Mortality Monograph Tetun Kuluna 2 - National Statistics ...
Mortality Monograph Tetun Kuluna 2 - National Statistics ...
Mortality Monograph Tetun Kuluna 2 - National Statistics ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Monografía Mortalidade<br />
bazeia ba Sensus 2004<br />
Testu © Kopiraite NSD ho UNFPA 2008<br />
Direcção Nacional de Estatística (DNE)<br />
Fundu Populasaun Nasoens Unidas (UNFPA)<br />
i
Director Nacional de Estatística<br />
Manuel Mendonça<br />
Ekipa Monografía Mortalidade<br />
Anastasia SEP Vong<br />
Silvino Lopes<br />
Manuel da Silva<br />
Ricardo Neupert<br />
Kordenador Programa<br />
José Lucas da Silva<br />
Kordenador Nasional<br />
Elias dos Santos Ferreira<br />
Konseleiru Tekniku Internasional<br />
Ricardo Neupert<br />
Fredrick Otieno<br />
Editor (deseinador grafi ku)<br />
Domingos Sebastião Freitas<br />
Mariano Redondo Jr.<br />
Lee Nain Sira<br />
Ghazi Mujahid<br />
Caroline Meenagh<br />
José Lucas da Silva<br />
Abilio Belo<br />
Fredrick Otieno<br />
Chefe Informasaun Teknologiku<br />
João Correia Freitas<br />
GIS ho Tekniku halo Mapa<br />
Alipio Cardoso Moniz<br />
César Melito dos S. Martins<br />
iii
Sensus Populasaun no Uma kain 2004 sai<br />
hanesan enumerasaun primeiru ba nasaun<br />
tomak no povu Timor-Leste hafoin nia independensia<br />
i.e. 2002. Atividade kolesaun dadus<br />
sira seluk halao tiha ona bainhira i.e. Indonesia<br />
nia okos ka poder kolonial seluk, tamba ladun<br />
fo prioridade ba dezenvolvimentu Timor-Leste,<br />
atividades kolesaun dadus sira ne’e ladun koretu.<br />
Sensus 2004 fornese informasaun vital konaba<br />
prosesu demografi a (fertilidade, mortalidade<br />
no mortalidade) ba nasaun foun i.e. mundu ne’e.<br />
Sensus ne’e implementa husi Direcção Nacional<br />
de Estatística (DNE), iha Ministeriu Financas ho<br />
suporta teknikal no fi nansial husi UNFPA no parseirus<br />
dezenvolvimentu sira seluk.<br />
Atu responde ba nesesidade Timor-Leste iha termus<br />
informasaun, publikasaun balu produz ona<br />
husi dadus sensus 2004, inklui; Distribuisaun<br />
Populasaun (Tabela Prioridade Nasional), Projesaun<br />
Populasuan, Sensus Atlas, no relatoriu ida<br />
ba distritu 13 ne’ebe kobre Tabela no Mapa Prioridade.<br />
Parseirus servisu oioin agora dadaun uza<br />
hela relatoriu sensus atu bele hasae diak liu tan<br />
kualidade moris povu nian. Direcção Nacional de<br />
Estatística, ho haksolok aprezenta tan publikasaun<br />
sensus konaba “Mortalidade Bazeia ba Sensus<br />
2004” ba sira ne’ebe atu uza. Monografía ne’e kontein<br />
estimasaun taxa mortalidade labarik; analiza<br />
no interpretasaun husi diferensia bazika iha mortalidade<br />
labarik, taxa mortalidade adultus nomos<br />
analiza spatial konaba mortalidade labarik foin<br />
moris bazeia ba analiza barak ne’ebe maka la forti<br />
hodi uza suco hanesan unidade ida ba estudu.<br />
Relatoriu hatudu katak taxa mortalidade infantil<br />
aas tebes iha Timor-Leste. Taxa mortalidade infantil<br />
maka bebe 98 maka mate husi 1,000 maka<br />
Manuel Mendonça<br />
Director, Direcção Nacional de Estatística<br />
Ministeriu Finansa<br />
Republica Democratica de Timor-Leste.<br />
Prefasiu<br />
moris mai, nomos mortalidade labarik nian maka<br />
31. Taxa Mortalidade kraik maka 129 husi 1,000<br />
ne’ebe moris nomos espetasaun moris nian maka<br />
tinan 58. Ida ne’e sai hanesan nivel mortalidade<br />
ne’ebe aas tebes kompara nasaun sira seluk iha<br />
rejiaun Asia Pasifi ku no tamba ne’e presiza esforsu<br />
ida ne’ebe urjenti no konsentradu atu buka<br />
dalan no rekursus hodi hamenus nivel ida ne’e.<br />
Monografi a ne’e hatudu liu tan diferensas hanesan<br />
distritu ne’ebe ema hela, residencia rural/urbana,<br />
sexu labarik nian, orden labarik moris nian,<br />
no nivel edukasaun husi inan tamba infl uensia<br />
nivel mortalidade..<br />
Rezultadu husi analiza spatial hatudu variabilidade<br />
jeografi kal ne’ebe konsideravel, mezmuke<br />
laiha modelu jeografi kal ne’ebe klaru. Indikador<br />
ne’ebe importante liu atu infl uensia mortalidade<br />
labarik tuir analiza ne’e maka populasaun ne’ebe<br />
ekonomikamente ativu, nivel edukasaun husi<br />
inan nian, numeru lolos husi ema adultu iha Uma<br />
kain-kain ne’e no proporsaun husi ema ne’ebe laos<br />
parte husi familia rasik iha Uma kain kain ne’e.<br />
Fator hat ne’e esplika 18 pursentu husi variasaun.<br />
Ida ne’e hatudu katak iha fatores forte seluk maka<br />
kontribui mos (82% husi variasaun) ba mortalidade<br />
labarik ne’ebe aas iha nasaun ne’e. Faktus<br />
ne’ebe ita hetan ne’e lori ita ba rekomendasaun atu<br />
halo peskiza liu tan ba fatores ne’ebe afeta ba mortalidade<br />
labarik iha Timor-Leste.<br />
Tamba ne’e, hau hakarak espresa hau nia gratitude<br />
ba team ne’ebe prepara monografi a ida ne’e,<br />
ba UNFPA tamba fornese asistensia teknika no<br />
fi nansial no importante liu ba povu Timor-Leste<br />
ne’ebe fornese informasoens durante periodu<br />
enumerasaun sensus ne’ebe sai hanesan baze ba<br />
monografi a ida ne’e.<br />
Hernando Agudelo<br />
Reprezentate UNFPA nian<br />
Republica Democratica de Timor-Leste.<br />
v
vi<br />
Tabela Konteudu<br />
Pagina<br />
Prefasiu.................................................................................................................................................................... iii<br />
Sumáriu Ezekutivu.......................................................................................................................................... 01<br />
1. Introdusaun.......................................................................................................................... 04<br />
2. Fontes ho medidas husi mortalidade tinan-ki’ik iha Timor-Leste.............................. 05<br />
3. Mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba sensus 2004.............................................................. 08<br />
4. Mortalidade adultu no konstrusaun tabela moris.......................................................... 11<br />
5. Diferensa mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionandu................................................ 16<br />
6. Distribusaun spatial mortalidade tinan-ki’ik................................................................. 21<br />
7. Konkluzaun.......................................................................................................................... 30<br />
Referensias........................................................................................................................................................ 33<br />
Mapa 1: Distribuisaun spatial husi mortalidade tinan-ki’ik husi suco sira.............................. 22
Lista Tabelas<br />
Pagina<br />
TABELA 1 Timor-Leste: Estimasaun husi mortalidade infantil no labarik<br />
bazeia ba fontes lima, periode 1984 too 2002............................................................... 06<br />
TABELA 2 Timor-Leste: Taxa mortalidade tinan lima-ba kraik<br />
Infantil no Labarik, 2002, 2000, no 1998...................................................................... 10<br />
TABELA 3 Timor-Leste: Tabela moris 2002, mane no feto............................................................ 12<br />
TABELA 4 Timor-Leste: Diferensias mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionadu<br />
bazeia ba sensus 2004......................................................................................................... 18<br />
TABELA 5 Timor-Leste: Mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba distritu<br />
bazeia ba Sensus 2004........................................................................................................ 20<br />
TABELA 6 Timor-Leste: Korelasaun koefi sienti entre mortalidade<br />
tinan-ki’ik no indikador sosio-demografi ku ne’ebe seleionadu.................................. 25<br />
TABELA 7 Timor-Leste: Rezultadu husi pasus analiza regresaun ba mortalidade<br />
tinan-ki’ik no variabel sosio-demografi ku ne’ebe selesiona ona................................ 27<br />
vii
viii<br />
Lista Figuras<br />
Pagina<br />
FIGURA S 1.1 Timor-Leste: Mortalidade infantil bazeia ba fontes lima............................................. 06<br />
FIGURA S 1.2 Timor-Leste: Mortalidade labarik bazeia ba fontes lima................................................ 07<br />
FIGURA S 2 Timor-Leste: Mortalidade tinan-ki’ik, infantil no labarik , 1998,<br />
2000 no 2002........................................................................................................................ 10<br />
FIGURA S 3 Timor-Leste: Deviasaun relativu husi feto ho probabilidade<br />
mate, Q(N,X) husi mane sira............................................................................................. 14<br />
FIGURA S 4 Deviasaun relativu husi probabilidade mate husi Modelu Leste husi sira<br />
Modelu Oeste ho espetasaun moris<br />
tinan 57.4 ba mane no tinan 58.9 ba feto.......................................................................... 16
Monografía Mortalidade<br />
Sumáriu Ezekutivu<br />
Mortalidade ho tinan-ki’ik estremamente<br />
boot tebes iha Timor-Leste, sai<br />
hanesan nasaun ida ne’ebe nia numeru<br />
a’as iha Asia Pasifi ku. Bazeia ba Sensus 2004, taxa<br />
mortalidade infantil besik ba numeru labarik mate<br />
100 husi labarik moris 1,000. Haree ba estimasaun<br />
Nasoens Unidas, mazumenus taxa mortalidade infantil<br />
iha nasaun ne’ebe ladun dezenvolvidu maka<br />
mate 60 husi moris 1,000.<br />
Objetivu importante husi relatóriu ida ne’e iha<br />
tolu. Primeiru, atu halo estimasaun mortalidade<br />
tinan-ki’ik ho adultus (ema boot) hodi uza Sensus<br />
Populasaun ho Uma kain 2004; Segundu, atu<br />
analiza no interpreta diferensia baziku iha mortaidade<br />
infantil no mortalidade labarik; no terseiru,<br />
atu halao analiza spatial ne’ebe husi mortalidade<br />
tinan-ki’ik bazeia ba analiza regresaun múltiplu<br />
no uza suco (area adminitrativu ki’ik liu iha nasaun<br />
ne’e) hanesan unidade estudu nian.<br />
Sistema rejistrasaun vital seidauk dezenvolve<br />
didiak iha Timor-Leste. Tamba ne’e, fontes informasaun<br />
mortalidade ne’ebe komprensivu liu<br />
maka survey demografi a no sensus. Iha mos estimasaun<br />
balu iha tempu uluk no agora, maibe nia<br />
problema maka iha variasaun barak liu iha nia<br />
substansia konaba nia fontes. Ida ne’e maka karik<br />
ita hein tamba la posivel atu iha nivel mortalidade<br />
ida ke hanesan ne’ebe sukat ho teknika no fontes<br />
ida ne’ebe diferenti. Maibe, iha kazu ida ne’e, nia<br />
diferensa boot liu husi saida maka antisipa tiha<br />
ona. Razaun husi monografi a ida ne’e laos atu halo<br />
evaluasaun ba dadus sira ne’e. Hanesan mensiona<br />
ona iha leten, nia objetivu maka atu analiza mortalidade<br />
hodi uza dadus husi sensus 2004. Karik<br />
ida ne’e posivel sem halao evaluasaun konsistensia<br />
husi fontes dadus ida-ida no partikularmente<br />
dadus sensus 2004? Ita adopta aprosimasaun ida<br />
ne’ebe pragmatiku. Asume katak taxa mortalidade<br />
ne’ebe kalkula iha sensus 2004 konsistenti naton<br />
atu halao analiza oioin no teknika ne’ebe uza atu<br />
halo estimasaun ba taxa sira ne’e satistaz duni.<br />
Ida ne’e laos atu hateten katak rezultadu ne’ebe<br />
aprezenta iha ne’e konsistenti liu ka menus husi<br />
fontes seluk, maibe konsistenti naton atu fornese<br />
analiza ne’ebe validu.<br />
Uza teknika indereta tipu-Brass, ita bele halo estimasaun<br />
ba taxa mortalidade infantil no labarik.<br />
Tamba metode sira ne’e uza modelu tabela moris,<br />
nesesariu tebes atu estabelese modelu ida ne’ebe<br />
maka diak liu ba ezemplu mortalidade iha Timor-<br />
Leste. Evidensia ne’ebe iha sujere katak ba Timor-<br />
Leste, modelu ida ne’ebe apropriadu liu atu uza<br />
ba estimasaun indireta mortalidade tinan-ki’ik<br />
maka modelu Leste (East Model) husi Tabela<br />
Moris Regional Coale-Demeny. Konaba mortalidade<br />
tinan-ki’ik, modelu ida ne’e karakteriza<br />
husi diferensa ida ne’ebe boot entre mortalidade<br />
infantil ho labarik. Ho lian seluk, komponente<br />
tinan ida-ba kraik husi taxa mortalidade tinanki’ik<br />
aas tebes kompara ho komponente tinan 1- 4<br />
ne’ebe menus.<br />
Hanesan mensiona uluk ona, nia rezultadu<br />
hatudu katak taxa mortalidade aas tebes. Taxa<br />
mortalidade infantil maka; mate 98 husi moris<br />
1,000; 102 ba mane no ba feto 94. Mortalidade<br />
labarik maka mate 31 husi labarik moris 1,000;<br />
34 ba mane no 29 ba feto. Mortalidade tinanki’ik<br />
maka 129 ba sexu rua hotu; 136 ba labarik<br />
mane no 123 ba labarik feto. Valor sira ne’e koresponde<br />
ba tinan 2002. Nota katak mortalidade<br />
infantil maka numeru husi labarik ho tinan-ki’ik<br />
ida husi infantil moris 1,000 iha tinan ida. Mortalidade<br />
labarik maka numeru mate husi labarik<br />
entre tinan 1 no 4 husi labarik 1,000 husi tinan<br />
sira ne’e. Mortalidade tinan-ki’ik refere ba labarik<br />
ne’ebe mate entre bainhira nia moris too tinan<br />
lima. Estimasaun ne’e mos hatudu mortalidade<br />
tinan-ki’ik menus uitoan ona iha tinan hirak ne’e.<br />
Por ezemplu mortalidade tinan-ki’ik tun husi 148<br />
iha 1998 too 128 iha 2002.<br />
Halo hotu estimasaun mortalidade infantil no<br />
labarik, iha mos dezafi u ida atu halo estimasaun<br />
ba mortalidade adultus, hodi uza mos metode<br />
1
indireta. Metode ida ne’e bazeia ba informasaun<br />
konaba familia ne’ebe sei moris. Iha sensus 2004<br />
inklui mos perguntas konaba relasaun maternal<br />
(inan) ho paternal (aman). Razaun prinsipal liu<br />
husi ezersisiu ida ne’e maka atu kompleta lista<br />
mortalidade nomos atu konstruí tabela moris<br />
nian. Mezmu nune’e, rezultadu ne’ebe hetan husi<br />
metode ida ne’e ladun konsistenti no analitiku iha<br />
nivel no ezemplu mortalidade husi tinan no sexu<br />
ne’ebe imposivel atu identifi ka. Difi kuldade bo’ot<br />
liu maka metode ne’e bazeia ba asumsaun balu<br />
ne’ebe iha Timor-Leste la validu. Tamba ne’e,<br />
mortalidade adultus nian halao ho estimasaun<br />
hodi bazeia ba rezultadu estimasaun indireta<br />
husi mortalidade infantil no labarik no hodi uza<br />
mos tabela moris. Tabela moris ba Timor- Leste<br />
halo hodi estratejia ida ne’e. Bazeia ba ezersisiu<br />
ida ne’e espetasaun ba moris maka tinan 57.4 ba<br />
mane no tinan 58.9 ba feto. Fatór boot liu ba nivel<br />
ne’ebe menus ne’e maka taxa mortalidade tinanki’ik<br />
ne’ebe aas, mézmuke mortalidade adultus<br />
nian mos aas. Ita kompara ezemplu mortalidade<br />
mane ho feto. Atu aumenta tan, tamba objetivu<br />
analitikal, tabela moris Timor- Leste nian kompara<br />
mos ho tabela moris Modelu Oeste (West<br />
Model) (Coale-Demeny Regional Life Tables)<br />
koresponde ho nivel mortalidade ne’ebe hanesan.<br />
Rezultadu husi analiza ida ne’e prova uitoan katak<br />
bele serve atu konstruí tabela moris ho aktual<br />
taxa mortalidade ho tinan-espesifi ku bainhira disponivel<br />
ona.<br />
Bainhira nivel mortalidade no modelu kalkula<br />
ona no estimasaun ne’ebe posivel liu hetan ona,<br />
bele halao ona analiza dadus ho tipu rua. Primeiru<br />
maka analiza diferensial. Nia rezultadu prinsipal<br />
maka:<br />
• Analiza ne’e hatudu katak variabel normalmente<br />
inklui iha tipu estudus ne’e; hanesan<br />
hela fatin (urbana-rural no distritu), edukasaun<br />
