22.11.2012 Views

Mortality Monograph Tetun Kuluna 2 - National Statistics ...

Mortality Monograph Tetun Kuluna 2 - National Statistics ...

Mortality Monograph Tetun Kuluna 2 - National Statistics ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Monografía Mortalidade<br />

bazeia ba Sensus 2004<br />

Testu © Kopiraite NSD ho UNFPA 2008<br />

Direcção Nacional de Estatística (DNE)<br />

Fundu Populasaun Nasoens Unidas (UNFPA)<br />

i


Director Nacional de Estatística<br />

Manuel Mendonça<br />

Ekipa Monografía Mortalidade<br />

Anastasia SEP Vong<br />

Silvino Lopes<br />

Manuel da Silva<br />

Ricardo Neupert<br />

Kordenador Programa<br />

José Lucas da Silva<br />

Kordenador Nasional<br />

Elias dos Santos Ferreira<br />

Konseleiru Tekniku Internasional<br />

Ricardo Neupert<br />

Fredrick Otieno<br />

Editor (deseinador grafi ku)<br />

Domingos Sebastião Freitas<br />

Mariano Redondo Jr.<br />

Lee Nain Sira<br />

Ghazi Mujahid<br />

Caroline Meenagh<br />

José Lucas da Silva<br />

Abilio Belo<br />

Fredrick Otieno<br />

Chefe Informasaun Teknologiku<br />

João Correia Freitas<br />

GIS ho Tekniku halo Mapa<br />

Alipio Cardoso Moniz<br />

César Melito dos S. Martins<br />

iii


Sensus Populasaun no Uma kain 2004 sai<br />

hanesan enumerasaun primeiru ba nasaun<br />

tomak no povu Timor-Leste hafoin nia independensia<br />

i.e. 2002. Atividade kolesaun dadus<br />

sira seluk halao tiha ona bainhira i.e. Indonesia<br />

nia okos ka poder kolonial seluk, tamba ladun<br />

fo prioridade ba dezenvolvimentu Timor-Leste,<br />

atividades kolesaun dadus sira ne’e ladun koretu.<br />

Sensus 2004 fornese informasaun vital konaba<br />

prosesu demografi a (fertilidade, mortalidade<br />

no mortalidade) ba nasaun foun i.e. mundu ne’e.<br />

Sensus ne’e implementa husi Direcção Nacional<br />

de Estatística (DNE), iha Ministeriu Financas ho<br />

suporta teknikal no fi nansial husi UNFPA no parseirus<br />

dezenvolvimentu sira seluk.<br />

Atu responde ba nesesidade Timor-Leste iha termus<br />

informasaun, publikasaun balu produz ona<br />

husi dadus sensus 2004, inklui; Distribuisaun<br />

Populasaun (Tabela Prioridade Nasional), Projesaun<br />

Populasuan, Sensus Atlas, no relatoriu ida<br />

ba distritu 13 ne’ebe kobre Tabela no Mapa Prioridade.<br />

Parseirus servisu oioin agora dadaun uza<br />

hela relatoriu sensus atu bele hasae diak liu tan<br />

kualidade moris povu nian. Direcção Nacional de<br />

Estatística, ho haksolok aprezenta tan publikasaun<br />

sensus konaba “Mortalidade Bazeia ba Sensus<br />

2004” ba sira ne’ebe atu uza. Monografía ne’e kontein<br />

estimasaun taxa mortalidade labarik; analiza<br />

no interpretasaun husi diferensia bazika iha mortalidade<br />

labarik, taxa mortalidade adultus nomos<br />

analiza spatial konaba mortalidade labarik foin<br />

moris bazeia ba analiza barak ne’ebe maka la forti<br />

hodi uza suco hanesan unidade ida ba estudu.<br />

Relatoriu hatudu katak taxa mortalidade infantil<br />

aas tebes iha Timor-Leste. Taxa mortalidade infantil<br />

maka bebe 98 maka mate husi 1,000 maka<br />

Manuel Mendonça<br />

Director, Direcção Nacional de Estatística<br />

Ministeriu Finansa<br />

Republica Democratica de Timor-Leste.<br />

Prefasiu<br />

moris mai, nomos mortalidade labarik nian maka<br />

31. Taxa Mortalidade kraik maka 129 husi 1,000<br />

ne’ebe moris nomos espetasaun moris nian maka<br />

tinan 58. Ida ne’e sai hanesan nivel mortalidade<br />

ne’ebe aas tebes kompara nasaun sira seluk iha<br />

rejiaun Asia Pasifi ku no tamba ne’e presiza esforsu<br />

ida ne’ebe urjenti no konsentradu atu buka<br />

dalan no rekursus hodi hamenus nivel ida ne’e.<br />

Monografi a ne’e hatudu liu tan diferensas hanesan<br />

distritu ne’ebe ema hela, residencia rural/urbana,<br />

sexu labarik nian, orden labarik moris nian,<br />

no nivel edukasaun husi inan tamba infl uensia<br />

nivel mortalidade..<br />

Rezultadu husi analiza spatial hatudu variabilidade<br />

jeografi kal ne’ebe konsideravel, mezmuke<br />

laiha modelu jeografi kal ne’ebe klaru. Indikador<br />

ne’ebe importante liu atu infl uensia mortalidade<br />

labarik tuir analiza ne’e maka populasaun ne’ebe<br />

ekonomikamente ativu, nivel edukasaun husi<br />

inan nian, numeru lolos husi ema adultu iha Uma<br />

kain-kain ne’e no proporsaun husi ema ne’ebe laos<br />

parte husi familia rasik iha Uma kain kain ne’e.<br />

Fator hat ne’e esplika 18 pursentu husi variasaun.<br />

Ida ne’e hatudu katak iha fatores forte seluk maka<br />

kontribui mos (82% husi variasaun) ba mortalidade<br />

labarik ne’ebe aas iha nasaun ne’e. Faktus<br />

ne’ebe ita hetan ne’e lori ita ba rekomendasaun atu<br />

halo peskiza liu tan ba fatores ne’ebe afeta ba mortalidade<br />

labarik iha Timor-Leste.<br />

Tamba ne’e, hau hakarak espresa hau nia gratitude<br />

ba team ne’ebe prepara monografi a ida ne’e,<br />

ba UNFPA tamba fornese asistensia teknika no<br />

fi nansial no importante liu ba povu Timor-Leste<br />

ne’ebe fornese informasoens durante periodu<br />

enumerasaun sensus ne’ebe sai hanesan baze ba<br />

monografi a ida ne’e.<br />

Hernando Agudelo<br />

Reprezentate UNFPA nian<br />

Republica Democratica de Timor-Leste.<br />

v


vi<br />

Tabela Konteudu<br />

Pagina<br />

Prefasiu.................................................................................................................................................................... iii<br />

Sumáriu Ezekutivu.......................................................................................................................................... 01<br />

1. Introdusaun.......................................................................................................................... 04<br />

2. Fontes ho medidas husi mortalidade tinan-ki’ik iha Timor-Leste.............................. 05<br />

3. Mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba sensus 2004.............................................................. 08<br />

4. Mortalidade adultu no konstrusaun tabela moris.......................................................... 11<br />

5. Diferensa mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionandu................................................ 16<br />

6. Distribusaun spatial mortalidade tinan-ki’ik................................................................. 21<br />

7. Konkluzaun.......................................................................................................................... 30<br />

Referensias........................................................................................................................................................ 33<br />

Mapa 1: Distribuisaun spatial husi mortalidade tinan-ki’ik husi suco sira.............................. 22


Lista Tabelas<br />

Pagina<br />

TABELA 1 Timor-Leste: Estimasaun husi mortalidade infantil no labarik<br />

bazeia ba fontes lima, periode 1984 too 2002............................................................... 06<br />

TABELA 2 Timor-Leste: Taxa mortalidade tinan lima-ba kraik<br />

Infantil no Labarik, 2002, 2000, no 1998...................................................................... 10<br />

TABELA 3 Timor-Leste: Tabela moris 2002, mane no feto............................................................ 12<br />

TABELA 4 Timor-Leste: Diferensias mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionadu<br />

bazeia ba sensus 2004......................................................................................................... 18<br />

TABELA 5 Timor-Leste: Mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba distritu<br />

bazeia ba Sensus 2004........................................................................................................ 20<br />

TABELA 6 Timor-Leste: Korelasaun koefi sienti entre mortalidade<br />

tinan-ki’ik no indikador sosio-demografi ku ne’ebe seleionadu.................................. 25<br />

TABELA 7 Timor-Leste: Rezultadu husi pasus analiza regresaun ba mortalidade<br />

tinan-ki’ik no variabel sosio-demografi ku ne’ebe selesiona ona................................ 27<br />

vii


viii<br />

Lista Figuras<br />

Pagina<br />

FIGURA S 1.1 Timor-Leste: Mortalidade infantil bazeia ba fontes lima............................................. 06<br />

FIGURA S 1.2 Timor-Leste: Mortalidade labarik bazeia ba fontes lima................................................ 07<br />

FIGURA S 2 Timor-Leste: Mortalidade tinan-ki’ik, infantil no labarik , 1998,<br />

2000 no 2002........................................................................................................................ 10<br />

FIGURA S 3 Timor-Leste: Deviasaun relativu husi feto ho probabilidade<br />

mate, Q(N,X) husi mane sira............................................................................................. 14<br />

FIGURA S 4 Deviasaun relativu husi probabilidade mate husi Modelu Leste husi sira<br />

Modelu Oeste ho espetasaun moris<br />

tinan 57.4 ba mane no tinan 58.9 ba feto.......................................................................... 16


