07.09.2014 Views

PUBLICACION SUECIA PERU - Georange

PUBLICACION SUECIA PERU - Georange

PUBLICACION SUECIA PERU - Georange

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Embajada de Suecia, Santiago de Chile, 2011<br />

Sveriges ambassad, Santiago de Chile, 2011<br />

Texto/Text: Annika Anchorena<br />

Diseño y redactor gráfico: COMPASIÓN SAC /<br />

rzeballos@compasion.pe<br />

Layout: COMPASIÓN SAC /<br />

rzeballos@compasion.pe<br />

EMBAJADA DE <strong>SUECIA</strong><br />

Dirección: Av. 11 de Setiembre 2353, P.4. Providencia, Santiago<br />

Casilla 16639-9, Santiago 9, Chile<br />

Teléfono: +56-2 940 1700; Fax: +56-2 940 1730<br />

E-mail: ambassaden.santiago-de-chile@foreign.ministry.se<br />

Sitio web: www.embajadasuecia.cl<br />

CONSULADO DE <strong>SUECIA</strong><br />

La Santa María 130<br />

San Isidro, Lima 27, Perú<br />

Teléfono: +51-1 442 89 05; Fax: +51-1 421 32 95<br />

E-mail: konslima@speedy.com.pe<br />

Sitio web: http://www.swedenabroad.com/Page____63649.aspx<br />

<strong>SUECIA</strong> Y PERÚ<br />

SOCIOS EN LA DIVERSIDAD<br />

Gracias a/Tack till:<br />

Consulado General del Perú en<br />

Estocolmo/Perus Generalkonsulat i<br />

Stockholm:Cónsul General/Generalkonsul<br />

Lourdes Hilbck de Arróspide<br />

Consulado Honorario de Suecia en<br />

Lima/Sveriges Honorära Generalkonsulat i<br />

Lima: Cónsul General/Generalkonsul Stefan<br />

Sandberg<br />

Charlotte Norell<br />

Eva Zetterberg<br />

Roberto Broschek<br />

Petra Zackrisson<br />

Carina Blomqvist<br />

Ritva Strengell<br />

Doris Isaksson<br />

Jeremias Danell<br />

Kicki Trodin<br />

Carla San Martin<br />

Ulf Norström


<strong>SUECIA</strong> Y PERÚ SOCIOS EN LA DIVERSIDAD<br />

Canada


Eva Zetterberg<br />

Prólogo Embajadora de Suecia para el Perú en Chile<br />

Förord Sveriges Ambassadör i Chile sidoackrediterad i Peru<br />

La pequeña publicación que tiene en sus manos<br />

quiere mostrar, sin pretensiones, los lazos entre<br />

Suecia y Perú. Muchos suecos se han interesado<br />

por el Perú: los antiguos emprendedores del siglo<br />

XIX y luego el establecimiento de importantes<br />

empresas, así como cineastas que han retratado a<br />

los pueblos indígenas y la vida de los campesinos<br />

en el Perú. Tampoco se puede olvidar en Suecia y<br />

en el mundo la inspiración y admiración que<br />

despierta la cultura peruana y las tradiciones<br />

milenarias. ¡Y ni se diga de la comida peruana que<br />

despierta el apetito por donde se la conoce! La<br />

cooperación sueca para el desarrollo ha estado<br />

presente durante 40 años enfocándose en<br />

derechos humanos y democracia. Es importante<br />

recordar que siguen trabajando en el país las<br />

ONGs Svalorna Latinoamérica, Diakonia y Save the<br />

Children.<br />

La visita de Mario Vargas Llosa a Suecia para recibir<br />

el premio Nobel fortaleció en gran medida las<br />

relaciones entre nuestros países. Muchos suecos<br />

admiramos y nos inspiramos en las tradiciones<br />

milenarias en cerámica, orfebrería y artesanía<br />

textil. La gran exhibición “El Oro del Inca” que se<br />

inaugura en Estocolmo en septiembre 2011 es<br />

una prueba de ello. Asimismo se realizan diversas<br />

reuniones en formato más pequeño, por ejemplo,<br />

los 18 artesanos textiles suecos que visitaron el<br />

Perú en abril 2011.<br />

El mundo ve con satisfacción el impresionante<br />

desarrollo económico del Perú. En septiembre de<br />

este año, el Vice-Ministro de Comercio, Gunnar<br />

Oom, visitará el Perú junto a una delegación<br />

comercial. Desde hace décadas, empresas suecas<br />

tienen una presencia fuerte en el Perú, habiendo<br />

aún más potencial para nuevas oportunidades.<br />

Sectores de interés relevante son infraestructura,<br />

minería, tecnología medio ambiental y energías<br />

renovables. Suecia tiene un modelo avanzado y<br />

comprobado en lo que se refiere al desarrollo<br />

urbano sostenible – bajo la denominación de<br />

SymbioCity – que es de interés para el Perú. El<br />

nuevo gobierno peruano y también la Municipalidad<br />

de Lima han mostrado voluntad política para<br />

apostar por el desarrollo sostenible. ¡Y ahí Suecia<br />

puede y quiere contribuir!<br />

Den lilla skrift Du håller i Din hand vill på ett<br />

anspråkslöst sätt visa på banden mellan Sverige<br />

och Peru. Många svenskar har intresserat sig för<br />

Peru: de tidiga entreprenörerna på 1800-talet och<br />

senare många viktiga bolagsetableringar, senare<br />

också t ex filmare som skildrat den peruanska<br />

ursprungsbefolkningen och människors liv på<br />

landsbygden, för att inte tala om den inspiration<br />

och beundran som den peruanska kulturen med<br />

tusenåriga traditioner väcker i Sverige och i<br />

världen. Och även det peruanska köket väcker<br />

aptiten överallt där det blir bekant Det svenska<br />

biståndet har sträckt sig under 40 år och inriktat<br />

sig på mänskliga rättigheter och demokrati. Och<br />

det är viktigt att komma ihåg att det finns kvar<br />

svenska enskilda organisationer i Peru som<br />

Svalorna, Diakonia och Rädda Barnen.<br />

Mario Vargas Llosas besök i Sverige för att ta emot<br />

Nobelpriset stärkte i högsta grad relationerna<br />

mellan våra länder. Och vi är många svenskar som<br />

beundrar och blir inspirerade av de peruanska<br />

tusenåriga hantverkstraditionerna inom keramik,<br />

metallslöjd och textilt hantverk. Den stora<br />

utställningen ”Inka-Guldskatter i Bergrummet”<br />

som invigs i Stockholm i september 2011 är ett<br />

bevis på detta. Men det sker också många möten<br />

i det lilla formatet som exempelvis de 18 svenska<br />

textilhantverkare som besökte Peru i april 2011.<br />

Omvärlden ser med tillfredsställelse den<br />

imponerande ekonomiska utvecklingen i Peru. I<br />

september i år besöker statssekreterare Gunnar<br />

Oom Peru tillsammans med en affärsdelegation.<br />

Svenska företag har sedan decennier en stark<br />

närvaro i Peru men potentialen är långt ifrån<br />

uttömd. Särskilt intressanta sektorer är infrastruktur,<br />

gruvsektorn, miljöteknik och förnyelsebar energi.<br />

Hållbar urban utveckling där Sverige har en<br />

avancerad och beprövad modell - under<br />

benämningen SymbioCity – är också aktuellt.<br />

Den nya regeringen i Peru och även Lima<br />

kommun har uttryckt tydlig politisk vilja att satsa<br />

på hållbar utveckling. Och där kan och vill Sverige<br />

bidra!<br />

2<br />

Lourdes Hilbck de Arróspide<br />

Prólogo Cónsul General del Perú en Suecia<br />

Förord generalkonsul i Peru i Sverige<br />

Cook Islands<br />

A diferencia de otros países de Sudamérica, el<br />

grupo de ciudadanos suecos que llegó al Perú por<br />

primera vez durante el siglo XIX fue relativamente<br />

pequeño. Sin embargo, aquellos que se establecieron<br />

en nuestro país se involucraron directamente en<br />

el desarrollo de nuestra sociedad y, en varios<br />

casos, dejaron una importante huella en nuestra<br />

historia.<br />

Asimismo, el espíritu emprendedor de muchos de<br />

estos primeros visitantes encontró un mercado<br />

propicio en nuestro país y el día de hoy existen<br />

aún empresas cuyos fundadores llegaron al Perú<br />

hace más de cien años, así como una veintena de<br />

compañías suecas de alcance global.<br />

Por otro lado, resulta importante mencionar que<br />

una de las más importantes contribuciones de la<br />

sociedad sueca en el Perú se ha realizado a través<br />

de más de 50 años de trabajo de cooperación<br />

para el desarrollo y asistencia humanitaria. Este<br />

trabajo, que se inició en década de los 60 con<br />

los primeros suecos que Iceland<br />

llegaron como voluntarios<br />

al Perú, involucró a diversas instituciones del país<br />

nórdico a lo largo de los años.<br />

Actualmente, es gratificante observar cómo los<br />

lazos comerciales y culturales entre nuestros<br />

países se hacen cada vez más fuertes. La entrega<br />

del Premio Nobel al escritor peruano Mario<br />

Vargas Llosa, se convirtió en el preludio de la<br />

participación del Perú en la dinámica multicultural<br />

de Suecia que este año organiza una de las<br />

exposiciones más completas en las que nuestro<br />

país participa como protagonista: “Inca – Tesoros<br />

de Oro” en las cavernas de Skeppsholmen, con<br />

piezas provenientes de 14 museos peruanos.<br />

Es oportuno recordar el importante y muy<br />

positivo intercambio cultural entre Perú y Suecia<br />

y, en función de ello, comprometernos a<br />

fortalecer nuestros vínculos en varios ámbitos,<br />

cuyo potencial podría ser inagotable.<br />

Ireland<br />

I motsats till andra länder i Sydamerika var<br />

gruppen svenskar som kom till Peru för första<br />

gången under 1800 talet relativt liten. Däremot så<br />

engagerade sig de som rotade sig i vårt land<br />

direkt i vårat samhälle, och i flera fall lämnade de<br />

även ett viktigt spår i vår historia.<br />

Dessutom, fann den företagsanda som många av<br />

dessa första besökare hade en passande<br />

marknad i vårt land och än idag finns det företag<br />

vars grundare kom till Peru för mer än hundra år<br />

sedan, samt ett tjugotal världsomspännande<br />

svenska företag.<br />

Å andra sidan är det viktigt att nämna att en av de<br />

viktigaste bidragen från det svenska samhället i<br />

Peru har gjorts genom mer än 50 års biståndsarbete<br />

och humanitär hjälp. Detta arbete som började<br />

på 1960talet med de första svenskarna som kom<br />

som volontärarbetare till Peru, har sedan involverat<br />

diverse institutioner från det nordiska landet<br />

under årens lopp.<br />

I dagsläget är det tillfredsställande att observera<br />

hur de kommersiella och kulturella förbindelserna<br />

mellan våra länder blir allt starkare. Tilldelandet<br />

av Nobelpriset till den peruanske författaren<br />

Mario Vargas Llosa blev upptakten till Perus<br />

deltagande i Sveriges multikulturella dynamik<br />

som i år organiserar en av de mest kompletta<br />

utställningarna i vilken Peru är huvudaktören:<br />

”Inka-Guldskatter” i Skeppsholmens underjordiska<br />

valv med pjäser från 14 olika peruanska museer.<br />

United Kingdom<br />

Det är lägligt att åminna det betydande och<br />

mycket positiva kulturella utbytet mellan Peru<br />

och Sverige, och med tanke på det, stärka våra<br />

relationer på flera områden, vars potential är<br />

outtömlig.<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

3


NORWAY<br />

<strong>SUECIA</strong> / SVERIGE<br />

Norwegian<br />

Sea<br />

DENMARK<br />

Mora<br />

Karlstad<br />

Stenungsund<br />

Jokkmokk<br />

STOCKHOLM<br />

Kiruna<br />

Luleå<br />

Storuman<br />

Skellefteå<br />

Vilhelmina<br />

Sundsvall<br />

Gävle<br />

Göteborg Jönköping<br />

Borås<br />

Kalmar<br />

Uppsala<br />

Umeå<br />

FINLAND<br />

Gulf of<br />

Bothnia<br />

Södertalje<br />

Oxelösund<br />

Baltic<br />

Sea<br />

Poland<br />

ESTONIA<br />

LATVIA<br />

LITHUANIA<br />

Datos de Suecia<br />

Forma de gobierno: Monarquía<br />

Parlamentaria<br />

Capital: Estocolmo<br />

Jefe de Gobierno: Fredrik Reinfeldt<br />

Rey (Jefe de Estado): Carl XVI<br />

Gustaf<br />

Superficie: 450 000 km 2 (8,7%<br />

agua)<br />

Longitud : 1.572 Km.<br />