inan nian, no indikador husi status sosio-ekonomiku,<br />
sai hanesan diferensiador importante ba<br />
mortalidade infantil nomos mortalidade labarik<br />
nian. Diresaun husi relasaun implísitu hanesan<br />
espetativu ne’ebe ita hein.<br />
• La haree ba rezultadu leten, diferensia<br />
balu la sujere relasaun ne’ebe ita hein, partikular-<br />
2<br />
Monografía Mortalidade<br />
mente variabel ne’ebe refere ba aset husi familia<br />
iha rural (sira iha manu hira, animal seluk no karau,<br />
no hahan saida maka sira kuda). Variabel sira<br />
ne’e sai hanesan indikador ba nivel sosio-ekonomiku<br />
nomos seguransa aihan nian. Maski nune’e,<br />
variabel hat ne’e hotu iha relasaun ho mortalidade<br />
tinan-ki’ik. Liu tan, propriedade hanesan karau<br />
nia relasaun negativu liu ba mortalidade infantil<br />
no labarik. Dadus husi sensus la sufi siente atu<br />
ezamina liu tan esplikasaun ne’ebe posivel, maibe<br />
posivel atu sujere katak relasaun ne’ebe fraku ne’e<br />
karik iha mos relasaun husi knaar halao husi asset<br />
animal no produsaun iha ekonomia subsistensia.<br />
• Mortalidade infantil aas tebes iha grupu<br />
sosioekonomiku hotu ka ategoria ne’ebe estabelese<br />
husi variabel ne’ebe konsidera iha analiza<br />
diferensial. Los duni, infantil ne’ebe moris husi<br />
inan iha kategoria balun iha posibilidade liu atu<br />
moris kompara ho sira ne’ebe moris husi inan iha<br />
grupu seluk, maibe la haree ba kategoria seluk,<br />
nia taxa mortalidade aas nafatin. Hanesan pontu<br />
komparasaun, ita bele uza estimasaun taxa mortalidade<br />
infantil husi nasaun ladun dezenvolvidu:<br />
mate 60 husi moris 1,000. Iha kategoría laiha, taxa<br />
mortalidade infantil maka menus liu 60 (haree tabela<br />
4). Ida ne’e karik hanesan faktu ida husi rezultadu<br />
husi risku-aas hahalok fertilidade ne’ebe<br />
iha feto barak. Timor- Leste hanesan sosiedade ho<br />
nivel fertilidade ne’ebe aas tebes no konsistenti no<br />
iha evidensia ne’ebe sujere katak kareteristika feto<br />
nian iha impaktu ida ki’ik ba numeru oan ne’ebe<br />
sira iha. Ita hatene lolos katak nivel fertilidade no<br />
modelu iha impaktu ne’ebe konsideravel ba mortalidade<br />
infantil.<br />
• Variabel barak maka inklui atu halo diferensa<br />
ba nivel mortalidade infantil entre kategoria<br />
ne’ebe sira defi ni. Maski nune’e, nia diferensas ladun<br />
bo’ot ida. Iha parte seluk, variabel barak maka<br />
sai hanesan diferensiadores substansial ba mortalidade<br />
labarik nian. Tamba ne’e, mortalidade infantil<br />
homogenus liu duké mortalidade labarik entre<br />
kategoria sosio-ekonomiku ne’ebe estabelese husi<br />
variabel ba estudu ne’e. Mezmu nune’e, mortalidade<br />
infantil sei aas homogenamente. Hanesan<br />
sujere iha leten, ida ne’e akontese karik tamba pervalensia<br />
risku-boot hahalok fertilidade. Impaktu
Monografía Mortalidade<br />
husi variabel ikus ne’e iha tendensia atu lakon tiha<br />
liu husi tempu no nia probabilidade ki’ik bainhira<br />
infantil (bebe) too nia tinan primeiru. Hafoin,<br />
variabel seluk sai importante liu ba nia vida moris.<br />
Ida ne’e maka esplikasaun ne’ebe posivel husi;<br />
tamba saida maka fatóres sosio-ekonomiku iha<br />
impaktu ki’ik liu ba mortalidade infantil duké iha<br />
mortalidade labarik nian. Labarik independente<br />
liu ba nia inan nia status saúde maternal; tamaba<br />
ne’e, nia la afeta husi vuneravilidade seluk ne’ebe<br />
aumenta husi hahalok fertilidade ho risku-aas.<br />
Tipu segundu husi analiza bazeia estudus husi<br />
distribuisaun spatial mortalidade tinan-ki’ik. Nia<br />
rezultadu prinsipal maka tuir mai::<br />
• Distribuisaun spatial husi mortalidade<br />
tinan-ki’ik nia estudu halao hodi uza sucos hanesan<br />
unidade ba halo analiza, tamba sai hanesan<br />
unidade administrativu ki’ik liu iha nasaun ne’e.<br />
Mortalidade tinan-ki’ik iha Timor- Leste hatudu<br />
variabel jeográfi kal ne’ebe konsideravel, mézmuke<br />
laiha ezemplu jeográfi kal ne’ebe klaru. Variasaun<br />
spatial ne’ebe boot liu, karik kauza husi fl utuasaun<br />
ne’ebe signifi kante husi mortalidade durante tempu<br />
ne’e, ida ne’ebe bele iha relasaun ho dezenvolvimentu<br />
ne’ebe fraku iha nasaun ne’e. Flutuasaun<br />
sira ne’e sai hanesan rezultadu husi kontrolo ne’ebe<br />
limitadu ba meiu-ambiente, pobreza, seguransa<br />
hahan ne’ebe limitadu, kondisaun moris ne’ebe la<br />
sufi siente, laiha asistensia saúde ne’ebe adekuadu<br />
no sufi siente, no infraesrutura saúde ne’ebe ladiak<br />
prevene kontrolu husi determinante diretu husi<br />
mortalidade.<br />
• Analiza regresaun halao atu esplika variasaun<br />
spatial, ida ne’e maka, atu identifi ka variabel<br />
ne’ebe bele afeta diferensias iha mortalidade tinanki’ik<br />
entre suco sira. Indikador husi dezenvolvimentu<br />
sosio-ekonomiku, edukasaun feto nian,<br />
hela fatin urbana–rural, no prevalensia estrutura<br />
Uma kain-kain hatudu katak iha relasaun signifi -<br />
kante ho variasaun spatial iha mortalidade tinanki’ik.<br />
Maski nune’e, bainhira halao evaluasaun ba<br />
sira nia relasaun, indikador hat deit maka fornese<br />
esplikasaun estatistika ne’ebe signifi kante. Buat<br />
importante liu maka persentajen husi populasaun<br />
ne’ebe ativu ekonomikalmente iha setór subsis-<br />
tensia, ne’ebe sai indikador validu husi pozisaun<br />
dezenvolvimentu sosio-ekonomiku entre sucos.<br />
Importancia segundu maka persentajen husi populasaun<br />
feto ho pelumenus edukasaun primária,<br />
hafoin tuir numeru lolos adultus iha Uma kainkain<br />
ida, no persentajen populasaun ne’ebe laos<br />
parte husik familia rasik Uma kain kain ne’e nian.<br />
Variabel sira ne’e esplika deit 18% husi variasaun.<br />
Persentajen importante seluk husi variasaun<br />
maka, ita esplika hanesan variabel ne’ebe la inklui<br />
iha estudu ne’e, hanesan indikador ba oinsa atu<br />
asesu no asesu ba asistensia saúde, material meiuambiente,<br />
no indikador seluk tan husi pobreza<br />
no vuneravelidade husi populasaun iha suco sira.<br />
Maski nune’e, analiza hatudu katak indicador hat<br />
ne’e iha importansia balu atu esplika variasaun<br />
husi nivel mortalidade tinan-ki’ik entre suco sira,<br />
la haree ba faktus katak variabel seluk bele sai importante<br />
liu. Mézmuke persentajen esplikasaun<br />
ki’ik, analiza fornese indikasaun balu ba estudus<br />
iha futuru. Buat importante liu maka importansia<br />
husi prevalensia estrutura Uma kain-kain iha<br />
suco sira iha esplikasaun ba variasaun mortalidade<br />
tinan-ki’ik. Rezultadu sira ne’e sujere atu<br />
presizamente halao peskizasaun liu tan ba mortalidade<br />
tinan-ki’ik iha Timor-Leste. Rezultadu<br />
balun sujere katak mortalidade infantil no labarik<br />
iha nasaun ne’e iha modelu similariu ho sira ne’ebe<br />
observa iha nasaun seluk ne’ebe mortalidade aas.<br />
Maski nune’e, rezultadu seluk hatudu modelu<br />
ne’ebe espesifi ku, karik tamba kauza husi predominansia<br />
iha ekonomia subsistensia. Abut husi<br />
taxa mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aas iha Timor-<br />
Leste maka sertamente nivel dezenvolvimentu sosio-ekonomiku<br />
ne’ebe fraku no tuir kedas populasaun<br />
ho nivel pobreza no vulneravelidade ne’ebe<br />
aas. Infraestrutura saúde ne’ebe fraku no asesu<br />
populasaun ba asistensia saúde ne’ebe limitadu,<br />
ne’e mos sai hanesan responsavel ida ba taxa mortalidade<br />
infantil no labaril ne’ebe aas. Mézmuke<br />
fatóres ikus sira ne’e la konsidera iha estudu, posivel<br />
tebes katak investimentu atu habelar no hadia<br />
diak liu tan sistema saúde sei iha impaktu boot<br />
atu hatun mortalidade. Maski nune’e, importante<br />
tebes atu foti konsiderasaun katak so pobreza tun<br />
substansialmente, maka progresu importante iha<br />
redusaun mortalidade tinan-ki’ik bele atinji.<br />
3
4<br />
1. Introdusaun<br />
Iha Europa Osidental no Estadu Unidus<br />
Amerika, mortalidade ne’ebe reduz substansial<br />
no sustentavel hahu husi meiadus<br />
sékulu 19 no aselera kontinuamente too mazumenus<br />
tinan 1950. Iha tinan 1960 no 1970, velosidade<br />
mortalidade komesa neneik maibe sei<br />
nafatin nivel ki’ik. Mortalidade ne’ebe reduz iha<br />
Europa Leste no Sul hahu ikus: entre 1920 too<br />
1950. Iha nasaun ne’ebe dezenvolvidu, redusaun<br />
mortalidade komesa ikus liu tan. Progresu balun<br />
hola fatin iha nasaun balu antes Funu Mundial II,<br />
maibe durante decade tolu tempu depois funu,<br />
nivel mortalidade reduz substansialmente liuliu<br />
iha Terseiru Mundu (Hull and Jones, 1986; United<br />
Nations, 1973). Avansu ne’ebe boot liu maka<br />
redusaun mortalidade tinan-ki’ik ka tinan-ki’ik.<br />
Maski nune’e, durante dekade ikus sékulu 20<br />
nian, velosidade redusaun mortalidade dezaselera<br />
iha nasaun dezenvolvidas barak antes too ba<br />
nivel similariu ne’ebe observa iha nasaun dezenvolvida.<br />
Hanesan ezemplu, iha tinan 1995-2000<br />
espetasaun moris maka tinan 74.9 iha nasaun<br />
ne’ebe dezenvolve maka’as, tinan 63.3 iha nasaun<br />
ne’ebe ladun denzenvolve no tinan 50.5 iha<br />
nasaun ne’ebe la dezenvolve. Valor respetiva ba<br />
mortalidade infantil maka mate 9, 63, no 99 husi<br />
sira ne’ebe moris (United Nation, 1999).<br />
Modelu redusaun mortalidade ne’ebe esperiensia<br />
husi nasaun dezenvolvida bainhira Funu Mundial<br />
II hotu, maka liuliu rezultadu husi importasaun<br />
teknolojia saúde. Programa ho eskala boot<br />
atu kontrola moras ne’ebe bele infekta (kolera,<br />
sarampu, varizela, tuberkuloze, febre amarela,<br />
sst), liuliu husi vasina, hahu implementa iha nasaun<br />
Terseiru Mundu barak husi fi m 1940 ba oin.<br />
Antibiótika ne’ebe disponivel no aimoruk seluk<br />
ka tratamentu atu reduz taxa fertilidade husi<br />
moras sira ne’e mos importante atu mensiona.<br />
Maski nune’e, optimismo ne’ebe mai husi inisial<br />
redusaun mortalidade ne’ebe laos parallel muda<br />
ho perguntas husi nivel fi nal mortalidade, no iha<br />
partikularmente mortalidade tinan-ki’ik, posivel<br />
atu atinji ho fundus programa hanesan intervensaun<br />
atu kontrola moras separa tiha husi mudansa<br />
social no ekonomiku ne’ebe boot (Preston,<br />
Monografía Mortalidade<br />
1980; Ruzicka and Hansluwka, 1983; Hull and<br />
Jones, 1986). Posibilidade ne’ebe limitadu husi<br />
nasaun dezenvolvida atu atinji nivel mortalidade<br />
besik ba sira ne’ebe observa iha nasaun ne’ebe<br />
dezenvolvida liu maka rezultadu husi dieta inadekuadu<br />
no seguransa hahan ne’ebe laiha, laiha<br />
sanitasaun, Uma kain laiha kondisaun, koñesimentu<br />
ne’ebe limitadu ba higiene pesoal, praktika<br />
saúde tradisonal ne’ebe estraga, laiha be mos atu<br />
hemu, konsekuensia husi inkapasidade asistencia<br />
saúde no programa sira ne’ebe bele atinji populasaun<br />
tomak. Intervensaun medikal konvensional,<br />
programa ba kontrola moras, no asesu diak ba<br />
asistensia saúde modernu reduz ona mortalidade<br />
substansalmente iha nasaun barak. Maski<br />
nune’e, redusaun liu tan sei posivel so bainhira<br />
halo provizaun asistensia saúde ne’ebe diak liu no<br />
bele atinji ema barak, maibe liuliu ho hasae diak<br />
liu tan standar moris populasaun ne’ebe barak liu<br />
maka moris iha ambienti ne’ebe moras oi-oin iha,<br />
hanesan diare no infeksaun ba sistema respiratoriu.<br />
Intervensaun teknolojia medika seidauk too.<br />
Mortalidade labarik nian ekstremamente aas iha<br />
Timor-Leste, ida maka aas liu iha Asia Pasifi ku.<br />
Por ezemplu, estimasaun ikus nian hatudu katak<br />
taxa mortalidade infantil besik mate 100 husi<br />
moris 1,000 (NSD, 2005) no, hanesan iha nasaun<br />
dezenvolvida seluk iha espasu barak atu hadia,<br />
laos deit hodi intervensaun programas ba kontrola<br />
moras no asesu ba asistensia saúde, maibe ho<br />
mos redusaun ba pobreza no hadia standar moris<br />
populasaun nian iha setór boot liu.<br />
Hafoin luta ne’ebe naruk ba Independensia husi<br />
Indonesia, Timor- Leste sai hanesan nasaun independente<br />
ida. Nasaun ida ne’ebe kiak liu iha<br />
mundu, ho nia estrutura ekonomía karakterizadu<br />
husi predominante agrikultura subsitensia ne’ebe<br />
la buka osan no setór peska bazeia ba unidade<br />
familia ki’ik ne’ebe produtivu no domina husi<br />
sistema rendimentu-ki’ik/gastus ki’ik. Sensus<br />
2004 hatudu katak 70% husi forsa trabalhu maka<br />
halao atividade subsistensia no 10.9% deit maka<br />
konsidera iha setór formal ka modernu (governu,<br />
industria, konstrusaun, komérsiu, asistensa, ajensia<br />
internasional, NGO). Fos ho batar maka sai
Monografía Mortalidade<br />
hanesan hahan loron-loron. Iha estimasaun katak<br />
50% too 70% husi Uma kain kain iha area rural<br />
terus tamba laiha seguransa ba aihan ne’ebe kroniku<br />
(WFP, 2006). Iha tipu komunidade agrikultural<br />
tolu. Iha foho leten, iha sentru rai ne’e, moris<br />
grupu ne’ebe kiak liu, ho oportunidade ki’ik<br />
liu ba rendimentu osan. Sira produz liuliu batar<br />
no modo tahan balu, sira ne’e barak liu maka moris<br />
iha liña pobreza nia okos (US$ 0.55 loron ida,<br />
bazeia ba ETT A, ADB, WB no UNDP, 2001). Iha<br />
area balu iha foho leten produz mos kafé, hanesan<br />
plantasaun; maski nune’e, proporsaun familia<br />
ne’ebe servisu iha plantasaun ne’e limitadu tebes<br />
(25% husi Uma kain kain iha rural), tempu ku’u<br />
kafé limitadu n fl uktuativu husi tinan ba tinan<br />
tamba variasaun klima. Iha rai tetuk, liuliu rai<br />
tetuk iha foho nia let, no iha rejiaun kostal/ parte<br />
tasi ibun, fos maka hahan primeiru. Agrikultor<br />
sira bele produz no faan hahan ne’ebe resin.<br />
Sira mos kuda buat seluk, hakiak animal no kuda<br />
modo. Maski nune’e, tempu atu koa hare ladun<br />
boot no seguransa aihan mos iha risku aas. Iha<br />
2. Fontes ho medidas husi mortalidade tinan-ki’ik<br />
iha Timor- Leste<br />
Mortalidade tinan-ki’ik ka tinan-ki’ik<br />
normalmente integradu tiha ho mortalidade<br />
labarik, ida ne’e refere ba labarik<br />
ne’ebe mate entre foin tur-ahí (partus) no<br />
tinan ida, no mortalidade labarik, ne’ebe iha relasaun<br />
ho mate ho idade tinan ida lolos too tinan<br />
lima. Iha termus kuantitativu, mortalidade infantil<br />
maka numeru husi infantil ne’ebe mate ho<br />
tinan ida-ba kraik husi 1,000 ne’ebe moris iha<br />
tinan ida. Mortalidade labarik maka numeru labarik<br />
ne’ebe mate entre tinan 1 too 4 husi labarik<br />
1,000 iha sira nia tinan (Population and Referente<br />
Bureau, 2000).<br />
Sistema rejistrasaun vital seidauk dezenvolve diak<br />
iha Timor-Leste. Tamba ne’e, fontes prinsipal<br />
konaba informasaun komprensivu mortalidade<br />
nian maka survey demografi ku no sensus. Iha fontes<br />
ikus lima ne’ebe disponivel konaba estimasaun<br />
mortalidade tinan-ki’ik:<br />
parte kostal/tasi ibun, iha komunidade peska<br />
nian ne’ebe sira mos produz hahan loron-loron<br />
nian, ai-fuan no modo.<br />
GDP per kapita iha Timor- Leste maka US$<br />
389 deit iha tinan 2003, ida husi nasaun ne’ebe<br />
menus iha mundu. Nia pozisaun maka 140 entre<br />
nasaun 177 ne’ebe konsideradu iha relatóriu<br />
UNDP HUma kainn Development Report of<br />
2005 (UNDP, 2005). Nia index dezenvolvimentu<br />
maka 0.513 (index ne’e entre 0.963 too 0.281).<br />
Mézmuke, nasaun halo ona progresu ne’ebe konsideravel<br />