Monografía Mortalidade<br />

Sumáriu Ezekutivu<br />

Mortalidade ho tinan-ki’ik estremamente<br />

boot tebes iha Timor-Leste, sai<br />

hanesan nasaun ida ne’ebe nia numeru<br />

a’as iha Asia Pasifi ku. Bazeia ba Sensus 2004, taxa<br />

mortalidade infantil besik ba numeru labarik mate<br />

100 husi labarik moris 1,000. Haree ba estimasaun<br />

Nasoens Unidas, mazumenus taxa mortalidade infantil<br />

iha nasaun ne’ebe ladun dezenvolvidu maka<br />

mate 60 husi moris 1,000.<br />

Objetivu importante husi relatóriu ida ne’e iha<br />

tolu. Primeiru, atu halo estimasaun mortalidade<br />

tinan-ki’ik ho adultus (ema boot) hodi uza Sensus<br />

Populasaun ho Uma kain 2004; Segundu, atu<br />

analiza no interpreta diferensia baziku iha mortaidade<br />

infantil no mortalidade labarik; no terseiru,<br />

atu halao analiza spatial ne’ebe husi mortalidade<br />

tinan-ki’ik bazeia ba analiza regresaun múltiplu<br />

no uza suco (area adminitrativu ki’ik liu iha nasaun<br />

ne’e) hanesan unidade estudu nian.<br />

Sistema rejistrasaun vital seidauk dezenvolve<br />

didiak iha Timor-Leste. Tamba ne’e, fontes informasaun<br />

mortalidade ne’ebe komprensivu liu<br />

maka survey demografi a no sensus. Iha mos estimasaun<br />

balu iha tempu uluk no agora, maibe nia<br />

problema maka iha variasaun barak liu iha nia<br />

substansia konaba nia fontes. Ida ne’e maka karik<br />

ita hein tamba la posivel atu iha nivel mortalidade<br />

ida ke hanesan ne’ebe sukat ho teknika no fontes<br />

ida ne’ebe diferenti. Maibe, iha kazu ida ne’e, nia<br />

diferensa boot liu husi saida maka antisipa tiha<br />

ona. Razaun husi monografi a ida ne’e laos atu halo<br />

evaluasaun ba dadus sira ne’e. Hanesan mensiona<br />

ona iha leten, nia objetivu maka atu analiza mortalidade<br />

hodi uza dadus husi sensus 2004. Karik<br />

ida ne’e posivel sem halao evaluasaun konsistensia<br />

husi fontes dadus ida-ida no partikularmente<br />

dadus sensus 2004? Ita adopta aprosimasaun ida<br />

ne’ebe pragmatiku. Asume katak taxa mortalidade<br />

ne’ebe kalkula iha sensus 2004 konsistenti naton<br />

atu halao analiza oioin no teknika ne’ebe uza atu<br />

halo estimasaun ba taxa sira ne’e satistaz duni.<br />

Ida ne’e laos atu hateten katak rezultadu ne’ebe<br />

aprezenta iha ne’e konsistenti liu ka menus husi<br />

fontes seluk, maibe konsistenti naton atu fornese<br />

analiza ne’ebe validu.<br />

Uza teknika indereta tipu-Brass, ita bele halo estimasaun<br />

ba taxa mortalidade infantil no labarik.<br />

Tamba metode sira ne’e uza modelu tabela moris,<br />

nesesariu tebes atu estabelese modelu ida ne’ebe<br />

maka diak liu ba ezemplu mortalidade iha Timor-<br />

Leste. Evidensia ne’ebe iha sujere katak ba Timor-<br />

Leste, modelu ida ne’ebe apropriadu liu atu uza<br />

ba estimasaun indireta mortalidade tinan-ki’ik<br />

maka modelu Leste (East Model) husi Tabela<br />

Moris Regional Coale-Demeny. Konaba mortalidade<br />

tinan-ki’ik, modelu ida ne’e karakteriza<br />

husi diferensa ida ne’ebe boot entre mortalidade<br />

infantil ho labarik. Ho lian seluk, komponente<br />

tinan ida-ba kraik husi taxa mortalidade tinanki’ik<br />

aas tebes kompara ho komponente tinan 1- 4<br />

ne’ebe menus.<br />

Hanesan mensiona uluk ona, nia rezultadu<br />

hatudu katak taxa mortalidade aas tebes. Taxa<br />

mortalidade infantil maka; mate 98 husi moris<br />

1,000; 102 ba mane no ba feto 94. Mortalidade<br />

labarik maka mate 31 husi labarik moris 1,000;<br />

34 ba mane no 29 ba feto. Mortalidade tinanki’ik<br />

maka 129 ba sexu rua hotu; 136 ba labarik<br />

mane no 123 ba labarik feto. Valor sira ne’e koresponde<br />

ba tinan 2002. Nota katak mortalidade<br />

infantil maka numeru husi labarik ho tinan-ki’ik<br />

ida husi infantil moris 1,000 iha tinan ida. Mortalidade<br />

labarik maka numeru mate husi labarik<br />

entre tinan 1 no 4 husi labarik 1,000 husi tinan<br />

sira ne’e. Mortalidade tinan-ki’ik refere ba labarik<br />

ne’ebe mate entre bainhira nia moris too tinan<br />

lima. Estimasaun ne’e mos hatudu mortalidade<br />

tinan-ki’ik menus uitoan ona iha tinan hirak ne’e.<br />

Por ezemplu mortalidade tinan-ki’ik tun husi 148<br />

iha 1998 too 128 iha 2002.<br />

Halo hotu estimasaun mortalidade infantil no<br />

labarik, iha mos dezafi u ida atu halo estimasaun<br />

ba mortalidade adultus, hodi uza mos metode<br />

1


indireta. Metode ida ne’e bazeia ba informasaun<br />

konaba familia ne’ebe sei moris. Iha sensus 2004<br />

inklui mos perguntas konaba relasaun maternal<br />

(inan) ho paternal (aman). Razaun prinsipal liu<br />

husi ezersisiu ida ne’e maka atu kompleta lista<br />

mortalidade nomos atu konstruí tabela moris<br />

nian. Mezmu nune’e, rezultadu ne’ebe hetan husi<br />

metode ida ne’e ladun konsistenti no analitiku iha<br />

nivel no ezemplu mortalidade husi tinan no sexu<br />

ne’ebe imposivel atu identifi ka. Difi kuldade bo’ot<br />

liu maka metode ne’e bazeia ba asumsaun balu<br />

ne’ebe iha Timor-Leste la validu. Tamba ne’e,<br />

mortalidade adultus nian halao ho estimasaun<br />

hodi bazeia ba rezultadu estimasaun indireta<br />

husi mortalidade infantil no labarik no hodi uza<br />

mos tabela moris. Tabela moris ba Timor- Leste<br />

halo hodi estratejia ida ne’e. Bazeia ba ezersisiu<br />

ida ne’e espetasaun ba moris maka tinan 57.4 ba<br />

mane no tinan 58.9 ba feto. Fatór boot liu ba nivel<br />

ne’ebe menus ne’e maka taxa mortalidade tinanki’ik<br />

ne’ebe aas, mézmuke mortalidade adultus<br />

nian mos aas. Ita kompara ezemplu mortalidade<br />

mane ho feto. Atu aumenta tan, tamba objetivu<br />

analitikal, tabela moris Timor- Leste nian kompara<br />

mos ho tabela moris Modelu Oeste (West<br />

Model) (Coale-Demeny Regional Life Tables)<br />

koresponde ho nivel mortalidade ne’ebe hanesan.<br />

Rezultadu husi analiza ida ne’e prova uitoan katak<br />

bele serve atu konstruí tabela moris ho aktual<br />

taxa mortalidade ho tinan-espesifi ku bainhira disponivel<br />

ona.<br />

Bainhira nivel mortalidade no modelu kalkula<br />

ona no estimasaun ne’ebe posivel liu hetan ona,<br />

bele halao ona analiza dadus ho tipu rua. Primeiru<br />

maka analiza diferensial. Nia rezultadu prinsipal<br />

maka:<br />

• Analiza ne’e hatudu katak variabel normalmente<br />

inklui iha tipu estudus ne’e; hanesan<br />

hela fatin (urbana-rural no distritu), edukasaun<br />

inan nian, no indikador husi status sosio-ekonomiku,<br />

sai hanesan diferensiador importante ba<br />

mortalidade infantil nomos mortalidade labarik<br />

nian. Diresaun husi relasaun implísitu hanesan<br />

espetativu ne’ebe ita hein.<br />

• La haree ba rezultadu leten, diferensia<br />

balu la sujere relasaun ne’ebe ita hein, partikular-<br />

2<br />

Monografía Mortalidade<br />

mente variabel ne’ebe refere ba aset husi familia<br />

iha rural (sira iha manu hira, animal seluk no karau,<br />

no hahan saida maka sira kuda). Variabel sira<br />

ne’e sai hanesan indikador ba nivel sosio-ekonomiku<br />

nomos seguransa aihan nian. Maski nune’e,<br />

variabel hat ne’e hotu iha relasaun ho mortalidade<br />

tinan-ki’ik. Liu tan, propriedade hanesan karau<br />

nia relasaun negativu liu ba mortalidade infantil<br />

no labarik. Dadus husi sensus la sufi siente atu<br />

ezamina liu tan esplikasaun ne’ebe posivel, maibe<br />

posivel atu sujere katak relasaun ne’ebe fraku ne’e<br />

karik iha mos relasaun husi knaar halao husi asset<br />

animal no produsaun iha ekonomia subsistensia.<br />

• Mortalidade infantil aas tebes iha grupu<br />

sosioekonomiku hotu ka ategoria ne’ebe estabelese<br />

husi variabel ne’ebe konsidera iha analiza<br />

diferensial. Los duni, infantil ne’ebe moris husi<br />

inan iha kategoria balun iha posibilidade liu atu<br />

moris kompara ho sira ne’ebe moris husi inan iha<br />

grupu seluk, maibe la haree ba kategoria seluk,<br />

nia taxa mortalidade aas nafatin. Hanesan pontu<br />

komparasaun, ita bele uza estimasaun taxa mortalidade<br />

infantil husi nasaun ladun dezenvolvidu:<br />

mate 60 husi moris 1,000. Iha kategoría laiha, taxa<br />

mortalidade infantil maka menus liu 60 (haree tabela<br />

4). Ida ne’e karik hanesan faktu ida husi rezultadu<br />

husi risku-aas hahalok fertilidade ne’ebe<br />

iha feto barak. Timor- Leste hanesan sosiedade ho<br />

nivel fertilidade ne’ebe aas tebes no konsistenti no<br />

iha evidensia ne’ebe sujere katak kareteristika feto<br />

nian iha impaktu ida ki’ik ba numeru oan ne’ebe<br />

sira iha. Ita hatene lolos katak nivel fertilidade no<br />

modelu iha impaktu ne’ebe konsideravel ba mortalidade<br />

infantil.<br />

• Variabel barak maka inklui atu halo diferensa<br />

ba nivel mortalidade infantil entre kategoria<br />

ne’ebe sira defi ni. Maski nune’e, nia diferensas ladun<br />

bo’ot ida. Iha parte seluk, variabel barak maka<br />

sai hanesan diferensiadores substansial ba mortalidade<br />

labarik nian. Tamba ne’e, mortalidade infantil<br />

homogenus liu duké mortalidade labarik entre<br />

kategoria sosio-ekonomiku ne’ebe estabelese husi<br />

variabel ba estudu ne’e. Mezmu nune’e, mortalidade<br />

infantil sei aas homogenamente. Hanesan<br />

sujere iha leten, ida ne’e akontese karik tamba pervalensia<br />

risku-boot hahalok fertilidade. Impaktu


Monografía Mortalidade<br />

husi variabel ikus ne’e iha tendensia atu lakon tiha<br />

liu husi tempu no nia probabilidade ki’ik bainhira<br />

infantil (bebe) too nia tinan primeiru. Hafoin,<br />

variabel seluk sai importante liu ba nia vida moris.<br />

Ida ne’e maka esplikasaun ne’ebe posivel husi;<br />

tamba saida maka fatóres sosio-ekonomiku iha<br />

impaktu ki’ik liu ba mortalidade infantil duké iha<br />

mortalidade labarik nian. Labarik independente<br />

liu ba nia inan nia status saúde maternal; tamaba<br />

ne’e, nia la afeta husi vuneravilidade seluk ne’ebe<br />

aumenta husi hahalok fertilidade ho risku-aas.<br />

Tipu segundu husi analiza bazeia estudus husi<br />

distribuisaun spatial mortalidade tinan-ki’ik. Nia<br />

rezultadu prinsipal maka tuir mai::<br />

• Distribuisaun spatial husi mortalidade<br />

tinan-ki’ik nia estudu halao hodi uza sucos hanesan<br />

unidade ba halo analiza, tamba sai hanesan<br />

unidade administrativu ki’ik liu iha nasaun ne’e.<br />

Mortalidade tinan-ki’ik iha Timor- Leste hatudu<br />

variabel jeográfi kal ne’ebe konsideravel, mézmuke<br />

laiha ezemplu jeográfi kal ne’ebe klaru. Variasaun<br />

spatial ne’ebe boot liu, karik kauza husi fl utuasaun<br />

ne’ebe signifi kante husi mortalidade durante tempu<br />

ne’e, ida ne’ebe bele iha relasaun ho dezenvolvimentu<br />

ne’ebe fraku iha nasaun ne’e. Flutuasaun<br />

sira ne’e sai hanesan rezultadu husi kontrolo ne’ebe<br />

limitadu ba meiu-ambiente, pobreza, seguransa<br />

hahan ne’ebe limitadu, kondisaun moris ne’ebe la<br />

sufi siente, laiha asistensia saúde ne’ebe adekuadu<br />

no sufi siente, no infraesrutura saúde ne’ebe ladiak<br />

prevene kontrolu husi determinante diretu husi<br />

mortalidade.<br />

• Analiza regresaun halao atu esplika variasaun<br />

spatial, ida ne’e maka, atu identifi ka variabel<br />

ne’ebe bele afeta diferensias iha mortalidade tinanki’ik<br />

entre suco sira. Indikador husi dezenvolvimentu<br />

sosio-ekonomiku, edukasaun feto nian,<br />

hela fatin urbana–rural, no prevalensia estrutura<br />

Uma kain-kain hatudu katak iha relasaun signifi -<br />

kante ho variasaun spatial iha mortalidade tinanki’ik.<br />

Maski nune’e, bainhira halao evaluasaun ba<br />

sira nia relasaun, indikador hat deit maka fornese<br />

esplikasaun estatistika ne’ebe signifi kante. Buat<br />

importante liu maka persentajen husi populasaun<br />

ne’ebe ativu ekonomikalmente iha setór subsis-<br />

tensia, ne’ebe sai indikador validu husi pozisaun<br />

dezenvolvimentu sosio-ekonomiku entre sucos.<br />

Importancia segundu maka persentajen husi populasaun<br />

feto ho pelumenus edukasaun primária,<br />

hafoin tuir numeru lolos adultus iha Uma kainkain<br />

ida, no persentajen populasaun ne’ebe laos<br />

parte husik familia rasik Uma kain kain ne’e nian.<br />

Variabel sira ne’e esplika deit 18% husi variasaun.<br />

Persentajen importante seluk husi variasaun<br />

maka, ita esplika hanesan variabel ne’ebe la inklui<br />

iha estudu ne’e, hanesan indikador ba oinsa atu<br />

asesu no asesu ba asistensia saúde, material meiuambiente,<br />

no indikador seluk tan husi pobreza<br />

no vuneravelidade husi populasaun iha suco sira.<br />

Maski nune’e, analiza hatudu katak indicador hat<br />

ne’e iha importansia balu atu esplika variasaun<br />

husi nivel mortalidade tinan-ki’ik entre suco sira,<br />

la haree ba faktus katak variabel seluk bele sai importante<br />

liu. Mézmuke persentajen esplikasaun<br />

ki’ik, analiza fornese indikasaun balu ba estudus<br />

iha futuru. Buat importante liu maka importansia<br />

husi prevalensia estrutura Uma kain-kain iha<br />

suco sira iha esplikasaun ba variasaun mortalidade<br />

tinan-ki’ik. Rezultadu sira ne’e sujere atu<br />

presizamente halao peskizasaun liu tan ba mortalidade<br />

tinan-ki’ik iha Timor-Leste. Rezultadu<br />

balun sujere katak mortalidade infantil no labarik<br />

iha nasaun ne’e iha modelu similariu ho sira ne’ebe<br />

observa iha nasaun seluk ne’ebe mortalidade aas.<br />

Maski nune’e, rezultadu seluk hatudu modelu<br />

ne’ebe espesifi ku, karik tamba kauza husi predominansia<br />

iha ekonomia subsistensia. Abut husi<br />

taxa mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aas iha Timor-<br />

Leste maka sertamente nivel dezenvolvimentu sosio-ekonomiku<br />

ne’ebe fraku no tuir kedas populasaun<br />

ho nivel pobreza no vulneravelidade ne’ebe<br />

aas. Infraestrutura saúde ne’ebe fraku no asesu<br />

populasaun ba asistensia saúde ne’ebe limitadu,<br />

ne’e mos sai hanesan responsavel ida ba taxa mortalidade<br />

infantil no labaril ne’ebe aas. Mézmuke<br />

fatóres ikus sira ne’e la konsidera iha estudu, posivel<br />

tebes katak investimentu atu habelar no hadia<br />

diak liu tan sistema saúde sei iha impaktu boot<br />

atu hatun mortalidade. Maski nune’e, importante<br />

tebes atu foti konsiderasaun katak so pobreza tun<br />

substansialmente, maka progresu importante iha<br />

redusaun mortalidade tinan-ki’ik bele atinji.<br />

3


4<br />

1. Introdusaun<br />

Iha Europa Osidental no Estadu Unidus<br />

Amerika, mortalidade ne’ebe reduz substansial<br />

no sustentavel hahu husi meiadus<br />

sékulu 19 no aselera kontinuamente too mazumenus<br />

tinan 1950. Iha tinan 1960 no 1970, velosidade<br />

mortalidade komesa neneik maibe sei<br />

nafatin nivel ki’ik. Mortalidade ne’ebe reduz iha<br />

Europa Leste no Sul hahu ikus: entre 1920 too<br />

1950. Iha nasaun ne’ebe dezenvolvidu, redusaun<br />

mortalidade komesa ikus liu tan. Progresu balun<br />

hola fatin iha nasaun balu antes Funu Mundial II,<br />

maibe durante decade tolu tempu depois funu,<br />

nivel mortalidade reduz substansialmente liuliu<br />

iha Terseiru Mundu (Hull and Jones, 1986; United<br />

Nations, 1973). Avansu ne’ebe boot liu maka<br />

redusaun mortalidade tinan-ki’ik ka tinan-ki’ik.<br />

Maski nune’e, durante dekade ikus sékulu 20<br />

nian, velosidade redusaun mortalidade dezaselera<br />

iha nasaun dezenvolvidas barak antes too ba<br />

nivel similariu ne’ebe observa iha nasaun dezenvolvida.<br />

Hanesan ezemplu, iha tinan 1995-2000<br />

espetasaun moris maka tinan 74.9 iha nasaun<br />

ne’ebe dezenvolve maka’as, tinan 63.3 iha nasaun<br />

ne’ebe ladun denzenvolve no tinan 50.5 iha<br />

nasaun ne’ebe la dezenvolve. Valor respetiva ba<br />

mortalidade infantil maka mate 9, 63, no 99 husi<br />

sira ne’ebe moris (United Nation, 1999).<br />

Modelu redusaun mortalidade ne’ebe esperiensia<br />

husi nasaun dezenvolvida bainhira Funu Mundial<br />

II hotu, maka liuliu rezultadu husi importasaun<br />

teknolojia saúde. Programa ho eskala boot<br />

atu kontrola moras ne’ebe bele infekta (kolera,<br />

sarampu, varizela, tuberkuloze, febre amarela,<br />

sst), liuliu husi vasina, hahu implementa iha nasaun<br />

Terseiru Mundu barak husi fi m 1940 ba oin.<br />

Antibiótika ne’ebe disponivel no aimoruk seluk<br />

ka tratamentu atu reduz taxa fertilidade husi<br />

moras sira ne’e mos importante atu mensiona.<br />

Maski nune’e, optimismo ne’ebe mai husi inisial<br />

redusaun mortalidade ne’ebe laos parallel muda<br />

ho perguntas husi nivel fi nal mortalidade, no iha<br />

partikularmente mortalidade tinan-ki’ik, posivel<br />

atu atinji ho fundus programa hanesan intervensaun<br />

atu kontrola moras separa tiha husi mudansa<br />

social no ekonomiku ne’ebe boot (Preston,<br />

Monografía Mortalidade<br />

1980; Ruzicka and Hansluwka, 1983; Hull and<br />

Jones, 1986). Posibilidade ne’ebe limitadu husi<br />

nasaun dezenvolvida atu atinji nivel mortalidade<br />

besik ba sira ne’ebe observa iha nasaun ne’ebe<br />

dezenvolvida liu maka rezultadu husi dieta inadekuadu<br />

no seguransa hahan ne’ebe laiha, laiha<br />

sanitasaun, Uma kain laiha kondisaun, koñesimentu<br />

ne’ebe limitadu ba higiene pesoal, praktika<br />

saúde tradisonal ne’ebe estraga, laiha be mos atu<br />

hemu, konsekuensia husi inkapasidade asistencia<br />

saúde no programa sira ne’ebe bele atinji populasaun<br />

tomak. Intervensaun medikal konvensional,<br />

programa ba kontrola moras, no asesu diak ba<br />

asistensia saúde modernu reduz ona mortalidade<br />

substansalmente iha nasaun barak. Maski<br />

nune’e, redusaun liu tan sei posivel so bainhira<br />

halo provizaun asistensia saúde ne’ebe diak liu no<br />

bele atinji ema barak, maibe liuliu ho hasae diak<br />

liu tan standar moris populasaun ne’ebe barak liu<br />

maka moris iha ambienti ne’ebe moras oi-oin iha,<br />

hanesan diare no infeksaun ba sistema respiratoriu.<br />

Intervensaun teknolojia medika seidauk too.<br />

Mortalidade labarik nian ekstremamente aas iha<br />

Timor-Leste, ida maka aas liu iha Asia Pasifi ku.<br />

Por ezemplu, estimasaun ikus nian hatudu katak<br />

taxa mortalidade infantil besik mate 100 husi<br />

moris 1,000 (NSD, 2005) no, hanesan iha nasaun<br />

dezenvolvida seluk iha espasu barak atu hadia,<br />

laos deit hodi intervensaun programas ba kontrola<br />

moras no asesu ba asistensia saúde, maibe ho<br />

mos redusaun ba pobreza no hadia standar moris<br />

populasaun nian iha setór boot liu.<br />

Hafoin luta ne’ebe naruk ba Independensia husi<br />

Indonesia, Timor- Leste sai hanesan nasaun independente<br />

ida. Nasaun ida ne’ebe kiak liu iha<br />

mundu, ho nia estrutura ekonomía karakterizadu<br />

husi predominante agrikultura subsitensia ne’ebe<br />

la buka osan no setór peska bazeia ba unidade<br />

familia ki’ik ne’ebe produtivu no domina husi<br />

sistema rendimentu-ki’ik/gastus ki’ik. Sensus<br />

2004 hatudu katak 70% husi forsa trabalhu maka<br />

halao atividade subsistensia no 10.9% deit maka<br />

konsidera iha setór formal ka modernu (governu,<br />

industria, konstrusaun, komérsiu, asistensa, ajensia<br />

internasional, NGO). Fos ho batar maka sai


Monografía Mortalidade<br />

hanesan hahan loron-loron. Iha estimasaun katak<br />

50% too 70% husi Uma kain kain iha area rural<br />

terus tamba laiha seguransa ba aihan ne’ebe kroniku<br />

(WFP, 2006). Iha tipu komunidade agrikultural<br />

tolu. Iha foho leten, iha sentru rai ne’e, moris<br />

grupu ne’ebe kiak liu, ho oportunidade ki’ik<br />

liu ba rendimentu osan. Sira produz liuliu batar<br />

no modo tahan balu, sira ne’e barak liu maka moris<br />

iha liña pobreza nia okos (US$ 0.55 loron ida,<br />

bazeia ba ETT A, ADB, WB no UNDP, 2001). Iha<br />

area balu iha foho leten produz mos kafé, hanesan<br />

plantasaun; maski nune’e, proporsaun familia<br />

ne’ebe servisu iha plantasaun ne’e limitadu tebes<br />

(25% husi Uma kain kain iha rural), tempu ku’u<br />

kafé limitadu n fl uktuativu husi tinan ba tinan<br />

tamba variasaun klima. Iha rai tetuk, liuliu rai<br />

tetuk iha foho nia let, no iha rejiaun kostal/ parte<br />

tasi ibun, fos maka hahan primeiru. Agrikultor<br />

sira bele produz no faan hahan ne’ebe resin.<br />

Sira mos kuda buat seluk, hakiak animal no kuda<br />

modo. Maski nune’e, tempu atu koa hare ladun<br />

boot no seguransa aihan mos iha risku aas. Iha<br />

2. Fontes ho medidas husi mortalidade tinan-ki’ik<br />

iha Timor- Leste<br />

Mortalidade tinan-ki’ik ka tinan-ki’ik<br />

normalmente integradu tiha ho mortalidade<br />

labarik, ida ne’e refere ba labarik<br />

ne’ebe mate entre foin tur-ahí (partus) no<br />

tinan ida, no mortalidade labarik, ne’ebe iha relasaun<br />

ho mate ho idade tinan ida lolos too tinan<br />

lima. Iha termus kuantitativu, mortalidade infantil<br />

maka numeru husi infantil ne’ebe mate ho<br />

tinan ida-ba kraik husi 1,000 ne’ebe moris iha<br />

tinan ida. Mortalidade labarik maka numeru labarik<br />

ne’ebe mate entre tinan 1 too 4 husi labarik<br />

1,000 iha sira nia tinan (Population and Referente<br />

Bureau, 2000).<br />

Sistema rejistrasaun vital seidauk dezenvolve diak<br />

iha Timor-Leste. Tamba ne’e, fontes prinsipal<br />

konaba informasaun komprensivu mortalidade<br />

nian maka survey demografi ku no sensus. Iha fontes<br />

ikus lima ne’ebe disponivel konaba estimasaun<br />

mortalidade tinan-ki’ik:<br />

parte kostal/tasi ibun, iha komunidade peska<br />

nian ne’ebe sira mos produz hahan loron-loron<br />

nian, ai-fuan no modo.<br />

GDP per kapita iha Timor- Leste maka US$<br />

389 deit iha tinan 2003, ida husi nasaun ne’ebe<br />

menus iha mundu. Nia pozisaun maka 140 entre<br />

nasaun 177 ne’ebe konsideradu iha relatóriu<br />

UNDP HUma kainn Development Report of<br />

2005 (UNDP, 2005). Nia index dezenvolvimentu<br />

maka 0.513 (index ne’e entre 0.963 too 0.281).<br />

Mézmuke, nasaun halo ona progresu ne’ebe konsideravel<br />

atu harii diak liu nia ekonomia iha tinan<br />

lima nia laran, progresu barak maka sei nesesariu<br />

atu halao. Objetivu prinsipal husi relatóriu ne’e<br />

maka (a) halo estimasaun mortalidade tinanki’ik<br />

no adultus uza sensus Populasaun no Uma<br />

kain 2004; (b) analiza no iterpreta diferensias baziku<br />

iha mortalidade infantil, no (c) halao analiza<br />

spatial ba mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba analiza<br />