Población: 9,4 millones (2010)<br />

Densidad: 23 habitantes/km 2<br />

Idioma: Sueco<br />

PBI: 458 billones US$ (2010)<br />

PBI per capita: 37 439 US$ (2010)<br />

Principales productos de<br />

exportación:<br />

maquinaria, automóviles,<br />

productos electrónicos de<br />

telecomunicaciones, papel, etc.<br />

Principales productos de<br />

importación:<br />

productos electrónicos y de<br />

telecomunicaciones, maquinaria,<br />

productos alimenticios.<br />

Principales socios comerciales:<br />

Unión Europea (Alemania, países<br />

nórdicos)<br />

Norteamérica (EEUU) y Asia<br />

Balanza Comercial Suecia - Perú:<br />

exportación: 1 543 millones SEK<br />

importación: 2 279 millones SEK<br />

Tallinn<br />

Easter Island<br />

Belarus<br />

Nicaragua<br />

El Salvador Managua<br />

San José<br />

Panama City<br />

Costa Rica<br />

Fredrik Reinfeldt<br />

Primer Ministro de Suecia<br />

Partido Moderado<br />

Nacido el 4 de agosto de 1965 en Estocolmo.<br />

Moscow<br />

Fakta Sverige<br />

Galapagos Islands<br />

Statsskick: Monarki<br />

Huvustad: Stockholm<br />

Statsminister: Fredrik Reinfeldt<br />

Statschef: Kung Carl XVI Gustaf<br />

Befolkning: 9,4 miljoner (2010)<br />

Befolkningstäthet: 23 inv/km 2<br />

Yta totalt: 450,000 km 2 (varav 8,7%<br />

vatten)<br />

Längd: 1,572 km<br />

BNP: USD 458 miljarder (2010)<br />

BNP/capita: USD 37 439 (2010)<br />

Främsta exportprodukter:<br />

elektronisk och Telekom<br />

utrustning, maskiner, personbilar,<br />

papper<br />

Främsta importprodukter:<br />

elektronisk och Telekomutrustning,<br />

maskiner, matvaror, råolja,<br />

textilprodukter<br />

Handelspartners:<br />

EU (Tyskland och de nordiska<br />

länderna) , Amerika (framför allt<br />

Förenta Staterna) och Asien<br />

Handelsbalans Sverige-Peru:<br />

Export: MSEK 1,543<br />

Import: MSEK 2,279<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

4<br />

Tumbes<br />

Piura<br />

LIMA<br />

OCÉANO<br />

PACIFICO<br />

PERÚ / <strong>PERU</strong><br />

ECUADOR<br />

Iquitos<br />

Chiclayo Cajamarca<br />

Trujillo<br />

Pucallpa<br />

Huaraz<br />

Huánuco<br />

Ica<br />

Río Ucayali<br />

Lima<br />

Huancayo<br />

Bogota<br />

COLOMBIA<br />

Arequipa<br />

Río Amazonas<br />

Caracas 6<br />

Trinidad and Toba<br />

Ollanta Humala Tasso<br />

Venezuela Perus president<br />

Suriname<br />

Partido Nacionalista Peruano<br />

Georgetown Paramaribo<br />

Född i Lima den 27 juni 1962.<br />

Guyana French Gu<br />

BRASIL<br />

Cusco<br />

Tacna<br />

Puerto<br />

Maldonado<br />

CHILE<br />

BOLIVIA<br />

Datos de Perú<br />

Forma de gobierno: República con<br />

régimen presidencial<br />

Jefe de Estado: Ollanta Humala Tasso<br />

Capital: Lima<br />

Superficie: 1 285 215 km 2<br />

Longitud (costa): 2 424 km<br />

Población: 29 500 000 (proyección<br />

2010)<br />

Densidad: 22 habitantes/km 2<br />

Idioma oficial: español, quechua,<br />

aimara y las demás lenguas<br />

aborígenes en zonas donde<br />

predominen<br />

PBI: 130 billones US$ (2009)<br />

PBI per cápita: 4200 US$ (2009)<br />

Principales productos de<br />

exportación:<br />

oro, cobre, zinc, harina de pescado,<br />

productos agroindustriales, textiles<br />

Bolivia<br />

Principales productos de<br />

importación:<br />

La Paz<br />

aceites crudos de petróleo,<br />

vehículos, teléfonos celulares,<br />

maquinaria<br />

Principales socios comerciales:<br />

EEUU de América, China<br />

Astana<br />

Paraguay<br />

Fakta Peru<br />

Statsskick: Republik<br />

Statschef: Ollanta Humala Tasso<br />

Huvustad: Lima<br />

Yta: 1 285 215 km 2<br />

Längd (kust): 2 424 km<br />

Befolkning: 29 500 000 (projekterat<br />

2010)<br />

Befolkningstäthet: 22 inv/km 2<br />

Oficiella språk: spanska, quechua,<br />

aimara och andra ursprungsspråk i<br />

områden där de dominerar<br />

BNP: Brazil<br />

130 biljoner US$ (2009)<br />

BNP per capita: 4200 US$ (2009)<br />

Främsta exportprodukter:<br />

guld, koppar, zink, fiskmjöl,<br />

proceserade jordbruksprodukter,<br />

textiler<br />

Främsta importprodukter:<br />

Brasília<br />

råolja, fordon, mobiltelefoner,<br />

industrimaskiner<br />

Handelspartners:<br />

USA, Kina<br />

Asunción<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

5<br />

Ru


a<br />

a<br />

LOS PRIMEROS SUECOS EN EL PERÚ / DE FÖRSTA SVENSKARNA I <strong>PERU</strong><br />

Bissau<br />

Guinea-Bissau<br />

No se ha dado una migración organizada de Suecia<br />

hacia el Perú, como sí, por ejemplo, hubo hacia Argentina<br />

y Brasil. No obstante, en el año 1876 había 160<br />

suecos en el Perú y eran mayormente hombres de<br />

negocios o aventureros. A pesar de la pequeña cantidad de<br />

suecos que han llegado durante los siglos XVIII y XIX al Perú,<br />

algunos han dejado huellas significativas en la sociedad<br />

peruana. En la actualidad, la mayoría de los descendientes<br />

ya no tienen la nacionalidad sueca o conocimiento del<br />

idioma sueco.<br />

Olof Österling<br />

Conakry<br />

Freetown<br />

Guinea<br />

Sierra Leone<br />

Liberia<br />

Una familia numerosa de origen sueco<br />

que ha existido en el Perú por casi 200<br />

años es la familia Osterling. Han<br />

destacado en la vida empresarial y<br />

política local como por ejemplo Felipe<br />

Osterling Parodi del PPC quien fue<br />

ministro de justicia durante el régimen<br />

del presidente Fernando Belaúnde a<br />

inicios de la década de 1980 y<br />

presidente del Senado a inicios de la<br />

década del 90; en el deporte, el<br />

vicepresidente del club Sporting<br />

Cristal: José Antonio Osterling; así<br />

como en el mundo gastronómico en la<br />

figura de uno de los chefs más reconocidos<br />

del Perú: Rafael Osterling, quien<br />

tiene los restaurantes “Rafael” en<br />

Miraflores y “El Mercado” en San Isidro.<br />

Todos son descendientes del hombre<br />

de negocios sueco Olof Österling quien<br />

vino al Perú de Estocolmo en el buque<br />

“Thomas” el año 1822 y quien<br />

inicialmente trabajó para una casa<br />

comercial estadounidense, para luego<br />

iniciar sus propios negocios. Fue<br />

probablemente uno de los primeros<br />

suecos en el Perú independiente, sino<br />

el primero.<br />

Yamoussoukro<br />

Côte d'Ivoire<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

Ghana<br />

Det har aldrig skett någon organiserad utvandring<br />

från Sverige till Peru, som det fanns till t.ex. Argentina<br />

och Brasilien. År 1876 fanns det ändå 160 svenskar i Peru<br />

och de var nog till stor del affärs- och handelsmän eller<br />

äventyrare. Monrovia<br />

Trots att så få svenskar invandrat till Peru sedan<br />

1800-talet eller början av 1900-talet, har vissa lämnat<br />

tydliga avtryck i det peruanska samhället. De flesta<br />

ättlingar har numera varken svenskt medborgarskap,<br />

eller kunskaper i det svenska språket.<br />

Accra<br />

En stor släkt med svenskt ursprung<br />

som funnits i nästan 200 år i Peru är<br />

familjen Osterling. De har varit<br />

framgångsrika i det lokala affärslivet<br />

och politiken med t.ex. Felipe Osterling<br />

Parodi i PPC som var justitieminister<br />

under president Fernando Belaundes<br />

regering i början på 1980-talet och<br />

senatens president i början av<br />

1990-talet, inom idrotten med<br />

vicepresidenten för klubben Sporting<br />

Cristal: José Antonio Osterling, samt<br />

inom den gastronomiska världen i<br />

form av en av Perus mest kända<br />

kockar; Rafael Osterling som bl.a.<br />

driver de välkända restaurangerna<br />

”Rafael” i Miraflores och “El Mercado” i<br />

San Isidro. De härstammar alla från<br />

den svenske affärsmannen Olof<br />

Österling från Stockholm som kom till<br />

Peru på den svenska båten ”Thomas”<br />

år 1822 och som till en början arbetade<br />

för ett nordamerikanskt handelshus i<br />

Lima men sedan började med egna<br />

affärer. Han var antagligen en av de<br />

första svenskarna i det självständiga<br />

Peru, om inte den allra första.<br />

6<br />

Togo<br />

N'Djamena Djibouti D<br />

Nigeria<br />

Johan Wilhelm (Juan Guillermo) Nyström Johan Wilhelm (Juan Guillermo) Nyström f.<br />

nacido 1824, llegó al Perú a fines de la 1824 kom i slutet på 1860 talet till Peru<br />

Addis<br />

på<br />

A<br />

14 Central década de 1860 a petición African<br />

del entonces anmodan av den dåvarande peruanske<br />

ministro peruano acreditado en Estados ministern ackrediterad<br />

Republic<br />

Ethiopia<br />

i de Förenta<br />

Unidos. Nyström era ingeniero en jefe en el Staterna. Nyström var chefsingenjör på<br />

departamento de ingeniería de la Marina en Marinens Ingenjörsdepartement i USA<br />

Cameroon Estados Unidos desde Bangui inicios de 1840. En sedan 1840 talet. I Lima blev Nyström<br />

Lima, Nyström fue reclutado al servicio del engagerad<br />

Yaoundé Uganda<br />

i regeringens tjänst och skickades S<br />

Estado y fue enviado a la sierra y ceja de selva till höglandet för att studera befintliga<br />

12<br />

para estudiar yacimientos de minerales mineralfyndigheter Kampalasamt studera lämpligaste<br />

existentes y analizar la mejor manera de sätt för dess utvinning. Han genomförde<br />

Libreville explotarlos. También llevó a cabo viajes de också explorationsresor<br />

Rwanda<br />

Kenya<br />

i floderna i södra<br />

Informe de<br />

exploración en los ríos del sur-oriente del delar av landet. Han fick sedan under<br />

13<br />

Juan Guillermo Nyström país. A continuación tuvo un puesto como kortare tid en befattning som<br />

Gabon Congo Kigali<br />

Nairobi<br />

chef för<br />

jefe de los talleres mecánicos<br />

Brazzaville 11<br />

del Ministerio försvarsministeriets mekaniska verkstäder.<br />

de Defensa por un corto tiempo, luego del Därefter<br />

Bujumbura<br />

ägnade han sig en tid åt egna<br />

cual se dedicó a negocios propios un tiempo affärer men återvände sedan till Staterna<br />

antes de Kinshasa<br />

regresar a los Estados Unidos donde Burundi<br />

där han avled 1885.<br />

murió en 1885.<br />

Tanzania Dodom<br />

Luanda<br />

Nils Ericsson Correa quien ha sido ministro de Nils Ericsson Correa som varit jordbruksminister<br />

agricultura y luego jefe de la Comisión och därefter varit chef för DEVIDA, den<br />

Angola<br />

C<br />

Nacional para el Desarrollo y Vida sin Drogas statliga organisationen som jobbar för att<br />

– DEVIDA, es hijo de Sven Ericsson Lindqvist, minska<br />

Malawi<br />

kokaodling och drogmissbruk, är<br />

nacido en Södertälje en 1878 y fallecido en son till Sven Ericsson Lindqvist som föddes i<br />

Lima en 1965. Sven era ingeniero, Zambia<br />

exploró el Södertälje 1878 och avled i Lima 1965. Sven<br />

interior del país y se nacionalizó peruano. En var ingenjör och Lilongwe<br />

utforskade Perus inland<br />

Paucartambo en Cuzco, se ha levantado una och blev också peruansk medborgare. Han<br />

estatua en su honor como recuerdo de que Lusaka<br />

él står även staty i Paucartambo i Cusco som<br />

Ma<br />

construyera la carretera que unió al poco minne av att<br />

Harare<br />

han byggde vägen som<br />

accesible Paucartambo con Cuzco. Sven se förband det svårtillgängliga Paucartambo<br />

casó en 1922 con una peruana en Miraflores med Cusco. Sven gifte sig 1922 med en<br />