atu harii diak liu nia ekonomia iha tinan<br />
lima nia laran, progresu barak maka sei nesesariu<br />
atu halao. Objetivu prinsipal husi relatóriu ne’e<br />
maka (a) halo estimasaun mortalidade tinanki’ik<br />
no adultus uza sensus Populasaun no Uma<br />
kain 2004; (b) analiza no iterpreta diferensias baziku<br />
iha mortalidade infantil, no (c) halao analiza<br />
spatial ba mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba analiza<br />
regrasaun uza suco sira (area ki’ik liu husi adminitrativu<br />
iha nasaun laran) hanesan unidade<br />
husi estudu.<br />
• Sensus Populasaun Indonesia 1990<br />
•<br />
(CBS, 1992);<br />
Survey Inter-sensal Populasaun Indone<br />
•<br />
sia 1995, ICS (CBS, 1996);<br />
Multiple Indicator Cluster Survey 2002,<br />
•<br />
•<br />
MICS (UNICEF, 2003);<br />
Survey Demografi a no Saúde 2003, DHS<br />
(Ministry of Health, et all., 2003)<br />
Sensus Populasaun no Uma kain Timor-<br />
Leste 2004 (NSD, 2005)<br />
Tabela 1 no Figura 1.1 no 1.2 hatudu rezultadu<br />
husi mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe fornese husi<br />
fontes lima ne’e. Fontes barak liu maka hatudu<br />
redusaun, maibe ho nivel no modelu ne’ebe diferente.<br />
Tamba ne’e, la posivel atu identifi ka nia tendensia<br />
hotu. Rezultadu ne’ebe hatudu ho diferensa<br />
no asvezes ladun klaru tamba relasaun ho faktus<br />
katak mortalidade sukat ho instrumentu no kalkula<br />
ho teknika ne’ebe kompletamente diferente<br />
ho natureza, kobertura no disponivelidade.<br />
5
6<br />
Tinan<br />
Tabela 1<br />
Timor-Leste: Estimasaun husi mortalidade infantil no labarik<br />
bazeia ba fontes lima, periode 1984 too 2002<br />
Sensus,<br />
1990<br />
ICS,<br />
1995<br />
Mortalidade Infantil Mortalidade Labarik<br />
MICS,<br />
2002<br />
DHS,<br />
2003<br />
Sensus<br />
2004<br />
Sensus<br />
90<br />
Monografía Mortalidade<br />
ICS 95 MICS DHS<br />
Sensus<br />
04<br />
1984 100 32<br />
1985<br />
1986 78 22<br />
1987<br />
1988 98 32<br />
1989<br />
1990 93 40<br />
1991 126 40<br />
1992 78 31<br />
1993 66 24<br />
1994<br />
1995<br />
1996 94 108 45 27<br />
1997<br />
1998 93 110 44 38<br />
1999<br />
2000 76 101 33 33<br />
2001 60 23<br />
2002 98 31<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Figura 1.1<br />
Timor-Leste: Mortalidade Infantil bazeia ba fontes lima<br />
1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
Sensus, 1990 ICS, 1995 MICS, 2002 DHS, 2003 Sensus, 2004
Monografía Mortalidade<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Figura 1.2<br />
Timor-Leste: Mortalidade Labarik bazeia ba fontes lima<br />
1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
Situasaun ne’e laos espesial bainhira estatistika<br />
vital la disponivel no tenki uza fontes alternativu.<br />
Bainhira ida ne’e maka sai hanesan kazu, iha<br />
aprosimasaun prinsipal rua maka uza atu halo estimasaun<br />
ba mortalidade. Primeiru maka atu uza<br />
survey demografi ku ho perguntas ne’ebe koko atu<br />
rekonstrui istória isin-rua. Iha kazu barak, ida ne’e<br />
konsidera katak kualidade informasaun ne’ebe<br />
rekolha konaba mortalidade infantil liu husi tipu<br />
perguntas sira ne’e diak naton atu uza mézmuke<br />
laiha ajustamentu liu tan. Aprosimasaun segundu<br />
maka atu uza baze dadus sensus ka survey nian<br />
konaba relatóriu ne’ebe hatudu labarik ne’ebe eziste<br />
(numeru labarik ne’ebe tur-ahi no numeru<br />
labarik ne’ebe konsege moris). Hodi uza teknika<br />
demografi a ne’ebe komplikadu, naran metode indireta,<br />
posivel atu transforma dadus ba taxa mortalidade<br />
infantil no labarik ne’ebe disponivel.<br />
Nia problema maka aprosimasaun rua ne’e normalmente<br />
apresenta rezultadu ne’ebe diferente,<br />
dala rUma kain ladun hanesan iha kazu Timor-<br />
Leste nian. Normalmente, metode direta bazeia<br />
ba dadus ne’ebe hasai husi survey demografi ku la<br />
fo atensaun boot ba mortalidade tinan-ki’ik, iha<br />
fatin sorin aprosimasaun bazeia ba metode indireta<br />
fo atensaun liu tiha (haree, por ezemplu Popoff<br />
and Judson (2004).<br />
Husi instrumentu kolesaun dadus lima maka<br />
mentiona iha leten, dadus DHS 2003 deit maka<br />
Sensus, 1990 ICS, 1995 MICS, 2002 DHS, 2003 Sensus, 2004<br />
sai instrumentu ne’ebe fornese estimasaun direta<br />
mortalidade tinan-ki’ik. Fontes hat sira seluk uza<br />
metode indireta. Iha kazu particular ne’e, Sensus<br />
1990, ne’ebe halao durante okupasaun Indonesia<br />
karik iha fallansu ne’ebe importante no la koretu<br />
tamba instabilidade politika iha provinsia Timor<br />
Timur. Ita haree katak Sensus 2004, ne’ebe halao<br />
depois independensia, konsistenti liu. Observasaun<br />
hanesan konaba ICS 1995 bele sujere, ho<br />
perguntas adisional katak ida ne’e survey no laos<br />
sensus.<br />
Konaba MICS 2002, estimasaun mortalidade infantil<br />
no labarik halao ho metode indireta maibe<br />
uza asumsaun rUma kain ne’ebe diferenti husi ida<br />
ne’ebe uza iha Sensus 2004. Problema ida ne’e sei<br />
esplika iha sesaun tuir mai.<br />
Objetivu husi monografi a ida ne’e laos atu halo<br />
evaluasaun ba dadus siran ne’e. Paragrafu uluk<br />
hatudu kazu ne’ebe posivel husi inkonsistensia<br />
iha valor mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aprezenta<br />
iha Tabela 1 no Figura 1.1 no 1.2. Hanesan mensiona<br />
iha leten, nia objetivu iha ne’e laos atu mortalidade<br />
hodi uza dadus husi Sensus 2004. Karik<br />
ida ne’e posivel se la halao evaluasaun rUma kain<br />
ba konsistensia husi fontes dadus ida-ida no partikularmente<br />
sensus? Ita adopta aprosimasaun<br />
pragmatiku ida. Asume katak taxa mortalidade<br />
ne’ebe kalkula husi dadus sensus 2004 konsistenti<br />
naton atu halao analiza oioin no metode indireta<br />
7
uza atu halo estimasaun taxa hanesan ne’e satisfaz.<br />
Ida ne’e laos atu dehan katak rezultadu ne’ebe<br />
aprezenta iha ne’e konsistenti liu ka lae kompara<br />
ho dadus MICS 2002 ka DHS 2003, ne’ebe mos<br />
foun hela, maibe konsistenti naton atu fornese<br />
analiza ne’ebe validu.<br />
Importante mos atu hatete katak razaun prinsipal<br />
seluk atu uza Sensus 2004 ba analiza ida ne’e<br />
tamba sensus maka fontes ida deit ne’ebe fornese<br />
kobertura estatistikal total, husi nivel ne’ebe boot<br />
(nasaun) too area lokal liu, ne’ebe iha Sensus 2004<br />
maka suco. Ida ne’e halo posivel atu estuda nivel<br />
8<br />
3. Mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba sensus 2004<br />
Survey demografi ku barak no sensus inklui<br />
mos perguntas atu halo estimasaun ba<br />
moratlidade tinan ki’ik ho dalan indireta.<br />
Ida ne’e perguntas simples konaba kapasidade atu<br />
iha oan ne’ebe husu ba feto hotu hahu husi tinan<br />
15 ba leten. Perguntas sira ne’e refere ba oan hira<br />
maka sira tur-ahí no moris no hira maka mate (ka<br />
konsege moris). Sensus 2004 inklui mos perguntas<br />
sira ne’e. Dadus sira ne’e uza atu tau hamutuk<br />
estatistika konaba proporsaun labarik ne’ebe turahi<br />
maibe mate, husi tinan inan nian. Hanesan<br />
mensiona iha leten, dadus sira ne’e transforma,<br />
liu husi metode indireta, ba taxa mortalidade infantil<br />
no labarik.<br />
Metode indireta ne’ebe frekuentamente uza maka<br />
teknika tipu-Brass. William Barss, demografi ku<br />
husi British, ne’ebe primeiru dezenvolve prosedimentu<br />
atu halo konversaun husi proporsaun labarik<br />
ne’ebe mate bainhira tur-ahí, tuir relatóriu<br />
feto sira (tuir grupu tinan) ba estimasaun probabilidade<br />
mate antes atinji tinan ezektu husi labarik<br />
nian (United Nations, 1983). Hafoin tiha<br />
ida ne’e, version diak liu tan FOIN dezenvolve.<br />
Varian prinsipal rua maka teknika Trusell no<br />
Palloni-Haligman (United Nations, 1988). Varian<br />
rua maka uza iha modelu tabela moris. Teknika<br />
Trussell uza Modelu Tabela Moris Rejional<br />
Coale-Demeny (Oeste, Norte, Leste, no Sul), no<br />
teknika Haligman uza Modelu Tabela Moris Nasoens<br />
Unidas (Latin Amerika, Sul Asia, Extremo<br />
Monografía Mortalidade<br />
mortalidade hotu no modelu iha nivel ne’ebe diak<br />
liu no husi demografi a, sosioekonomiku ka subgrupu<br />
etniku. Por ezemplu, sensus 2004 maka<br />
fontes ida deit ne’ebe fo dalan liu ba analiza ho<br />
orientasaun política. Faktu hatudu, analiza spatial<br />
husi mortalidade fornese informasaun ne’ebe<br />
partikularmente iha valor atu dezenha politika<br />
ne’ebe diretamente atu reduz mortalidade, no<br />
partikularmente, mortalidade tinan-ki’ik. Fontes<br />
ida ne’ebe fo dalan atu halao estudu hanesan ne’e<br />
maka sensus 2004.<br />
Oriente, no Jeral) 1 . Diferensa entre mortalidade<br />
infantil no labarik sai hanesan kriteria importante<br />
liu atu konsidera bainhira selesiona modelu tabela<br />
moris atu uza hodi halo estimasaun mortalidade<br />
tinan-ki’ik ho teknika tipu-Brass.<br />
Karik informasaun ne’e la kompletu, maka rekomenda<br />
atu uza Modelu Oeste (West) husi Tabela<br />
Moris Rejional Coale-Demeny ka Modelu Jeral<br />
husi Modelu Tabela Moris Nasoens Unidas. Nia<br />
razaun tamba modelu sira ne’e koresponde ho<br />
modelu mortalidade ne’ebe frekuente no jeral liu.<br />
Evidensia ne’ebe iha sujere katak ba Timor-Leste,<br />
modelu ne’ebe apropriadu liu atu uza ba estimasaun<br />
indireta mortalidade tinan-ki’ik maka<br />
modelu Leste (East) husi Tabela Moris Rejional<br />
Coale-Denemy.<br />
1 Modelu tabela moris maka set husi tabela<br />
moris bazeia ba jeneralizasaun relasaun empiriku ne’ebe<br />
mai husi grupu ne’ebe observa tabela moris. Coale-Demeny<br />
no Nasoens Unidas maka sistema prinsipal rua ba modelu<br />
tabela moris. Sistema sira ne’e bazeia ba tabela moris empirikal<br />
ne’ebe dezenvolve tiha ona ho prinsipiu halo menus<br />
liu selesaun tabela moris ba sira ne’ebe konsidera realistiku<br />
ho baze ba ezaminasaun husi nivel mortalidade no modelu<br />
ne’ebe kalkula ba populasaun aktual. Sistema ida ne’e kobre<br />
variedade ne’ebe barak husi esperiensia mortalidade, atu<br />
nune’e ida bele apropriadu liu husi sira seluk ba nasaun ida<br />
partikularmente. Sistema ida-ida iha tabela moris familia.<br />
Familia sira iha sistema Coale-Demeny maka: Leste (East),<br />
Oeste (West), Norte (North) and Sul (South) no familia<br />
sira iha Nasoens Unidas maka: Latin Amerikan, Chile, Sul<br />
Asia, Extremo oriente no jeeral (United Nations, 1983).
Monografía Mortalidade<br />
Konaba mortalidade tinan-ki’ik, modelu ida ne’e<br />
karakteriza husi diferensia ne’ebe bo’ot entre mortalidade<br />
infantil no labarik. Ho lian seluk, komponente<br />
tinan ida–ba kraik husi taxa mortalidade<br />
tinan-ki’ik aas tebes kompara ho komponente<br />
tinan 1-4 ne’ebe menus.<br />
Buat ida maka importante, maibe laos parte inklusivu<br />
husi evidensia maka fornese husi Survey<br />
Demografi a no Saúde 2003 (DHS) ne’ebe sita iha<br />
nia sesaun liu ba. Bazeia ba estimasaun direta ba<br />
mortalidade tinan-ki’ik ba periode 1994-2003<br />
(bazeia ba história reproductiva, ne’ebe la presiza<br />
atu depende modelu tabela moris) mortalidade<br />
infantil maka, mate 82 husi moris 1,000 no<br />
mortalidade labarik maka, mate 25 husi labarik<br />
1,000 ho tinan 1 too 4. Diferensia boot hanesan<br />
ne’e tipikal husi modelu Leste Coale-Demeny<br />
nian. Hanesan sujere tiha ona, nivel mortalidade<br />
tinan-ki’ik ne’ebe kalkula iha DHS 2003 parese la<br />
fo atensaun boot no kauza ne’ebe boot liu parese<br />
survey ida ne’e utilize istória isin-rua hodi rekolha<br />
dadus ba analiza fertilidade no mortalidade. Bainhira<br />
uza tipu aprosimasaun ida ne’e, normalmente<br />
la fo atensaun diak ba mortalidade tinan-ki’ik. Ida<br />
ne’e laos fatin atu diskutí problema ida ne’e tamba<br />
nia kompleksidade. Maski nune’e, mézmuke iha<br />
problema hanesan ne’e, observasaun diferensa<br />
substansial entre mortalidade infantil no labarik<br />
koretu nafatin. Ida bele akontese bainhira fatór la<br />
fo atensaun afeta hanesan ba kompenente rua husi<br />
mortalidade tinan-ki’ik.<br />
Atu aumenta tan, faktus seluk sujere katak modelu<br />
ne’ebe iha relasaun ho mortalidade infantil no<br />
labarik koresponde modelu Leste. Espesialmente<br />
relevante maka taxa fertilidade ne’ebe iha nasaun<br />
ne’e. Komponente importante ida husi mortalidade<br />
infantil, espesialmente moratlidade neonatal<br />
(infantil ne’ebe mate too loron 28 depois de<br />
tur-ahi), maka status saúde inan nian. Impaktu<br />
husi fertilidade ne’ebe aas husi saúde maternal<br />
no infantil koñesidu tebes. Modelu fertilidade<br />
maternal iha efeitu maka’as ba mortalidade infantil,<br />
ho probabilidade atu mate aas liu ba labarik<br />
ne’ebe moris husi inan ne’ebe foin sa’e liu ka ferik<br />
liu, ka interval tur-ahi besik liu, ka ordem labarik<br />
atu moris aas liu (Fortney, 2006). Bazeia ba DHS<br />
2003, 59% husi partus iha Timor-Leste, iha risku<br />
mortalidade aas tamba hahalok vertlidade entre<br />
inan. Tamba ne’e, iha esesu mortalidade infantil<br />
mai husi kauza risku ne’ebe elevadu ho asosiasaun<br />
ho taxa fertilidade ne’ebe aas. Iha fatin seluk, mortalidade<br />
labarik ladun dependente status saúde<br />
maternal no, tamba ne’e, ladun afeta husi vunerabilidade<br />
adisional ne’ebe kauza husi risku hahalok<br />
fertilidade. Nune’e mos, kompara ho taxa mortalidade<br />
infantil, taxa mortalidade labarik menus liu.<br />
Tabela 2 no Figura 2 hatudu rezultadu mortalidade<br />
tinan-ki’ik, infantil no labarik, bazeia ba<br />
Sensus 2004 no nia estimasaun halao ho ekuasaun<br />
Trussell no Modelu Leste husi Modelu Tabela<br />
Moris Rejional Coale-Demeny. Metode ne’e<br />
halo estimasaun taxa mortalidade ba tinan 2002,<br />
2000 no 1998. Husi ne’e mos fornese taxa ba tinan<br />
uluk too 1998 nomos ba tinan 2003. Maski nune’e,<br />
estimasaun hanesan ne’e, bazeia ba esperiensia ba<br />
feto ne’ebe ferik liu (tinan 35 no liu) ka foin sa’e<br />
liu (tinan 15-19), la consistente (haree United Nations,<br />
1983). Taxa mos kalkula husi sexu. Nota<br />
katak se lahatudu, fontes husi Tabela no Figura<br />
hotu maka Sensus 2004.<br />
9
Hanesan mensiona iha leten, durante tinan hirak<br />
ne’e, mortalidade tinan-ki’ik reduz uitoan. Nia redusaun<br />
husi 1998 too 2000 substansial liu duke<br />
ida seluk komesa husi 2000 too 2002. Nain rua<br />
10<br />
Tinan<br />
Tabela 2<br />
Timor-Leste: Taxa mortalidade Tinan lima-ba kraik,<br />
Infantil no Labarik, 2002, 2000, no 1998<br />
Mortalidade ho Tinan<br />
Lima-ba Kraik<br />
Monografía Mortalidade<br />
Mortalidade Infantil Mortalidade Labarik<br />
Total Mane Feto Total Mane Feto Total Mane Feto<br />
2002 129 136 123 98 102 94 31 34 29<br />
2000 134 140 128 101 105 97 33 35 31<br />
1998 148 154 139 110 114 104 38 40 35<br />
Karik la hatudu, fontes husi tabela no fi gura hotu maka Sensus 2004<br />
Taxa mortalidade Tinan-kiik<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Figura 2<br />
Timor-Leste: Mortalidade Tinan Kiik, Infantil<br />
no Labarik , 1998, 2000 no 2002<br />
1998 2000 2002<br />
Mortalidade labarik<br />
Mortalidade Years infantil<br />
hotu, mortalidade infantil ho labarik reduz, no ida<br />
ne’e fo benefi siu ba bebe (kosok-oan) no labarik<br />
ho sexu rua hotu. Iha seksaun tuir mai iha esforsu<br />
atu esplika liu tan konaba redusaun ne’e.