regrasaun uza suco sira (area ki’ik liu husi adminitrativu<br />

iha nasaun laran) hanesan unidade<br />

husi estudu.<br />

• Sensus Populasaun Indonesia 1990<br />

•<br />

(CBS, 1992);<br />

Survey Inter-sensal Populasaun Indone<br />

•<br />

sia 1995, ICS (CBS, 1996);<br />

Multiple Indicator Cluster Survey 2002,<br />

•<br />

•<br />

MICS (UNICEF, 2003);<br />

Survey Demografi a no Saúde 2003, DHS<br />

(Ministry of Health, et all., 2003)<br />

Sensus Populasaun no Uma kain Timor-<br />

Leste 2004 (NSD, 2005)<br />

Tabela 1 no Figura 1.1 no 1.2 hatudu rezultadu<br />

husi mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe fornese husi<br />

fontes lima ne’e. Fontes barak liu maka hatudu<br />

redusaun, maibe ho nivel no modelu ne’ebe diferente.<br />

Tamba ne’e, la posivel atu identifi ka nia tendensia<br />

hotu. Rezultadu ne’ebe hatudu ho diferensa<br />

no asvezes ladun klaru tamba relasaun ho faktus<br />

katak mortalidade sukat ho instrumentu no kalkula<br />

ho teknika ne’ebe kompletamente diferente<br />

ho natureza, kobertura no disponivelidade.<br />

5


6<br />

Tinan<br />

Tabela 1<br />

Timor-Leste: Estimasaun husi mortalidade infantil no labarik<br />

bazeia ba fontes lima, periode 1984 too 2002<br />

Sensus,<br />

1990<br />

ICS,<br />

1995<br />

Mortalidade Infantil Mortalidade Labarik<br />

MICS,<br />

2002<br />

DHS,<br />

2003<br />

Sensus<br />

2004<br />

Sensus<br />

90<br />

Monografía Mortalidade<br />

ICS 95 MICS DHS<br />

Sensus<br />

04<br />

1984 100 32<br />

1985<br />

1986 78 22<br />

1987<br />

1988 98 32<br />

1989<br />

1990 93 40<br />

1991 126 40<br />

1992 78 31<br />

1993 66 24<br />

1994<br />

1995<br />

1996 94 108 45 27<br />

1997<br />

1998 93 110 44 38<br />

1999<br />

2000 76 101 33 33<br />

2001 60 23<br />

2002 98 31<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Figura 1.1<br />

Timor-Leste: Mortalidade Infantil bazeia ba fontes lima<br />

1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />

Sensus, 1990 ICS, 1995 MICS, 2002 DHS, 2003 Sensus, 2004


Monografía Mortalidade<br />

50<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Figura 1.2<br />

Timor-Leste: Mortalidade Labarik bazeia ba fontes lima<br />

1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />

Situasaun ne’e laos espesial bainhira estatistika<br />

vital la disponivel no tenki uza fontes alternativu.<br />

Bainhira ida ne’e maka sai hanesan kazu, iha<br />

aprosimasaun prinsipal rua maka uza atu halo estimasaun<br />

ba mortalidade. Primeiru maka atu uza<br />

survey demografi ku ho perguntas ne’ebe koko atu<br />

rekonstrui istória isin-rua. Iha kazu barak, ida ne’e<br />

konsidera katak kualidade informasaun ne’ebe<br />

rekolha konaba mortalidade infantil liu husi tipu<br />

perguntas sira ne’e diak naton atu uza mézmuke<br />

laiha ajustamentu liu tan. Aprosimasaun segundu<br />

maka atu uza baze dadus sensus ka survey nian<br />

konaba relatóriu ne’ebe hatudu labarik ne’ebe eziste<br />

(numeru labarik ne’ebe tur-ahi no numeru<br />

labarik ne’ebe konsege moris). Hodi uza teknika<br />

demografi a ne’ebe komplikadu, naran metode indireta,<br />

posivel atu transforma dadus ba taxa mortalidade<br />

infantil no labarik ne’ebe disponivel.<br />

Nia problema maka aprosimasaun rua ne’e normalmente<br />

apresenta rezultadu ne’ebe diferente,<br />

dala rUma kain ladun hanesan iha kazu Timor-<br />

Leste nian. Normalmente, metode direta bazeia<br />

ba dadus ne’ebe hasai husi survey demografi ku la<br />

fo atensaun boot ba mortalidade tinan-ki’ik, iha<br />

fatin sorin aprosimasaun bazeia ba metode indireta<br />

fo atensaun liu tiha (haree, por ezemplu Popoff<br />

and Judson (2004).<br />

Husi instrumentu kolesaun dadus lima maka<br />

mentiona iha leten, dadus DHS 2003 deit maka<br />

Sensus, 1990 ICS, 1995 MICS, 2002 DHS, 2003 Sensus, 2004<br />

sai instrumentu ne’ebe fornese estimasaun direta<br />

mortalidade tinan-ki’ik. Fontes hat sira seluk uza<br />

metode indireta. Iha kazu particular ne’e, Sensus<br />

1990, ne’ebe halao durante okupasaun Indonesia<br />

karik iha fallansu ne’ebe importante no la koretu<br />

tamba instabilidade politika iha provinsia Timor<br />

Timur. Ita haree katak Sensus 2004, ne’ebe halao<br />

depois independensia, konsistenti liu. Observasaun<br />

hanesan konaba ICS 1995 bele sujere, ho<br />

perguntas adisional katak ida ne’e survey no laos<br />

sensus.<br />

Konaba MICS 2002, estimasaun mortalidade infantil<br />

no labarik halao ho metode indireta maibe<br />

uza asumsaun rUma kain ne’ebe diferenti husi ida<br />

ne’ebe uza iha Sensus 2004. Problema ida ne’e sei<br />

esplika iha sesaun tuir mai.<br />

Objetivu husi monografi a ida ne’e laos atu halo<br />

evaluasaun ba dadus siran ne’e. Paragrafu uluk<br />

hatudu kazu ne’ebe posivel husi inkonsistensia<br />

iha valor mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aprezenta<br />

iha Tabela 1 no Figura 1.1 no 1.2. Hanesan mensiona<br />

iha leten, nia objetivu iha ne’e laos atu mortalidade<br />

hodi uza dadus husi Sensus 2004. Karik<br />

ida ne’e posivel se la halao evaluasaun rUma kain<br />

ba konsistensia husi fontes dadus ida-ida no partikularmente<br />

sensus? Ita adopta aprosimasaun<br />

pragmatiku ida. Asume katak taxa mortalidade<br />

ne’ebe kalkula husi dadus sensus 2004 konsistenti<br />

naton atu halao analiza oioin no metode indireta<br />

7


uza atu halo estimasaun taxa hanesan ne’e satisfaz.<br />

Ida ne’e laos atu dehan katak rezultadu ne’ebe<br />

aprezenta iha ne’e konsistenti liu ka lae kompara<br />

ho dadus MICS 2002 ka DHS 2003, ne’ebe mos<br />

foun hela, maibe konsistenti naton atu fornese<br />

analiza ne’ebe validu.<br />

Importante mos atu hatete katak razaun prinsipal<br />

seluk atu uza Sensus 2004 ba analiza ida ne’e<br />

tamba sensus maka fontes ida deit ne’ebe fornese<br />

kobertura estatistikal total, husi nivel ne’ebe boot<br />

(nasaun) too area lokal liu, ne’ebe iha Sensus 2004<br />

maka suco. Ida ne’e halo posivel atu estuda nivel<br />

8<br />

3. Mortalidade tinan-ki’ik bazeia ba sensus 2004<br />

Survey demografi ku barak no sensus inklui<br />

mos perguntas atu halo estimasaun ba<br />

moratlidade tinan ki’ik ho dalan indireta.<br />

Ida ne’e perguntas simples konaba kapasidade atu<br />

iha oan ne’ebe husu ba feto hotu hahu husi tinan<br />

15 ba leten. Perguntas sira ne’e refere ba oan hira<br />

maka sira tur-ahí no moris no hira maka mate (ka<br />

konsege moris). Sensus 2004 inklui mos perguntas<br />

sira ne’e. Dadus sira ne’e uza atu tau hamutuk<br />

estatistika konaba proporsaun labarik ne’ebe turahi<br />

maibe mate, husi tinan inan nian. Hanesan<br />

mensiona iha leten, dadus sira ne’e transforma,<br />

liu husi metode indireta, ba taxa mortalidade infantil<br />

no labarik.<br />

Metode indireta ne’ebe frekuentamente uza maka<br />

teknika tipu-Brass. William Barss, demografi ku<br />

husi British, ne’ebe primeiru dezenvolve prosedimentu<br />

atu halo konversaun husi proporsaun labarik<br />

ne’ebe mate bainhira tur-ahí, tuir relatóriu<br />

feto sira (tuir grupu tinan) ba estimasaun probabilidade<br />

mate antes atinji tinan ezektu husi labarik<br />

nian (United Nations, 1983). Hafoin tiha<br />

ida ne’e, version diak liu tan FOIN dezenvolve.<br />

Varian prinsipal rua maka teknika Trusell no<br />

Palloni-Haligman (United Nations, 1988). Varian<br />

rua maka uza iha modelu tabela moris. Teknika<br />

Trussell uza Modelu Tabela Moris Rejional<br />

Coale-Demeny (Oeste, Norte, Leste, no Sul), no<br />

teknika Haligman uza Modelu Tabela Moris Nasoens<br />

Unidas (Latin Amerika, Sul Asia, Extremo<br />

Monografía Mortalidade<br />

mortalidade hotu no modelu iha nivel ne’ebe diak<br />

liu no husi demografi a, sosioekonomiku ka subgrupu<br />

etniku. Por ezemplu, sensus 2004 maka<br />

fontes ida deit ne’ebe fo dalan liu ba analiza ho<br />

orientasaun política. Faktu hatudu, analiza spatial<br />

husi mortalidade fornese informasaun ne’ebe<br />

partikularmente iha valor atu dezenha politika<br />

ne’ebe diretamente atu reduz mortalidade, no<br />

partikularmente, mortalidade tinan-ki’ik. Fontes<br />

ida ne’ebe fo dalan atu halao estudu hanesan ne’e<br />

maka sensus 2004.<br />

Oriente, no Jeral) 1 . Diferensa entre mortalidade<br />

infantil no labarik sai hanesan kriteria importante<br />

liu atu konsidera bainhira selesiona modelu tabela<br />

moris atu uza hodi halo estimasaun mortalidade<br />

tinan-ki’ik ho teknika tipu-Brass.<br />

Karik informasaun ne’e la kompletu, maka rekomenda<br />

atu uza Modelu Oeste (West) husi Tabela<br />

Moris Rejional Coale-Demeny ka Modelu Jeral<br />

husi Modelu Tabela Moris Nasoens Unidas. Nia<br />

razaun tamba modelu sira ne’e koresponde ho<br />

modelu mortalidade ne’ebe frekuente no jeral liu.<br />

Evidensia ne’ebe iha sujere katak ba Timor-Leste,<br />

modelu ne’ebe apropriadu liu atu uza ba estimasaun<br />

indireta mortalidade tinan-ki’ik maka<br />

modelu Leste (East) husi Tabela Moris Rejional<br />

Coale-Denemy.<br />

1 Modelu tabela moris maka set husi tabela<br />

moris bazeia ba jeneralizasaun relasaun empiriku ne’ebe<br />

mai husi grupu ne’ebe observa tabela moris. Coale-Demeny<br />

no Nasoens Unidas maka sistema prinsipal rua ba modelu<br />

tabela moris. Sistema sira ne’e bazeia ba tabela moris empirikal<br />

ne’ebe dezenvolve tiha ona ho prinsipiu halo menus<br />

liu selesaun tabela moris ba sira ne’ebe konsidera realistiku<br />

ho baze ba ezaminasaun husi nivel mortalidade no modelu<br />

ne’ebe kalkula ba populasaun aktual. Sistema ida ne’e kobre<br />

variedade ne’ebe barak husi esperiensia mortalidade, atu<br />

nune’e ida bele apropriadu liu husi sira seluk ba nasaun ida<br />

partikularmente. Sistema ida-ida iha tabela moris familia.<br />

Familia sira iha sistema Coale-Demeny maka: Leste (East),<br />

Oeste (West), Norte (North) and Sul (South) no familia<br />

sira iha Nasoens Unidas maka: Latin Amerikan, Chile, Sul<br />

Asia, Extremo oriente no jeeral (United Nations, 1983).


Monografía Mortalidade<br />

Konaba mortalidade tinan-ki’ik, modelu ida ne’e<br />

karakteriza husi diferensia ne’ebe bo’ot entre mortalidade<br />

infantil no labarik. Ho lian seluk, komponente<br />

tinan ida–ba kraik husi taxa mortalidade<br />

tinan-ki’ik aas tebes kompara ho komponente<br />

tinan 1-4 ne’ebe menus.<br />

Buat ida maka importante, maibe laos parte inklusivu<br />

husi evidensia maka fornese husi Survey<br />

Demografi a no Saúde 2003 (DHS) ne’ebe sita iha<br />

nia sesaun liu ba. Bazeia ba estimasaun direta ba<br />

mortalidade tinan-ki’ik ba periode 1994-2003<br />

(bazeia ba história reproductiva, ne’ebe la presiza<br />

atu depende modelu tabela moris) mortalidade<br />

infantil maka, mate 82 husi moris 1,000 no<br />

mortalidade labarik maka, mate 25 husi labarik<br />

1,000 ho tinan 1 too 4. Diferensia boot hanesan<br />

ne’e tipikal husi modelu Leste Coale-Demeny<br />

nian. Hanesan sujere tiha ona, nivel mortalidade<br />

tinan-ki’ik ne’ebe kalkula iha DHS 2003 parese la<br />

fo atensaun boot no kauza ne’ebe boot liu parese<br />

survey ida ne’e utilize istória isin-rua hodi rekolha<br />

dadus ba analiza fertilidade no mortalidade. Bainhira<br />

uza tipu aprosimasaun ida ne’e, normalmente<br />

la fo atensaun diak ba mortalidade tinan-ki’ik. Ida<br />

ne’e laos fatin atu diskutí problema ida ne’e tamba<br />

nia kompleksidade. Maski nune’e, mézmuke iha<br />

problema hanesan ne’e, observasaun diferensa<br />

substansial entre mortalidade infantil no labarik<br />

koretu nafatin. Ida bele akontese bainhira fatór la<br />

fo atensaun afeta hanesan ba kompenente rua husi<br />

mortalidade tinan-ki’ik.<br />

Atu aumenta tan, faktus seluk sujere katak modelu<br />

ne’ebe iha relasaun ho mortalidade infantil no<br />

labarik koresponde modelu Leste. Espesialmente<br />

relevante maka taxa fertilidade ne’ebe iha nasaun<br />

ne’e. Komponente importante ida husi mortalidade<br />

infantil, espesialmente moratlidade neonatal<br />

(infantil ne’ebe mate too loron 28 depois de<br />

tur-ahi), maka status saúde inan nian. Impaktu<br />

husi fertilidade ne’ebe aas husi saúde maternal<br />

no infantil koñesidu tebes. Modelu fertilidade<br />

maternal iha efeitu maka’as ba mortalidade infantil,<br />

ho probabilidade atu mate aas liu ba labarik<br />

ne’ebe moris husi inan ne’ebe foin sa’e liu ka ferik<br />

liu, ka interval tur-ahi besik liu, ka ordem labarik<br />

atu moris aas liu (Fortney, 2006). Bazeia ba DHS<br />

2003, 59% husi partus iha Timor-Leste, iha risku<br />

mortalidade aas tamba hahalok vertlidade entre<br />

inan. Tamba ne’e, iha esesu mortalidade infantil<br />

mai husi kauza risku ne’ebe elevadu ho asosiasaun<br />

ho taxa fertilidade ne’ebe aas. Iha fatin seluk, mortalidade<br />

labarik ladun dependente status saúde<br />

maternal no, tamba ne’e, ladun afeta husi vunerabilidade<br />

adisional ne’ebe kauza husi risku hahalok<br />

fertilidade. Nune’e mos, kompara ho taxa mortalidade<br />

infantil, taxa mortalidade labarik menus liu.<br />

Tabela 2 no Figura 2 hatudu rezultadu mortalidade<br />

tinan-ki’ik, infantil no labarik, bazeia ba<br />

Sensus 2004 no nia estimasaun halao ho ekuasaun<br />

Trussell no Modelu Leste husi Modelu Tabela<br />

Moris Rejional Coale-Demeny. Metode ne’e<br />

halo estimasaun taxa mortalidade ba tinan 2002,<br />

2000 no 1998. Husi ne’e mos fornese taxa ba tinan<br />

uluk too 1998 nomos ba tinan 2003. Maski nune’e,<br />

estimasaun hanesan ne’e, bazeia ba esperiensia ba<br />

feto ne’ebe ferik liu (tinan 35 no liu) ka foin sa’e<br />

liu (tinan 15-19), la consistente (haree United Nations,<br />

1983). Taxa mos kalkula husi sexu. Nota<br />

katak se lahatudu, fontes husi Tabela no Figura<br />

hotu maka Sensus 2004.<br />

9


Hanesan mensiona iha leten, durante tinan hirak<br />

ne’e, mortalidade tinan-ki’ik reduz uitoan. Nia redusaun<br />

husi 1998 too 2000 substansial liu duke<br />

ida seluk komesa husi 2000 too 2002. Nain rua<br />

10<br />

Tinan<br />

Tabela 2<br />

Timor-Leste: Taxa mortalidade Tinan lima-ba kraik,<br />

Infantil no Labarik, 2002, 2000, no 1998<br />

Mortalidade ho Tinan<br />

Lima-ba Kraik<br />

Monografía Mortalidade<br />

Mortalidade Infantil Mortalidade Labarik<br />

Total Mane Feto Total Mane Feto Total Mane Feto<br />

2002 129 136 123 98 102 94 31 34 29<br />

2000 134 140 128 101 105 97 33 35 31<br />

1998 148 154 139 110 114 104 38 40 35<br />

Karik la hatudu, fontes husi tabela no fi gura hotu maka Sensus 2004<br />

Taxa mortalidade Tinan-kiik<br />

160<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Figura 2<br />

Timor-Leste: Mortalidade Tinan Kiik, Infantil<br />

no Labarik , 1998, 2000 no 2002<br />

1998 2000 2002<br />

Mortalidade labarik<br />

Mortalidade Years infantil<br />

hotu, mortalidade infantil ho labarik reduz, no ida<br />

ne’e fo benefi siu ba bebe (kosok-oan) no labarik<br />

ho sexu rua hotu. Iha seksaun tuir mai iha esforsu<br />

atu esplika liu tan konaba redusaun ne’e.