Namibia Zimbabwe<br />

Nils Ericsson Correa y tuvieron cinco hijos, entre ellos Nils.<br />

peruanska i Miraflores och fick fem barn; A<br />

däribland Nils.<br />

Botswana Mozambiqu<br />

Abuja<br />

Porto-Novo<br />

Lomé<br />

Malabo<br />

São Tomé<br />

Windhoek<br />

Gaborone<br />

Pretoria<br />

Lesotho<br />

Maputo<br />

Mbabane<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

7


Jr. Gustavson<br />

en Oxapampa<br />

Gösta Lettersten<br />

en conversaciones<br />

con Gösta Burenius<br />

Si uno se dirige a Oxapampa en la ceja de<br />

selva (departamento de Cerro de Pasco) uno<br />

espera encontrarse con descendientes de<br />

inmigrantes alemanes y austríacos, pero, ahí<br />

también hay una gran familia Gustavson,<br />

descendientes del sueco August Gustafson,<br />

uno de los fundadores de la ciudad y cuyo<br />

nombre figura en una de las calles de<br />

Oxapampa. August fue el capitán del barco<br />

que llevó los primeros inmigrantes alemanes<br />

y austríacos al Perú para colonizar el área de<br />

Oxapampa a fines del siglo XIX. Durante el<br />

viaje se enamoró de una de las alemanas a<br />

bordo. Así August desembarcó con los<br />

inmigrantes con quienes se fue a pie desde<br />

Huacho, cruzando los Andes, hasta Oxapampa.<br />

El inmigrante contemporáneo más famoso es<br />

quizás Gösta Lettersten, quien vino al Perú a<br />

mediados de la década del 50 y poco tiempo<br />

después (1958) fundó una feria industrial de<br />

alcance internacional. En la “Feria Internacional<br />

del Pacífico” se organizó ferias de diferente<br />

índole por varias décadas hasta llegado el<br />

nuevo milenio. Cada año en los pabellones de<br />

diferentes países se exhibían y vendían<br />

electrodomésticos y maquinaria para la<br />

industria. En estas ferias industriales siempre<br />

estuvieron representadas las empresas<br />

suecas presentes en el Perú en décadas<br />

pasadas. Gösta fue un hombre famoso y<br />

respetado en el Perú. Falleció en 1995. Uno de<br />

sus hijos, Felipe Lettersten dedicó gran parte<br />

de su carrera artística a representar en tamaño<br />

natural a los indígenas peruanos.<br />

Om man åker till Oxapampa i den höglänta<br />

djungeln (Pascodepartementet) förväntar<br />

man sig att träffa på ättlingar till tyska och<br />

österrikiska invandrare, men där finns också<br />

en stor släkt Gustavson, härstammandes från<br />

August Gustafson, en av stadens grundare<br />

och som även fått en gata uppkallad efter<br />

sig där. August var kapten på båten som<br />

tog den första gruppen av tysk-österrikiska<br />

invandrare till Peru för att kolonisera<br />

Oxapampaområdet i slutet av 1800-talet.<br />

Under resan förälskade han sig i en av<br />

tyskorna och steg iland med immigranterna<br />

och vandrade med dem från Huacho<br />

tvärsöver Anderna till Oxapampa.<br />

Den kanske mest kände svenske invandraren<br />

i nutid i Peru är nog Gösta Lettersten som<br />

kom till Lima på 1950-talet och kort därefter<br />

(1958) grundade en stor industrimässa av<br />

internationellt mått, den s.k. Stillahavsmässan.<br />

På ”Feria Internacional del Pacífico” anordnades<br />

mässor av olika slag under flera årtionden<br />

ända fram till milleniumskiftet. En gång om året<br />

ställdes det ut och såldes hushållsapparater och<br />

industrimaskiner i internationella paviljonger. På<br />

dessa mässor fanns alltid de svenska<br />

företagen med närvaro i Peru representerade.<br />

Gösta var en känd och respekterad man i Peru<br />

och avled 1995. En av hans söner, Felipe<br />

Lettersten, ägnade stor del av sitt artistiska<br />

skapande till att framställa peruanska<br />

ursprungsfolk i naturlig storlek.<br />

Pabellon sueco en la Feria Internacional del Pacífico<br />

En la actualidad hay aproximadamente 300 ciudadanos<br />

suecos en el Perú. Entre ellos se encuentra familias suecas<br />

que están en el Perú por unos años, y suecos/as casados/as<br />

con peruanos/as o peruanos que han adquirido la<br />

nacionalidad sueca (por parentesco o por una estadía<br />

prolongada en Suecia)<br />

Otros suecos que han<br />

contribuido a afianzar las<br />

relaciones entre Perú y<br />

Suecia fueron el cónsul<br />

general durante muchos<br />

años, Gösta Burenius y el<br />

pastelero sueco Gunnar<br />

Gustafsson, cuya pastelería<br />

en la Avenida Larco<br />

marcó historia.<br />

Asociación sueca de Perú / Svenska föreningen i Peru<br />

En 1956 se fundó en Lima una asociación sueca que existe<br />

aún en la actualidad. El objetivo principal hoy en día es<br />

mantener y transmitir las tradiciones suecas. De 1969 a<br />

1994/95 había un colegio sueco en Lima. Desde el cierre del<br />

colegio se viene llevando a cabo un programa de enseñanza<br />

de sueco como segundo idioma para niños y adolescentes<br />

cuya actividad está subvencionada por Skolverket (Agencia<br />

Nacional para la Educación).<br />

La Iglesia sueca de marineros se mantuvo activa durante<br />

muchos años en el puerto del Callao, al norte de Lima,<br />

debido al tráfico constante de buques. Con la reducción del<br />

tráfico mercante la iglesia se mudó a Lima y en 1980 se<br />

convirtió en la Iglesia Sueca en el Extranjero (SKUT). Hasta<br />

el año 2010 había un sacerdote en Lima que oficiaba misas<br />

regularmente.<br />

Andra svenskar som har<br />

bidragit till att stärka<br />

banden mellan Peru<br />

och Sverige på senare<br />

tid är Gösta Burenius<br />

som var generalkonsul<br />

under många år och<br />

den svenske bagaren,<br />

Gunnar Gustafsson, vars<br />

bageri på Avenida Larco<br />

var historiskt.<br />

I nuläget finns det ca 300 svenska medborgare i Peru, antingen<br />

är de svenska familjer med några års uppehälle i Peru, svenska<br />

medborgare ingifta i peruanska familjer eller också peruaner<br />

med svenskt medborgarskap (genom föräldrar eller genom<br />

längre hemvist i Sverige).<br />

1956 grundades en svensk förening i Lima som lever kvar än<br />

idag. Huvudmålsättningen numera är att bibehålla och föra<br />

vidare svenska traditioner. Mellan 1969 och 1994/95 fanns en<br />

svensk skola i Lima vars huvudman var svenska föreningen.<br />

Sedan skolans stängning anordnas svenskundervisning för<br />

svenska barn med svenska som andra språk, delvis finansierad<br />

av Skolverket.<br />

En svensk sjömanskyrka fanns på plats under många år i Callao,<br />

hamnstaden norr om Lima, med tanke på den täta lastbåtstrafiken.<br />

Med minskningen av båttrafiken flyttade kyrkan med åren in till<br />

Lima. 1980 förvandlades den till svenska Kyrkan i Utlandet<br />

(SKUT) . Ända fram till 2010 fanns det en präst på plats som höll<br />

regelbundna gudstjänster.<br />

SVENSKA FÖRENINGEN<br />

I <strong>PERU</strong><br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

8<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

9


RELACIONES DIPLOMÁTICAS / DIPLOMATISKA FÖRBINDELSER<br />

En el año 1930, se abrió una embajada en Lima con el señor Einar Modig como primer emisario, quién también<br />

estuvo acreditado en Bogotá, Caracas, Quito y La Paz. El número de acreditaciones se redujo con el tiempo hasta<br />

finalmente solo abarcar La Paz. En el año 1957 se nombró el primer encargado con título de Embajador, en la persona<br />

de Claes Westring. En el año 1940, se compró la residencia ubicada en el pasaje La Santa María 120, en San Isidro<br />

y la casa es propiedad hasta hoy en día del Estado sueco (Fastighetsverket). Las oficinas funcionaban varios años<br />

en un anexo de la residencia pero fueron trasladadas, por lo menos dos veces, a recintos más modernos (primero a<br />

Calle Las Camelias y luego Avenida Camino Real a mediados de la década de 1980) siempre en el distrito de San<br />

Isidro.<br />

En el año 2001 se tomó la decisión de cerrar la Embajada sueca en Lima. La decisión fue tomada por razones<br />

presupuestarias. En el comunicado de prensa que se emitió en relación al cierre se señala lo siguiente:<br />

“Las relaciones de Suecia con su entorno cambian continuamente y a veces es necesario cambiar el enfoque del<br />

seguimiento de la evolución de ese entorno. La cancillería tiene en la actualidad un déficit significativo lo que crea<br />

la necesidad de tomar medidas para obtener un balance entre las actividades y los recursos. El objetivo de los<br />

cambios estructurales es conseguir una gestión de los asuntos exteriores la más moderna y eficiente posible”.<br />

Desde el cierre los asuntos suecos en el Perú están bajo la embajada de Suecia en Santiago de Chile y la mayor<br />

responsabilidad son las relaciones bilaterales Perú – Suecia, a nivel político, económico-comercial y cultural. En<br />

Lima queda un Consulado General Honorario que se encarga de asuntos consulares bajo el liderazgo del Cónsul<br />

General, Stefan Sandberg. El Consulado está conformado además por una Vice-cónsul y otras tres empleadas<br />

locales. El Consulado funciona en un anexo de la antigua residencia sueca, en el distrito de San Isidro. También<br />

existe un Consulado Honorario en la ciudad de Arequipa.<br />

La ex-residencia de Suecia en el Pasaje La Santa María con el Consulado General actual en el primer plano<br />

Cónsul General Stefan Sandberg<br />

Embajadora Eva Zetterberg<br />

1930 öppnades en svensk beskickning i Lima med Einar Modig<br />

som första sändebud. Han var även sidoackrediterad i Bogotá,<br />

Caracas, Quito och La Paz. Antalet sidoackrediteringar skars ner<br />

allteftersom, till att slutligen endast innefatta La Paz. 1957<br />

utnämndes den förste beskickningschefen med ambassadörstitel,<br />

nämligen Claes Westring.<br />

1940 köptes residenset på La Santa Maria 120 i stadsdelen San<br />

Isidro och byggnaden ägs till dags dato fortfarande av svenska<br />

staten (Fastighetsverket). Kansliet fungerade ett antal år i en<br />

tillbyggnad till residenset men flyttades sedan åtminstone två<br />

gånger till mer moderna kontorslokaler (först Calle las Camelias<br />

och sedan Avenida Camino Real i mitten på 80-talet) alltid i<br />

stadsdelen San Isidro.<br />

År 2001 togs beslutet att lägga ner den svenska ambassaden i Lima.<br />

Beslutet fattades utifrån budgetära skäl. I pressmeddelandet som gick<br />

ut om nedläggningen står följande: "Sveriges relationer med omvärlden<br />

förändras ständigt, och det är ibland nödvändigt att förändra<br />

tyngdpunkten i omvärldsbevakningen. Utrikesförvaltningen har i<br />

dagsläget ett betydande underskott vilket också gör det nödvändigt<br />

att vidta åtgärder för att få balans mellan verksamhet och resurser.<br />

Syftet med strukturförändringarna är att få en så modern och<br />

kostnadseffektiv utrikesförvaltning som möjligt."<br />

Sedan 2001 ligger Peruärenden under ambassaden i Santiago de<br />

Chile. Dessa utgörs främst av bilaterala relationer mellan Peru och<br />

Sverige på politisk, handelsekonomisk och kulturell nivå. Kvar i<br />

Lima finns ett honorärt generalkonsulat som handlägger<br />

konsulära ärenden under ledning av generalkonsul Stefan<br />

Sandberg. Konsulatet har dessutom en vice-konsul och tre<br />

lokalanställda. Konsulatet är inhyst i ett annex till det före detta<br />

svenska residenset i distriktet San Isidro. Det finns också ett<br />

honorärt konsulat i Arequipa.<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

10<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

11


Ottawa<br />

PREMIO NOBEL PARA ESCRITOR <strong>PERU</strong>ANO<br />

NOBELPRIS TILL <strong>PERU</strong>ANSK FÖRFATTARE<br />

Mario Vargas Llosa recibe el premio Nobel de manos del Rey Carlos XVI Gustavo<br />