Monografía Mortalidade<br />
4. Mortalidade adultu no konstrusaun tabela moris<br />
Hafoin iha estimasaun mortalidade infantil<br />
no labarik, esforsu ida halao atu halo<br />
estimasaun ba mortalidade adultus hodi<br />
uza mos metode indireta. Ida ne’e bazeia ba informasaun<br />
husi parente ne’ebe sei moris (haree Brass<br />
no Hill, 1973 no United Nations, 1983). Sensus<br />
2004 inklui mos perguntas konaba labarik ne’ebe<br />
inan-aman mate (Inan rasik moris? No Aman<br />
rasik moris?). Maski nune’e, rezultadu ne’ebe hetan<br />
ho metode ida ne’e la konsistente no nivel analitika<br />
kredibel no modelu mortalidade husi tinan<br />
no sexu imposivel atu identifi ka. Difi kuldade<br />
prinsipal maka metode ne’e bazeia ba asumsaun<br />
balu ne’ebe iha kazu Timor- Leste la validu (haree<br />
United Nations, 1983). Asumsaun prinsipal maka<br />
mortalidade tenki relativu konstante durante<br />
tempu foin liu ba. Mortalidade iha Timor- Leste<br />
ita haree substansialmente fl uktuativu, espesialmente<br />
durante 1990 tamba luta ba independensia.<br />
Rezultadu ne’ebe ladun konsistente ne’ebe hetan<br />
ho metode orfanajen (inan-aman mate) sujere espesifi<br />
kamente fl utuasaun ne’ebe aas konaba mortalidade<br />
adultu.<br />
Tamba ne’e, estimasaun mortalidade adultu halao<br />
bazeia ba rezultadu husi estimasaun indireta mortalidade<br />
infantil no labarik no hodi uza modelu<br />
tabela moris (haree footnote 1). Modelu Tabela<br />
Moris Rejional Coale no Demeny mos uza ba objetivu<br />
ida ne’e. Iha modelu parameter-ida sistema<br />
modelu tabela moris, hanesan ida ne’ebe dezenvolve<br />
husi Coale no Demeny, taxa mortalidade<br />
saida deit ka probabilidade moris, mai husi partus<br />
ka husi tinan saida deit, unikamente determina<br />
tabela moris iha sistema laran bainhira modelu<br />
tabela moris selesiona ona (UN, 1983).<br />
Bazeia ba prinsipius esplika iha leten, ita uza<br />
soft ware atu halo estimasaun ba mortalidade<br />
infantil no labarik (MORTPAK, haree United<br />
Nations, 1988), nomos halo nia estimasaun ba<br />
espetativa moris 2 ne’ebe koresponde ba respetativa<br />
taxa mortalidade tinan-ki’ik (husi sexu). Ho<br />
espetativa moris, no assume katak mortalidade<br />
adultus mos tuir modelu Leste, bele hetan ona tabela<br />
moris ne’ebe kompletu. Normalmente, bainhira<br />
modelu tabela moris adekuadu atu reproduz<br />
modelu empirikal mortalidade tinan-ki’ik, ida<br />
mos replika modelu ne’ebe diak ba mortalidade<br />
adultu. Tabela moris sira ne’e fornese prosedimentu<br />
mortalidade balu ka funsaun husi grupu<br />
tinan. Tabela 3 hatudu tabela moris ba Timor-<br />
Leste ne’ebe hari’i ho aprosimasaun ne’ebe foin<br />
esplika ne’e. Esplikasaun husi funsaun ida-ida tabela<br />
moris nian hatudu iha tabela nia okos.<br />
11
12<br />
Mane<br />
Tinan<br />
(x)<br />
Distansia<br />
(n)<br />
Tabela 3<br />
Timor-Leste: Tabela moris 2002, mane no feto<br />
Monografía Mortalidade<br />
M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X) E(X) A(X,N)<br />
0 1 0.107 0.100 100000 10000 93300<br />
.89277<br />
/a/<br />
5740000 57.400 0.330<br />
1 4 0.007 0.029 90000 2611 353087<br />
.97400<br />
/b/<br />
5646700 62.741 1.352<br />
5 5 0.002 0.010 87390 868 434779 0.992 5293613 60.575 2.500<br />
10 5 0.001 0.007 86522 567 431193 0.991 4858833 56.157 2.500<br />
15 5 0.002 0.011 85955 977 427516 0.986 4427641 51.511 2.688<br />
20 5 0.003 0.016 84978 1398 421497 0.983 4000124 47.072 2.574<br />
25 5 0.003 0.017 83580 1394 414438 0.983 3578627 42.817 2.517<br />
30 5 0.004 0.018 82186 1515 407230 0.980 3164189 38.500 2.558<br />
35 5 0.005 0.023 80671 1836 398943 0.974 2756959 34.175 2.596<br />
40 5 0.006 0.030 78835 2402 388469 0.964 2358016 29.911 2.624<br />
45 5 0.009 0.043 76433 3315 374345 0.947 1969547 25.768 2.641<br />
50 5 0.013 0.064 73118 4704 354486 0.922 1595202 21.817 2.639<br />
55 5 0.020 0.094 68414 6452 326741 0.886 1240717 18.135 2.624<br />
60 5 0.029 0.137 61962 8495 289503 0.833 913976 14.751 2.609<br />
65 5 0.045 0.202 53467 10805 241288 0.754 624473 11.680 2.589<br />
70 5 0.070 0.300 42662 12817 181817 0.640 383185 8.982 2.543<br />
75 5 0.111 0.434 29845 12946 116315<br />
.42237<br />
/c/<br />
201368 6.747 2.458<br />
80 + 0.199 ..... 16899 16899 85052 ..... 85052 5.033 5.033<br />
Feto<br />
Tinan<br />
(x)<br />
Distansia<br />
(n)<br />
M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X) E(X) A(X,N)<br />
0 1 0.102 0.096 100000 9574 93655<br />
.89407<br />
/a/<br />
5889992 58.900 0.337<br />
1 4 0.009 0.035 90426 3163 353382<br />
.97053<br />
/b/<br />
5796337 64.100 1.368<br />
5 5 0.002 0.011 87264 982 433863 0.991 5442955 62.374 2.500<br />
10 5 0.001 0.007 86282 625 429845 0.991 5009091 58.055 2.500<br />
15 5 0.002 0.011 85656 899 426155 0.988 4579246 53.461 2.635<br />
20 5 0.003 0.014 84757 1194 420908 0.985 4153091 49.000 2.589<br />
25 5 0.003 0.017 83564 1379 414447 0.982 3732183 44.663 2.555<br />
kontinua
Monografía Mortalidade<br />
Tabela 3 (kontinuasaun)<br />
30 5 0.004 0.019 82185 1555 407122 0.979 3317737 40.369 2.555<br />
35 5 0.005 0.022 80630 1798 398762 0.976 2910614 36.099 2.561<br />
40 5 0.005 0.026 78831 2080 389115 0.970 2511852 31.864 2.576<br />
45 5 0.007 0.034 76752 2582 377584 0.960 2122737 27.657 2.609<br />
50 5 0.010 0.047 74170 3497 362576 0.943 1745153 23.529 2.634<br />
55 5 0.014 0.069 70673 4906 341831 0.913 1382578 19.563 2.649<br />
60 5 0.023 0.108 65767 7118 312125 0.863 1040746 15.825 2.652<br />
65 5 0.037 0.172 58649 10092 269346 0.783 728622 12.423 2.632<br />
70 5 0.062 0.271 48557 13173 210909 0.667 459276 9.459 2.580<br />
75 5 0.103 0.409 35384 14473 140678<br />
.43359<br />
/c/<br />
248367 7.019 2.496<br />
80 + 0.194 ..... 20910 20910 107689 ..... 107689 5.150 5.150<br />
\a\ Valor fo ba sobrevivensia husi nain 5 ne’ebe iha relasaun moris to’o grupu tinan 0-4 = L(0,5)/500000<br />
\b\ Valor fo ba S(0,5) = L(5,5)/L(0,5)<br />
\c\ Valor fo maka S(75+,5) = T(80)/T(75)<br />
Tabela funsaun moris:<br />
M(X,N) =<br />
Taxa mortalidade Tinan-espesifi ku, ida ne’e maka, taxa ema mate kalkula husi<br />
grupu tinan ida-ida (husi x to x+n)<br />
Q(X,N) = Probabilidade mate entre tinan ezaktu x no x+n<br />
I(X) = Numeru sobrevivente iha tinan x husi 100,000 moris<br />
D(X,N) = Numeru mate ne’ebe akontese entre tinan x no x+n<br />
L(X,N) = Numeru ema-tinan moris entre tinan x no x+n<br />
S(X,N) = Rasio sobreviventes husi ema tinan x too x+n (haree tabela iha kraik a, b no c)<br />
T(X) = Numeru ema-tinan moris depois tinan x<br />
E(x) = Espetasaun moris iha tinan x<br />
A(X,N) = Probabilidade ema-tinan moris husi sira ne'ebe mate entre tinan x no x+n<br />
Tabela moris sai hanesan susesu importante ida ba<br />
demografi a. Ho liafuan simples, ida ne’e ezamina<br />
efetu husi mortalidade iha populasaun hodi sukat<br />
mate ne’ebe maka hamenus numeru populasaun<br />
bainhira tinan sa’e boot tan. Funsaun ida-ida fornese<br />
aspetu diferenti husi nivel mortalidade no<br />
modelu populasaun no, tamba ne’e, ho ezamina<br />
tabela moris ida bele hetan reprezentasaun kompletu<br />
husi situasaun mortalidade populasaun nian.<br />
Importante tebes atu hatudu katak tabela moris<br />
ne’ebe koñesidu maka tabela periode moris, ne’ebe<br />
bazeia estatistika ema mate koresponde ho tinan<br />
ne’ebe fo. Tamba ne’e, tipu tabela moris ida ne’e,<br />
reprezenta esperiensia mortalidade husi populasaun<br />
nia idade iha tinan partikular ne’e; ida ne’e<br />
la reprezenta esperiensia mortalidade husi grupu<br />
real. Duke, ida ne’e asume grupu hipotetikal ka<br />
sintetik ne’ebe sujetu ba taxa mate idade-espesifi -<br />
ku observa iha tinan ne’e. Importante atu hanoin,<br />
bainhira interpreta tabela moris periodiku, hanesan<br />
ida ne’ebe hatudu iha Tabela 3, katak sira reprezenta<br />
grupu hipotetikal no laos ida ne’ebe real.<br />
Por ezemplu, espetativa moris ho idade 57.4 (haree<br />
Tabela 3, mane) signifi ka katak mane ida moris iha<br />
tinan 2002 nia bele moris too idade 57.4 bainhira<br />
kondisaun mortalidade husi tinan ba tinan konstante<br />
nafatin (haree mos footnote 2).<br />
2 Espetativa moris maka valor importante liu ne’ebe<br />
tabela moris fornese nomos ida ne’ebe ema kalkula liun no<br />
hasai indikador ba nivel mortalidade. Ida bele defi ni hanesan<br />
numeru mazumenus husi tinan ne’ebe bebe (kosok oan)<br />
foin tur-ahi (partus) bele konsege moris bainhira nivel mortalidade<br />
no modelu ba tinan tuir mai favorese ba nia moris<br />
(Population Referente Bureau, 2000).<br />
13
Iha mos jerasaun tabela moris ne’ebe bazeia ba esperiensia<br />
mortalidade husi grupu real (Kintner,<br />
2004). Konstrusaun husi tabela moris ikus ne’e<br />
presiza dadus mortalidade husi dekade balun.<br />
Funsaun tabela moris ne’ebe importante liu maka<br />
espetativa moris no valor uniku ne’ebe importante<br />
liu maka espetativa moris molok tur-ahi (partus)<br />
(haree footnote 2). Iha estimasaun katak iha<br />
Timor-Leste, iha tinan 2002, espetativa moris<br />
molok tur-ahí (partus) ba mane maka tinan 57.4<br />
no ba feto tinan 58.9. Nota katak espetativa moris<br />
molok tur-ahí reduz ho idade; bainhira ema komesa<br />
katuas ona, sira iha deit tinan balu ba oin.<br />
Por ezemplu, feto ho idade 20 bele moris tan tinan<br />
49.0, no feto ho idade 25 bele moris tan tinan 44.7<br />
Nia ordinate (Y axis) kontein valor Z(X) no abscissa<br />
(X axis) maka idade. Valor Q(X,N) uza husi<br />
tabela moris 2002 (Tabela 3). Valor mane nian set<br />
ba 0. Tamba ne’e, kurva reprezenta deviasaun feto<br />
nian Q(X,N) husi valor korespondenti mane. Devisaun<br />
ne’ebe liu tiha abscissa hatudu nivel mortalidade<br />
feto aas liu nivel mane nian ba idade espesifi<br />
ku no numeru iha abscissa nia okos signifi ca<br />
nivel iha kraik liu. Tamba ne’e, kompara ho mane,<br />
feto iha nivel ida kraik ba mortalidade infantil<br />
maibe aas iha mortalidade labarik. Depois de kli-<br />
14<br />
Z(X)<br />
0.30000<br />
0.20000<br />
0.10000<br />
0.00000<br />
-0.10000<br />
-0.20000<br />
-0.30000<br />
Figura 3<br />
Timor-Leste: Deviasaun relativu husi feto ho probabilidade<br />
mate, Q(N,X) husi mane sira<br />
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80<br />
Tinan<br />
Monografía Mortalidade<br />
(bainhira kondisaun mortalidade iha tinan 2002<br />
sei hanesan nafatin iha futuru) no idade tinan 1;<br />
espetativa moris aktualmente sa’e ba bebe ne’ebe<br />
konsege halo tinan ida. Ida ne’e bonus tamba konsege<br />
moris too nia tinan primeiru.<br />
Figura 3 kompara modelu mortalidade mane ho<br />
feto. Grafi ku tau deviasaun proporsional husi valor<br />
feto Q(X,N) (probabilidade mate) husi mane sira.<br />
Funsaun ne’e hatudu iha fi gura 3 maka:<br />
Z(x) = (Q(X,N)F/Q(X,N)M) – 1<br />
F ho M hatudu feto ho mane nia probabilidade atu<br />
mate, respetivamente (UN, 1983) 3 .<br />
Mane Feto<br />
maks ida, liu tiha deit idade ida, diferensia sai ki’ik<br />
liu tan no besik idade 15 nivel mortalidade feto sai<br />
menus liu husi nivel mane. Iha populasaun barak<br />
liu maka numeru feto uitoan deit bainhira tur-ahí<br />
maibe sira konsege moris too tinan primeiru. Ita<br />
haree katak ida ne’e lei biolojika atu asegura prezensa<br />
mane ho feto nian iha numeru ne’ebe besik<br />
identiku. Maski nune’e, iha nasaun barak, tamba<br />
rezultadu preferensia hakarak mane balansu ne’e<br />
muda ho mortalidade feto barak liu. Situasaun<br />
ida ne’e komún iha pasadu iha nasaun ne’ebe foin
Monografía Mortalidade<br />
dezenvolve no iha nasaun balu ne’ebe iha mortalidade<br />
aas. Ida ne’e ita haree hanesan kauza diretamente<br />
tamba kuidadu ne’ebe labarik mane sira<br />
simu iha termus atensaun no nutrisaun (Vallin,<br />
2006). Aktualmente, ida ne’e laos kazu iha Timor-<br />
Leste; taxa mortalidade infantil menus entre bebe<br />
feto sira. Maski nune’e, mortalidade ne’ebe aas<br />
entre labarik feto sira aplika tratamentu ne’ebe la<br />
favoravel labarik feto sira ne’ebe tuir lolos iha taxa<br />
mortalidade labarik ne’ebe menus ka hanesan husi<br />
labarik mane. Iha Timor-Leste, ho razaun balu,<br />
ne’ebe presiza atu halo estudu, tratamentu ne’ebe<br />
diferenti la hola parte entre bebe tinan ida–ba<br />
kraik ka la afeta sira..<br />
Numeru mortalidade ne’ebe menus hatudu iha<br />
Figura 3, ne’ebe hahu entre idade 10 no 15, bele<br />
rezultadu husi mortalidade mane ne’ebe barak liu<br />
tamba asidenti ka violensia ne’ebe aas iha grupu<br />
idade ida ne’e. Bazeia ba Figura 3, iha idade 25 nivel<br />
mortalidade entre feto dala ida tan barak liu nivel<br />
mane nian no sira iha idade 35 nia okos. Situasaun<br />
ida ne’e bele iha relasaun mortalidade maternal,<br />
ne’ebe karik aas naton atu liu tiha mortalidade<br />
mane nian ne’ebe barak iha idade foin-sa’e tamba<br />
asidenti no violensia. Hafoin ne’e, kurva ne’e muda<br />
hodi tun, ne’ebe hatudu probabilidade atu moris<br />
diak liu ba feto, ida ne’ebe komún iha populasaun<br />
barak. Nota katak fatin tun iha kurva ne’e ezatu iha<br />
periode reproduktiva hotu. Ida maka idade bainhira<br />
diferensa iha nivel mortalidade entre mane ho<br />
feto maka boot liu. Hafoin ne’e, iha tendensia atu<br />
tau hamutuk, maibe taxa mortalidade feto sempre<br />
menus husi mane.<br />
Importante atu hanoin katak ezemplu hanesan<br />
ne’e koresponde ho modelu ne’ebe selesiona tiha<br />
ona ho baze husi mortalidade tinan-ki’ik. Sira<br />
reprezenta liuliu ezemplu mortalidade mane ho<br />
feto ne’ebe konsidera mos informasaun ne’ebe<br />
disponivel. Maski nune’e, dadus empirikal bele<br />
hatudu ezemplu ne’ebe diferenti, maibe so kuandu<br />
iha taxa mortalidade idade-sexu espesifi ku ne’ebe<br />
konsistenti, uza modelu analitiku kredibel maka<br />
apropriadu liu ba obejektivu ne’ebe la hanesan,<br />
entre sira, analiza politika saúde. Relevante mos<br />
atu hatudu katak esplikasaun ne’ebe aprezenta<br />
iha analiza ne’e inteiramente hipotetikal, maski<br />
nune’e, empirikalmente kredivel.<br />
Interesante mos atu kompara ezemplu mortalidade<br />
ne’ebe Timor- Leste adopta, Modelu Leste,<br />
ho ezemplu ne’ebe komún liu, Modelu Oeste. Uza<br />
metode hanesan atu kompara ezemplu mortalidade<br />
mane-feto. Nia funsaun maka:<br />
Z(x) = (Q(X,N)E/Q(X,N)W) – 1<br />
E reprezenta probabilidade atu mate koresponde<br />
ho Modelu Leste (East) no W sira ne’ebe koresponde<br />
ho Modelu Oeste (W).<br />
Figura 4 hatudu deviasaun proporsional ba mane<br />
ho feto. Nivel mortalidade, haree husi espetativa<br />
moris bainhira tur-ahi, hanesan ba modelu rua ne’e<br />
(estimasaun ba sir ne’ebe iha tinan 2005): idade<br />
57.4 ba mane no 58.9 ba feto. Ho liafuan seluk,<br />