Monografía Mortalidade<br />

4. Mortalidade adultu no konstrusaun tabela moris<br />

Hafoin iha estimasaun mortalidade infantil<br />

no labarik, esforsu ida halao atu halo<br />

estimasaun ba mortalidade adultus hodi<br />

uza mos metode indireta. Ida ne’e bazeia ba informasaun<br />

husi parente ne’ebe sei moris (haree Brass<br />

no Hill, 1973 no United Nations, 1983). Sensus<br />

2004 inklui mos perguntas konaba labarik ne’ebe<br />

inan-aman mate (Inan rasik moris? No Aman<br />

rasik moris?). Maski nune’e, rezultadu ne’ebe hetan<br />

ho metode ida ne’e la konsistente no nivel analitika<br />

kredibel no modelu mortalidade husi tinan<br />

no sexu imposivel atu identifi ka. Difi kuldade<br />

prinsipal maka metode ne’e bazeia ba asumsaun<br />

balu ne’ebe iha kazu Timor- Leste la validu (haree<br />

United Nations, 1983). Asumsaun prinsipal maka<br />

mortalidade tenki relativu konstante durante<br />

tempu foin liu ba. Mortalidade iha Timor- Leste<br />

ita haree substansialmente fl uktuativu, espesialmente<br />

durante 1990 tamba luta ba independensia.<br />

Rezultadu ne’ebe ladun konsistente ne’ebe hetan<br />

ho metode orfanajen (inan-aman mate) sujere espesifi<br />

kamente fl utuasaun ne’ebe aas konaba mortalidade<br />

adultu.<br />

Tamba ne’e, estimasaun mortalidade adultu halao<br />

bazeia ba rezultadu husi estimasaun indireta mortalidade<br />

infantil no labarik no hodi uza modelu<br />

tabela moris (haree footnote 1). Modelu Tabela<br />

Moris Rejional Coale no Demeny mos uza ba objetivu<br />

ida ne’e. Iha modelu parameter-ida sistema<br />

modelu tabela moris, hanesan ida ne’ebe dezenvolve<br />

husi Coale no Demeny, taxa mortalidade<br />

saida deit ka probabilidade moris, mai husi partus<br />

ka husi tinan saida deit, unikamente determina<br />

tabela moris iha sistema laran bainhira modelu<br />

tabela moris selesiona ona (UN, 1983).<br />

Bazeia ba prinsipius esplika iha leten, ita uza<br />

soft ware atu halo estimasaun ba mortalidade<br />

infantil no labarik (MORTPAK, haree United<br />

Nations, 1988), nomos halo nia estimasaun ba<br />

espetativa moris 2 ne’ebe koresponde ba respetativa<br />

taxa mortalidade tinan-ki’ik (husi sexu). Ho<br />

espetativa moris, no assume katak mortalidade<br />

adultus mos tuir modelu Leste, bele hetan ona tabela<br />

moris ne’ebe kompletu. Normalmente, bainhira<br />

modelu tabela moris adekuadu atu reproduz<br />

modelu empirikal mortalidade tinan-ki’ik, ida<br />

mos replika modelu ne’ebe diak ba mortalidade<br />

adultu. Tabela moris sira ne’e fornese prosedimentu<br />

mortalidade balu ka funsaun husi grupu<br />

tinan. Tabela 3 hatudu tabela moris ba Timor-<br />

Leste ne’ebe hari’i ho aprosimasaun ne’ebe foin<br />

esplika ne’e. Esplikasaun husi funsaun ida-ida tabela<br />

moris nian hatudu iha tabela nia okos.<br />

11


12<br />

Mane<br />

Tinan<br />

(x)<br />

Distansia<br />

(n)<br />

Tabela 3<br />

Timor-Leste: Tabela moris 2002, mane no feto<br />

Monografía Mortalidade<br />

M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X) E(X) A(X,N)<br />

0 1 0.107 0.100 100000 10000 93300<br />

.89277<br />

/a/<br />

5740000 57.400 0.330<br />

1 4 0.007 0.029 90000 2611 353087<br />

.97400<br />

/b/<br />

5646700 62.741 1.352<br />

5 5 0.002 0.010 87390 868 434779 0.992 5293613 60.575 2.500<br />

10 5 0.001 0.007 86522 567 431193 0.991 4858833 56.157 2.500<br />

15 5 0.002 0.011 85955 977 427516 0.986 4427641 51.511 2.688<br />

20 5 0.003 0.016 84978 1398 421497 0.983 4000124 47.072 2.574<br />

25 5 0.003 0.017 83580 1394 414438 0.983 3578627 42.817 2.517<br />

30 5 0.004 0.018 82186 1515 407230 0.980 3164189 38.500 2.558<br />

35 5 0.005 0.023 80671 1836 398943 0.974 2756959 34.175 2.596<br />

40 5 0.006 0.030 78835 2402 388469 0.964 2358016 29.911 2.624<br />

45 5 0.009 0.043 76433 3315 374345 0.947 1969547 25.768 2.641<br />

50 5 0.013 0.064 73118 4704 354486 0.922 1595202 21.817 2.639<br />

55 5 0.020 0.094 68414 6452 326741 0.886 1240717 18.135 2.624<br />

60 5 0.029 0.137 61962 8495 289503 0.833 913976 14.751 2.609<br />

65 5 0.045 0.202 53467 10805 241288 0.754 624473 11.680 2.589<br />

70 5 0.070 0.300 42662 12817 181817 0.640 383185 8.982 2.543<br />

75 5 0.111 0.434 29845 12946 116315<br />

.42237<br />

/c/<br />

201368 6.747 2.458<br />

80 + 0.199 ..... 16899 16899 85052 ..... 85052 5.033 5.033<br />

Feto<br />

Tinan<br />

(x)<br />

Distansia<br />

(n)<br />

M(X,N) Q(X,N) I(X) D(X,N) L(X,N) S(X,N) T(X) E(X) A(X,N)<br />

0 1 0.102 0.096 100000 9574 93655<br />

.89407<br />

/a/<br />

5889992 58.900 0.337<br />

1 4 0.009 0.035 90426 3163 353382<br />

.97053<br />

/b/<br />

5796337 64.100 1.368<br />

5 5 0.002 0.011 87264 982 433863 0.991 5442955 62.374 2.500<br />

10 5 0.001 0.007 86282 625 429845 0.991 5009091 58.055 2.500<br />

15 5 0.002 0.011 85656 899 426155 0.988 4579246 53.461 2.635<br />

20 5 0.003 0.014 84757 1194 420908 0.985 4153091 49.000 2.589<br />

25 5 0.003 0.017 83564 1379 414447 0.982 3732183 44.663 2.555<br />

kontinua


Monografía Mortalidade<br />

Tabela 3 (kontinuasaun)<br />

30 5 0.004 0.019 82185 1555 407122 0.979 3317737 40.369 2.555<br />

35 5 0.005 0.022 80630 1798 398762 0.976 2910614 36.099 2.561<br />

40 5 0.005 0.026 78831 2080 389115 0.970 2511852 31.864 2.576<br />

45 5 0.007 0.034 76752 2582 377584 0.960 2122737 27.657 2.609<br />

50 5 0.010 0.047 74170 3497 362576 0.943 1745153 23.529 2.634<br />

55 5 0.014 0.069 70673 4906 341831 0.913 1382578 19.563 2.649<br />

60 5 0.023 0.108 65767 7118 312125 0.863 1040746 15.825 2.652<br />

65 5 0.037 0.172 58649 10092 269346 0.783 728622 12.423 2.632<br />

70 5 0.062 0.271 48557 13173 210909 0.667 459276 9.459 2.580<br />

75 5 0.103 0.409 35384 14473 140678<br />

.43359<br />

/c/<br />

248367 7.019 2.496<br />

80 + 0.194 ..... 20910 20910 107689 ..... 107689 5.150 5.150<br />

\a\ Valor fo ba sobrevivensia husi nain 5 ne’ebe iha relasaun moris to’o grupu tinan 0-4 = L(0,5)/500000<br />

\b\ Valor fo ba S(0,5) = L(5,5)/L(0,5)<br />

\c\ Valor fo maka S(75+,5) = T(80)/T(75)<br />

Tabela funsaun moris:<br />

M(X,N) =<br />

Taxa mortalidade Tinan-espesifi ku, ida ne’e maka, taxa ema mate kalkula husi<br />

grupu tinan ida-ida (husi x to x+n)<br />

Q(X,N) = Probabilidade mate entre tinan ezaktu x no x+n<br />

I(X) = Numeru sobrevivente iha tinan x husi 100,000 moris<br />

D(X,N) = Numeru mate ne’ebe akontese entre tinan x no x+n<br />

L(X,N) = Numeru ema-tinan moris entre tinan x no x+n<br />

S(X,N) = Rasio sobreviventes husi ema tinan x too x+n (haree tabela iha kraik a, b no c)<br />

T(X) = Numeru ema-tinan moris depois tinan x<br />

E(x) = Espetasaun moris iha tinan x<br />

A(X,N) = Probabilidade ema-tinan moris husi sira ne'ebe mate entre tinan x no x+n<br />