El Premio Nobel de Literatura 2010 fue entregado al<br />

escritor peruano Mario Vargas Llosa “por su cartografía<br />

de las estructuras del poder y sus mordaces imágenes<br />

sobre la resistencia, sublevación y derrota del<br />

individuo”. Vargas Llosa también es una persona<br />

activa en la política desde la década de 1980 y fue<br />

candidato presidencial en el año 1990, por lo que es,<br />

en gran medida, un escritor político. El interés por<br />

temas sociales siempre ha estado presente en el autor<br />

de 74 años de edad y por ello, sigue participando<br />

activamente en el debate social, nacional e internacional.<br />

Es un escritor muy prolífico. Algunas de sus<br />

obras traducidas al sueco son: La tía Julia y el escribidor,<br />

La guerra del fin del mundo, La fiesta del Chivo,<br />

Las travesuras de la niña mala, La casa verde y, últimamente,<br />

El sueño del celta.<br />

2010 års Nobelpris i litteratur gick till den peruanske<br />

författaren Mario Vargas Llosa och motiveringen var ”för<br />

hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa<br />

bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”.Vargas<br />

Llosa är även politiskt aktiv sedan 1980-talet och ställde<br />

upp som presidentkandidat 1990. Mario Vargas Llosa är på<br />

många sätt en politisk författare. Intresset för samhällsfrågor<br />

har alltid funnits där och den idag 74-årige författaren deltar<br />

fortfarande i samhällsdebatten Han har skrivit många<br />

böcker. Några av de böcker som översatts till svenska är<br />

Tant Julia och författaren, Kriget vid världens ände,<br />

Bockfesten, Den stygga flickans rackartyg, Det gröna<br />

huset, och nyligen Keltens dröm.<br />

EXPOSICIÓN DEL ORO DEL PERÚ EN <strong>SUECIA</strong><br />

UTSTÄLLNING INKAGULD I SVERIGE<br />

La cultura e historia del Perú tienen un gran<br />

atractivo. En varias ocasiones en Suecia se ha<br />

buscado transmitir la riqueza de las diferentes<br />

culturas de la historia peruana, entre ellos la<br />

cultura Inca.<br />

En una sala ambientada en cavernas debajo del<br />

Museo Oriental en Estocolmo, se mostrará a<br />

partir de septiembre 2011 la exhibición “Oro de<br />

los Incas”. Las piezas han sido prestadas por los<br />

museos más significativos del Perú y nunca antes<br />

Cuba<br />

se han mostrado en Suecia. Algunas de estas<br />

piezas también son textiles y cerámicas. La<br />

muestra permanecerá por un periodo de 4 a 5<br />

Port-au-Prince<br />

Haiti<br />

meses. Anteriormente, en el año 1962, se exhibieron<br />

en el “Nationalmuseum”, Museo Nacional, en Estocolmo<br />

unas 300 piezas de oro de la época Inca,<br />

anterior a la conquista española.<br />

Perus rika kultur och historia har stor dragningskraft.<br />

I Sverige har man vid flera tillfällen velat förmedla<br />

rikedomar från olika kulturer i Perus historia, bl.a<br />

inkakulturen.<br />

France<br />

I bergrummet under Östasiatiska Museet i<br />

Stockholm kommer utställningen ”Inka-Guldskatter”<br />

att visas f o m september 2011. Föremålen har<br />

lånats från några av de<br />

Portugal Spain viktigaste museerna i Peru<br />

och har aldrig tidigare visats i Sverige. En del av<br />

dem är också textilier och keramik. Utställningen<br />

kommer att finnas kvar i fyra, fem månader. 1962<br />

Dominican visades på Nationalmuseum Republic<br />

också ca 300<br />

guldföremål från Inkatiden, före spanjorernas<br />

maktövertagande.<br />

Santo Domingo<br />

San Juan<br />

Puerto Rico<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

12<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

13


Austria<br />

PERÚ – INSPIRACIÓN PARA PELÍCULAS Y DOCUMENTALES SUECOS<br />

<strong>PERU</strong> - EN INSPIRATION FÖR SVENSK FILM<br />

Italy<br />

Basseterre<br />

Roseau<br />

Ukraine<br />

Santiago<br />

Directores suecos de cine se han inspirado a lo largo de los años en la<br />

Kazakhstan<br />

Uruguay<br />

realidad peruana y en temas sociales de actualidad nacional. Torgny<br />

Anderberg (1919-2000) ha seguido durante la mayor parte de su vida<br />

En marzo de 2010, un grupo de artesanos textiles<br />

profesional la vida de los Ashánincas en la selva peruana. Dirigió<br />

suecos visitó el Perú con el fin de encontrarse<br />

Buenos<br />

con<br />

Aires<br />

mars-april<br />

primero “Indígenas en la Amazonía” (1973) y “Aventura en la Selva Chile<br />

cultivadores de algodón ecológico y conocer la<br />

Campa-Campa”, (1979). Luego, por varios años fue imposible ingresar a<br />

empresa peruano sueca Bergman-Rivera, que bomullen och<br />

Romania<br />

la zona debido a la violencia política en el país. Cuando Anderberg y su<br />

transforma la fibra en hilado. Además,<br />

Argentina<br />

la finalidad fue<br />

equipo regresaron luego de 17 años, se dirigieron a los pueblos donde<br />

conocer las antiguas técnicas textiles y encontrarse<br />

habían estado antes y en algunos casos encontraron amigos de antaño.<br />

con artesanos textiles en diferentes lugares del Perú.<br />

En todos lados los lugareños contaron sobre la violencia y el terror<br />

Azerbaijan Visitaron cultivos de algodón en Chincha Alta en el<br />

provocado por el grupo terrorista “Sendero Luminoso”. Anderberg<br />

Bishkek<br />

promete a los indígenas contarle al mundo de las condiciones en las<br />

valle de Cañete y durante un viaje de varios días en el<br />

Bulgaria<br />

cuales se han visto forzados a vivir. Las películas “Solo hay<br />

Georgia<br />

Tbilisi<br />

un sol” (1997) y<br />

sur del país conocieron artesanos y artistas, quienes<br />

Uzbekistan<br />

“El hombre Cóndor” (rodado en 2000 y terminado en 2002) contribuyen a<br />

enseñaron sus técnicas ancestrales y contaron sobre<br />

ese propósito. Todas las películas se han mostrado el cine y/o televisión<br />

sus productos y las condiciones las que laboran hoy<br />

Ankara<br />

Baku<br />

Tashkent Kyrgyzstan<br />

sueca.<br />

en día. La impresión dominante del viaje fue la alta<br />

Armenia<br />

calidad de los productos con las técnicas antiguas que<br />

Mikael Wiström (1950-), director de cine, fotógrafo y periodista/escritor,<br />

Dushanbe<br />

ha venido al Perú varias veces durante décadas para, en una primera<br />

Greece Turkey Turkmenistan<br />

dominan estos artesanos. Sin embargo, quedó la<br />

etapa, describir la lucha campesina en la década de los<br />

Yerevan<br />

70, así como la<br />

sensación de que hacían falta canales de comercialización.<br />

Los participantes del viaje ahora trabajan en diferentes<br />

entornos en Suecia en artículos, seminarios y exhibiciones Tajikistan<br />

Saint Kitts and Nevis<br />

Película de Torgny Anderberg<br />

St. John's<br />

Antigua and Barbuda<br />

Mikael Wiström/Familia Barrientos<br />

Saint Lucia<br />

Castries<br />

dura realidad para las familias pobres que migran a la capital. Durante<br />

35 años, Wiström ha seguido a la familia Barrientos y el destino de sus<br />

integrantes, lo que ha resultado en una trilogía de documentales que<br />

consta de: “La otra orilla” (1991), “Compadre” (2004) y “Familia” (2010). Las<br />

películas se han mostrado tanto en el Perú como en Suecia.<br />

Svenska filmregissörer har under årens lopp blivit inspirerade av den<br />

peruanska verkligheten och aktuella samhällsteman. Torgny Anderberg<br />

(1919-2000) har under större delen av sitt yrkesverksamma liv följt<br />

Ashaninka-indianeras liv inne i Perus regnskog. Han regisserade först<br />

”Indianer i Amazonas” (1973), och ”Djungeläventyret Campa, Campa”<br />

(1979). Under flera år var det sedan omöjligt att ta sig till området pga av<br />

politisk oro och våldsamheter i landet. När Anderberg och hans team<br />

återvände efter 17 år begav de sig till byar där det ibland fanns vänner<br />

kvar från förr. Överallt berättade byborna om våld och terror som<br />

terroristgruppen Sendero Luminoso gjort sig skyldig till. Anderberg<br />

lovar indianderna att berätta för omvärlden under vilka förhållanden de<br />

tvingats leva. Filmerna ”Det finns bara en sol” (1997) och ”Kondormannen”<br />

(inspelad 2000 – färdigställd 2002) bidrar till detta. Samtliga filmer har<br />

visats på biograf och/eller TV i Sverige.<br />

Mikael Wiström (1950-) filmregissör, fotograf,och journalist/författare<br />

har under årtionden återkommit till Peru för att i ett första skede skildra<br />

bondebefolkningens kamp på 70-talet samt den hårda verkligheten för<br />

de fattiga migrantfamiljerna som beger sig till huvudstaden . Han har<br />

under 35 år följt familjen Barrientos och de olika familjemedlemmarnas<br />

öden vilket resulterat i en dokumentärtrilogi bestående av filmerna: ”La<br />

otra orilla” (1991), ”Compadre” (2004) och ”Familia” (2010). Filmerna har<br />

visats både i Sverige och i Peru.<br />

Dominica<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

14<br />

ARTESANOS TEXTILES / TEXTILKONSTNÄRER<br />

Ashgabat<br />

que buscan difundir el conocimiento sobre esto y sobre<br />

el Perú como país textil. Se espera poder seguir con<br />

estos viajes de conocimiento y apoyo a la artesanía<br />

textil en forma periódica. Una pequeña exhibición<br />

sobre el viaje y la artesanía textil peruana se inauguró<br />

en Gotland en julio 2011.<br />

Algodón peruano<br />

En resa med fokus på textilt hantverk ägde rum i<br />

2010. En grupp svenska textilhantverkare<br />

kom till Peru för att<br />

Montevideo<br />

träffa odlare av den ekologiska<br />

möta det peruansk-svenska företaget<br />

Bergman-Rivera, som förädlar fiber till garn. Utöver det,<br />

var syftet att lära känna de gamla textila teknikerna och<br />

möta textila hantverkare i olika delar av landet. Man<br />

besökte bomullsodlingar i Chincha alta i Cañetedalen<br />

och under en längre resa i södra delen av landet mötte man<br />

textilhantverkare och konstnärer. Dessa gav kännedom om<br />

dels urgamla tekniker, dels produktionen och dess villkor<br />

idag. Det bestående intrycket av resan är den höga<br />

kvaliteten på produkterna med de gamla teknikerna, som<br />

dessa skickliga hantverkare behärskar. Det framstod klart<br />

att väl fungerande försäljningskanaler saknades. Deltagarna<br />

i resan arbetar nu i olika sammanhang i Sverige med artiklar,<br />

föredrag, utställningar etc för att sprida kunskap om detta<br />

och om Peru som textilland. Förhoppningsvis kommer<br />

dessa resor med inriktning på textilt hantverk kunna<br />

fortsätta årligen. En mindre utställning omkring resan<br />

och peruanskt textilhantverk invigdes på Gotland i juli<br />

2011.<br />

Falkland Islands<br />

Textiles peruanos son<br />

exhibidos en Gotland, Suecia<br />

Artesano en<br />

Taquile, Puno<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

15<br />

Sou


COOPERACIÓN SUECA AL DESARROLLO EN EL PERÚ DURANTE DÉCADAS<br />

SVENSKT UTVECKLINGSSTÖD TILL <strong>PERU</strong> UNDER ÅRTIONDEN<br />

eorgia<br />

En el año 2001 al momento de cerrar la Embajada de Suecia, se abrió una pequeña oficina de<br />

Asdi (Agencia Sueca de Cooperación Internacional para el Desarrollo) para seguir gestionando<br />

la cooperación bilateral de Suecia hacia Perú, que se había iniciado oficialmente unos años<br />

atrás. La cooperación sueca, en sentido amplio, ya había empezado en la década de los<br />

años 70.<br />

Las actividades de Asdi comenzaron en el año 1995, complementando así el trabajo de<br />

las organizaciones no gubernamentales suecas con presencia en el país desde varios<br />

años antes -en algunos casos, hacía un par de décadas. Los temas principales de la cooperación sueca con el Perú<br />

a lo largo de los años han sido derechos humanos, democracia y reconciliación. El apoyo de Asdi se destinó desde<br />

un inicio al trabajo de la recién creada “Defensoría del Pueblo”. Luego, a apoyar a diferentes actores peruanos a<br />

alcanzar la verdad sobre el conflicto armado de las décadas de los años 80 y 90. Siguió con proyectos destinados a lograr<br />

la justicia y reparación, todos pasos importantes para la reconciliación nacional y la transición a la democracia y su<br />

consolidación. Paralelamente se apoyó al proceso de democratización y el trabajo anticorrupción.<br />