komparasaun ne’e refere deit ba ezemplu mortalidade<br />
husi nivel mortalidade kontroladu. Iha kazu<br />
ne’e, valor Modelu Oeste (West) set tiha ba 0.<br />
3 Laos praktikal atu kompara ezemplu mortalidade<br />
mane no feto hodi tau deit iha funsaun tabela moris tamba<br />
nia diferensa ita la konsege haree iha grafi ku no tamba ne’e<br />
difi sil uitoan atu apresia ho klaru.<br />
15
16<br />
Z(X)<br />
0.300<br />
0.200<br />
0.100<br />
0.000<br />
-0.100<br />
-0.200<br />
-0.300<br />
Figure 4<br />
Deviasaun relativu husi probabilidade mate husi Modelu<br />
Leste husi sira Modelu Oeste ho espetasaun moris tinan<br />
57.4 ba mane no tinan 58.9 ba feto<br />
Kompara ho Modelu Oeste, Modelu Leste iha<br />
mortalidade infantil ne’ebe aas tebes maibe kompara<br />
ho mortalidade labarik nian menus, entre<br />
mane ho feto. Hafoin ne’e no too idade 60 too<br />
64 nivel mortalidade menus husi sira ne’ebe iha<br />
modelu Oeste. Iha tinan katuas Modelu Leste<br />
hatudu nivel mortalidade ne’ebe aas. Kurva deviasaun<br />
koresponde ba mane ho feto ita haree la<br />
hanesan. Diferensa sira ne’e karik tamba de faktu<br />
Modelu Leste kobre diak liu ezemplu mortalidade<br />
karakterizadu husi mate foin-sa’e no joven tamba<br />
asidenti no violensia no iha tempu hanesan, feto<br />
Monografía Mortalidade<br />
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80<br />
5. Diferensa mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionandu<br />
Diferensa mortalidade entre nasaun fo hanoin<br />
klaru ba ita katak ekonomia, fi gura<br />
sosial no cultural husi nia sosiedade fo<br />
efetu boot ba ema nia-moris diak. Saúde povu<br />
nian depende ba infraestrutura dezenvolvimentu<br />
hanesan be mos, sintina no sistema komunikasaun<br />
ba distribuisaun hahan. Maski nune’e, iha nasaun<br />
ida nia laran, ema barak maka laiha vantajen husi<br />
ema seluk iha buat ne’e ka, ho liafuan seluk, rekursus<br />
ne’ebe afeta povu nia saúde bele distribui<br />
ho hanesan (Wekks, 2005).<br />
Tinan<br />
Oeste Leste, mane Leste, Feto<br />
barak maka mate durante nia idade reproduktiva.<br />
Relevante tebes atu repete katak ezemplu mortalidade<br />
ne’ebe diskuti iha leten bazeia ba iha modelu<br />
no laos ba aktual taxa mortalidade tinan-espesifi<br />
ku. Maski nune’e, konsidera katak dadus aktual<br />
konaba mortalidade haree husi idade la disponivel,<br />
sira ne’e maka opsaun ne’ebe iha. Atau aumenta<br />
liu tan sira karik bele prova atu hodi uza hanesan<br />
referensia bainhira tabela moris bazeia ba taxa<br />
mortalidade real tinan-espesifi ku halo ona.<br />
Diferensa mortalidade iha nasaun laran, normalmente<br />
koñesidu hanesan diferensial mortalidade<br />
nian, mos fo hanoin konaba asesu ne’ebe diferenti<br />
ba rekursus oioin ne’ebe kontribui atu preserva<br />
ema nia saúde. Tamba ne’e, diferensial mortalidade<br />
tinan-ki’ik maka variabel ne’ebe forma ka<br />
defi ni kategoria husi infantil no labarik ne’ebe<br />
hatudu diferensa taxa mortalidade. Diferensia<br />
mortalidade idade maka ita hetan iha sosiedade<br />
barak nia laran hanesan inan nia edukasaun,<br />
defi ni husi indikador oioin. Liu tan, por ezemplu,
Monografía Mortalidade<br />
infantil ka labarik moris husi inan ne’ebe iha edukasaun.<br />
Iha nasaun barak, labarik ne’ebe moris<br />
husi inan ne’ebe iha pelu menus iha edukasaun<br />
primária hatudu taxa mortalidade ne’ebe menus<br />
kompara ho labarik ne’ebe moris husi inan ne’ebe<br />
laiha edukasaun, maibe ho taxa ne’ebe aas husi<br />
inan ne’ebe kompleta edukasaun primária.<br />
Kuadru traballu jeral ne’ebe diak ba analiza diferensial<br />
mortalidade tinan-ki’ik maka bazeia ba<br />
klasifi kasaun husi diferensial tipu hat, refere liuliu<br />
ba fatór demografi a no sosio-ekonomiku:<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
Diferensial sira ne’ebe refere ba karateristika<br />
individual husi infantil ka labarik hanesan<br />
sexu ka moris tuir malu.<br />
Diferensial konaba karateristika husi inan ka<br />
aman husi infantil ka labarik, hanesan idade,<br />
edukasaun, rendimentu ka okupasaun.<br />
Diferensial konaba karateristika Uma kainkain<br />
ne’ebe infantil ka labarik hela ba; ezemplu<br />
maka numeru adultus no labarik iha Uma<br />
kain-kain, sexu husi xefi Uma kain-kain,<br />
kondisaun material Uma kain nian (material<br />
konstrusaun no asesu ba utilidade), asesu ba<br />
sasan ne’ebe selesionadu (fasilidade atu tein<br />
hahan, jeleira, telephone, transporte rUma<br />
kain, TV no radio) ka distansia husi Uma kain<br />
ba fasilidade saúde.<br />
Diferensial konaba area rezidensia husi labarik,<br />
hanesan area rural ka urbana, karateristika<br />
jeográfi ka (foho lolon, rai tetuk ka rejiaun<br />
kostal), nivel husi dezenvolvimentu sosioekonomiku<br />
no atividade ekinomia prinsipal<br />
iha area ne’eba (agrikultura subsistensia ka<br />
komersial, hakiak animal, minas no fl oresta),<br />
fasilidade ne’ebe disponivel, partikularmente<br />
saúde, distansia husi sentru ho asistensia ka<br />
prosimidade ba area urbana.<br />
Importante tebes atu klarifi ka katak diferensial<br />
laos determinante ka kauza. Diferensial, hanesan<br />
mensiona iha leten, maka variabel ida deit<br />
ne’ebe identifi ka aspetu, klase ka kategoria husi<br />
infantil no labarik ne’ebe karik iha taxa mortalidade<br />
ne’ebe diferenti. Maski nune’e, diferensa sira<br />
hanesan ne’e, normalmente fo sinal konaba determinantes<br />
ka, ho lia fuan seluk, sujere ralasaun<br />
ne’ebe fundamental. Por ezemplu, edukasaun<br />
inan nian sai hanesan diferensial ida ne’ebe importante<br />
tamba iha relasaun ho nia kapasidade atu<br />
hakiak labarik ho saúde diak ne’ebe too ikus mai<br />
sai rezultadu husi nia abilidade atu uza fasilidade<br />
saúde no aimoruk modernu. Nia iha koñesimentu<br />
husi pratika adekuadu atu mantein nia saúde rasik<br />
ho nia oan sira no atu rejeita pratika tradisional<br />
ne’ebe bele estraga ho relasaun ba saúde no moras<br />
(iha kuadru traballu teoritikal balu ne’ebe koko<br />
atu esplika kauza ka determinante husi diferensial<br />
mortalidade ne’e; haree, por ezemplu, Masuy-<br />
Stroobant, 2006).<br />
Diferensial balu selesiona ona, bazeia ba konseptual<br />
uluk no konsideratsaun teoritikal, nomos ba<br />
informasaun ne’ebe disponivel. Tabela 4 hatudu<br />
informasaun sira ne’e.<br />
17
18<br />
Monografía Mortalidade<br />
Tabela 4<br />
Timor-Leste: Diferensias mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionadu bazeia ba sensus 2004<br />
Karateristika Inan sira<br />
Tinanki’ik<br />
Taxa mortalidade Persentajen labarik<br />
mate husi inan tinan<br />
Infantil Labarik<br />
20-24<br />
Total 129 98 31 10.3<br />
Hela fatin<br />
Literasia<br />
Edukasaun<br />
Aktividade ekonomika<br />
Urban 89 71 18 7.2<br />
Rural 146 109 37 11.5<br />
Analfabetu 178 118 60 12.7<br />
Literariu 109 84 25 8.6<br />
Primaria no aas<br />
liu<br />
101 79 22 8.1<br />
Estudus balu 144 107 37 11.3<br />
Laiha edukasaun<br />
168 118 50 12.8<br />
Setor modernu 89 71 18 8.1<br />
Privadu 128 97 31 20.8<br />
Subsistensia 137 103 34 11.5<br />
Laiha aktividade<br />
ekonomika<br />
118 90 28 9.2<br />
Rai Uma kain nia laran (lantai)<br />
Sementi, azuleiju,<br />
ai kabelak<br />
94 74 20 7.5<br />
Rai ka Seluk 148 110 38 11.7<br />
Pozisaun iha Uma kain kain<br />
Xefi familia 142 86 26 9.9<br />
Xefi familia nia<br />
feen<br />
86 79 22 9.8<br />
Membru familia<br />
seluk<br />
105 142 56 15.8<br />
Manu iha Uma kain kain (rurais deit)<br />
Iha 148 110 38 11.2<br />
Laiha 140 105 35 11.6<br />
kontinua
Monografía Mortalidade<br />
Tabela 4 (kontinuasaun)<br />
Karau iha Uma kain kain (rurais deit)<br />
Iha 173 126 47 11.3<br />
Laiha 142 106 36 13.1<br />
Animal seluk iha Uma kain kain (rurais deit)<br />
Iha 142 106 36 11.6<br />
Laiha 146 109 37 11.0<br />
Plantasaun kafe, hare ho batar (rurais deit)<br />
Iha 146 109 37 11.3<br />
Laiha 146 109 37 11.5<br />
Antes interpreta nia rezultadu, importante tebes<br />
atu mensiona katak taxa mortalidade infantil, labarik<br />
no tinan-ki’ik halo tiha ona estimasaun, ba<br />
kategoria ida-ida husi variabel ne’ebe konsidera<br />
iha Tabela 4, ho metode hanesan uza hodi halo<br />
estimasaun ba taxa ne’ebe hanesan iha nivel nasional,<br />
maka, teknika tipu-Brass (haree Seksaun<br />
3). Konsidera katak teknika ida ne’e laos sempre<br />
fornese rezultadu ne’ebe koretu bainhira uza iha<br />
sub-grupu husi populasaun (UN, 1983), nomos<br />
konsidera nesesariu atu kalkula mortalidade diretamente.<br />
Medidas direta ida ne’e maka simplismente<br />
persentajen husi labarik ne’ebe mate entre<br />
sira ne’ebe moris husi feto ho idade 20-24.Ida ne’e<br />
medidas ida ne’ebe seidauk prontu husi mortalidade<br />
tinan-ki’ik, maibe ida ne’e ajuda atu identifi<br />
ka posibilidade ikonsistenia iha metode tipu-<br />
Brass. Iha kazu barak medidas direta sujere katak<br />
aplikasaun metode tipu-Brass atu halo estimasaun<br />
ba mortalidade tinan-ki’ik entre sub-grupus satisfaz<br />
atu analiza diferensials (haree Tabela 4)..<br />
Konsidera kuadru traballu teoritikal ne’ebe aprezenta<br />
uluk, jeralmente rezultadu iha Tabela 4<br />
hanesan saida maka ita hein. Taxa mortalidade<br />
tinan-ki’ik aas liu iha area rural kompara ho area<br />
urbana. Edukasaun inan nian, sukat husi nivel<br />
analfabetizmu no edukasaun, sai mos hanesan<br />
diferensiador importante ba mortalidade tinanki’ik.<br />
Atividade ekonomiku inan nian sai mos<br />
fatór relevante. Karateristiku fi ziku husi hela fatin<br />
mos importante, hanesan hatudu husi mortalidade<br />
ne’ebe aas husi infantil no labarik ne’ebe moris iha<br />
Uma kain ho lantai rai. Relevante mos maka pozisaun<br />
inan nian iha estrutura Uma kain-kain.<br />
Variabel ida ikus refere ba asset husi familia rural.<br />
Buat sira ne’e bele konsidera hanesan indikador<br />
husi nivel sosio-ekonomiku nomos indikador<br />
ba seguransa aihan. Maski nune’e, variabel tolu<br />
ne’ebe inklui laiha relasaun ho mortalidade tinanki’ik.<br />
Propriedade hanesan karau halo negativu<br />
liu tan relasaun ho mortalidade. Dadus ne’ebe disponivel<br />
ladun sufi siente atu esplora esplikasaun<br />
ne’ebe posivel maibe relasaun ne’ebe menus maka<br />
iha karik relasaun ho knaar husi aset animal no<br />
produsaun iha ekonomía subsitensia. Por ezemplu,<br />
manu la uza hanesan parte regular hahan nian<br />
maibe consume deit iha kazu emerjensia.<br />
Importante atu hatudu katak taxa mortalidade<br />
infantil aas iha grupu social-ekonomiku hotu ka<br />
kategoria ne’ebe estabelese iha Tabela 4. Infantil<br />
moris husi inan ne’ebe pertense husi grupu balu<br />
iha oportunidade ki’ik atu konsege moris, maibe<br />
se la mai husi grupu, nia taxa aas. Por ezemplu, iha<br />
kategoría taxa mortalidade infantil ki’ik liu kompara<br />
ho taxa media husi estimasaun ba nasaun ladun<br />
dezenvolvida, maka mate 60 husi moris 1,000<br />
(UNFPA, 2005). Taxa mortalidade infantil ki’ik<br />
liu maka entre infantil sira ne’ebe moris husi inan<br />
hela iha area urbana no husi inan ne’ebe servisu iha<br />
setór modernu ekonomia, no sira maka mate 71<br />
husi moris 1,000 iha kazu rua ne’e hotu. Relevante<br />
mos atu nota katak maski diferensial mortalidade<br />
infantil barak aprezenta iha Tabela 4 importante<br />
19
no klaru, sira la luan ida. Maneira ida atu le ezemplu<br />
ne’e atu kompara média nasional ho taxa husi<br />
kategoria ne’ebe diferenti husi variabel. Por ezemplu,<br />
iha kategoria lae barak, taxa mortalidade infantil<br />
aas ka menus husi 30% taxa nasional..<br />
Maski nune’e, variabel barak liu maka diferensiador<br />
substansial husi mortalidade labarik. Por<br />
ezemplu, labarik ne’ebe konsege moris ne’ebe<br />
hela iha area urbana tahan forte liu dala rua husi<br />
labarik ne’ebe iha area rural. Maski nune’e, oportunidade<br />
moris infantil hela iha area urbana mazumenus<br />
50% aas liu husi sira moris iha area rural.<br />
Nia diferensa similariu bainhira variabel sira<br />
seluk mos ezamina. Ho lia seluk, mortalidade<br />
infantil homogenus liu husi mortalidade labarik<br />
iha grupu sosio-ekonomiku diferenti ne’ebe estabelese<br />
iha Tabela 4. Rezultadu ida ne’e la signifi ka<br />
katak variabel balu ne’ebe ezamina iha Tabela 4<br />
laos diferensial importante husi mortalidade in-<br />
20<br />
Distritu<br />
Tabela 5<br />
Timor-Leste: Mortalidade Tinan-ki’ik bazeia ba distritu<br />
bazeia ba Sensus 2004<br />
Tinan lima-ba<br />
kraik<br />
Taxa mortalidade<br />
Infantil Labarik<br />
Monografía Mortalidade<br />
fantil; maibe de faktu sira importante, maibe sira<br />
diferensia liu mortalidade labarik duke mortalidade<br />
infantil.<br />
Tabela 5 hatudu mortalidade tinan-ki’ik, infantil<br />
no labarik entre distritu 13. Variasen entre distritu<br />
substansial tebes, espesialmente konaba mortalidade.<br />
Nivel ne’ebe ki’ik liu observa iha Dili<br />
no aas liu iha Ainaro. Iha distrito ikus ne’e taxa<br />
mortalidade besik dobru husi taxa uluk no taxa<br />
mortalidade labarik besik dobru dala tolu husi<br />
sidade kapital. Dalan seluk atu le variasaun entre<br />
distritu maka ho komparasaun total nasional ho<br />
taxa husi distritu. Hanesan sujere iha leten, esplikasaun<br />
husi diferensial jeografi ka mortalidade<br />
maka nivel dezenvolvimentu husi area no sira nia<br />
karateristiku produtivu. Distribuisaun spatial husi<br />
mortalidade tinan lima-ba kraik maka analiza liu<br />
tan iha sesaun tuir mai.<br />
Persentajen labarik mate husi<br />
feto tinan 20-24<br />
Total 129 98 31 11.3<br />
Aileu 137 102 35 10.6<br />
Ainaro 166 122 44 13.0<br />
Baucau 145 108 37 11.3<br />
Bobonaro 156 119 37 12.8<br />
Covalima 142 106 36 11.3<br />
Dili 80 64 16 6.5<br />
Ermera 143 107 36 11.3<br />
Liquica 115 88 27 8.9<br />
Lautem 116 89 27 9.3<br />
Manufahi 120 92 28 9.4<br />
Manatuto 110 85 25 8.8<br />
Oecussi 151 112 39 12.1<br />
Viqueque 152 113 39 12.0
Monografía Mortalidade<br />
Ho dadus sensus ne’ebe disponivel la posivel atu<br />
estuda tamba-sa pozisaun inan nian iha ierarkia<br />
social, ka iha fatin ne’ebe sira moris, afeta liu mortalidade<br />
labarik duke infantil. Maski nue’e, dadus<br />
ne’ebe aprezenta iha Tabela 4 no 5 sujere katak iha<br />
fatór, ka fatór balu, ne’ebe afeta nivel mortalidade<br />
infantil, ida ne’ebe komún ba inan sira hotu. Impaktu<br />
husi variabel ida ne’e sei lakon hafoin infantil<br />
ne’e boot too tinan ida no variabel seluk sai<br />
importante liu ba nia moris tuir mai. Por ezemplu,<br />
posivel atu ipóteze katak fatór ida ne’e maka riskuaas<br />
hahalok fertilidade. Hanesan esplika ona iha<br />
