. maila Elosegi- Arrese(Zaldibia) Orozko- Zubizarreta(Azkoitia)<br />
1978 25 Jubenilak Selegui- Ddriozola 18<br />
Afizionatuak Etxeberria- Aranburu 22<br />
Beteranoak Solano- Idiaquez 22<br />
1979 26 Jubenilak Ibarrala- Zuloaga 18<br />
Afizionatuak Amondarain Zabala 22<br />
Beteranoak Castillo- Ibargaray 22<br />
Alberto- Alberdi 7<br />
Arrieta- Larramendi 19<br />
Castillo- Ibargaray 20<br />
Idiaquez- Ureelay 17<br />
Etxaniz- Urretabizkaia 5<br />
Iribar- Ajerrista 12<br />
i i<br />
Amondarain eta zabala. I979ko txapeldunak Castillo eta Ibargarai. I98Dko txapeldunak<br />
Julas Etxea 2004 -<br />
43
Finalistak<br />
1980 27 Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Beteranoak<br />
Fagoaga- Alvarez 18<br />
Azkoitia- Aizpurua 22<br />
Castillo- lbargarai 22<br />
1981 28 Afizionatuak Iriondo- Larramendi 22<br />
1982 29 Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Beteranoak<br />
Mancisidor- Eizagirre 18<br />
!urn - Olaizola 22<br />
Otemin- Lujanbia 22<br />
Auzmendi eta Urkiola 1982an 1982ko finalistak<br />
1983 30 Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Beteranoak<br />
1984 31 Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Beteranoak<br />
1985 32 Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Beteranoak<br />
1986 33 Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Beteranoak<br />
Salaberria- Salaberria 18<br />
Lujanbio- Eskudero 22<br />
Lujanbio- Otermin 22<br />
Yurrita- Eizagirre 18<br />
Auzmendi- Galarraga 22<br />
Txurruka- Osa 22<br />
Unarms- Izagirre 18<br />
Marra- Zuhitur 22<br />
Etxeherria VI- Otermin 22<br />
Zabaleta- Izagirre 18<br />
Lujanbio- Apezetxea 22<br />
Irazusta- Arbisu 22<br />
Salaherria anaiak 1987an Izagirre eta Retegi 1987an<br />
44 - olas ttxea LúU4<br />
Begiristain- Zubeldia 10<br />
Hondo- Olaizola 16<br />
Argote- Elsa 11<br />
Irazusta- Zubitur 21<br />
Yurrita Badiola 12<br />
Auzmendi- Urkiola 21<br />
Solano- Idiaquez 16<br />
Yurrita- Eizagirre 11<br />
Zapirain- Urkiola 7<br />
Solano- Idiaquez 16<br />
Manterola- Arruti 7<br />
Zapirain Zuhitur 8<br />
Lujanbio Otermin 12<br />
Manterola- Arruti 7<br />
Ibargoyen- Galarraga 8<br />
Solano- Idiaquez 9<br />
Lopez- Etxezerreta 9<br />
Auzmendi- Urkiola 5<br />
Txurruka- Osa 20
1987 34 Jubenilak Loiarte- Etxezarreta 18<br />
Afizionatuak Salaherria - Salaherria 22<br />
1988 35 Jubenilak Laiarte- Apezetxea 22<br />
Afizionatuak Izagirre- Galarraga 22<br />
1989 Ez zen jokatu Frontoian obrak egin zirelako.<br />
1990 36 Jubenilak Huizi II- Huizi I 22<br />
Afizionatuak Bringas- Urkiala 22<br />
1991 37 Jubenilak Artola- Berasategi 22<br />
Afizionatuak Eizagire- Zulaaga 22<br />
1992 38 Jubenilak Goiburu- Olazabal 22<br />
Afizionatuak Kalonge- Errasti 22<br />
1993 39 Kadeteak Lainez- Goizueta 18<br />
Jubenilak Otaegi- Artetxe 22<br />
Afizionatuak Artala- Etxeberria 22<br />
1994 40 Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Aritz eta Berraondo 1994an<br />
Aritz eta Berraondo 1995ean<br />
Oiaga- Mendizabal 18<br />
Otaegi- Labaka 22<br />
Aritz- Berraondo 22<br />
No? c<br />
Olaizola- Arroyo 7<br />
Izagirre- Retegi 15<br />
1994ko kadetetako finalistak<br />
Olaizola- Etxezarreta 9<br />
Auzmendi- Oiarzabal 20<br />
De la Cruz- Camia 8<br />
Garmendia- Alvarez 1 6<br />
Haritz- Galarza 18<br />
Artola- Alvarez 18<br />
Galarza- Galarza 20<br />
Aritz- Aristimuño 18<br />
Oiaga- Mendizabal 7<br />
Garmendia- Hambre 8<br />
Gringas- Larrañaga 17<br />
Gomez- Castellanos 4<br />
Matxain- Sanchez 18<br />
Aiestaran- Apezetxea 9<br />
Finalistak<br />
Jolas Etxea 2004 - 45
Finalistak<br />
1995 41 Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
1996 42 Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
46<br />
Elizegi eta Treku<br />
1997 43<br />
1998 44<br />
1999 45<br />
Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Egimendi- Mintegi 18<br />
Castellanos- Gastesi 22<br />
Esnal- Apezetxea 22<br />
Elizegi- Oyarzabal 18<br />
Egimendia- Mintegi 22<br />
Haritz- Iparragirre 22<br />
^ .^,.^i<br />
`C<br />
Egimendia eta Mintegi<br />
Zubieta- Alzaguren 18<br />
Artano- Aldazabal 22<br />
Esnal- Pinedo 22<br />
Huarte- Gorriti 22<br />
Solarrain- Zapirain 22<br />
Huizi- Apezetxea 22<br />
Landa- Oteiza 22<br />
Irazoki- Alzaguren 22<br />
1999ko finalistak<br />
Abad eta Jauregi<br />
Zumeta- Goikoetxea 5<br />
Jauregi- Sukia 14<br />
Haritz- 8erraondo 9<br />
Abad- Jauregi 12<br />
Landa- Olaran 4<br />
Lazkana- Andueza 11<br />
Roteta- Larrarte 11<br />
Vilohes- Vegino 11<br />
Eizagirre- Esnaola 12<br />
Mendizabal- Gurrutxaga 8<br />
Zubieta- Alzaguren 4<br />
Estebe- Olarain 8<br />
Salmeron- Prado 15<br />
Erroizenea- Argote 12<br />
Landa eta Olaran
2000 46 Kadeteak 2. maila Portu- Arruti 22<br />
Kadeteak I. maila Alzagirre- Errarte 22<br />
Jubenilak Mendizabal- Gurrutxaga 22<br />
Afizianatuak Aldazabal anaiak 22<br />
2001 47 Kadeteak<br />
Jubenilak<br />
Afizionatuak<br />
Onatz- Errarte 22<br />
