12.06.2013 Views

liTonTa samyaroSi ferdinand TavaZesTan erTad - Institute Of ...

liTonTa samyaroSi ferdinand TavaZesTan erTad - Institute Of ...

liTonTa samyaroSi ferdinand TavaZesTan erTad - Institute Of ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

jumber xanTaZe<br />

<strong>liTonTa</strong> <strong>samyaroSi</strong><br />

<strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong><br />

<strong>erTad</strong><br />

meore gadamuSavebuli gamocema<br />

gamomcemloba `meridiani~<br />

Tbilisi 2012


qarTveli mecnieris, akademikos <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

dabadebidan 100 wlisTavisadmi miZRvnili wigni _ `<strong>liTonTa</strong><br />

<strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>~, mkiTxvels gaacnobs<br />

Rvawlmosili mecnieris cxovrebisa da moRvaweobis<br />

calkeul fragmentebsa da mecnierul memkvidreobas.<br />

redaqtori londa TavaZe<br />

mxatvari emir burjanaZe<br />

© gamomcemloba `meridiani~, 2012<br />

© j. xanTaZe<br />

ISBN 978-9941-10


winasityvaoba meore gamocemisaTvis<br />

gamoCenili qarTveli mecnierisa da sazogado moRvawis<br />

akademikos <strong>ferdinand</strong> TavaZis dabadebidan 100<br />

wlisTavisadmi miZRvnili winamdebare naSromi _ `<strong>liTonTa</strong><br />

<strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>~ warmoadgens misi<br />

biografiuli narkvevis Sedgenis meore mcdelobas. amave<br />

saxelwodebis pirveli aseTi naSromi gamoqveynda <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis dabadebidan 90 wlisTavze * . dRevandel wignis<br />

bazarze damkvidrebuli normebis mixedviT wignis tiraJi<br />

arc Tu ise mcire gaxldaT _ 700. miuxedavad amisa dReisaTvis<br />

igi bibliografiul iSviaTobad iqca. aqedan gamomdinare<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis dabadebidan 100 wlisTavisadmi<br />

miZRvnil saiubileo RonisZiebaTa Soris gadawyda wignis _<br />

`<strong>liTonTa</strong> <strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>~ axali,<br />

gadamuSavebuli variantis gamocema.<br />

pirveli gamocemisagan gansxvavebiT, meore gamocemaSi<br />

mniSvnelovnad Seikveca batoni <strong>ferdinand</strong>is kolegebis, aRzrdilebisa<br />

da megobrebis mogonebebi. sanacvlod, wigni<br />

gamdidrda axali masaliT da fotosuraTebiT.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is gardacvalebis Semdeg ganvlilma<br />

23 weliwadma naTlad dagvanaxa, rom TavaZis fenomenma gauZlo<br />

drois mkacr gamocdas. dRes Cven sruliad civi gonebiT,<br />

pragmatulad SegviZlia SevafasoT misi mravalmxrivi<br />

namoRvawari da znesruli moqalaqeoba.<br />

am mSfoTvare periodma mZime gamocda mouwyo qarTul<br />

mecnierebas. qveynis saerTo ekonomikuri depresia mecnierebasac<br />

Seexo, bevri mecnieruli mimarTuleba stagnaciis<br />

mdgomareobaSi aRmoCnda. aseT saerTo mZime fonze<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnierulma skolam saarako sicocxlisunarianoba<br />

gamoavlina. winamdebare wignSi gaanalize-<br />

1 j.xanTaZe. <strong>liTonTa</strong> <strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>.<br />

“forma”, Tbilisi, 2003.<br />

3


ulia <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli moRvaweobis umniSvnelovanesi<br />

momentebi, gansakuTrebuli yuradReba eqceva<br />

misi saxelobis metalurgiisa da masalaTmcodneobis institutis<br />

postTavaZiseul saqmianobas. instituti, romlsac<br />

igi sicocxlis bolomde xelmZRvanelobda, amJamad<br />

warmatebulia da mdgradi ganviTarebis garantias iZleva.<br />

saukuneebis mijnaze, roca qveyanaSi socialisturi<br />

sistema Seicvala da naucbaTevad movxvdiT sabazro ekonomikis<br />

marwuxebSi, moxda sazogadoebrivi azris metamorfozac.<br />

xSirad gaigebdiT absurdul kiTxvas: ra saWiroa<br />

metalurgia, ra Cveni saqmea metalurgia? metalurgia es<br />

aris rkina, foladi, Tuji da zogadad liTonuri produqti,<br />

es aris Senoba-nagebobebi, wyalsadeni, gazisa da navTobis<br />

magistralebi, xidebi da gvirabebi, samanqanaTmSeneblo<br />

danadgarebi, transporti da, saerTod, yvelaferi, rac<br />

Cvens irgvlivaa. yovelive amas didi raodenobiT liToni<br />

Wirdeba. Tu liToni ar gveqna, misi yidva dagvWirdeba, es<br />

ki did xarjebTanaa dakavSirebuli, rac qveynis ekonomikas<br />

mZime tvirTad awveba. metalurgia erT-erTi yvelaze energo<br />

da, saerTod, resurstevadi dargia. liTonis misaRebad<br />

adamiani RrRnis bunebas, azianebs garemos, xarjavs didZal<br />

resurss. Tu liToni uxarisxoa, anu misi fizikur-meqanikuri<br />

maxasiaTeblebi dabalia, konstruqciis moTxovnebis<br />

dasakmayofileblad saWiro xdeba didi zomis detalebis<br />

damzadeba, rac zrdis liTonis xarjs da konstruqciasac<br />

amZimebs. amitomaa, rom yvela ganviTarebuli qveyana da maT<br />

Soris patara qveynebic (Sveicaria, belgia, SvedeTi da sxva)<br />

Tavisi saWiroebisaTvis awarmoebs liTons, magram awarmoebs<br />

cotas da xarisxians.<br />

xalxSi gaCenilma zemoT moyvanilma saeWvo kiTxvebma<br />

dagvarwmuna, rom farTo sazogadoeba naklebadaa gaTviTc-<br />

4


nobierebuli iseTi mniSvnelovani dargis avkargianobaSi,<br />

rogoricaa metalurgia. amitom wignze muSaobis dros gamiCnda<br />

survili rac SeiZleba martivad, rTuli mecnieruli<br />

koncefciebisa da maTematikuri formalizmis gamoyenebis<br />

gareSe gadmomeca liTonebis miReba _ damuSavebis arsi, popularulad<br />

meambna masalaTmcodneobis, <strong>liTonTa</strong> fizikis,<br />

qimiuri Termodinamikis da metalurgiasTan momijnave sxva<br />

mecnierul mimarTulebaTa problemebis Sesaxeb.<br />

wignis pirveli gamocemidan ganvlilma periodma<br />

gviCvena, rom wigns SemecnebiTi mniSvnelobis garda aRmzrdelobiTi<br />

funqciac gaaCnia _ igi ymawvils saSualebas<br />

aZlevs gaecnos mecnierebas liTonebis Sesaxeb konkretuli<br />

pirovnebis _ <strong>ferdinand</strong> TavaZis moRvaweobis magaliTze.<br />

amis gamo wignSi ganxilul sakiTxebis romantikul ferebSi<br />

ganxilvas ar movridebivar, miTumetes rom Tavad <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis biografia da SemoqmedebiTi wiaRsvlebi amis<br />

SesaZleblobebs iZleva.<br />

samwuxarod, dRes metalurgoba prestiJul profesiaTa<br />

Soris aRar ganixileba, amitom metad mniSvnelovania<br />

momaval Taobebs SevaxsenoT, rom liTonis saidumloebisadmi<br />

ltolva qarTveli kacis genetikuri moTxovnilebaa.<br />

imedi gvaqvs am surviliT dawerili winamdebare wigni xels<br />

Seuwyobs axalgazrdebis metalurgiis sferoSi dakvalianebasac.<br />

winamdebare naSromze muSaobis procesSi ganwyobileba,<br />

romelic sufevda misi pirveli gamocemis dros, ar Secvlila.<br />

ucvlelia agreTve kiTxvebi, romlebzec wignma unda<br />

gasces pasuxi. yovelive es naTladaa gadmocemuli wignis<br />

pirveli gamocemis winasityvaobaSi, romelic ucvlelad<br />

mogvyavs.<br />

5


pirveli gamocemis winasityvaoba<br />

cnobil mecniersa da sazogado moRvawes akademikos<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes 2002 wlis 21 maiss 90 weli Seusruldeboda.<br />

cameti weli gvaSorebs mis aRsasruls. es mSfoTvare<br />

cameti weli sakmarisi aRmoCnda imisTvis, rom mis mravalricxovan<br />

mowafeebs, mimdevrebsa da axloblebs kidev erTxel<br />

dagvenaxa batoni <strong>ferdinand</strong>is pirovnebis sidiade da<br />

dagvedasturebina Cveni misdami siyvaruli. swored am siyvarulma<br />

Segvkriba mis saiubileo TariRTan dakavSirebiT<br />

ormocdaaTianelebi _ metalurgiis fakultetis pirveli<br />

aRzrdilebi. Semdeg Sexvedraze xalxi saocrad momravlda<br />

_ verc ki warmovidgendiT, ramdeni vyofilvarT batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is mowafeebi. erTxmad gadawyda batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

iubile aRgveniSna da am TariRTan dakavSirebiT wignic<br />

gamogveca. iTqva isic, rom iubile asi wlisTavs ufro<br />

mouxdeboda. magram es mosazreba umal daiwunes, ZiriTadad<br />

imis gamo, rom batoni <strong>ferdinand</strong>is mowafeTa rigebi ukve<br />

sakmaod SeTxelda. “asi wlis Tavze SeiZleba aRarc darCes<br />

vinme CvenTagani. vidre cocxlebi varT da im kacis saxe<br />

lampariviT win gvidgas, nu gadavdebT _ sanam foladi cxelia,<br />

gavWedoT” _ Tqva givi anCabaZem, romelsac Cvens wreSi<br />

wardgineba ar sWirdeba. da marTlac, gadawyda wignis gamocema.<br />

saswrafod Camoweres, vin ra masalas moamzadebda.<br />

saqmeSi CaerTo saqarTvelos mecnierebaTa akademiis <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis saxelobis metalurgiis instituti * da saqarTvelos<br />

politeqnikuri universitetis <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

saxelobis <strong>liTonTa</strong> teqnologiisa da masalaTmcodneobis<br />

kaTedra. es paTosi gavrcelda quTaisSi, baTumSi, gorSi<br />

da, rogorc mkiTxveli Tavad darwmundeba, Cveni qveynis<br />

* 2002 wlis seqtembridan metalurgiis instituts ewoda saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis f.TavaZis saxelobis metalurgiisa<br />

da masalaTmcodneobis instituti.<br />

6


sazRvrebsac gascda.<br />

amocana Semdegnairad Camoyalibda _ wignma unda gasces<br />

pasuxi kiTxvebs: 1) metalurgiuli mecnierebis ra sferoebSi<br />

moRvaweobda <strong>ferdinand</strong> TavaZe da riTi gaiTqva saxeli;<br />

2) ratom imsaxurebda igi axalgazrdebis did siyvaruls, ra<br />

principebs efuZneboda misi pedagogika da ratom iyo mowafeebisaTvis,<br />

mimdevrebisa da kolegebisaTvis didi avtoriteti;<br />

3) saerTod, ra humanuri sawyisi edo mis pirovnebas.<br />

dagverwmunebiT, rom am Canafiqris ganxorcieleba sakmaod<br />

rTulia, miT umetes, rom mas erTi umniSvnelovanesi<br />

SezRudva axlavs _ Txroba unda iyos yvelasaTvis gasagebi<br />

da ar unda Seicavdes rTul mecnierul koncefciebs.<br />

dRes amocana Sesrulebulia da farTo mkiTxvelis samsjavroze<br />

gamogvaqvs Cveni erToblivi naSromi `<strong>liTonTa</strong><br />

<strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>~<br />

7


Sesavali<br />

Tu elementebis periodul sistemas davxedavT, advilad<br />

davrwmundebiT, rom im 92 bunebrivi elementidan,<br />

romelnic Cveni samyaros didebul mravalferovnebas qmnian,<br />

umravlesoba liTonia. mecnierebisa da teqnikis im<br />

dargs, romelic liTonebisa da Senadnobebis miRebas isaxavs<br />

miznad, metalurgia ewodeba. igi kacobriobis saqmianobis<br />

uZvelesi sferoa. adamiani mudmivad qmnida sxvadasxva<br />

saxis Sromisa da saomar iaraRs da cdilobda igi magari da<br />

gamZle yofiliyo. swored aseTi liTonebis ZiebiT iwyeba<br />

metalurgiuli warmoeba. metalurgia metad farTo cnebaa.<br />

misi vrceli sazRvrebi liTonebisa da maTi Senadnobebis<br />

simravliTaa gamowveuli.<br />

liTonebidan yvelaze popularuli rkina da mis fuZeze<br />

Seqmnili Senadnobebia. rkinis, uamravi specialuri daniSnulebis<br />

foladisa da Tujis miReba Savi metalurgiis sagans<br />

warmoadgens, gansxvavebiT, vTqvaT, feradi metalurgiisagan,<br />

romelic feradi liTonebis _ spilenZis, aluminisa<br />

da sxvaTa miRebas gulisxmobs. arsebobs iSviaT <strong>liTonTa</strong><br />

metalurgia, Zvirfas <strong>liTonTa</strong> metalurgia, naxevargamtarebis<br />

metalurgia da a.S.<br />

wignSi saubari gveqneba akademikos <strong>ferdinand</strong> TavaZeze,<br />

romelic saqarTveloSi Tanamedrove metalurgiuli mecnierebis<br />

erT-erT fuZemdeblad moiazreba. amdenad, upriania<br />

CvenSi metalurgiis ganviTarebis istoriiT daviwyoT,<br />

miT umetes, rom es problema <strong>ferdinand</strong> TavaZes imTaviTve<br />

ainteresebda da sxva uamrav TavsatexTan <strong>erTad</strong> mTeli<br />

cxovrebis manZilze mudmivad fiqrobda liTonis nakeTobaTa<br />

miReba-damuSavebis saukuneebis ferfliT dafarul<br />

saidumloebaze.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is pirad arqivSi erT Zvel xelnawers<br />

wavawydiT, romelic saocrad lakoniurad gadmogvcems mis<br />

8


damokidebulebas am problemisadmi. ai erT-erTi pasaJi am<br />

xelnaweridan:<br />

`liTonmcodneoba Caisaxa jer kidev maSin, roca<br />

adamianma pirvelad Seicno da ganasxvava liToni qvebisagan.<br />

TviTnabadi oqro, vercxli, spilenZi Tavisi<br />

lamazi, brWyviala da mbzinavi feriT, plastikurobiT,<br />

Wedvis unariTa da wkriala liTonuri xmiT mkveTrad gamoarCia<br />

maTgan. amasTan <strong>erTad</strong> Caisaxa da viTardeboda<br />

liTonis miReba-damuSavebis teqnologia. Cveni eri da mTeli<br />

amierkavkasia metalurgiis erT-erTi uZvelesi keraa<br />

msoflioSi. aq <strong>liTonTa</strong> damuSavebis mravali iseTi teqnologia<br />

gamoumuSavebiaT, romlebsac dResac gancvifrebaSi<br />

mohyavs am dargis specialistebi. liTonmcodneobisa<br />

da <strong>liTonTa</strong> damuSavebis teqnologiis ganviTareba maSin<br />

9


TviTdinebiT midioda, ojaxur an Temur saidumloebas<br />

warmoadgenda da mas mecnieruli xasiaTi ara hqonda. . .”<br />

es patara fragmenti, romelic hipoTezur mosazrebebsa<br />

da kiTxvis niSnebs Seicavs, momavalSi <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis mravali mecnieruli werilisa da oTxi fundamenturi<br />

monografiis laitmotivad iqca. man safuZveli Cauyara qarTuli<br />

teqnikuri azrovnebis ganviTarebis istoriis Seswavlas<br />

da rogorc WeSmariti patrioti, udides popularobas<br />

uwevda Cveni mdidari istoriuli warsulis warmoCenas.<br />

sainteresoa, ra principebiT sargeblobda batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

am dros?<br />

Cvenamde legendad mosuli oqros sawmisis istoriis<br />

Tanaxmad kolxebi flobdnen mdinareebidan cxvris tyaviT<br />

oqros gamoleqvis saidumlos. oqros Ziebam, am liTonisadmi<br />

kacobriobis dauokebelma ltolvam moiyvana Zveli<br />

berZnebi da romaelebi kolxeTSi. vin icis, iqneb cxvris<br />

tyavs, SesaZloa bewvs, marTlac gaaCnia CvenTvis ucnobi<br />

magiuri Tviseba _ oqros Setivnarebuli, umciresi koloiduri<br />

nawilakebis koagulaciisa. Tu es marTlac asea, maSin<br />

kolxebis am uZvelesma aRmoCenam SeiZleba gadatrialeba<br />

moaxdinos oqros mopoveba_warmoebaSi da Secvalos dResdReobiT<br />

yvelaze gavrcelebuli, sxvaTa Soris, isev qarTvelis<br />

_ petre bagrationis meTodi, romelic cianidur<br />

teqnologiazea damyarebuli da momakvdinebel gavlenas<br />

axdens garemoze. asea Tu ise, kolxebis es meTodi Tamamad<br />

SeiZleba miviCnioT hidrometalurgiisa da gamdidrebis<br />

flotaciuri meTodis Canasaxad.<br />

pirvelyofilma adamianma, romelic xetialiTa da<br />

nadirobiT irCenda Tavs, gamoqvabuli mxolod mas Semdeg<br />

datova, rac miwis damuSaveba iswavla, axara vazi da marcvleuli,<br />

moiSinaura cxovel-frinveli. Tu did mecniers<br />

vilhelm humboldts davendobiT, kacobriobis ganviTarebis<br />

es preistoriuli procesi xmelTaSua zRvis da mis<br />

10


mimdebare teritoriaze, maT Soris kavkasiaSic, daiwyo.<br />

qarTvelma kacmac moiSinaura xari, gaxedna cxeni, miwa<br />

abruna, pureuli amravla, vazi gaaSena. cnobili mecnieris<br />

akademikos n.vavilovis gamokvlevaTa Tanaxmad, msoflioSi<br />

gavrcelebuli pureulis endemuri saxeobebis mniSvnelovani<br />

nawili kavkasiaSia aRmoCenili da Cvenda sabednierod,<br />

dResac qarTuli etimologiis mqone dasaxelebebiT<br />

moixsenieba: paleo-colchicum, carthlicum georgicum, macha da<br />

sxva. swored amitom saqarTvelo marcvleulis warmoebis<br />

erT-erT damoukidebel kerad aris miCneuli.<br />

civilizaciis am etapze qarTvelma kacma guTanic Tavis<br />

yaidaze moawyo, tabik-apeuric Taviseburi gaakeTa da<br />

Rrma kvali daamCnia Tavis miwas. saxnisic TviTon gaWeda,<br />

da albaT, ar cdebian mecnierebi, romelTac metalurgiis<br />

samSoblod kavkasia miaCniaT. vTqvaT, es sadavo sakiTxia,<br />

da nu daviCemebT pirvelobas, magram faqts ver gaveqceviT<br />

_ xom cnobilia CvenSi uZvelesi metalurgiuli centrebis<br />

arseboba. svaneTSi, sofel qvemo ifarTan da raWaSi, sofel<br />

wedisTan (Wedisi), arsebuli metalurgiuli sawarmoebis,<br />

samwuxarod, upatronod mitovebuli, magram Cveni keTili<br />

bunebisagan sakmaod saRad Semonaxuli narCenebi aocebs<br />

Tvals da yvelaze skeptikurad ganwyobil pirovnebasac<br />

ki daarwmunebs, rom odesRac saqarTveloSi metalurgia<br />

maRal doneze yofila ganviTarebuli. amas davumatoT xevsuruli<br />

far-xmali, romelic xorasnisa da xvarazmis folads<br />

tols ar udebda, warmovidginoT Cveni gamrje glexis<br />

mier gaWedili saxnisiT damuSavebuli xodabunebi, gavixsenoT<br />

uZvirfasesi vazis jiSebi, maTSi CaRvrili Takara<br />

mzis siTbo da maTgan naJuri Rvino, TuSuri cxvari, xevsuruli<br />

jiSis cxeni, kavkasiurad wodebuli Cveni nagazi,<br />

romelic erTgulad uvlis qarTveli kacis Wirnaxuls, mis<br />

ezo-garemos. yovelives davumatoT Cveni damwerloba, Rv-<br />

Taebrivi hangebi, Cveni xuroTmoZRvreba, ganumeorebeli<br />

11


faqizi formebiTa da moculobebiT, romelic dRemde amSvenebs<br />

Cvens miwa-wyals. ar daiviwyoT qarTuli cekva-Tama-<br />

Si, Cveni samzareulos surneli da miviRebT qarTuli civilizaciisaTvis<br />

damaxasiaTebel arasrul suraTs.<br />

yvela ers gaaCnia Tavisi Zireuli saqmianobis tradiciuli<br />

formebi. magaliTad, Cinelisa da indoelisaTvis prioritetulia<br />

brinjis Tesva, brazilielisaTvis _ yavis warmoeba,<br />

frangis, italielisa da espanelisaTvis _ Rvino da<br />

a.S. Cven aravin gviSlis xels brinji an sxva ram vawarmooT,<br />

magram vazi da puri ufro gvexerxeba, esaa Cveni istoriuli<br />

saqmianoba. metalurgia, rogorc liTonis miRebisa da misgan<br />

nakeTobebis damzadebis wesi, ar SeiZleba ganxilul iqnas<br />

abstraqtulad, civilizaciis saerTo miRwevebis gauTvaliswineblad.<br />

CvenTvis, qarTvelebisaTvis, es saqmianoba<br />

imTaviTve bunebrivi da aucilebeli mowodeba gaxldaT.<br />

marTlac, xom cnobilia, rom saqarTvelos teritoriaze<br />

liTonebis miRebis, damuSavebis da gamoyenebis kultura<br />

uZvelesi droidan momdinareobs da kacobriobis ganviTarebis<br />

yvela ZiriTad istoriul safexurs moicavs. saqarTvelo<br />

xom liTonwarmoebis erT-erT uZveles centrad aris<br />

aRiarebuli.<br />

saqarTvelos teritoriaze gamovlenil mdidar arqeologiur<br />

masalaSi Warbobs adgilibrivi warmoebis sagnebi<br />

_ kolxuri culebi, Subisa da isris bunikebi, xis damamuSavebeli<br />

saWris-sakveTebi, miwaTmoqmedebis iaraRebi,<br />

mravalferovani oqrosa da brinjaos mxatvruli nakeTobebi,<br />

samkaulebi, numizmaturi masala da sxva. <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem didi rudunebiT Seiswavla es masala, aRadgina maTi<br />

damzadebis teqnologia da kidev erTxel daadastura saqarTvelos<br />

teritoriaze liTonebis miRebisa da damuSavebis<br />

maRali done.<br />

12


<strong>ferdinand</strong> TavaZis mier gamokvleuli<br />

arqeologiuri masalis zogierTi nimuSi* **<br />

brinjaos Toxebi.<br />

Z.w. XIII-XII ss.<br />

kolxuri culebi.<br />

Z. w. XVI-XV ss.<br />

brinjaos<br />

satevari. Z.w. XV_XIV ss.<br />

* **<br />

metalurgiis ganviTarebis tradiciebi grZeldeba Suasaukuneebis<br />

saqarTveloSic *** . mefe daviT aRmaSeneblis<br />

samxedro warmatebebSi gansakuTrebuli roli Seasrula<br />

maRalxarisxovani foladis iaraR-saWurvelma. saqarTvelos<br />

erovnul muzemSi daculi qarTveli mxedris aRWurvilobis<br />

mTliani kompleqtis wona 10-12kg-s aRwevs. am monacemebiT<br />

marto 40 aTasi yivCaRi meomris SeiaraRebas 400-480 t.<br />

xarisxovani rkina-foladi sWirdeboda. im epoqaSi aseTi raodenobiT<br />

foladis warmoeba WeSmaritad gancvifrebas iwvevs.<br />

* Ф.Н. Тавадзе, Т.Н. Сакварелидзе. Труды Института металла и<br />

горного дела. Раздел 7 _ история техники. Изд-во АН ГССР, Тбилиси,<br />

1956. с. 329-370.<br />

** Ф.Н. Тавадзе. О производстве металлических изделий на территории<br />

Грузии в древности. Вестник АН СССР, №9, 1958, с.53-56.<br />

*** f.TavaZe, T.sayvareliZe, T.dvali. samTavros samarovanze mopovebuli<br />

rkinis sabrZolo iaraRis qimiuri, metalografiuli<br />

da teqnologiuri Seswavla. saq. saxelmw. muzeumis moambe, 18_A,<br />

1959, gv. 3-23.<br />

13


vercxlis Tasi ritualuri scenebiT. TrialeTi. Z.w. XV s.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis gamokvlevebiT dadginda msgavsi Rrutaniani<br />

nakeTobebis miRebis gamownevis teqnologia *<br />

XI-XIII saukuneebSi saqarTveloSi moqmedebda rkinis warmoebis<br />

kerebi rTuli konstruqciisa da didi warmadobis<br />

metalurgiuli qurebiT, samWedlo saxelosnoebi da mefis<br />

karze arsebuli specialuri saiaraRo sawarmoebi, romelnic<br />

didi raodenobis Savi liTonis sabrZolo da sameurneo<br />

iaraRiT amaragebda gaerTianebul qarTul saxelmwifos.<br />

magram, samTo-metalurgiuli warmoebis Semdegi aRmavloba<br />

ramdenadme daaknines ucxo dampyrobTa Semosevebma.<br />

* f. TavaZe, S.mesxia, v.barqaia. furclovani liTonebis Carxebze<br />

damuSaveba Zvel saqarTveloSi. gamomcemloba “teqnika da Sroma”,<br />

Tbilisi, 1954.<br />

14


X-XII saukuneebis qarTveli meomris saWurveli<br />

XVIII saukunis meore naxevarSi mefe erekle II daiwyo samTo<br />

saqmisa da metalurgiis aRorZineba, rac saxelmwifos ekonomikisa<br />

da samxedro Zlierebis aRmavlobas gulisxmobda.<br />

Seiqmna rkinis, spilenZis, tyviis da oqro-vercxlis sabadoTa<br />

damuSavebisa da metalurgiuli warmoebis erTiani sistema.<br />

amuSavda alaverdisa da Tbilisis spilenZis qarxnebi, bolnisis<br />

rkinis sabadoebis gadamamuSavebeli brZmedi, rkinis<br />

saojaxo moxmarebis, sasoflo-sameurneo daniSnulebis da<br />

sabrZolo iaraRis, maT Soris, bulatis iaraRis mwarmoebeli<br />

saxelosnoebi, aSenda Tbilisis zarbaznebis Camosasxmeli<br />

qarxana, sadac aTvisebul iqna zarbaznis lulis<br />

damzadebis teqnologia umniSvnelovanesi evropuli<br />

teqnikuri siaxleebis gaTvaliswinebiT, ganaxlda yumbarebisa<br />

da tyvia-wamlis damamzadebeli Tofxanebi da a.S. *<br />

* T.baZoSvili. samTo-metalurgiuli warmoeba XVIII saukunis aRmosavleT<br />

saqarTveloSi. Tbilisi, gamomcemloba `meridiani”, 2012.<br />

15


1820 wels zarafxanaSi<br />

moWrili qarTuli fuli da<br />

qarTuli zarbaznebis simbolika<br />

saqarTvelos teritoriaze metalurgiis ganvi-<br />

Tarebis istoriis am mcire mimoxilvidanac advilad<br />

davaskvniT, rom metalurgia qarTvelebisaTvis imTaviTve<br />

bunebrivi da aucilebeli saqmianoba yofila, msgavsad<br />

miwis damuSavebisa, ris gamoc saqarTvelos georgia (miwaTmoqmedi)<br />

Seerqva. qarTveli kaci mTeli Tavisi xangrZlivi<br />

istoriis manZilze mudam fusfusebda qurasa da<br />

sabervelTan _ nalis, namglis, Toxisa da sxva sameurneo<br />

daniSnulebis sagnebTan <strong>erTad</strong> gauTaveblad Wedda saomar<br />

iaraRs momxdurebisgan Tavis dasacavad. metalurgiis<br />

ganviTarebis tendenciebi saqarTveloSi uwyvetia.<br />

saukuneTa avbediTma msvlelobam ver SeaCera `kveriT<br />

xuroTa da rkinisa da rvalis mWedelTa~ tradiciuli<br />

ltolva `<strong>liTonTa</strong> damorCilebisa~. amis dasturad isic<br />

gamodgeba, rom meoce saukunis dasawyisSi saqarTveloSi<br />

kidev funqcionirebda CaTaxis Tujis qarxana ori miniaturuli<br />

brZmediT, Tbilisis spilenZis qarxana da mcire<br />

warmadobis liTondamamuSavebeli saxelosnoebi.<br />

16


qarTul metalurgias axali sicocxle Cahbera WiaTura-zestafonis<br />

kompleqsma, romelic CvenTvis, qarTvelebisaTvis<br />

sruliad unikaluria. es gaxlavT RmerTisgan boZebuli<br />

bunebrivi simdidre, akaki wereTlis, niko nikolaZisa<br />

da sxva moRvaweTa fiqrisa da ocnebis sagani, es aris WiaTura-foTis<br />

Saragzaze imereli glexis, urmiT Savi qvis<br />

transportirebis dros daRvrili ofli da, bolos, Wia-<br />

Tura-zestafoni aris qarTuli inteleqtualuri potencialis<br />

udidesi monapovari. meoce saukunis 30-ian wlebSi<br />

didubis patara sacdel qarxanaSi giorgi nikolaZis * xelmZ-<br />

RvanelobiT miRebuli Sedegebi daedo safuZvlad manganumis<br />

warmoebis teqnologias zestafon-WiaTuris sawarmoebSi<br />

da aqedan gavrcelda igi nikopolsa da sxva metalurgiul<br />

centrebSi.<br />

1945 wels saqarTvelos mecnierebaTa akademiis petre<br />

meliqiSvilis ** saxelobis qimiis institutis metalurgiuli<br />

laboratoria *** calke danayofad _ liTonisa da samTo saqmis<br />

institutad Camoyalibda.<br />

liTonisa da samTo saqmis institutma, romelsac 1951<br />

wlidan sicocxlis bolomde <strong>ferdinand</strong> TavaZe xelmZRvanelobda,<br />