Seksaun 3, nivel fertilidade maternal no ezemplu<br />
iha impaktu konsideravel ba mortalidade infantil.<br />
Timor- Leste sosiedade ida ho nivel fertilidade aas<br />
tebes no konsistenti no karik katak karateristika<br />
sosial husi feto iha impaktu ki’ik deit ba numeru<br />
labarik ne’ebe sira iha. Faktu katak, bazeia ba DHS<br />
2003, ne’ebe sita uluk, iha diferensial vaertilidade<br />
ki’ik entre feto no, tamba ne’e, sira fahe ezemplu<br />
kómun fertilidade nian, la haree ba sira hela iha<br />
ne’ebe, ka sira nia pozisaun iha ierarkia sosial.<br />
Saida maka inan sira iha em komún maka riskuaas<br />
hahalok fertilidade, ne’ebe ikus mai afeta mortalidade<br />
infantil. Ida ne’e karik hanesan razaun<br />
prinsipal tamba-sa fatór sosio-ekonomiku iha<br />
impaktu ida ne’ebe limitadu liu iha mortalidade<br />
6. Distribuisaun spatial mortalidade tinan-ki’ik<br />
Mézmuke mortalidade infantil no labarik<br />
aprezenta husi distritu (Tabela<br />
5), importante tebes atu halo boot liu<br />
tan analiza spatial ho aprosimasaun rua. Primeiru,<br />
halo mapa mortalidade infantil haree iha suco,<br />
segundu, analiza regresaun entre mortalidade infantil<br />
no variabel sosio-demografi ku ne’ebe selesionadu,<br />
sukat iha nivel suco.<br />
Ba analiza ne’e, ita sukat mortalidade tinan-ki’ik<br />
diretamente. Hanesan mensiona iha leten, metode<br />
tipu-Brass atu halo estimasaun mortalidade<br />
infantil no labarik la produz rezultadu ne’ebe<br />
konsistenti iha area ne’ebe ki’ik. Tamba ne’e,<br />
persentajen labarik ne’ebe mate entre sira ne’ebe<br />
konsege tur-ahi (partus) husi feto ho idade 20-24<br />
infantil kompara ho mortalidade labarik. Ikus liu<br />
maka status saúde maternal ne’ebe independente<br />
liu; tamba ne’e ladun afeta ho aumenta vulnerabilidade<br />
ne’ebe rezulta husi risku-aas hahalok fertilidade.<br />
Nota katak argumentu ida ne’e konsistenti<br />
ho selesaun modelu Leste atu halo estimasaun<br />
mortalidade (haree Sesaun 3).<br />
Dalan seluk atu ezamina topiku ida ne’e maka<br />
ho proposta katak iha alterasaun entre homogenitu<br />
taxa mortalidade infantil no nia nivel ne’ebe<br />
aas. Laiha grupu ho nivel mortalidade bele reduz<br />
medíu ho signifi kante. Por ezemplu, ida bele espera<br />
ema ho edukasaun liu, ne’ebe partisipa setór<br />
ekonomia non-subsistensia ka hela Uma kain<br />
ne’ebe nia rai husi sementi iha taxa mortalidade infantil<br />
ne’ebe ki’ik kompara ho grupu ne’ebe ladun<br />
iha vantajen. Maski nune’e, sira nia taxa menus liu<br />
sira seluk, maibe aas nafatin. Hanesan mensiona<br />
iha parágrafu uluk, tamba-sa ida ne’e aas entre<br />
grupus presiza atu halo estudus tan. Klaru ona<br />
katak infantil iha posizaun disvantajen iha mortalidade<br />
aas maibe laos tamba-sa sira ne’ebe husi<br />
inan iha pozisaun diak liu iha nafatin mortalidade<br />
aas. Hipoteze husi risku-aas hahalok fertilidade<br />
propoin iha leten bela sai dalan ne’ebe interesante<br />
atu komesa peskiza iha problema ida ne’e.<br />
uza analiza ida ne’e hanesan indikador ba mortalidade<br />
tinan-ki’ik. Separasaun ba mortalidade<br />
infantil no labarik la posivel iha ne’e tamba idade<br />
ne’ebe labarik mate ita lahatene. Ida ne’e medida<br />
ne’ebe la kompletu husi mortalidade tinan-ki’ik,<br />
maibe ba analiza ida ne’e adekuadu tamba ita haree<br />
nia captura relativamente diak mortalidade<br />
entre suco sira.<br />
Mapa 1 hatudu distribuisaun moartalidade tinan<br />
lima-ba kraik husi suco sira. Valor husi variabel<br />
fahe ba grupu hat. Grupu sira ne’e klasifi ka bazeia<br />
ba quartilla. Prosedimentu ida ne’e fahe variabel<br />
ba grupu numerical hat ne’ebe hanesan, ida-ida<br />
inklui 25% husi populasaun.<br />
21
Faktus importante liu ne’ebe hatudu husi mapa<br />
maka variabilidade boot husi nivel mortalidade<br />
infantil no laiha ezemplu ida maka klaru. Ita bele<br />
espera variedade tamba suco balu dezenvolvidu<br />
liu seluk ka sira nia populasaun iha asesu diak liu<br />
ba fasilidade saúde. Diferensa hanesan ne’e eziste<br />
iha nasaun barak. Maski nune’e, saida maka<br />
halo surpreza maka magnitude husi variabilidade<br />
nomos ladun iha ezemplu klaru iha termus formasaun<br />
husi grupu boot iha suco ho nivel mortalidade<br />
ne’ebe similariu. Iha suco balu, persentajen<br />
labarik mate, laos husi total numeru labarik<br />
ne’ebe konsege moris husi feto idade 20-24 maka<br />
menus husi 10%, entretantu iha seluk besik 50%.<br />
Aumenta liu tan, ida karik espeta atu hetan ezemplu<br />
regional ne’ebe klaru hanesan nivel ne’ebe<br />
aas iha Leste kompara Oeste, nivel ne’ebe aas<br />
iha foho-leten kompara ho kostal (tasi ibun), ka<br />
area estensivu simples ne’ebe fahe klase ne’ebe<br />
hanesan husi mortalidade tinan-ki’ik tamba sira<br />
nia dezenvolvimentu ne’ebe similariu. Ida ne’e<br />
laos evidensia iha Mapa 1. Nota katak mezmu iha<br />
illa ki’ik Atauro, iha Dili nia oin, iha diferensa<br />
substansial entre suco sira. Lolos, nivel mortali-<br />
22<br />
Monografía Mortalidade<br />
Map 1: Distribuisaun spatial husi mortalidade tinan-ki’ik husi suco sira<br />
dade tinan-ki’ik entre suco mosu asidentalmente<br />
hanesan nia distribuisaun.<br />
Ida ne’e maka rezultadu ba saida maka bele nomineaia<br />
hanesan mortalidade pre-tranzisional, ida<br />
ne’e maka, mortalidade ho nivel aas no modelu<br />
ne’ebe fl uktuativu, ne’ebe rezulta husi eskala ki’ik<br />
husi dezenvolvimentu nasaun nian. Variasaun<br />
spatial substansial husi mortalidade karik kauza<br />
husi variasaun temporal substansial. Fila fali,<br />
variasaun temporal maka kauza husi kontrolu<br />
limitadu ba fatór meiu-ambiente ne’ebe sai determinante<br />
prinsipal husi mate tinan-ki’ik. Pobreza,<br />
limitasaun seguransa aihan, kondisaun moris<br />
ne’ebe insufi siente, laiha asistensia saúde ne’ebe<br />
adekuadu no sufi siente, no infraestrutura saúde<br />
ne’ebe fraku, prevene kontrolu husi determinate<br />
direta mortalidade nian. Analiza regresaun sei<br />
premite aprosimasaun liu tan konaba distribuisaun<br />
spatial husi mortalidade.<br />
De faktu, mézmuke objetivu halo mapa mortalidade<br />
tinan-ki’ik atu determina suco ida ne’ebe<br />
maka mortalidade aas no menus nia fatin, obje-
Monografía Mortalidade<br />
tivu husi analiza regresaun maka tu esplika variasaun<br />
spatial iha mortalidade tinan-ki’ik entre<br />
suco sira. Iha termus estatistikal, analiza ne’e premite<br />
atu hatene persentajen kontribuisaun husi<br />
variabel set ida, ne’ebe naran variabel independente,<br />
ba variasaun husi variabel dependente. Iha<br />
klarifi kasaun importante rua maka tenki halo.<br />
Primeiru, analiza regresaun laos analiza kazual.<br />
Por ezemplu, laos koretu atu konklui husi regresaun<br />
katak analfabetismu husi inan sira maka<br />
kauza ba mortalidade tinan-ki’ik. Variabel rua<br />
ne’e hotu iha relasaun iha hanoin katak nivel aas<br />
husi mortalidade infantil maka asosiadu ho nivel<br />
aas analfabetismu, maibe koneksaun ida ne’e labele<br />
interpreta hanesan relasaun kazual. Posivel<br />
atu konklui katak asosiasaun sujere relasaun kazual<br />
maibe relasaun hanesan ne’e seidauk prova<br />
ho regresaun.<br />
Segundu, rezultadu husi nivel agregadu analiza<br />
regresaun labele interpreta hanesan relasaun<br />
iha nivel individual. Por ezemplu, area ho taxa<br />
analfabetismu feto nian ne’ebe aas, normalmente<br />
hatudu taxa mortalidade infantil ne’ebe aas kompara<br />
ho area ne’ebe taxa analfabetismu feto nian<br />
ne’ebe menus. Maski nune’e, husi relasaun ida<br />
ne’e la posivel atu konklui katak labarik ne’ebe<br />
moris husi inan analfabeta iha tendensia liu atu<br />
mate kompara ho labarik ne’ebe moris husi inan<br />
analfabetizadu. Ida ne’e karik los, maibe relasaun<br />
entre nivel agregadu variabel rua la nesesariu<br />
signifi ka katak relasaun mos akontese entre individual<br />
sira. Esplikasaun husi interpretasaun<br />
nebe la koretu, ne’ebe hanaran mitos ekolojikal<br />
ka agregasaun bias, lao liu tiha objetivu relatóriu 4<br />
ne’e. Importante, atu klarifi ka katak agregadu<br />
relasaun depende ba relasaun individual no sira<br />
nain rua iha ligasaun. Relasaun individual ida-ida<br />
iha parseiru individual agregadu. Maski nune’e,<br />
importante atu aplika ho kuidadu ekstra bainhira<br />
interpreta rezultadu bainhira uza korelasaun no<br />
regresaun iha nivel agregadu.<br />
Antes atu halao analiza regresaun interesante atu<br />
ezamina relasaun simples. Relasaun entre mortalidade<br />
tinan-ki’ik no tuir kedas indikador sosiodemografi<br />
ku ne’ebe kalkula. Nota katak variabel<br />
sira ne’e barak liu maka hanesan ka similariu ho<br />
sira ne’ebe analiza uluk iha nivel individual.<br />
• Rasio labarik-feto (Child-woman ratio -<br />
CWR). Ida ne’e maka numeru husi labarik idade<br />
0 too 4, fahe ba numeru feto ho idade reproduktiva<br />
(idade 15 – 49). Ida ne’e indicador ne’ebe simples<br />
husi fertilidade, maibe serve ba analiza area<br />
ne’ebe ki’ik no bainhira medidas ne’ebe avansadu<br />
labele kalkula. Ita espera katak suco ho CWR<br />
ne’ebe aas iha mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aas<br />
kompara suco sira ne’e ho rasio menus.<br />
• Persentajen husi populasaun feto nian<br />
ne’ebe analfabetu. Hanesan mensiona uluk ona,<br />
edukasaun inan nian maka determinante ida importante<br />
liu ba mortalidade tinan-ki’ik. Tamba<br />
ne’e, bele dehan katak bainhira taxa analfabetu<br />
feto nian aas iha suco, maka nivel mortalidade<br />
tinan-ki’ik mos aas.<br />
• Persentajen husi populasaun feto ho edukasaun<br />
primária ka liu. Ida mos indikador ida ba<br />
feto nia edukasaun no, tamba ne’e, bele dehan<br />
katak bainhira persentajen feto nian ho edukasaun<br />
primari ka liu ki’ik hela, taxa mortalidade<br />
tinan-ki’ik iha suco mos aas.<br />
4 Ema ne’ebe primeira vez bolu atensaun konaba mitos<br />
ekolojikal maka W. S Robinson in 1950 in a classic paper<br />
(haree Referensias).<br />
23
• Suco urbana no rural. Iha nasaun barak<br />
taxa mortalidade aas iha area rural kompara ho<br />
area urbana. Maski nune’e, suco rural iha tendensia<br />
atu hatudu nivel mortalidade tinan-ki’ik iha<br />
suco urbana.<br />
• Pesersentajen husi populasaun e’ebe ativu<br />
ekonomikamente iha setór subsistensia. Ida ne’e<br />
indikador importante iha nivel dezenvolvimentu<br />
suco nian. Suco sira ne’ebe ho forsa servisu predominante<br />
iha setór subsistensia iha vantajen liu<br />
atu sai kiak kompara ho sira ne’ebe ho proporsaun<br />
aas liu husi populasaun iha setór modernu ka<br />
monetariu. Hanesan rezultadu, bale dehan katak<br />
preencajen aas liu husi populasaun ne’ebe ekonomikamente<br />
ativu iha setór ekonomia subsitensia,<br />
maka taxa mortalidade tinan-ki’ik mos aas.<br />
Probabilidade moris sertamente menus iha suco<br />
ne’ebe ho ligasaun fraku ba ekonomía monetariu<br />
no tamba ne’e, ho rekursu ne’ebe uiotan no populasaun<br />
vulnerable barak liu kompara ho suco sira<br />
ne’ebe ho komponente monetariu forti liu iha sira<br />
nia ekonomía.<br />
• Numeru lolos husi adultus iha Uma kainkain<br />
ida. Variabel ida ne’e maka indikador husi<br />
kompazisaun Uma kain-kain no espesifi kamente<br />
liu ba prevalensia husi Uma kain-kain ne’ebe la<br />
limitadu. Iha nivel individual, ida bele dehan katak<br />
labarik ne’ebe moris iha Uma kain-kain ne’ebe<br />
komparativamente numeru adultus boot (Uma<br />
kain-kain la limitadu) iha tendensia atu konsege<br />
moris kompara ho labarik ne’ebe moris iha Uma<br />
kain kain ki’ik (Uma kain-kain raisk). Adultus<br />
barak liu signifi ka katak iha ema barak liu maka<br />
disponivel atu haree no proteje labarik sira ne’e.<br />
Iha nivel total, bele dehan katak bainhira numeru<br />
lolos adultus barak liu iha Uma kain-kain ida kada<br />
suco, taxa mortalidade tinan-ki’ik mos menus.<br />
• Persentajen populasaun ne’ebe laos parte<br />
husi komponenti familia rasik husi Uma kainkain.<br />
Variabel ida ne’e mos refere ba kompozisaun<br />
Uma kain-kain no prevalensia husi Uma kain kain<br />
la limitadu. Populasaun ne’ebe moris iha Uma<br />
kain-kain bele klasifi ka entre sira ne’ebe hola<br />
parte hanesan familia rasik husi Uma kain-kain<br />
(xefi familia, xefi familia nia feen, no sira nia oan<br />
24<br />
Monografía Mortalidade<br />
mane ka feto), no sira ne’ebe laos parte husi husi<br />
familia rasik Uma kain-kain nian (jerasaun husi<br />
xefi no xefi nia feen, maun ka alin husi xefi ka xefi<br />
nia feen, familia seluk no ema seluk). Proporsaun<br />
husi populasaun ne’ebe laos membru husi familia<br />
rasik husi Uma kain-kain iha area ne’ebe fo maka<br />
indikador husi prevelensia Uma kain-kain la limitadu<br />
(sira halo Uma kain-kain boot tan/ la limitadu).<br />
Tamba ne’e, iha akordu ho hipoteza uluk,<br />
ita bele dehan katak bainhira presentajen populasaun<br />
boot iha suco sira ne’ebe laos parte husi komponente<br />
familia rasik Uma kain-kain nian, maka<br />
nivel mortalidade tinan-ki’ik mos menus.<br />
• Persentajen hela fatin/Uma kain ho lantai<br />
rai. Material ba lantai Uma kain nian laos deit<br />
indikador husi situasaun ekonomika husi Uma<br />
kain-kain ne’ebe hela iha Uma kain ne’e, maibe<br />
mos hatudu kondisaun ijiéniku husi meiu-ambiente<br />
ne’ebe ida iha kedas bainhira infantil ka<br />
labrik moris. Iha Uma kain ne’ebe ho lantai rai,<br />
infantil ka labarik bele hetan lalais liu infeksaun<br />
kompara ho iha Uma kain ne’ebe nia lantai halo<br />
ho ai, azulejus, bloku, ka ho sementi. Tamba ne’e,<br />
espera katak persentajen ne’ebe boot husi Uma<br />
kain ho lantai rai iha suco, maka taxa mortalidade<br />
tinan-ki’ik mos aas.<br />
• Numeru manu per kapita. Hanesan sujere<br />
iha analiza individual, variabel ida ne’ iha tendensia<br />
ho relasaun seguransa aihan. Mézmuke ida<br />
ne’e la iha reelasaun ho mortalidade tinan-ki’ik<br />
iha nivel individu, iha valor atu ezamina nia efeitu<br />
nia nivel agregadu: numeru boot maka iha manu<br />
iha suco, maka nivel mortalidade tinan-ki’ik mos<br />
menus.<br />
• Numeru hakiak animal barak per kapita.<br />
Iha nivel individual ka Uma kain-kain, variabel<br />
ida ne’e sai hanesan indikador husi pozisaun<br />
ekonomiku no status sosial liu tan seguransa<br />
aihan. Surpreza liu, iha analiza uluk, hetan relasaun<br />
direta ba mortalidade tinan-ki’ik, (taxa mortalidade<br />
tinan-ki’ik aas liu iha Uma kain-kain<br />
ne’ebe iha animal barak kompara ho sira ne’ebe<br />
laiha). Ita bele propoin mos relasaun ida kontrariu:<br />
numeru animal per kapita iha suco sira, maka<br />
nivel mortalidade tinan-kii menus.