Landa- Mendizabal 22<br />
Aranceta- Arrieta 22<br />
20DIeko finalista guztiak, Jalas Etxeako arduradunekin batera<br />
2002 48 Kadeteak Iruretagoiena- Rekalde 22<br />
Jubenilak Dnatz- Behobide 22<br />
Afizionatuak Mendizabal- Gurrutxaga 22<br />
2003 49 Kadeteak 011o- Diaz de Ulzurun 22<br />
Jubenilak 41/2 Renobales 22<br />
Afizionatuak Erroizenea- Argote 22<br />
Urmeneta- Aranalde 19<br />
Urrestarazu- Laps 16<br />
Zabala- Dteiza 16<br />
Roteta- Larrarte 16<br />
Gartzia- Esnaola 7<br />
Iriarte- Garmendia 18<br />
Solarrain- Mintegi 15<br />
Finalístak<br />
Marfialeda- Diaz de Ulzurun 13<br />
Dlaetxea Landaribar 5<br />
Erroizenea- Argote 17<br />
Larranaga- Urkudun 16<br />
Urmeneta 3<br />
Huizi- Uteiza 5<br />
Jalas Etxea 2004 - 47
Langile Saíatu Horíek<br />
LANGILE SAIATU HORIEK<br />
Bere berrogeita hamargarren ekitaldia aurten izango duen Jalas Etxea bezalako txapelketa<br />
batek zaletasuna du, zalantzarik gabe, oinarri funtsezkoenetako bat. Hainbat añorgatarren<br />
pilotarako zaletasunik gabe pentsaezina litzateke halako pilotari kopurua mugitu eta<br />
gobernatzea eskatzen duen txapelketa bat antolatzea.<br />
aletasun horrek, ordea, behar-beharrezko<br />
du <strong>eu</strong>skarri indartsu bat, babesa eta<br />
egitura emango diona eta aldarte-goragainetik<br />
konpromisoa hartu<br />
Azbeheren<br />
eta jarritako helburuari <strong>eu</strong>tsiko diona.<br />
Añorga Kultur eta Kirol Elkartea da <strong>eu</strong>skarri hori.<br />
Bera izan da auzotarren pilota-zaletasunari erantzunez<br />
Jolas Etxea Txapelketa urtez urte antolatzeko<br />
konpromisoari heldu diona.<br />
1954 urtean lehengo edizioa ospatu zenetik,<br />
Elkarteak bere egin zuen Jobs Etxea Txapelketa<br />
urtero antolatzearen ardura eta bitartekoak jarri<br />
ditu antolaketa hori gauzatzeko. Diruak bildu,<br />
finaletarako egunak hautatu, agindua eman eta<br />
jendea jarri hartan lanean. Jobs Etxea Txapelketa-<br />
ren merituak banatzean, Elkartearen atzean, beraz,<br />
Juanito Arizmendi<br />
48 - Jotas Etxea 2UU4<br />
izenak daude; Ian hori gauzatu duten hezur-hara-<br />
gizko pertsonen izenak, nagusiki, pilota-ardura-<br />
dun edo pilotako delegatu izan direnenak.<br />
Horiek izan dira txapelketaren ardura bere gain<br />
hartu dutenak. Partiden egun eta orduak finkatu,<br />
pilotariekin ordu horiek adostu, frontoia ongi<br />
egoteaz arduratu, epaileak bilatu eta lotu, sariak<br />
enkargatu, partiden jarraipena egin, momentuan<br />
momentuko erabakiak hartu, batekin eta besteare-<br />
kin egon... eta ordu asko, ordu asko egin frontoi<br />
inguruan edo soziedade inguruan.<br />
Zazpi pilota-delegatu izan dira Jolas Etxea<br />
Txapelketaren bigarren hogeita bost urteetan txa-<br />
pelketaz arduratu direnak eta halen lana guztiz<br />
merituzkotzat dugunez ezin gera gaitezke haiek<br />
banan-banan izendatu gabe.<br />
Juan Mari Sarohek
Oskar Azkarate<br />
Juanito Arizmendi izan zen horietan lehena.<br />
Artean bera pilotad tela, ardura-lanetan sartu zen<br />
eta ezagutu eta landu behar izan zuen pilotaren<br />
frontoitik kanpoko pilota-kirolgintza.<br />
Juanito hiruzpalau urtez aritu ondoren, Juan<br />
Mari Sarobek hartu zuen lekukoa, bakarrik lehe-<br />
nik eta Oskarren laguntzarekin bere ardura-aldiko<br />
Koldo Iribar<br />
Asier Iparragirre<br />
F<br />
Iñaki Mendizahal<br />
Langile Saiatu Horiek<br />
azken urtean. Oskar Azkaratek berak izan zuen,<br />
ondoren, ardura bere bizkar soilean urte pare<br />
batez, zuzendaritza berritzearekin batera jende<br />
bernia sartu arte delegatu-lanetan.<br />
Asier Iparragirre izan zen, anean oso gazte,<br />
pilota-delegatuaren lekukoa hartu zuena eta hor<br />
eman zituen lau urte luze. Atzetik Koldo Iribar<br />
Jalas Etxea 2004 - 49
Langile Saíatu Horíek<br />
Matias Goldarazena<br />
50 - Jalas Etxea Zl1Ü4<br />
[her Aristegi eta Maki Urja<br />
etorri zen pilota arloaren ardura hartzera<br />
eta ardura horretan egon zen zuzendari-<br />
tza-batzordearen krisialdi bat zela medio,<br />
arduradun gurtiek, eta bera halen artean,<br />
dimisioa eman zuten arte.<br />
Pilotak Morgan bere garairik baxuene-<br />
takoa pasatzen ari zen unean Iñaki Men-<br />
dizabal agertu zen pilota-ardura here gain<br />
hartzeko prest eta gogoz. Indarberritzen<br />
hasi zen auzoko pilota eta bere onera bide-<br />
ratuta arloaren antolaketa. Iñakiren ondo-<br />
ren Matias Goldarazena izan zen hurren-<br />
go karguduna, ia hamar urte egin<br />
zituelarik pilota kontu guztien ardura eta<br />
zuzendaritzan.<br />
Gaur egun Oier Aristegi eta Iñaki<br />
Uria ditugu pilota-delegatuak. Aurreko-<br />
engandik Iangintza hori ongi ikasteko<br />
aukera izan dute eta dotore ari dira beren<br />
lana betetzen.<br />
Bejondeiela horiei gurtiei eta baita,<br />
kargu edo izendapenik izan gabe ere, hon-<br />
dar alea ez, baizik eta Ian handia egin<br />
duten eta beren izenak aireratu gabe gera-<br />
tu den beste hainbati ere.