mraval mecnierul mimarTulebas gaukvala gza damoukidebeli<br />

saqmianobisaTvis. maTgan aRsaniSnavia: saSen<br />

masalaTa instituti, manqanaTa meqanikis instituti, samTo<br />

saqmis instituti, gamoyenebiTi qimiisa da eleqtroqimiis<br />

instituti. zemoxsenebuli institutebis gamoyofis Semdeg,<br />

1957 wels liTonisa da samTo saqmis instituts metalurgiis<br />

instituti ewoda, radgan es dasaxeleba WeSmaritad<br />

* giorgi nikolaZe (1888-1931) _ gamoCenili qarTveli metalurgi<br />

da maTematikosi<br />

** petre meliqiSvili (1850-1927) _ odesis universitetis profesori,<br />

Tbilisis universitetis pirveli reqtori 1918 wlidan.<br />

*** qimiis institutSi 1935 wels Camoyalibda pirveli metalurgiuli<br />

ganyofileba, romelic 1937 wels metalurgiis laboratoriad<br />

gadakeTda.<br />

17


gamoxatavda mis arss. am procesebis saTaveebTan ucvlelad<br />

idga akademikosi <strong>ferdinand</strong> TavaZe, romelmac mTeli<br />

cxovrebis manZilze uaRresad Rirseulad atara metalurgisaTvis<br />

Cveuli mZime tvirTi.<br />

meoce saukunis meore naxevari teqnikur sferoSi adamianis<br />

udidesi miRwevebiT aRiniSna. saocari siswrafiT<br />

ganviTarda sruliad axali dargebi: naxevargamtarebis<br />

da zegamtarebis fizika, radioeleqtronika, gamoTvliTi<br />

teqnika da sainformacio teqnologiebi, atomguluri energetika,<br />

kosmosuri teqnika da sxva, rac sruliad axali<br />

masalebis miRebas saWiroebda. amitom upirvelesi amocana<br />

iyo metalurgiuli mecnierebis im sferoebis ganviTareba,<br />

romlebic maRali xarisxis specialuri masalebis Seqmnas<br />

isaxavdnen miznad.<br />

akademikosi <strong>ferdinand</strong> TavaZe am movlenebis epicentrSi<br />

imyofeboda da Tavisi niWi da energia liTonmcodneobis,<br />

ufro farTod ki masalaTmcodneobis problemebis<br />

gadawyvetas moaxmara, moaxmara metad nayofierad da<br />

swored amitom iTvleba igi did mecnierad.<br />

18


fragmentebi <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis cxovrebidan<br />

gori<br />

bavSvoba da yrmoba<br />

<strong>ferdinand</strong> (filimon) TavaZe daibada 1912 wlis 21<br />

maiss q.gorSi nestor TavaZisa da nino besiaSvilis ojaxSi.<br />

nestor TavaZe warmoSobiT baRdaTidan iyo. misi mama giorgi<br />

sasuliero piri gaxldaT, gelaTSi moZRvrad muSaobda<br />

da iqve, gelaTSia dakrZaluli.<br />

axalgazrda nestorsac sasuliero karierisaTvis amzadebdnen,<br />

magram man saero moRvaweoba arCia, gorSi dasaxlda,<br />

aqve Coxa-axaluxis kervis xelovnebas _ dercikobas _<br />

daeufla da patara samkervaloc gaxsna.<br />

nestori sakmaod gvian daojaxebula. pirveli meuRle<br />

mSobiarobas gadahyolia da 45 wlis nestori Cvili qaliSvilis,<br />

anos, amara darCenila.<br />

nestors meore qorwinebidan, nino besiaSvilTan, eyola<br />

vaJi _ filimoni, romelsac ymawvilkacobaSi, leningradSi<br />

swavlis dros <strong>ferdinand</strong>i Searqves. nino metad RvTisnieri,<br />

gonieri, keTili qali yofila, Svilebs _ anosa da filimons<br />

_ erTnairi siyvaruliT zrdida. nestori marjve, mSromeli<br />

kaci iyo da ojaxsac ar uWirda. patara filimonis movlaaRzrdaSi<br />

Svidi wliT ufros anos garkveuli wvlili Seutania<br />

da gansakuTrebuli mSvidi xasiaTis gamo misTvis “zalis<br />

muTaqac” Seurqmevia.<br />

filimonma fexi aidga da “zalis muTaqa” umal onavar<br />

biWad iqca. imTaviTve koWebSi Seetyo, rom erTi daudgromeli<br />

da mCxrekeli vinme iqneboda. jer iyo da rkinis siyvaruli<br />

dasCemda _ Tu sadme Zvel lursmans, nals da rkinis<br />

naWers ipovnida, yvela saxlSi mihqonda. mere, mogvianebiT,<br />

CxirkedelaobiT ise gaiwafa xeli, rom joxebiTa da Coxa-<br />

19


axaluxis morCenili nakuwebiT frTebi gaikeTa da goris<br />

cixidan gadmoxta. es pirveli mecnieruli eqsperimenti<br />

marcxiT damTavrda. daCeCqvili filimoni saxlSi miiyvanes.<br />

ganrisxebul nestors dercikis didi makrateli gamoutania<br />

da uTqvams: _ ai, es aris Seni saqme, Sen ki raRac eSmakis<br />

manqanebs dasdevo. magram mamis am gancxadebam filimons<br />

novatorul ideebze xeli ver aaRebina.<br />

am incidentis kvali, naWrilobevi nikapze, baton <strong>ferdinand</strong>s<br />

bolomde emCneoda da, albaT, axsenebda bavSvobaSi<br />

gancdil pirvel, da SeiZleba <strong>erTad</strong>erT marcxs mis momaval<br />

eqsperimentul saqmianobaSi.<br />

1921 wlis TebervalSi saqarTveloSi wiTeli armiis Semosvlam<br />

TavaZeebis ojaxsac ubedureba moutana. nestor<br />

TavaZis samkervalo daarbies da Semdeg gaZarcves. nestorma<br />

saqme veRar aawyo, Caimuxla da ojaxsac gauWirda.<br />

1924 wels filimonis deda gardaicvala, sruliad axalgazrda<br />

qali. sikvdilis win dedas filimoni mouxmia<br />

da uTqvams: Zneli cxovreba gelis, magram, Zalianac rom<br />

gagiWirdes, sxvisi araferi aiRo, ar iqurdo, TuTuns ar<br />

mieCvio. icode, gaWirvebas mxolod swavliT dasZlev; iswavle,<br />

magram Tavi ganswavlulad ar CaTvalo. das upatrone,<br />

_ Sens meti aravin hyavso. _ uTqvams da sulic daulevia.<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma dedis anderZi pirnaTlad Seasrula<br />

_ iswavla da mTeli cxovreba sul axlis Ziebasa da<br />

aRmoCenas moandoma. TavisiT gaikvlia cxovrebis gza. bevrjer<br />

Zalian gauWirda, magram aravisTvis araferi waurTmevia,<br />

Tavisi ki bevrisTvis uwiladebia da amiT bedniereba<br />

ugrZnia. sxvaTa Soris, arc sigareti mouwevia odesme, Tumca<br />

sxva amqveyniur siamovnebaze uari arasodes uTqvams da<br />

asketurad ar ucxovria. Tavis dasac bolomde upatrona<br />

da mis garSemo myofTac xeli gaumarTa. icxovra adamianebis<br />

usazRvro siyvaruliT, keTilad, Suris, boRmisa da<br />

borotebis gareSe.<br />

20


filimoni goris me-4 Sromis skolaSi swavlobda. igi<br />

gamoirCeoda Tavisi niWierebiT da pedagogebis yuradRebac<br />

imTaviTve miipyro. gansakuTrebiT gorSi cnobili maTematikis<br />

maswavleblis nikoloz julabiSvilis siyvaruliT<br />

sargeblobda. baton nikolozs Seutyvia damamTavrebel<br />

klasSi myofi filimonis saswavleblad ruseTSi wasvlis<br />

Sesaxeb da swavlis gaZlierebul reJimze gadauyvania _<br />

gakveTilebis Semdeg xan maTematikas aswavlida, xan rusuls.<br />

a.puSkinis lamazad dasuraTebuli wignic uCuqebia.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s es wigni mTeli axalgazrdoba ubiT<br />

utarebia, rogorc uZvirfasesi relikvia.<br />

filimoni saucxood xatavda da, rom ara rkinis siyvaruli,<br />

misgan, udavod, kargi mxatvari dadgeboda. bavSvoba-<br />

Si igi lamazad aformebda kedlis gazeTebs, xolo Semdeg,<br />

roca gauWirda, lukmapuris saSovnelad xatvis unars pragmatuli<br />

miznebisTvisac iyenebda. baton <strong>ferdinand</strong>s xatvis<br />

siyvaruli arasdros ganelebia, Tumca Tavisi gansakuTrebuli<br />

mouclelobis gamo ver SeZlo am saqmisadmi erTgulebis<br />

dadastureba.<br />

igi mxolod mosawyen<br />

partiul konferenciebsa<br />

da yrilobebze drois<br />

mokvlis mizniT Tu<br />

moimarjvebda fanqars.<br />

dasanania, rom batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is mxatvruli<br />

Semoqmedebidan Cvenamde<br />

TiTqmis araferma moaRwia,<br />

garda saocari siyvaruliT<br />

Sesrulebuli<br />

qvemoT warmodgenili<br />

SarJebisa.<br />

21


22<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis mier Sesrulebuli megobruli SarJebi<br />

ymawvilobaSi <strong>ferdinand</strong>i goris muSaTa klubis jer<br />

scenografad, Semdeg ki dramatuli wris xelmZRvanelad<br />

da msaxiobad mogvevlina. qvemoT warmodgenili fotoebi,<br />

udavod, misi msaxioburi niWis maCvenebelia. mas rom artistizmi<br />

da scenuri fantazia ar aklda, amas yvela daadasturebs.<br />

saerTod, talantiT dajildoebuli adamianebi mravalwaxnagovanni<br />

arian da yvela sferoSi advilad aRweven sasurvel<br />

Sedegs. batoni <strong>ferdinand</strong>i rom scenas gahyoloda,<br />

udavoa, iqac did warmatebebs miaRwevda.


Semoqmedi kacisaTvis Semoqmedeba aRmoCenis procesia.<br />

igi erTnairad sasixaruloa mecnierisTvis, mxatvrisTvis,<br />

musikosisTvis, msaxiobisTvis da, saerTod, yvela SemoqmedisTvis.<br />

mTavari isaa, rom yoveli adamiani TviTgamoxatvis<br />

sakuTar formas poulobs _ erTs formula gamohyavs,<br />

meore leqss wers, mesame _ simReras. Tavad procesis arsi<br />

erTi da igivea, produqciaa mxolod sxvadasxva _ erTi mecnieruli<br />

produqtia, meore _ xelovnebis.<br />

zogadad Semoqmedeba aris axlis Ziebis usasrulo procesi.<br />

movlenis maTematikuri formulireba niSnavs mis ars-<br />

Si garkvevas, manamde ucnobi procesis mizez-Sedegobrivi<br />

kavSiris dadgenas. am TvalsazrisiT, vTqvaT, ulamazesi da<br />

lakoniurobiT gamorCeuli omis kanoni, romelic safuZvlad<br />

daedo eleqtroteqnikas da van-gogis `peizaJi wvimis<br />

Semdeg”, romlis saSualebiTac mxatvarma SeZlo organzomilebiani<br />

suraTidan zafxulis Sxapuna wvimiT gamowveuli<br />

simxurvale da oxSivari mnaxvelamde mietana da igi oflSi<br />

gaewura _ erTi da igivea, Semoqmedis genialurobis damadasturebeli<br />

fenomenia.<br />

yvela genialuri adamiani bavSvobaSi TiTqmis erTnairad<br />

amJRavnebs ama Tu im unars. ainStaini karga xans ver<br />

gaerkva, sabunebismetyvelo sferos SesWideboda Tu musikas<br />

gahyoloda. aRarafers vambobT blez paskalze, karl<br />

gausze da sxva geniosebze, romelTa Semoqmedeba saocari<br />

polarulobiT gamoirCeva da erTnairi siZlieriT vrceldeba<br />

rogorc zust mecnierebebze _ maTematikaze, fizikaze,<br />

astronomiaze, aseve azrovnebis iseT sferoebze, rogoricaa<br />

eTika, esTetika, poezia, romelTac araviTari<br />

pretenzia ara aqvT maTematikur sizusteze da swored amitom<br />

miekuTvnebian urTules kategoriebs. am TvalsazrisiT<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>ic Tavisi SemoqmedebiTi unaris mravalferovnebiT,<br />

marTlac, unikaluri pirovneba gaxldaT,<br />

amisTanebze ityvian _ RmerTma Tavisi kalTa daabertyao.<br />

23


24<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis scenuri saxeebi<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis cxovrebiseuli kredo gorSi Camoyalibda.<br />

maSin goris saswavleblebSi moRvaweobdnen saxelganTqmuli<br />

pedagogebi _ arCil da mariam RviniaSvilebi,<br />

nikoloz julabiSvili, nikoloz WiWinaZe, ilia kapanaZe da


sxvebi, romelTa xelSic aRizarda mravali SesaniSnavi axalgazrda<br />

da maT Soris <strong>ferdinand</strong> TavaZe. qarTlis Suagulma<br />

am Taobis mravali cnobili moRvawe SesZina saqarTvelos _<br />

kompozitorebi aleqsi maWavariani da vano muradeli, qoreografi<br />

iliko suxiSvili, akademikosebi oTar oniaSvili,<br />

ilia zedginiZe, profesori mixeil saakaSvili, sabWoTa kavSiris<br />

mecnierebaTa akademiis akademikosi, saraketo teqnikis<br />

sakonstruqtoro biuros xelmZRvaneli aleqsandre<br />

nadiraZe da mravali sxva, romlebTanac baton <strong>ferdinand</strong>s<br />

Tbili, megobruli urTierToba akavSirebda.<br />

bavSvobis megobrebTan <strong>erTad</strong>, gori, 1933 w.<br />

dganan: giorgi saZagliSvili da <strong>ferdinand</strong> TavaZe;<br />

sxedan: Sura zeiTuriZe, lili TarxniSvili, miSa razmaZe, aleqsi<br />

maWavariani, Tamar maCabeli<br />

25


aleqsi maWavariani da <strong>ferdinand</strong> TavaZe<br />

dedis sikvdilis Semdeg TavaZeebis xelmokle ojaxs Se-<br />

Zlebisdagvarad daxmarebas uwevda filimonis samegobro,<br />

gansakuTrebiT aliko maWavarianis ojaxi.<br />

saerTod, bavSvebi, damoukideblobisa da TviTdamkvidrebis<br />

mizniT, xSirad mimarTaven saTavgadasavlo elementebis<br />

Semcvel qmedebebs. ymawvilebis damegobrebas metad<br />

uwyobs xels saSiS situaciebSi erToblivi monawileoba _<br />

adidebul liaxvSi banaoba iqneba es, Cxubi, Tu sxva ram.<br />

1924 wlis masiuri daxvretebis periodSi damsjelebs `damnaSaveTa”<br />

erTi jgufis daxvretis Semdeg cxedrebisaTvis<br />

zereled miuyriaT miwa (daxvretilebSi iyo cnobili qvelmoqmedi<br />

aleqsandre qarumiZe, romlis qaliSvilic mogvianebiT<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is meuRle gaxda). SemTxveviT am<br />

ambisaTvis filimons moukravs yuri da megobrebisTvis<br />

26


ucnobebia. wasulan 12 wlis biWebi Cumad, saidumlod da<br />

daxvretilebi xelaxla dausaflavebiaT _ miwa miuyriaT,<br />

raTa nadirs maTi cxedrebi ar daejijgna. dagverwmunebiT,<br />

saqcieli keTilSobiluria, magram metad sarisko. am faqtma<br />

sabolood dausva beWedi maT megobrobas, romelic mTeli<br />

cxovrebis manZilze gagrZelda, gafarTovda, moicva maTi<br />

ojaxebi da monagarzec gavrcelda.<br />

1930 wels <strong>ferdinand</strong> TavaZem warmatebiT daamTavra<br />

skola da swavlis gasagrZeleblad piri ruseTisken ibruna.<br />

27


28<br />

ymawvilkacoba<br />

Svidi weli ruseTSi<br />

1930 wels amierkavkasiis kompartiis centraluri<br />

komitetis kadrebis ganyofilebis iniciativiT <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe, rogorc gamorCeulad niWieri da aqtiuri axalgazrda,<br />

swavlis gasagrZeleblad moskovis satyeo-teqnikur<br />

institutSi gagzavnes. is aqac didi aqtiurobiT gamoirCeoda<br />

da administraciul-teqnikur personalTan <strong>erTad</strong> orjer<br />

miavlines cimbirSi xe-tyis damamzadebel ubnebze.<br />

siko inwkirveli da <strong>ferdinand</strong> TavaZe cimbirSi, 1931 w.


1933 wels sabWoTa kavSiris mZime mrewvelobis saxalxo<br />

komisariatis dadgenilebiT sxvadasxva umaRlesi saswavleblis<br />

xuTasi warCinebuli studenti gadaiyvanes metalurgiuli<br />

profilis saswavleblebSi am dargis gaZlierebis<br />

mizniT. maT ricxvSi iyo <strong>ferdinand</strong> TavaZec, romelmac swavla<br />

ganagrZo peterburgis * industriuli institutis (Semdgom<br />

politeqnikuri instituti) mesame kursze. amgvarad,<br />

codnis SeZenis surviliT gamsWvaluli <strong>ferdinand</strong>i peterburgSi<br />

aRmoCnda. aq man ganvlo giorgi nikolaZis (peterburgis<br />

teqnologiuri instituti), niko musxeliSvilis<br />

(peterburgis universiteti), giorgi gedevaniSvilis (peterburgis<br />

politeqnikuri instituti) da sxva mamuliSvilTa<br />

mier gakvaluli gza, miiRo ganaTleba da pirveli nabijebic<br />

gadadga metalurgiuli mecnierebis mwvervalebisaken.<br />

imisTvis, raTa Rrmad CavwvdeT batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

miRwevebs metalurgiis sferoSi, unda mimovixiloT am mecnierebis<br />

ganviTarebis ZiriTadi etapebi da f.TavaZis mier<br />

ganvlili didi da nayofieri gza.<br />

saerTod, kacobriobis ganviTarebis yvela etapze qveynis<br />

siZlieris dasaxasiaTeblad sxvadasxva kriteriumebi<br />

gamoiyeneboda: Tamar mefis dros xmlebiTa da SubebiT<br />

SeiaraRebuli laSqris raodenoba iyo qveynis siZlieris<br />

maCvenebeli, mefe erekles epoqaSi _ zarbaznebis, xolo me-<br />

20 saukunis 40-ian wlebSi ki ukve gamodnobili foladisa<br />

da Tujis raodenoba gansazRvravda qveynis Zlierebas.<br />

amis gamo devizic ki arsebobda sabWoeTSi: “davewioT da<br />

gavuswroT amerikas foladisa da Tujis warmoebaSi”. es<br />

kriteriumebi imisTvis moviyvaneT, rom gveCvenebina metalurgiis<br />

roli kacobriobis ganviTarebis procesSi. civilizaciis<br />

donis ganmsazRvrelad metalurgia iyo miCneuli da<br />

ara sxva romelime sfero, vTqvaT, marcvleulis warmoeba<br />

* peterburgs, amJamad sankt-peterburgs, im periodSi leningradi<br />

erqva. wignSi yvelgan vxmarobT qalaqis Zvel dasaxelebas _<br />

peterburgs.<br />

29


(romelic adamianis keTildReobis uSualo maCvenebelia),<br />

radgan marcvleulis da yvela sxva produqtis warmoebis<br />

masStabebi isev da isev <strong>liTonTa</strong>naa dakavSirebuli _<br />

manqana-iaraRebis raodenobiTa da xarisxiT ganisazRvreba.<br />

metad samwuxaroa, magram faqtia, rom metalurgiis ganvi-<br />

Tarebas samxedro iaraRis warmoeba ganapirobebs. am TvalsazrisiT<br />

arc ruseTi yofila gamonaklisi.<br />

1853-56 wlebis yirimis omi, romelsac ruseTi awarmoebda<br />

TurqeTis, didi britaneTisa da safrangeTis koaliciis<br />

winaaRmdeg, ruseTis damarcxebiT damTavrda. omma<br />

gamoavlina ruseTis mniSvnelovani CamorCena samxedro teqnikis<br />

TvalsazrisiT: ialqniani xomaldebiT dakompleqtebuli<br />

rusuli floti ususuri aRmoCnda koaliciis orTqlis<br />

manqanebiT aRWurvil flotTan SedarebiT. rusuli<br />

armia SeiaraRebuli iyo gluvluliani kaJiani TofebiT,<br />

mowinaaRmdege mxare _ SaSxanebiT; ruseTi jer kidev brinjaos<br />

zarbaznebs iyenebda, TurqeTi ki _ krupis qarxanaSi<br />

gamodnobili tigelis foladisagan damzadebul qvemexis<br />

lulebs. swored iaraRis warmoebaSi arsebulma CamorCenam<br />

ganapiroba ruseTis metalurgiis Semdgomi ganviTareba.<br />

ruseTSi moRvaweobis dros <strong>ferdinand</strong> TavaZes Tavi<br />

valdebulad CauTvlia safuZvlianad gascnoboda ruseTis<br />

metalurgiis ganviTarebis istorias da mSvenieri gamokvlevac<br />

* dauweria, saidanac vigebT, rom pirveli cdebi qvemexis<br />

foladis lulis dasamzadeblad ruseTSi (zlatoustis<br />

qarxanaSi) Cautarebia general p.anosovs ** me-19 saukunis<br />

ormocian wlebSi.<br />

amave gamokvlevis Tanaxmad “p.anosovis saqmianoba<br />

* werili ar gamoqveynebula. igi 18 gverdiania da xelnaweris<br />

saxiT inaxeba f.TavaZis pirad arqivSi.<br />

** p.anosovs saxeli gauTqvams bulatis foladisagan damzadebuli<br />

iaraRis gamokvleviT. mas inglisel sorbize adre gamouyenebia<br />

mikroskopi foladis aRnagobis Sesaswavlad da daumkvidrebia<br />

liTonebis mikroskopuli kvlevis pioneris saxeli.<br />

30


gaagrZela samTo inJinerma p.obuxovma. man 1854 wels imave<br />

qarxanaSi miiRo maRali xarisxis tigelis foladi, romlisganac<br />

daamzades xmlis pirebi, Tofis lulebi da sxva.<br />

miRebuli SedegebiT gamxnevebulma p.obuxovma 1855 wels<br />

SeimuSava foladis zarbaznebis qarxnis proeqti, romlis<br />

mixedviTac 1860 wels zlatoustSi aigo foladis zarbaznebis<br />

pirveli rusuli fabrika. iq damzadebulma foladis<br />

Tormetgirvanqianma * lulebma 1860 wels warmatebuli<br />

gamocda gaiara. 1862 wels londonis gamofenaze p.obuxovis<br />

foladis qvemexi, romelic 4000 gasrolas uZlebda, oqros<br />

medliT dajildovda.<br />

aRsaniSnavia isic, rom p.obuxovis mier warmoebuli<br />

lulebi krupis lulebTan SedarebiT bevrad iafi jdeboda,<br />

kerZod, 1 fuTi ** rusuli lula jdeboda 16,5 maneTi,<br />

krupisa _ 45. amis gamo rusuli iaraRi konkurentunariani<br />

gaxda.<br />

zlatoustis qarxana ver akmayofilebda sazRvao artileriis<br />

mzard moTxovnebs, amitom specialuri dadgenilebiT<br />

gadawyda p.obuxovis qarxnis mSenebloba peterburgSi,<br />

sadac tigelis foladisagan unda damzadebuliyo<br />

lulebi mZlavri, mZime qvemexebisaTvis. qarxnis *** mSenebloba<br />

1862 wels dasrulda.<br />

swored am qarxanaSi daiwyo muSaoba axalgazrda in-<br />

Jinerma d.Cernovma, romelic sistematurad swavlobda<br />

foladis qimiuri Sedgenilobisa da Wedvis temperaturis<br />

gavlenas mis Tvisebebze, zodis kristalizaciis process<br />

da sxva. 1868 wels d.Cernovi moxsenebiT wardga rusuli teqnikuri<br />

sazogadoebis winaSe da ganacxada Tavisi aRmoCenis<br />

Sesaxeb, romelic foladSi struqturul gardaqmnebs<br />

Seexeboda. d.Cernovma pirvelma gansazRvra foladis wr-<br />

TobisaTvis saWiro kritikuli temperatura, romelsac<br />

* girvanqa _ 409gr.<br />

** fuTi _ 16 kg.<br />

*** sabWoTa periodSi p.obuxovis qarxanas “bolSeviki” ewoda.<br />

31


gaxurebis minimaluri temperatura uwoda da a wertiliT<br />

aRniSna. manve aRmoaCina rkinis α-alotropiuli modifikaciis<br />

γ-modifikaciaSi gadasvlis kritikuli temperaturac,<br />

romelic b-Ti aRniSna. mogvianebiT (1888 w.) frangi<br />

mecnieris z.osmondis mier es wertilebi Sesabamisad A 3<br />

da Ac 1 -iT aRiniSna da dRemde am simboloebiTaa cnobili.<br />

dRevandeli gadasaxedidan gansakuTrebiT mniSvnelovania<br />

is faqti, rom d.Cernovma jer kidev maSin daadgina α→→γ<br />

struqturuli gadasvlis moculobiTi efeqti.<br />

es banaluri WeSmariteba, romelsac liTonmcodneobis<br />

SesavalSive ecnoba studenti, udides aRmoCenadaa miCneuli.<br />

efeqti gamowveulia α-moculobadacentrebul da<br />

γ-waxnagdacentrebul kubur struqturaTa gansxvavebiT,<br />

romelic gansazRvravs rkinaSi minarevis sxvadasxva temperaturaze<br />

xsnadobis xarisxs, Wedvis pirobebs, Termuli<br />

damuSavebis temperaturul zRvrebs, mis SesaZleblobebs<br />

da a.S. kritikuli temperaturebis aRmoCenis udidesi praqtikuli<br />

mniSvneloba gamoixateba imaSic, rom foladis damuSavebis<br />

Zveli, istoriuli, xelosnuri meTodebi, romlebic<br />

intuiciasa da empiriul codnas emyareboda, d.Cernovma<br />

daayena myar mecnierul safuZvelze _ Seqmna Termuli damuSavebis<br />

Teoriuli safuZvlebi.<br />

d.Cernovma pirvelma Camoayaliba foladis kristalizaciis<br />

Teoria, Seiswavla sxmulis defeqtebi da, rac mTavaria,<br />

mogvca kristalizaciiT gamowveul wunTan brZolis<br />

meTodebi.<br />

d.Cernovis saxeli, rogorc foladis Termuli damuSavebisa<br />

da axali mecnierebis _ metalografiis fuZemdeblisa,<br />

Rebulobs msoflio mniSvnelobas. amerikeli<br />

profesoris hous gamoTqmiT, d.Cernovi metalografiis<br />

mamaa, . . . houm Tavisi kapitaluri wigni metalurgiis darg-<br />

Si d.Cernovs miuZRvna. cnobili frangi mecnieri osmondi<br />

1902 wels werda, rom d.Cernovis Sromebma udidesi gavlena<br />

32


moaxdina metalurgiis evoluciaze” _ aRniSnavs <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe Tavis naSromSi.<br />