Tabela moris sai hanesan susesu importante ida ba<br />

demografi a. Ho liafuan simples, ida ne’e ezamina<br />

efetu husi mortalidade iha populasaun hodi sukat<br />

mate ne’ebe maka hamenus numeru populasaun<br />

bainhira tinan sa’e boot tan. Funsaun ida-ida fornese<br />

aspetu diferenti husi nivel mortalidade no<br />

modelu populasaun no, tamba ne’e, ho ezamina<br />

tabela moris ida bele hetan reprezentasaun kompletu<br />

husi situasaun mortalidade populasaun nian.<br />

Importante tebes atu hatudu katak tabela moris<br />

ne’ebe koñesidu maka tabela periode moris, ne’ebe<br />

bazeia estatistika ema mate koresponde ho tinan<br />

ne’ebe fo. Tamba ne’e, tipu tabela moris ida ne’e,<br />

reprezenta esperiensia mortalidade husi populasaun<br />

nia idade iha tinan partikular ne’e; ida ne’e<br />

la reprezenta esperiensia mortalidade husi grupu<br />

real. Duke, ida ne’e asume grupu hipotetikal ka<br />

sintetik ne’ebe sujetu ba taxa mate idade-espesifi -<br />

ku observa iha tinan ne’e. Importante atu hanoin,<br />

bainhira interpreta tabela moris periodiku, hanesan<br />

ida ne’ebe hatudu iha Tabela 3, katak sira reprezenta<br />

grupu hipotetikal no laos ida ne’ebe real.<br />

Por ezemplu, espetativa moris ho idade 57.4 (haree<br />

Tabela 3, mane) signifi ka katak mane ida moris iha<br />

tinan 2002 nia bele moris too idade 57.4 bainhira<br />

kondisaun mortalidade husi tinan ba tinan konstante<br />

nafatin (haree mos footnote 2).<br />

2 Espetativa moris maka valor importante liu ne’ebe<br />

tabela moris fornese nomos ida ne’ebe ema kalkula liun no<br />

hasai indikador ba nivel mortalidade. Ida bele defi ni hanesan<br />

numeru mazumenus husi tinan ne’ebe bebe (kosok oan)<br />

foin tur-ahi (partus) bele konsege moris bainhira nivel mortalidade<br />

no modelu ba tinan tuir mai favorese ba nia moris<br />

(Population Referente Bureau, 2000).<br />

13


Iha mos jerasaun tabela moris ne’ebe bazeia ba esperiensia<br />

mortalidade husi grupu real (Kintner,<br />

2004). Konstrusaun husi tabela moris ikus ne’e<br />

presiza dadus mortalidade husi dekade balun.<br />

Funsaun tabela moris ne’ebe importante liu maka<br />

espetativa moris no valor uniku ne’ebe importante<br />

liu maka espetativa moris molok tur-ahi (partus)<br />

(haree footnote 2). Iha estimasaun katak iha<br />

Timor-Leste, iha tinan 2002, espetativa moris<br />

molok tur-ahí (partus) ba mane maka tinan 57.4<br />

no ba feto tinan 58.9. Nota katak espetativa moris<br />

molok tur-ahí reduz ho idade; bainhira ema komesa<br />

katuas ona, sira iha deit tinan balu ba oin.<br />

Por ezemplu, feto ho idade 20 bele moris tan tinan<br />

49.0, no feto ho idade 25 bele moris tan tinan 44.7<br />

Nia ordinate (Y axis) kontein valor Z(X) no abscissa<br />

(X axis) maka idade. Valor Q(X,N) uza husi<br />

tabela moris 2002 (Tabela 3). Valor mane nian set<br />

ba 0. Tamba ne’e, kurva reprezenta deviasaun feto<br />

nian Q(X,N) husi valor korespondenti mane. Devisaun<br />

ne’ebe liu tiha abscissa hatudu nivel mortalidade<br />

feto aas liu nivel mane nian ba idade espesifi<br />

ku no numeru iha abscissa nia okos signifi ca<br />

nivel iha kraik liu. Tamba ne’e, kompara ho mane,<br />

feto iha nivel ida kraik ba mortalidade infantil<br />

maibe aas iha mortalidade labarik. Depois de kli-<br />

14<br />

Z(X)<br />

0.30000<br />

0.20000<br />

0.10000<br />

0.00000<br />

-0.10000<br />

-0.20000<br />

-0.30000<br />

Figura 3<br />

Timor-Leste: Deviasaun relativu husi feto ho probabilidade<br />

mate, Q(N,X) husi mane sira<br />

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80<br />

Tinan<br />

Monografía Mortalidade<br />

(bainhira kondisaun mortalidade iha tinan 2002<br />

sei hanesan nafatin iha futuru) no idade tinan 1;<br />

espetativa moris aktualmente sa’e ba bebe ne’ebe<br />

konsege halo tinan ida. Ida ne’e bonus tamba konsege<br />

moris too nia tinan primeiru.<br />

Figura 3 kompara modelu mortalidade mane ho<br />

feto. Grafi ku tau deviasaun proporsional husi valor<br />

feto Q(X,N) (probabilidade mate) husi mane sira.<br />

Funsaun ne’e hatudu iha fi gura 3 maka:<br />

Z(x) = (Q(X,N)F/Q(X,N)M) – 1<br />

F ho M hatudu feto ho mane nia probabilidade atu<br />

mate, respetivamente (UN, 1983) 3 .<br />

Mane Feto<br />

maks ida, liu tiha deit idade ida, diferensia sai ki’ik<br />

liu tan no besik idade 15 nivel mortalidade feto sai<br />

menus liu husi nivel mane. Iha populasaun barak<br />

liu maka numeru feto uitoan deit bainhira tur-ahí<br />

maibe sira konsege moris too tinan primeiru. Ita<br />

haree katak ida ne’e lei biolojika atu asegura prezensa<br />

mane ho feto nian iha numeru ne’ebe besik<br />

identiku. Maski nune’e, iha nasaun barak, tamba<br />

rezultadu preferensia hakarak mane balansu ne’e<br />

muda ho mortalidade feto barak liu. Situasaun<br />

ida ne’e komún iha pasadu iha nasaun ne’ebe foin


Monografía Mortalidade<br />

dezenvolve no iha nasaun balu ne’ebe iha mortalidade<br />

aas. Ida ne’e ita haree hanesan kauza diretamente<br />

tamba kuidadu ne’ebe labarik mane sira<br />

simu iha termus atensaun no nutrisaun (Vallin,<br />

2006). Aktualmente, ida ne’e laos kazu iha Timor-<br />

Leste; taxa mortalidade infantil menus entre bebe<br />

feto sira. Maski nune’e, mortalidade ne’ebe aas<br />

entre labarik feto sira aplika tratamentu ne’ebe la<br />

favoravel labarik feto sira ne’ebe tuir lolos iha taxa<br />

mortalidade labarik ne’ebe menus ka hanesan husi<br />

labarik mane. Iha Timor-Leste, ho razaun balu,<br />

ne’ebe presiza atu halo estudu, tratamentu ne’ebe<br />

diferenti la hola parte entre bebe tinan ida–ba<br />

kraik ka la afeta sira..<br />

Numeru mortalidade ne’ebe menus hatudu iha<br />

Figura 3, ne’ebe hahu entre idade 10 no 15, bele<br />

rezultadu husi mortalidade mane ne’ebe barak liu<br />

tamba asidenti ka violensia ne’ebe aas iha grupu<br />

idade ida ne’e. Bazeia ba Figura 3, iha idade 25 nivel<br />

mortalidade entre feto dala ida tan barak liu nivel<br />

mane nian no sira iha idade 35 nia okos. Situasaun<br />

ida ne’e bele iha relasaun mortalidade maternal,<br />

ne’ebe karik aas naton atu liu tiha mortalidade<br />

mane nian ne’ebe barak iha idade foin-sa’e tamba<br />

asidenti no violensia. Hafoin ne’e, kurva ne’e muda<br />

hodi tun, ne’ebe hatudu probabilidade atu moris<br />

diak liu ba feto, ida ne’ebe komún iha populasaun<br />

barak. Nota katak fatin tun iha kurva ne’e ezatu iha<br />

periode reproduktiva hotu. Ida maka idade bainhira<br />

diferensa iha nivel mortalidade entre mane ho<br />

feto maka boot liu. Hafoin ne’e, iha tendensia atu<br />

tau hamutuk, maibe taxa mortalidade feto sempre<br />

menus husi mane.<br />

Importante atu hanoin katak ezemplu hanesan<br />

ne’e koresponde ho modelu ne’ebe selesiona tiha<br />

ona ho baze husi mortalidade tinan-ki’ik. Sira<br />

reprezenta liuliu ezemplu mortalidade mane ho<br />

feto ne’ebe konsidera mos informasaun ne’ebe<br />

disponivel. Maski nune’e, dadus empirikal bele<br />

hatudu ezemplu ne’ebe diferenti, maibe so kuandu<br />

iha taxa mortalidade idade-sexu espesifi ku ne’ebe<br />

konsistenti, uza modelu analitiku kredibel maka<br />

apropriadu liu ba obejektivu ne’ebe la hanesan,<br />

entre sira, analiza politika saúde. Relevante mos<br />

atu hatudu katak esplikasaun ne’ebe aprezenta<br />

iha analiza ne’e inteiramente hipotetikal, maski<br />

nune’e, empirikalmente kredivel.<br />

Interesante mos atu kompara ezemplu mortalidade<br />

ne’ebe Timor- Leste adopta, Modelu Leste,<br />

ho ezemplu ne’ebe komún liu, Modelu Oeste. Uza<br />

metode hanesan atu kompara ezemplu mortalidade<br />

mane-feto. Nia funsaun maka:<br />

Z(x) = (Q(X,N)E/Q(X,N)W) – 1<br />

E reprezenta probabilidade atu mate koresponde<br />

ho Modelu Leste (East) no W sira ne’ebe koresponde<br />

ho Modelu Oeste (W).<br />

Figura 4 hatudu deviasaun proporsional ba mane<br />

ho feto. Nivel mortalidade, haree husi espetativa<br />

moris bainhira tur-ahi, hanesan ba modelu rua ne’e<br />

(estimasaun ba sir ne’ebe iha tinan 2005): idade<br />

57.4 ba mane no 58.9 ba feto. Ho liafuan seluk,<br />

komparasaun ne’e refere deit ba ezemplu mortalidade<br />

husi nivel mortalidade kontroladu. Iha kazu<br />

ne’e, valor Modelu Oeste (West) set tiha ba 0.<br />

3 Laos praktikal atu kompara ezemplu mortalidade<br />

mane no feto hodi tau deit iha funsaun tabela moris tamba<br />

nia diferensa ita la konsege haree iha grafi ku no tamba ne’e<br />

difi sil uitoan atu apresia ho klaru.<br />

15


16<br />

Z(X)<br />

0.300<br />

0.200<br />

0.100<br />

0.000<br />

-0.100<br />

-0.200<br />

-0.300<br />

Figure 4<br />

Deviasaun relativu husi probabilidade mate husi Modelu<br />

Leste husi sira Modelu Oeste ho espetasaun moris tinan<br />

57.4 ba mane no tinan 58.9 ba feto<br />

Kompara ho Modelu Oeste, Modelu Leste iha<br />

mortalidade infantil ne’ebe aas tebes maibe kompara<br />

ho mortalidade labarik nian menus, entre<br />

mane ho feto. Hafoin ne’e no too idade 60 too<br />

64 nivel mortalidade menus husi sira ne’ebe iha<br />

modelu Oeste. Iha tinan katuas Modelu Leste<br />

hatudu nivel mortalidade ne’ebe aas. Kurva deviasaun<br />

koresponde ba mane ho feto ita haree la<br />

hanesan. Diferensa sira ne’e karik tamba de faktu<br />

Modelu Leste kobre diak liu ezemplu mortalidade<br />

karakterizadu husi mate foin-sa’e no joven tamba<br />

asidenti no violensia no iha tempu hanesan, feto<br />

Monografía Mortalidade<br />

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80<br />

5. Diferensa mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionandu<br />

Diferensa mortalidade entre nasaun fo hanoin<br />

klaru ba ita katak ekonomia, fi gura<br />

sosial no cultural husi nia sosiedade fo<br />

efetu boot ba ema nia-moris diak. Saúde povu<br />

nian depende ba infraestrutura dezenvolvimentu<br />

hanesan be mos, sintina no sistema komunikasaun<br />

ba distribuisaun hahan. Maski nune’e, iha nasaun<br />

ida nia laran, ema barak maka laiha vantajen husi<br />

ema seluk iha buat ne’e ka, ho liafuan seluk, rekursus<br />

ne’ebe afeta povu nia saúde bele distribui<br />

ho hanesan (Wekks, 2005).<br />

Tinan<br />

Oeste Leste, mane Leste, Feto<br />

barak maka mate durante nia idade reproduktiva.<br />

Relevante tebes atu repete katak ezemplu mortalidade<br />

ne’ebe diskuti iha leten bazeia ba iha modelu<br />

no laos ba aktual taxa mortalidade tinan-espesifi<br />

ku. Maski nune’e, konsidera katak dadus aktual<br />

konaba mortalidade haree husi idade la disponivel,<br />

sira ne’e maka opsaun ne’ebe iha. Atau aumenta<br />

liu tan sira karik bele prova atu hodi uza hanesan<br />

referensia bainhira tabela moris bazeia ba taxa<br />

mortalidade real tinan-espesifi ku halo ona.<br />

Diferensa mortalidade iha nasaun laran, normalmente<br />

koñesidu hanesan diferensial mortalidade<br />

nian, mos fo hanoin konaba asesu ne’ebe diferenti<br />

ba rekursus oioin ne’ebe kontribui atu preserva<br />

ema nia saúde. Tamba ne’e, diferensial mortalidade<br />

tinan-ki’ik maka variabel ne’ebe forma ka<br />

defi ni kategoria husi infantil no labarik ne’ebe<br />

hatudu diferensa taxa mortalidade. Diferensia<br />

mortalidade idade maka ita hetan iha sosiedade<br />

barak nia laran hanesan inan nia edukasaun,<br />

defi ni husi indikador oioin. Liu tan, por ezemplu,


Monografía Mortalidade<br />

infantil ka labarik moris husi inan ne’ebe iha edukasaun.<br />

Iha nasaun barak, labarik ne’ebe moris<br />

husi inan ne’ebe iha pelu menus iha edukasaun<br />

primária hatudu taxa mortalidade ne’ebe menus<br />

kompara ho labarik ne’ebe moris husi inan ne’ebe<br />

laiha edukasaun, maibe ho taxa ne’ebe aas husi<br />

inan ne’ebe kompleta edukasaun primária.<br />

Kuadru traballu jeral ne’ebe diak ba analiza diferensial<br />

mortalidade tinan-ki’ik maka bazeia ba<br />

klasifi kasaun husi diferensial tipu hat, refere liuliu<br />

ba fatór demografi a no sosio-ekonomiku:<br />

1.<br />

2.<br />

3.<br />

4.<br />

Diferensial sira ne’ebe refere ba karateristika<br />

individual husi infantil ka labarik hanesan<br />

sexu ka moris tuir malu.<br />

Diferensial konaba karateristika husi inan ka<br />

aman husi infantil ka labarik, hanesan idade,<br />

edukasaun, rendimentu ka okupasaun.<br />

Diferensial konaba karateristika Uma kainkain<br />

ne’ebe infantil ka labarik hela ba; ezemplu<br />

maka numeru adultus no labarik iha Uma<br />

kain-kain, sexu husi xefi Uma kain-kain,<br />

kondisaun material Uma kain nian (material<br />

konstrusaun no asesu ba utilidade), asesu ba<br />

sasan ne’ebe selesionadu (fasilidade atu tein<br />

hahan, jeleira, telephone, transporte rUma<br />

kain, TV no radio) ka distansia husi Uma kain<br />

ba fasilidade saúde.<br />

Diferensial konaba area rezidensia husi labarik,<br />

hanesan area rural ka urbana, karateristika<br />

jeográfi ka (foho lolon, rai tetuk ka rejiaun<br />

kostal), nivel husi dezenvolvimentu sosioekonomiku<br />

no atividade ekinomia prinsipal<br />

iha area ne’eba (agrikultura subsistensia ka<br />

komersial, hakiak animal, minas no fl oresta),<br />

fasilidade ne’ebe disponivel, partikularmente<br />

saúde, distansia husi sentru ho asistensia ka<br />

prosimidade ba area urbana.<br />

Importante tebes atu klarifi ka katak diferensial<br />

laos determinante ka kauza. Diferensial, hanesan<br />

mensiona iha leten, maka variabel ida deit<br />

ne’ebe identifi ka aspetu, klase ka kategoria husi<br />

infantil no labarik ne’ebe karik iha taxa mortalidade<br />

ne’ebe diferenti. Maski nune’e, diferensa sira<br />

hanesan ne’e, normalmente fo sinal konaba determinantes<br />

ka, ho lia fuan seluk, sujere ralasaun<br />

ne’ebe fundamental. Por ezemplu, edukasaun<br />

inan nian sai hanesan diferensial ida ne’ebe importante<br />

tamba iha relasaun ho nia kapasidade atu<br />

hakiak labarik ho saúde diak ne’ebe too ikus mai<br />

sai rezultadu husi nia abilidade atu uza fasilidade<br />

saúde no aimoruk modernu. Nia iha koñesimentu<br />

husi pratika adekuadu atu mantein nia saúde rasik<br />

ho nia oan sira no atu rejeita pratika tradisional<br />

ne’ebe bele estraga ho relasaun ba saúde no moras<br />

(iha kuadru traballu teoritikal balu ne’ebe koko<br />

atu esplika kauza ka determinante husi diferensial<br />

mortalidade ne’e; haree, por ezemplu, Masuy-<br />

Stroobant, 2006).<br />

Diferensial balu selesiona ona, bazeia ba konseptual<br />

uluk no konsideratsaun teoritikal, nomos ba<br />

informasaun ne’ebe disponivel. Tabela 4 hatudu<br />

informasaun sira ne’e.<br />

17


18<br />

Monografía Mortalidade<br />

Tabela 4<br />

Timor-Leste: Diferensias mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe selesionadu bazeia ba sensus 2004<br />