Mikel Amenebar<br />
]OLAS ETXEARENTZAKO 1RUZK111IA<br />
Jolas Etxea Txapelketaren 50. urt<strong>eu</strong>rrena dela eta, Añorga KKEak -elkarteko pilota- sailak-<br />
gure kirol maiteenari buruz lerro batzuk idazteko eskatu dit. Bihoa aldez aurretik nire<br />
ehenik eta behin zorionak eman behar<br />
dizkiot bihotz-bihotzez elkarte eredu-<br />
garri horri hainbat urtetan zehar<br />
Txapelketa prestigiotsu<br />
on antolatu izanagatik<br />
eta baita, noski, egunez egun<br />
entrenamenduetan ikasten ari<br />
diren eta pilotan aritzeko<br />
beren dohainak kantxan<br />
erakusten an diren pilotari-<br />
talde hain handia eta<br />
inportantea izateagatik e re<br />
Horiek aurretik esanda, `!<br />
^ c<br />
gaiari helduko diot. ^<br />
Euskal pilotaren mun-<br />
duan bi gune ongi bereiz-<br />
tuak nabarmentzen dira...<br />
beno, hobeto esanda, him gune<br />
dira nabarmentzen direnak.<br />
eskerrona aukera han aman izanagatik<br />
Lehenik, profesionalen eremua. Ez da inpor-<br />
tanteena, baina berau da komunikabideetan<br />
espazio gehien hartzen duena. Gune hau<br />
federazioen eskumenetik kanpo<br />
geratzen da eta enpresak dira nahi<br />
dutena egiten dutenak. Horrela,<br />
txapelketak era nahiko irrazio-<br />
nalean antolatzen dituztela<br />
ikusten dugu, beraiek gero<br />
urratzen dituzten araudiak<br />
ateratzen dituzte... hitz<br />
gutxitan esanda, lehentasu-<br />
na ematen diote enpresa<br />
eginbeharrari kirol eginbe-<br />
harraren gainetik.<br />
Bigarrenik, federatuen<br />
gunea. Hau da, klub bati atxi-<br />
kita, pilotariek <strong>eu</strong>skal pilotan an-<br />
tzen dim era antolatuan eta hainbat<br />
txapelketa eta lehiaketan parte han-<br />
Jalas Etxea 2004 - $1
Mittel Amenebar<br />
tzen dute. Hori da, gure ustez, gune gatrantzitsue-<br />
na. Pilota profesionala ezinezkoa da afizionatuen<br />
pilotarik (jokalari eta ikusleak) ez bada.<br />
Hirugarren eta azkenik, pilota aisi edo jobs<br />
gisa. Hau da, astero gure herrietako frontoi bat<br />
ordu batzuetarako hartu eta gure kirolaz gozatu<br />
eta, aldi berean, ekintza sozial baten parte hartu<br />
eta bizitza sanoa izaten laguntzeko sasoi-egoera<br />
lantzen duten pilotan multzo handi hori. Gune<br />
honetan eskola adineko zein hirurogeita hamar<br />
urtetik gorakoak topatuko ditugu; gizonezko eta<br />
emakumezkoak topatuko ditugu.<br />
Afizionatuen pilotad (federatuenari) dedikatu<br />
nahi diot nire iruzkina.<br />
Gure kirolak kultura eta tradizio osagai handia<br />
dauka. Nire ustean osagai horiek gorde egin<br />
behar dira gure kultura eta ohiturei atxikitzea<br />
dakarten n<strong>eu</strong>rrian, baina gaur egungo kirol ere<br />
baden aldetik, etengabe behar dugu eguneratu,<br />
gure kirolariak beren kirol-lorpen handienetara<br />
eramateko.<br />
Ikusten dugunez, gero eta gehiago dira kirol<br />
batean zein bestean erabiltzen Wren bitarteko tek-<br />
52 -<br />
Jalas<br />
Etxea 2004<br />
niko eta informatikoak. Zergatik ez gauza bera<br />
egin pilotan? Kontua ez da hori egin dezakegula,<br />
baizik eta behar-beharrezkoa dela teknologia<br />
berriak gure kirolean barneratzea, kirolariak pres-<br />
tatzeko metodo zientifikoek bezala, emaitza<br />
hobeak izaten lagunduko baitigute.<br />
Niri beti gustatu izan zait esatea pilotan (gaine-<br />
rako kiroletan bezala, horretan ez gara desberdi-<br />
nak) Iau asignatura ditugula, haietako inor albora-<br />
tu gabe ongi landu behar diren Iau asignatura:<br />
prestakuntza fisikoa, prestakuntza teknikoa,<br />
taktika eta psikologia. Ez dugu hetnen adimen<br />
emozionalaz ezer esango, kirol askotan erabil-<br />
tzen hasita dagoen arren.<br />
Lau asignatura horiek denok lantzen ditugu<br />
pilotaren munduan, baina era intuitiboan lantzen<br />
dira eta gaur egun beharrezkoa da era zientifikoa-<br />
goan egitea. Horretarako beharrezkoa da klubeta-<br />
ko gure delegatuen eskarmentuarekin batera<br />
jende berria aritzea eta, ahal dela, behar adinako<br />
ezagutza akademikoak dituen jende benia barne-<br />
ratzea g<strong>eu</strong>re lan-taldeetan.<br />
Badakit Añorga KKE (pilota-atalean behinik<br />
behin; beste arloez berri ez dut) aitzindari izan<br />
dela horretan eta badaramala denbora bat SHEE-<br />
IVEFeko lizentziaturen batekin lankidetzan.<br />
Ongi egindako lanak ez du etnaitzen bermea,<br />
baina zalantzarik ez dago bera dela errendimendu<br />
onenerako bermea. Añorgakoa da esaten an nai-<br />
zen honetarako adibide onena. Nork ez ditu kiro-<br />
lean hazten ikusi Argote, Erroizenea, Mendiza-<br />
bal, Zabala eta abar?