sxvaTa Soris, amave gamokvlevidan vgebulobT, rom<br />

d.Cernovs Zalze yvarebia violino, Tavisufal dros mas<br />

uTmobda da metad ainteresebda stradivariusis violinoebis<br />

ganumeorebeli JReradobis ganmsazRvreli pirobebis<br />

dadgena. “Sedegad d.Cernovma sakuTari xeliT daamzada violino,<br />

romelic specialistebis azriT xmovanebiT sulac<br />

ar Camouvardeboda namdvil italiur violinos” _ wers<br />

d.Cernovis pirovnebiT, mis interesTa da SesaZleblobaTa<br />

mravalferovnebiT aRfrTovanebuli batoni <strong>ferdinand</strong>i.<br />

es aRfrTovaneba gasagebicaa _ Tavad farTo SemoqmedebiTi<br />

unariT dajildoebuli sxvaSic am unars eZebda da didad<br />

afasebda.<br />

axla SevecadoT aRvweroT peterburgis is garemo, sadac<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes mouxda moRvaweoba da saidanac iwyeba<br />

misi didi da nayofieri SemoqmedebiTi gza.<br />

XIX-XX saukuneebis mijnaze industrializaciis mZlavrma<br />

talRam xeli Seuwyo sabunebismetyvelo mecnierebisa<br />

da teqnikis, maT Soris metalurgiuli mecnierebis, winsvlas.<br />

mecnierebis saganZuri gamdidrda axali aRmoCenebi-<br />

Ta da TeoriebiT. le-Satelies, anosovis, Cernovis, tamanis,<br />

osmondis, grifitsis, austenis, iumrozeris, lavesis<br />

da sxvaTa Sromebma metad gaafarTova adamianis warmodgena<br />

liTonebsa da Senadnobebze. am periodSi peterburgi<br />

sayovelTaod cnobil aRmoCenaTa centrad iTvleboda.<br />

d.mendeleevma aRmoaCina elementebis periodulobis kanoni<br />

(peterburgis unversiteti), d.konovalovma Camoayaliba xsnarebis<br />

Teoria, g.hesma daamtkica reaqciis siTboTa jamis<br />

mudmivoba (peterburgis teqnologiuri instituti), akademikosma<br />

a.baikovma safuZveli Cauyara SenadnobTa qimias,<br />

sabolood daxvewa p.anosovisa da d.Cernovis mier aRmoCenili<br />

mikroskopuli kvlevis meTodebi da daamuSava maRal-<br />

33


temperaturuli amoWmis Teoriuli safuZvlebi (peterburgis<br />

politeqnikuri instituti), akademikosma n.kurnakovma<br />

gamoigona temperaturis maregistrirebeli pirometri<br />

(peterburgis eleqtroteqnikuri instituti), manve daadgina<br />

kavSiri ormagi sistemebis Sedgenilobasa da Tvisebebs<br />

Soris (peterburgis samTo instituti) da Seqmna liTonuri<br />

Senadnobebisa da naerTebis fizikur-qimiuri analizis<br />

mZlavri meTodi.<br />

1918 wels daarsda fizikur-qimiuri analizis instituti.<br />

cnobil gamocemebs _ “ruseTis fizikur-qimiuri<br />

sazogadoebis Jurnali” da “samTo Jurnali”, daemata fizikur-qimiuri<br />

analizis institutis “macne”, romelSic regularulad<br />

ibeWdeboda liTonuri sistemebis, marilebis da<br />

araorganuli naerTebis fizikur-qimiuri analizis Sedegebi.<br />

akademikos n.gudcovis xelmZRvanelobiT damuSavda<br />

myari xsnarebis Teoria, kristalizaciisa da likvaciis,<br />

foladis moSvebisa da grafitizaciis meqanizmebi (peterburgis<br />

politeqnikuri instituti, liTonebis centraluri<br />

samecniero-kvleviTi instituti), ramac safuZveli Cauyara<br />

Tanamedrove liTonmcodneobas, da kerZod, swavlebas foladis<br />

Sesaxeb. metalografiis saxelwodebiT cnobili mecnieruli<br />

mimarTuleba, romelic efuZneboda p.anosovis,<br />

d.Cernovisa da a.baikovis aRmoCenebs, Tavdapirvelad gulisxmobda<br />

liTonebisa da maTi Senadnobebis mikroskopul<br />

kvlevas. TandaTan misi miznebi da kvlevis meTodebi metad<br />

gafarTovda da iqca fizikur-qimiuri analizis sagnad, romlis<br />

amocanac iyo liTonuri Senadnobebis bunebis gamokvleva<br />

maTi struqturisa da Tvisebebis dadgenis gziT.<br />

amgvarad, gasuli saukunis ocdaaTian wlebSi peterburgSi<br />

Sekrebili iyo ruseTis inteleqtualuri potencialis<br />

udidesi nawili. miuxedavad qveyanaSi arsebuli<br />

siduxWirisa, revoluciisa da samoqalaqo omiT gamowveuli<br />

34


ngrevisa, sabWoTa kavSiris mecnierebaTa akademia * , revoluciamdeli<br />

ruseTis mecnierebaTa akademiis samarTalmemkvidre,<br />

uZlieresi iyo ruseTis mTel imperiaSi.<br />

peterburgSi moRvaweobda cnobili gemTmSenebeli da<br />

sainJinro-gamoyenebiTi maTematikis erT-erTi fuZemdebeli,<br />

akademikosi a.krilovi, romelic WeSmaritad iTvleba<br />

Tanamedrove rusuli gamoyenebiTi maTematikis mamam-<br />

Tavrad. misi mowafeebis _ v.smirnovisa da n.luzinis cnobil<br />

mravaltomian saxelmZRvaneloze aRizarda maTematikosTa<br />

mTeli Taobebi. aqve moRvaweobda rus fizikosTa patriarqi<br />

akademikosi a.iofe, romlis mowafeebidan sakmarisia movixsenioT<br />

Tundac i.frenkeli _ liTonebis eleqtronuli<br />

Teoriis erT-erTi avtori da sayovelTaod cnobili mkvlevari,<br />

nobelis premiis laureati, akademikosi p.kapica _<br />

fizikaSi mravali axali mimdinareobis moTave. peterburg-<br />

Si Caeyara safuZveli msoflioSi cnobil fiziologiur<br />

skolas da pirveli nobelis premiac mis liders, akademikos<br />

i.pavlovs mieniWa. aqedan eZleva saTave qarTul fiziologiasac<br />

akademikos i.beritaSvilis xelmZRvanelobiT. peterburgSi<br />

iyo Tavmoyrili mecnier-medikosTa saukeTeso<br />

nawilic, romlis lideri cnobili mecnieri-qirurgi, samedicino<br />

akademiis akademikosi, samedicino samsaxuris general-leitenanti<br />

iustine janeliZe gaxldaT.<br />

ai, amgvari didi mecnieruli tradiciebisa da mecnieruli<br />

`oromtrialis” centrSi aRmoCnda sruliad axalgazrda,<br />

energiiTa da optimizmiT aRsavse <strong>ferdinand</strong> TavaZe.<br />

1934 wlidan <strong>ferdinand</strong> TavaZe peterburgis industriuli<br />

institutis studentia. am periodSi ruseTSi arsebuli<br />

rTuli socialur-ekonomikuri foni kidev ufro daamZima<br />

e.w. `torgsinis” SemoRebam, roca mosaxleobisagan oqros da<br />

sxva ZvirfaseulobaTa eqspropriaciis mizniT saxelmwifo<br />

* sabWoTa kavSiris mecnierebaTa akademiis prezidiumi 1934 wels<br />

peterburgidan moskovSi gadaitanes.<br />

35


aTasgvar komerciul da finansur xrikebs mimarTavda. aseT<br />

pirobebSi stipendiiT Tavis rCena SeuZlebeli gaxda da <strong>ferdinand</strong>mac<br />

gamoiyena gorSi miRebuli gamocdileba _ daiwyo<br />

abrebis da afiSebis xatva, artistuli niWierebac moimarjva<br />

da evropuli cekvebis swavlebas mihyo xeli, SigadaSig<br />

mtvirTavadac muSaobda da ris vai-vaglaxiT irCenda Tavs.<br />

mougvarebeli hqonda binis sakiTxic. yofila SemTxveva,<br />

roca igi nacnob moxucs Seukedlebia mdinare nevaze “liteini<br />

mostis” gasaxsneli xidis saeqsploatacio jixurSi.<br />

erTxans nevis prospeqtze kinoTeatr “titanis” mansardaSic<br />

cxovrobda kinoTeatris xelmZRvanelobasTan jentlmenuri<br />

xelSekrulebis safuZvelze da qiris angariSSi kinos afiSebs<br />

xatavda. vinaidan saamiso pirobebi hqonda, SigadaSig goridan<br />

wamoRebuli julabiSvilis naCuqari a.puSkinis leqsebis<br />

dasuraTebuli wignis mixedviT “kavkasiis xedebs” xatavda da<br />

yidda. miuxedavad rTuli viTarebisa, sibejiTiTa da muyai-<br />

TobiT gamorCeuli <strong>ferdinand</strong>i mainc axerxebda warCinebiT<br />

swavlas. male man profesor-pedagogebis yuradRebac miipyro<br />

da jer kidev studentma imave institutis samsxmelo laboratoriaSi<br />

daiwyo muSaoba teqnikos-laborantad profesor<br />

v.andreevis xelmZRvanelobiT.<br />

yvelam kargad viciT, Tu rogori siswrafiT See-<br />

Zlo baton <strong>ferdinand</strong>s adamianebTan keTili urTierTobis<br />

damyareba. albaT, misi es Tvisebac gaxldaT erT-erTi<br />

mizezi, romlis wyalobiT niWieri axalgazrda sul male<br />

metalurgiuli fakultetis gamorCeuli da usayvarlesi<br />

studenti gaxda.<br />

peterburgis industriuli instituti gaSenebuli iyo<br />

tye-parkSi. iqve, saswavlo korpusebis maxloblad, mdebareobda<br />

profesorebis sacxovrebeli saxlebic. zafxulobiT,<br />

uqme dReebSi, profesorebi xSirad ikribebodnen<br />

talaverSi, bWobdnen, saubrobdnen da “samovris” Cais miirTmevdnen,<br />

vin _ Saqris natexiT, vin _ murabiT. am “mec-<br />

36


nieruli” ritualis monawile batoni <strong>ferdinand</strong>ic iyo<br />

xolme. maSin mas siyvaruliT freds eZaxdnen.<br />

_ aba, fred, geTayva, “samovris” Cai “metalurgiuli CaiT”<br />

Segvicvaleo, mxolod ise, rom Cvenma meuRleebma ar gaigono<br />

_ etyodnen xolme profesorebi da fredic “samovarSi” wylis<br />

nacvlad profesorebis mier winaswar malulad momaragebul<br />

arays asxamda, xolo Cais nayens koniakiT cvlida. qalbatonebi<br />

karga xans ver xvdebodnen maTi swavluli qmrebis oinebs.<br />

am ritualebSi <strong>ferdinand</strong> TavaZis monawileoba, udavod, metyvelebs<br />

im did siyvarulze, avtoritetsa da popularobaze,<br />

romliTac is, jer kidev sruliad axalgazrda, sargeblobda<br />

peterburgis mecnierul wreSi.<br />

1935 wels sadiplomo naSromis Sesasruleblad igi<br />

liTonebis centralur samecniero-kvleviT institutSi,<br />

akademikos a.baikovis laboratoriaSi, miavlines da sadiplomo<br />

naSromis Sesrulebis Semdeg iqve datoves inJinris<br />

Tanamdebobaze.<br />

peterburgel mecnier-metalurgTa erTi jgufi<br />

centrSi akademikosi a.baikovi<br />

37


yofiTi pirobebis umniSvnelo gaumjobesebamac ki<br />

mas saSualeba misca mTlianad CarTuliyo laboratoriis<br />

saqmianobaSi da pirveli mecnieruli gamokvlevac<br />

gaekeTebina akademikos a.baikovis xelmZRvanelobiT. aq<br />

dauaxlovda igi maSin ukve cnobil mecniers, gamoCenil<br />

Camomsxmels, profesor n.girSoviCs, romelTanac Tanam-<br />

Sromloba da megobruli urTierToba sicocxlis bolomde<br />

gagrZelda.<br />

38<br />

a. a. baikovis laboratoriaSi (1935)<br />

1936 wels <strong>ferdinand</strong> TavaZe peterburgis kirovis saxelobis<br />

qarxnis centralur laboratoriaSi gadaiyvanes in-<br />

Jiner-mkvlevris Tanamdebobaze. es iyo yofili putilovis<br />

qarxana, cnobili sawarmo, romelic ekaterinburgis demidovis<br />

qarxanasTan <strong>erTad</strong> mefis ruseTSi mZime industriis<br />

flagmanis rols asrulebda.


<strong>ferdinand</strong> TavaZe da misi megobari mixeil Juki putilovis<br />

qarxanaSi (1936)<br />

putilovis qarxana im droisaTvis saukeTeso mowyobiloba-danadgarebiT<br />

iyo aRWurvili, mZlavri cxeli saamqroebi<br />

da mTavari metalurgis samsaxuris farTo sarbieli<br />

gaaCnda. * aq <strong>ferdinand</strong> TavaZe, rogorc Tevzi wyalSi,<br />

ise grZnobda Tavs. man brwyinvale sawarmoo praqtika gaiara<br />

da sabolood eziara metalurgis mZime profesias. albaT,<br />

aman ganapiroba misi erT-erTi argumenti imis Sesaxeb,<br />

rom mecnierebaSi mosul kacs aucileblad unda hqondes<br />

gavlili qarxnis skola.<br />

am droisaTvis laboratoriebSi nayofieri muSaobis<br />

* Cveulebriv samanqanaTmSeneblo qarxanaSi xuTi mTavari samsaxuria:<br />

konstruqtoris, teqnologis, meqanikosis, energetikosis<br />

da metalurgis. mTavari metalurgis samsaxurSi Sedis<br />

cxeli saamqroebi da ubnebi _ sadnobi, saWedi, Termuli da<br />

sxva.<br />

39


Sedegad <strong>ferdinand</strong> TavaZe ukve sami mecnieruli naSromis<br />

avtoria:<br />

• Tujis qimiur-Termuli damuSavebis optimaluri re-<br />

Jimebis dadgena;<br />

• azotirebuli Tujis optimaluri Sedgenilobis dadgena<br />

centridanuli CamosxmisaTvis;<br />

• `piros”-is Senadnobis dnobis, Camosxmisa da Wedvis teqnologiuri<br />

procesis dadgena.<br />

igi ukve gamorCeuli axalgazrda mkvlevaria da moxvedrilia<br />

akademikos a.bardinis, n.gudcovisa da sxvaTa<br />

TvalTaxedvis areSi.<br />

bunebrivia, dRis wesrigSi dgeba <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

mecnieruli karieris sakiTxi. mas kirovis qarxnidan agzavnian<br />

inJiner-teqnikuri personalis kvalifikaciis asamaRlebel<br />

institutSi, Termuli damuSavebis kaTedraze, sadisertacio<br />

naSromis Sesasruleblad.<br />

kirovis qarxnis sagzurs Tan erTvis qarxnis centraluri<br />

laboratoriis daxasiaTeba, daxasiaTeba liTonebis<br />

centraluri institutidan, da, rac mTavaria, Tavad profesor<br />

n.gudcovis * Suamdgomloba.<br />

Tu qvemoT moyvanil am dokumentebs guldasmiT<br />

waikiTxavT, mixvdebiT, rom <strong>ferdinand</strong> TavaZe Zalian<br />

kargad gaucniaT mis ufros kolegebs, aRmouCeniaT<br />

masSi kvlevis sagnisadmi cocxali interesi, didi cnobiswadili,<br />

yovelive axalSi swrafi orientaciisa da<br />

swori gadawyvetilebis miRebis unari. vinc baton <strong>ferdinand</strong>s<br />

axlos icnobda, dagveTanxmeba, rom daxasiaTeba<br />

WeSmaritad zustia. man es Tvisebebi sicocxlis bolomde<br />

SeinarCuna. aseTi dokumentebiT `SeiaraRebuli”<br />

cecxlovani axalgazrdisaTvis, rasakvirvelia, yvela<br />

dawesebulebis kari Ria iqneboda, miT umetes, Tu mis<br />

* n.gudcovi 1939 wels akademikosad airCies.<br />

40


mecnierul saqmianobas konsultacias gauwevda TviT<br />

akademikosi a.baikovi. *<br />

* a.baikovi im dros ukve sayovelTaod cnobili mecnieri iyo.<br />

sikvdilis Semdeg (1946 w.) misi saxelis ukvdavsayofad sabWoTa<br />

kavSiris mecnierebaTa akademiis metalurgiis instituts, am profilis<br />

erT-erT umsxviles dawesebulebas msoflioSi, akademikos<br />

a.baikovis saxeli mianiWes.<br />

41


movlenebs odnav gavuswrebT da vityviT, rom uxuces<br />

a.baikovsa da ymawvil f.TavaZes Soris imTaviTve gamocdili<br />

moZRvrisa da niWieri SegirdisaTvis damaxasiaTebeli<br />

44


urTierToba damyarda. a.baikovi sicocxlis bolomde yuradRebiT<br />

adevnebda Tvals f.TavaZis mecnierul saqmianobas<br />

da didi wvlili Seitana misi, rogorc mecnieris, CamoyalibebaSi.<br />

amis dasturad a.baikovis qvemoT moyvanili erTerTi<br />

werilic gamodgeba.<br />

akademikos a. baikovis werili oTxgverdiania, aq moyvanilia<br />

werilis dasawyisi da dasasruli<br />

es werili 1941 wliTaa daTariRebuli. <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe ukve teqnikis mecnierebaTa kandidatia da TbilisSi<br />

intensiurad muSaobs sadoqtoro disertaciaze. mas, rogorc<br />

haeri, ise sWirdeba rCeva, konsultacia, literatura<br />

da isic Tamamad mimarTavs xolme akademikos a.baikovs.<br />

man icis, didi akademikosi siamovnebiT gauwevs daxmarebas<br />

Tavis axalgazrda Segirds. saerTod, albaT, iSviaTad SexvdebiT<br />

aseT gulwrfel damokidebulebas maswavlebelsa<br />

da Segirds Soris. bunebrivia, am uprecedento damokidebulebaSi<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis wvlili iseve didia, rogorc<br />

a.baikovis.<br />

zemoT siTamame vaxseneT. diax, batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

Tamami gaxldaT da ver itanda Tavxedobas. Tumca adamianis<br />

es orive Tviseba garegnulad zogjer erTnairad aRiqmeba,<br />

magram maTi buneba sruliad sapirispiroa _ siTamame simarTlis<br />

qomagi da damcvelia, Tavxedoba _ usamarTlobis.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis siTamame misi samarTlianobiT iyo ganpirobebuli.<br />

igi ar erideboda sxvis Sewuxebas, ra rangis<br />

moxelec ar unda yofiliyo, Tu es mecnierul interesebs<br />

emsaxureboda. rodesac sakiTxi exeboda institutis axali<br />

mowyobilobiT aRWurvas, TanamSromlebis samuSao Tu<br />

sacxovrebeli pirobebis gaumjobesebas, axali mecnieruli<br />

ideebis damkvidrebas, an maT sajarod dacvas, misi siTamame<br />

usazRvro xdeboda. amas yvela dagvidasturebs, visac<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is Tamami Tanadgoma ugrZvnia, Tundac<br />

im sarekomendacio baraTebis saxiT, romelsac igi uSurve-<br />

45


lad atanda Tavis Segirdebs ruseTis sxvadasxva qalaqebSi<br />

materialur-teqnikuri Tu ideuri daxmarebis misaRebad.<br />

mas ar uyvarda zedmeti mokrZalebuloba, Tu amiT saqme<br />

yovndeboda an fuWdeboda. mecnieruli karieris garkveul<br />

zRurblze myofi yvela adamiani Cveulebriv mokrZalebuli,<br />

nerviuli da xSirad mSiSarac ki xdeba. am dros batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is Tamami SeZaxili da STagoneba saswaulmoqmed<br />

zegavlenas axdenda pirovnebaze da igi SiSis burusidan<br />

gamohyavda. <strong>ferdinand</strong> TavaZe Tamamad axmarda Tavis avtoritets<br />

yvelas, vinc WeSmaritad mecnierul ideebs emsaxureboda.<br />

amitomac mis mowafeebs Tavisi mecnieruli<br />

miRwevebis demonstrirebis, damtkicebisa da dadasturebisaTvis<br />

mwvane Suqi hqondaT anTebuli sabWoTa kavSiris<br />

mTel sivrceSi.<br />

axla isev <strong>ferdinand</strong> TavaZis cxovrebis gzas mivyveT.<br />

gamoxda xani da gairkva, rom misi mecnieruli kariera<br />

peterburgSi veRar gagrZeldeboda. saqme imaSia, rom<br />

1936 wels saqarTveloSi morigi SvebulebiT Camosulma<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma xeli sTxova Tavis rCeuls, cnobili<br />

mecenatis aleqsandre (saSa) qarumiZis qaliSvils,<br />

barbare (babulia) qarumiZes, romelic Tbilisis universitetis<br />

ekonomikis fakultetze swavlobda. atyda erTi<br />

miTqma-moTqma. avi enebi imasac ambobdnen, rom nestor<br />

TavaZis vaJi ver daipyrobda qarumiZeebis mSvenieri da<br />

amayi gogonas guls! magram, ar gaumarTlaT _ sul male<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i da qalbatoni babulia, romelTac<br />

bavSvobidan uyvardaT erTmaneTi, SeuRldnen. qorwili<br />

maT babulias biZam, saSa qarumiZis umcrosma Zmam simon<br />

(siko) qarumiZem gadauxada.<br />

axaldaqorwinebulebma Taflobis Tve peterburgSi<br />

gaatares, kirovis qarxnis saerTo sacxovrebelSi, staCekis<br />

quCaze, sadac baton <strong>ferdinand</strong>s erTi patara kuTxe<br />

hqonda gamoyofili. cxovreba Cveuli ritmiT midioda,<br />

46


magram dadga 1937 weli... garemo daiZaba, sazogadeoba<br />

SiSma Seipyro. qalbaton babuliasaTvis es viTareba<br />

Tavzardamcemi da gausaZlisi aRmoCnda, miT umetes, rom<br />

qarumiZeebis ojaxs msgavsi tragedia ukve gadatanili<br />

hqonda 1924 wels.<br />

axalSeuRlebulebi _ babulia qarumiZe da <strong>ferdinand</strong> TavaZe<br />

qarumiZeebi gamoirCeodnen janmrTeli qarTuli geniT,<br />

garegnobiTa da gonierebiT. babulias mama, ganaTlebuli<br />

da ukeTilSobilesi saSa qarumiZe progresulad moazrovne,<br />

masStaburi da didi qvelmoqmedi kaci iyo. man mamapapiseul<br />

sofel TortizaSi aaSena hesi, Seitana axali sasoflosameurneo<br />

teqnika, sakuTari saxlis nawilSi Tavisive saxsrebiT<br />

gaxsna skola da araerT niWier axalgazrdas Seuwyo<br />

xeli umaRlesi ganaTlebis miRebaSi * . amitom, bunebrivia,<br />

komunistebma almacerad dauwyes yureba da, aravin icis<br />

ra sababiT, 1924 wels daxvrites. saSa qarumiZem Tanaso-<br />

* saSa qarumiZe niWier, xelmokle axalgazrdebs stipendias uniSnavda<br />

umaRlesi ganaTlebis misaRebad.<br />

47


flelebis imdenad didi siyvaruli daimsaxura, rom roca<br />

misi daWeris ambavi gaiges, mTeli sofeli gorSi Cavida mis<br />

dasaxsnelad, magram ras gaxdebodnen. . .<br />

zemoT onavari biWebis da maT Soris <strong>ferdinand</strong>is<br />

saqcielze mogaxseneT _ represirebulebs, romelTa Soris<br />

iyo saSa qarumiZec, miwa rom miayares. moxda ucnauri Tanxvedra<br />

_ batonma <strong>ferdinand</strong>ma Tavisi momavali sasimamro<br />

bavSvobaSive gaapatiosna.<br />

zemoTqmulidan gamomdinare gasagebia, rom 1937<br />

welma SeZra axalgazrda wyvili: batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

meuRlem mosveneba dakarga. * igi saSineli nostalgiis<br />

senma Seipyro. <strong>ferdinand</strong>mac daTmo peterburgSi mecnierul<br />

miRwevaTa perspeqtiva da babulias siyvaruliT<br />

TbilisSi dabrunda.<br />

* qalbatoni babulias SiSi safuZvliani aRmoCnda _ omis dawyebisTanave<br />

misi biZa siko qarumiZe, romelsac hales universiteti<br />

hqonda damTavrebuli da SesaniSnavi zooteqnikosi gaxldaT, dai-<br />

Wires da solikamskSi gadaasaxles, magram, sabednierod, gadarCa<br />

da karga xnis Semdeg cocxali dabrunda.<br />

48


dabruneba<br />

mTeli cxovreba saqarTvelos samsaxurSi<br />

TbilisSi dabrunebuli batoni <strong>ferdinand</strong>i meuRlesTan<br />

<strong>erTad</strong> babulias dedis, metad saTno da aTas Wirvaramgamovlili<br />

qalbatonis, nino tatiSvilis, ojaxSi cxovrobda<br />

rodenis quCaze. iqve cxovrobda saSa qarumiZis da qeTevani<br />

_ Tbilisis samxedro komendantis aleqsandre belovis<br />

meuRle, bevri CvenTaganisTvis kargad cnobili papido.<br />

moxucebma umal Seiyvares siZe da mSobliur mzrunvelobas<br />

ar aklebdnen. imxanad ojaxSi cxovrobdnen babulias Zmebic<br />

_ zurab da oTar qarumiZeebi. oTar qarumiZe, brge vaJkaci<br />

(axalgazrdobaSi SesaniSnavi sportsmeni), agronomiuli<br />

fakultetis damTavrebis Semdeg mSobliur keras daubrunda<br />

da sicocxlis bolomde gorSi moRvaweobda, zurabi ki<br />

TbilisSi darCa. igi gamocdili qimikosi da cnobili melomani,<br />

saopero xelovnebaSi Rrmad garkveuli pirovneba gaxldaT.<br />

sikeTiT savse zurab qarumiZe babuliasa da oTaris<br />

ojaxebze iyo gadayolili, maTi winsvliTa da bednierebiT<br />

xarobda mudamJams.<br />

saerTod, baton <strong>ferdinand</strong>s TavaZeebis mxridan mcirericxovani<br />

sanaTesavo hyavda da moWarbebuli naTesauri<br />

grZnobebis kompensaciis mizniT mTeli cxovreba (Tavisi<br />

disa da ramdenime axlo naTesavis garda) meuRlis<br />

sanaTesavoze iyo Tavgadadebuli. es gasakviri arc iyo,<br />

radgan maTTan gansakuTrebuli siaxlove da siyvaruli akavSirebda.<br />

SeiZleba mkiTxvelis gakvirveba gamoiwvios <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis ojaxuri garemosa da misi sacxovrebeli<br />

adgilis xazgasmiT aRweram. mogaxsenebT _ es ubralo<br />

detali ar aris. yvelgan, sadac ki batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

cxovrobda, da aseTi sul sami saxlia TbilisSi, igi qmnida<br />

gansakuTrebul, sruliad individualur atmosfer-<br />

49


os. am saxlebma garkveuli “istoriuli” misia Seasrula<br />

mis cxovrebaSi, Tundac imitom, rom swored rodenis<br />

quCaze Caeyara safuZveli mis megobrobas momavalSi cnobil<br />

mecnier, akademikos nikoloz landiasTan, romelic<br />

imave saxlSi cxovrobda. aqve daiwyo misi megobroba gamoCenil<br />

inJinerTan, cnobil sazogado moRvawesTan givi<br />

miqelaZesTan. am sameulis megobroba sicocxlis bolomde<br />

gagrZelda da bevri saqveynod cnobili sikeTe<br />

moutana qarTul teqnikur mecnierebas. am saxlSi daumegobrda<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i Salva qarumiZis qaliSvils<br />