Dublin<br />

United Kingdom<br />

También se ha promovido la capacitación en Suecia de profesionales peruanos en diferentes campos, tanto<br />

técnicos como sociales. Es así como 239 peruanos y peruanas han desarrollado sus capacidades y redes de contacto<br />

durante varias semanas de capacitación en Suecia y en algunos casos con un seguimiento posterior en el Perú.<br />

En el año 2007, el gobierno sueco decidió terminar gradualmente la cooperación en el Perú dentro del marco de<br />

una política general de concentración de la ayuda a menos países, a fin de lograr una mayor efectividad en la<br />

cooperación al desarrollo allí donde se decidía mantener presencia. La oficina de Asdi en Lima cerró finalmente en<br />

febrero de 2010. El apoyo financiero a lo largo de los años fue en el rango de los 20-25 millones de coronas suecas<br />

por año en promedio, y se canalizó a través de organizaciones de la sociedad civil sueca, organizaciones socias<br />

peruanas y a través Ireland<br />

del sistema de Naciones Unidas, así como también mediante apoyo directo bilateral a entes<br />

estatales, incluyendo cooperación técnica contractual (KTS).<br />

London<br />

Denmark<br />

Netherlands<br />

Cabe precisar que la cooperación sueca seguirá presente en varias formas en Perú pese al término de la cooperación<br />

bilateral oficial, tanto a través de la sociedad civil sueca representada por ONGs con presencia en Perú como<br />

“Svalorna America Latina” , “Diakonia” y “Save the Children Suecia”, así como también indirectamente a través de<br />

las aportaciones a organismos multilaterales y organizaciones internacionales como la<br />

Unión Europea, algunas agencias de las Naciones Unidas, la Cruz Roja Internacional e<br />

IDEA Internacional, por mencionar algunas.<br />

Amsterdam<br />

Copenhagen<br />

South Africa<br />

Poland<br />

Lithuania<br />

Russia<br />

Warsaw<br />

Belgium Germany<br />

IDEA för att nämna några.<br />

Brussels Czech Republic<br />

Prague<br />

Luxembourg<br />

Slovakia<br />

Paris Liechtenstein Vienna Bratislava<br />

Vaduz<br />

Switzerland<br />

GENTE QUE CAMBIA EL MUNDO<br />

Austria Budapest<br />

Bern Ljubljana<br />

France<br />

Hungary<br />

16 Slovenia Zagreb<br />

Algunos resultados de la cooperación de Suecia a Perú a lo largo de cuatro<br />

décadas se describen en la publicación “Contribuyendo a la verdad,<br />

justicia y reparación – Testimonios de la cooperación sueca en el Perú<br />

1970-2009” (www.sida.se/publications).<br />

Suzanne Sandberg llegó al Perú en los años 50<br />

y fue una de las fundadoras de Svalorna Latinoamérica<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

När den svenska ambassaden i Lima stängdes i september 2001 öppnades ett litet<br />

Sida- kontor för att fortsätta handläggningen av det svenska bilaterala biståndet<br />

mellan Sverige och Peru som man hade påbörjat några år tidigare. Det bredare<br />

svenska biståndet började emellertid redan på sjuttiotalet.<br />

Sidas insatser startade 1995 och byggde i stor grad på det arbete de svenska enskilda organisationerna med närvaro i<br />

landet hade påbörjat flera år tidigare, i vissa fall fler årtionden tidigare. Det svenska biståndets huvudsakliga inriktning i<br />

Peru under årens lopp har varit mänskliga rättigheter, demokrati och försoning. Sidas stöd riktades redan från början<br />

till det nyligen skapade ombudsmannakontoret (Defensoria del Pueblo) och dess arbete, vidare att stödja olika<br />

peruanska Sweden<br />

aktörer att få en uppfattning om sanningen kring den väpnade konflikten på 80- och 90-talet och projekt<br />

Riga Latvia<br />

med syfte att skipa rättvisa och gottgörelse, allt detta som delar i en process som anses väsentlig för att uppnå<br />

nationell försoning och en övergång till en bestående demokrati. Samtidigt stöttade man demokratiprocessen och<br />

antikorruptionsfrågor.<br />

Dessutom har man främjat vidareutbildning i Sverige på olika områden, både tekniska såsom sociala, av peruanska<br />

yrkesmän och -kvinnor med viss arbetslivserfarenhet. På så vis har 239 peruanska medborgare utvecklat sina kunskaper<br />

och skapat kontaktnätverk under flera veckors utbildning i Sverige. I vissa fall hölls uppföljningsseminarier i Peru.<br />

Vilnius<br />

2007 bestämde den svenska regeringen att gradvis avsluta biståndet till Peru inom ramen för en koncentrationspolitik<br />

av det svenska utvecklingsstödet till färre länder för att på så vis uppnå en större effektivitet i biståndet i de länder man<br />

bestämt sig för att stanna. Sidas kontor i Lima stängde slutligen i februari 2010. Det finansiella stödet till Peru var i<br />

genomsnitt 20-25 miljoner SEK per år och har kanaliserats genom svenska enskilda Minsk organisationer och peruanska<br />

motparter eller genom FN-systemet, liksom bilateralt stöd direkt till peruanska myndigheter vilket också innefattar<br />

Berlin<br />

KTS-kontraktfinansierat tekniskt stöd.<br />

Belarus<br />

Det bör påpekas att svenskt bistånd finns kvar i olika former i Peru även om det bilaterala biståndet har dragit sig ur.<br />

Detta sker genom det svenska civila samhället som finns representerat av olika organisationer i Peru såsom Svalorna<br />

Latinamerika, Diakonia och Rädda Barnen samt också indirekt genom Sveriges bidrag till multilaterala organ och<br />

internationella organisationer såsom Europeiska Unionen, enstaka FN organ, Internationella Röda Korset och International<br />

Kiev<br />

Några resultat av det svenska biståndet till Peru under fyra decienner finns beskrivna i publikationen “Stöd till sanning,<br />

rättvisa och gottgörelse - Röster om Sveriges utvecklingssamarbete med Peru 1970-2009” (www.sida.se/publications)<br />

Russ<br />

Ukraine<br />

Latinamerika<br />

Moldova<br />

Romania<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

17


SOLIDARIDAD SUECA LUEGO DE CATÁSTROFES NATURALES<br />

SVENSK SOLIDARITET EFTER NATURKATASTROFER<br />

El Perú es un país sísmico y de climas extremos. Por ende, su población sufre<br />

de vez en cuando desastres naturales de mayor o menor magnitud. En<br />

muchos de estos desastres el gobierno sueco y la población sueca se<br />

hicieron presentes.<br />

Luego del terremoto en Huaraz en 1970 la central estudiantil sueca (SECO<br />

– Sveriges Elevers Centralorganisation) recolectó donaciones de todo<br />

Suecia para la reconstrucción en Huaraz, principalmente para aulas en<br />

colegios.<br />

Como respuesta a la dramática sequía en Puno en 1983, “Rädda<br />

Barnen/Save the Children Suecia”, logró movilizar desde distintos sectores<br />

en Suecia varios millones de dólares (más de 20 millones de coronas<br />

suecas) para recuperar cultivos de papas, mejorar la atención en salud, y, lo<br />

más importante, conseguir agua, con la perforación de 140 pozos en las<br />

comunidades más afectadas.<br />

Como respuesta al terremoto al sur de Lima (Pisco) en agosto de 2007<br />

Suecia contribuyó con fondos de emergencia tanto a través del “flash<br />

appeal” del Sistema de Naciones Unidas (los fondos fueron destinados<br />

específicamente a OPS, UNICEF y PNUD) por un monto superior a 14<br />

millones de coronas suecas) como a través de otros canales de la sociedad<br />

sueca tales como “Statens Räddningverk”, la “Cruz Roja de Suecia” y aportes<br />

directos de las ONGs suecas “Diakonia”, la “Iglesia Sueca”, la “Iglesia<br />

Pentecostal Sueca-PMU Interlife” y “Save the Children Suecia”, las que<br />

canalizaron sus aportes a través de sus contrapartes peruanas.<br />

La ayuda humanitaria en casos de desastres a nivel global no se verá afectada<br />

mayormente por la política de concentración de la cooperación definida<br />

por el gobierno sueco en el año 2007.<br />

Peru är jordbävningsbenäget och har extrema klimat vilket bidrar till att<br />

befolkningen får stå ut med naturkatastrofer av större eller mindre grad. I<br />

samband med några av dessa har den svenska regeringen och det svenska<br />

folket gjort sig närvarande.<br />

Efter jordbävningen i Huaraz 1970 samlade SECO (Sveriges Elevers<br />

Centralorganisation) in en hel del pengar i hela Sverige, för hjälp till<br />

återuppbyggnaden, framför allt till nya skollokaler.<br />

Som svar på den dramatiska torkan i Puno 1983, lyckades Rädda Barnen<br />

mobilisera över 20 miljoner SEK från olika sektorer i Sverige som gick till<br />

att återupprätta potatisskörden, förbättra hälsovården och framför allt, att<br />

få tillgång till vatten genom att borra 140 brunnar i de mest drabbade<br />

samhällena.<br />

Som svar på jordbävningen söder om Lima (Pisco) i Augusti 2007<br />

bidrog Sverige med katastrofstöd både genom FN systemets Flash Appeal<br />

(stödet gick till PAHO, UNICEF och UNDP med ett belopp på drygt 14<br />

miljoner SEK) liksom genom andra kanaler i det svenska samhället såsom<br />

Statens Räddningsverk, Svenska Röda Korset, stöd från svenska enskilda<br />

organisationer såsom Diakonia, Svenska Kyrkan, Pingstkyrkan-PMU Interlife<br />

och Rädda Barnen som gav direktstöd till sina peruanska motparter.<br />

Det humanitära stödet i katastrofsammanhang över hela världen kommer<br />

inte att påverkas nämnvärt av koncentrationspolitiken som fastställdes av<br />

den svenska regeringen 2007.<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

18<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

19


VISITAS NOTABLES / FRAMSTÅENDE BESÖK<br />

Parlamentarias suecas de visita en compañía de congresistas peruanas<br />

Durante las elecciones presidenciales en el Perú en el año<br />

2001 la misión de observación electoral de la Unión<br />

Europea fue presidida por Eva Zetterberg, la entonces<br />

vice-presidenta del parlamento sueco. Entre los muchos<br />

observadores europeos hubo también varios suecos y<br />

suecas.<br />

En mayo 2008 el Canciller Carl Bildt vino al Perú para estar<br />

presente en la V Cumbre ALC-UE que se llevó a cabo en<br />

Lima.<br />

En febrero 2010, vino de visita al Perú un grupo de siete<br />

parlamentarias suecas bajo el liderazgo de Birgitta Sellén,<br />

en ese entonces vice-presidenta del parlamento sueco.<br />

Aparte de un viaje al Cuzco y los pueblos aledaños,<br />

visitaron también en Lima el Congreso Nacional, la<br />

“Defensoría del Pueblo” y la comisión encargada del<br />

“Lugar de la Memoria” (de la época de la violencia política<br />

de los años 80 y 90). En la agenda también figuraron<br />

temas medioambientales con una visita al ministro del<br />

Ambiente y el Jurado Nacional de Elecciones. La presencia<br />

de estas parlamentarias suecas en el seminario de clausura<br />

de Asdi (Agencia Sueca de Cooperación Internacional<br />

para el Desarrollo) le dio también un carácter especial a<br />

ese evento.<br />

Under presidentvalet i Peru år 2001 närvarade en europeisk<br />

valobservationsmission under svensk ledning, nämligen Eva<br />

Zetterberg, dåvarande vice-ordförande i den svenska<br />

riksdagen. Många av de europeiska valobservatörerna var<br />

också svenska.<br />

I maj 2008 kom utrikesminister Carl Bildt till Peru för att närvara<br />

vid det femte EU-LAC toppmötet som då hölls i Lima.<br />

I februari 2010 kom det en grupp på sju svenska kvinnliga<br />

parlamentariker på besök till Peru under ledning av Birgitta<br />

Sellén, dåvarande viceordförande i riksdagen. Förutom ett<br />

besök i Cuzco med omkringliggande byar, besökte man den<br />

peruanska kongressen och diverse ledamöter besökte även<br />

ombudsmannaämbetet och kommissionen för minnesmuséet<br />

(för våldsperioden i Peru under 80- och 90-talet). På agendan<br />

var även klimatfrågor med besök hos miljöministern och den<br />

nationella valnämnden. Deras närvaro vid Sidas avslutningsseminarium<br />

vid den tidpunkten gav också en speciell prägel på<br />

detta evenemang.<br />

RELACIONES COMERCIALES PERÚ-<strong>SUECIA</strong><br />

HANDELSFÖRBINDELSER <strong>PERU</strong>-SVERIGE<br />

A través de los años han sido muchas las grandes empresas suecas que se han establecido en el país, como AGA, Alfa<br />