Hori da gure ustean klubek egin behar duten<br />
lana eta horretarako beti izango dute Federazioa-<br />
ren eta Federazioko teknikaricn lankidetza.<br />
Federazioak, kluben borondatezko elkartea den<br />
aldetik, baditu here buruarentzat beste Ian batzuk<br />
ere.<br />
Kontua, lehen lehenik,<br />
zera da: egoeraren azter-<br />
keta egitea eta, ondoren.<br />
gure kirolaren bilakae-<br />
ra ahalbidetuko duten<br />
helburu argi batzuk<br />
jartzea.<br />
Bere garaian genre<br />
buruari jarri genizkion<br />
helburuak lortzeko bidean<br />
hainbat jarduera egin ahal<br />
izan dira azken aldian. Gure ikus-<br />
pegia zen lizentzia duten pilotad guztiek<br />
eduki behar zutela beren mailakoekin lehiatzeko<br />
aukera, eta, horrela, hiru maila ezarri ziren gure<br />
txapelketetan; mailaz jaitsi eta igotzeko sistema<br />
jasotzen duen hiru maila.<br />
Behin helburu hori lortuta, zuzendari tekniko<br />
bat kontratatu zen (gaur egun bost tekniko ditu-<br />
gu) arlo teknikoaren arduran profesional bat iza-<br />
teko helburuz. Horrek txapelketa guztiak<br />
behar bezala egituratzea eta beren<br />
klubetan, arrazoi bat edo bes-<br />
tegatik (bere mailako nahi-<br />
koa pilotad ez izatea...),<br />
behar adinako entrena-<br />
mendurik egin ezin<br />
zuten pilotarien maila<br />
igotzeko teknifikazio<br />
progratnak ezartzea<br />
ahalbideratu digu.<br />
Hainbat saioren ondo-<br />
ren, oraindik ez dugu lortu<br />
Gipuzkoako pilota ordenatzea,<br />
nahiz eta egin ditugun pausu batzuk<br />
zentzu horretan. Kanpoko eragileak izan din<br />
Gipuzkoako pilotaren garapenerako hain beha-<br />
rrezkoa den Ian hori bukatzea eragotzi dutenak.<br />
Zer lortu nahi da ordenazio-planarekin? Edo-<br />
zein kiroletan oinarrizkoa eta erraz ulertzekoa<br />
den hau:<br />
Lurralde batean gauzatzen diren lehiaketa<br />
Mikel Amenebar<br />
guztiak egutegi batean txertatzea. Gure pilotarien<br />
entrenamenduak programatzeko aukera mango<br />
duen lehiaketa-egutegi bat izatea.<br />
Txapelketan elkarri trabarik ez egitea, egute-<br />
giak ezartzeko arazoak ez sortzeá eta, batez ere,<br />
txapelketa ofizialek denboraldiaren<br />
zati handi bat soilik beretzat iza-<br />
tea, txapelketa ofizial horiek<br />
ezartzen baitute zeintzuk<br />
diren Gipuzkoako txa-<br />
pelduriak eta berma-<br />
tzen baitute pilotari<br />
guztiek jokatzen dute-<br />
la, edozein delarik ere<br />
beren maila, gutxienez<br />
hamar partida.<br />
Azkenik, pilotad batek<br />
here kirol- eta pertsona-gara-<br />
pen egokirako komenigarri diren<br />
baino pilota-partida gehiago joka dezan era-<br />
goztea. Batez ere kategoria txikietakoak. Tama-<br />
lez, gure inguruan badira pilotari batzuk sasoi<br />
jakin batzuetan lehiaketa partida gehiago izaten<br />
dituzte entrenamendu egunak baino. Ongi froga-<br />
tuta dago egoera horrek pilotariari bere garape-<br />
nean lagundu beharrean, eragotzi egiten duela<br />
here kirol-hazkuntza. Inoiz baino maizago ikus-<br />
ten dira gaur egttn, Letamendia medikuak esa-<br />
ten duenez, fisikoki leher eginda<br />
(anemia) gaixotutako pilota-<br />
riak edo here semeentzako<br />
eta haiek esku zartatuen-<br />
tzat aholku-eskean<br />
Federaziora etorri<br />
zaizkigun gurasoak.<br />
Hausnarketarako<br />
gai garrantzizkoa dela<br />
uste dut eta, pilotak kirol<br />
moderno gisa aurrera egin<br />
dezan nahi badugu, lehen-<br />
bailehen heldu beharrekoa.<br />
Nire zorionik beroenak Elkarteko kide<br />
guztioi, egin duzuen eta egiten ari zareten lanaga-<br />
tik, eta hetnendik 50 urtera ere Añorgak izan<br />
dezala, pilotari dagokionean, orain bezain osasun<br />
paregabea. Denon onurarako izango da eta, batez<br />
ere, Gipuzkoako pilotarenerako.<br />
Mikel Amenabar<br />
Gipuzkaako Pilota Federaziaaren lehendakaria<br />
lulas Etxea 2004 - 53
Mikel Unanue<br />
M1KEL UNANUE<br />
Miguel Angel Dnanue Calvo, Donostian jaioa 1988ko apirilaren 22an.<br />
"Pana" edo 'Zurdo" ezizenez ere ezagutzen dugun gure Mikelek I985an<br />
eskuratu zuen Jolas Etxeako txapela Bidarteko Izagirrerekin batera,<br />
aurreko urtean txapeldunorde geratu ondoren. Mikel da profesionaletan<br />
hide luzeena egin duen auzoko pilotaria, ibilbide luze horretan<br />
Erastirekin batera 1988an eskuratutako binakako txapelketa eta 1999an<br />
lau t erdian irabazitako txapela izanik lorpen handienak.<br />
54 -<br />
Jalas<br />
Zer-nolako oroítzapenak dituzu Jotas Etxeaz?<br />
Jolas Etxea zen, Usurbil eta Antiguakoekin<br />
batera, garai hartan zegoen txapelketa oneneta-<br />
koa; GRAVN, Herrien Arteko Txapelketa edo<br />
Gipuzkoakoa bezalako txapelketa ofizialetatik<br />
kanpo egonik sari onenetakoak zituen txapelketa.<br />
Eta noski, gure helburu handienetakoa zen bertan<br />
aritzea. Sekula ez dut ahaztuko hemen eman zida-<br />
ten sarietako bat. Txapelketa guztietan ohiko<br />
plaka ematen ziguten, baina Añorgan, ez dakit<br />
nori bururatuko zitzaion, egurrean eginiko frontoi<br />
txiki bat eman ziguten. Sekula ahaztuko ez dudan<br />
oroigarria da. Morgan ikusi nuen lehen aldiz<br />
horrelakorik eta kariño handia hartu nion. Bera da<br />
ditudan oroigarrien anean maiteenetakoa.<br />
Auzoko pilotad zaren aldetik, zer esaten<br />
dizu Txapelketak?<br />
Morgan garai hartan bi kirol bakarrik ziren,<br />
pilota eta futbola. Batean aritzen ez bazinen, bes-<br />
tean aritzen zinen; eta oso gogoan dut nola arri-<br />
matzen ginen frontoira Jolas Etxea txapelketa<br />
hasten zenean. Oso ongi gogoratzen ditut Chu-<br />
chin Balda, Castillo, Ibergarai, Ansola, Erdozia,<br />
Aranburu eta abarren partidak. Giro paregabea<br />
sortzen zen eta nik ederki pasatzen nuen giro har-<br />
tan. Jokoa be ŕa baino gehiago, batez ere, takoak<br />
nota prestatzen zituzten ikustea... hori zen niri<br />
atentzio ematen zidana. Gu artean mutil kosko-<br />
rrak ginen eta esku hutsean aritzen ginen. Hon -ela<br />
ikasi genuen zergatik ez zien pilotak hainbesteko<br />
minik egiten.<br />
Etxea 2004<br />
Noiz egín zenuen<br />
behin betiraho pilo-<br />
tarako hautua?<br />
Lehen esan dizudan<br />
bezala, mutil kosko-<br />
rretan pilotan eta fut-<br />
bolean egiten genuen.<br />
Berdin zitzaigun<br />
batean zein bestean<br />
aritu, nahiz eta denbo-<br />
ra gehiago ematen<br />
genuen futbolean.<br />
Auzoko txapelketa<br />
iristen zenean, ordea,<br />
pilota izaten zen nagu-<br />
si; banaka eta binaka<br />
aritzeko ematen<br />
zenuen izena -txarra<br />
onarekin jartzen zuten<br />
binakakoan- eta jo eta<br />
fuego aritzen ginen<br />
pilotan. Haiek parti-<br />
dak! Oso gogoan ditut eta baita faltan sumatu ere<br />
garai hartako partida haiek. Geroago, jubenila<br />
nintzenean ikustarazi zidaten -eskerrak- futbole-<br />
rako ez nuela balio eta hobe nuela pilotara dedi-<br />
katu. Eskerrak eman behar dizkiet, noski. Emai-<br />
tza ikusi besterik ez. Asko lagundu zidaten garai<br />
hartan auzoan Javier Exposito, Iñaki Lizartza,<br />
Solano eta abarrek.