Karateristika Inan sira<br />

Tinanki’ik<br />

Taxa mortalidade Persentajen labarik<br />

mate husi inan tinan<br />

Infantil Labarik<br />

20-24<br />

Total 129 98 31 10.3<br />

Hela fatin<br />

Literasia<br />

Edukasaun<br />

Aktividade ekonomika<br />

Urban 89 71 18 7.2<br />

Rural 146 109 37 11.5<br />

Analfabetu 178 118 60 12.7<br />

Literariu 109 84 25 8.6<br />

Primaria no aas<br />

liu<br />

101 79 22 8.1<br />

Estudus balu 144 107 37 11.3<br />

Laiha edukasaun<br />

168 118 50 12.8<br />

Setor modernu 89 71 18 8.1<br />

Privadu 128 97 31 20.8<br />

Subsistensia 137 103 34 11.5<br />

Laiha aktividade<br />

ekonomika<br />

118 90 28 9.2<br />

Rai Uma kain nia laran (lantai)<br />

Sementi, azuleiju,<br />

ai kabelak<br />

94 74 20 7.5<br />

Rai ka Seluk 148 110 38 11.7<br />

Pozisaun iha Uma kain kain<br />

Xefi familia 142 86 26 9.9<br />

Xefi familia nia<br />

feen<br />

86 79 22 9.8<br />

Membru familia<br />

seluk<br />

105 142 56 15.8<br />

Manu iha Uma kain kain (rurais deit)<br />

Iha 148 110 38 11.2<br />

Laiha 140 105 35 11.6<br />

kontinua


Monografía Mortalidade<br />

Tabela 4 (kontinuasaun)<br />

Karau iha Uma kain kain (rurais deit)<br />

Iha 173 126 47 11.3<br />

Laiha 142 106 36 13.1<br />

Animal seluk iha Uma kain kain (rurais deit)<br />

Iha 142 106 36 11.6<br />

Laiha 146 109 37 11.0<br />

Plantasaun kafe, hare ho batar (rurais deit)<br />

Iha 146 109 37 11.3<br />

Laiha 146 109 37 11.5<br />

Antes interpreta nia rezultadu, importante tebes<br />

atu mensiona katak taxa mortalidade infantil, labarik<br />

no tinan-ki’ik halo tiha ona estimasaun, ba<br />

kategoria ida-ida husi variabel ne’ebe konsidera<br />

iha Tabela 4, ho metode hanesan uza hodi halo<br />

estimasaun ba taxa ne’ebe hanesan iha nivel nasional,<br />

maka, teknika tipu-Brass (haree Seksaun<br />

3). Konsidera katak teknika ida ne’e laos sempre<br />

fornese rezultadu ne’ebe koretu bainhira uza iha<br />

sub-grupu husi populasaun (UN, 1983), nomos<br />

konsidera nesesariu atu kalkula mortalidade diretamente.<br />

Medidas direta ida ne’e maka simplismente<br />

persentajen husi labarik ne’ebe mate entre<br />

sira ne’ebe moris husi feto ho idade 20-24.Ida ne’e<br />

medidas ida ne’ebe seidauk prontu husi mortalidade<br />

tinan-ki’ik, maibe ida ne’e ajuda atu identifi<br />

ka posibilidade ikonsistenia iha metode tipu-<br />

Brass. Iha kazu barak medidas direta sujere katak<br />

aplikasaun metode tipu-Brass atu halo estimasaun<br />

ba mortalidade tinan-ki’ik entre sub-grupus satisfaz<br />

atu analiza diferensials (haree Tabela 4)..<br />

Konsidera kuadru traballu teoritikal ne’ebe aprezenta<br />

uluk, jeralmente rezultadu iha Tabela 4<br />

hanesan saida maka ita hein. Taxa mortalidade<br />

tinan-ki’ik aas liu iha area rural kompara ho area<br />

urbana. Edukasaun inan nian, sukat husi nivel<br />

analfabetizmu no edukasaun, sai mos hanesan<br />

diferensiador importante ba mortalidade tinanki’ik.<br />

Atividade ekonomiku inan nian sai mos<br />

fatór relevante. Karateristiku fi ziku husi hela fatin<br />

mos importante, hanesan hatudu husi mortalidade<br />

ne’ebe aas husi infantil no labarik ne’ebe moris iha<br />

Uma kain ho lantai rai. Relevante mos maka pozisaun<br />

inan nian iha estrutura Uma kain-kain.<br />

Variabel ida ikus refere ba asset husi familia rural.<br />

Buat sira ne’e bele konsidera hanesan indikador<br />

husi nivel sosio-ekonomiku nomos indikador<br />

ba seguransa aihan. Maski nune’e, variabel tolu<br />

ne’ebe inklui laiha relasaun ho mortalidade tinanki’ik.<br />

Propriedade hanesan karau halo negativu<br />

liu tan relasaun ho mortalidade. Dadus ne’ebe disponivel<br />

ladun sufi siente atu esplora esplikasaun<br />

ne’ebe posivel maibe relasaun ne’ebe menus maka<br />

iha karik relasaun ho knaar husi aset animal no<br />

produsaun iha ekonomía subsitensia. Por ezemplu,<br />

manu la uza hanesan parte regular hahan nian<br />

maibe consume deit iha kazu emerjensia.<br />

Importante atu hatudu katak taxa mortalidade<br />

infantil aas iha grupu social-ekonomiku hotu ka<br />

kategoria ne’ebe estabelese iha Tabela 4. Infantil<br />

moris husi inan ne’ebe pertense husi grupu balu<br />

iha oportunidade ki’ik atu konsege moris, maibe<br />

se la mai husi grupu, nia taxa aas. Por ezemplu, iha<br />

kategoría taxa mortalidade infantil ki’ik liu kompara<br />

ho taxa media husi estimasaun ba nasaun ladun<br />

dezenvolvida, maka mate 60 husi moris 1,000<br />

(UNFPA, 2005). Taxa mortalidade infantil ki’ik<br />

liu maka entre infantil sira ne’ebe moris husi inan<br />

hela iha area urbana no husi inan ne’ebe servisu iha<br />

setór modernu ekonomia, no sira maka mate 71<br />

husi moris 1,000 iha kazu rua ne’e hotu. Relevante<br />

mos atu nota katak maski diferensial mortalidade<br />

infantil barak aprezenta iha Tabela 4 importante<br />

19


no klaru, sira la luan ida. Maneira ida atu le ezemplu<br />

ne’e atu kompara média nasional ho taxa husi<br />

kategoria ne’ebe diferenti husi variabel. Por ezemplu,<br />

iha kategoria lae barak, taxa mortalidade infantil<br />

aas ka menus husi 30% taxa nasional..<br />

Maski nune’e, variabel barak liu maka diferensiador<br />

substansial husi mortalidade labarik. Por<br />

ezemplu, labarik ne’ebe konsege moris ne’ebe<br />

hela iha area urbana tahan forte liu dala rua husi<br />

labarik ne’ebe iha area rural. Maski nune’e, oportunidade<br />

moris infantil hela iha area urbana mazumenus<br />

50% aas liu husi sira moris iha area rural.<br />

Nia diferensa similariu bainhira variabel sira<br />

seluk mos ezamina. Ho lia seluk, mortalidade<br />

infantil homogenus liu husi mortalidade labarik<br />

iha grupu sosio-ekonomiku diferenti ne’ebe estabelese<br />

iha Tabela 4. Rezultadu ida ne’e la signifi ka<br />

katak variabel balu ne’ebe ezamina iha Tabela 4<br />

laos diferensial importante husi mortalidade in-<br />

20<br />

Distritu<br />

Tabela 5<br />

Timor-Leste: Mortalidade Tinan-ki’ik bazeia ba distritu<br />

bazeia ba Sensus 2004<br />

Tinan lima-ba<br />

kraik<br />

Taxa mortalidade<br />

Infantil Labarik<br />

Monografía Mortalidade<br />

fantil; maibe de faktu sira importante, maibe sira<br />

diferensia liu mortalidade labarik duke mortalidade<br />

infantil.<br />

Tabela 5 hatudu mortalidade tinan-ki’ik, infantil<br />

no labarik entre distritu 13. Variasen entre distritu<br />

substansial tebes, espesialmente konaba mortalidade.<br />

Nivel ne’ebe ki’ik liu observa iha Dili<br />

no aas liu iha Ainaro. Iha distrito ikus ne’e taxa<br />

mortalidade besik dobru husi taxa uluk no taxa<br />

mortalidade labarik besik dobru dala tolu husi<br />

sidade kapital. Dalan seluk atu le variasaun entre<br />

distritu maka ho komparasaun total nasional ho<br />

taxa husi distritu. Hanesan sujere iha leten, esplikasaun<br />

husi diferensial jeografi ka mortalidade<br />

maka nivel dezenvolvimentu husi area no sira nia<br />

karateristiku produtivu. Distribuisaun spatial husi<br />

mortalidade tinan lima-ba kraik maka analiza liu<br />

tan iha sesaun tuir mai.<br />

Persentajen labarik mate husi<br />

feto tinan 20-24<br />

Total 129 98 31 11.3<br />

Aileu 137 102 35 10.6<br />

Ainaro 166 122 44 13.0<br />

Baucau 145 108 37 11.3<br />

Bobonaro 156 119 37 12.8<br />

Covalima 142 106 36 11.3<br />

Dili 80 64 16 6.5<br />

Ermera 143 107 36 11.3<br />

Liquica 115 88 27 8.9<br />

Lautem 116 89 27 9.3<br />

Manufahi 120 92 28 9.4<br />

Manatuto 110 85 25 8.8<br />

Oecussi 151 112 39 12.1<br />

Viqueque 152 113 39 12.0


Monografía Mortalidade<br />

Ho dadus sensus ne’ebe disponivel la posivel atu<br />

estuda tamba-sa pozisaun inan nian iha ierarkia<br />

social, ka iha fatin ne’ebe sira moris, afeta liu mortalidade<br />

labarik duke infantil. Maski nue’e, dadus<br />

ne’ebe aprezenta iha Tabela 4 no 5 sujere katak iha<br />

fatór, ka fatór balu, ne’ebe afeta nivel mortalidade<br />

infantil, ida ne’ebe komún ba inan sira hotu. Impaktu<br />

husi variabel ida ne’e sei lakon hafoin infantil<br />

ne’e boot too tinan ida no variabel seluk sai<br />

importante liu ba nia moris tuir mai. Por ezemplu,<br />

posivel atu ipóteze katak fatór ida ne’e maka riskuaas<br />

hahalok fertilidade. Hanesan esplika ona iha<br />

Seksaun 3, nivel fertilidade maternal no ezemplu<br />

iha impaktu konsideravel ba mortalidade infantil.<br />

Timor- Leste sosiedade ida ho nivel fertilidade aas<br />

tebes no konsistenti no karik katak karateristika<br />

sosial husi feto iha impaktu ki’ik deit ba numeru<br />

labarik ne’ebe sira iha. Faktu katak, bazeia ba DHS<br />

2003, ne’ebe sita uluk, iha diferensial vaertilidade<br />

ki’ik entre feto no, tamba ne’e, sira fahe ezemplu<br />

kómun fertilidade nian, la haree ba sira hela iha<br />

ne’ebe, ka sira nia pozisaun iha ierarkia sosial.<br />

Saida maka inan sira iha em komún maka riskuaas<br />

hahalok fertilidade, ne’ebe ikus mai afeta mortalidade<br />

infantil. Ida ne’e karik hanesan razaun<br />

prinsipal tamba-sa fatór sosio-ekonomiku iha<br />

impaktu ida ne’ebe limitadu liu iha mortalidade<br />

6. Distribuisaun spatial mortalidade tinan-ki’ik<br />

Mézmuke mortalidade infantil no labarik<br />

aprezenta husi distritu (Tabela<br />

5), importante tebes atu halo boot liu<br />

tan analiza spatial ho aprosimasaun rua. Primeiru,<br />

halo mapa mortalidade infantil haree iha suco,<br />

segundu, analiza regresaun entre mortalidade infantil<br />

no variabel sosio-demografi ku ne’ebe selesionadu,<br />

sukat iha nivel suco.<br />

Ba analiza ne’e, ita sukat mortalidade tinan-ki’ik<br />

diretamente. Hanesan mensiona iha leten, metode<br />

tipu-Brass atu halo estimasaun mortalidade<br />

infantil no labarik la produz rezultadu ne’ebe<br />

konsistenti iha area ne’ebe ki’ik. Tamba ne’e,<br />

persentajen labarik ne’ebe mate entre sira ne’ebe<br />

konsege tur-ahi (partus) husi feto ho idade 20-24<br />

infantil kompara ho mortalidade labarik. Ikus liu<br />

maka status saúde maternal ne’ebe independente<br />

liu; tamba ne’e ladun afeta ho aumenta vulnerabilidade<br />

ne’ebe rezulta husi risku-aas hahalok fertilidade.<br />

Nota katak argumentu ida ne’e konsistenti<br />

ho selesaun modelu Leste atu halo estimasaun<br />

mortalidade (haree Sesaun 3).<br />

Dalan seluk atu ezamina topiku ida ne’e maka<br />

ho proposta katak iha alterasaun entre homogenitu<br />

taxa mortalidade infantil no nia nivel ne’ebe<br />

aas. Laiha grupu ho nivel mortalidade bele reduz<br />

medíu ho signifi kante. Por ezemplu, ida bele espera<br />

ema ho edukasaun liu, ne’ebe partisipa setór<br />

ekonomia non-subsistensia ka hela Uma kain<br />

ne’ebe nia rai husi sementi iha taxa mortalidade infantil<br />

ne’ebe ki’ik kompara ho grupu ne’ebe ladun<br />

iha vantajen. Maski nune’e, sira nia taxa menus liu<br />

sira seluk, maibe aas nafatin. Hanesan mensiona<br />

iha parágrafu uluk, tamba-sa ida ne’e aas entre<br />

grupus presiza atu halo estudus tan. Klaru ona<br />

katak infantil iha posizaun disvantajen iha mortalidade<br />

aas maibe laos tamba-sa sira ne’ebe husi<br />

inan iha pozisaun diak liu iha nafatin mortalidade<br />

aas. Hipoteze husi risku-aas hahalok fertilidade<br />

propoin iha leten bela sai dalan ne’ebe interesante<br />

atu komesa peskiza iha problema ida ne’e.<br />

uza analiza ida ne’e hanesan indikador ba mortalidade<br />

tinan-ki’ik. Separasaun ba mortalidade<br />

infantil no labarik la posivel iha ne’e tamba idade<br />

ne’ebe labarik mate ita lahatene. Ida ne’e medida<br />

ne’ebe la kompletu husi mortalidade tinan-ki’ik,<br />

maibe ba analiza ida ne’e adekuadu tamba ita haree<br />

nia captura relativamente diak mortalidade<br />

entre suco sira.<br />

Mapa 1 hatudu distribuisaun moartalidade tinan<br />

lima-ba kraik husi suco sira. Valor husi variabel<br />

fahe ba grupu hat. Grupu sira ne’e klasifi ka bazeia<br />

ba quartilla. Prosedimentu ida ne’e fahe variabel<br />

ba grupu numerical hat ne’ebe hanesan, ida-ida<br />

inklui 25% husi populasaun.<br />

21


Faktus importante liu ne’ebe hatudu husi mapa<br />

maka variabilidade boot husi nivel mortalidade<br />

infantil no laiha ezemplu ida maka klaru. Ita bele<br />

espera variedade tamba suco balu dezenvolvidu<br />

liu seluk ka sira nia populasaun iha asesu diak liu<br />

ba fasilidade saúde. Diferensa hanesan ne’e eziste<br />

iha nasaun barak. Maski nune’e, saida maka<br />

halo surpreza maka magnitude husi variabilidade<br />

nomos ladun iha ezemplu klaru iha termus formasaun<br />

husi grupu boot iha suco ho nivel mortalidade<br />

ne’ebe similariu. Iha suco balu, persentajen<br />

labarik mate, laos husi total numeru labarik<br />

ne’ebe konsege moris husi feto idade 20-24 maka<br />

menus husi 10%, entretantu iha seluk besik 50%.<br />

Aumenta liu tan, ida karik espeta atu hetan ezemplu<br />

regional ne’ebe klaru hanesan nivel ne’ebe<br />

aas iha Leste kompara Oeste, nivel ne’ebe aas<br />

iha foho-leten kompara ho kostal (tasi ibun), ka<br />

area estensivu simples ne’ebe fahe klase ne’ebe<br />

hanesan husi mortalidade tinan-ki’ik tamba sira<br />

nia dezenvolvimentu ne’ebe similariu. Ida ne’e<br />

laos evidensia iha Mapa 1. Nota katak mezmu iha<br />

illa ki’ik Atauro, iha Dili nia oin, iha diferensa<br />

substansial entre suco sira. Lolos, nivel mortali-<br />

22<br />

Monografía Mortalidade<br />

Map 1: Distribuisaun spatial husi mortalidade tinan-ki’ik husi suco sira<br />

dade tinan-ki’ik entre suco mosu asidentalmente<br />

hanesan nia distribuisaun.<br />

Ida ne’e maka rezultadu ba saida maka bele nomineaia<br />

hanesan mortalidade pre-tranzisional, ida<br />

ne’e maka, mortalidade ho nivel aas no modelu<br />

ne’ebe fl uktuativu, ne’ebe rezulta husi eskala ki’ik<br />

husi dezenvolvimentu nasaun nian. Variasaun<br />

spatial substansial husi mortalidade karik kauza<br />

husi variasaun temporal substansial. Fila fali,<br />

variasaun temporal maka kauza husi kontrolu<br />

limitadu ba fatór meiu-ambiente ne’ebe sai determinante<br />

prinsipal husi mate tinan-ki’ik. Pobreza,<br />

limitasaun seguransa aihan, kondisaun moris<br />

ne’ebe insufi siente, laiha asistensia saúde ne’ebe<br />

adekuadu no sufi siente, no infraestrutura saúde<br />

ne’ebe fraku, prevene kontrolu husi determinate<br />

direta mortalidade nian. Analiza regresaun sei<br />

premite aprosimasaun liu tan konaba distribuisaun<br />

spatial husi mortalidade.<br />

De faktu, mézmuke objetivu halo mapa mortalidade<br />

tinan-ki’ik atu determina suco ida ne’ebe<br />

maka mortalidade aas no menus nia fatin, obje-


Monografía Mortalidade<br />

tivu husi analiza regresaun maka tu esplika variasaun<br />

spatial iha mortalidade tinan-ki’ik entre<br />

suco sira. Iha termus estatistikal, analiza ne’e premite<br />

atu hatene persentajen kontribuisaun husi<br />

variabel set ida, ne’ebe naran variabel independente,<br />

ba variasaun husi variabel dependente. Iha<br />

klarifi kasaun importante rua maka tenki halo.<br />

Primeiru, analiza regresaun laos analiza kazual.<br />

Por ezemplu, laos koretu atu konklui husi regresaun<br />

katak analfabetismu husi inan sira maka<br />

kauza ba mortalidade tinan-ki’ik. Variabel rua<br />

ne’e hotu iha relasaun iha hanoin katak nivel aas<br />

husi mortalidade infantil maka asosiadu ho nivel<br />

aas analfabetismu, maibe koneksaun ida ne’e labele<br />

interpreta hanesan relasaun kazual. Posivel<br />

atu konklui katak asosiasaun sujere relasaun kazual<br />

maibe relasaun hanesan ne’e seidauk prova<br />

ho regresaun.<br />

Segundu, rezultadu husi nivel agregadu analiza<br />

regresaun labele interpreta hanesan relasaun<br />

iha nivel individual. Por ezemplu, area ho taxa<br />

analfabetismu feto nian ne’ebe aas, normalmente<br />

hatudu taxa mortalidade infantil ne’ebe aas kompara<br />

ho area ne’ebe taxa analfabetismu feto nian<br />

ne’ebe menus. Maski nune’e, husi relasaun ida<br />

ne’e la posivel atu konklui katak labarik ne’ebe<br />

moris husi inan analfabeta iha tendensia liu atu<br />

mate kompara ho labarik ne’ebe moris husi inan<br />

analfabetizadu. Ida ne’e karik los, maibe relasaun<br />

entre nivel agregadu variabel rua la nesesariu<br />

signifi ka katak relasaun mos akontese entre individual<br />

sira. Esplikasaun husi interpretasaun<br />

nebe la koretu, ne’ebe hanaran mitos ekolojikal<br />

ka agregasaun bias, lao liu tiha objetivu relatóriu 4<br />

ne’e. Importante, atu klarifi ka katak agregadu<br />

relasaun depende ba relasaun individual no sira<br />

nain rua iha ligasaun. Relasaun individual ida-ida<br />

iha parseiru individual agregadu. Maski nune’e,<br />

importante atu aplika ho kuidadu ekstra bainhira<br />

interpreta rezultadu bainhira uza korelasaun no<br />

regresaun iha nivel agregadu.<br />

Antes atu halao analiza regresaun interesante atu<br />

ezamina relasaun simples. Relasaun entre mortalidade<br />

tinan-ki’ik no tuir kedas indikador sosiodemografi<br />

ku ne’ebe kalkula. Nota katak variabel<br />

sira ne’e barak liu maka hanesan ka similariu ho<br />

sira ne’ebe analiza uluk iha nivel individual.<br />

• Rasio labarik-feto (Child-woman ratio -<br />

CWR). Ida ne’e maka numeru husi labarik idade<br />

0 too 4, fahe ba numeru feto ho idade reproduktiva<br />

(idade 15 – 49). Ida ne’e indicador ne’ebe simples<br />

husi fertilidade, maibe serve ba analiza area<br />

ne’ebe ki’ik no bainhira medidas ne’ebe avansadu<br />

labele kalkula. Ita espera katak suco ho CWR<br />

ne’ebe aas iha mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aas<br />

kompara suco sira ne’e ho rasio menus.<br />

• Persentajen husi populasaun feto nian<br />

ne’ebe analfabetu. Hanesan mensiona uluk ona,<br />

edukasaun inan nian maka determinante ida importante<br />

liu ba mortalidade tinan-ki’ik. Tamba<br />

ne’e, bele dehan katak bainhira taxa analfabetu<br />

feto nian aas iha suco, maka nivel mortalidade<br />

tinan-ki’ik mos aas.<br />

• Persentajen husi populasaun feto ho edukasaun<br />

primária ka liu. Ida mos indikador ida ba<br />

feto nia edukasaun no, tamba ne’e, bele dehan<br />

katak bainhira persentajen feto nian ho edukasaun<br />

primari ka liu ki’ik hela, taxa mortalidade<br />

tinan-ki’ik iha suco mos aas.<br />

4 Ema ne’ebe primeira vez bolu atensaun konaba mitos<br />

ekolojikal maka W. S Robinson in 1950 in a classic paper<br />

(haree Referensias).<br />

23


• Suco urbana no rural. Iha nasaun barak<br />

taxa mortalidade aas iha area rural kompara ho<br />

area urbana. Maski nune’e, suco rural iha tendensia<br />

atu hatudu nivel mortalidade tinan-ki’ik iha<br />

suco urbana.<br />

• Pesersentajen husi populasaun e’ebe ativu<br />

ekonomikamente iha setór subsistensia. Ida ne’e<br />

indikador importante iha nivel dezenvolvimentu<br />

suco nian. Suco sira ne’ebe ho forsa servisu predominante<br />

iha setór subsistensia iha vantajen liu<br />

atu sai kiak kompara ho sira ne’ebe ho proporsaun<br />

aas liu husi populasaun iha setór modernu ka<br />

monetariu. Hanesan rezultadu, bale dehan katak<br />

preencajen aas liu husi populasaun ne’ebe ekonomikamente<br />

ativu iha setór ekonomia subsitensia,<br />

maka taxa mortalidade tinan-ki’ik mos aas.<br />

Probabilidade moris sertamente menus iha suco<br />

ne’ebe ho ligasaun fraku ba ekonomía monetariu<br />

no tamba ne’e, ho rekursu ne’ebe uiotan no populasaun<br />

vulnerable barak liu kompara ho suco sira<br />

ne’ebe ho komponente monetariu forti liu iha sira<br />

nia ekonomía.<br />

• Numeru lolos husi adultus iha Uma kainkain<br />

ida. Variabel ida ne’e maka indikador husi<br />

kompazisaun Uma kain-kain no espesifi kamente<br />

liu ba prevalensia husi Uma kain-kain ne’ebe la<br />

limitadu. Iha nivel individual, ida bele dehan katak<br />

labarik ne’ebe moris iha Uma kain-kain ne’ebe<br />

komparativamente numeru adultus boot (Uma<br />

kain-kain la limitadu) iha tendensia atu konsege<br />

moris kompara ho labarik ne’ebe moris iha Uma<br />

kain kain ki’ik (Uma kain-kain raisk). Adultus<br />

barak liu signifi ka katak iha ema barak liu maka<br />

disponivel atu haree no proteje labarik sira ne’e.<br />

Iha nivel total, bele dehan katak bainhira numeru<br />

lolos adultus barak liu iha Uma kain-kain ida kada<br />

suco, taxa mortalidade tinan-ki’ik mos menus.<br />

• Persentajen populasaun ne’ebe laos parte<br />

husi komponenti familia rasik husi Uma kainkain.<br />

Variabel ida ne’e mos refere ba kompozisaun<br />

Uma kain-kain no prevalensia husi Uma kain kain<br />

la limitadu. Populasaun ne’ebe moris iha Uma<br />

kain-kain bele klasifi ka entre sira ne’ebe hola<br />

parte hanesan familia rasik husi Uma kain-kain<br />

(xefi familia, xefi familia nia feen, no sira nia oan<br />

24<br />

Monografía Mortalidade<br />

mane ka feto), no sira ne’ebe laos parte husi husi<br />

familia rasik Uma kain-kain nian (jerasaun husi<br />

xefi no xefi nia feen, maun ka alin husi xefi ka xefi<br />

nia feen, familia seluk no ema seluk). Proporsaun<br />

husi populasaun ne’ebe laos membru husi familia<br />

rasik husi Uma kain-kain iha area ne’ebe fo maka<br />

indikador husi prevelensia Uma kain-kain la limitadu<br />

(sira halo Uma kain-kain boot tan/ la limitadu).<br />

Tamba ne’e, iha akordu ho hipoteza uluk,<br />

ita bele dehan katak bainhira presentajen populasaun<br />

boot iha suco sira ne’ebe laos parte husi komponente<br />

familia rasik Uma kain-kain nian, maka<br />

nivel mortalidade tinan-ki’ik mos menus.<br />

• Persentajen hela fatin/Uma kain ho lantai<br />

rai. Material ba lantai Uma kain nian laos deit<br />

indikador husi situasaun ekonomika husi Uma<br />

kain-kain ne’ebe hela iha Uma kain ne’e, maibe<br />

mos hatudu kondisaun ijiéniku husi meiu-ambiente<br />

ne’ebe ida iha kedas bainhira infantil ka<br />

labrik moris. Iha Uma kain ne’ebe ho lantai rai,<br />

infantil ka labarik bele hetan lalais liu infeksaun<br />

kompara ho iha Uma kain ne’ebe nia lantai halo<br />

ho ai, azulejus, bloku, ka ho sementi. Tamba ne’e,<br />

espera katak persentajen ne’ebe boot husi Uma<br />

kain ho lantai rai iha suco, maka taxa mortalidade<br />

tinan-ki’ik mos aas.<br />

• Numeru manu per kapita. Hanesan sujere<br />

iha analiza individual, variabel ida ne’ iha tendensia<br />

ho relasaun seguransa aihan. Mézmuke ida<br />

ne’e la iha reelasaun ho mortalidade tinan-ki’ik<br />

iha nivel individu, iha valor atu ezamina nia efeitu<br />

nia nivel agregadu: numeru boot maka iha manu<br />

iha suco, maka nivel mortalidade tinan-ki’ik mos<br />

menus.<br />

• Numeru hakiak animal barak per kapita.<br />

Iha nivel individual ka Uma kain-kain, variabel<br />

ida ne’e sai hanesan indikador husi pozisaun<br />

ekonomiku no status sosial liu tan seguransa<br />

aihan. Surpreza liu, iha analiza uluk, hetan relasaun<br />

direta ba mortalidade tinan-ki’ik, (taxa mortalidade<br />

tinan-ki’ik aas liu iha Uma kain-kain<br />

ne’ebe iha animal barak kompara ho sira ne’ebe<br />

laiha). Ita bele propoin mos relasaun ida kontrariu:<br />

numeru animal per kapita iha suco sira, maka<br />

nivel mortalidade tinan-kii menus.


Monografía Mortalidade<br />

• Persentajen husi Uma kain-kain ne’ebe<br />

kuda hare, batar no kafé. Aihan tolú ne’e maka<br />

aihan esensial, tamba ne’e, persentajen Uma kainkain<br />

ne’ebe kuda hare, batar no kafé iha suco sai<br />

hanesan indikador ne’ebe validu ba nivel monetarizasaun<br />

ekonomiku. Haree mos konsiderasaun<br />

sira uluk, posivel atu propoin katak Uma kain-kai<br />

ho persentajen aas ne’ebe kuda hare, batar ho kafé,<br />

maka nivel mortalidade tinan-ki’ik menus.<br />

Tabela 6<br />

Timor-Leste: Korelasaun koefi sienti entre mortalidade<br />

tinan-ki’ik no indikador sosio-demografi ku ne’ebe selesionadu<br />

Variabel<br />

Magnitude husi relasaun da ne’e sukat ho koefi<br />

sien korelasaun Pearson. Koefi sien ida ne’e variu<br />

entre -1.0 no +1.0. Koefi siente ida husi -1.0 hatudu<br />

relasaun linear inversu ne’ebe perfeitu, ne’e maka,<br />

valor ki’ik husi variabel ida koresponde deit valor<br />

aas husi seluk no vise versa. Koefi siente husi +1.0<br />

signifi ka relasaun linear pozitivu ne’ebe perfeitu,<br />

ida ne’e maka, ba valor aas husi variabel ida corresponde<br />

deit valor aas husi seluk no vise versa.<br />

Relasaun 0.0 maka sinal husi absensia relasaun.<br />

Ida ne’e maka ladun frekuente atu hetan relasaun<br />

ida ne’ebe prefeitu no kofi siente liu ± 0.60 ida ne’e<br />

normalmente konsidrea aas, ida husi ± 0.30 too<br />

± 0.59 hanesan médium no ida husi ± 0.10 too ±<br />

Tabela 6 hatudu korelasaun entre variabel ida-ida<br />

no mortalidade tinan-ki’ik, hanesan medidas husi<br />

persentajen labarik ne’ebe mate entre sira ne’ebe<br />

konsege moris husi inan ho idade 20-24.<br />

Korelasaun<br />

koefi siente<br />

Signifi kasaun<br />

estatistikal*<br />

Rasio Labarik-feto 0.078<br />

Laiha<br />

signifi kasaun<br />

Persentajen husi populasaun feto ne'ebe analfabetu -0.282 0.01<br />

Persentajen husi populasaun feto ho edukasaun primaria no liu tan -0.315 0.01<br />

Suco urbana ka rural -0.252 0.01<br />

Persentajen husi populasaun ne'ebe aktivu ekonomikamente iha setor subsistensia -0.340 0.01<br />

Numeru lolos ema adultu iha Uma kain kain ida -0.313 0.01<br />

Persentajen husi populasaun ne'ebe laos parte husi familia rasik Uma kainkain ne'e -0.185 0.01<br />

Persentajen husi Uma kain ho rai (lantai tanah) -0.271 0.01<br />

Numeru manu per kapita 0.063<br />

Laiha<br />

signifi kasaun<br />

Numeru husi hakiak animal barak per kapita 0.121 0.05<br />

Persentajen husi Uma kain kain ne'ebe kuda hare, batar no kafe 0.098 0.05<br />

* Signifi kasaun estatistika halo tiha ona evaluasaun ho disrtribuisaun F ba teste rua ne'ebe hotu ona<br />