Monografía Mortalidade<br />
• Persentajen husi Uma kain-kain ne’ebe<br />
kuda hare, batar no kafé. Aihan tolú ne’e maka<br />
aihan esensial, tamba ne’e, persentajen Uma kainkain<br />
ne’ebe kuda hare, batar no kafé iha suco sai<br />
hanesan indikador ne’ebe validu ba nivel monetarizasaun<br />
ekonomiku. Haree mos konsiderasaun<br />
sira uluk, posivel atu propoin katak Uma kain-kai<br />
ho persentajen aas ne’ebe kuda hare, batar ho kafé,<br />
maka nivel mortalidade tinan-ki’ik menus.<br />
Tabela 6<br />
Timor-Leste: Korelasaun koefi sienti entre mortalidade<br />
tinan-ki’ik no indikador sosio-demografi ku ne’ebe selesionadu<br />
Variabel<br />
Magnitude husi relasaun da ne’e sukat ho koefi<br />
sien korelasaun Pearson. Koefi sien ida ne’e variu<br />
entre -1.0 no +1.0. Koefi siente ida husi -1.0 hatudu<br />
relasaun linear inversu ne’ebe perfeitu, ne’e maka,<br />
valor ki’ik husi variabel ida koresponde deit valor<br />
aas husi seluk no vise versa. Koefi siente husi +1.0<br />
signifi ka relasaun linear pozitivu ne’ebe perfeitu,<br />
ida ne’e maka, ba valor aas husi variabel ida corresponde<br />
deit valor aas husi seluk no vise versa.<br />
Relasaun 0.0 maka sinal husi absensia relasaun.<br />
Ida ne’e maka ladun frekuente atu hetan relasaun<br />
ida ne’ebe prefeitu no kofi siente liu ± 0.60 ida ne’e<br />
normalmente konsidrea aas, ida husi ± 0.30 too<br />
± 0.59 hanesan médium no ida husi ± 0.10 too ±<br />
Tabela 6 hatudu korelasaun entre variabel ida-ida<br />
no mortalidade tinan-ki’ik, hanesan medidas husi<br />
persentajen labarik ne’ebe mate entre sira ne’ebe<br />
konsege moris husi inan ho idade 20-24.<br />
Korelasaun<br />
koefi siente<br />
Signifi kasaun<br />
estatistikal*<br />
Rasio Labarik-feto 0.078<br />
Laiha<br />
signifi kasaun<br />
Persentajen husi populasaun feto ne'ebe analfabetu -0.282 0.01<br />
Persentajen husi populasaun feto ho edukasaun primaria no liu tan -0.315 0.01<br />
Suco urbana ka rural -0.252 0.01<br />
Persentajen husi populasaun ne'ebe aktivu ekonomikamente iha setor subsistensia -0.340 0.01<br />
Numeru lolos ema adultu iha Uma kain kain ida -0.313 0.01<br />
Persentajen husi populasaun ne'ebe laos parte husi familia rasik Uma kainkain ne'e -0.185 0.01<br />
Persentajen husi Uma kain ho rai (lantai tanah) -0.271 0.01<br />
Numeru manu per kapita 0.063<br />
Laiha<br />
signifi kasaun<br />
Numeru husi hakiak animal barak per kapita 0.121 0.05<br />
Persentajen husi Uma kain kain ne'ebe kuda hare, batar no kafe 0.098 0.05<br />
* Signifi kasaun estatistika halo tiha ona evaluasaun ho disrtribuisaun F ba teste rua ne'ebe hotu ona<br />
0.29 hanesan menus. Jeralmente koefi sien entre<br />
± 0.90 konsidera hanesan aas tebes no sira ne’ebe<br />
iha ± 0.09 nia okos maka menus liu.<br />
Karateristika seluk husi korelasaun koefi sienti<br />
maka signifi kasaun estatistikal. Konseitu ida ne’e<br />
refere ba korelasaun iha kalae maka rezultadu husi<br />
rezultadu fatór 5 asidental. Ida ne’e depende ba aspetu<br />
rua: magnitude husi korelasaun no sampel<br />
husi kazu. Koefi sien ne’ebe menus karik bele signifi<br />
kante bainhira numeru kazu boot, maibe komparativamente<br />
koefi sien ne’ebe aas karik la signifi -<br />
kante bainhira numeru kazu ki’ik. Por ezemplu,<br />
bainhira variabel rua sukat tiha ona iha nivel re-<br />
25
jiaun, korelasaun husi 0.40 karik la signifi kante<br />
bainhira numeru rejiaun 6 deit. Maski nune’e,<br />
baihira variabel rua hanesan maka sukat iha nivel<br />
area ki’ik, no iha area kii 600, koefi sien 0.40 sei<br />
sertamente sai signifi kante. Signifi kansia estatistika<br />
halao teste hodi uza distribuisaun probabilístika<br />
ne’ebe hatudu korelasaun ne’ebe maka signifi -<br />
kante konsidera mos nia nivel no numeru kazu.<br />
Por ezemplu, korelasaun ida ne’ebe fo karik bele<br />
signifi kante iha nivel 20%. Ida signifi ca katak iha<br />
oportunidade 20% katak koefi sienti ne’e maka rezultadu<br />
husi fatór asidental. Normalmente, limitasaun<br />
atu aseita korelasaun hanesan signifi kante<br />
maka 1% ka 5% 6 . Importante tebes atu hatudu<br />
katak bainhira koefi sienti ida la signifi kante iha<br />
nivel ne’ebe bele aseita, la interese nia valor hira,<br />
ida ne’e labele konsidera hanesan hanesan indikativu<br />
ba relasaun ida.<br />
Bazeia magnitude husi koefi siente, variabel ne’ebe<br />
importante liu iha esplikasaun husi variasaun<br />
mortalidade tinan-ki’ik entre suco maka persentajen<br />
husi populasaun ne’ebe ekonomikamente<br />
ativu iha setór subsistensia, persentajen husi populasaun<br />
feto ho pelomenus edukasaun primária<br />
no numeru lolos husi membru Uma kain-kain.<br />
Tamba ne’e, suco sira ne’ebe ho persentajen aas<br />
husi populasaun iha setór subsitensia, persentajan<br />
ne’ebe menus husi feto ho pelomenus edukasaun<br />
primária no numeru ki’ik husi adultus iha Uma<br />
kain-kain ida hatudu taxa mortalidade ne’ebe aas<br />
kcmpara ho suco sira ne’ebe ho setór modernu<br />
ekonomiku ne’ebe importante liu, feto ho edukasaun<br />
diak liu no Uma kain-kain ne’ebe boot.<br />
Hipoteze ne’ebe propoin uluk konaba variabel<br />
sira ne’e koretu. Variabel independente seluk mos<br />
komparativamente importante iha esplikasaun<br />
mortalidade tinan-ki’ik entre suco sira. Ida ne’e<br />
maka kazu feto analfabeta, suco rural no urbana,<br />
26<br />
Monografía Mortalidade<br />
persentajen Uma kain ho lantai rai no persentajen<br />
populasaun ne’ebe laos parte husi komponenti familia<br />
rasik. Variabel sira seluk hatudu korelasaun<br />
menus maibe estatistikamente signifi kante. Iha<br />
kazu ida ne’e, hakiak animal barak per kapita no<br />
persentajen husi Uma kain-kai ne’ebe kuda hare,<br />
batar no kafé. Grupu uluk husi variabel afeta mortalidade<br />
tinan-ki’ik, hanesan espera iha hipoteza<br />
rasik ne’e, maibe rua ikus hatudu hatudu relasaun<br />
ne’ebe kontrariu. Proposaun ne’ebe aas bebeik husi<br />
hakiak animal per kapita iha suco no persentajen<br />
ne’ebe aas husi familia ne’ebe kuda hare, batar no<br />
kafé, aas liu maka nivel mortalidade tinan-ki’ik.<br />
Iha kazu hakiak animal, diresaun relasaun nian<br />
hanesan ho kazu relasaun nivel individual (haree<br />
tabela 4). Difícil tebes atu interpreta relasaun ida<br />
ne’e, maibe karik iha variabel dominante ne’ebe<br />
afeta relasaun ida ne’e. Ida ne’e sei examina tuir mai.<br />
Variabel rua maka signifi kamente laiha relasaun:<br />
rasio labarik-feto no numeru manu per kapita.<br />
Tamba ne’e, saida maka nesesariu maka atu investiga<br />
relasaun entre variabel independenti ida no<br />
variabel dependenti depois kontrolu ba relasaun<br />
husi variabel seluk iha analiza ne’e. Ho lian seluk,<br />
objetivu iha ne’e atu analiza importansia relativu<br />
husi variabel independenti ne’ebe fo iha esplikasaun<br />
husi variabel dependente bainhira variabel seluk<br />
introduz hanesan kontrolu. Metode estatistikal<br />
atu halao analiza ne’e maka regresaun multipel.<br />
5 Signifi kansia estatistika laos deit refere ba korelasaun<br />
maibe mos ba medidas estatistikal barak hanesan<br />
proporsau, indikasaun aritmatika, standar deviasaun, sst<br />
6 Ba analiza ne’e, no ba ida tuir mai, uza programa<br />
SPSS. Nia rezultadu husi analiza fornese signifi kansia estatistikal<br />
husi kofi sien sira.
Monografía Mortalidade<br />
Iha tentasaun atu introduz variabel hotu iha<br />
rgresaun ekuasaun. Maski nune’e, iha problema<br />
estatistika balu bainhira konsidera barak liu variabel<br />
independenti ne’ebe iha relasaun. Iha ne’e laos<br />
fatin atu esplika problema sira ne’e maibe sira bele<br />
estraga tiha rezultadu, ka halo nia interpretasaun<br />
defi sil tebes. Tamba razaun ida ne’e, nesesariu<br />
tebes atu elimina variabel independente balu,<br />
liuliu sira ne’ebe la kontribuí ba esplikasaun husi<br />
variabel dependente tamba sira nia korelasaun<br />
parcial ki’ik liu, ka, ho liafuan seluk, sira nia pezu<br />
atu afeta ki’ik liu. Iha aprosimasun lubuk ida atu<br />
halo operasaun ida ne’e.<br />
Ba analiza ida ne’e utiliza estratejia regresaun lójiku.<br />
Regresaun ekuasaun inisial estabelese entre<br />
variabel independente ida no variabel dependente.<br />
Relasaun ida ne’e maka ida ne’ebe maka iha proba-<br />
Tabela 7<br />
Timor-Leste: Rezultadu husi pasus analiza regresaun ba mortalidade<br />
tinan-ki’ik no variabel sosio-demografi ku ne’ebe selesiona ona<br />
Variabel<br />
Koefi siente<br />
regresaun<br />
Estandarde<br />
Fallansu<br />
Signifi kansia<br />
Konstant 15.893 2.865 0.000<br />
Persentajen husi populasaun ne'ebe<br />
aktivu ekonomikamente iha setor<br />
subsistensia<br />
Persentajen husi populasaun feto<br />
ho edukasaun primaria no aas liu<br />
Numeru lolos husi adultus iha Uma<br />
kain kain ida<br />
Persentajen husi populasaun ne'ebe<br />
laos parte husi familia rasik Uma<br />
kainkain ne'e<br />
bilidade aas liu atu la hetan kazu husi fatór asidental<br />
(estatistikamente signifi kante). Estabelese ona<br />
regresaun ekuasaun bi-variasaun ne’e, pasu tuir<br />
mai programa introduz variabel independente<br />
ida-ida laos iha ekuasaun. Selesaun remata bazeia<br />
ba magnitude husi probabilidade ne’ebe husi relasaun<br />
independente ne’e ho variabel dependente<br />
maka laos kauza husi fatór asidental. Variabel hela<br />
nafatin bainhira probabilidade ne’ebe hanesan<br />
estatistikamente signifi kante nafatin. Variabel<br />
ne’ebe iha ona ekuasaun hasai tiha bainhira sira<br />
nia probabilidade husi relasaun asidental ho variabel<br />
dependente sai ki’ik bainhira introduz variabel<br />
foun. Prosesu ne’e remata bainhira laiha tan variabel<br />
ne’ebe elejiveis atu inklui ka hasai tiha. Tabela<br />
7 hatudu rezultadu husi aplikasaun husi teknika<br />
ida ne’e ba variabel ne’ebe analiza hela.<br />
Mudansa bainhira hatama<br />
variavel ba regresaun ekuasaun<br />
R R2<br />
Estandarde<br />
fallansu<br />
0.069 0.017 0.000 0.340 0.115 5.336<br />
-0.061 0.020 0.002 0.377 0.142 5.260<br />
-3.175 1.055 0.003 0.389 0.151 5.238<br />
0.182 0.076 0.017 0.403 0.162 5.210<br />
Variabel hotu iha ekuasaun 0.425 0.180 5.189<br />
27
Iha variabel hat maka hela nafatin iha ekuasaun.<br />
Ida ne’e signifi ka katak variabel sira ne’e iha signifi<br />
kasaun boot ka efetu parcial iha nivel mortalidade<br />
infantil iha suco sira. Vaviabel independente<br />
sira la inklui iha ekuasaun iha relasaun falsu ho<br />
mortalidade infantil, ida ne’ebe maka, sira nia<br />
efeitu boot la signifi kante. Tuir analiza regresaun,<br />
valor ne’ebe aprezenta iha Tabela 7 esplika ona no<br />
interpreta.<br />
Koefi siente regresaun hatudu mudansa iha valor<br />
husi variabel dependente bainhira variabel independente<br />
respetivu ne’e muda ho unidade ida. Por<br />
ezemplu, bainhira persentajen populasaun iha<br />
setór subsistensia tun 1.0%, mortalidade infantil<br />
sei tun 0.069% (hanesan hatudu husi persentajen<br />
labarik mate husi feto idade 20-24). Bainhira<br />
persentajen populasaun feto nian ho edukasaun<br />
primária ka liu, sae 1%, mortalidade infantil sei<br />
tun 0.061%, depois de kontrola variabel sira seluk.<br />
Koefi sien rua seluk iha interpretasaun ne’ebe<br />
hanesan.<br />
Standar sala (error) hatudu diferensa entre valor<br />
variabel ne’ebe observa no valor ne’ebe hetan hodi<br />
uza ekuasaun. Bele dehan katak sira ne’e medidas<br />
husi sala iha predisaun ne’ebe sei halo bainhira<br />
regresaun ekuasaun uza estimasaun mortalidade<br />
infantil. Signifi kansia estatistikal maka probabilidade<br />
ne’ebe koefi sienti regresaun maka kauza<br />
husi fatór asidental. Bazeia ba Tabela 7, koefi sienti<br />
hotu iha probabilidade ne’ebe ki’ik atu sai kauzaasidental.<br />
Korespondente aas liu ba variabel ikus<br />
iha ekuasaun, maka 1.7%.<br />
Valor sira ne’e la fornese indikasaun ne’ebe fasil<br />
atu kompriende husi magnitude relasaun husi<br />
variabel ida-ida ho variabel dependente. Koefi<br />
siente regresaun multipulu husi variabel ida-ida,<br />
simboliza ho R, fo interpretasaun direta diak liu.<br />
Sira hatudu efetu kombinadu husi variabel independente<br />
hotu iha variasaun taxa mortalidade<br />
tinan-ki’ik. Interpretasaun ne’e hanesan korelasaun<br />
koefi sienti simples, exseptu R labele iha valor<br />
negativu. Iha Tabela 7, valor husi R koresponde ba<br />
efetu husi variabel hat iha ekuasaun maka 0.425<br />
ne’ebe hatudu efetu konjuntu ne’ebe moderadu<br />
ka médium husi variabel hat iha ekuasaun. Serve<br />
28<br />
Monografía Mortalidade<br />
liu atu interpreta rezultadu husi analiza maka<br />
koefi siente determinasaun, ka R2. Nia valor, multiplika<br />
ho 100, hatudu persentajen husi variasaun<br />
iha mortalidade tinan-ki’ik entre suco sira ne’ebe<br />
esplika husi variasaun konjunta husi variabel independente<br />
hotu. Tamba ne’e, variabel independente<br />
hat ne’e esplika 18.0% husi variasaun mortalidade<br />
infantil iha suco sira.<br />
R no R2 koresponde ba variabel independente<br />
(haree Tabela 7) hatudu kontribuisaun husi variabel<br />
respetivu ba esplikasaun husi variabel dependente.<br />
R corresponde ba variabel primeiru ne’ebe<br />
hatama ba regresaun ekuasaun (persentajen<br />
husi populasaun ne’ebe ekonomikamente ativu<br />
iha setór subsitensia) maka 0.340. Valor ida ne’e<br />
maka hanesan ho koefi siente korelasaun Pearson.<br />
Bainhira hatama variabel segundu (persentajen<br />
husi populasaun feto ho edukasaun primária ka<br />
liu), valor husi R sa’e ba 0.377. Hodi hatama mos<br />
variabel terseiru (numeru lolos adultus iha Uma<br />
kain-kain ida) hasae tan R ba too 0.389 no kuartu,<br />
variabel ikus nian (persentajen husi populasaun<br />
ne’ebe laos parte husi familia rasik iha Uma kainkain)<br />
hasae R too 0.425. Interpretasaun hanesan<br />
válidu ba R2. Kontribuisaun husi variabel independente<br />
ida-ida ba esplikasaun total karik ita haree<br />
ki’ik hela, maibe estatistikamente signifi kante<br />
no, saida mak importante mos maka efeitu lolos.<br />
Hanesan sujestaun husi analiza R no R2, variabel<br />
ne’ebe maka importante liu iha analiza ne’e maka<br />
persentajen husi populasaun iha setór subsitensia.<br />
Variabel ida ne’e bele konsidera hanesan indikador<br />
husi nivel dezenvolvimentu suco sira nian, sira nia<br />
nivel pobreza no kapasidade ba seguransa aihan.<br />
Rezultadu ida ne’e laos surpreza. Buat segundu<br />
maka importante liu makanivel edukasaun husi<br />
inan sira, hanesan hatudu iha persentajen populasaun<br />
feto nian ho edukasaun primária ka liu.<br />
Iha estudus barak variabel ida ne’e normalmente<br />
fatór ida asosiadu signifi kamente ho mortalidade<br />
tinan-ki’ik, haree ba iha nivel individual no agregadu.<br />
Variabel terseiru iha mportansia maka<br />
numeru lolos husi adultus iha Uma kain-kain ida,<br />
hatudu estensaun husi Uma kain-kain ne’e, efeitu<br />
fi la fali maka atensaun ne’ebe infantil ka labarik<br />
sira hetan husi ema sira iha nia sorin. Relasaun
Monografía Mortalidade<br />
ida ne’e mos laos supreza hotu; maski nune’e, buat<br />
ne’ebe maka dada ita nia atensaun maka buat ne’e<br />
tau ketak tiha variabel independente seluk ne’ebe<br />
normalmente importante iha analiza mortalidade<br />
tinan-ki’ik hanesan klasifi kasaun urbana-rural no<br />
persentajen husi Uma kain ho lantai rai deit.<br />
Hanesan variabel sira uluk, variabel kuartu ne’ebe<br />
hatama ba ekuasaun mos refere ba estrutura Uma<br />
kain-kain, particularmente, ba prevelensia Uma<br />
kain-kain ne’ebe estende/habelar. Maski nune’e,<br />
iha kazu ne’e, diresaun husi relasaun maka iha<br />
dalan seluk: persentajen boot liu husi populasaun<br />
ne’ebe laos parte husi komponente familia<br />
rasik Uma kain-kain ida, taxa mortalidade tinanki’ik<br />
mos aas. Ida sujere katak suku sira ne’ebe ho<br />
prevalensia Uma kain-kain ne’ebe estende/habelar<br />
hatudu taxa mortalidade ne’ebe aas kompara<br />
ho fatin ne’ebe maka tipu Uma kain-kain hanesan<br />
ne’e ladun común. Nota katak, relasaun uniku entre<br />
variabel ne’e no mortalidade tinan-ki’ik hanesan<br />
ita espera, ida ne’e maka, ho diresaun negativu<br />
(boot liu tan persentajen husi populasaun<br />
ne’ebe laos parte husi komponente familia rasik,<br />
maka taxa mortalidade tinan-ki’ik mos menus).<br />
Esplikasaun husi kontradisaun ne’ebe klaru ne’e<br />
maka variabel ida uluk no ida ne’e refere ba aspetu<br />
diferente husi estrutura Uma kain-kain nian. Ida<br />
ne’e tenki hanoin katak membru ne’ebe laos familia<br />
rasik iha Uma kain-kain ne’e laos dit adultus<br />
maibe mos iha labarik. Tamba ne’e, iha area ne’ebe<br />
ho persentajen boot populasaun ne’ebe laos parte<br />
husi familia rasik iha Uma kain-kain ida, iha mos<br />
labarik barak ne’ebe laos xefi familia nia oan, maibe<br />
membru seluk nia oan. Iha tendensia labarik<br />
sira ne’e vulneravel liu. Aumenta tan, seksaun<br />
laos familia rasik husi populasaun bele mos inklui<br />
inan sira ne’ebe laos feen xefi familia nian nomos<br />
bele vulneravel liu. Rezultadu ida ne’e halo lojiku<br />
ne’ebe perfeitu, ho analiza pozisaun inan nian iha<br />
Uma kain-kain iha seksaun diferensia. Infantil no<br />
labarik husi inan sira, ne’ebe laos xefi familia nia<br />
feen ka nia rasik maka xefi , iha oportunidade ki’ik<br />
