Taiteilijan_asema_2010
Taiteilijan_asema_2010
Taiteilijan_asema_2010
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förord<br />
Tveklöst är det en viktig undersökning som här presenteras av Centret<br />
för konstfrämjandet. Forskaren Kaija Rensujeff följer nu upp resultatet<br />
av en brett upplagd undersökning från år 2000 som granskade<br />
konstfältets viktigaste aktörer, konstnärerna, och deras sysselsättningssituation<br />
och inkomstbildning. Kartläggningen ger en tydlig bild<br />
av förändringen inom konstnärskåren. Vi får nu belägg för att andelen<br />
verksamma inom bildkonst och konstindustri ökar och att allt fler<br />
konstnärer betraktar sig som multidisciplinära, m.a.o. arbetar gränsöverskridande<br />
mellan flera konstområden.<br />
Undersökningsresultatet utgör en central kunskapsbas för både<br />
enskilda konstnärer och konstnärsorganisationerna då de driver sina<br />
fackliga frågor i olika sammanhang. Stat och kommun som står för<br />
den viktigaste finansiering av kulturinstitutionerna är även behjälpta<br />
av den kunskap undersökningen ger, inte minst mot bakgrund av kulturinstitutionernas<br />
centrala sysselsättande betydelse. Men också den<br />
tredje sektorns finansiärer – stipendie- och bidragsbeviljande fonder<br />
och stiftelser – bör analysera och beakta dessa förändringarna, inte<br />
minst med anledning av att deras roll blir allt viktigare.<br />
Det hävdas ofta att förändringar sker långsamt. Men vi kan nu med<br />
facit i hand konstatera att det under perioden 2000-<strong>2010</strong> inte enbart<br />
rörde sig om smärre förskjutningar utan om påtagliga förändringar<br />
som kräver att alla inblandade görs uppmärksamma på dem. Den stora<br />
ökningen av andelen multidisciplinära konstnärer och den minskade<br />
andelen aktiva inom tonkonst och fotokonst kan lyftas fram som<br />
exempel.<br />
Det är alltså hög tid att se över de arbetskraftspolitiska och de<br />
skattemässiga aspekterna , men minst lika viktigt är det att beakta resultatet<br />
då man diskuterar utbildnings- och kulturpolitik. Man kan<br />
inte längre nonchalera det faktum att den växande konstnärskåren har<br />
otillfredsställande inkomst- och sysselsättningsmöjligheter. Närmare<br />
hälften av dem som arbetar inom filmkonsten är arbetslösa och en<br />
tredjedel av bildkonstnärerna och tjugo procent av danskonstnärerna<br />
har inte kunnat ägna sig åt konstnärligt arbete. Tarja Cronbergs utredning<br />
från år 2011 ger konkreta förslag till åtgärder för att förbättra<br />
situationen.<br />
Det är uppenbart att många unga lockas till utbildningar som på<br />
sikt inte ger möjligheter till arbete och utkomst. Detta gäller i högre<br />
11