0.29 hanesan menus. Jeralmente koefi sien entre<br />

± 0.90 konsidera hanesan aas tebes no sira ne’ebe<br />

iha ± 0.09 nia okos maka menus liu.<br />

Karateristika seluk husi korelasaun koefi sienti<br />

maka signifi kasaun estatistikal. Konseitu ida ne’e<br />

refere ba korelasaun iha kalae maka rezultadu husi<br />

rezultadu fatór 5 asidental. Ida ne’e depende ba aspetu<br />

rua: magnitude husi korelasaun no sampel<br />

husi kazu. Koefi sien ne’ebe menus karik bele signifi<br />

kante bainhira numeru kazu boot, maibe komparativamente<br />

koefi sien ne’ebe aas karik la signifi -<br />

kante bainhira numeru kazu ki’ik. Por ezemplu,<br />

bainhira variabel rua sukat tiha ona iha nivel re-<br />

25


jiaun, korelasaun husi 0.40 karik la signifi kante<br />

bainhira numeru rejiaun 6 deit. Maski nune’e,<br />

baihira variabel rua hanesan maka sukat iha nivel<br />

area ki’ik, no iha area kii 600, koefi sien 0.40 sei<br />

sertamente sai signifi kante. Signifi kansia estatistika<br />

halao teste hodi uza distribuisaun probabilístika<br />

ne’ebe hatudu korelasaun ne’ebe maka signifi -<br />

kante konsidera mos nia nivel no numeru kazu.<br />

Por ezemplu, korelasaun ida ne’ebe fo karik bele<br />

signifi kante iha nivel 20%. Ida signifi ca katak iha<br />

oportunidade 20% katak koefi sienti ne’e maka rezultadu<br />

husi fatór asidental. Normalmente, limitasaun<br />

atu aseita korelasaun hanesan signifi kante<br />

maka 1% ka 5% 6 . Importante tebes atu hatudu<br />

katak bainhira koefi sienti ida la signifi kante iha<br />

nivel ne’ebe bele aseita, la interese nia valor hira,<br />

ida ne’e labele konsidera hanesan hanesan indikativu<br />

ba relasaun ida.<br />

Bazeia magnitude husi koefi siente, variabel ne’ebe<br />

importante liu iha esplikasaun husi variasaun<br />

mortalidade tinan-ki’ik entre suco maka persentajen<br />

husi populasaun ne’ebe ekonomikamente<br />

ativu iha setór subsistensia, persentajen husi populasaun<br />

feto ho pelomenus edukasaun primária<br />

no numeru lolos husi membru Uma kain-kain.<br />

Tamba ne’e, suco sira ne’ebe ho persentajen aas<br />

husi populasaun iha setór subsitensia, persentajan<br />

ne’ebe menus husi feto ho pelomenus edukasaun<br />

primária no numeru ki’ik husi adultus iha Uma<br />

kain-kain ida hatudu taxa mortalidade ne’ebe aas<br />

kcmpara ho suco sira ne’ebe ho setór modernu<br />

ekonomiku ne’ebe importante liu, feto ho edukasaun<br />

diak liu no Uma kain-kain ne’ebe boot.<br />

Hipoteze ne’ebe propoin uluk konaba variabel<br />

sira ne’e koretu. Variabel independente seluk mos<br />

komparativamente importante iha esplikasaun<br />

mortalidade tinan-ki’ik entre suco sira. Ida ne’e<br />

maka kazu feto analfabeta, suco rural no urbana,<br />

26<br />

Monografía Mortalidade<br />

persentajen Uma kain ho lantai rai no persentajen<br />

populasaun ne’ebe laos parte husi komponenti familia<br />

rasik. Variabel sira seluk hatudu korelasaun<br />

menus maibe estatistikamente signifi kante. Iha<br />

kazu ida ne’e, hakiak animal barak per kapita no<br />

persentajen husi Uma kain-kai ne’ebe kuda hare,<br />

batar no kafé. Grupu uluk husi variabel afeta mortalidade<br />

tinan-ki’ik, hanesan espera iha hipoteza<br />

rasik ne’e, maibe rua ikus hatudu hatudu relasaun<br />

ne’ebe kontrariu. Proposaun ne’ebe aas bebeik husi<br />

hakiak animal per kapita iha suco no persentajen<br />

ne’ebe aas husi familia ne’ebe kuda hare, batar no<br />

kafé, aas liu maka nivel mortalidade tinan-ki’ik.<br />

Iha kazu hakiak animal, diresaun relasaun nian<br />

hanesan ho kazu relasaun nivel individual (haree<br />

tabela 4). Difícil tebes atu interpreta relasaun ida<br />

ne’e, maibe karik iha variabel dominante ne’ebe<br />

afeta relasaun ida ne’e. Ida ne’e sei examina tuir mai.<br />

Variabel rua maka signifi kamente laiha relasaun:<br />

rasio labarik-feto no numeru manu per kapita.<br />

Tamba ne’e, saida maka nesesariu maka atu investiga<br />

relasaun entre variabel independenti ida no<br />

variabel dependenti depois kontrolu ba relasaun<br />

husi variabel seluk iha analiza ne’e. Ho lian seluk,<br />

objetivu iha ne’e atu analiza importansia relativu<br />

husi variabel independenti ne’ebe fo iha esplikasaun<br />

husi variabel dependente bainhira variabel seluk<br />

introduz hanesan kontrolu. Metode estatistikal<br />

atu halao analiza ne’e maka regresaun multipel.<br />

5 Signifi kansia estatistika laos deit refere ba korelasaun<br />

maibe mos ba medidas estatistikal barak hanesan<br />

proporsau, indikasaun aritmatika, standar deviasaun, sst<br />

6 Ba analiza ne’e, no ba ida tuir mai, uza programa<br />

SPSS. Nia rezultadu husi analiza fornese signifi kansia estatistikal<br />

husi kofi sien sira.