Tina qarumiZes. qalbatoni Tina, Zveli qarTuli xuroTmoZRvrebis<br />

erTguli mkvlevari, sicocxlis bolomde<br />

xelmZRvanelobda xelovnebis muzeumis Zveli qarTuli<br />

xelovnebis ganyofilebas da paralelurad ufliscixis<br />

arqeologiur eqspedicias. Tina qarumiZis meSveobiT<br />

daumegobrda <strong>ferdinand</strong> TavaZe gamoCenil xelovnebaTmcodnes,<br />

akademikos Salva amiranaSvils. aqve gaicno didi<br />

eqvTime TayaiSvilis uaxloesi megobari irodion sonRulaSvili,<br />

imJamad xelovnebis muzeumis saganZuris ganyofilebis<br />

gamge. maTi meSveobiT eziara sruliad axalgazrda<br />

<strong>ferdinand</strong>i qarTuli xelovnebis surnels, gauCnda<br />

Zveli qarTuli kulturis kvlevis interesi, romelic<br />

mTeli cxovrebis manZilze ar ganelebia. amdenad, rodenis<br />

quCam gaamarTla da rodeniseuli madli, Tu mistikad<br />

ar CavTvliT, baton <strong>ferdinand</strong>sac arguna.<br />

qarumiZeebs rom komunistebi ar wyalobdnen, es kidev<br />

erTxel dadasturda 1951 wels, roca Tina qarumiZe ojaxiT<br />

samxreT yazaxeTSi gadaasaxles. akademikos Salva amiranaSvilisa<br />

da <strong>ferdinand</strong> TavaZis Zalisxmeva, rogorme daexsnaT<br />

qalbatoni Tina gadasaxlebidan, uSedego aRmoCnda,<br />

Tumca mainc dadebiTad imoqmeda Semdgom ganviTarebul<br />

movlenebze: qalbatoni Tina, rogorc maRali profesionali-restavratori,<br />

uzbekeTSi gadaiyvanes da axmed-iasevis<br />

50


meCeTis aRdgena daavales. aman didad Seuwyo xeli qalbatoni<br />

Tinas fizikur gadarCenas. igi TbilisSi mxolod e.w.<br />

`daTbobis” (xruSCovis) periodSi dabrunda.<br />

rodenis quCaze SeeZinaT TavaZeebs qaliSvili, romelsac<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma londa daarqva, papidos meuRlem ki _<br />

cicino. magram es ukanaskneli ufro Zlieri `naTlia~ aRmoCnda<br />

da dResac londas umetesoba cicinos eZaxis.<br />

amasobaSi qveyana nel-nela dawynarda. 1937 wlis grigalma<br />

gadaiara. <strong>ferdinand</strong> TavaZem Cveuli energiiT mihyo<br />

saqmes xeli. igi erTdroulad Tbilisis rkinigzis transportis<br />

inJinerTa institutsa da saqarTvelos industriul<br />

institutSi * kiTxulobs leqciebs. paralelurad<br />

p.meliqiSvilis saxelobis qimiis institutSi intensiurad<br />

muSaobs sadisertacio Temaze, romlis konturebi jer<br />

kidev peterburgSi gamokveTa.<br />

ra viTareba daxvda baton <strong>ferdinand</strong>s saqarTveloSi,<br />

rogori iyo metalurgiuli mecnierebis done, vin moRvaweobda<br />

am mimarTulebiT? am kiTxvebs SesaniSnavad pasuxobs<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis ocdaaTgverdiani gamokvleva,<br />

romelic inaxeba mis pirad arqivSi. es gamokvleva zustad<br />

aRwers saqarTveloSi metalurgiis ganviTarebis istorias,<br />

amitom, dasmul kiTxvebze pasuxis gasacemad da procesebis<br />

ganviTarebis aRweris mizniT qvemoT mogvyavs aRniSnuli<br />

naSromi garkveuli SemoklebiT. aq naTlad Cans <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis winamorbedTa namoRvawari, romelsac Semdgom misi<br />

saqmianoba daeyrdno. maS ase, yuri mivugdoT baton <strong>ferdinand</strong>s:<br />

`meoce saukunis dasawyisSi saqarTveloSi didi metalurgia<br />

mkrTalad iyo warmodgenili CaTaxis Tujis qarxnis<br />

ori miniaturuli brZmediT, romelTa saerTo moculoba<br />

30 kub.m Tu aRwevda da Tbilisis spilenZ-satkeci<br />

* Semdeg mas politeqnikuri instituti ewoda, amJamad teqnikuri<br />

universiteti.<br />

51


qarxnis * saxiT, sadac de-dues dganis uadresi egzemplari<br />

iyo gamarTuli. metalurgiis WeSmariti aRorZineba saqarTveloSi<br />

mxolod mas Semdeg daiwyo, roca 1922 wels<br />

n.musxeliSvilis, a.didebuliZis, g.nikolaZis, g.wulukiZis,<br />

g.gedevaniSvilis, a.razmaZis, a.gulisaSvilis, a.xaraZis,<br />

a.benaSvilis, v.kakabaZis da sxvaTa monawileobiT saqarTvelos<br />

universitetSi politeqnikuri fakulteti Camoyalibda,<br />

sadac qarTvel swavlul inJinrebTan <strong>erTad</strong> saqmis<br />

saTaveSi moeqca metalurgiaSi m.kurakosa da i.bardinis<br />

Tanamgzavri, SemdegSi fizika-maTematikur mecnierebaTa<br />

doqtori, profesori g.nikolaZe.<br />

aRsaniSnavia, rom qarTuli metalurgiis aRdgena-ganviTarebis<br />

ocnebis sinamdviled qcevas inJineri-metalurgi<br />

g.nikolaZe jer kidev maSin cdilobda, roca igi donis<br />

auzSi moRvaweobda. misi rCeviT masTan ukrainis maSindel<br />

metalurgiul qarxnebSi muSaoba daiwyes da liTonis warmoebis<br />

uaxlesi teqnologia aiTvises i.lorTqifaniZem,<br />

i.beriZem, n.SaraSeniZem da a.CxeiZem. maT Semdgom didi Rvawli<br />

dasdes qarTuli teqnikis ganviTarebis saqmes. metalurgiuli<br />

azrisa da metalurgiuli mrewvelobis gaRviveba<br />

g.nikolaZem Tavis qveyanaSic adgilobrivi kadrebis _ qarTveli<br />

maRalkvalificiuri metalurgebis momzadebiT<br />

daiwyo, gaaCaRa ra samecniero-pedagogiuri TanamSromloba<br />

profesor a.gulisaSvilTan, saqarTvelos ssr mecnierebaTa<br />

akademiis wevr-korespondent g.gedevaniSvilTan da<br />

sxvebTan. es jgufi erovnul umaRles saswavlebelSi specialuri<br />

disciplinebis kiTxvasTan <strong>erTad</strong> didi energiiT<br />

Seudga qarTuli teqnikuri terminologiis damuSavebas,<br />

saxelmZRvaneloTa Seqmnas, Targmnasa da a.S. didi leqsikografiuli<br />

samuSaos Catarebis Semdeg daistamba qarTuli<br />

* es qarxana amJamindeli ”dezertiris” bazris mimdebare teritoriaze<br />

iyo ganlagebuli da TiTqmis ormocdaaTian wlebamde<br />

muSaobda.<br />

52


teqnikuri terminologia da qarTvel inJinersa da students<br />

saSualeba mieca mSobliur enaze gamoeTqva teqnikuri<br />

azri da daswafeboda politeqnikur ganaTlebas. am<br />

sferoSi didi damsaxureba miuZRviT profesorebs g. da<br />

r.nikolaZeebs, v.kakabaZes, g.gedevaniSvils, a.gulisaSvils,<br />

i.yifSiZes, g.axvledians, a.SaniZes, v.beriZes, a.Ciqobavas da<br />

sxvebs. unda aRiniSnos, rom metalurgiuli disciplinis<br />

qarTulad swavlebas xeli Seuwyo a.gulisaSvilis pirvelma<br />

qarTulma saxelmZRvanelom, romelic, sxva saxelmZRvaneloTagan<br />

gansxvavebiT, sakmao sisruliT Seicavda metalurgiuli<br />

procesebis fizikur-qimiur safuZvlebs.<br />

WiaTuris manganumis unikalurma sabadom ganapiroba<br />

saqarTveloSi feroSenadnobTa msxvili qarxnis agebis<br />

SesaZlebloba, magram im droisaTvis ara marto sabWoTa<br />

kavSirSi, ucxoeTSiac aravis hqonda feromanganumis eleqtrodnobis<br />

gamocdileba. gaTvaliswinebuli qarxnis gegmareba,<br />

mSenebloba da samrewvelo aTviseba ki moiTxovda<br />

adgilobrivi nedleulis qarxnul gamocdas, sawarmoo<br />

aparaturis SerCevas da sxva mravali teqnikuri maCveneblis<br />

dadgena-dazustebas, rac, Tavis mxriv, SeuZlebeli iyo<br />

msxvili masStabis samecniero-kvleviTi da sacdel-samrewvelo<br />

samuSaoebis Catarebis gareSe.<br />

am didi samecniero-teqnikuri amocanis gadawyveta<br />

(Teoriulic da praqtikulic) giorgi nikolaZem iTava.<br />

misi TaosnobiT damuSavda saqarTveloSi feroSenadnobTa<br />

qarxnis agebis praqtikul-organizaciuli RonisZiebani da<br />

samecniero gamokvlevebisaTvis sacdel-samrewvelo eleqtroRumelis<br />

ageba gadawyda. es ukanaskneli dagegmarda<br />

da aigo kidec TbilisSi, Semdeg ki adgilobrivi nedleulisagan<br />

feromanganumis eleqtrodnobis teqnologiis<br />

dasamuSaveblad da sxva samecniero-praqtikuli sakiTxebis<br />

mTeli kompleqsis gadasawyvetad am Rumelze misive xelmZ-<br />

RvanelobiTa da monawileobiT mravali cda Catarda.<br />

53


g.nikolaZem pirvelad amcno qveyanas feromanganumis<br />

eleqtrodnobis teqnologia, daadgina Rumelis winaRobis<br />

reJimze muSaobis aucilebloba, muSa Zabvis optimaluri<br />

sidide, Rumelis geometriuli maxasiaTeblebi, qvedis<br />

racionaluri konfiguracia, flusad kiris magier kirqvis<br />

gamoyenebis SesaZlebloba da procesis warmatebulad mar-<br />

TvisaTvis saWiro mravali sxva parametri.<br />

amgvarad, didubis sacdel qarxanaSi swrafad dagrovda<br />

gegmarebisa da eqspluataciisaTvis saWiro didi Teoriuli<br />

da praqtikuli mniSvnelobis monacemebi, romelTa<br />

safuZvelzec aigo zestafonis feroSenadnobebis qarxana.<br />

am monacemebs didi mniSvneloba hqonda sabWoTa kavSirSi<br />

feroSenadnobTa metalurgiisa da metalurgiuli mecnierebis<br />

ganviTarebisaTvis...<br />

am didi moculobisa da rTuli sakiTxebis damuSavebisas<br />

g.nikolaZesTan TanamSromlobdnen misi mowafeebi:<br />

i.lorTqifaniZe, i.niJaraZe, i.kekeliZe, l.melaZe,<br />

e.nadiraZe, g.SaTiriSvili, S.fxakaZe, a.RvamiCava, p.javaxaZe,<br />

a.xviCia, n.SaraSeniZe da sxvebi. . .<br />

zestafonis feroSenadnobebis qarxana, SeiZleba iTqvas,<br />

namdvil qarxana-laboratoriad gadaiqca. aq mTeli<br />

rigi feroSenadnobebis miRebis axali teqnologia damuSavda<br />

da aqve pova samrewvelo gamoyeneba. zestafoneli metalurgebi<br />

awarmoebdnen ara marto manganumis Senadnobebs,<br />

aramed feromolibdens, feroqroms, liTonur qroms, silikomanganums,<br />

liTonur manganums da a.S... gansakuTrebiT<br />

unda aRiniSnos inJinrebis i.lorTqifaniZis, i.kekeliZis,<br />

l.melaZis, l.maRlakeliZis, i.SaTiriSvilisa da d.CikaSuas<br />

mier laboratoriulad damuSavebuli da Semdeg warmoebaSi<br />

Canergili feromanganumis uflusod dnobis meTodi,<br />

risTvisac maT i.stalinis saxelobis premia mieniWaT...<br />

zestafonelma inJinrebma am dargSi TavianTi mdidari<br />

gamocdileba farTod gauziares sazRvargareTis<br />

54


qveynebsac (rumineTi, bulgareTi, aRmosavleT germania,<br />

CineTi), sadac maT warmoebaSi Canerges zogierTi feroSenadnobi<br />

da amdenad TavianTi wvlili Seitanes msoflio<br />

metalurgiuli mecnierebisa da mrewvelobis aRmavlobaSi<br />

(S.TedozaSvili, g.SaTiriSvili, S.fxakaZe)...<br />

ocdaaTian wlebSi Tbilisis axlos amoqmedda im droisaTvis<br />

didi warmadobis samsxmelo qarxana (”centroliti”),<br />

romelic Tavisi produqciiT momsaxurebas uwevda manqanaTsamSeneblo<br />

warmoebebs. am qarxanaSi samsxmelo saqmes<br />

daeufla qarTvel inJinerTa mTeli pleada, romelTa Soris<br />

uwinaresad unda movixsenioT i.cincaZe, a.RvamiCava,<br />

g.wurqava da sxvebi.<br />

arsebuli cnobebiT, im periodSi, rodesac Tbilisis qimiis<br />

instituts didi qarTveli qimikosis prof. p.meliqiSvilis<br />

mowafe, akad.l.pisarJevski Taosnobda, g.nikolaZisa da<br />

l.pisarJevskis molaparakebis Tanaxmad unda gaxsniliyo<br />

eleqtrometalurgiis ganyofileba eleqtrolizisa da<br />

eleqtrodnobis procesebis Seswavlisa da adgilobrivi<br />

nedleulis am mimarTulebiT aTvisebis gzebis dasasaxad.<br />

saubedurod, g.nikolaZe veRar moeswro Tavisi Canafiqris<br />

ganxorcielebas. qimiis institutTan mxolod 1935 wels<br />

gaixsna metalurgiis ganyofileba, romelic pirveli kvleviTi<br />

xasiaTis samecniero centri iyo am dargSi. oriode<br />

wlis Semdeg es ukanaskneli metalurgiis laboratoriad<br />

gadakeTda da misi gamgebloba inJ.a.xviCias miendo, xolo<br />

mecnieruli xelmZRvaneloba erTi periodis ganmavloba-<br />

Si _ cnobil rus mecnier-metalurgs akademikos a.baikovs.<br />

aq a.xviCia, m.kekeliZe, a.buxraSvili, m.Wanturia,<br />

m.cqitiSvili da Cven SevecadeT adgilobrivi metalurgiuli<br />

nedleulis Seswvlas da metalurgiuli warmoebis<br />

racionaluri reJimebis SemuSavebas.<br />

a.xviCiam laboratoriulad gamoikvlia saqarTvelos<br />

Savi zRvispireTis qviSebi da maTi bunebrivad legirebuli<br />

55


Tujebis misaRebad gamoyenebis SesaZlebloba; SeimuSava<br />

WiaTuris sabados piroqsiduli madnebis Termoqimiuri<br />

gadamuSavebis xerxi da sxva. . .<br />

ormocian wlebSi dadebiTi SedegebiT dagvirgvinda<br />

moskovis d.i.mendeleevis saxelobis qimiur-teqnologiur<br />

institutSi r.aglaZis mier Catarebuli samecniero kvleva-Zieba,<br />

romelic mieZRvna WiaTuris manganumis sabados<br />

madnebisagan maRali sisufTavis liTonuri manganumis<br />

eleqtrolizis wesiT miRebas.<br />

sabWoTa da ucxouri specialuri presa imTaviTve<br />

dadebiTad gamoexmaura am gamokvlevaTa Sedegebis Teoriul<br />

da praqtikul mniSvnelobas. ufro gvian, samamulo<br />

omis periodSi, r.aglaZem Tavisi es meTodi saamqros ufros<br />

inJ.g.sioriZesTan <strong>erTad</strong> Canerga kidec zestafonis feroSenadnobTa<br />

qarxanaSi, risTvisac maT i.stalinis saxelobis<br />

premia mieniWaT...<br />

<strong>liTonTa</strong> wneviT damuSavebis saqmes g.gedevaniSvilma<br />

jer kidev 1938 wels miuZRvna saxelmZRvanelo qarTul<br />

enaze, romelic gankuTvnilia studentebisa da inJinrebisaTvis<br />

da aqamde <strong>erTad</strong>erTia am sferoSi. avtors mxedvelobaSi<br />

miuRia manqanaTsamSeneblo warmoeba da amitom<br />

saxelmZRvaneloSi didi adgili dauTmia Wedvis Teoriisa<br />

da praqtikisaTvis; mas dawvrilebiT aqvs ganxiluli uqcevi<br />

deformaciis fizikuri arsi. saerTod, wigni Seicavs Wedvis,<br />

glinvis, Trevisa da gamownevis procesebis da saTanado<br />

aparaturis aRwerilobas. aseve pirveli saxelmZRvanelo<br />

SesTavaza g.gedevaniSvilma qarTvel studentebsa<br />

da inJinrebs <strong>liTonTa</strong> SeduRebis dargSic....”<br />

metalurgiis didi nawili _ liTonmcodneoba _ CvenSi<br />

viTardeboda jer kidev p.meliqiSvilis saxelobis qimiis<br />

institutis metalurgiis ganyofilebasa da Semdeg<br />

liTonisa da samTo saqmis institutSi, sadac imTaviTve<br />

Seiqmna liTonmcodneobis specialuri laboratoria am<br />

56


striqonebis avtoris iniciativiTa da xelmZRvanelobiT.<br />

aqve daiwyo kvleva-Ziebani samsxmelo warmoebis dargSic...<br />

ai, aseT maRal Sefasebas aZlevs batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

Tavis winamorbed qarTvel metalurgTa namoRvawars da<br />

mokrZalebulad iwyebs muSaobas maT mxardamxar.<br />

amgvarad, ruseTidan dabrunebuli <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

ZisaTvis aqauri garemo ucnobi iyo, radgan man peterburg-<br />

Tan urTierToba Tbilisis gverdis avliT daamyara. magram,<br />

rogorc misi gamokvlevidan Cans, is swrafad gaerkva viTarebaSi,<br />

advilad gamoZebna saerTo ena kolegebTan da organulad<br />

CaerTo maT saqmianobaSi...<br />

1939 wlis 4 ivliss saqarTvelos industriuli institutis<br />

specializirebuli sabWos sxdomaze <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zem brwyinvaled daicva sakandidato disertacia Temaze _<br />

”struqturis gavlena antifriqciuli Tujis Tvisebebze”.<br />

samecniero sabWos sxdomas uZRveboda institutis direqtori,<br />

im dros metad popularuli pirovneba a.bojgua,<br />

xolo oficialuri oponentebi iyvnen profesorebi<br />

g.gedevaniSvili da a.gulisaSvili. disertants, rogorc<br />

Tbilisis rkinigzis transportis inJinerTa institutis<br />

TanamSromels, rkinigzelis forma ecva. amboben, rom es<br />

Cacmuloba mas Zalian uyvarda da didxans dadioda masSi<br />

gamowyobili.<br />

1939 wels <strong>ferdinand</strong> TavaZe saqarTvelos politeqnikuri<br />

institutis <strong>liTonTa</strong> teqnologiis kaTedris docentad,<br />

1948 wels profesorad, xolo 1949 wels gamged<br />

airCies, rac axalgazrda mecnieris didi aRiarebis momaswavebeli<br />

iyo.<br />

sxvaTa Soris, misi am mecnieruli winsvlis iniciatori<br />

Tavad kaTedris gamge, mxcovani profesori giorgi<br />

gedevaniSvili gaxldaT, romelic imTaviTve did imedebs<br />

amyarebda <strong>ferdinand</strong>ze da gverdidan ar iSorebda.<br />

rasakvirvelia, sainteresoa f.TavaZis azric g. gede-<br />

57


vaniSvilis Sesaxeb. karga xnis Semdeg baton <strong>ferdinand</strong>s Canaweri<br />

gaukeTebia, romlis erTi monakveTic qvemoT mogvyavs:<br />

`giorgi gedevaniSvils didi wvlili miuZRvis universitetisa<br />

da iq teqnikuri mecnierebis, teqnikuri azrovnebis<br />

ganviTarebisa da qarTveli inJinrebis momzadebis saqmeSi...<br />

man me mimiyvana politeqnikur institutSi. maSin direqtoris<br />

movaleobas aw gansvenebuli akademikosi grigol wulukiZe<br />

asrulebda, xolo misi moadgilis movaleobas ki _ batoni<br />

giorgi. maT mimiyvanes ana giorgevnasTan * da uTxres _ es axalgazrda<br />

Cveni mkvidri iqnebao. aseve moxda rkinigzis satransporto<br />

institutSic. baton giorgis maSin mxarSi edgnen<br />

giorgi gociriZe, martin kasiani, iaSvili da aleqsandre lemani.<br />

batoni giorgi iyo SesaniSnavi aRmzrdeli, megobari,<br />

didi mecnieri, Zalze spetaki da principuli, yvelasaTvis samagaliTo,<br />

uwyinari da sayvareli adamiani. masTan <strong>erTad</strong> davdiodiT<br />

qarxnebSi, ZvelSi Tu axalSi, viRebdiT monawileobas<br />

kirovis CarxsaamSeneblo qarxnis kadrebis momzadebaSi,<br />

kvalifikaciis amaRlebis saqmeSi... misgan Cven, misi mowafeebi,<br />

did gamocdilebas viRebdiT... meore msoflio omis gaWirvebam<br />

ufro erT kvanZad Segvkra...”<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe baton giorgi gedevaniSvilTan <strong>erTad</strong><br />

* saqarTvelos politeqnikuri institutis kadrebis ganyo-<br />

filebis ufrosi.<br />

58


<strong>ferdinand</strong> TavaZe (rkinigzelis formaSi) kolegebTan <strong>erTad</strong><br />

p.meliqiSvilis saxelobis qimiis institutSi<br />

am droisaTvis batoni <strong>ferdinand</strong>i intensiurad muSaobs<br />

sadoqtoro disertaciaze, mudmivad aqvs mimowera Tavis<br />

ufros rus kolegebTan _ akademikos a.baikovTan, profesor<br />

n.girSoviCTan, i.nexenZisTan da sxvebTan, da isinic<br />

uSurvelad uweven mas daxmarebas. magram 1941 wels dawyebulma<br />

omma sagrZnoblad Secvala misi samecniero gegmebi.<br />

teqnikur inteligencias, omiT gamowveuli specifiuri<br />

problemebis gamo, uamravi axali Tavsatexi gauCnda. dai-<br />

59


wyo saqarTveloSi arsebuli qarxana-sawarmoebis profilis<br />

Secvla, saomar produqciaze orientacia, maTi gadaiara-<br />

Reba, muSaobis axal reJimze gadasvla.<br />

kaTedra mTlianad am problemebSi iyo CarTuli da<br />

Cveulebrivma mecnierulma Tematikamac saTanado metamorfoza<br />

ganicada.<br />

1945 wels, omis damTavrebisTanave, <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe saqarTvelos mecnierebaTa akademiis liTonisa<br />

da samTo saqmis institutis misive iniciativiT Seqmnili<br />

liTonmcodneobis laboratoriis gamged airCies. amieridan<br />

mas ukve saSualeba mieca Tavisi sayvareli Tematika<br />

aq da politeqnikuri institutis kaTedraze erTdroulad<br />

gaeSala. Sedegmac ar daaxana. batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

1947 wlis 29 seqtembers sadoqtoro disertaciiT wardga<br />

saqarTvelos politeqnikuri institutis didi sabWos<br />

winaSe. sadisertacio Tema “qrommanganumiani Tujebi” im<br />

droisaTvis metad aqtualuri problemebis gadaWras gulisxmobda<br />

da uamrav novatorul da SigadaSig sakamaTo<br />

elementebsac Seicavda. sadisertacio diskusiam Cinebulad<br />

Caiara da baton <strong>ferdinand</strong>s damsaxurebuli gamarjveba<br />

moutana. amas xeli Seuwyo saxelmoxveWil oponent-<br />

Ta kohortamac, romelSic Sediodnen: sakavSiro akademiis<br />

akademikosi, stalinuri premiis laureati, profesori<br />

n.gudcovi, saqarTvelos mecnierebaTa akademiis wevrkorespondenti,<br />

profesori g.gedevaniSvili, stalinuri<br />

premiis laureati, profesori i.nexenZi da profesori<br />

i.kornilovi.<br />

1948 wels baton <strong>ferdinand</strong>s sruliad damsaxurebulad<br />

teqnikis mecnierebaTa doqtoris xarisxi da profesoris<br />

wodeba mieniWa.<br />

60


<strong>ferdinand</strong> TavaZe, givi miqelaZe da mixeil kekeliZe liTonisa da<br />

samTo saqmis institutis laboratoriaSi<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe, margo cqitiSvili, Tamar sayvareliZe da nazi<br />

Tofuria metalurgiis institutSi rkina-naxSirbad-qromis sammagi<br />

diagramis modelis ganxilvisas<br />

61


<strong>ferdinand</strong> TavaZe, eTer giorgiZe, elene kartozia da<br />

salome jayeli <strong>liTonTa</strong> teqnologiis kaTedraze<br />

1949 wels sabolood `daRvinebuli” <strong>ferdinand</strong> TavaZe<br />

saqarTvelos politeqnikuri institutis <strong>liTonTa</strong> teqnologiis<br />

kaTedris gamged airCies, xolo 1951 wels saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis liTonisa da samTo saqmis<br />

(Semdgom metalurgiis) institutis direqtorad da am aqtiT<br />

saqarTveloSi metalurgiuli mecnierebis liderad aRiares.<br />

sul male, 1955 wels, batoni <strong>ferdinand</strong>i ukve saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis wevr-korespondentia, xolo<br />

1960 wlidan _ akademikosi. 1962 wels <strong>ferdinand</strong> TavaZes<br />

mecnierebis damsaxurebuli moRvawis wodeba mianiWes.<br />

* * *<br />

axla SeiZleba cotaodeni dro <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

ojaxur garemos davuTmoT.<br />

adamians ojaxis Seqmnaze didi jafa exarjeba. samwux-<br />

62


arod, es jafa xSirad fuWi aRmoCndeba xolme, _ arSemdgari<br />

ojaxebis didi raodenoba miuTiTebs amaze. batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

am mxrivac gamorCeuli pirovneba gaxldaT, ojaxic<br />

mtkice, mkvrivad nagebi gamouvida, aqac gaumarTla. qalbatonma<br />

babuliam didi ojaxuri tvirTi zida da yovelmxriv<br />

Seuwyo xeli batoni <strong>ferdinand</strong>is winsvlas. banaluri WeSmaritebaa<br />