Jolas Etxea Txapelketaren filosofian parte-<br />
hartze librea dago oinarri. Aldatu egin<br />
behar ote du, zure ustez?<br />
Beti izan da partehartze librekoa eta hori da,<br />
agian, bere arrakastaren gakoa. Jubenila nintze-<br />
nean eta batez ere geroxeago, afizionatu izan<br />
nintzenean, perretxikoak bezala hasi ziren sor-<br />
tzen gonbidapen bidez eta pilotariari dirua ema-<br />
nez antolatutako txapelketak. Tristea, ordea,<br />
zera da: afizionatuekin hasi zen hori gaur egun<br />
jubenil eta kadeteekin ere gertatzen ari dela eta<br />
ez dirudi inor dagoenik hori gerarazteko gauza<br />
a<br />
intrigo denik. Adin horietako pilotariek jolasten<br />
ikasi behar dute, ez dim erraz hori irabazten. Ez<br />
dira konturatzen horrekin Iortzen dena gaurko<br />
ogia eta biharko gosea dela. Horregatik gusta-<br />
tzen zaizkit txapelketa irekiak. Pilotan jolastea-<br />
gatik eta kirol horrekin gozatzeagatik apunta-<br />
tzea txapelketan. Gonbidapenekoetan,<br />
zenbaitetan, partida asko jokatzen dituena era-<br />
man nahi izaten dute eta askotan horiek eskuak<br />
porru eginda izaten dituzte hainbeste aritzearen<br />
ondorioz. Egia da, bestetik, partehartze handia<br />
denean egunak eta frontoiak falta izaten direla<br />
Jalas [tima 20114 - S5
56 -<br />
Mikel Unanue<br />
Jalas<br />
partida guztiak antolatu ahal izateko eta horre-<br />
taz badakite Matias eta konpainiak.<br />
Gure garaian gonbidapena oinarri zuten txapel-<br />
ketek kalte egin zioten Jolas Etxeari. Pilotariei<br />
kosta egiten zitzaien etortzea, ez baitzen dirurik<br />
trukean, eta horren ondorioz jaitsi egin zen txa-<br />
pelketaren prestigioa. Auzoko hainbaten eragi-<br />
nez, ordea, indar hartu zuen berriz ere txapelke-<br />
tak eta gaur egun txapelketa polita izaten da.<br />
Eragileetako bat auzotar batzuk abian jarri<br />
zenuten pilota-eskola ízango zen, uta?<br />
Agian bai. Orain urte batzuk Matías Goldara-<br />
zena, Maki Mendizabal eta beste batzuk auzoko<br />
mutil koskorrekin lanean hasteko aukera aitatu<br />
zidaten. Gutxi batzuk hasi ziren; astean bitan<br />
entrenatzen genuen eta pixkanaka emaitzak ema-<br />
ten hasi zen Marga eta inguruetako Jendearekin:<br />
Beheko kategorietan tituluak irabazten hasi ginen<br />
eta (aldea handitzen joan zen, gaur egun den<br />
horretara heldu arte. Orain ez naiz auzoko eskola-<br />
ra dedikatzen; hasieran nirekin hasi eta gaur egun<br />
Gipuzkoa afizionatuen artean elitean dabiltzane-<br />
kin bakarrik jarraitzen dut. Jende askoren lanari<br />
esker, gaur egun, Añorga eredu da pilota mun-<br />
duan eta ez kantitatearengatik bakarrik, baizik eta<br />
baita eskolan parte hartzen duten pilotad askok<br />
daukan kalitatearengatik ere. Hon da, nire ustean,<br />
auzotarren inplikazioarekin batera, Jolas Etxea<br />
txapelketak gora egin izanaren arrazoietako bat.<br />
Motza izan zen afizionatuetan egin zenuen<br />
bidea.<br />
Bai. Bi urte izan ziren eta txapelketa askotan<br />
parte hartu nuen bi urte horietan. I987ko abuz-<br />
tuaren lean Zarautzeko Cineman egin nuen<br />
Empresas Unidas-ekin nire debuta profesionale-<br />
tan, gerora Asegarcera pasatu eta orain arte<br />
enpresa horret,an jarraitzeko.<br />
Pozik at zara profesionaletan egin duzun<br />
bidearekín?<br />
Erabat pozik ezin da bat inoiz egon. Titulu<br />
gehiago izan ditut eskura... baina gauza bat badut<br />
garbi: dudan gurtia eman dudala jokatu dudan<br />
partida gurtietan. Profesionalen eremua oso<br />
gogorra da; bide politaren itxura ematen badu ere,<br />
ez da hala izan. Sekula ez ditut ahaztuko hasiera-<br />
ko garaiak; Ansola eta abarren kontrako hiruga-<br />
rren partida haiek. Asko ikasi nuen orduan. Hora<br />
Etxea 711114<br />
izan zen nire eskola onena. Gero, lehen mailara<br />
iritsi nintzenean eta pilotari handiekin aritzea<br />
egokitu zitzaidanean, kostatu egin zitzaidan pixka<br />
bat tituluetan lehiatzea. Gogoan dut nire lehen<br />
finala, Ogetan, autobusa Añorgan ateratzeko<br />
zain, irudi-kontuak tarteko, finala jokatuko zen<br />
ala ez ez genekielako. Azkenen jokatu zen. Aile-<br />
gatu zen autobusa, baina galdu egin nuen finala.<br />
Bigarren finala Anoetan jokatu nuen; beroketak<br />
egitera atera ginen eta Errandonea -aurkaria<br />
nuen- beldurtu egin zen errebote aldea begiratu<br />
zuenean hainbeste jende ikusita Añorgatik etorri-<br />
ta ogi-barrak eskuetan eta builaka. Galdu egin<br />
nuen hura ere; Zezeagarekin nintzen. Hirugarrena<br />
heldu zen; Errastirekin. <strong>Hogeita</strong> bana berdinduta<br />
eta sakea gurea; biak lesionatuta; atera, erremata-<br />
tu eta txapela! Ez dut sekula ahaztuko. Nire lehen<br />
titulu handia. Gero banakakoa iritsi zen. Pronosti-<br />
ko guztien kontra. Besamotza deitzen zidaten,<br />
mankoa, baina lau t'erdiko txapela etxera. Baina<br />
sekula ez dut ahaztuko kaiolaren barruan<br />
1995ean finala galdu ondoren auzoan egin zida-<br />
ten harrera. Sentipen horiek beti egongo dira nire<br />
barruan. Horregatik auzoari eskerrak emateko<br />
aprobetxatu nahi dut elkarrizketa hau.