Monografía Mortalidade<br />

Iha tentasaun atu introduz variabel hotu iha<br />

rgresaun ekuasaun. Maski nune’e, iha problema<br />

estatistika balu bainhira konsidera barak liu variabel<br />

independenti ne’ebe iha relasaun. Iha ne’e laos<br />

fatin atu esplika problema sira ne’e maibe sira bele<br />

estraga tiha rezultadu, ka halo nia interpretasaun<br />

defi sil tebes. Tamba razaun ida ne’e, nesesariu<br />

tebes atu elimina variabel independente balu,<br />

liuliu sira ne’ebe la kontribuí ba esplikasaun husi<br />

variabel dependente tamba sira nia korelasaun<br />

parcial ki’ik liu, ka, ho liafuan seluk, sira nia pezu<br />

atu afeta ki’ik liu. Iha aprosimasun lubuk ida atu<br />

halo operasaun ida ne’e.<br />

Ba analiza ida ne’e utiliza estratejia regresaun lójiku.<br />

Regresaun ekuasaun inisial estabelese entre<br />

variabel independente ida no variabel dependente.<br />

Relasaun ida ne’e maka ida ne’ebe maka iha proba-<br />

Tabela 7<br />

Timor-Leste: Rezultadu husi pasus analiza regresaun ba mortalidade<br />

tinan-ki’ik no variabel sosio-demografi ku ne’ebe selesiona ona<br />

Variabel<br />

Koefi siente<br />

regresaun<br />

Estandarde<br />

Fallansu<br />

Signifi kansia<br />

Konstant 15.893 2.865 0.000<br />

Persentajen husi populasaun ne'ebe<br />

aktivu ekonomikamente iha setor<br />

subsistensia<br />

Persentajen husi populasaun feto<br />

ho edukasaun primaria no aas liu<br />

Numeru lolos husi adultus iha Uma<br />

kain kain ida<br />

Persentajen husi populasaun ne'ebe<br />

laos parte husi familia rasik Uma<br />

kainkain ne'e<br />

bilidade aas liu atu la hetan kazu husi fatór asidental<br />

(estatistikamente signifi kante). Estabelese ona<br />

regresaun ekuasaun bi-variasaun ne’e, pasu tuir<br />

mai programa introduz variabel independente<br />

ida-ida laos iha ekuasaun. Selesaun remata bazeia<br />

ba magnitude husi probabilidade ne’ebe husi relasaun<br />

independente ne’e ho variabel dependente<br />

maka laos kauza husi fatór asidental. Variabel hela<br />

nafatin bainhira probabilidade ne’ebe hanesan<br />

estatistikamente signifi kante nafatin. Variabel<br />

ne’ebe iha ona ekuasaun hasai tiha bainhira sira<br />

nia probabilidade husi relasaun asidental ho variabel<br />

dependente sai ki’ik bainhira introduz variabel<br />

foun. Prosesu ne’e remata bainhira laiha tan variabel<br />

ne’ebe elejiveis atu inklui ka hasai tiha. Tabela<br />

7 hatudu rezultadu husi aplikasaun husi teknika<br />

ida ne’e ba variabel ne’ebe analiza hela.<br />

Mudansa bainhira hatama<br />

variavel ba regresaun ekuasaun<br />

R R2<br />

Estandarde<br />

fallansu<br />

0.069 0.017 0.000 0.340 0.115 5.336<br />

-0.061 0.020 0.002 0.377 0.142 5.260<br />

-3.175 1.055 0.003 0.389 0.151 5.238<br />

0.182 0.076 0.017 0.403 0.162 5.210<br />

Variabel hotu iha ekuasaun 0.425 0.180 5.189<br />

27


Iha variabel hat maka hela nafatin iha ekuasaun.<br />

Ida ne’e signifi ka katak variabel sira ne’e iha signifi<br />

kasaun boot ka efetu parcial iha nivel mortalidade<br />

infantil iha suco sira. Vaviabel independente<br />

sira la inklui iha ekuasaun iha relasaun falsu ho<br />

mortalidade infantil, ida ne’ebe maka, sira nia<br />

efeitu boot la signifi kante. Tuir analiza regresaun,<br />

valor ne’ebe aprezenta iha Tabela 7 esplika ona no<br />

interpreta.<br />

Koefi siente regresaun hatudu mudansa iha valor<br />

husi variabel dependente bainhira variabel independente<br />

respetivu ne’e muda ho unidade ida. Por<br />

ezemplu, bainhira persentajen populasaun iha<br />

setór subsistensia tun 1.0%, mortalidade infantil<br />

sei tun 0.069% (hanesan hatudu husi persentajen<br />

labarik mate husi feto idade 20-24). Bainhira<br />

persentajen populasaun feto nian ho edukasaun<br />

primária ka liu, sae 1%, mortalidade infantil sei<br />

tun 0.061%, depois de kontrola variabel sira seluk.<br />

Koefi sien rua seluk iha interpretasaun ne’ebe<br />

hanesan.<br />

Standar sala (error) hatudu diferensa entre valor<br />

variabel ne’ebe observa no valor ne’ebe hetan hodi<br />

uza ekuasaun. Bele dehan katak sira ne’e medidas<br />

husi sala iha predisaun ne’ebe sei halo bainhira<br />

regresaun ekuasaun uza estimasaun mortalidade<br />

infantil. Signifi kansia estatistikal maka probabilidade<br />

ne’ebe koefi sienti regresaun maka kauza<br />

husi fatór asidental. Bazeia ba Tabela 7, koefi sienti<br />

hotu iha probabilidade ne’ebe ki’ik atu sai kauzaasidental.<br />

Korespondente aas liu ba variabel ikus<br />

iha ekuasaun, maka 1.7%.<br />

Valor sira ne’e la fornese indikasaun ne’ebe fasil<br />

atu kompriende husi magnitude relasaun husi<br />

variabel ida-ida ho variabel dependente. Koefi<br />

siente regresaun multipulu husi variabel ida-ida,<br />

simboliza ho R, fo interpretasaun direta diak liu.<br />

Sira hatudu efetu kombinadu husi variabel independente<br />

hotu iha variasaun taxa mortalidade<br />

tinan-ki’ik. Interpretasaun ne’e hanesan korelasaun<br />

koefi sienti simples, exseptu R labele iha valor<br />

negativu. Iha Tabela 7, valor husi R koresponde ba<br />

efetu husi variabel hat iha ekuasaun maka 0.425<br />

ne’ebe hatudu efetu konjuntu ne’ebe moderadu<br />

ka médium husi variabel hat iha ekuasaun. Serve<br />

28<br />

Monografía Mortalidade<br />

liu atu interpreta rezultadu husi analiza maka<br />

koefi siente determinasaun, ka R2. Nia valor, multiplika<br />

ho 100, hatudu persentajen husi variasaun<br />

iha mortalidade tinan-ki’ik entre suco sira ne’ebe<br />

esplika husi variasaun konjunta husi variabel independente<br />

hotu. Tamba ne’e, variabel independente<br />

hat ne’e esplika 18.0% husi variasaun mortalidade<br />

infantil iha suco sira.<br />

R no R2 koresponde ba variabel independente<br />

(haree Tabela 7) hatudu kontribuisaun husi variabel<br />

respetivu ba esplikasaun husi variabel dependente.<br />

R corresponde ba variabel primeiru ne’ebe<br />

hatama ba regresaun ekuasaun (persentajen<br />

husi populasaun ne’ebe ekonomikamente ativu<br />

iha setór subsitensia) maka 0.340. Valor ida ne’e<br />

maka hanesan ho koefi siente korelasaun Pearson.<br />

Bainhira hatama variabel segundu (persentajen<br />

husi populasaun feto ho edukasaun primária ka<br />

liu), valor husi R sa’e ba 0.377. Hodi hatama mos<br />

variabel terseiru (numeru lolos adultus iha Uma<br />

kain-kain ida) hasae tan R ba too 0.389 no kuartu,<br />

variabel ikus nian (persentajen husi populasaun<br />

ne’ebe laos parte husi familia rasik iha Uma kainkain)<br />

hasae R too 0.425. Interpretasaun hanesan<br />

válidu ba R2. Kontribuisaun husi variabel independente<br />

ida-ida ba esplikasaun total karik ita haree<br />

ki’ik hela, maibe estatistikamente signifi kante<br />

no, saida mak importante mos maka efeitu lolos.<br />

Hanesan sujestaun husi analiza R no R2, variabel<br />

ne’ebe maka importante liu iha analiza ne’e maka<br />

persentajen husi populasaun iha setór subsitensia.<br />

Variabel ida ne’e bele konsidera hanesan indikador<br />

husi nivel dezenvolvimentu suco sira nian, sira nia<br />

nivel pobreza no kapasidade ba seguransa aihan.<br />

Rezultadu ida ne’e laos surpreza. Buat segundu<br />

maka importante liu makanivel edukasaun husi<br />

inan sira, hanesan hatudu iha persentajen populasaun<br />

feto nian ho edukasaun primária ka liu.<br />

Iha estudus barak variabel ida ne’e normalmente<br />

fatór ida asosiadu signifi kamente ho mortalidade<br />

tinan-ki’ik, haree ba iha nivel individual no agregadu.<br />

Variabel terseiru iha mportansia maka<br />

numeru lolos husi adultus iha Uma kain-kain ida,<br />

hatudu estensaun husi Uma kain-kain ne’e, efeitu<br />

fi la fali maka atensaun ne’ebe infantil ka labarik<br />

sira hetan husi ema sira iha nia sorin. Relasaun


Monografía Mortalidade<br />

ida ne’e mos laos supreza hotu; maski nune’e, buat<br />

ne’ebe maka dada ita nia atensaun maka buat ne’e<br />

tau ketak tiha variabel independente seluk ne’ebe<br />

normalmente importante iha analiza mortalidade<br />

tinan-ki’ik hanesan klasifi kasaun urbana-rural no<br />

persentajen husi Uma kain ho lantai rai deit.<br />

Hanesan variabel sira uluk, variabel kuartu ne’ebe<br />

hatama ba ekuasaun mos refere ba estrutura Uma<br />

kain-kain, particularmente, ba prevelensia Uma<br />

kain-kain ne’ebe estende/habelar. Maski nune’e,<br />

iha kazu ne’e, diresaun husi relasaun maka iha<br />

dalan seluk: persentajen boot liu husi populasaun<br />

ne’ebe laos parte husi komponente familia<br />

rasik Uma kain-kain ida, taxa mortalidade tinanki’ik<br />

mos aas. Ida sujere katak suku sira ne’ebe ho<br />

prevalensia Uma kain-kain ne’ebe estende/habelar<br />

hatudu taxa mortalidade ne’ebe aas kompara<br />

ho fatin ne’ebe maka tipu Uma kain-kain hanesan<br />

ne’e ladun común. Nota katak, relasaun uniku entre<br />

variabel ne’e no mortalidade tinan-ki’ik hanesan<br />

ita espera, ida ne’e maka, ho diresaun negativu<br />

(boot liu tan persentajen husi populasaun<br />

ne’ebe laos parte husi komponente familia rasik,<br />

maka taxa mortalidade tinan-ki’ik mos menus).<br />

Esplikasaun husi kontradisaun ne’ebe klaru ne’e<br />

maka variabel ida uluk no ida ne’e refere ba aspetu<br />

diferente husi estrutura Uma kain-kain nian. Ida<br />

ne’e tenki hanoin katak membru ne’ebe laos familia<br />

rasik iha Uma kain-kain ne’e laos dit adultus<br />

maibe mos iha labarik. Tamba ne’e, iha area ne’ebe<br />

ho persentajen boot populasaun ne’ebe laos parte<br />

husi familia rasik iha Uma kain-kain ida, iha mos<br />

labarik barak ne’ebe laos xefi familia nia oan, maibe<br />

membru seluk nia oan. Iha tendensia labarik<br />

sira ne’e vulneravel liu. Aumenta tan, seksaun<br />

laos familia rasik husi populasaun bele mos inklui<br />

inan sira ne’ebe laos feen xefi familia nian nomos<br />

bele vulneravel liu. Rezultadu ida ne’e halo lojiku<br />

ne’ebe perfeitu, ho analiza pozisaun inan nian iha<br />

Uma kain-kain iha seksaun diferensia. Infantil no<br />

labarik husi inan sira, ne’ebe laos xefi familia nia<br />

feen ka nia rasik maka xefi , iha oportunidade ki’ik<br />

liu atu konsege moris kompara ho sira ne’ebe nia<br />

inan maka xefi ka xefi nia feen.<br />

Tamba ne’e, variabel hat ne’e bele iha infl uensia<br />

ne’ebe diferente ba mortalidade tinan-ki’ik no<br />

numeru lolos adultus iha Uma kain-kain ida. Ida<br />

ne’e signifi ka katak, iha kontekstu agrikultura<br />

subsitensia no nivel ne’ebe aas husi inseguransa<br />

aihan, membru ne’ebe laos familia rasik vulneravel<br />

liu sira ne’ebe familia rasik. Iha distribuisaun<br />

husi rekursus limitadu, xefi familia sei sertamente<br />

iha vantajen haree uluk nia familia rasik duke<br />

membru familia sira seluk. Tamba ne’e, labarik<br />

ne’ebe laos xefi familia nia oan iha probabilidade<br />

ki’ik liu atu bele konsege moris kompara ho xefi<br />

familia nia oan sira. Transfere relasaun ne’e ba<br />

nivel agregadu, posivel atu dehan katak suco sira<br />

ne’ebe nia persentajen aas husi populasaun ne’ebe<br />

laos parte husi familia rasik husi Uma kain-kain,<br />

hatudu mortalidade tinan-ki’ik ne’ebe aas kompara<br />

ho suco sira ne’ebe ema iha Uma kain-kain<br />

laran barak liu maka familia rasik no uitoan deit<br />

deit maka laos membru familia rasik. Importante<br />

tebes atu hanoin katak relasaun ida ne’e halao<br />

bainhira variabel sira seluk hotu ne’ebe inklui iha<br />

estudu ne’e kontroladu.<br />

Tamba ne’e, rezultadu importante ida husi estudu<br />

ida ne’e maka estrutura no kompozisaun sai hanesan<br />

fatór importante iha esplikasaun konaba mortalidade<br />

tinan-ki’ik iha Timor- Leste no indiador<br />

ba karateristika Uma kain-kain ne’e tenki inklui<br />

mos iha estudus iha futuru.<br />

Hanesan mensiona iha leten, 18.0% husi variasaun<br />

mortalidade infantil entre suco sira, esplika<br />

ho variabel independente hat. Esplikasaun ida<br />

ne’e ita haree modestu hela. Iha mos 82% maka<br />

laiha esplikasaun, ka, iha lian seluk, esplika husi<br />

variabel sira ne’ebe la konsideradu iha estudu ida<br />

ne’e. Maski nune’e, rezultadu ida ne’e bele espera<br />

ho razaun katak variabel importante barak ba<br />

esplikasaun mortalidade infantil la konsideradu<br />

tamba sira identifi ka durante sensus halao. Iha<br />

kazu ida ne’e disponivelidade indikador no asesu<br />

ba asistensia saúde no infraestrutura saúde, suco<br />

nia meiu-ambiente fi zikal, no indikador avansadu<br />

husi nivel dezenvolvimentu suco sira. Se ida ne’e<br />

maka tama iha konsiderasaun, persentajen husi<br />

esplikasaun ne’ebe fo husi variabel ne’ebe inklui<br />

iha ne’e bele aseita.<br />

29


Atu aumenta liu tan, relevante mos atu hanoin<br />

katak, bazeia ba Mapa 1, distribuisaun spatial husi<br />

mortalidade tinan-ki’ik kuaze asidental, tamba,<br />

laiha ezemplu jeografi kal ne’ebe klaru. Razaun<br />

ne’ebe fo maka probabilidade husi variasaun temporal<br />

fornese nivel ne’ebe aas husi taxa mortali-<br />

30<br />

7. Konkluzaun<br />

Sensus 2007 hatudu katak mortalidade tinakii<br />

iha Timor- Leste aas no, mézmuke reduz<br />

uitoan iha tinan hirak ne’e, sei kontinua<br />

hanesan ida ne’ebe aas iha Mundu. Hanesan<br />

konsekuensia husi taxa mortalidade infantil no<br />

labarik, mortalidade adultu mos aas. Nia nivel koresponde<br />

ba modelu mortalidade pre-tranzisional,<br />

ida ne’e maka, nivel mortalidade no ezemplu<br />

besik ba ida ne’ebe observa iha nasoens ho inisial<br />

tranzisaun demografi ku.<br />

Konkluzaun ida husi konkluzaun prinsipal ne’ebe<br />

bele rezulta husi estudu ida ne’e maka nesesariu<br />

atu halo tan peskiza iha area ida ne’e. Peskiza ida<br />

ne’e tenki diresiona ba buat rua ne’e atu hetan medidas<br />

konsistenti husi mortalidade tinan-ki’ik no<br />

adultus no analiza nia dinamika no determinate<br />

prinsipal.<br />

Konaba medidas husi mortalidade infantil no labarik,<br />

estomasaun ikus iha variasaun substansial<br />

bazeia ba fontes ne’e. Ida mos espera hela tamba<br />

la posivel katak medidas nivel mortalidade ho<br />

metode indireta uza dadus sensus hanesan ka la<br />

hanesan medidas ne’ebe hetan husi dadus survey.<br />

Maski nune’e, iha kazu ne’e, nia diferensa boot liu<br />

duke anticipa. Diferensa entre estimasaun ne’ebe<br />

fornese husi fontes ne’ebe ikus liu (haree Tabela<br />

1 no Figura 1.1 no 1.2) sujere makaas nesesidade<br />

estimasaun ne’ebe konsistente.<br />

Medidas husi mortalidade adultus no partikularmente<br />

mortalidade maternal husi fontes ne’ebe<br />

bele fi ar tenki mos iha atensaun makaas. Taxa<br />

mortalidade tinan-espesifi ku ne’ebe konsistenti<br />

sei autoriza konstrusaun tabela moris ne’ebe maka<br />

instrumentu boot ba analiza mortalidade no ba<br />

Monografía Mortalidade<br />

dade tinan-ki’ik no infantil em jeral. Komparativu<br />

persentajen ki’ik husi esplikasaun variabel dependente<br />

iha analiza regresaun karik mos rezultadu<br />

husi absensia husi ezemplu spatial ne’ebe ladun<br />

klaru. Estudu liu tan konaba mortalidade tenki<br />

konsidera problema ida ne’e.<br />

evaluasaun polítika redusaun mortalidade.<br />

Analiza determinantes husi nivel mortalidade no<br />

ezemplu, ne’e mos tenki simu atensaun. Estudu<br />

ida ne’e esplora determinante posivel balu liu<br />

husi estudus husi diferensia ne’ebe selesionadu no<br />

analiza spatial.<br />

Analiza ne’ebe halao iha estudu ida hatudu rezultadu<br />

prinsipal nen:<br />

1. Analiza husi diferensial hatudu katak<br />

variabel normalmente inklui iha tipu estudu ida<br />

ne’e, hanesan hela fatin (urbana-rural no distritu),<br />

inan nian edukasaun, no indikador status sosioekonomiku,<br />

sai hanesan diferensiador importante<br />

husi mortalidade infantil no labarik. Diresaun<br />

husi relasaun implisit espera nafatin.<br />

2. Mezmu hanesan ne’e, diferensial balu la<br />

sujere relasaun ne’ebe tuir espetativa, partikularmente<br />

variabel sira ne’ebe refere ba aset husi familia<br />

rural (posesaun husi manu, karau no animal<br />

hakiak seluk no kultivasaun aihan ne’ebe bele halo<br />

osan). Variabel sira ne’e hanesan indikador husi<br />

nivel sosio-ekonomiku no seguransa aihan. Liu<br />

tan, propriedade karau fo liu tan relasaun negativu<br />

ba mortalidade infantil no labarik. Dadus sensus<br />

la sufi sienti atu examina liu tan esplikasaun ne’ebe<br />

posivel, maibe posivel atu sujere katak relasaun<br />

ne’ebe menus, karik iha relasaun ho knaar ne’ebe<br />

ezekuta husi aset hakiak animal no produsaun iha<br />

ekonomia subsistensia.<br />

3. Taxa mortalidade infantil aas tebes iha<br />

grupu sosio-ekonomiku hotu ka kategoria ne’ebe


Monografía Mortalidade<br />

estabelese husi variabel ne’ebe konsideradu iha<br />

analiza diferensial. Los duni, infantil ne’ebe moris<br />

husi inan iha kategoría balu, iha posibilidade liu<br />

atu moris kompara ho sira ne’ebe moris husi inan<br />

iha grupu seluk, maibe la haree ba kategoría, nia<br />

taxa aas uitoan. Hanesan pontu komparasaun, ita<br />

bele uza estimasaun taxa mortalidade iha nasaun<br />

ne’ebe ladun dezenvolvidu: mate 60 husi moris<br />

1,000. Iha kategoria lae (no), taxa mortalidade infantil<br />

menus husi 60 (haree Tabela 4). Iha posibilidade<br />

liu katak faktu ida ne’e maka rezultadu husi<br />

hahalok fertilidade risku-aas ne’ebe iha feto barak.<br />

Timor- Leste sosiedade ida ho nivel fertilidade<br />

ne’ebe aas tebes no konsistenti no iha evidensia<br />

ne’ebe sujere katak karateristika sosial husi feto<br />

iha impaltu ki’ik ba numeru labarik ne’ebe sira iha.<br />

Koñesidu tebes katak nivel fertilidade no modelu<br />

iha impaktu ne’ebe konsideravel ba mortalidade<br />

infantil.<br />

4. Variabel barak ne’ebe inklui, halo diferensa<br />

nivel mortalidade entre kategoria ne’ebe sira<br />

defi ni. Maski nune’e, nia diferensa ladun boot ida.<br />

Iha parte seluk, variabel barak liu maka hanesan<br />

diferensiador substansial husi mortalidade labarik.<br />

Tamba ne’e, mortalidade infantil maka homogeniu<br />

liu kompara ho mortalidade labarik entre<br />

kategoria sosio-demografi ku ne’ebe diferenti estbelese<br />

husi variabel ne’ebe sei estuda hela. Maski<br />

nune’e, mortalidade infantil homojenemente aas.<br />

Hanesan sujere iha leten, ida ne’e bele mos kauza<br />

husi prevalensia hahalok fertilidade risku-aas. Impaktu<br />

husi variabel ikus ne’e iha tendensia atu lakon<br />

liu husi tempu no karik ki’ik bainhira infantil<br />

konsege alkansa nia tinan primeiru. Hafoin, variabel<br />

seluk hahu importante liu ba nia moris ba oin.<br />

Ida ne’e esplikasaun ne’ebe posivel tamba-sa fatór<br />

sosio-ekonomiku iha impaktu ki’ik liu ba mortalidade<br />

infantil kompara ho mortalidade labarik.<br />

Labarik ida independente liu ba sira nia inan nia<br />

status saúde; tamba ne’e, nia ladun afetadu husi<br />

vulnerabilidade adisional mai husi hahalok fertilidade<br />

risku-aas.<br />

5. Distribuisaun spatial husi mortalidade<br />

tinan-ki’ik, estuda uza suco hanesan unidade atu<br />

halo analiza, ne’ebe sai hanesan unidade administrativi<br />

ki’ik liu iha nasaun ne’e. Mortalidade<br />

tinan-ki’ik iha Timor- Leste hatudu variabilidade<br />

jeografi kal ne’ebe konsideravel mézmuke laiha<br />

modelu jeografi kal ne’ebe klaru. Variasaun spatial<br />

ne’ebe boot, karik kauza husi fl utuasaun mortalidade<br />

ne’ebe signifi kante liu husi tempu, ida<br />

ne’ebe bele iha ligasaun ho nivel dezenvolvimentu<br />

ne’ebe neneik iha nasaun ne’e. Flutuasaun sira ne’e<br />

maka rezultadu husi kontrolu ne’ebe limitadu husi<br />

meiu-ambiente. Pobreza, seguransa aihan ne’ebe<br />

limitadu, kondisaun moris ne’ebe ladiak, asistensia<br />

saúde ne’ebe la adekuadu no sufi sienti no infraestrutura<br />

saúde ne’ebe fraku, prevene kontrolu<br />

direta ba determinantes mortalidade.<br />

6. Analiza regresaun halao atu esplika variasaun<br />

spatial, ida ne’ebe maka, atu identifi ka variabel<br />

ne’ebe bele afeta diferensia iha mortalidade<br />

tinan-ki’ik entre suco sira. Indikador husi dezenvolvimentu<br />

sosio-ekonomiku, edukasaun feto<br />

nian, hela fatin urbana-rural, no prevalensia estrutura<br />

Uma kain-kain, iha relasaun signifi kante<br />

ho variasaun spatial iha mortalidade tinan-ki’ik.<br />

Maski nune’e, bainhira halao evaluasaun ba rede<br />

relasaun, so indikador hat ne’ebe disponivel maka<br />

iha esplikasaun estatistikal ne’ebe signifi kante.<br />

Buat ida ne’ebe importante liu maka persentajen<br />

husi populasaun ne’ebe ativu ekonomikamente<br />

iha setór subsitensia, ne’ebe maka sai indikador<br />

validu ba nivel dezenvolvimentu sosio-ekonomiku<br />

entre suco sira. Importansia segundu maka<br />

persentajen husi populasaun feto ho pelumenus<br />

edukasaun primária, tuir kedas numeru lolos<br />

adultus iha Uma kain-kain ida no persentajen husi<br />

populasaun ne’ebe laos parte husi familia rasik<br />

Uma kain-kain nian. Variabel hat ne’e esplika<br />

deit 18.0% husi variasaun. Tamba ne’e, persentajen<br />

importante husi variasaun ne’e, esplika husi<br />

variabel ne’ebe la inklui iha estude ne’e, hanesan<br />

indikador ba uzu no asesu ba asistencia saúde,<br />

material meiu-ambiente no indicador adisional ba<br />

pobreza no vulneravelidade populasaun suco sira<br />

nian. Maski nune’e, analiza hatudu katak indikador<br />

hat ne’e iha importansia balu iha esplikasaun<br />

husi variasaun nivel mortalidade tinan-ki’ik entre<br />

suco sira, sem haree ba faktu katak variabel seluk<br />

bele mos importante liu. Mézmuke persentajen<br />

esplikasaun menus tebes, analiza fornese indikasaun<br />

balu ba estudus iha futuru. Buat ida maka<br />

31


importante liu maka importansia husi prevalensia<br />

estrutura Uma kain-kain husi suco sira iha espl<br />

i k asau n husi va r iasau n mor ta l idade t i na n-k i ’ i k .<br />

Rezultadu sira ne’e reafi rma nesesidade atu halao<br />

peskiza barak tan iha mortalidade tinan-ki’ik.<br />

Rezultadu balun sujere katak mortalidade infantil<br />

no labarik iha Timor- Leste iha modelu ne’ebe<br />

similariu ho sira ne’ebe observa iha nasaun seluk<br />

ho mortalidade ne’ebe aas. Maski nune’e, rezultadu<br />

seluk hatudu modelu balu ne’ebe espesifi ku,<br />

karik kauza husi predominansia economía subsistensia.<br />

Abut husi taxa mortalidade tinan-ki’ik iha<br />

Timor-Leste, sertemente maka dezenvolvimentu<br />

sosio-ekonomiku ne’ebe ki’ik no konsekuensia<br />

32<br />

Monografía Mortalidade<br />

husi nivel aas pobreza nian no vulnerabilidade<br />

husi nia populasaun. Infraestrutura saúde ne’ebe<br />

fraku no populasaun nia asesu ne’ebe limitadu<br />

ba asistensia saúde, karik bele mos responsabiliza<br />

ba taxa mortalidade infantil no labarik ne’ebe<br />

aas. Mézmuke fatór sira ikus ne’e la konsidera iha<br />

estudu ne’e, iha posibilidade katak investimentu<br />

atu habelar no hadia diak liu tan sistema saúde sei<br />

fo impaktu boot ba redusaun mortalidade. Maski<br />

nune’e, importante tebes atu tau iha konsiderasaun<br />

katak bainhira pobreza bele reduz subtansialmente,<br />

maka bele iha mos progresu importante<br />

iha redusaun mortalidade tinan-ki’ik.


Monografía Mortalidade<br />

Brass, W. and K. H. Hill. 1973. ‘Estimating adult<br />

mortality from orphanhood’, Proceedings of the<br />

International Population Conference, vol. 3, International<br />

Union for the Scientifi c Study of Population<br />

(IUSSP), Liege, pp.111-123.<br />

CBS (Central Bureau of <strong>Statistics</strong>). 1992. Population<br />

of Timor Timur. Results of the 1990 Population<br />

Census, Jakarta, Indonesia.<br />

CBS (Central Bureau of <strong>Statistics</strong>). 1996. Population<br />

of Indonesia. Results of the Intercensal Population<br />

Census, Jakarta, Indonesia.<br />

ETT A (Timor-Leste Transitional Administration),<br />

ADB (Asian Development Bank), WB (Th e<br />

World Bank) and UNDP (United Nations Development<br />

Programme). 2001. Poverty Assessment<br />

Timor Loro Sa’e, Dili, Timor-Leste.<br />

Fortney, J. 2006. ‘Measurement and levels of maternal<br />

mortality’, in G. Caselli, J. Vallin and G.<br />

Wunsch (eds.), Demography – Analysis and Synthesis,<br />

Vol. 2, Academic Press, Burlington, MA,<br />

USA, pp. 61-60.<br />

Hull, T. and G. Jones. 1986. ‘Introduction: international<br />

mortality trends and diff erentials’, in<br />

Consequences of <strong>Mortality</strong> Trends and Diff erentials,<br />

United Nations, Department of International<br />

Economic and Social Aff airs, New York, USA,<br />

pp. 1-9.<br />

Kintner, H. J. 2004. ‘Th e life table’, in: J. Siegel and<br />

D. Swanson (eds.), Th e Methods and Materials of<br />

Demography, Elsevier Academic Press, USA, pp.<br />

301-339.<br />

Ministry of Health, <strong>National</strong> <strong>Statistics</strong> Offi ce,<br />

University of Newcastle, Th e Australian <strong>National</strong><br />

University, ACIL Australia Pty Ltd. 2003. Timor-<br />

Leste 2003 Demographic and Health Survey,<br />

University of Newcastle, Newcastle, Australia.<br />

REFERENSIAS<br />

NSD (<strong>National</strong> <strong>Statistics</strong> Directorate. 2005. Census<br />

of Population and Housing 2004. Summary of<br />

Main Indicators, NSD, Dili, Timor-Leste.<br />

Popoff , C. and D. H. Judson. 2004. ‘Some methods<br />

of estimation for statistically underdeveloped<br />

areas’, in: J. Siegel and D. Swanson (eds.), Th e<br />

Methods and Materials of Demography, Elsevier<br />

Academic Press, USA, pp. 603-640.<br />

Population Reference Bureau. 2000. Population<br />

Handbook, Population Reference Bureau, Washington,<br />

DC, USA.<br />

Preston, S. H. 1980. ‘Causes and consequences<br />

of mortality decline in less developed countries<br />

during the twentieth century’, in R. A. Easterline<br />

(ed.), Population and Economic Change in Developing<br />

Countries, University of Chicago Press,<br />

Chicago, USA, pp. 45-61.<br />

Ruzicka, L. and H. Hansluwka. 1983. ‘<strong>Mortality</strong><br />

transition in South and East Asia: technology<br />

confront poverty’, Population and Development<br />

Review 8, pp. 567-588.<br />

United Nations. 1973. Th e Determinants and<br />

Consequences of Population Trends, Vol. 1, United<br />

Nations, New York, USA.<br />

United Nations. 1883. Manual X. Indirect Techniques<br />

for Demographic Estimation, United Nations,<br />

New York, USA.<br />

United Nations. 1988. MortPak-Th e United Nations<br />

Soft ware Package for <strong>Mortality</strong> Measurement,<br />

United Nations, New York, USA.<br />

United Nations.1999. World Population Prospects:<br />

the 1998 Revision, Vol. 1, United Nations,<br />

New York, USA.<br />

33


Vallin, J. 2006. ‘<strong>Mortality</strong>, sex and gender’, in G.<br />

Caselli, J. Vallin and G. Wunsch (eds.), Demography<br />

– Analysis and Synthesis, Vol. 2, Academic<br />

Press, Burlington, MA, USA, pp. 177-193.<br />

WFP (World Food Programme). 2006. Timor-<br />

Leste: Market Profi le for Emergency Food Security<br />

Assessments, Word Food Proglamme, Emergency<br />

Needs Assessment Branch (ODAN), Rome,<br />

Italy.<br />

34<br />

Monografía Mortalidade<br />

UNDP, 2005. HUma kainn Development Report,<br />

2005, United Nations, New York, USA.<br />

UNICEF, 2003. Multiple Indicator Cluster Survey<br />

(MICS), UNICEF, Dili, Timor-Leste<br />

Weeks, J. R. 2002. Population, an Introduction<br />

to Concepts and Issues (eighth edition), Wadsworth,<br />

USA.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!