Laval, ABB, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Oriflame, Sandvik, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB,<br />

Tetra Pak y Volvo. Pero Suecia ya no sólo comercializa maquinaria pesada y productos industriales importados al<br />

mercado peruano a través de filiales suecas o distribuidores con marcas reconocidas en el Perú. Hoy en día, hay<br />

una variedad de empresas con producción local, distribución, representación, provisión de servicios, tanto<br />

online como offline, compañías grandes y pequeñas. Por ejemplo, Oriflame vende productos de consumo<br />

masivo como son los cosméticos. También está Securitas, con una fuerza laboral de unos 5.000 empleados, que<br />

ofrece servicios de seguridad y protección de instalaciones y de personas. Hemocue, comercializa productos de<br />

diagnóstico clínico a través de un distribuidor local. En total, son unas 35 empresas suecas que cuentan con<br />

alguna forma de representación en el Perú.<br />

Durante muchos años en el Perú ha habido presencia de empresas suecas, pero el comercio bilateral sigue<br />

siendo algo limitado. En el año 2010 Suecia exportó 1.500 millones de coronas suecas e importó 2.300 millones<br />

de coronas suecas. Las exportaciones al Perú se incrementaron 116 % entre los años 2009 y 2010. El mayor<br />

producto de exportación son camiones y buses, seguido por equipamiento para las industrias minera y agrícola,<br />

y para la distribución de energía eléctrica y telecomunicaciones. Todos estos sectores tienen potencial de<br />

desarrollo teniendo en cuenta la tasa de crecimiento del Perú durante los últimos años y las expectativas a<br />

futuro. En cuanto las exportaciones peruanas a Suecia, se trata mayormente de materias primas como aceite en<br />

crudo, cobre, café en grano, productos de agroindustria, entre otras.<br />

En el año 2010 concluyeron las negociaciones de un tratado de libre comercio entre Perú/Colombia y la Unión<br />

Europea. Se calcula que éste entre en vigor durante el año 2012 luego de las ratificaciones en los respectivos<br />

parlamentos. Esto contribuirá a mejorar las posibilidades de las empresas suecas en el mercado peruano. El<br />

tratado eliminará los aranceles para todos los productos industriales y pesqueros, favorecerá los contratos<br />

públicos, reducirá los obstáculos técnicos al comercio, entre otras cosas.<br />

El ministerio de economía de Suecia rescindió a partir de enero 2007 un convenio sobre doble tributación que<br />

tenía con el Perú. Desde entonces el ministerio de economía peruano ha expresado su interés por iniciar<br />

negociaciones para un nuevo convenio. Un acuerdo de protección de las inversiones entre Suecia y Perú entró<br />

en vigencia el 1 de agosto 1994.<br />

Power and productivity<br />

for a better world TM<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

20<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

21


COMERCIO BILATERAL 2005-2010 / BILATERAL HANDEL 2005-2010<br />

Saint Vincent a<br />

2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />

Exportaciones suecas / Svensk Export<br />

Exportaciones peruanas / Peruansk Export<br />

Total / Summa<br />

Fuente/Källa:Kommerskollegium<br />

525 630 1 002 1 239 713 1 543<br />

427 562 622 1 141 1 590 2 279<br />

952 1 192 1 624 2 380 2 303 3 822<br />

Millones de coronas suecas / Miljoner SEK<br />

Under loppet av åren har många av de stora svenska företagen etablerat sig i landet, såsom AGA, Alfa Laval, ABB,<br />

Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Oriflame, Sandvik, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB, Tetra Pak och<br />

Volvo. Men Sverige säljer inte bara längre industrimaskiner och importerade industriprodukter på den peruanska<br />

marknaden genom de svenska dotterbolagen och med märken med renommé i Peru. Nu för tiden finns det även<br />

företag med lokal tillverkning, distributionsbolag, representationbolag, serviceföretag både online och offline,<br />

stora och små företag. Som till exempel Oriflame som säljer masskonsumptionsartiklar i form av kosmetika, och<br />

Securitas med en personalstyrka på ca 5000 anställda som erbjuder säkerhetstjänster både för anläggningar och<br />

privatpersoner. Hemocue säljer kliniska diagnosprodukter genom en lokal distributör. Totalt finns det ca 35<br />

svenska företag som har någon slags representation i Peru.<br />

Svenska företag har funnits länge i Peru, men handeln är fortfarande relativt begränsad. 2010 exporterades för 1.5<br />

miljarder SEK till Peru och Sverige importerade för 2.3 miljarder SEK. Exporten till Peru ökade dock med 116%<br />

mellan 2009 och 2010. Den enskilt största exportvaran är lastbilar och bussar, därefter kommer utrustning för<br />

gruvnäring och jordbruk samt utrustning för distribution av el och Telekom. Alla dessa sektorer har potential för<br />

utveckling med tanke på den höga tillväxttakten i landet de senaste åren och förväntningarna framöver. När det<br />

gäller svensk import från Peru rör det sig främst om råvaror såsom råolja, koppar och kaffe och förädlade<br />

jordbruksprodukter mm.<br />

2010 slutfördes förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Peru/Colombia. Detta beräknas träda i kraft<br />

under 2012 efter att det ratificerats av respektive parlament. Detta kommer ytterligare att förbättra möjligheterna<br />

för svenska företag på den peruanska marknaden. Avtalet innebär borttagning av tullavgifter på alla industri- och<br />

fiskeriprodukter, att främja offentliga kontrakt och en minskning av handelstekniska hinder, bl.a.<br />

Colombia<br />

Caracas<br />

Venezuela<br />

Symbiocity es un novedoso concepto sueco que promueve un enfoque holístico y sostenible del desarrollo urbano,<br />

mediante la búsqueda de potenciales sinergias en las diferentes funciones urbanas, aumentando también la<br />

eficiencia y rentabilidad. SymbioCity es una iniciativa conjunta del gobierno y la industria suecos. Está administrado<br />

por el Swedish Trade Council.<br />

Simbiosis significa integrar dos o más organismos en una unión mutuamente beneficiosa. En Suecia, país que se ha<br />

centrado durante cincuenta años en la planificación de las ciudades, simbiosis significa encontrar sinergias entre<br />

sistemas tecnológicos que permitan ahorrar recursos naturales a un menor costo.<br />

SymbioCity es la marca comercial que reúne todos los conocimientos y experiencias del enfoque sueco de la<br />

sostenibilidad. Centenares de constructores, consultores, empresas de ingeniería, contratistas y proveedores de<br />

sistemas suecos están organizados en diversas redes dedicadas a difundir la visión de un urbanismo sostenible.<br />

El municipio de Lima así como otras entidades del estado peruano han manifestado interés por conocer más acerca<br />

de la experiencia y enfoque suecos sobre desarrollo urbano sostenible, especialmente en las áreas de transporte<br />

urbano, gestión de residuos y agua, infraestructura de saneamiento y construcción de carreteras.<br />

Ett investeringsskyddsavtal trädde i kraft mellan Sverige och Peru den 1 augusti 1994. Sveriges finansdepartement<br />

sade per januari 2007 upp dubbelbeskattningsavtalet med Peru. Perus finansministerium har därefter några<br />

gånger framfört önskemål att påbörja förhandlingar om ett nytt sådant.<br />

SUSTAINABILITY BY SWEDEN<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

22<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

23


the Grenadines<br />

Grenada<br />

St. George's<br />

Bridgetown<br />

Trinidad and Tobago<br />

Port of Spain<br />

Guyana<br />

”SymbioCity” främjar en helhetssyn och hållbar stadsutveckling genom att hitta potentiella synergier i<br />

urbana funktioner och frigöra deras effektivitet och lönsamhet. SymbioCity grundades genom ett gemensamt<br />

initiativ från den svenska regeringen och svensk industri och administreras av Exportrådet.<br />

Symbios innebär integration av två eller flera organismer i en ömsesidig fördelaktig förening. I Sverige, ett land där<br />

vi har fokuserat i över femtio år på en övergripande planering av städer, innebär symbios att hitta synergier mellan<br />

tekniska system som sparar naturresurser och bidrar till lägre kostnader.<br />

”SymbioCity” är ett varumärke som speglar all kunskap och erfarenhet av den svenska strategin för hållbar<br />

utveckling. Hundratals konsulter, entreprenörer och leverantörer av svenska system är organiserade i diverse<br />