Añorgako Frontola<br />
r<br />
A11i0RGAK0 FRONTO1A<br />
Auzotarrok harrotzeko moduko frontoia dugu Añorgan eta harrotasunerako motibo asko<br />
badago ere, hartan hobekuntzak egitea aspalditxotik izan da Elkartearen erronka.<br />
enetan handia da Añorgako frontoiak<br />
duen pilota jarduna. Izan ere, Añorga<br />
Elkarteak jende ugari biltzen duen<br />
pilota-eskola dauka, 50 inguru pilota-<br />
ri federatu eta, federatuak izan gabe<br />
ere, entrenamendu eta elkartearen partiduetan ari-<br />
tzen diren beste 30 lagun aritzen baitira bertan.<br />
Añorgako pilota-eskolak duen maila eta kalita-<br />
teaz ez gara hemen luzatuko, ongi ezagunak baiti-<br />
ra here emaitzak. Horrez gain, auzoko pilota zale-<br />
tu guztien bilgune da eta, gure gaiari lotuta, Jolas<br />
Etxea Txapelketaren jolaslekua.<br />
Mugatasunak ere baditu, ordea. Euri-egunetan<br />
ezin izaten da frontoia behar bezala erabili, nahi-<br />
koa baita haize pixkatxo bat izatea <strong>eu</strong>ria kantxan<br />
sartzeko eta ezinezko izateko, ondorioz, pilotan<br />
taxuz aritzea, bustita, lurra oso irristakorra Jartzen<br />
baita eta guztiz arriskutsu izaten baita bertan nor-<br />
Frantoia herritzeko proiektua<br />
maltasunez aritzea. Maiz gertatzen da <strong>eu</strong>riaren<br />
ondorioz partidu ofizialak bertan behera utzi eta<br />
atzeratu beharra, eta ugariak izaten dina horrek<br />
ekartzen dituen desegokiera eta trabak. Bestetik,<br />
ikusleak, derrigorrean, <strong>eu</strong>ri eta haizearen pean<br />
geratzen dira. Aldagelei dagokienean, azkenik,<br />
esan beharra dago eskasak direla guztiz bai kopu-<br />
ruan eta bai tamainan eta zaharkituak daudela.<br />
Pilota jokoari dagokionean, kanpoko beste<br />
frontoi gehienekin eta haietan gauzatzen den<br />
joko-erarekin alderatuta, baxua gertatzen da<br />
eskuzko pilotan aritzeko. Frontoiak teorian (jus-<br />
tuan bada ere) badu arauzko gutxieneko altuera,<br />
nahiz eta ez gutxieneko luzera, eta kontua da gaur<br />
egun, herri gehienetan berriki egin edo birmolda-<br />
tu diren frontoiek altuera eta luzera handiagoak<br />
dituztelarik, haietan gauzatzen den jokoak bila-<br />
kaera bat izan duela. Gaur egun, bestetik, mate-<br />
-T-S-`-^-<br />
Jalas Etxea 2004 - 57
58 -<br />
Añorgako Frontoia<br />
riala ere desberdina erabiltzen da -pilotak arina-<br />
goak eta azkarragoak dira- eta horren guztiaren<br />
ondorioa da pilotan gehien-gehienak kexu izaten<br />
direla Añorgako frontoiaren altueraz<br />
Zentzu horretan, esan daiteke frontoia zaharki-<br />
tua geratu dela. Altuera handiagoa behar du eta,<br />
ondorioz, luzera ere bai. Estalkiaren oinarritzako<br />
bi zutoinei dagokienean, behar-beharrezkoa litzateke<br />
haiek kentzea, arriskugarriak baitira jokala-<br />
rientzat. Bestetik, ikusleei dagokienean, haiek<br />
estalpean egoteko modua gauzatu beharko litza-<br />
teke eta behingoz erretiratu Usurbilgo frontoitik<br />
etorri zitzaizkigun harmaila zaharkituak.<br />
Frontoia azken berrikuntza aurretik<br />
Egoera horren aurrean, Elkarteak sakon aztertu<br />
zuen konponbide partzial bat bederen gauzatzeko<br />
aukera. Gaur egungo estalki arkitektonikoki ia<br />
paregabea den hori kendu gabe -eta ondorioz,<br />
posteak kendu gabe- hiru helburutan oinarritu<br />
zuen proiektua: lurzorua beheratuz frontoiari<br />
altuera handiagoa ematea, atze aldea luzatu eta<br />
errebotea atzera eramatea eta estalkia zabal alde-<br />
ra harmailak estaltzera artea Iuzatzea (eranskin<br />
bat jartzea).<br />
Jalas Etxea 2004<br />
Egitasmo handinahi xamar hori, ordea, ezin<br />
izan da, hainbat arrazoirengatik, bideratu eta<br />
aukera ia bakartzat jo da alborako estalkia jartze-<br />
ra mugatzea, hau da, aterpea handiagotu bai,<br />
baina altueran eta luzeran ezer ez irabaztea.<br />
Pilotaren ikuspegitik, aukera hori eskasa da<br />
oso. Adabaki txiki bat besterik ez. Gipuzkoako<br />
edozein herrik daukan moduko frontoi bat merezi<br />
du Añorgak. Frontoi moderno eta erabilgarri bat<br />
merezi dute Añorga Kultur eta Kirol Elkartearen<br />
magalean aritzen diren pilotad eta entrenatzaileek.<br />
Baita ikusleek ere. Garaia da auzorako frontoi<br />
berri baten egitasmoa landu eta berau egikaritzeko<br />
eskakizunak indartzeko.<br />
Nod dagokio frontoi berri horren eraikuntza<br />
bultzatzea? Añorgako pilota-eskola eredugarri-<br />
tzat jotzen duten agintariek ez ote dute erantzukizun<br />
pixka bat hartu behar?