_ roca ojaxSi saqme kargad midis da imedianad<br />

xar, samsaxurebriv saqmeebsac met dros uTmob da mSvidobianad<br />

agvareb.<br />

ojaxis simyudrovis erT-erTi ZiriTadi ganmsazRvreli<br />

faqtoria sabinao pirobebi. am principiT <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis TbilisSi cxovreba sam periods moicavs. rogorc<br />

mogaxseneT, pirveli periodi man rodenis quCaze, zurab<br />

qarumiZis binaSi gaatara. 1944 wels batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

da qalbatonma babuliam sabinao pirobebi gaiumjobeses da<br />

marjaniSvilis quCaze dasaxldnen germanelebis eklesiis<br />

_ `kirxe~-s * midamoebSi. am ubans Zveli Tbiliselebi dResac<br />

`kirkad” moixsenieben. TavaZeebamde am binaSi omis dros<br />

moskovidan evakuirebuli cnobili mecnieri da musikis<br />

didi motrfiale orest zviagincevi cxovrobda meuRli-<br />

TurT. 1944 wels isini samSobloSi dabrundnen da gamo-<br />

Tavisuflebuli bina batonma <strong>ferdinand</strong>ma miiRo. orest<br />

zviagincevi da <strong>ferdinand</strong> TavaZe qimiis institutidan icnobdnen<br />

erTmaneTs, sadac batoni oresti omis wlebSi metalurgiul<br />

laboratorias xelmZRvanelobda. maT erToblivi<br />

samuSaoebic hqondaT Sesrulebuli. binis miRebis Semdeg<br />

batoni orestisa da batoni <strong>ferdinand</strong>is TanamSromloba da<br />

keTili nacnoboba did megobrobaSi gadaizarda. momavalSi<br />

zviagincevebi yovelTvis sixaruliT Camodiodnen Tbilis-<br />

Si, sadac maT saimedo navsayudeli egulebodaT TavaZeebis<br />

* Kirche _ eklesia (ger.). omis Semdeg kirxe da misi mimdebare Senobebi<br />

germanel tyveebs daangrevines da maTve, imave adgilas, is<br />

didi sacxovrebeli saxlebi aaSenebines, romlebic amJamad marjaniSvilis<br />

moedans qmnis.<br />

63


ojaxis saxiT.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s es patara, magram myudro bina Zalian<br />

uyvarda mraval garemoebaTa gamo: aq daibada misi va-<br />

JiSvili gogi, damTavrda omi, gaumjobesda materialuri<br />

pirobebi, ojaxi mxrebSi gaiSala. male es saxli qalbatoni<br />

babulias gulRia maspinZlobis wyalobiT ojaxis naTesavmegobarTa<br />

TavSeyris kerad iqca. aq daiwyo barbarobis regularulad<br />

aRniSvna qalbaton babulias pativsacemad, aq mieca<br />

dasabami tradiciul lxins, romelic imarTeboda TavaZeebis<br />

ojaxSi batoni <strong>ferdinand</strong>is dabadebis dRes, 21 maiss.<br />

am dResaswaulze _ cota mogvianebiT, axla ki minda<br />

mogaxsenoT, rom baton <strong>ferdinand</strong>Tan urTierToba mudmivi<br />

dResaswauli iyo. mas raRac saocari xibli hqonda da adamianebs<br />

andamativiT izidavda. swored amitom hyavda uamravi<br />

megobari. misi siTbo da siyvaruli yvelas hyofnida.<br />

swored amitom ar ileoda mis ojaxSi stumari.<br />

64<br />

barbaroba TavaZeebis ojaxSi<br />

sxedan: manana bagrationi da ekaterine maxvilaZe, dganan: Tamar<br />

keCxuaSvili da <strong>ferdinand</strong> TavaZe ojaxiT


modiodnen naTesavebi, megobrebi ojaxebiT, maT Soris<br />

mSvenieri qalbatonebi ekaterine maxvilaZe, elisabed<br />

CubiniSvili, Tamar keCxuaSvili, aro mazmiSvili, Tamar<br />

sulaqveliZe, manana bagrationi... qeTevan da aliko maWavarianebi,<br />

rusudan da kote TuSmaliSvilebi, raisa da gogi<br />

Txinvalelebi, Tamar da ilia natroSvilebi, elene da daviT<br />

feraZeebi da vin moTvlis kidev vin?.. Salva revaziSvilis<br />

da giorgi SavguliZis stumrobiT gamowveul sixaruls<br />

xom sazRvari ar hqonda. Salva revaziSvili batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

uaxloesi megobari gaxldaT, imdenad axlo, rom<br />

bevrs naTesavebic ki egonaT. sabednierod, maTi STamomavalni<br />

dResac mWidrod arian erTmaneTTan dakavSirebulni<br />

da albaT, momaval TaobebSic gagrZeldeba batoni <strong>ferdinand</strong>isa<br />

da baton Salvas mier danergili siyvaruli.<br />

giorgi (Jora) SavguliZes, Tbilisis kolorits,<br />

wardgineba ar sWirdeba, magram erTs mainc vityvi _ masze<br />

Seyvarebuli iyo mTeli Tbilisi da, rasakvirvelia, arc<br />

TavaZeebis ojaxi gaxldaT am mxriv gamonaklisi. amitom,<br />

roca giorgi SavguliZem Tavis patara sexnias, gogi TavaZes,<br />

kintauris ramdenime ileTi aswavla, gogi sixaruliT<br />

cas ewia da dResac amayobs amiT. im periodSi Tbilisis<br />

Teatraluri elita, rogorc wesi, dRisiT ikribeboda<br />

rusTavelisa da marjaniSvilis Teatrebis win. am `birJiT~<br />

erTnairad sargeblobda rogorc msaxiobi, aseve mayurebeli<br />

_ Teatris moyvaruli Tu fanati. batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

qaliSvili, cicino, kamos quCaze mdebare 23-e saSualo<br />

skolis moswavle, Sin mimavali aucileblad marjaniSvilis<br />

TeatrTan gaivlida xolme, raTa Zia Joras misalmeboda da<br />

misi ambori `daemsaxurebina~.<br />

TavaZeebis ojaxSi dResac didi siamovnebiT igoneben<br />

im bednier dReebs, roca maT baTumidan qalbatoni babulias<br />

axlo naTesavi, uaRresad ganswavluli da daxvewili<br />

pirovneba, leo gabunia estumrebodaT xolme, romelTanac<br />

65


aton <strong>ferdinand</strong>s didi megobroba akavSirebda.<br />

imxanad TavaZeebis ojaxis yvelaze xSiri stumari gaxldaT<br />

givi miqelaZe da misi mSvenieri meuRle elene qarumiZe,<br />

romlebic mezoblad, aRmaSeneblis gamzirze,<br />

gorkis klubis gverdiT cxovrobdnen. vfiqrob, teritoriulma<br />

siaxlovemac ganapiroba is xSiri urTierTvizitebi,<br />

romelTa mudmivi monawileebi, <strong>ferdinand</strong> TavaZisa da givi<br />

miqelaZis ojaxebis garda, iyvnen dagmara da leonide meliqaZeebi,<br />

qeTevan da oTar CubiniSvilebi, qeTevan da arCil<br />

ZiZigurebi, Tamar sayvareliZe, amiran sulaqveliZe da sxvani<br />

da sxvani.<br />

didi megobroba akavSirebda batoni <strong>ferdinand</strong>is ojaxs<br />

leningradel profesor simon baranovTan da mis ojaxTan.<br />

es cnobili mecnieri da cxovrebiseuli gamocdilebis<br />

mqone didi pirovneba meore msoflio omis win sruliad<br />

daumsaxureblad daapatimres da gadaasaxles. igi mxolod<br />

omis dawyebisas ”gaaxsendaT”, roca ruseTs misi sajavSne<br />

foladi dasWirda. swored simon baranovis saxelTanaa dakavSirebuli<br />

rusuli satanko teqnikis ganviTareba.<br />

batoni simoni xSirad Camodioda TbilisSi da aRniSnavda,<br />

rom mas drodadro aucileblad sWirdeba baton <strong>ferdinand</strong>Tan<br />

Sexvedra, raTa axali sasicocxlo energiiT daimuxtos<br />

da miiRos misgan ”витамины жизни и жизнерадостности”.<br />

aseve didi megobroba akavSirebda TavaZeebis ojaxs<br />

did mecnierTan, moskovis a.a.baikovis saxelobis metalurgiis<br />

institutis direqtoris moadgilesTan, profesor<br />

ivane kornilovTan da mis ojaxTan.<br />

TavaZeebis xSiri stumari gaxldaT ermitaJis direqtori<br />

akademikosi boris piotrovski. am axloblobis gamo<br />

CvenTvis, batoni <strong>ferdinand</strong>is mowafeebisaTvis, ermitaJis<br />

yvela sacavis kari mudam Ria iyo.<br />

TavaZeebis ojaxSi stumrobdnen cnobili mecnierebi<br />

iulian nexenZi, naum girSoviCi, aleqsandre da boris gu-<br />

66


liaevebi, dimitri ivanovi, nadir kasumzade, boris patoni,<br />

aleqsandre merJanovi, mark berSteini da vin moTvlis kidev<br />

ramdeni gamoCenili pirovneba yofili sabWoTa kavSiridan<br />

da ucxoeTidan.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe, besik miqaberiZe, simon baranovi, ivane kornilovi,<br />

gogi TavaZe da nadir kasumzade avWalis agarakze, 1975 w.<br />

amdeni stumris miReba-gamaspinZlebas da ojaxur dResaswaulebs<br />

qalbatoni babulia uZRveboda _ batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

upirvelesi da uerTgulesi megobari, naTesavmegobarTa<br />

da batoni <strong>ferdinand</strong>is TanamSromelTa mudam<br />

gverdSi mdgomi qalbatoni. adrec aRvniSneT, rom ojaxi<br />

mTlianad mas mihyavda da batoni <strong>ferdinand</strong>i mTeli dat-<br />

67


virTviT muSaobda. ase gansajeT, zogjer iyo SemTxveva,<br />

roca batoni <strong>ferdinand</strong>i mouclelobis gamo sakuTar ojax-<br />

Si ukve sakmaod Selxinebul sufras Semouswrebda xolme<br />

da namdvili dResaswaulic maSin iwyeboda.<br />

* * *<br />

stumarmaspinZlobis es RvTisnieri tradicia kidev<br />

ufro gaZlierda TavaZeebis ojaxSi siZis _ besik miqaberiZis<br />

gamoCenis Semdeg. besiki _ yovelmxriv gamorCeuli, inteligenturi<br />

garegnobis, xaverdovani baritonis, ymawvili kaci<br />

_ Semovida Cvens samegobroSi da male, rogorc SesaniSnavi<br />

qirurgi da dastaqari, metalurgTa mfarvel eskulapad<br />

mogvevlina. Tu vinmes rame Seawuxebda, umal besikTan garboda.<br />

besikmac Zalian Segviyvara _ dRe ar gavidoda, rom<br />

institutSi ar Semoevlo da TiTo Tbili sityva ar eTqva<br />

misi metalurgi megobrebisaTvis.<br />

Cveni es urTierToba batoni <strong>ferdinand</strong>is mier iyo<br />

xeldasxmuli _ masac did sixaruls hgvrida Cveni <strong>erTad</strong><br />

yofna, gansakuTrebiT aguZeris agarakze, romelic aklebuli<br />

gvqonda.<br />

soxumis Temas gansakuTrebuli adgili ukavia batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is SemoqmedebiT biografiaSi da amavdroulad<br />

Cveni cxovrebis usayvarlesi epizodicaa. amitom, mkiTxvelis<br />

nebarTviT, SedarebiT detalurad aRvwerT am periods.<br />

meore msoflio omis Semdeg damarcxebuli, nacartutad<br />

qceuli germania inteleqtualuradac gaZarcves _<br />

mokavSireebma germaneli inJinrebis, mecnierebisa da mkvlevarTa<br />

farTo importi daiwyes. ufro amerikelebsa da<br />

sabWoelebs ”gamouzidavT” germaneli inteleqtualebi. ar<br />

vici, amerikelebma nebiT waiyvanes isini Tu ara, sabWoeTSi<br />

rom ZaliT wamoasxes, es ki utyuaria.<br />

germanel mecnierTa erTi nawili soxumSi CauyvaniaT<br />

da maTTvis soxumis maxloblad, sinopsa da aguZeraSi, zR-<br />

68


vis gaswvriv, uzarmazari teritoria gamouyviaT _ tyeparki<br />

subtropikuli landSaftiT da male es adgili ise<br />

SemouragvavT, rom Sig `buzic ver Sefrindeboda”. adgilobrivma<br />

mosaxleobam mxolod Woris doneze icoda, rom maT<br />

gverdiT kvleviTi instituti daarsda * .<br />

germanelebi aqve, Caketil zonaSi, cxovrobdnen ojaxebiT.<br />

maT yovelmxriv amaragebdnen, kotejebic auSenes, didi<br />

saxlebic, maRaziac hqondaT specmomaragebiT, klubic, kinoTeatric,<br />

plaJic, didebuli parkic (imas mec Seveswari,<br />

Svlebi rom dakuntruSebdnen iq), stalinur premiebsac<br />

urigebdnen. erTi sityviT, yvelaferi hqondaT Tavisuflebis<br />

garda. amitom, roca kancler adenauers saqveynod<br />

ganucxadebia _ omis mere germania ”uTavod” datoveso da<br />

kategoriulad mouTxovia germanel mecnierTa samSobloSi<br />

dabruneba, amaT sixaruliT tirili dauwyiaT, imedi gasCeniaT<br />

_ iqneb gveSvelos rameo. dReebs ki ara, wuTebs iTvlidnen.<br />

Turme ase xumrobdnen _ sabWouri xuTi wuTi aT<br />

weliwads udriso, xuTi wuTiT gamogviZaxes suk-Si da aTi<br />

wliT dagvakaveso.<br />

roca germanelebis deportacia daiwyo, im mizniT, raTa<br />

saqme ar gaCerebuliyo, mTavrobam nel-nela daiwyo Cveni<br />

mecnierebis CarTva soxumis fizika-teqnikis institutis<br />

samuSaoebSi ** . am periodSi, uranis programis damTavrebis<br />

* soxumis obieqti, daxuruli НИИ-5 an safosto yuTi, romlis<br />

Ria dasaxelebaa soxumis fizika-teqnikis instituti. am institutis<br />

obieqtebi _ obieqti A aguZeraSi da obieqti Г sinopSi _<br />

cnobili germaneli mecnierebis manfred fon ardenesa da nobelis<br />

premiis laureatis gustav ludvig hercis saxelebTanaa<br />

dakavSirebuli.<br />

** irakli gverdwiTelis mcdelobis Sedegad saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis institutebSi Seiqmna sami specialuri laboratoria,<br />

romelTac unda emuSavaT saSualo manqanaTmSeneblobis<br />

saministros _ kerZod, atomuri energetikis komitetis Tematikaze.<br />

erT-erTi aseTi speclaboratoria 1958 wels Seiqmna metalurgiis<br />

institutSi.<br />

69


Semdeg, soxumis fizika-teqnikis institutSi muSaoba daiwyes<br />

axal mimarTulebebze, kerZod, gardamqmnelebze da<br />

stabiluri izotopebis gancalkevebaze. aman ganapiroba masalaTmcodneobis<br />

samecniero bazis gaZlierebis saWiroeba<br />

da, bunebrivia, aRniSnul samuSaoebSi mecnier-metalurgTa<br />

CarTvis aucilebloba. swored amitom institutis obieqtis<br />

xelmZRvanelma irakli gverdwiTelma * TxovniT mimarTa Zvel<br />

megobars _ <strong>ferdinand</strong> TavaZes (omis wlebSi isini <strong>erTad</strong><br />

moRvaweobdnen Tbilisis rkinigzis institutSi), raTa mas<br />

obieqtze mimdinare metalurgiuli samuSaoebisaTvis gaewia<br />

saTanado daxmareba. batonma <strong>ferdinand</strong>mac ar daaxana da<br />

Cveuli enTuziazmiT soxumSi gaCnda Tavis rCeul mowafeebTan<br />

<strong>erTad</strong>. batoni iraklis gadawyvetilebam gaamarTla da<br />

misi TanamSromloba baton <strong>ferdinand</strong>Tan metad nayofieri<br />

aRmoCnda. metalurgiis institutis TanamSromlebisaTvis<br />

aguZeraSi sacxovreblad gamoyves koteji №7. am kotejma,<br />

romelSic ZiriTadad institutis qarTvelenovani Tanam-<br />

Sromlebi ikribebodnen, didi roli Seasrula soxumis<br />

fizika-teqnikis institutis gaqarTvelebaSi. TavisTavad<br />

soxumis instituti kargi skola iyo speclaboratoriis<br />

TanamSromlebisaTvis _ Seiqmna masalaTmcodneobis metad<br />

mZlavri baza.<br />

soxumis obieqtebis udides damsaxurebad iyo miCneuli<br />

uranis izotopebad gancalkevebis teqnilogiis damuSaveba,<br />

rac SesaZlebeli gaxda e.w. molekuluri filtrebis<br />

Seqmnis safuZvelze. dRes yvelasaTvis cnobilia,<br />

rom swored uranis gamdidrebis im periodSi Rrmad gasaidumloebuli<br />

teqnologia daedo safuZvlad atomuri<br />

bombis Seqmnas. metalurgiis institutis speclaboratoriis<br />

TanamSromlebis soxumis fizika-teqnikis institutSi<br />

yofnis periodSi bevr siaxles mieca dasabami.<br />

* irakli gverdwiTeli Semdgom fizika-teqnikis institutis di-<br />

reqtorad dainiSna.<br />

70


maSin amaze, rasakvirvelia, krintsac ver daZravdi, magram<br />

dRes yovelive istoriis kuTvnilebaa da SeiZleba<br />

xmamaRla vTqvaT, rom Cvens Tvalwin damuSavda programa<br />

koduri saxelwodebiT `ramaSka”, rac gulisxmobda Tburi<br />

gardamqmnelebis safuZvelze kosmosuri safreni aparatebis<br />

energomomsaxurebas (Semdgom am sferoSi generaluri<br />

konstruqtori batoni irakli gverdwiTeli gaxldaT).<br />

msubuqi elementebis (bori, azoti, naxSirbadi,<br />

Jangbadi) stabiluri izotopebis gancalkevebis procesebis<br />

kvlevis safuZvelze TbilisSi aSenda stabiluri<br />

izotopebis sareqtifikacio koSki da iqve dafuZnda stabiluri<br />

izotopebis instituti, sadac dResac awarmoeben<br />

izotopur bors da mis Semcvel naerTebs * . subuqi elementebis<br />

stabiluri izotopebis gancalkeveba mWidrod<br />

aris dakavSirebuli boris izotopebis 10 B da 11 B-is gamoyenebasTan<br />

birTvul manqanaTmSeneblobaSi da xelsawyoTm-<br />

SeneblobaSi. swored es funqcia iTava maSin metalurgiis<br />

institutis speclaboratoriam. bevr mniSvnelovan samuSaosTan<br />

<strong>erTad</strong> aq SemuSavda izotop 10 B-iT legirebuli<br />

specialuri foladebis miRebis teqnologia. axalma foladebma<br />

farTo gamoyeneba pova birTvuli energetikuli<br />

reaqtorebis warmoebaSi. aRsaniSnavia, rom mecniereba<br />

borze institutis erT-erT prioritetul mimarTulebad<br />

* mosaxleobaSi izotopebis xseneba panikas iwvevs. sruli pasuxismgeblobiT<br />

mogaxsenebT, rom elementebis umravlesobas (83)<br />

stabiluri izotopebi gaaCnia. es imas niSnavs, rom droTa vi-<br />

TarebaSi isini ar ganicdian araviTar atomgulur cvlilebas,<br />

gansxvavebiT radiaqtiuli elementebisagan, romlebSic mudmivad<br />

mimdinareobs radiaciuli daSlis procesi mavne neitronuli<br />

nawilakebis warmoqmniT. is ramdenime avaria, romelic qavTara-<br />

Zis quCaze mdebare stabiluri izotopebis institutSi moxda,<br />

gamowveuli iyo teqnologiuri uwesrigobis Sedegad qimiurad<br />

mavne naerTebis (ZiriTadad halogenidebis) gaJonviT. rasakvirvelia,<br />

es metad arasasiamovno faqtia, magram radiaciuli safrTxisagan<br />

gansxvavebiT mas erTjeradi ziani moaqvs.<br />

71


iqca * . speclaboratoria, romelic Semdgom boris laboratoriad<br />

gardaiqmna, dRidan Tavisi daarsebisa batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is upirvelesi zrunvis sagani gaxldaT.<br />

soxumis fizika-teqnikis institutSi muSaobis periodi<br />

sakmarisi aRmoCnda Tbiliseli metalurgebisa da soxumeli<br />

fizikosebis damegobrebisaTvis, rasac win uZRoda batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is megobroba soxumel TavkacebTan _ irakli<br />

gverdwiTelTan da petre WeliZesTan, aseve ulamazes qalbaton<br />

nadeJda SambasTan ** da maT ojaxebTan. am megobrobaze<br />

dafuZnebulma TanamSromlobam mniSvnelovani Sedegi moutana<br />

rogorc metalurgiis instituts, aseve fizika-teqnikis<br />

instituts.<br />

aguZerasa da gurlifSSi zafxulobiT ikribebodnen<br />

qarTuli, afxazuri da rusuli inteligenciis cnobili<br />

warmomadgenlebi. sakmarisia CamovTvaloT is pirovnebebi,<br />

romelTac aq, TavaZeebis garda, agarakebi hqondaT an<br />

mudmivad cxovrobdnen _ nina da petre WeliZeebi *** , giorgi<br />

gulia, karlo kalaZe, nodar dumbaZe, merab berZeniSvili,<br />

zurab leJava, zurab wereTeli, ivane Tarba, Sura banZelaZe,<br />

konstantine simonovi, evgeni evtuSenko da sxva mravali,<br />

romelTa ojaxebSic zafxulobiT Tavs iyrida maTTan<br />

stumrad Camosuli uamravi xalxi da advili warmosadgenia<br />

is amaRlebuli ganwyobileba da SemoqmedebiTi atmosfero,<br />

rac aq agvisto-seqtemberSi sufevda.<br />

* am mimarTulebis samuSaoebi ganxilulia `<strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

mecnierul memkvidreoba~-Si.<br />

** soxumis fizika-teqnikis institutis TanamSromeli, fizikamaTematikis<br />

mecnierebaTa doqtori, romlis mecnier-konsultanti<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i gaxldaT.<br />

*** mSvenieri qalbatoni nina da batoni petre, soxumis fizika-teqnikis<br />

institutis mTavari inJineri, gansakuTrebul mzrunvelobas<br />

iCendnen batoni <strong>ferdinand</strong>is ojaxis axloblebisa da metalurgiis<br />

institutis speclaboratoriis TanamSromelTa mimarT.<br />

maTi ojaxis kari CvenTvis mudam Ria iyo.<br />

72


<strong>ferdinand</strong> TavaZe aguZeris agarakze<br />

metalurgiis institutis is TanamSromlebi, romlebic<br />

wlebis manZilze vmuSaobdiT soxumSi, zafxulobiT isev<br />

aguZeras mivaSurebdiT xolme, radgan iq gvegulebodnen<br />

Cveni axalgazrdobis megobrebi, saocrad Tbili garemo,<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is koxta saxli, romelic Cveni TavSesafari<br />

gaxldaT da, rac mTavaria, qalbatoni babulia da<br />

Cveni axalgazrda megobrebi _ cicino, besiki da gogi _ mudam<br />

momlodine gulRia maspinZlebi. aqve unda mogaxsenoT<br />

_ sakvirvelia, magram faqtia, rom TavaZeebis `TavSesafris”<br />

tevadoba veravin daadgina _ TiTqos rezinis iyo _ mas SeeZlo<br />

daetia aTi, oci da, ase gansajeT, ormocdaaTi kacic ki.<br />

es agaraki, romliTac Cven sruliad uceremoniod vsargeblobdiT,<br />

warmoadgenda patara oaziss batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

mier gaSenebuli xexilis araCveulebrivi baRiT, xeivniT da<br />

ganumeorebeli silamazis vardebiT, romelTac is Tavs evleboda.<br />

am agarakze, garda ufrosi Taobis warmomadgen-<br />

73


lebisa, Tavs iyrida uamravi axalgazrda _ cicinos, gogis,<br />

besikis bavSvobis megobrebi da Cven _ metalurgi megobrebi.<br />

zafxulis yoveli saRamo aq brwyinvale warmodgenad<br />

gadaiqceoda xolme, romlis sulisCamdgmelic, rasakvirvelia,<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i gaxldaT, da ase iyo yovelTvis da<br />

yvelgan, sadac is gamoCndeboda...<br />

baton <strong>ferdinand</strong>Tan urTierToba, rogorc adrec<br />

aRvniSneT, marTlac yvelasaTvis sixarulis momtani iyo.<br />

amis dasturad gvinda moviyvanoT saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis kuluarebSi gaxmaurebuli, magram farTo<br />

sazogadoebisTvis ucnobi erTi epizodi, romelic amavdroulad<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is enakvimatobasa da iumoris<br />

saocar niWze miuTiTebs.<br />

komunistebis zeobis periodSi didi yuradReba eqceoda<br />

sazogadoebis ideologiur ”wvrTnas”. am mizniT dawesebulebebSi<br />

da maT Soris mecnierebaTa akademiis sistema-<br />

Sic regularulad tardeboda marqsistuli mecadineobebi.<br />

ormocdaaTian wlebSi saqarTvelos kompartiis centraluri<br />

komitetis gadawyvetilebiT mecnierebaTa akademiis institutebis<br />

xelmZRvanel-muSakTa marqsistuli swavlebis<br />

kursi `imelSi” * tardeboda. saqarTvelos mecnierTa elita<br />

akademikos niko musxeliSvilis meTaurobiT am kursis msmeneli<br />

gaxldaT. jgufxelad batoni <strong>ferdinand</strong>i dauniSnavT.<br />

mas evaleboda `studentTa” daswrebis aRricxva da<br />

sxva saorganizacio sakiTxebis mogvareba. batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

`jgufelebi”, pativcemuli akademikosebi, SigadaSig<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s daeTxovebodnen da TavianT saqmeze midiodnen<br />

xolme. batoni <strong>ferdinand</strong>ic maT ”uSvebda”, magram<br />

`saklaso” JurnalSi daswrebis aRmniSvnel pluss uwerda.<br />

erT dRes, leqciis dawyebis win, akademiis jgufze<br />

mimagrebul pasuxismgebel ck-s ** TanamSromels batoni fer-<br />

* imeli _ marqsis, engelsis, leninis instituti.<br />

** ck _ centraluri komiteti.<br />

74


dinandi gverdze gauxmia da Zalian emociurad usaubria<br />

masTan sul sxva sakiTxTan dakavSirebiT. maTi saubari auditoriaSi<br />

ar esmodaT, magram xedavdnen centridan movlenili<br />

amxanagis saubris maneras da misi wasvlis Semdeg<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>isaTvis ukiTxavT _ ra undoda Sengano?<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s Sewuxebuli saxe miuRia da uTqvams:<br />