nätverk som ägnar sig åt att sprida en vision av hållbar statsutveckling<br />

och att tillämpa det på kortast möjliga tid.<br />

Limas borgmästare liksom andra peruanska myndigheter har visat<br />

intresse för att lära mer om svenska erfarenheter och synen på<br />

hållbar urban uveckling, speciellt inom stadstransport, hantering av<br />

avfall och vatten, avloppsinfrastruktur och vägbygge.<br />

Hammarby sjöstad – ejemplo de centro urbano sostenible<br />

Antarctica<br />

Petra Zackrisson<br />

Representante del Swedish<br />

Trade Council en Chile<br />

Exportrådets representant i Chile<br />

South Shetland islands<br />

The Swedish Trade Council (STC),<br />

con sede en Estocolmo, ofrece<br />

servicios profesionales para<br />

empresas suecas que quieren<br />

desarrollar sus exportaciones. Fue<br />

fundado en el año 1972 conjuntamente<br />

por el Estado y el sector<br />

privado con la misión de promover<br />

las exportaciones suecas.<br />

Este esquema público-privado<br />

incrementa las posibilidades de<br />

acceso a diversos mercados en<br />

todo el mundo. El STC cuenta con<br />

60 oficinas a nivel mundial. Desde<br />

mediados del año 2008 cubre las<br />

actividades en el Perú desde su<br />

oficina en Santiago de Chile, de<br />

la misma manera que la Embajada.<br />

Gradualmente se han ido<br />

incrementando las actividades<br />

en el Perú, y a futuro se planifica<br />

abrir una oficina también aquí.<br />

Exportrådet erbjuder professionella<br />

tjänster för företag som vill utveckla<br />

sin export. Det bildades 1972 och<br />

ägs gemensamt av staten och<br />

näringslivet och har ett offentligt<br />

uppdrag att främja svensk export.<br />

Det dubbla ägandet ger unika<br />

möjligheter och access på alla<br />

nivåer överallt i världen. Exportrådet<br />

har 60 kontor runtom i världen.<br />

Man täcker för tillfället aktiviteter<br />

i Peru från kontoret i Santiago de Chile<br />

på samma sätt som ambassaden.<br />

Exportrådet har de senaste åren<br />

ökat sin aktivitet i Peru med målet<br />

att öppna ett kontor även här.<br />

24<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

25


CÁMARA DE COMERCIO <strong>PERU</strong>ANO NÓRDICA<br />

<strong>PERU</strong>ANSK- NORDISKA HANDELSKAMMAREN<br />

Portugal<br />

La Cámara de Comercio Peruano Nórdica es una<br />

asociación civil sin Lisbon<br />

fines de lucro promovida y<br />

auspiciada en sus inicios por las Embajadas de<br />

Finlandia, Noruega y Suecia y finalmente creada en<br />

octubre del año 2009. Es un ente independiente y<br />

apolítico que está integrado por personas naturales<br />

y jurídicas o de carácter corporativo dedicadas al<br />

comercio, la producción y los servicios. Tiene como<br />

objetivo integrar, fomentar e incrementar el<br />

comercio entre los países nórdicos (Dinamarca,<br />

Finlandia, Islandia, Noruega y Suecia) y el Perú y<br />

estrechar las relaciones existentes entre los<br />

empresarios para generar nuevas oportunidades<br />

de negocio. El crecimiento del comercio entre<br />

Perú y el bloque nórdico es un hecho y cada vez<br />

más surge un gran interés por parte del sector<br />

privado peruano en investigar estos mercados y<br />

aproximarse a ellos.<br />

Monaco<br />

Andorra San Marino<br />

Rome<br />

Spain Vatican City<br />

Italy<br />

Madrid<br />

Morocco<br />

7. Macedonia<br />

Den peruansk-nordiska handelskammaren är en icke<br />

vinstdrivande förening som ursprungligen uppstod<br />

genom initiativ och sponsring av finska, norska och<br />

svenska ambassaden och började att fungera i<br />

oktober 2009. Det är en oberoende och opolitisk<br />

sammanslutning av privatpersoner och olika slags<br />

företag som ägnar sig åt handel, produktion och<br />

service. Dess målsättning är att Algiers<br />

integrera, främja och<br />

utveckla handeln mellan de nordiska länderna och<br />

Peru och fördjupa de redan existerande relationerna<br />

Algeria<br />

mellan företagarna för att skapa nya affärsmöjligheter.<br />

Ökningen av handeln mellan Peru och det nordiska<br />

blocket är en verklighet och det uppstår ett allt<br />

större intresse från den peruanska privata sektorn<br />

att undersöka dessa markader och komma dem<br />

närmare.<br />

cámara de comercio<br />

8. Montenegro<br />

POTENCIALES DE COLABORACIÓN A FUTURO<br />

FRAMTIDA SAMARBETSPOTENTIAL<br />

Tunis<br />

Tunisia<br />

Millones US$<br />

200,000<br />

180,000<br />

160,000<br />

140,000<br />

120,000<br />

Valletta<br />

9. Serbia<br />

100,000<br />

80,000<br />

60,000<br />

40,000<br />

20,000<br />

0<br />

8<br />

Sofia<br />

10<br />

9 Bulgaria<br />

7<br />

Tirana Skopje<br />

Albania<br />

Greece Turkey<br />

Sarajevo<br />

Belgrade<br />

Durante los últimos años, el Perú ha consolidado su<br />

posición como el mercado con mayor crecimiento<br />

en el continente americano. La tasa de crecimiento<br />

ha sido estable y las expectativas son altas. Durante<br />

los próximos años se espera nuevas posibilidades<br />

de negocios para las empresas suecas, sobre todo<br />

en el sector minero y de infraestructura.<br />

Malta<br />

Peru har under de senaste åren befäst sin ställning<br />

som den snabbast växande marknaden på det västra<br />

halvklotet (Nord- och Sydamerika). Tillväxttakten har<br />

varit stabil och förväntningarna är höga. Under de närmsta<br />

åren väntas framförallt gruv-och infrastruktursektorn<br />

skapa nya affärsmöjligheter för svenska företag i Peru.<br />

Athens<br />

Anka<br />

Cypru<br />

Nicosia<br />

10. Bosnia and Herzegovin<br />

* Montos proyectados<br />

Fuente: ProInversion/BCRP<br />

Gráfico crecimiento PBI<br />

2000<br />

2001<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

2007<br />

2008<br />

2009<br />

2010*<br />

2011*<br />

2012*<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

26<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

27


Central Hidroeléctrica San Gabán (Puno)<br />

INFRAESTRUCTURA / INFRASTRUKTUR<br />

Las obras de infraestructura se ven como la mayor fuerza impulsora del crecimiento continuo del Perú. El país<br />

tiene casi 30 millones de habitantes y en los próximos cinco años se espera una tasa anual de crecimiento del PBI<br />

de cerca del 7%. Para el 2011 se han priorizado 33 nuevos proyectos de construcción, entre ellos la construcción<br />

de una carretera entre la costa del Pacífico del Perú y Brasil, una conexión bioceánica que con el tiempo, pueda<br />

llegar a complementar al Canal de Panamá.<br />

Una amplia disponibilidad de recursos hídricos y gas natural en el Perú determinan el gran potencial energético<br />

del país, el cual permite cubrir el crecimiento de la demanda eléctrica local (7% anual) y posibilita además la<br />

exportación de energía a países de la región. A ello se suman otras fuentes de energía renovables no convencionales<br />

como la eólica, solar, de biomasa y geotérmica. Por encargo del Ministerio de Energía y Minas (MINEM), ProInversión<br />

adjudicará al sector privado diez proyectos de inversión en el rubro energía, a través de subasta o licitación. Las<br />

inversiones son del orden de los US$ 3 000 millones.<br />

Tratamiento y reutilización de aguas residuales y provisión de agua de fuentes alternativas son también dos temas<br />

de mayor interés para el estado peruano. Una forma de participación en los proyectos de saneamiento son las<br />

concesiones, otra es la inversión privada. Las principales formas de participación privada en el sector se dan a<br />

través de la provisión de servicios a la empresa local prestadora del servicio de agua potable y alcantarillado, o<br />

mediante la participación en licitaciones de obras públicas.<br />

Suecia ha estado presente en varios proyectos de infraestructura a lo largo de los años. Por ejemplo, Skanska, que<br />

llegó al Perú en los años 70, integró en la primera mitad de dicha década el consorcio constructor de Majes en<br />

Arequipa y, en la segunda, el de la Central Hidroeléctrica de Carhuaquero en Lambayeque. En el año 1997 comienzan<br />

las actividades de la filial Skanska del Perú SA en Talara, en el norte de país, dentro del rubro de servicios petroleros. Desde<br />

aquella primera experiencia, la empresa con sede en la ciudad de Lima, ha ido desarrollando actividades en los mercados<br />

de petróleo, gas, energía y minería. Los principales generadores energéticos del Perú cuentan a Skanska como<br />

proveedor de servicios.<br />

Infrastruktur ses som en av de viktigaste drivkrafterna i den fortgående tillväxten i Peru. Landet har nästan 30 miljoner<br />

invånare och en beräknad årlig tillväxttakt av BNP på nära 7% de kommande fem åren. 33 nya byggnadsprojekt prioriteras<br />

för 2011, bl.a. byggandet av en motorväg mellan Perus Stillahavskust och Brasilien som med tiden kanske kommer att<br />

komplettera Panama kanalen.<br />

Peru har en stor energipotential tack vare en omfattande tillgång av vattenresurser och naturgas. Denna har möjlighet att<br />

täcka den ökande efterfrågan av ström (7% om året) och möjliggör även export till grannländerna. Dessutom tillgås även<br />

andra förnybara energikällor såsom vindkraft, solvärme, biomassa och jordvärme. På upprag av det peruanska energi- och<br />

gruvministeriet (MINEM), kommer ProInversion att tilldela den privata sektorn tio investeringsprojekt inom energisektorn,<br />

genom auktion eller budgivning. Investeringarna ligger i runt 3 biljoner USD.<br />

Den peruanska staten har speciellt intresse i två teman och dessa är behandling och återanvändning av avloppsvatten<br />

samt vattentillförsel från alternativa källor. Ett sätt att delta i saneringsprojekt är genom koncessioner, alternativt<br />

privatinvestering. De väsentliga formerna för privat deltagande inom denna sektor är att ge service till det lokala<br />

vattenbolaget eller genom deltagande i budgivning för offentliga nyttigheter.<br />

Sverige har deltagit i flera infrastrukturprojekt genoma åren. Till exempel var Skanska, som kom till Peru på sjuttiotalet,<br />

under första hälften av årtiondet del av Majes byggkonsortium i departementet Arequipa och under andra hälften, del av<br />

konsortiet Central Hidroeléctrica de Carhuaquero, i departementet Lambayeque. 1997 börjar dotterbolaget Skanska del<br />

Perú SA med aktiviteter i Talara, i norra delar av landet, inom service till oljebranschen. Med utgångspunkt från denna<br />

första erfarenhet har bolaget, med huvudkontor i Lima, utvecklat aktiviteter inom olje- och gasbranschen och inom<br />

energi- och gruvnäringen. De viktigaste energigeneratorerna i Peru har Skanska som serviceleverantör.<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

28<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

29


MINERÍA / GRUVDRIFT<br />

Suecia es un país minero,<br />

conocido internacionalmente<br />

por sus importantes<br />

yacimientos de hierro y la<br />

producción asociada de<br />

aceros de alta calidad.<br />

Suecia es líder mundial en<br />

tecnología minera, muy<br />

destacada en todo lo que<br />

hace a la minería subterránea<br />

y la automatización de las<br />

faenas mineras. Durante los<br />

últimos años, el foco del<br />

esfuerzo tecnológico en<br />

minería esta crecientemente<br />

puesto en los aspectos de innovación, rentabilidad y<br />

desarrollo sostenible.<br />

Todo lo anterior ha dado origen a muchas empresas<br />

tecnológicas suecas de categoría y liderazgo mundial en<br />

el ámbito de la minería.<br />

Perú es el tercer país con mayores reservas de oro, plata,<br />

cobre y zinc según el U.S Geological Survey (USGS). La<br />

minería es la actividad con mayor contribución a las<br />

exportaciones peruanas. Solo el 10% del territorio con<br />

potencial minero ha sido explorado y el 6% está actualmente<br />

siendo explotado. Además hay diversas oportunidades en<br />

minería no metálica.<br />

Atlas Copco y Sandvik han sido durante muchos años<br />

importantes proveedores de equipos mineros en el<br />

Perú.<br />

Otros rubros donde Suecia tiene competencia de<br />

punta y ventajas comparativas que pueden ser de<br />

interés para un mercado peruano en continua<br />

expansión son la explotación forestal sostenible,<br />

seguridad vial, agricultura y temas de medio<br />

ambiente.<br />

Trabajo tecnológico en una mina al norte de Suecia<br />

och hållbar utveckling.<br />

Sverige är ett land med många<br />

gruvor, känt världen över för<br />

sina viktiga järnfyndigheter och<br />

den anslutande produktionen<br />

av stål av hög kvalitet.<br />

Sverige är världsledande<br />

inom gruvteknologi, speciellt<br />

framstående när det gäller<br />

underjordisk gruvdrift och<br />

automatisering av gruvdriften.<br />

Under de senaste åren<br />

fokuseras allt mer, när det<br />

gäller de tekniska ansträngningarna<br />

inom gruvdriften, på aspekter<br />

såsom innovation, lönsamhet<br />

Allt detta har gett upphov till att det nu finns många<br />

svenska tekniska bolag av värdsklass som är ledande<br />

inom gruvindustrin.<br />

Peru är det tredje landet i storleksordningen vad gäller<br />

reserver av guld, silver, koppar och zink enligt U.S. Geological<br />

Survey (USGS). Gruvnäringen är den aktivitet som bidrar<br />

mest till den peruanska exporten. Endast 10% av territoriet<br />

med gruvpotential har utforskats och 6% exploateras för<br />

tillfället. Dessutom finns det många möjligheter för icke<br />

metallisk gruvdrift.<br />

Atlas Copco och Sandvik har under många år varit<br />

viktiga leverantörer av gruvutrustning i Peru.<br />

Andra områden där Sverige har spetskompetens<br />

och komparativa fördelar och som kan vara av<br />

intresse för en växande peruansk marknad - i takt<br />

med ökad tillväxt - är hållbart skogsbruk,<br />

trafiksäkerhet, jordbruk samt miljöfrågor.<br />

DELEGACIONES EMPRESARIALES / AFFÄRSDELEGATIONER<br />

En abril de 2010, “The Swedish Trade Council”<br />

organizó una delegación de empresarios mineros<br />

suecos al Perú. Hubo encuentros con empresas<br />

peruanas del rubro y con el Instituto de Ingenieros<br />

de Minas del Perú (IIMP)<br />

Participación de empresas suecas<br />

especializadas en Perumin/Extemin<br />

12-16 september 2011 hålls den årliga gruvkonventionen, <strong>PERU</strong>MIN, i Arequipa.<br />

Inom ramen för denna anordnas EXTEMIN, en specialiserad mässa, där inhemska<br />

och internationella företag kan utbyta idéer och skapa affärsmöjligheter. De<br />

svenska företagen ABB, Atlas Copco, Scania, Skanska och SKF deltar som oberoende<br />

utställare. Peruansk-nordiska handelskammaren leder och samordnar ett nordiskt<br />

deltagande i egen paviljong där Sandvik kommer att vara närvarande.<br />

Se espera a través de estos esfuerzos que en los<br />

próximos años pueda lograrse una aún mayor<br />

presencia de las empresas mineras suecas en el<br />

Perú.<br />

I april 2010 ordnade Exportrådet en delegation<br />

med svenska gruvföretag till Peru. Möten hölls med<br />

peruanska bolag inom gruvsektorn och med det<br />

peruanska institutet för gruvingenjörer (IIMP)<br />

Del 12 al 16 de septiembre de 2011 se llevará a cabo<br />

la convención minera <strong>PERU</strong>MIN en Arequipa. En el<br />

marco de esta feria se organiza EXTEMIN, una feria<br />

especializada donde empresas nacionales e<br />

internacionales pueden intercambiar ideas y crear<br />

oportunidades de negocios. Las empresas suecas<br />

ABB, Atlas Copco, Scania, Skanska y SKF participan<br />

como expositores en forma independiente.<br />

Además, la Cámara de Comercio Peruano Nórdica<br />

lidera y coordina la participación de una serie de<br />

empresas nórdicas en un pabellón nórdico, en el<br />

cual Sandvik va a estar presente.<br />

Med dessa olika ansträngningar hoppas man de<br />

kommande åren uppnå en ännu store närvaro av<br />

de svenska gruvbolagen i Peru.<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