Martin Alustiza<br />
MARTiN ALUSTiZA<br />
Seguran jaioa 1961eko abenduaren I8an,1979 eta 1977an parte hartu zuen Jolas Etxea<br />
Txapelketan jubeniletan. Lehen urtean kategoriako pilatari onenaren saria jaso zuen eta<br />
hurrengo urtean txapeldunorde geratu zen Muñozekin finala Lizarreta eta Erdoziaren aurka<br />
galduta. Gaur egun pilotari profesionala da Frontis enpresan.<br />
Zer-nolako oroitzapenak dituzu Jolas Etxeaz?<br />
Gogoratu ongi gogoratzen naiz. Seguran Jobs<br />
Etxean parte hartzeko tradizio handia zegoen,<br />
han izaten baitziren Etxeberria, Garaialdetarrak<br />
eta abar. Hortaz akordatzen naiz eta, noski, ongi<br />
babo hobeto akordatzen naiz Muñoz legazpiarra-<br />
rekin galdu nuen finalaz eta aurreko urtean eman<br />
zidaten kategoriako pilotari onenaren sariaz.<br />
Jotas Etxeak Seguran tradizio handia izan du.<br />
Díozunez, Jolas Etxea garaí hartako txapel-<br />
keta nagusietako bat zen<br />
Bai, bai. Goierri aldean apenas izaten genuen<br />
txapelketarik eta Añorgakoa zen, Antiguakoare-<br />
kin batera, izen handienekoa. Kirol-mailaz gai-<br />
nera, giro berezia zuen Añorgakoak. Ongi gogo-<br />
ratzen naiz partidan jokatu ondoren nota<br />
eramaten gintuzten soziedadera eta ematen zigu-<br />
ten bokadiloa eta freskagarria. Sekula ez dut<br />
ahaztuko Iribarrek ematen zigun tratua. Dena<br />
zen arreta eta mitnoa eta, egoera horretan, Mor-<br />
gan jokatzea etxean jokatzea bezala zen, halakoa<br />
zen gizon hark pilotariokin z<strong>eu</strong>kan jarrera.<br />
Asko aldatu da pilota -mundua, ezta?<br />
Nik hala uste dut. Lehen afizionatuen mundua<br />
lasaiagoa zen. Profesionaletara askoz jende<br />
gutxiago pasatzen zen; askoz gehiago erakutsi<br />
behar zen malla horretara pasatzeko. Maila han-<br />
dia zegoen afizionatuetan. Jubenilek orain baino<br />
askoz gutxiago Jokatzen zuten; orain halako presa<br />
bat sumatzen da pilotad berriak ikusteko, malla<br />
tnakalagokoak izanda ere. Gizartearen beraren<br />
egoera islatzen da pilotaren munduan; presa<br />
gehiegi eta berria den hori ezagutzeko "beharra".<br />
Era horretan presio handia jartzen zaio gainean<br />
pilotariari eta, batez ere, erre egiten da pilotaria<br />
hainbeste partida jokarazita.<br />
Zure afizíonatu garaían txapelketak behar<br />
adína ziren, ez gehiago; oraín, berriz, guztiz<br />
alderantzíz da...<br />
Ez du gure gazte-garaikoaren antzik. Lehen<br />
txapelketak irekiak izaten ziren. Egia da gutxi<br />
zirela z<strong>eu</strong>denak; gaur egun asko sortu dira herri<br />
batean eta bestean eta gehienak gonbidapen bidez<br />
antolatuak. Zer gertatzen da? Txapelketa askotan<br />
pilotad berak aritzen direla eta, lehen esan bezala.<br />
kirolariak erreta amaitzen duela eta batzuetan -<br />
askotan ez esateagatik- nazkatuta. Nik uste dut<br />
txapelketak Jolas Etxearen filosofia bera izan<br />
Jolas Etxea 21104 - 59
60 -<br />
Martín Alustiza<br />
Jolas<br />
beharko luketela, hau da, irekiak izan beharko<br />
luketela, hala malla txukuna daukanak aukera<br />
izan dezan jokatzeko eta, ondorioz. aurreratzeko.<br />
Ezagutu ditugu alebinetatik fama handia zuten<br />
batzuk eta afizionatuetara heldu direnean ezer<br />
aurreratu ez dutenak. Kontrara, malla apalean<br />
ibili ondoren beren malla asko hobetu dutenak<br />
ere bai.<br />
Gazte batek ezin du astean bost edo sei partida<br />
jokatu. Hori astakeria da. Lasaiago joan behar da,<br />
ito gabe eta pilotaria estutu gabe.<br />
Dirurik ematen al zizuten kategoria horietan<br />
pilotan aritzeagatik?<br />
Joan -etorria ordaintzen ziguten; eta ez zen<br />
gutxi, Segura ez baitzegoen ongi komunikatuta.<br />
Partida baino hiru ordu lehenago atera behar iza-<br />
ten germen, autobusez Beasaineraino lehenik, eta<br />
Etxea 2004<br />
trenean gero. Donostiatik Añorgara etortzeko,<br />
askotan pilotad afizionatuekin elkartuta etortzen<br />
ginen askotan autobusean eta inoiz kotxean.<br />
Esaiozu zuk orain pilotan bati halako paliza egin<br />
behar duela joan-etorrian: etxean geratuko zaizu.<br />
Gurasoek ezin izaten ziguten lagundu eta kotxea<br />
izatea luxua zen. Gutxik jakingo dute nik adina<br />
trenei huruz.<br />
Afízíonatuetatík azkar egin al zenuen prole-<br />
sionaletara saltoa?<br />
Hemezortzi urterekin Federazioen Txapelketa<br />
irabazi nuen lñaki Goikoetxearekin batera eta<br />
asmoa n<strong>eu</strong>kan berarekin aritzeko udan, baina<br />
Empresas Unidas-ekoek, erre ote nintekeen begi-<br />
ratu gabe, Bergaran debutarazi zidaten 1980ko<br />
uztailaren I9an. <strong>Hogeita</strong> hamar urtera arte egon<br />
nintzen beraiekin eta Asegarcera pasa nintzen<br />
gero. Hamaika urte egin nituen han eta gaur egun<br />
Frontis enpresa berriarentzat ari<br />
naiz. Ilusio handiz sortutako<br />
enpresa da, enpresa handiak iris-<br />
ten ez diren merkatu-guneetara<br />
heltzeko helburua duena; eta<br />
horretan gabiltza orain. Horrek<br />
ez du esan nahi hazten Joan ez<br />
gaitezkeenik, baina oinak ongi<br />
jarrita ditugu lurrean.<br />
Uztaílaren 4an berríz íkusíko<br />
zaítugu Añorgako frontoian...<br />
Bai, hala da. Añorgakoak<br />
Frontisekin harremanetan jarri<br />
ziren eta txapelketaren urrezko<br />
ezteiak direla-eta Errandonea eta<br />
biok Argote eta Erroizenea<br />
Añorga KKEko bi pilotariekin<br />
arituko gara, lehena nirekin eta<br />
Ereñozuarra lnaxiorekin. Egia<br />
esan behar badizut, ilusio handia<br />
egiten dit partida hori jokatzea,<br />
batetik, haiekin entrenatzen nai-<br />
zelako Aizarnazabalgo frontoian<br />
eta etorkizun handiko pilotariak<br />
direlako eta, bestetik, eta batez<br />
ere, frontoi hain berezi horretan<br />
aritzeagatik, sabaia berezi hori,<br />
beti gogoan izango dudana... eta<br />
aukera izango dudalako lehengo<br />
garai haietan nirekin hain ongi<br />
portatu zirenak agurtzeko.