Tqven rom mecadineobebs acdenT, ”Sataloze” dadixarT, me<br />

ki xels gafarebT _ amiTaa SeSfoTebuli da Cemi sakiTxis<br />

ck-s biuroze ganxilviT damemuqrao.<br />

`studentebi~ ideologiuri `wvrTnis~ Semdeg<br />

auditoria sagonebelSi Cavardnila da batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

gamosarCleba moundomebia. akademikos nikoloz<br />

musxeliSvils dauwynarebia sazogadoeba da ganucxadebia,<br />

75


om piradad eaxleboda ck-s pirvel mdivans da <strong>ferdinand</strong>s<br />

aravis daaCagvrinebda. eg saqmes ver uSveliso _ uTqvams<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s. `studentebi” Casciebian _ aba ra<br />

uSveliso? xangrZlivi, mravalmniSvnelovani pauzis Semdeg<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s Cveuli artistizmiT uTqvams: radgan ar<br />

iSliT da gindaT damexmaroT, mSobelTa kreba unda moviwvio<br />

da Tqvenma mSoblebma piroba unda dadon, rom aRar<br />

icelqebTo. uceb samariseburi siCume Camovardnila da mere<br />

iseTi sicil-xarxari atexila, rom mecadineoba CaSlila.<br />

_ RmerTma gagaxaros, filimon * , es ra kargad gagvamxiaruleo,<br />

_ uTqvams akademikos ivane beritaSvils.<br />

* * *<br />

adrec mogaxseneT, rom batoni <strong>ferdinand</strong>is dabadebis<br />

dRe, 21 maisi, ojaxis udidesi dResaswauli iyo. masze<br />

daswreba, garda naTesav-megobrebisa, `savaldebulo~ iyo<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is kaTedrisa da laboratoriis yvela<br />

wevrisaTvis. kaTedra da laboratoria yovelwliurad far-<br />

Tovdeboda, izrdeboda da TavaZeebis ojaxic veRar itevda<br />

amden `momxdurs~. albaT, esec iyo mizezi imisa, rom<br />

TavaZeebi kidev erTxel, da amjerad sabolood, gafar-<br />

Tovdnen.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s, ukve liTonisa da samTo saqmis<br />

institutis direqtors, didi, Tanamedrove bina misces<br />

sanapiroze. aq mas wignebiT gadatvirTuli kabineti hqonda<br />

da myudro samuSao garemo. aivnidan qalaqis fonze<br />

mamadaviTi moCanda. es kabineti bevri CvenTaganisaTvis<br />

mSobliuri gaxda, radgan xSirad gvixdeboda Cveni<br />

statiebiT, proeqtebiT da disertaciebiT gvian RamiT<br />

Tu uqme dReebSi profesorTan samuSaod stumroba, an<br />

misi biblioTekiT sargebloba.<br />

* akademikosebi ivane beritaSvili da avlip zurabaSvili baton<br />

<strong>ferdinand</strong>s filimons eZaxdnen.<br />

76


albaT, am garemom, mowafeebisa da kolegebis xSirma<br />

stumrobam, metalurgiul Temebze gauTavebelma saubrebma<br />

ganapiroba metalurgiuli samyaros zRapruli atmosfero,<br />

misi mistifikacia da batoni <strong>ferdinand</strong>is Svilebis cicinosa<br />

da gogis, xolo mogvianebiT SviliSvilis, giorgi miqaberiZis,<br />

gametalurgeba. isini dResac agrZeleben arCeul<br />

profesias da <strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis<br />

institutSi moRvaweoben.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is qaliSvili londa (cicino) teqnikis<br />

mecnierebaTa akademiuri doqtori, gamocdili liTonmcodnea<br />

da warmatebiT muSaobs Senadnobebis legirebis Teoriasa<br />

da praqtikaSi. man am mimarTulebiT teqnikis mecniereba-<br />

Ta oTxi akademiuri doqtori aRzarda. londa TavaZis mier<br />

Sesrulebuli mniSvnelovani kvlevebis safuZvelze Seiqmna<br />

ekonomiurad legirebuli qromnikeliani mJavamedegi fo-<br />

77


ladebi, romlebic gankuTvnilia qimiuri mrewvelobisa da<br />

farmacevtuli warmoebis Zlieragresiul areebSi momuSave<br />

aparaturis dasamzadeblad.<br />

londas vaJi giorgi miqaberiZe, teqnikis mecnierebaTa<br />

akademiuri doqtori, institutis ufrosi mecnier-<br />

TanamSromelia. man samecniero staJireba CernogolovkaSi<br />

gaiara, ruseTis akademiis struqturuli makrokinetikisa<br />

da masalaTmcodneobis problemebis cnobil institutSi.<br />

giorgi TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

kvalificiuri specialistia. igi oTxi mniSvnelovani gamogonebis<br />

avtoria da dResac am sferoSi moRvaweobs.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is vaJi giorgi (gogi) teqnikis mecnierebaTa<br />

doqtoria, profesori, saqarTveloSi TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezis mimarTulebis<br />

erT-erTi organizatori. man am sferoSi axalgazrda mecnierTa<br />

maRalkvalificiuri kadrebi moamzada.<br />

saqarTvelos damoukideblobis pirveli dRidanve<br />

gogim samoqalaqo tansacmeli samxedro formaze gacvala<br />

(masac mamasaviT formaSi yofna uyvars), magram metalurgiis<br />

instituti da Tavisi laboratoria ar miutovebia da<br />

sadoqtoro disertaciac aq daasrula (1995w.).<br />

polkovniki giorgi TavaZe 2006 wlamde saqarTvelos<br />

Tavdacvis saministros “kvlevebisa da teqnologiebis centrs”<br />

xelmZRvanelobda da rogorc mis pirad saqmeSi vkiTxulobT,<br />

“misi xelmZRvanelobiTa da uSualo monawileobiT<br />

Camoyalibda saqarTvelos Tavdacvis saministros samsaxuri,<br />

romelmac misdami daqvemdebarebul institutebTan<br />

`deltasa” da `sxivTan” <strong>erTad</strong> Seqmna saWiro baza saqarTveloSi<br />

TavdacviTi daniSnulebis samecniero-kvleviTi,<br />

sacdel-sakonstruqtoro samuSaoebisa da mrewvelobis er-<br />

Tiani sistemis Camosayalibeblad”.<br />

samxedro daniSnulebis samamulo nawarmis damuSavebis,<br />

maTi seriul warmoebamde miyvanisa da SeiaraRebaze ayvanis<br />

78


saqmeSi damsaxurebisaTvis polkovnik giorgi TavaZes mini-<br />

Webuli aqvs vaxtang gorgaslis III xarisxis ordeni, xolo<br />

1998 wels qveynis Tavdacvisunarianobis ganmtkicebis<br />

saqmeSi Setanili wvlilisaTvis teqnikis mecnierebaTa doqtors<br />

giorgi TavaZes mieniWa saqarTvelos saxelmwifo premia<br />

mecnierebisa da teqnikis dargSi.<br />

2005 wels giorgi TavaZe TadarigSi gavida da mSobliur<br />

institutSi gaagrZela mecnieruli saqmianoba. 2006 wels<br />

igi erTxmad airCies <strong>ferdinand</strong> FTavaZis metalurgiisa da<br />

masalaTmcodneobis institutis direqtorad da dRemde<br />

misi xelmZRvanelia. 2009 wels igi saqarTvelos mecnierebaTa<br />

erovnuli akademiis wevr-korespondentad airCies.<br />

TavaZeebis ojaxuri garemo nawilobriv ukve aRvwereT,<br />

amitom Tavs aRar SegawyenT, magram erT detalze ki gavamaxvilebT<br />

yuradRebas.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s marTlac saocari, magiuri Zala<br />

gaaCnda _ masTan siaxlove SeuZlebels gagakeTebinebda,<br />

borots keTilad aqcevda, uwignurs _ wignierad, usmenos<br />

aamRerebda, enablus aalaparakebda, mis dabadebis dReze<br />

mosul xalxs SemoqmedebiTi aliT aanTebda. swored aq iwyebdnen<br />

TavianTi niWierebis gamomJRavnebas vin simReriT,<br />

vin cekviT, leqsiT Tu xumrobiT. simRerisa da cekva-Tama-<br />

Sis damadasturebeli ra mogaxsenoT, ai, poeturobis mamtkicebeli<br />

sabuTebi ki mravladaa Semonaxuli da nimuSad<br />

or maTgans warmogidgenT. erTi qarTveli kacis dawerilia,<br />

magram ar viciT visi * , meore ki zemoT moxseniebul<br />

profesor orest zviagincevs ekuTvnis, romelic metad<br />

guldawyvetilia, rom ojaxur garemoebaTa gamo 21 maisis<br />

dResaswauls ver daeswro da sanacvlod leqsi gamogzavna.<br />

* varaudoben, rom leqsi ekuTvnis metalurgiis institutSi batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is moadgiles sameurneo nawilSi, baton nikoloz<br />

ciciSvils.<br />

79


f.n.TavaZes 21/V-62 w.<br />

Zvel satioze sanapiroze, sadac CaliCobs tusaRi mtkvari,<br />

aRarc qoxia, aRarc meTevze sasroli badiT wylis piras mdgari,<br />

bornis mijnaze Sewyda, damTavrda stvena, mudara, SeZaxilebi,<br />

dRes axal xidze volgiT darbian giga mebornes mkvidri Svilebi,<br />

voroncovebis navenaxarSi qvis saZirkvelma mospo yorRani,<br />

iseTi saxli aq aRmarTula, rom sanaxavad modis morgani,<br />

iorRiT darbian rkinis raSebi, kozlaze uziT koxta gogona,<br />

neta es lifti, jado karada, romelma Ziam gamoigona.<br />

am sasaxleSi dRes zeimia, yvavilTa Soris Tamadobs vardi,<br />

ormocdaaTi wlisa sruldeba fredi, filimon da <strong>ferdinand</strong>i,<br />

bednieri var, saxlSi gixile, mousvenaro Cveno figaro,<br />

moskovelebis namdvil duSkajan da gorelebis marTlac jigaro.<br />

erTi Txovna maqvs me megobruli swavlulTa jaris dido marSalo,<br />

ocdaerT maiss, yovel weliwads, aseTi sufra mudam gaSalo.<br />

80


aqve erT faqtze gvinda gavamaxviloT yuradReba:<br />

miuxedavad mravalgzis gadatanili qartexilisa, batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is keTilma garemocvam da dedis locvakurTxevam<br />

Tavisi kvali datova _ igi metad yuradRebian,<br />

kacTmoyvare da saocrad gulisxmier pirovnebad<br />

Camoyalibda; yvelas tkivili Tu sixaruli gulTan axlos<br />

mihqonda, yvelas exmareboda, vis _ sityviT, vis _<br />

saqmiT, imis mixedviT, Tu visi gaWirveba ras moiTxovda.<br />

amitom gasakviri araa, rom madlieric bevri hyavda da<br />

maT Soris Cvenc, albaT, uklebliv yvelani. Tumca, ara<br />

mgonia romelime CvenTagans Tavisi es grZnoba werilobiT<br />

daedasturebinos. amitom, raRa dagimaloT da namdvilad<br />

gamaoca batoni <strong>ferdinand</strong>is arqivSi moZiebuli<br />

im werilebis simravlem, romlebSic saocari madlierebiT<br />

moixsenieben mis amags. etyoba, gulis siRrmeSi baton<br />

<strong>ferdinand</strong>s siamovnebda es werilebi da amitom saTuTad<br />

inaxavda maT. qvemoT nimuSad or maTgans moviyvan da<br />

aqve davZen _ vin icis rogor gaexardeboda, erTxel mec<br />

rom meTqva madloba, werilobiT Tu ara, sadRegrZeloSi<br />

mainc, magram sikeTis ise gakeTeba icoda im dalocvilma,<br />

madlobis saTqmel sityvasac ver Sebedavdi.<br />

uZvirfaseso batono <strong>ferdinand</strong>!<br />

Cemi cxovrebis naxevarze met xans Tqveni sikeTe<br />

kvaldakval damyveboda. gana damaviwydeba yovelive is<br />

kargi, rac Tqven daTeseT CemTvis, Cemi keTildReobisTvis.<br />

sikvdilamde dauviwyari iqneba Tqveni kacuri-kacoba,<br />

Tqveni adamianoba, Tqveni Zmuri damokidebuleba. . . . minda<br />

icodeT, rom arsebobs suli, romelic madlierebis grZnobiT<br />

iyo da aris gamsWvaluli Tqvens mimarT. Tqvendami pativiscemasa<br />

da siyvaruls Tan waviReb, Tqven ki ar damiviwy-<br />

81


oT. neba momeciT gulwrfeli madloba mainc gadagixadoT<br />

Cemo keTilo adamiano!<br />

gkocniT rogorc da<br />

Tqveni Tamar bernikova *<br />

P.S. xelebi merTmeva, veRar vwer.<br />

3/1_ 82 w.<br />

Дорогой Фред Несторович!<br />

Рада любой возможности передать Вам мои теплые слова<br />

приветствия и наилучшие пожелания . . .<br />

Всегда помню Вашу человеческую доброту ко мне в трудные<br />

дни жизни. Постоянно говорю всем своим ученикам и знакомым<br />

о Вас, как о Человеке и Ученом. Считаю, что в этом смысле жизнь<br />

была ко мне щедра. . . Целую вас крепко, желаю здоровья и<br />

всяческих успехов, передаю привет Вашим близким.<br />

Оксана Шаповалова **<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe sayovelTao siyvaruls imsaxudebda,<br />

maT Soris bavSvebis mxridanac. Cemi dakvirvebiT adamianis<br />

keTil bunebas yvelaze advilad bavSvi Seicnobs.<br />

igi indikatoria, lakmusis qaRaldiviT uSecdomod asaxavs<br />

pirovnebis wrfel xasiaTs. sabuTad erT ambavs gavixseneb,<br />

romelic anekdotiviT momismenia didi xnis win.<br />

TavaZeebis ojaxis megobars, qalbaton ekaterine maxvilaZes<br />

stumroba gadauwyvetia TavaZeebTan. misi qaliSvili,<br />

maSin patara Tiniko SeuCnda Turme _ mec wamiyvaneo.<br />

xom ici, rom cicino da gogi qalaqSi ar arian _ uTxra<br />

* qalbatoni Tamar bernikova xangrZlivad muSaobda politeqnikur<br />

institutSi <strong>ferdinand</strong> TavaZis kaTedraze.<br />

** werili daTariRebulia 20.06.81. imxanad teqnikis mecnierebaTa<br />

doqtori, profesori oqsana mixeilis asuli Sapovalova dnepropetrovskis<br />

saxelmwifo universitetis fizikis kaTedris gamge<br />

gaxldaT.<br />

82


dedam. mere ra, biZia filimoni xom iqneba, masTan viTamaSebo<br />

_ upasuxa bavSvma da amiT erTmniSvnelovnad gamoxata<br />

baton <strong>ferdinand</strong>Tan damokidebuleba. bavSvebi! bavSvebi!<br />

bavSvebs xom araferi eSlebaT.<br />

akademikosi <strong>ferdinand</strong> TavaZe bavSvebis garemocvaSi, sioni, 1975w.<br />

* * *<br />

maS ase, 1951 wels batoni <strong>ferdinand</strong>i liTonisa da samTo<br />

saqmis institutis direqtoria, <strong>liTonTa</strong> teqnologiis kaTedris<br />

gamge da saqarTvelos politeqnikuri institutis metalurgiis<br />

fakultetis saswavlo procesis erT-erTi gamor-<br />

Ceuli lideri. aq yalibdeboda sainJinro kadrebi rusTavis<br />

metalurgiuli qarxnis, WiaTura-zestafonis feroSenadnob-<br />

Ta sawarmoebis, quTaisis saavtomobilo gigantis, Tbilisis<br />

centrolitis, kirovis CarxmSenebeli qarxnis, 31-e saaviacio<br />

gaerTianebisa da mravali sxva sawarmo-dawesebulebisaTvis.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i swored aq arCevda samecniero kadrebs<br />

83


saqarTvelos mecnierebaTa akademiis metalurgiis institutis,<br />

saqarTvelos politeqnikuri institutis metalurgiuli<br />

fakultetisa da soxumis, quTaisis, baTumis samecniero<br />

dawesebulebebisaTvis. batoni <strong>ferdinand</strong>i Seudarebeli "seleqcioneri"<br />

gaxldaT _ pirdapir "koWebSi" atyobda ymawvils<br />

niWierebas. aseT axalgazrdas `xelidan ar gauSvebda~. rogor<br />

amoicnobda niWierebas, an ra kriteriumebiT sargeblobda<br />

am dros, aravin icis, magram faqtia, rom uSecdomo alRoTi<br />

SearCevda xolme perspeqtiul axalgazrdas da moqmedebis<br />

arenasac iseTs SeurCevda, rom misi SesaZleblobebi maqsimalurad<br />

gamovleniliyo. metalurgiis institutisa da saqarTvelos<br />

politeqnikuri institutis metalurgiis fakultetis<br />

im Taobis TanamSromelTa mTeli armia amis sabuTad gamodgeba,<br />

magram erTi gansakuTrebuli SemTxveva mainc unda gavixseno.<br />

samocian wlebSi batonma <strong>ferdinand</strong>ma goris pedagogiuri<br />

institutis TanamSromeli, axalgazrda kafandara kaci<br />

Tengiz qilitauri "aRmoaCina" _ wynari, uCinari, TiTqmis<br />

arafriT gamorCeuli. magram TavaZe ris TavaZe iqneboda,<br />

Tu masSi WeSmariti mkvlevris alRos ver dainaxavda. daiwyo<br />

qilitaurma CvenTan institutSi siaruli <strong>TavaZesTan</strong><br />

konsultaciebze, Tanac aqa-iq sxvadasxva xelsawyos da masalebsac<br />

gvTxovda _ ezideboda institutidan "jarTs", da<br />

ai, ori wlis Tavze man institutis sabWos warmoudgina sadisertacio<br />

naSromi, romelSic aRwerili iyo aorTqlebisa<br />

da distilaciis metad originaluri meTodi. am meTodis<br />

meSveobiT disertantma miiRo im droisaTvis iSviaTi monokristaluri<br />

kondensatebi da kristalTa spiraluri zrdis<br />

meqanizmis amsaxveli unikaluri Sedegebi.<br />

albaT, Znelad savaraudoa, rom goris pedagogiuri<br />

institutis kedlebSi SesaZlebeli iqneboda liTonebis<br />

kristalizaciis procesis aseTi Rrma da safuZvliani<br />

gamokvleva. sabWos wevrebma gancvifreba ver damales. maTi<br />

saerTo ganwyobileba imxanad Cveni institutis swavlulma<br />

84


mdivanma batonma oTar lolaZem gamoxata da naSroms "kamfetiviT"<br />

disertacia uwoda, xolo Cven, axalgazrdebma,<br />

Tengiz qilitaurs kotreli * SevarqviT.<br />

1965 wels moskovSi gamomcemloba ”naukam” dastamba<br />

f.TavaZis da T.qilitauris monografia ”Нормальный и<br />

дислокационный рост кристаллов некоторых цветных металлов».<br />

male wignSi moyvanili masala klasikuri nimuSis saxiT<br />

kidiT kidemde gavrcelda sacnobaro da specialuri literaturis<br />

meSveobiT.<br />

omis Semdeg samecniero-teqnikuri progresis aRmavlobam,<br />

metalurgiuli da liTondamamuSavebeli sawarmoebis<br />

mSenebloba-gafarToebam ganapiroba mzardi moTxovna<br />

maRali donis samecniero-teqnikur kadrebze, rac, bunebrivia,<br />

saqarTvelos politeqnikuri institutis meSveobiT<br />

unda ganxorcielebuliyo. amis gamo 1952 wels politeqnikur<br />

institutSi metalurgiuli fakulteti dafuZnda.<br />

aman moiTxova saTanado specialobebisa da kaTedrebis<br />

organizacia ** . batonma <strong>ferdinand</strong>ma axali energiiT daiwyo<br />

metalurgTa momzadeba. amieridan <strong>liTonTa</strong> teqnolo-<br />

* kotreli _ cnobili amerikeli metalofizikosi, fazuri<br />

gardaqmnebis Tanamedrove Teoriis erT-erTi fuZemdebeli,<br />

kotrelis atmosferos saxeliT cnobili fenomenis aRmomCeni.<br />

** 1949 wels qimiis fakultetze gaixsna metalurgiuli specialobebi<br />

_ Savi liTonebis metalurgia da <strong>liTonTa</strong> wneviT damuSaveba.<br />

1950 wlidan <strong>ferdinand</strong> TavaZis iniciativiT daiwyo inJinermetalurgTa<br />

momzadeba samsxmelo warmoebis specialobiT. misive<br />

TaosnobiT 1959 wels <strong>liTonTa</strong> teqnologiis kaTedra, romelsac<br />

is 1949 wlidan xelmZRvanelobda, meqanikis fakultetidan metalurgiul<br />

fakultetze gadavida da daiwyo liTonmcodneebis<br />

momzadeba specialobiT _ liTonmcodneoba, <strong>liTonTa</strong> Termuli<br />

damuSavebis mowyobiloba da teqnologia. amave periodSi (1961w.)<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem mizanSewonilad CaTvala samsxmelo warmoebis<br />

calke kaTedrad gamoyofa. am droidan <strong>liTonTa</strong> teqnologiis<br />

kaTedras <strong>liTonTa</strong> teqnologiisa da liTonmcodneobis kaTedra<br />

ewoda _ amJamad f.TavaZis saxelobis <strong>liTonTa</strong> teqnologiisa da<br />

masalaTmcodneobis kaTedra.<br />

85


giis kaTedris funqciebi erTiaTad gaizarda, meqanikuri<br />

fakultetis studentebs metalurgebis mTeli armia Seemata,<br />

ramac liTonmcodneobis bevrad ufro farTo programiT<br />

swavleba moiTxova da <strong>ferdinand</strong> TavaZec Cveuli<br />

gatacebiT Caeba am procesSi.<br />

saqarTvelos politeqnikuri institutis metalurgiis fakultetis<br />

samecniero sabWo<br />

saerTod, batoni <strong>ferdinand</strong>i Zalian sainteresod kiTxulobda<br />

leqciebs. amaSi mas umaRlesi profesionalizmis<br />

garda xels uwyobda Tandayolili artistizmi da uSreti<br />

fantazia, romlis wyalobiTac igi leqciis maTematikuri<br />

da fizikuri formulirebebiT damZimebul monakveTebs<br />

drodadro lamazi, saintereso istoriebiT avsebda. amiT,<br />

erTi mxriv, auditoriis daZabulobas xsnida, ymawvilebs<br />

asvenebda, meore mxriv ki _ maT Tvalsawiers afarToebda.<br />

profesorma kargad icoda cnobili gamonaTqvamis _<br />

86


„перемена занятий лучший отдых» _ azri da am Teziss xSirad<br />

Segvaxsenebda xolme. marTalia, droTa ganmavlobaSi Cveul<br />

pedagogiur datvirTvas veRar gauZlo, magram liTonmcodneebs<br />

leqciebs bolomde Tavad ukiTxavda da zustad ise-<br />

Tive SemarTebiT, rogorc axalgazrdobaSi.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe leqciaze<br />

SeuZlebelia ar gavixsenoT batoni <strong>ferdinand</strong>is gamocdebisadmi<br />

sruliad originaluri midgoma. am process<br />

mxolod pirobiTad SeiZleba vuwodoT gamocda, igi ufro<br />

megobrul viTarebaSi mimdinare diskusias waagavda.<br />

rogorc wesi, batoni <strong>ferdinand</strong>i mTel jgufs erTdroulad<br />

daurigebda xolme sagamocdo bileTebs da Semdeg<br />

Tavis saqmeebs mixedavda. gamosacdels _ students Tu<br />

aspirants _ `Spargalka~ ar sWirdeboda. nebadarTuli iyo<br />

wignebiTa da konspeqtebiT Riad sargebloba. axalgazrdas<br />

87


dasmul sakiTxebze werilobiT unda gaeca pasuxi, formulebiT,<br />

naxazebiTa da sqemebiT gaemagrebina Tavisi pozicia<br />

da profesoris winaSe wamdgariyo. swored aq iwyeboda<br />

`oromtriali~. gamosacdels aTas kvimat, Tavbrudamxvev<br />

kiTxvaze unda gaeca pasuxi. fiqri da sja-baasi manamde<br />

grZeldeboda, vidre studenti, swori msjelobis safuZvelze,<br />

Tavad ar mividoda logikur daskvnamde.<br />

amgvarad, gamocdis procesi sruliad gamWvirvale gaxldaT.<br />

yvela misi monawile Cabmuli iyo diskusiaSi. profesors<br />

Zalian siamovnebda gonivruli pasuxi, xarobda axalgazrdis<br />

warmatebiT da, raRa dasamalia, Tavmomwoned<br />

daadasturebda xolme maRal niSans Tavisi lamazi xelmoweriT.<br />

profesori gamudmebiT gvimeorebda: `Cemi mizania azrovneba<br />

gagiwafoT, sakiTxis Rrma wvdomas migaCvioT, wign-<br />

Tan muSaobas dagaufloTo~.<br />

da aki miaRwia kidec mizans. SemTxveviTi ar aris, rom<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is aRzrdilTa mTeli armia wlebis man-<br />