30<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

31


Del 15 al 16 de junio de 2011 una delegación peruana con<br />

representantes del Comité Directivo del proyecto<br />

nacional “<strong>PERU</strong> 2040” visitó Suecia para conocer la<br />

experiencia sueca en el logro de una alta competitividad<br />

para el desarrollo, modelo conocido como “The Nordic<br />

Welfare State”. También se buscaba identificar áreas de<br />

colaboración relevantes para el proyecto “<strong>PERU</strong> 2040”.<br />

Este proyecto tiene como uno de sus objetivos mejorar<br />

los niveles de competitividad del Perú, así como la<br />

calidad de vida de los peruanos. El plan Perú 2040 es<br />

impulsado por el Consejo Departamental de Lima del<br />

Colegio de Ingenieros del Perú desde el año 2007 y está<br />

integrado por 62 Comisiones Temáticas nacionales y<br />

regionales. A su vez, éstas cuentan con más de 500<br />

profesionales de diferentes especialidades, los que van<br />

trabajando los lineamientos de largo plazo en cada<br />

tema. Su visión estratégica consensuada fue aprobada<br />

en febrero de 2011. Durante la visita a Estocolmo hubo<br />

reuniones con políticos, académicos, empresas y el<br />

Swedish Trade Council, abordándose temas tales como<br />

“SymbioCity”, tratamiento de agua, transporte urbano y<br />

otros.<br />

Den 15-16 juni 2011 besökte en peruansk delegation med<br />

styrelserepresentanter för det nationella projektet ”<strong>PERU</strong> 2040”,<br />

Sverige, för att informera sig om den svenska erfarenheten vad<br />

gäller att ha lyckats uppnå en hög konkurrensförmåga i<br />

utvecklingen genom modellen känd som ”Den nordiska<br />

välfärdsstaten” samt att identifiera samarbetsområden för<br />

projektet ”<strong>PERU</strong> 2040”. Detta projekt har som en av sina målsättningar<br />

att öka Perus konkurrensförmåga och peruanernas livskvalité.<br />

Planen drivs av ingenjörssamfundets departementsutskott<br />

för Lima sedan 2007 och består av 62 nationella och regionala<br />

tematiska arbetsgrupper. Dessas består i sin tur av mer än 500<br />

yrkeskunniga personer inom olika områden som arbetar fram<br />

de långsiktiga riktlinjerna inom varje tema. I februari 2011<br />

godkändes i enighet deras strategiska vision. Under besöket i<br />

Stockholm hölls möten med politiker, akademiker, företag och<br />

Exportrådet där teman som Symbio City, vattenbehandling,<br />

stadstransport mm diskuterades.<br />

Visita delegación Peru 2040 en Estocolmo<br />

DELEGACIÓN COMERCIAL SUECA AL PERÚ 2011<br />

SVENSK AFFÄRSDELEGATION TILL <strong>PERU</strong> 2011<br />

Gunnar Oom<br />

Vice-Ministro de<br />

Comercio<br />

A mediados de septiembre de 2011<br />

llega una delegación comercial sueca a<br />

Lima con representantes de empresas<br />

interesadas en invertir en el Perú,<br />

formando parte de una visita oficial del<br />

Vice-Ministro de Comercio, Gunnar<br />

Oom. Durante los dos días que durará la<br />

visita se organizará - entre otras actividades<br />

- un seminario sobre el sistema<br />

sueco de créditos para la exportación y<br />

sobre cómo Suecia trabaja con el financiamiento<br />

de las exportaciones suecas hacia<br />

América Latina. Los organizadores son<br />

“Exportkreditnämnden” (EKN) y “Svensk<br />

Export Kredit” (SEK) con el apoyo de la<br />

Embajada de Suecia, el Swedish Trade<br />

Council y en coordinación con ALIDE<br />

(Asociación Latinoamericana de Instituciones<br />

Financieras para el Desarrollo). Se<br />

hará también otro seminario con el<br />

objetivo de introducir “SymbioCity” en<br />

el Perú así como discutir como este<br />

concepto podría aplicarse en entornos<br />

urbanos en el país. Durante la visita de<br />

la delegación, también se concertará<br />

reuniones con ministerios, autoridades<br />

y organizaciones relevantes.<br />

En coordinación con Promperú, la Cámara de Comercio<br />

Peruano Nórdica está en la búsqueda de incrementar y<br />

desarrollar el sector agroindustrial en dos mercados<br />

priorizados, de los cuales uno es Suecia. Por el momento<br />

están en la fase de estudio de mercado con la intención<br />

luego de organizar una misión comercial de empresarios<br />

peruanos a estos mercados.<br />

I mitten på september 2011 kommer en<br />

svensk affärsdelegation på besök till<br />

Lima, bestående av representanter från<br />

bolag med investeringsintresse i Peru i<br />

samband med ett officiellt besök till både<br />

Peru och Colombia av statssekreterare<br />

Gunnar Oom från Handelsdepartementet.<br />

Under det två dagar långa besöket<br />

kommer Exportkreditnämnden (EKN)<br />

och Svensk Export Kredit (SEK) med hjälp<br />

av svenska ambassaden, Exportrådet<br />

och i samordning med ALIDE<br />

(Asociación Latinoamericana de Instituciones<br />

Financieras para el Desarrollo)<br />

anordna ett seminarium om det<br />

svenska export-kreditsystemet och i<br />

samband med detta visa på hur Sverige<br />

arbetar med att finansiera export och<br />

projekt inom regionen. Seminariet<br />

kommer även att följas av ytterligare ett<br />

seminarium med syfte att introducera<br />

SymbioCity som koncept i Peru samt att<br />

diskutera hur detta koncept skulle<br />

kunna appliceras i urbana miljöer i Peru.<br />

Under delegationsbesöket kommer<br />

även möten att hållas med relevanta<br />

ministerier, myndigheter och organisationer.<br />

I samarbete med Promperú söker den peruansk<br />

nordiska handelskammaren nu också att utvidga och<br />

utveckla livsmedelssektorn på två prioriterade nordiska<br />

marknader, varav en är Sverige. Man är än så länge i<br />

marknadsundersökningsfasen men tanken är att så<br />

småningom organisera en peruansk affärsdelegation<br />

till bl.a Sverige.<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

32<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

33


FUENTES/KÄLLOR<br />

INFORMACIÓN DE CONTACTO/KONTAKTINFORMATION<br />

Agencia de la Promoción de la Inversión Privada - Proinversion<br />

http://proinversion.gob.pe/<br />

Cámara de Comercio Peruana Nórdica<br />

http://www.camaranordica.org.pe/<br />

Consejo Superior de Contrataciones y Adquisiciones del Estado (CONSUCODE)<br />

http://www.osce.gob.pe/index.htm<br />

Exportkreditnämnden<br />

http://www.ekn.se/<br />

Exportrådet<br />

www.swedishtrade.se<br />

Folleto SymbioCity:<br />

http://www.symbiocity.org/PublicDownloads/Brochure,%2024%20page%20lowres%20pdf/Brochure%20Spanish%20(1.4Mb).pdf<br />

Open Trade Gate Sweden<br />

http://www.opentradegate.se/<br />

Proinversion Agencia de Promoción de la Inversión Privada-Perú:<br />

http://proinversion.gob.pe/<br />

Promperú:<br />

http://www.promperu.gob.pe/<br />

Sociedad de Comercio Exterior del Perú:<br />

http://www.comexperu.org.pe/<br />

Svensk Export Kredit<br />

http://www.sek.se/<br />

Svenska Ambassaden, Santiago de Chile<br />

http://www.swedenabroad.com/Start____24594.aspx<br />

Svenska Generalkonsulatet Lima, Peru<br />

http://www.swedenabroad.com/Page____63649.aspx<br />

SymbioCity,<br />

http://www.symbiocity.org/symbiocity@swedishtrade.se<br />

phone +46 8 588 660 00<br />

INTERNET:<br />

http://www.svenskiperu.net/sv/famosos-sv.php<br />

http://www.svd.se/kultur/peru-far-tillbaka-paracastyger_4424961.svd<br />

http://es.wikipedia.org/wiki/Ollanta_Humala<br />

http://www.swedenabroad.com/<br />

http://www.swedishtrade.se/sv/calendarpage/infrastructure-delegation-to-colombia-and- peru-in-conjunctionwith-the-official-visit-of-mr-gunnar-oom-state-secretary-for-trade<br />

http://proinversion.gob.pe/0/0/modulos/JER/PlantillaStandardsinHijos.aspx?ARE=0&PFL=0&JER=75<br />

http://www.la.skanska.com/es/Sobre-Skanska/Nuestros-mercados-geograficos/Peru/<br />

http://www.regeringen.se/sb/d/9530/a/90409 )<br />

http://www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-och-analys/handelsstatistik/<strong>PERU</strong>/<br />

www.inei.gob.pe<br />

www.peru.gob.pe<br />

http://www.siicex.gob.pe/siicex/portal5ES.asp?_page_=160.00000<br />

http://nobelpristagare.se/<br />

http://www.swedishtrade.se/sv/exportfakta/statistik-och-analys/handelsstatistik/<strong>PERU</strong>/<br />

www.sida.se/publications<br />

www.openaid.se<br />

http://www.bbc.co.uk/mundo/ultimas_noticias/2011/04/110413_ultnot_colombia_peru_ue_tlc_lr.shtml<br />

”La Presencia Europea en Perú”, Giovanni Bonfiglio<br />

“Svenska öden i Sydamerika” Axel Paulin, Norstedt<br />

”Exploraciones de los Rios del Sur” Monumenta Amazónica<br />

Utrikesdepartementets kalender 2009-2010<br />

Utrikesdepartementets kalender 1934<br />

Arkivsupport Regeringskansliet/Lisa Qviberg<br />

LITERATURA/LITTERATUR<br />

OTROS/ANDRA<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

34<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

35


FUENTES DE IMÁGENES / BILDER<br />

Fotos portada / Foto omslag<br />

Älg www.imagebank.sweden.se © /Peter Cairns<br />

Ishotel www.imagebank.sweden.se © /Peter Grant<br />

Skidåkning www.imagebank.sweden.se ©/Henrik Trygg<br />

Strandvägen www.imagebank.sweden.se ©/Henrik Trygg<br />

http://imageshack.us/photo/my-images/22/1909644245d252553aeeo.jpg/sr=1<br />

http://www.absolutsuecia.com/celebrando-en-solsticio-de-verano-en-suecia/<br />

http://contiki.com/destinations/south-america<br />

http://www.surfosmagazine.com/peru-ya-entrena-en-venao-para-defender-su-campeonato-mundial/<br />

http://picasaweb.google.com/105184531759348005288/FestejoRojo#<br />

http://www.exprimehoteles.com/blog/wp-content/uploads/2010/11/Peru.jpg<br />

Página 2 / sida 2, http://www.riksdagen.se/Webbnav/?nid=1111&iid=0163254848207<br />

Página 3 / sida 3, Consulado de Perú en Estocolmo/Perus konsulat i Stockholm<br />

Página 4 / sida 4, www.imagebank.sweden.se © /Swedish Government Offices<br />

Página 5 / sida 5, http://listas.rpp.com.pe/politica/1544-candidatos-a-la-presidencia-de-peru-<br />

Página 6 / sida 6, http://gw1.geneanet.org/index.php3?b=fracarbo&lang=es;p=estanislao+ped<br />

ro;n=osterling+olofsdotter<br />

Página 7 / sida 7, http://www.larepublica.pe/23-06-2005/nils-ericsson-el-programa-antidrogas-no-ha-fracasado<br />

Página 8 / sida 8, Consulado de Suecia en Lima/svenska konsulatet i Lima<br />

Página 9 / sida 9, Consulado de Suecia en Lima/svenska konsulatet i Lima<br />

Página 10 / sida 10, Consulado de Suecia en Lima/svenska konsulatet i Lima<br />

Página 11 / sida 11 (foto 1), http://www.radiplomatica.com/edic_junio_2010/emb_suecia.html<br />

Página 11 / sida 11 (foto 2), Consulado de Suecia en Lima/svenska konsulatet i Lima/Peter Fredin<br />

Página 12 / sida 12, http://noticiasnorte.com/2010/12/mario-vargas-llosa-recibiopremio-nobel-de-literatura-2010-y-brinda-sus-primeras-palabras-video/<br />

Página 13 / sida 13, http://www.thelifeofadventure.com/inca-gold/<br />

Página 14 / sida 14, Mikael Wiström<br />

Página 15 / sida 15, (foto 1)<br />

http://zalaquettperu.com/blog/index.php?option=com_content&view=article&id=399:enrique-falcone-algodon<br />

-peruano-propuestas-concretas-parte-ii&catid=35:inicio&Itemid=18<br />

Página 15 / sida 15, (foto 2) http://www.gotland.net/sv/evenemang/2011/07/vernissage-textila-moten-i-peru<br />

Página 15 / sida 15, (foto 3) Kicki Trodin<br />

Página 16 / sida 16, Stefan Sandberg<br />

Página 18/ sida 18, Annika Anchorena<br />

Página 20 / sida 20, http://www2.congreso.gob.pe/I_Fotografias/2010/100223_10.jpg<br />

Página 24 / sida 24, Foto Hammarby Sjöstad<br />

Página 28-29 / sida 28-29, Foto Central Hidroeléctrica San Gabán (Puno) / Fuente: Ministerio de Energía y Minas<br />

Página 33 / sida 33, http://www.sweden.gov.se/sb/d/9542/a/97789<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

36<br />

Suecia y Perú Socios en la Diversidad<br />

37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!