Añorgako Pilota Eskola<br />
N<br />
AÑORGAKO PILOTA ESKOLA<br />
Jolas Etxeaz ari garenean Añorga Kultur eta Kirol Elkarteaz eta bereziki elkartearen pilota-<br />
sailaz ari garenez, ezin utzi dezakegu aitatu gabe jendez aberats, animuz gainezka eta<br />
emaitzez aparo den Pilota Eskola. Historiak esango du zer den Añorgako pilota-eskolak aman<br />
duena, baina historiak zer esanik izan dezan badago gaur egun oinarri zabal eta baliotsua,<br />
'J ere osotasunean agertzea merezi duena. Hori da oraingo honetan egingo duguna: pilota<br />
eskola osatzen duten guztien izen-abizenak zerrendan aman. Etorkizunerako gera daitezen eta<br />
Eskola zer-nolakoa den jakin dadin.<br />
Goian gaur egungo Pilota<br />
eskolako gazteenak.<br />
Beheko argazkian berriz,<br />
Pilota eskolako alehinak orain<br />
dela hainhat urte, tartean<br />
Argote, Mendizahal, Urmeneta,<br />
Zabala, Erroizenea..<br />
Jalas Etxea 79114 -<br />
Ól
62 -<br />
Añorgako Pilota Eskola<br />
Jalas<br />
Etxea 21104<br />
BENIAMINAK ETA ALEBINAK<br />
GAIZKA MANTEROLA<br />
MIKEL MANTEROLA<br />
MIKEL URDANGARIN<br />
MARTXEL EIZAGIRRE<br />
IMANOL MAILA<br />
HARITZ DAVOZ<br />
GORKA MENDIZABAL<br />
I ■ IGO GARCIA<br />
ASIER GARIKANO<br />
KADETEAK<br />
INFANTILAK<br />
IMANOL SARASOLA<br />
ASIER LIZARRALDE<br />
ENAITZ CIRCUJANU<br />
ION OTAMENDI<br />
IKER EIZAGIRRE<br />
GORKA AGIRREZABALA<br />
RAMON AYERBE<br />
MIKEL ERRASTI<br />
ION ETXEBERRIA<br />
OIER IRAOLA<br />
ION ESKUDERO<br />
JULEN !ZETA<br />
UNAI MAIZA<br />
IBAI DABOZ<br />
IMANOL LUJANBIO<br />
UNAI EIZAGIRRE<br />
IMANULIBARGUREN<br />
HARITZ LERTXUNDI<br />
ASIR GARCIA<br />
ASIER AZPIROZ<br />
IBAI DAVOZ<br />
ION BERGERANDI<br />
IOSU EGIGUREN<br />
MIKEL CASTRESANA<br />
IBAN JAUREGI<br />
AITUR URANGA
IUBENIIAK<br />
JULEN EGIA<br />
IKER URDANPILLETA<br />
ASIER LIZARRA<br />
IOSU IRAOLA<br />
IORITZ IRAOLA<br />
IÑIGO BENITO<br />
ASIER GARITAONAINDIA<br />
ANDONI IRURETAGOIENA<br />
ARITZ REKALDE<br />
JONESKUDERO<br />
Añorgako Pilota Eskola<br />
SU B- 22<br />
MIKEL ARRETXE<br />
ARITZ CIRCUJANO<br />
IBAN EZKERRA<br />
OÑATZ GONZALEZ<br />
ENEKO LIZARRA<br />
IGOR APEZETXEA<br />
IBON ARANALDE<br />
AITOR ARANBURU<br />
IÑAKI JAUREGI<br />
MARKUS LANDA<br />
JOSU LARRARTE<br />
DIER MENDIZABAL<br />
JAVIER OTEIZA<br />
JON ZABALA<br />
IKER URMENETA<br />
Jalas Etxea 21114 -<br />
63
PALISTAK<br />
64 -<br />
Añorgako Pilota Eskola<br />
DAVID ARUCENA<br />
ANDDNI AIESTARAN<br />
XABIER IRIBAR<br />
MIKEL LIZARRAGA<br />
IMANDL LDIDI<br />
JUSEBA TELLERIA<br />
JDKIN URDANGARIN<br />
IOSU MIREN VILLA<br />
Jalas Etxea 2004<br />
Cementos Rezola<br />
NAGUSIAK<br />
JDKIN ARGDTE<br />
GARI ERRDIZENEA<br />
IUSEBA RUTETA<br />
IBAI ULARIAGA<br />
DELEGATUAK<br />
DIER ARISTEGI<br />
INAKI URIA
TEKNIKOAK<br />
MIKEL UNANUE<br />
FELIX ZABALA<br />
MIKEL REKALDE<br />
HARITZ ZUBIAUR<br />
DDNIBANEAZKARATE<br />
Añorgako Pilota Eskola<br />
EPAILEAK<br />
LUKAS EIZAGIRRE<br />
LUIS MARI ULAIZULA<br />
KEPAESKDRZA<br />
MIKEL MANTERULA<br />
I.^<br />
Duela urte batzuk Pilota eskolan<br />
ihilitako haurrak.<br />
Gerorako etorkizuna.<br />
Jolas Etxea 2004 - 65
66 -<br />
Añorgako Pilota Eskola<br />
Añorgako pilotariek<br />
irabazitako hainhat<br />
txapelketa eta sari<br />
. lnlas Etxea 2004
Cementos Rezola<br />
Jolas Etxea<br />
txa p e l keta eta<br />
pilota s u statze n<br />
Impulsando el<br />
Torneo Jolas Etxea<br />
y la pelota<br />
Sociedad Financiera y Minera, S.A.<br />
Administración Comercial<br />
Avda. de Añorga, 36 Añorga:<br />
Apdos. 29 y 1388 Tel. (943) 36 12 87<br />
20080 San Sebastián Fax (943) 37 17 08<br />
Tel. (943) 36 20 40 Arrigorriaga:<br />
Fax (943) 37 08 39 Tel. (94) 671 13 11<br />
Fax (94) 671 05 55