liu atu konsege moris kompara ho sira ne’ebe nia<br />
inan maka xefi ka xefi nia feen.<br />
Tamba ne’e, variabel hat ne’e bele iha infl uensia<br />
ne’ebe diferente ba mortalidade tinan-ki’ik no<br />
numeru lolos adultus iha Uma kain-kain ida. Ida<br />
ne’e signifi ka katak, iha kontekstu agrikultura<br />
subsitensia no nivel ne’ebe aas husi inseguransa<br />
aihan, membru ne’ebe laos familia rasik vulneravel<br />
liu sira ne’ebe familia rasik. Iha distribuisaun<br />
husi rekursus limitadu, xefi familia sei sertamente<br />
iha vantajen haree uluk nia familia rasik duke<br />
membru familia sira seluk. Tamba ne’e, labarik<br />
ne’ebe laos xefi familia nia oan iha probabilidade<br />
ki’ik liu atu bele konsege moris kompara ho xefi<br />
familia nia oan sira. Transfere relasaun ne’e ba<br />
nivel agregadu, posivel atu dehan katak suco sira<br />
ne’ebe nia persentajen aas husi populasaun ne’ebe<br />
laos parte husi familia rasik husi Uma kain-kain,<br />
hatudu mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aas kompara<br />
ho suco sira ne’ebe ema iha Uma kain-kain<br />
laran barak liu maka familia rasik no uitoan deit<br />
deit maka laos membru familia rasik. Importante<br />
tebes atu hanoin katak relasaun ida ne’e halao<br />
bainhira variabel sira seluk hotu ne’ebe inklui iha<br />
estudu ne’e kontroladu.<br />
Tamba ne’e, rezultadu importante ida husi estudu<br />
ida ne’e maka estrutura no kompozisaun sai hanesan<br />
fatór importante iha esplikasaun konaba mortalidade<br />
tinan-ki’ik iha Timor- Leste no indiador<br />
ba karateristika Uma kain-kain ne’e tenki inklui<br />
mos iha estudus iha futuru.<br />
Hanesan mensiona iha leten, 18.0% husi variasaun<br />
mortalidade infantil entre suco sira, esplika<br />
ho variabel independente hat. Esplikasaun ida<br />
ne’e ita haree modestu hela. Iha mos 82% maka<br />
laiha esplikasaun, ka, iha lian seluk, esplika husi<br />
variabel sira ne’ebe la konsideradu iha estudu ida<br />
ne’e. Maski nune’e, rezultadu ida ne’e bele espera<br />
ho razaun katak variabel importante barak ba<br />
esplikasaun mortalidade infantil la konsideradu<br />
tamba sira identifi ka durante sensus halao. Iha<br />
kazu ida ne’e disponivelidade indikador no asesu<br />
ba asistensia saúde no infraestrutura saúde, suco<br />
nia meiu-ambiente fi zikal, no indikador avansadu<br />
husi nivel dezenvolvimentu suco sira. Se ida ne’e<br />
maka tama iha konsiderasaun, persentajen husi<br />
esplikasaun ne’ebe fo husi variabel ne’ebe inklui<br />
iha ne’e bele aseita.<br />
29
Atu aumenta liu tan, relevante mos atu hanoin<br />
katak, bazeia ba Mapa 1, distribuisaun spatial husi<br />
mortalidade tinan-ki’ik kuaze asidental, tamba,<br />
laiha ezemplu jeografi kal ne’ebe klaru. Razaun<br />
ne’ebe fo maka probabilidade husi variasaun temporal<br />
fornese nivel ne’ebe aas husi taxa mortali-<br />
30<br />
7. Konkluzaun<br />
Sensus 2007 hatudu katak mortalidade tinakii<br />
iha Timor- Leste aas no, mézmuke reduz<br />
uitoan iha tinan hirak ne’e, sei kontinua<br />
hanesan ida ne’ebe aas iha Mundu. Hanesan<br />
konsekuensia husi taxa mortalidade infantil no<br />
labarik, mortalidade adultu mos aas. Nia nivel koresponde<br />
ba modelu mortalidade pre-tranzisional,<br />
ida ne’e maka, nivel mortalidade no ezemplu<br />
besik ba ida ne’ebe observa iha nasoens ho inisial<br />
tranzisaun demografi ku.<br />
Konkluzaun ida husi konkluzaun prinsipal ne’ebe<br />
bele rezulta husi estudu ida ne’e maka nesesariu<br />
atu halo tan peskiza iha area ida ne’e. Peskiza ida<br />
ne’e tenki diresiona ba buat rua ne’e atu hetan medidas<br />
konsistenti husi mortalidade tinan-ki’ik no<br />
adultus no analiza nia dinamika no determinate<br />
prinsipal.<br />
Konaba medidas husi mortalidade infantil no labarik,<br />
estomasaun ikus iha variasaun substansial<br />
bazeia ba fontes ne’e. Ida mos espera hela tamba<br />
la posivel katak medidas nivel mortalidade ho<br />
metode indireta uza dadus sensus hanesan ka la<br />
hanesan medidas ne’ebe hetan husi dadus survey.<br />
Maski nune’e, iha kazu ne’e, nia diferensa boot liu<br />
duke anticipa. Diferensa entre estimasaun ne’ebe<br />
fornese husi fontes ne’ebe ikus liu (haree Tabela<br />
1 no Figura 1.1 no 1.2) sujere makaas nesesidade<br />
estimasaun ne’ebe konsistente.<br />
Medidas husi mortalidade adultus no partikularmente<br />
mortalidade maternal husi fontes ne’ebe<br />
bele fi ar tenki mos iha atensaun makaas. Taxa<br />
mortalidade tinan-espesifi ku ne’ebe konsistenti<br />
sei autoriza konstrusaun tabela moris ne’ebe maka<br />
instrumentu boot ba analiza mortalidade no ba<br />
Monografía Mortalidade<br />
dade tinan-ki’ik no infantil em jeral. Komparativu<br />
persentajen ki’ik husi esplikasaun variabel dependente<br />
iha analiza regresaun karik mos rezultadu<br />
husi absensia husi ezemplu spatial ne’ebe ladun<br />
klaru. Estudu liu tan konaba mortalidade tenki<br />
konsidera problema ida ne’e.<br />
evaluasaun polítika redusaun mortalidade.<br />
Analiza determinantes husi nivel mortalidade no<br />
ezemplu, ne’e mos tenki simu atensaun. Estudu<br />
ida ne’e esplora determinante posivel balu liu<br />
husi estudus husi diferensia ne’ebe selesionadu no<br />
analiza spatial.<br />
Analiza ne’ebe halao iha estudu ida hatudu rezultadu<br />
prinsipal nen:<br />
1. Analiza husi diferensial hatudu katak<br />
variabel normalmente inklui iha tipu estudu ida<br />
ne’e, hanesan hela fatin (urbana-rural no distritu),<br />
inan nian edukasaun, no indikador status sosioekonomiku,<br />
sai hanesan diferensiador importante<br />
husi mortalidade infantil no labarik. Diresaun<br />
husi relasaun implisit espera nafatin.<br />
2. Mezmu hanesan ne’e, diferensial balu la<br />
sujere relasaun ne’ebe tuir espetativa, partikularmente<br />
variabel sira ne’ebe refere ba aset husi familia<br />
rural (posesaun husi manu, karau no animal<br />
hakiak seluk no kultivasaun aihan ne’ebe bele halo<br />
osan). Variabel sira ne’e hanesan indikador husi<br />
nivel sosio-ekonomiku no seguransa aihan. Liu<br />
tan, propriedade karau fo liu tan relasaun negativu<br />
ba mortalidade infantil no labarik. Dadus sensus<br />
la sufi sienti atu examina liu tan esplikasaun ne’ebe<br />
posivel, maibe posivel atu sujere katak relasaun<br />
ne’ebe menus, karik iha relasaun ho knaar ne’ebe<br />
ezekuta husi aset hakiak animal no produsaun iha<br />
ekonomia subsistensia.<br />
3. Taxa mortalidade infantil aas tebes iha<br />
grupu sosio-ekonomiku hotu ka kategoria ne’ebe
Monografía Mortalidade<br />
estabelese husi variabel ne’ebe konsideradu iha<br />
analiza diferensial. Los duni, infantil ne’ebe moris<br />
husi inan iha kategoría balu, iha posibilidade liu<br />
atu moris kompara ho sira ne’ebe moris husi inan<br />
iha grupu seluk, maibe la haree ba kategoría, nia<br />
taxa aas uitoan. Hanesan pontu komparasaun, ita<br />
bele uza estimasaun taxa mortalidade iha nasaun<br />
ne’ebe ladun dezenvolvidu: mate 60 husi moris<br />
1,000. Iha kategoria lae (no), taxa mortalidade infantil<br />
menus husi 60 (haree Tabela 4). Iha posibilidade<br />
liu katak faktu ida ne’e maka rezultadu husi<br />
hahalok fertilidade risku-aas ne’ebe iha feto barak.<br />
Timor- Leste sosiedade ida ho nivel fertilidade<br />
ne’ebe aas tebes no konsistenti no iha evidensia<br />
ne’ebe sujere katak karateristika sosial husi feto<br />
iha impaltu ki’ik ba numeru labarik ne’ebe sira iha.<br />
Koñesidu tebes katak nivel fertilidade no modelu<br />
iha impaktu ne’ebe konsideravel ba mortalidade<br />
infantil.<br />
4. Variabel barak ne’ebe inklui, halo diferensa<br />
nivel mortalidade entre kategoria ne’ebe sira<br />
defi ni. Maski nune’e, nia diferensa ladun boot ida.<br />
Iha parte seluk, variabel barak liu maka hanesan<br />
diferensiador substansial husi mortalidade labarik.<br />
Tamba ne’e, mortalidade infantil maka homogeniu<br />
liu kompara ho mortalidade labarik entre<br />
kategoria sosio-demografi ku ne’ebe diferenti estbelese<br />
husi variabel ne’ebe sei estuda hela. Maski<br />
nune’e, mortalidade infantil homojenemente aas.<br />
Hanesan sujere iha leten, ida ne’e bele mos kauza<br />
husi prevalensia hahalok fertilidade risku-aas. Impaktu<br />
husi variabel ikus ne’e iha tendensia atu lakon<br />
liu husi tempu no karik ki’ik bainhira infantil<br />
konsege alkansa nia tinan primeiru. Hafoin, variabel<br />
seluk hahu importante liu ba nia moris ba oin.<br />
Ida ne’e esplikasaun ne’ebe posivel tamba-sa fatór<br />
sosio-ekonomiku iha impaktu ki’ik liu ba mortalidade<br />
infantil kompara ho mortalidade labarik.<br />
Labarik ida independente liu ba sira nia inan nia<br />
status saúde; tamba ne’e, nia ladun afetadu husi<br />
vulnerabilidade adisional mai husi hahalok fertilidade<br />
risku-aas.<br />
5. Distribuisaun spatial husi mortalidade<br />
tinan-ki’ik, estuda uza suco hanesan unidade atu<br />
halo analiza, ne’ebe sai hanesan unidade administrativi<br />
ki’ik liu iha nasaun ne’e. Mortalidade<br />
tinan-ki’ik iha Timor- Leste hatudu variabilidade<br />
jeografi kal ne’ebe konsideravel mézmuke laiha<br />
modelu jeografi kal ne’ebe klaru. Variasaun spatial<br />
ne’ebe boot, karik kauza husi fl utuasaun mortalidade<br />
ne’ebe signifi kante liu husi tempu, ida<br />
ne’ebe bele iha ligasaun ho nivel dezenvolvimentu<br />
ne’ebe neneik iha nasaun ne’e. Flutuasaun sira ne’e<br />
maka rezultadu husi kontrolu ne’ebe limitadu husi<br />
meiu-ambiente. Pobreza, seguransa aihan ne’ebe<br />
limitadu, kondisaun moris ne’ebe ladiak, asistensia<br />
saúde ne’ebe la adekuadu no sufi sienti no infraestrutura<br />
saúde ne’ebe fraku, prevene kontrolu<br />
direta ba determinantes mortalidade.<br />
6. Analiza regresaun halao atu esplika variasaun<br />
spatial, ida ne’ebe maka, atu identifi ka variabel<br />
ne’ebe bele afeta diferensia iha mortalidade<br />
tinan-ki’ik entre suco sira. Indikador husi dezenvolvimentu<br />
sosio-ekonomiku, edukasaun feto<br />
nian, hela fatin urbana-rural, no prevalensia estrutura<br />
Uma kain-kain, iha relasaun signifi kante<br />
ho variasaun spatial iha mortalidade tinan-ki’ik.<br />
Maski nune’e, bainhira halao evaluasaun ba rede<br />
relasaun, so indikador hat ne’ebe disponivel maka<br />
iha esplikasaun estatistikal ne’ebe signifi kante.<br />
Buat ida ne’ebe importante liu maka persentajen<br />
husi populasaun ne’ebe ativu ekonomikamente<br />
iha setór subsitensia, ne’ebe maka sai indikador<br />
validu ba nivel dezenvolvimentu sosio-ekonomiku<br />
entre suco sira. Importansia segundu maka<br />
persentajen husi populasaun feto ho pelumenus<br />
edukasaun primária, tuir kedas numeru lolos<br />
adultus iha Uma kain-kain ida no persentajen husi<br />
populasaun ne’ebe laos parte husi familia rasik<br />
Uma kain-kain nian. Variabel hat ne’e esplika<br />
deit 18.0% husi variasaun. Tamba ne’e, persentajen<br />
importante husi variasaun ne’e, esplika husi<br />
variabel ne’ebe la inklui iha estude ne’e, hanesan<br />
indikador ba uzu no asesu ba asistencia saúde,<br />
material meiu-ambiente no indicador adisional ba<br />
pobreza no vulneravelidade populasaun suco sira<br />
nian. Maski nune’e, analiza hatudu katak indikador<br />
hat ne’e iha importansia balu iha esplikasaun<br />
husi variasaun nivel mortalidade tinan-ki’ik entre<br />
suco sira, sem haree ba faktu katak variabel seluk<br />
bele mos importante liu. Mézmuke persentajen<br />
esplikasaun menus tebes, analiza fornese indikasaun<br />
balu ba estudus iha futuru. Buat ida maka<br />
31
importante liu maka importansia husi prevalensia<br />
estrutura Uma kain-kain husi suco sira iha espl<br />
i k asau n husi va r iasau n mor ta l idade t i na n-k i ’ i k .<br />
Rezultadu sira ne’e reafi rma nesesidade atu halao<br />
peskiza barak tan iha mortalidade tinan-ki’ik.<br />
Rezultadu balun sujere katak mortalidade infantil<br />
no labarik iha Timor- Leste iha modelu ne’ebe<br />
similariu ho sira ne’ebe observa iha nasaun seluk<br />
ho mortalidade ne’ebe aas. Maski nune’e, rezultadu<br />
seluk hatudu modelu balu ne’ebe espesifi ku,<br />
karik kauza husi predominansia economía subsistensia.<br />
Abut husi taxa mortalidade tinan-ki’ik iha<br />
Timor-Leste, sertemente maka dezenvolvimentu<br />
sosio-ekonomiku ne’ebe ki’ik no konsekuensia<br />
32<br />
Monografía Mortalidade<br />
husi nivel aas pobreza nian no vulnerabilidade<br />
husi nia populasaun. Infraestrutura saúde ne’ebe<br />
fraku no populasaun nia asesu ne’ebe limitadu<br />
ba asistensia saúde, karik bele mos responsabiliza<br />
ba taxa mortalidade infantil no labarik ne’ebe<br />
aas. Mézmuke fatór sira ikus ne’e la konsidera iha<br />
estudu ne’e, iha posibilidade katak investimentu<br />
atu habelar no hadia diak liu tan sistema saúde sei<br />
fo impaktu boot ba redusaun mortalidade. Maski<br />
nune’e, importante tebes atu tau iha konsiderasaun<br />
katak bainhira pobreza bele reduz subtansialmente,<br />
maka bele iha mos progresu importante<br />
iha redusaun mortalidade tinan-ki’ik.
Monografía Mortalidade<br />
Brass, W. and K. H. Hill. 1973. ‘Estimating adult<br />
mortality from orphanhood’, Proceedings of the<br />
International Population Conference, vol. 3, International<br />
Union for the Scientifi c Study of Population<br />
(IUSSP), Liege, pp.111-123.<br />
CBS (Central Bureau of <strong>Statistics</strong>). 1992. Population<br />
of Timor Timur. Results of the 1990 Population<br />
Census, Jakarta, Indonesia.<br />
CBS (Central Bureau of <strong>Statistics</strong>). 1996. Population<br />
of Indonesia. Results of the Intercensal Population<br />
Census, Jakarta, Indonesia.<br />
ETT A (Timor-Leste Transitional Administration),<br />
ADB (Asian Development Bank), WB (Th e<br />
World Bank) and UNDP (United Nations Development<br />
Programme). 2001. Poverty Assessment<br />
Timor Loro Sa’e, Dili, Timor-Leste.<br />
Fortney, J. 2006. ‘Measurement and levels of maternal<br />
mortality’, in G. Caselli, J. Vallin and G.<br />
Wunsch (eds.), Demography – Analysis and Synthesis,<br />
Vol. 2, Academic Press, Burlington, MA,<br />
USA, pp. 61-60.<br />
Hull, T. and G. Jones. 1986. ‘Introduction: international<br />
mortality trends and diff erentials’, in<br />
Consequences of <strong>Mortality</strong> Trends and Diff erentials,<br />
United Nations, Department of International<br />
Economic and Social Aff airs, New York, USA,<br />
pp. 1-9.<br />
Kintner, H. J. 2004. ‘Th e life table’, in: J. Siegel and<br />
D. Swanson (eds.), Th e Methods and Materials of<br />
Demography, Elsevier Academic Press, USA, pp.<br />
301-339.<br />
Ministry of Health, <strong>National</strong> <strong>Statistics</strong> Offi ce,<br />
University of Newcastle, Th e Australian <strong>National</strong><br />
University, ACIL Australia Pty Ltd. 2003. Timor-<br />
Leste 2003 Demographic and Health Survey,<br />
University of Newcastle, Newcastle, Australia.<br />
REFERENSIAS<br />
NSD (<strong>National</strong> <strong>Statistics</strong> Directorate. 2005. Census<br />
of Population and Housing 2004. Summary of<br />
Main Indicators, NSD, Dili, Timor-Leste.<br />
Popoff , C. and D. H. Judson. 2004. ‘Some methods<br />
of estimation for statistically underdeveloped<br />
areas’, in: J. Siegel and D. Swanson (eds.), Th e<br />
Methods and Materials of Demography, Elsevier<br />
Academic Press, USA, pp. 603-640.<br />
Population Reference Bureau. 2000. Population<br />
Handbook, Population Reference Bureau, Washington,<br />
DC, USA.<br />
Preston, S. H. 1980. ‘Causes and consequences<br />
of mortality decline in less developed countries<br />
during the twentieth century’, in R. A. Easterline<br />
(ed.), Population and Economic Change in Developing<br />
Countries, University of Chicago Press,<br />
Chicago, USA, pp. 45-61.<br />
Ruzicka, L. and H. Hansluwka. 1983. ‘<strong>Mortality</strong><br />
transition in South and East Asia: technology<br />
confront poverty’, Population and Development<br />
Review 8, pp. 567-588.<br />
United Nations. 1973. Th e Determinants and<br />
Consequences of Population Trends, Vol. 1, United<br />
Nations, New York, USA.<br />
United Nations. 1883. Manual X. Indirect Techniques<br />
for Demographic Estimation, United Nations,<br />
New York, USA.<br />
United Nations. 1988. MortPak-Th e United Nations<br />
Soft ware Package for <strong>Mortality</strong> Measurement,<br />
United Nations, New York, USA.<br />
United Nations.1999. World Population Prospects:<br />
the 1998 Revision, Vol. 1, United Nations,<br />
New York, USA.<br />
33
Vallin, J. 2006. ‘<strong>Mortality</strong>, sex and gender’, in G.<br />
Caselli, J. Vallin and G. Wunsch (eds.), Demography<br />
– Analysis and Synthesis, Vol. 2, Academic<br />
Press, Burlington, MA, USA, pp. 177-193.<br />
WFP (World Food Programme). 2006. Timor-<br />
Leste: Market Profi le for Emergency Food Security<br />
Assessments, Word Food Proglamme, Emergency<br />
Needs Assessment Branch (ODAN), Rome,<br />
Italy.<br />
34<br />
Monografía Mortalidade<br />
UNDP, 2005. HUma kainn Development Report,<br />
2005, United Nations, New York, USA.<br />
UNICEF, 2003. Multiple Indicator Cluster Survey<br />
(MICS), UNICEF, Dili, Timor-Leste<br />
Weeks, J. R. 2002. Population, an Introduction<br />
to Concepts and Issues (eighth edition), Wadsworth,<br />
USA.