Zilze warmatebiT xelmZRvanelobda da dResac xelmZRvanelobs<br />

Cveni qveynis mZlavr sawarmoebs TbilisSi, quTaisSi,<br />

rusTavSi, zestafonSi da foTSi. didi xnis ganmavlobaSi<br />

maT mihyavdaT qveynis ara marto industriuli dargebi,<br />

aramed ganagebdnen vaWrobis, kavSirgabmulobis, transportisa<br />

da sxva sferoebsac.<br />

omis Semdeg qveynis teqnikuri interesebis gafarToebam<br />

gansazRvra metalurgiis institutis mravalprofilianoba.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i Tavisi laboratoriidan bevrad ufro<br />

farTo asparezze gamovida da mraval axal mecnierul<br />

mimarTulebas Cauyara safuZveli. mniSvnelovnad gafar-<br />

Tovda liTonmcodneobis sferoc, misi meTodebi da kvlevis<br />

obieqtebi.<br />

Tanamedrove liTonmcodneoba akavSirebs liTonebisa<br />

da Senadnobebis fizikur, qimiur, teqnologiur da samuSao<br />

88


Tvisebebs maT struqturasa da eleqtronul aRnagobas-<br />

Tan sxvadasxva Termodinamikur da kinetikur pirobebSi.<br />

liTonmcodneoba farTod iyenebs maTematikis, myari tanis<br />

fizikis, kvanturi meqanikis, qimiuri Termodinamikis da sxva<br />

mecnierebaTa miRwevebs. Seiqmna liTonmcodneobis axali<br />

mimarTulebebi _ Zneldnobadi Senadnobebis, zegamtarebis,<br />

naxevargamtarebis, monokristalebis liTonmcodneoba;<br />

zemoaRniSnulis garda batoni <strong>ferdinand</strong>is TvalsawierSi<br />

moxvda iseTi egzotikuri da saTuTi obieqtebi, rogoricaa<br />

Zafisebri, e.w. ”ulvaSa” kristalebi, firebi, danafarebi<br />

da sxva. liTonuri Senadnobebis miRebisa da kvlevis arsenali<br />

axali meTodebiT gamdidrda. liTonmcodneobis<br />

samsaxurSi Cadga: vakuumuri distilacia, argon-rkaluri,<br />

eleqtronul-sxivuri, plazmuri dnoba, gaxurebis sxvadasxva<br />

wyaroebiT zonuri rafinireba. struqturis optikuri<br />

mikroskopuli kvlevis meTodebs Seemata maRaltemperaturuli<br />

mikroskopia, maRaltemperaturuli Termuli,<br />

dilatometruli analizis da eleqtrofizikur TvisebaTa<br />

kvlevis meTodebi, neitronografiuli da eleqtronuli mikroskopia.<br />

mniSvnelovnad gaizarda kvlevis barometrultemperaturuli<br />

intervalic. temperaturis zeda zRvari<br />

sul maRla `micocavs~, amave dros farTovdeba kvlevebi<br />

dabal temperaturazec, rac kriogenuli teqnikis ganviTarebasTan<br />

da zegamtari masalebis miRebasTanaa dakavSirebuli.<br />

SesaZloa rame gamogvrCa, magram Tundac es arasruli<br />

CamonaTvali, romelic aRwers liTonmcodneobisa da<br />

<strong>liTonTa</strong> fizikis msoflioSi dRes arsebul tendenciebs,<br />

CvenTvis ara abstraqtuli nusxaa, aramed nivTieri, xeliT<br />

Sesaxebi realoba gaxlavT. yovelive batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

xelmZRvanelobiT aqve, CvenTan _ metalurgiis institutis<br />

kedlebSi, saqarTvelos politeqnikuri institutis laboratoriebSi,<br />

soxumis fizika-teqnikis institutSi, quTaisis<br />

89


politeqnikur institutSi, goris pedagogiur institutSi<br />

ganxorcielda. bevri maTgani aq daproeqtda, damzadda,<br />

aq daibada da cxovrebac aqedan daiwyo. veravin uaryofs<br />

masStabis sididesa da dasmul amocanaTa sidiades. amitomac<br />

iyo, rom CvenTan sxvadasxva mizniT ruseTidan Tu<br />

ufro Soreuli qveynebidan Camosuli kolegebi aRfr-<br />

Tovanebas ver malavdnen, roca erT patara samecniero<br />

dawesebulebaSi kompaqturad danergil amden mecnierul<br />

siaxles naxulobdnen, vTqvaT, Sinagani xaxunis, eleqtronuli<br />

zonuri rafinirebis, zedapiruli Tvisebebis, Zafisebri<br />

kristalebis, saCamosxmo procesebisa da a.S. kvlevis<br />

sferoSi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i frTaSesxmuli SemouZRveboda<br />

xolme stumrebs gidis ampluaSi da zeamaRlebulad uambobda<br />

maT Tavisi Segirdebis `sagmiro~ saqmeebze. aq qcevisa da<br />

Txrobis didi xelovnebaa saWiro, raTa yovelives adamianuri<br />

sisustis _ trabaxisa da baqiaobis elferi ar misce<br />

da mecnieruli informaciis gacvliT Semoifarglo. batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>i amas didi koreqtulobiT akeTebda.<br />

axla warmoidgineT isic, rom zemoT moyvanili CamonaTvlis<br />

yvela punqtis ukan pirovneba an, sulac, adamianTa<br />

mTeli jgufi dgas. regularulad unda moinaxulo yvela<br />

maTgani, gamohkiTxo Sedegebis Sesaxeb, mere samomavlo saqmeebzec<br />

esaubro, imas Tavisi aTqmevino, Sen Seni uTxra da<br />

bolos yovelive <strong>erTad</strong> gadaxarSo, analizi gaukeTo da erT<br />

mecnierul doqtrinad aqcio. gaiTvaliswineT samecniero<br />

da organizaciuli sakiTxebis simravlec _ saqarTvelos<br />

mecnierebaTa akademiis qimiisa da qimiuri teqnologiis<br />

ganyofilebis * , institutis sabWosa da kaTedris sxdomebi,<br />

mravalricxovani samecniero sabWoebi, saerTaSoriso<br />

komitetebi, komisiebi, simpoziumebi, seminarebi, sazoga-<br />

* f.TavaZe wlebis manZilze am ganyofilebis akademikos-mdivnis<br />

moadgile iyo.<br />

90


doebrivi datvirTva konferencia-yrilobebis saxiT, Tanam-<br />

SromelTa yofiTi problemebi, uamravi sxva Tavsatexi da<br />

advilad mixvdebiT <strong>ferdinand</strong> TavaZis cxovrebiseul temps,<br />

gasagebi gaxdeba misi sruli moucleloba da gadatvirTvis<br />

is xarisxi, rasac mudmivad ganicdida.<br />

bevrjer miTqvams da aqac minda gavimeoro: batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

cxovrebis wesze marto Tvalis midevnebac ki daRlida<br />

kacs.<br />

axla nawilobriv wignis dasawyisSi dasmul kiTxvebsac<br />

SeiZleba gavceT pasuxi da mkiTxvelTan <strong>erTad</strong> davadasturoT<br />

akademikos <strong>ferdinand</strong> TavaZis saqmisadmi uzomo<br />

erTguleba, misi didi da mravalmxrivi niWiereba, mowafeebisa<br />

da axloblebis usazRvro siyvaruli, riTac is WeSmaritad<br />

gamorCeuli pirovneba gaxldaT da rac imavdroulad<br />

misdami pativiscemisa da siyvarulis sababic iyo. magram es<br />

nawilobrivi pasuxi rom srulad vaqcioT, unda mimovixiloT<br />

misi mecnieruli memkvidreoba.<br />

91


92<br />

kidev erTi xe Sematebodes saqarTvelos


<strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli<br />

memkvidreoba<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli skolis ZiriTadi<br />

niSan-Tvisebani<br />

radgan saTaurSive mecnieruli skola vaxseneT, upirveles<br />

yovlisa, unda ganvmartoT misi mniSvneloba. es<br />

aris xelmZRvanelisa da misi mowafeebis iseTi erToblioba,<br />

romelic moqmedebs saerTo Teoriuli da SemoqmedebiTi<br />

principebiT, iyenebs kvlevis axal formebs da xelmZRvanelis<br />

ZiriTad debulebebs emyareba. mecnieruli skola swavla-ganaTlebis<br />

processac gulisxmobs. <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis skola am mxriv klasikurad unda CaiTvalos, radgan am<br />

skolis warmomadgenelTa didi umravlesoba misi aRzrdilia.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is damsaxurebaa isic, rom es skola<br />

gamorCeulia Tavisi organizaciiT da Camoyalibda stabilur<br />

mecnierul koleqtivad. <strong>ferdinand</strong> TavaZis skolis<br />

stabilurobaze miuTiTebs im periodSi TanamSromelTa gadinebis<br />

TiTqmis nulovani maCvenebeli.<br />

ras gulisxmobs gamorCeuli organizacia? batonma<br />

<strong>ferdinand</strong>ma Seqmna muSaobisaTvis Tavisufali, droSi arareglamentirebuli,<br />

metad SemoqmedebiTi atmosfero. misi<br />

TanamSromlebi muSaobdnen ara davalebis formalurad Sesasruleblad,<br />

aramed mecnieruli interesebisaTvis. SemoqmedebiTi<br />

Ziebisadmi ltolvam daCrdila jibis gasqelebis<br />

merkantiluri survili da yvelas agrZnobina, rom WeSmaritad<br />

Tavisufali SemoqmedebiTi procesi did bednierebas<br />

aniWebs adamians, rom aseT atmosferoSi Sroma sixarulis<br />

momgvrelia. yvela dameTanxmeba am ganmartebis sizustesa<br />

da gulwrfelobaSi.<br />

aRniSvnis Rirsia institutis struqtura, romelic<br />

Camoyalibda rogorc mecnieruli kvleva-Ziebis moqnili da<br />

93


efeqturi meqanizmi.<br />

instituti wlebis ganmavlobaSi muSaobda Semdegi samecniero<br />

mimarTulebebiT:<br />

• metalurgiuli nedleulis Seswavla, aTviseba da sadnobad<br />

momzadeba;<br />

• metalurgiuli warmoebis arsebuli teqnologiebis daxvewa,<br />

intensifikacia da axali procesebis Zieba;<br />

• foladebisa da Senadnobebis axali kompoziciebis SemuSaveba,<br />

axali araorganuli masalebis miRebis fizikur-qimiuri<br />

safuZvlebis Seswavla;<br />

• gamokvlevebi maRali sisufTavis nivTierebebisa da naxevargamtarebis<br />

qimiasa da teqnologiaSi, koroziasa da<br />

<strong>liTonTa</strong> dacvaSi, metalurgiuli procesebis fizikur<br />

qimiaSi, feradi, keTilSobili da iSviaTi liTonebis metalurgiaSi,<br />

fxvnilTa metalurgiaSi, TviTgavrcelebad<br />

maRaltemperaturul sinTezSi;<br />

• gamokvlevebi saqarTvelos metalurgiis istoriaSi.<br />

Sesabamisad institutSi funqcionirebda 42 laboratoria,<br />

maT Soris baTumis “subtropikuli havisa da zRvis<br />

wylis pirobebSi masalebis koroziisagan dacvis” laboratoria.<br />

maTgan 22 gaerTianebuli iyo xuT ganyofilebaSi:<br />

• foladebi da feroSenadnobebi; masalaTmcodneobis<br />

problemebi;<br />

• liTonebis wneviT damuSaveba;<br />

• Camosxmisa da SeduRebis procesebi;<br />

• Savi da feradi liTonebis warmoebis fizikur-qimiuri<br />

safuZvlebi.<br />

16 laboratoria gaerTianebuli iyo 4 mecnierul centrSi:<br />

• fxvnilTa metalurgia, kompoziciuri masalebi da fxvnilovani<br />

danafarebi;<br />

• qimiuri metalizacia;<br />

94


• TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezi;<br />

• quTaisis kompleqsuri samecniero centri.<br />

xolo oTxi laboratoria:<br />

• sapatento-salicenzio da teqnikuri informaciis;<br />

• mecnierul-teqnikuri prognozirebisa da teqnikurekonomiuri<br />

gamokvlevebis;<br />

• kvlevis fizikur-qimiuri meTodebis;<br />

• masalebis qimiuri Sedgenilobis kvlevis _<br />

saerTo-sainstituto daniSnulebisa iyo. saerTo daniSnulebis<br />

iyo meqanikuri saxelosnoebi, sadnobi saamqro,<br />

saminambero, meqanikuri gamocdebis ubani, mTavari energetikosis<br />

samsaxuri.<br />

Tavad struqtura ganpirobebuli iyo <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis meTodiT, an SeiZleba piriqiTac iTqvas _ struqturas<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem Tavisi mmarTvelobis meTodi moargo.<br />

ras gulisxmobda es?<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i daayenebda institutSi axali mecnieruli<br />

mimarTulebis ganviTarebis sakiTxs, Camoayalibebda,<br />

upiratesad, axalgazrda TanamSromelTa da aspirantTa<br />

jgufs da yovelmxriv uwyobda xels jgufis saqmianobas.<br />

erTi xanoba Tavadve xelmZRvanelobda saqmes, akvirdeboda<br />

movlenaTa ganviTarebas da rodesac darwmundeboda, rom<br />

jgufs damoukideblad SeeZlo samuSaos warmarTva, gaxsnida<br />

axal struqturul erTeuls _ laboratorias da am<br />

mimarTulebas damoukideblad arsebobis uflebas aniWebda.<br />

ase Caisaxa institutSi boris, koroziis, fxvnilTa metalurgiis,<br />

samsxmelo warmoebis, Zafisebri kristalebis, naxevargamtarebis,<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezis da sxva laboratoriebi. Tavad laboratoriaTa<br />

simravles (42!) gansazRvravda metalurgiuli mecnierebis<br />

problemebis rac SeiZleba srulad warmodgenis survili.<br />

esec <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli skolis erT-erTi ni-<br />

San-Tviseba gaxldaT.<br />

95


gavkadnierdebi * da Sevecdebi Cemi da batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

mecnieruli TanamSromlobis magaliTze nivTierad,<br />

xelSesaxebad giCvenoT misi, rogorc xelmZRvanelis roli<br />

da muSaobis stili. me batoni <strong>ferdinand</strong>is mecnieruli<br />

skolis erTi, Cveulebrivi, rigiTi warmomadgeneli var, magram<br />

uxucesi, mivekuTvnebi batoni <strong>ferdinand</strong>is aRzrdilebis<br />

pirvel Taobas da amis gamo kargad vici TavaZis mecnieruli<br />

skolis Camoyalibebis avan-Cavani.<br />

1953 wels saqarTvelos politeqnikuri institutis III<br />

kursis studenti gaxldiT, roca <strong>ferdinand</strong> TavaZe pirvelad<br />

vnaxe, _ is liTonmcodneobis kurss gvikiTxavda. batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>i periodulad miiwvevda xolme warCinebul<br />

studentebs Tavis kaTedraze da yvelanairad cdilobda<br />

maT samecniero-kvleviT samuSaoebSi CarTvas. piradad me<br />

Tavis sayvarel aspirants, irakli bairamaSvils mimgvara<br />

_ sadisertacio naSromis momzadebaSi unda movxmarebodi.<br />

iraklis male davumegobrdi. sabednierod Cveni megobroba<br />

dRemde grZeldeba. samuSao momewona da leqciebis Semdeg<br />

SuaRamemde kaTedris laboratoriebSi vikargebodi.<br />

vinc me axalgazrdobidan micnobs damidasturebs rkinebisadmi<br />

did siyvaruls. adreuli bavSvobidan mudam velosipedis,<br />

motocikletis da, mere avtomobilis CxikinSi<br />

viyavi. axla kaTedraze rkinebis saufloSi rom movxvdi<br />

yvelafers mived-movede, davSale yvelaferi, risi daSlac<br />

SeiZleboda. daSlas vaxerxebdi, awyoba ki yovelTvis ver<br />

gamomdioda. magram, RmerTmani, erTi xmamaRali sityvac ar<br />

maxsovs ufrosebisagan. Tanac vicodi batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

azri _ amisagan virtuozi eqsperimentatori unda gamoviyvanoo,<br />

albaT esec maTamamebda.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is davalebiT vcdilobdiT special-<br />

* j. xanTaZis mier wakiTxuli moxseneba saqarTvelos mecnierebaTa<br />

erovnul akademiaSi <strong>ferdinand</strong> TavaZis dabadebidan 100<br />

wlisTavTan dakavSirebiT gamarTul saiubileo sxdomaze (2012<br />

wlis 4 ivniss)<br />

96


uri Tvisebebis mqone austenituri Tujis miRebas. Sroma<br />

bevri dagvWirda, magram dagvifasda _ Sedegi Zalian kargi<br />

iyo da amis Sesaxeb batonma <strong>ferdinand</strong>ma da iraklim saqveynod<br />

cnobil Jurnal `Литейное производство~-Si statia gamoaqveynes,<br />

romlis Tanaavtori mec gaxldiT, jer kidev<br />

studenti. vimeoreb, jer kidev studenti. esec batoni <strong>ferdinand</strong>is,<br />

rogorc mecnieruli skolis winamZRolis gansakuTrebuli<br />

Tvisebaa. am aqtiT man Sroma daufasa axalgazrdas,<br />

interesi gauRviZa, stimuli misca.<br />

im wlebSi batoni <strong>ferdinand</strong>i liTonebis modificirebiT<br />

iyo gatacebuli. mas miaCnda, rom modifikatorebiT<br />

SesaZlebelia liTonebis kristalizaciis procesis radikalurad<br />

Secvla * . igi cdilobda modificirebis efeqti<br />

daekavSirebina kapilarul movlenebTan da gamdnari liTonis<br />

struqturasTan. swored am mimarTulebiT damavala kvlevebis<br />

dawyeba. Sedegad Camoyalibda ori amocana, romlebic<br />

Cemi Semdegi mecnieruli moRvaweobis laitmotivad<br />

iqca. pirveli iTvaliswinebda liTonebisa da Senadnobebis<br />

kapilaruli Tvisebebis kvlevas, meore _ gamdnari liTonis<br />

struqturis modelirebas. qvemoT pirveli amocanis Sesaxeb<br />

giambobT.<br />

kapilarobas udidesi roli akisria bunebriv movlenebSi.<br />

is aregulirebs niadagis sinestes, mcenareuli<br />

samyaros sasicocxlo procesebs da sxv. kapilarul movlenebs<br />

da masTan dakavSirebul fizikur Tvisebebs _ zedapirul<br />

daWimulobas, dasvelebadobas, adhezias da sxv.<br />

gadamwyveti mniSvneloba aqvT metalurgiuli warmoebis,<br />

kristalizaciis, SeduRebis, CrCilvis, kompoziciuri masalebis<br />

miRebis dros da ase usasrulod.<br />

problema imaSia, rom Cveulebrivi siTxeebis kvlevisa-<br />

* modifikatorebSi igulisxmeba mcire danamatebi. es procesi<br />

metad waagavs medicinaSi farTod gavrcelebul homeopatiuri<br />

mkurnalobis meTods, roca organizmSi medikamenti SeyavT mikro<br />

dozebiT, efeqti ki mniSvnelovania.<br />

97


Tvis arsebuli meTodebi, romlebic warmatebiT gamoiyeneba<br />

dabal temperaturebze, gamousadegaria aTasobiT gradusze<br />

gaxurebuli liTonuri nadnobebis kvlevisaTvis.<br />

am sferoSi arsebuli literaturis gacnobis Semdeg<br />

miviCnie, rom batoni <strong>ferdinand</strong>is mier dasmul amocanaTa<br />

gadasawyvetad, SesaZlebeli iqneboda laplasis cnobili<br />

gantolebis gamoyeneba, romelic gveubneba, rom siTxis<br />

zedapiris yovelgvari gamrudeba zedapiruli energiisa da<br />

gravitaciuli velis erToblivi moqmedebis Sedegia. maSasadame,<br />

kapilaruli zedapiris simrudis mixedviT principulad<br />

SesaZlebelia viangariSoT sakvlevi siTxis zedapiruli<br />

daWimuloba da kidev mravali mniSvnelovani fizikuri<br />

sidide. magram rom ganvsazRvroT simrude, amisaTvis<br />

aucilebelia simrudis radiusebis nacvlad iseTi geometriuli<br />

parametrebis Semotana, romlebic gazomvadia.<br />

amisaTvis es gantoleba unda Caiweros diferencialuri<br />

saxiT. Sedegad miviRebT meore rigis kerZowarmoebulian<br />

diferencialur gantolebas, namdvil maTematikur ur-<br />

Cxuls, romlis zogad amoxsnaze arc ki unda viocneboT,<br />

Tumca gamosavalis Zieba namdvilad Rirs. marTlac, Tu<br />

horizontalur neitralur safenze liTonis wonaks gavadnobT<br />

miviRebT balaxze napkur dilis namismagvar wveTs.<br />

amas wolili wveTi ewodeba. liTonis vertikalurad damagrebuli<br />

Reros bolos modnobiT miviRebT wylis onkanis<br />

tuCze SerCenili kiduli wveTis formas; gamdnar liTonSi<br />

CaSvebuli cilindruli Reros irgvliv warmoiqmneba kapilaruli<br />

zedapiri meniskis saxiT da a.S.<br />

aseTi kapilaruli zedapirebisaTvis, romlebic vertikaluri<br />

RerZis mimarT simetriul brunviT sxeulebs<br />

warmoadgenen, laplasis gantoleba gadaiqceva meore rigis<br />

Cveulebriv diferencialur gantolebad. es ukve didi<br />

SeRavaTia. aseT SemTxvevaSi gantoleba SeiZleba amoixsnas<br />

ricxviTi integrirebis meTodebiT. magram es moiTxovs<br />

98


xangrZlivi rutinul gamoTvlebs da Sromatevadi maTematikuri<br />

operaciebis Catarebas. amJamad, totaluri kompiuterizaciis<br />

epoqaSi am problemiT veravis gaakvirvebT,<br />

magram maSin, 60-iani wlebis dasawyisSi, es iyo seriozuli<br />

amocana. amitom kapilaruli zedapirebis mixedviT siTxis<br />

Tvisebebis gansazRvras am dargis cnobili specialistebi<br />

eWvis TvaliT ucqerdnen, xolo miRebul Sedegebs arasandod<br />

miiCnevdnen. miuxedavaT amisa, batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

momiwona arCevani. intuiciam arc aq uRalata _ man igrZno<br />

am meTodebis perspeqtiuloba da amave dros, maRaltemperaturuli<br />

gazomvebisadmi mzardi interesi.<br />

gansakuTrebuli Tvisebaa alRo, intuicia. araordinaluri<br />

gadawyvetilebis miRebas swored alRo gansaz-<br />

Rvravs. mecnierebis istoriaSi mravali iseTi faqtia aRwerili,<br />

sadac mecnieris alRo ganapirobebs miRebul Sedegs.<br />

am TvalsazrisiT <strong>ferdinand</strong> TavaZe gamorCeuli kaci iyo.<br />

intuiciis saocari grZnoba mas yovelTvis umartivessa da<br />

swor gadawyvetilebas karnaxobda. marTlac, male es mimar-<br />

Tuleba metad popularuli gaxda mTel msoflioSi..<br />

asea Tu ise dRes vrwmundebi, rom batonma <strong>ferdinand</strong>ma,<br />

marTalia gaukvalav, magram swor gzaze damayena.<br />

esec mecnieruli skolis lideris aucilebeli Tvisebaa,<br />

roca usasrulo sainformacio sivrceSi mecnieruli<br />

alRoTi, intuiciiT poulob cariel, Seuvsebel segments<br />

da am mimarTulebiT iwyeb Seni axalgazra Segirdis wrTvnas.<br />

me, rasakvirvelia, gamonaklisi ara var, igives met-naklebad<br />

daadasturebs batoni <strong>ferdinand</strong>is nebismieri mowafe.<br />

rasakvirvelia, Cemze dabejiTebiT amis Sesaxeb ityoda<br />

guri cagareiSvili, romelmac, Cemi Taobidan pirvelma gaikvala<br />

gza erovnuli akademiisaken da sruliad axalgazrda<br />

aResrula wevr-korespondentis rangSi. igives giambobdaT<br />

profesori nugzar zoiZe, batoni <strong>ferdinand</strong>is gamorCeuli<br />

Segirdi da sxvani.<br />

99


atoni <strong>ferdinand</strong>isagan waxalisebulma avage maRaltemperaturuli<br />

vakumuri danadgarebi, romlebic saSualebas<br />

maZlevda davkvirvebodi gamdnari liTonis sxvadasxva<br />

tipis kapilarul zedapirs. avawye specialuri<br />

optikuri sistemebi gamdnar obieqtebze dakvirvebisaTvis.<br />

mowyobiloba-danadgarebis mTeli parki Sevqmeni, romelTa<br />

originaluri kvanZebi farTod iqna aRwerili literaturaSi<br />

da daculi saTanado saavtoro mowmobebiT. erTi sityviT<br />

am saqmeSi gamimarTlda.<br />

garTulda eqsperimentuli suraTidan saboloo Sedegis<br />

miReba. magaliTad, wolili wveTis SemTxvevaSi, laplasis<br />

gantolebis im droisTvis arsebulma amoxsnebma,<br />

sruliad aradamakmayofilebeli Sedegebi momca. yvela<br />

es amoxsna samarTliani aRmoCnda wveTis zomebis gansaz-<br />

Rvrul intervalSi. Zalian Sevwuxdi, fiasko ganvicade da<br />

uaxloes Sexvedraze amis Sesaxeb SevCivle baton <strong>ferdinand</strong>s,<br />

isic vuTxari, rom amdeni Sroma da rkinebis Runva<br />

wyalSi Cameyara, Sedegi savalaloa-meTqi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i Seudarebeli optimisti iyo. ar<br />

uyvarda sakiTxis garTuleba da burusiT moculi maTematikuri<br />

formalizmi. is yovelTvis mkafiod svamda sakiTxs<br />

da pasuxsac calsaxas da lakoniurs Txoulobda. amavdroulad<br />

kargad iyo gawafuli sainJinro gamoTvlebSi da<br />

ar erideboda sxvadasxva miaxloebas.<br />

“ici ras getyvi _ miTxra man _ modi laplasis gantoleba<br />

amovxsnaT elifsur miaxloebaSi, vnaxoT ra gamova aqedan?”<br />

evrika! am miaxloebam didaT gaamarTla: batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

Tavisi intuiciis yvela rekordi moxsna. kapilaruli<br />

mudmivas sidide uSualod daukavSirda wveTis<br />

parametrebs: maqsimalur diametrs da polusidan mis daSorebas.<br />

me SevZeli erTi eqsperimentis farglebSi, gamdnari<br />

liTonis wolili wveTis fotosuraTis mixedviT gamomeT-<br />

100


vala kapilaruli mudmiva, xvedriTi wona, zedapiruli<br />

daWimuloba da moluri moculoba, rac Cemamde veravin Se-<br />

Zlo.<br />

am miRwevebiT gaTamamebulma axla sxva tipis kapilarul<br />

zedapirebs movkide xeli. bedaT, 1965 wels akademikos<br />

ilia vekuas iniciativiT Tbilisis universitetSi gamoyenebiTi<br />

maTematikis centri daarsda. universitetis maRlivi<br />

korpusi kidev Sendeboda, roca mis gaswvriv lamazi<br />

orsarTuliani Senoba aages am centrisaTvis. iq daamontaJes<br />

jer БСЭМ-4 tipis saTvleli manqana, xolo mogvianebiT<br />

222 tipis. batonma iliam iq araCveulebrivi axalgazrda<br />

maTematikosebi Sekriba. batonma <strong>ferdinand</strong>ma gza<br />

gamikvala centrisaken. im garemos Cqara gavuSinaurdi, Cemi<br />

mitanili amocanebi mowondaT da uSurvelad mexmarebodnen.<br />

me yovelTvis urigoT miSvebdnen manqanasTan da Tanac<br />

ufasod. maSin es siamovneba Zalian Zviri Rirda, manqanur<br />

droSi saaTSi aTasebi unda gadaexada instituts. ar vici<br />

ra meqanizmebiT, magram batonma <strong>ferdinand</strong>ma am gzaze<br />

mwvane Suqi aminTo. mecniereuli skolis xelmZRvanelis<br />

es Tvisebac mniSvnelovania, roca Sen Segirds yovelnairad<br />

xels uwyob axali mecnieruli ideebis damkvidrebaSi,<br />

winsvlaSi, an maT sajaro dacvaSi. amas yvela aq myofi misi<br />

mowafe damidasturebs. <strong>ferdinand</strong> TavaZe Tamamad axmarda<br />

Tavis avtoritets yvelas, vinc WeSmaritad mecnierul<br />

ideebs emsaxureboda. amitomac mis mowafeebs Tavisi mecnieruli<br />

miRwevebis demonstrirebis, damtkicebisa da dadasturebisaTvis<br />

mwvane Suqi hqondaT anTebuli sabWoTa<br />

kavSiris mTel sivrceSi.<br />

Zalian nayofierad vimuSave universitetSi. didi<br />

daxmareba gamiwies algoriTmis CamoyalibebaSi Cemma axalma<br />

megobrebma, gamorCeulma maTematikosebma Zmebma<br />

Temur da zaur (CemTvis goWo) Wanturiam da baia oqroaSvilma<br />

_ programirebis ubadlo ostatma. mravali sain-<br />

101


tereso publikacia gamovaqveyneT im periodSi, nawili<br />

amerikaSic iTargmna. am masalebis safuZvelze baton <strong>ferdinand</strong>Tan<br />

<strong>erTad</strong> monografiac movamzadeT saTauriT:<br />

,,Приложение теории капиллярности при физико-химическом<br />

исследовании расплавов.” am wigns mesame avtoric yavda _<br />

axalgazrda gogona eliso onikaSvili, romelic saocari<br />

pedanturobiT asrulebda Sav samuSaos. Tavisuflad<br />

SemeZlo misTvis wignis winasityvaobaSi madloba gamomecxadebina,<br />

magram moviqeci ise, rogorc Tavis droze<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma maswavla: eliso avtorebSi mivaTvale.<br />

amiT me elisos stimuli miveci da arc Sevmcdarvar.<br />

igi ise gaiwafa am saqmeSi, rom male mSvenieri disertacia<br />

moamzada da warmatebuladac daicva.<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma wignis dasrulebis Semdeg<br />

mokrZalebulad miTxra: yvelaferi kargia, samagaliTod<br />

gimuSavia, magram xom ar gewyineba meti sifrTxilisaTvis<br />

karg specialists rom vaCveno, xom ici, Secdomebisagan<br />

aravinaa dazRveulio.<br />

erTi Tvis Semdeg akademikosma valentin eremenkom,<br />

maRaltemperaturuli kapilarobis metrma, kievSi gamomiZaxa,<br />

am wignTan dakavSirebiT. veaxeli. SvebulebaSi brZandeboda.<br />

kievidan 60 km-Si patara agaraki qonda dnepris piras,<br />

iq wamiyvana da erTi kvira magra mamuSava. bevr rameSi dami-<br />

Tanxma, bevrSi me daviTanxme da roca yvela sakiTxi mogvarebulad<br />

miiCnia miTxra: Zalian drouli da mniSvnelovani<br />

gamokvleva Cagitarebia da siamovnebiT viqnebi wignis redaqtorio.<br />

wigni 1971 wels daistamba valentin eremenkos redaqtorobiT.<br />

mogvianebiT ki, batonma v. eremenkom Tavis<br />

kapitalur samtomeulSi “Физическая химия неорганических<br />

материалов” Cveni wignidan umniSvnelovanesi pasaJebi moiyvana.<br />

Cvens mier SemuSavebulma meTodebma didi gamoyeneba<br />

102


pova maRaltemperaturuli kvlevebis dros. isini farTodaa<br />

aRwerili rusul da ucxour monografiebSi, saxelmZ-<br />

Rvaneloebsa da mravalricxovan saJurnalo statiebSi. am<br />

meTodebiT Sesrulebulia mravali sadisertacio naSromi.<br />

axla kidev erT epizods movigoneb am `peripetiebidan~.<br />

1976 wels batonma <strong>ferdinand</strong>ma miTxra _ akademiis prezidiumze<br />

gamosasvlelad moemzade _ Seni ukanaskneli miRwevebi<br />

minda gavacno akademiaso. saguldagulod movamzade<br />

25 wuTiani gamosvla, sailustracio masala da warvdeqi<br />

akademiis Tavkacebis winaSe. akademiis Zvel SenobaSi sxdomaTa<br />

darbazi SedarebiT patara iyo da gareSe msmenelTa<br />

raodenobac SezRuduli, Cvengan aTiode kaci eswreboda.<br />

sxdoma prezident ilia vekuas mihyavda.<br />

es iyo Cemi albaT yvelaze kargi, STambeWdavi gamosvla.<br />

kamaTSi bevrma miiRo monawiloeba. nikoloz landiam,<br />

romelsac piradad vicnobdi da kargadac viyavi garkveuli<br />

mis Termodinamikur gamokvlevebSi, umaRlesi Sefaseba<br />

misca Cems samuSaos. Zalian gamomesarCla akademikosi leonide<br />

meliqaZe da sxvebic, da bolos ilia vekuac. igi maSin<br />

ukve avad iyo da miuxedavad imisa, rom laparaki uWirda,<br />

vrclad mimoixila Cemi moxseneba da universitetSi gamoyenebiTi<br />

maTematikis institutSi mis axalgazrda TanamSromlebTan<br />

Sesrulebuli samuSaoebi, gansakuTrebiT ki is<br />

nawili, sadac me pirveli da meore rigis elifsuri integralebi<br />

mqonda gamoyenebuli. batoni ilia xom am dargis<br />

udidesi specialisti gaxldaT.<br />

batonma iliam didi madloba gadauxada baton <strong>ferdinand</strong>s<br />

aseTi lamazi da mniSvnelovani kvlevebis organizebisa<br />

da axalgazrdebis gazrdis gamo. batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

ganmartoebiT ijda amayi, saxegabadruli da sixarulis<br />

cremlebiT hqonda Tvalebi danamuli. aseTi bednieri arasdros<br />

minaxavs. esec mecnieruli xelmZRvanelis gansakuTrebuli<br />

Tvisebaa _ SegeZlos Seni Segirdis warmatebiT<br />

103


aseTi sixarulis gancda.<br />

1976 wels b-n <strong>ferdinand</strong>s da me, erT-erT pirvelebs<br />

mogvaniWes giorgi nikolaZis saxelobis premia naSromTa<br />

ciklisaTvis - ,,liTonuri nalRobebis fizikur-qimiuri<br />

Tvisebebis kvlevis meTodebi”.<br />

amJamad es meTodebi maRaltemperaturuli fizikurqimiuri<br />

kvlevebis ganuyofeli nawilia da yvelam icis, rom<br />

am saqmeSi Cvenc, baton <strong>ferdinand</strong>sa da me Setanili gvaqvs<br />

Cveni mokrZalebuli wvlili.<br />

104<br />

* * *<br />

mecnieruli skolis avtoriteti didad aris damokidebuli<br />

misi xelmZRvanelis pirovnul Tvisebebze. adamianis<br />

rogorc fizikuri portreti, aseve sulieri samyaro er-<br />

Tiani aRqmaa. pirovnebis fizikur portrets misi calkeuli<br />

detalebis, nakvTebis erToblioba qmnis. Cven ar SegviZlia<br />

igi gamovicnoT vTqvaT, cxviris an tuCebis mixedviT. adamianis<br />

sulieri samyaroc calkeul TvisebaTa jams warmoadgens<br />

da CvenSi erTian gancdas iwvevs. es gancda gansazRvravs<br />

Cvens warmodgenas pirovnebaze. TvisebaTa harmoniuloba<br />

qmnis adamianis sulier silamazes. swored es harmoniulobaa<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis yvelaze didi silamaze.<br />

pirovnebis daxasiaTebisas SeiZleba ubralo CamonaTvali<br />

moviyvanoT: keTili, gonieri, SorsmWvreteli, muyai-<br />

Ti da a.S. an piriqiT. es faqtis konstataciaa da cariel<br />

sityvebad darCeba, vidre magaliTebiT ar davasabuTebT.<br />

es Cven, <strong>ferdinand</strong> TavaZis axloblebma, SegviZlia vTqvaT<br />

mokled _ <strong>ferdinand</strong> TavaZe sikeTis matarebeli kaci iyo,<br />

da amiT amovwuroT saTqmeli, radgan yvela CvenTagans amis<br />

mamtkicebeli uamravi sabuTi aqvs mexsierebaSi Semonaxuli.<br />

magram farTo mkiTxvelisaTvis, metadre maTTvis, visac ar<br />

hqonia bedniereba masTan axloblobisa, bunebrivia, Cveni es


gancxadeba <strong>ferdinand</strong> TavaZis sikeTis Sesaxeb abstraqtul<br />

cnebad darCeba, vidre amis mamtkicebel magaliTs ar moviyvanT.<br />

swored im mizniT, rom <strong>ferdinand</strong> TavaZis pirovnuli<br />

xibli ufro sruli da mkiTxvelisaTvis gasagebi gavxadoT,<br />

moviSveliebT ramdenime mogonebas mis Sesaxeb.<br />

dasawyisSive mogaxseneT, rom <strong>ferdinand</strong> TavaZis biografiasa<br />

da SemoqmedebiT wiaRsvlebs romantikuli elferi<br />

dakravs da saintereso masalas warmoadgens misi pirovnuli<br />

portretis gamoZerwvisaTvis. piradad CemTvis batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

gaxda Cemi mokrZalebuli literaturuli namoRvawaris<br />

erT-erTi personaJi _ eseebi mis Sesaxeb gamoqveynebuli<br />

maqvs Jurnal `ciskarSi” * , winamdebare wignis pirvel<br />

gamocemaSi ** da Cems avtobiografiuli xasiaTis wignSi *** . mogonebaTa<br />

nawili Targmnilia inglisurad **** . swored maT davesesxebi<br />

da ramdenime mogonebas moviyvan <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis pirovnuli portretis srulyofis mizniT.<br />

f.TavaZe uaRresad humanuri kaci gaxldaT da, rogorc<br />

WeSmarit qristians, mimteveblobac SeeZlo. qvemoT nimuSad<br />

moTxroba mogvyavs, romlis sinamdviles institutis yvela,<br />

jer kidev cocxali TanamSromeli daadasturebs.<br />

televizori da mimtevebloba<br />

Cemma meuRlem televizoris yidva gadawyvita. me winaaRmdegi<br />

gaxldiT. maSin bavSvebi patarebi gvyavda, Suad-<br />

Risas brundebodnen skolidan da saRamomde, vidre Cven<br />

samsaxurSi viyaviT, martoni iyvnen Sin. aRar imecadine-<br />

* j.xanTaZe. “ciskari”. # 12, 1992.<br />

** j.xanTaZe. <strong>liTonTa</strong> <strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>.<br />

Tbilisi, “forma”, 2003.<br />

*** j.xanTaZe. avtobiografia novelebSi. Tbilisi, “forma”, 2009.<br />

**** Jumber Khantadze. The Amorous Detective And Other Stories. Tbilisi, Shemetsneba<br />

Publishing House, 2012.<br />

105


en, televizorTan gaatareben mTel dRes, uqmad yofnas<br />

mieCvevian-meTqi, _ vumtkicebdi meuRles. verafriT davarwmune<br />

da erT mSvenier dRes, samsaxuridan rom davbrundi,<br />

bavSvebma Semomaxares _ dedam televizori gviyidao.<br />

misi yuTidan amoReba ukve moeswroT da gamarTvas cdilobdnen.<br />

gamosaxuleba ar Canda. saSinlad gavbrazdi _ ar<br />

minda televizori-meTqi..... cota xnis Semdeg Semomexvivnen<br />

yvelani: _ ariqa, gviSvele, mouxerxe rameo. gamyidvels<br />

meuRlisTvis uTqvams _ Tu ar ivarga, ara ugvianes orSaba-<br />

Tisa ukan CamabareT da sxvas mogcemTo. paraskevi dRe iyo.<br />

ra meqna, daviwye Cxikini. oTaxis antenam ver imuSava. mezoblebic<br />

uCiodnen oTaxis antenas. gavvardi. viyide ekranirebuli<br />

kabeli, saxeldaxelod gavmarTe gare antena, avitane<br />

saxuravze, davamagre, aqeT vatriale, iqiT vatriale,<br />

araferi gamovida. amasobaSi daRamda, kinaRam gadmovvardi<br />

saxuravidan. meore dRes saxelosnos mivakiTxe elbaqiZeze.<br />

xelosani dampirda _ melode, movalo... mTeli SabaTi velode,<br />

kvirac, CemiTac bevri vuCxikine, magram uSedegod. mere<br />

gairkva _ kabeli yofila gawyvetili. aba, xelsawyos gareSe<br />

rogor mivxvdebodi, azradac ar momsvlia, an ratom unda<br />

mefiqra _ axladnayidi kabeli iyo.<br />

orSabaTs Cveulebriv wavedi samsaxurSi, moriged<br />

meuRle darCa _ iqneb xelosani movideso. is-is iyo mivedi<br />

institutSi da meuRlemac damireka _ xelosani movida,<br />

akeTebs da modi, daeswario. aucileblad unda wavide. jer<br />

erTi, saSinlad mainteresebs, ra nakli aqvs iseTi, rom veraferi<br />

movuxerxe. garda amisa, xom SeiZleba uvargisia,<br />

SemogaCeCes, dakarge xuTasi maneTi da es aris. davapire<br />

Sin wasvla, magram vin miSvebs? maSin instituts milicia<br />

icavda, metabelec gvyavda, gasasvlelSi ijda. ase miTxra<br />

_ dReidan samuSao saaTebSi aRaravis gavuSvebo. davuwye<br />

axsna-ganmarteba _ televizori viyide... xelosani ar movida...<br />

axla mosula... xval aRar daibruneben... yuric ar mig-<br />

106


do, nabrZanebi maqvs aseo, dReidan rkiniseburi disciplina<br />

unda davamyaroTo. aviSale, avifofre, wonasworobidan<br />

gamovedi. visi brZaneba aris-meTqi. direqtoris moadgilis<br />

_ martirosoviso, ise miTxra, TiTqos SemaSinebda. ar egona,<br />

Tu gavimetebdi, imitom, rom vmegobrobdi masTan. Seni martirosovis<br />

ase da ase-meTqi, _ mivaZaxe. xmas auwia _ marto<br />

iman ki ara, partkommac ase gvibrZanao. axla partkoms mivadeqi<br />

da vlanZRe. milicia gamoesarCla _ wesi_wesia, disciplina_disciplinaao.<br />

sul gadavirie _ ar vici me partkomi,<br />

direqcia da Tqveni disciplina, institutia Tu cixe?<br />

an Tqven ras akeTebT aq? Tu disciplinaa, Tqvengan daiwyeT.<br />

amdeni xalxi rom mTeli dReebi uqmada xarT da Zilisagan<br />

dasivdiT, jer amas mixedeT-meTqi. adre ar yofila SemTxveva,<br />

vinmes wasvla-wamosvlaze raime eTqva da dRes Cemgan<br />

iwyebT wesrigis damyarebas? Zalian rom Sevutie da rom ve-<br />

Rar damaokes, koziri daxarjes: Cven ras gverCi, direqtorma<br />

gvibrZana, usaSvod aravin gauSvaTo. axla direqtoris<br />

lanZRva-ginebas movyevi... xmaurze xalxi Segrovda, zogi<br />

TanamSromeli _ Sinauri, zogic _ quCaSi gamvleli. ra saSvi,<br />

ris saSvi, aRar minda aq muSaoba, cixeSi ver vimuSaveb, aRar<br />

var Tqveni TanamSromeli. sxva var, sxva, ver gaigeT? amas ki<br />

aRar moelodnen. erTma milicielma meores wasCurCula:<br />

mgoni gagiJda, modi gavuSvaTo da rogorc iqna, gamiRes<br />

kari.<br />

Sin rom mivedi, televizori ukve mSvenivrad muSaobda.<br />

aki giTxariT, antenis kabeli yofila Cawyvetili erT adgilas,<br />

garedan ar Canda. rogorc uceb avfeTqdi, iseve ucbad<br />

davwynardi. es televizori mainc ar meqneba sadardebelimeTqi,<br />

gavifiqre da karg gunebaze davdeqi.<br />

wamovedi institutSi, disciplinaze vfiqrobdi. yovelTvis<br />

mimaCnda, rom mecnieruli saqmianoba Semoqmedebi-<br />

Ti procesia, daaxloebiT iseTi, rogorc poetisaTvis leqsis<br />

wera, mxatvrisaTvis xatva. es procesi siamovnebas unda<br />

107


gvrides pirovnebas. Semoqmedi kaci Tu ar muSaobs, maSasadame<br />

mizezi aqvs. am momentSi arc daZaleba SeiZleba; mecnierebaSi<br />

daZaleba arafris momtania. me ki, Tu raime ubedureba<br />

ar mWirda, sul institutSi vfusfusebdi, yvelaze<br />

adre mivdiodi, yvelaze gvian movdiodi. SabaT-kvirasac iq<br />

viyavi imitom, rom msiamovnebda, mixaroda, miyvarda Cemi<br />

saqmianoba. ojaxSic mpatiebdnen, icodnen, rom aseTi var,<br />

axla ki, disciplinaze rom damiwyes laparaki, Tavi Seuracxyofilad<br />

vigrZeni.<br />

daviwye muSaoba. dro uceb gavida. dRec damTavrda.<br />

yvelani wavidnen. davrCi marto da CemTvis vocnebobdi,<br />

iqneb rogorme mouwesrigeblobis topologiuri kriteriumi<br />

Camovayalibo-meTqi.<br />

uceb kari gaiRo da oTaxSi jiqur SemoiWra direqtori,<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i; portfeli moisrola; zedmetad<br />

aRelvebuli meCvena. Zalian miyvarda batoni <strong>ferdinand</strong>i,<br />

Cemi pirveli profesori, xelmZRvaneli, Cemi ufrosi<br />

megobari da gulSematkivari. siyvarulis garda, ridic<br />

mqonda, ufrosi kaci iyo da, Tanac, direqtori.<br />

tvinma kompiuteris siswrafiT daiwyo muSaoba. mivxvdi,<br />

rom yvelaferi uambes, ena miutanes _ glanZRa da gaginao.<br />

vfiqrob, albaT, metyvis: vin migdixar, saqveynod rom mlanZ-<br />

Rav da magineb. vin mogca amis ufleba, Tanac ratom? imitom,<br />

rom wesrigi moviTxove?. imitom, rom minda xalxma saqme akeTos<br />

da rogorc moeprianeba ise ar ixetialos?. es dawesebulebaa<br />

da ara balagani da yvela valdebulia wess daemorCilos. me<br />

avuxsni mdgomareobas, vetyvi, rom ar mindoda televizori...<br />

colma ZaliT iyida... xelosanma momatyua... xval maRazia aRar<br />

Caibarebs... avuxsni, _ gavifiqre CemTvis. bodiSsac movuxdi,<br />

vetyvi, rom wonasworobidan gamovedi, daumsaxureblad mogayeneT<br />

Seuracxyofa-meTqi. Tu gaigo da mapatia, xom kargi, Tu<br />

ara da, aqve vwer gancxadebas, davtoveb instituts. aba, ra vqna?<br />

es gavifiqre da <strong>ferdinand</strong>mac daiwyo Zalian aRelve-<br />

108


uli xmiT:<br />

_ Svilo, xom ici, rom Seni nerviuloba ar SeiZleba.<br />

erTxel, rom inerviule, xom gagiskda kuWi. Senze dards<br />

kinaRam gadavyevi, gavnaxevrdi kaci. axla ginda, guli gaixeTqo<br />

da dardiT mec momkla? Sen rodesac ginda, maSin modi,<br />

roca ginda, maSin wadi; Tu ginda, sul nu ivli, Sin imuSave,<br />

oRond ar inerviulo. meored ar gavigo, rom aseT sisuleleebze<br />

guli gaixeTqo. Tavs iklav? Tu vinmem rame gawyeninos,<br />

aq ara var? me magaT vuCveneb seirs. Tavze damasxdnen,<br />

rasac undaT, imas akeTeben, brZanebebis gacema damiwyes aq!<br />

brZanebas me viZlevi mxolod da dReidan gibrZaneb, wynarad<br />

iyo, Tavs mouaro, ar iRelvo da ar momkla Senze dardiT!<br />

esa Tqva da rogorc jiqur Semovida, ise jiqur gavida.<br />

piri davaRe, saxtad davrCi, mapatia uxeSoba, magram aseT<br />

patiebas ar movelodi, sila rom gaewna, merCivna.<br />

Tavi davimSvide imitom, rom didma kacma mapatia, Cemze<br />

keTilma, Cemze gonierma kacma. Tan mapatia, Tan gakveTili<br />

Camitara, mimteveblobis gakveTili.<br />

* * *<br />

rogorc araerTxel aRvniSneT, batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

mraval mecnierul mimarTulebas misca biZgi metalurgiisa<br />

da masalaTmcodneobis sferoSi. trivialuri WeSmaritebaa,<br />

rom yvela axali saqmis dawyeba uamrav Tavsatexs warmoaCens<br />

xolme yoveldRiur cxovrebaSi da, miTumetes, mecniereba-<br />

Si. dRevandeli gadasaxedidan naTlad Cans, rom <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZes uSecdomod SeurCevia yvela mis mier wamowyebuli<br />

mecnieruli mimarTuleba. es imas niSnavs, rom uSecdomod<br />

daukvalianebia Tavisi mowafeebi, ganusazRvravs maTTvis<br />

kvlevebis sfero da mosalodneli miRwevebis mijna. vin ras<br />

miaRwia am procesSi, es Cveni ganxilvis sagans ar warmoadgens.<br />

cxadia, dasaxul mijnas zogi naklebad dauaxlovda,<br />

zogma gadalaxa igi da, maT sasaxelod unda iTqvas, rom<br />

109


ufro maRal mwvervalebs daeufla, vidre maswavlebels<br />

qonda Cafiqrebuli. asea Tu ise, faqtia, rom <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe xSirad uswrebda dros _ mis mier dasmuli bevri<br />

amocana aTwleulebis Semdeg gaxda mimzidveli sxva mecnieruli<br />

skolebisaTvis. aseTi amocanebia dasmuli boris,<br />

Zafisebri kristalebis, koroziis, Tujis da a.S. kvlevis<br />

saqmeSi.<br />

imisaTvis, rom aseTi vrceli speqtri moicva, unda<br />

gqondes utyuari alRo, mecnieruli intuicia. am TvalsazrisiT,<br />

rogorc zemoT mogaxseneT, <strong>ferdinand</strong> TavaZe<br />

gamorCeuli kaci iyo. intuiciis saocari grZnoba mas yovelTvis<br />

umartivessa da swor gadawyvetilebas karnaxobda.<br />

magaliTisTvis metalurgebis wreSi kargad nacnob erT<br />

faqts gavixseneb.<br />

ormocdaaTian wlebSi batoni <strong>ferdinand</strong>i did yuradRebas<br />

aqcevda Tujis problemas. Tuji metad popularuli<br />

masalaa. igi gamoiyeneba yvelgan da yvelaferSi, magram<br />

gansakuTrebiT manqanaTmSeneblobaSi. sakmarisia iTqvas,<br />

rom Tanamedrove manqana-danadgarebSi Tujis detalebis<br />

woniTi wili 40%-s aRwevs. saqmeSi Cauxedavma mkiTxvelma<br />

rom ukeT gaigos saTqmeli, oriod sityviT ganvmartav _<br />

foladi da Tuji rkinisa da naxSirbadis Senadnobia, magram,<br />

foladisagan gansxvavebiT, TujSi meti Semcvelobis<br />

naxSirbadia. rogorc wesi, kristalizaciis anu gamyarebis<br />

procesSi es naxSirbadi firfitovani grafitis saxiT calke<br />

fazad, mdgenelad gamoiyofa, rac Zalian amcirebs Tujis<br />

meqanikur Tvisebebs. amitom cdiloben grafitis CanarTebs<br />

sferosebri forma miscen. aseT SemTxvevaSi isini<br />

Tanabrad nawildebian liTonur fuZeSi, rac nakeTobis<br />

meqanikur Tvisebebs mniSvnelovnad aumjobesebs. amavdroulad<br />

grafitis nawilakebi sapoxis rols asrulebs da zrdis<br />

Tujis antifriqciul Tvisebebs. grafitis CanarTebis<br />

damrgvalebis orgvari meTodi arsebobs. erT SemTxveva-<br />

110


Si CamosxmiT miRebul detalebs xangrZlivad gamowvaven<br />

maRal temperaturaze. am dros miiReba e.w. Wedadi Tuji<br />

fifqisebri grafitis CanarTebiT. meore meTodi gulisxmobs<br />

yalibSi Casxmis win gamdnar TujSi modifikatorebis<br />

Seyvanas. aseT Tujs sferosebri grafitiani modificirebuli<br />

Tuji ewodeba.<br />

am mimarTulebiT batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT<br />

Catarebuli kvlevebis safuZvelze Seiqmna foladis<br />

zodebis Camosasxmeli didtonaJiani Tujis boyvebis warmoebis<br />

teqnologia. XX saukunis 70 wlebSi Cveni instituti<br />

gaxldaT sabWoTa kavSiris moTave insituti am sferoSi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT avtorTa koleqtivma<br />

moamzada da gamosca kapitaluri naSromi _ albomi<br />

boyvebis konstruqciebis aRweriTa da saTanado normatiuli<br />

dokumentaciiT, romelic saxelmZRvanelo dokumenti<br />

gaxda sabWoTa kavSiris yvela metalurgiuli profilis<br />

sawarmosaTvis.<br />

am samuSaoebs sxva, sruliad moulodneli, araordinaluri<br />

mimarTulebiTac xvda warmateba. swored am faqtze<br />

minda gavamaxvilo mkiTxvelis yuradReba.<br />

alRo *<br />

Cemi studentobis periodSi irakli bairamaSvilTan<br />

<strong>erTad</strong> batoni <strong>ferdinand</strong>is davalebiT modificirebis<br />

meTodiT specialuri Tvisebebis mqone austenituri Tuji<br />

miviReT sferosebri grafitis CanarTebiT. gamoxda xani<br />

da es samuSao daviwyebas mieca. me institutis damTavrebis<br />

Semdeg oriode wliT tulaSi, kosaia goris metalurgiul<br />

qarxanaSi vmuSaobdi, iraklimac Seicvala moRvaweobis<br />

mimarTuleba.<br />

samociani wlebis dasawyisi sabWoTa kosmonavtikis<br />

* j.xanTaZe. avtobiografia novelebSi. Tbilisi, “forma”, 2009.<br />

111


didi warmatebiT aRiniSna. erT mSvenier dRes leningradidan<br />

axlad dabrunebulma batonma <strong>ferdinand</strong>ma TavisTan<br />

mimixmo da saswrafo davaleba momca: gaaforme mivlineba,<br />

leilas * saidumlo samuSaoebTan daSvebis cnoba gamoarTvi,<br />

saCqarod leningradis samxedro-meqanikur institutSi<br />

simon baranovTan gaemgzavre, detalurad gaecani viTarebas<br />

da TanamSromlobis Sesaxeb xelSekruleba gaaformeo.<br />

cnobili mecnieri, stalinuri premiis laureati, profesori<br />

simon baranovi metad saTno pirovneba gaxldaT da<br />

amave dros batoni <strong>ferdinand</strong>is megobari.<br />

leningradis samxedro-meqanikuri instituti gasaidumloebuli<br />

dawesebuleba iyo, mTlianad samxedro Tematikaze<br />

muSaobda, maT Soris kosmosur teqnikazec. erTi dRe<br />

saSvis gaformebas movandome. meore dRes, rogorc iqna,<br />

SemiSves institutSi.<br />

s.baranovis laboratoria saxelmwifo SekveTas asrulebda<br />

_ mis TanamSromlebs unda daemzadebinaT kbilanebi<br />

kosmosuri aparatis borts gareT damontaJebuli<br />

specialuri gadacemisaTvis, romelic zemaRali vakuumis<br />

pirobebSi lokaciuri da energomomaragebis sistemebis<br />

orientaciis Secvlas moemsaxureboda.<br />

teqnikuri pirobebi pirdapir Tavzardamcemi iyo _<br />

kosmosSi kbilanebi muSaobdnen xanmokled, 15-20 wamis ganmavlobaSi,<br />

magram maRali brunvebisa da didi datvirTvebis<br />

pirobebSi. problemis sirTulis naTelsayofad isev<br />

ganvmartav _ zemaRali vakuumis pirobebSi detalebi Sepoxvas<br />

ar eqvemdebareba. dedamiwis garemoSi liTonis or<br />

naWers, ragind sarkiseburad damuSavebulic ar unda iyos<br />

maTi zedapiri, erTmaneTs ver “SevawebebT” imis gamo, rom<br />

sakontaqto sivrceSi yovelTvis aris Jangbadisa da azotis<br />

“uzarmazari” atomebi, romlebic saSualebas ar aZlev-<br />

* leila kuxaleiSvili _ metalurgiis institutis specialuri<br />

ganyofilebis ufrosi.<br />

112


en liTonis zedapirul atomebs moxvdnen e.w. potencialur<br />

ormoSi da ganaxorcielon iseTive atomuri bmebi, rogoric<br />

moculobaSia.<br />

kosmosSi, zemaRal vakuumSi, liTonuri zedapirebis<br />

Sexebisas atomTaSoris potencialis warmoqmnis albaToba<br />

sagrZnoblad izrdeba, rac mbrunavi moxaxune detalebis<br />

rRvevas iwvevs.<br />

laboratoriaSi ukve gamocdili hqondaT mravali masala,<br />

maT Soris sxvadasxva klasis foladi, molibdeni,<br />

volframi, Zneldnadi liTonebi da maTi Senadnobebi, magram<br />

Sedegi savalalo iyo _ yvela masala wamebSi gamodioda<br />

mwyobridan.<br />

gamocdebi specialur stendze tardeboda. igi warmoadgenda<br />

mravljerad vakuumur garsacmSi Casmul muSa<br />

moculobas. specialuri manipulatorebis saSualebiT<br />

vakuumuri nakveTurebis gavliT sistemis hermetulobis<br />

darRvevis gareSe muSa moculobaSi SeaqvT mWidi nimuSebiT.<br />

brunva xorcieldeba mZlavri magnituri velis meSveobiT,<br />

romelic waritacebs moxaxune wyvilis erT-erT nimuSs.<br />

meore nimuSi mohyavT SexebaSi garkveuli kuTri dawolis<br />

pirobebSi, romelic axlosaa realurTan.<br />

s.baranovi da misi TanamSromlebi metad SeSfoTebulebi<br />

iyvnen. vada iwureba, konstruqtorebi Tavze<br />

gvadganan, Sedegebi ki ara Cans. <strong>ferdinand</strong>i dampirda _ rames<br />

movifiqrebo da axla egRa dagvrCenia imedado _ miTxra<br />

s.baranovma.<br />

davbrundi TbilisSi da baton <strong>ferdinand</strong>s veaxle. ra<br />

moifiqreo _ mkiTxa gamomwvevad. mxrebi aviCeCe _ ra unda<br />

momefiqrebina, koroliovis mTeli xalxi iq trialebs da<br />

veraferi gaaxerxes, me ra unda meqna-meTqi. aba, Svilo, saCqarod,<br />

arsenalze Seni studentobis dros miRebuli masalebi<br />

moiZie, is magniumiT modificirebuli austenituri<br />

Tuji Camoasxi da gafrindi leningradSi. eg Tuji imuSavebs<br />

113


magaT pirobebSi, amis garantias me gaZlevo, _ miTxra da<br />

wertili dasva. ver SevekamaTe. mxolod icode, vidre<br />

dadebiTi Sedegi ar iqneba, Sedgenilobisa da teqnologiis<br />

Sesaxeb ar ilaparakoo, _ daayola.<br />

eh, aman gaafrina namdvilad, mTeli mendeleevis tabula<br />

gadaqeqes da veraferi moaxerxes, Tuji uSvelis saqmes?<br />

_ gavifiqre CemTvis. magram ras vizamdi, Sevudeqi muSaobas.<br />

sadnob ganyofilebaSi umal gamovadneT im Tujis 12 kilogramiani<br />

Rero da leningradSi gavemgzavre. Cveni Rerodan<br />

saswrafod daCarxes nimuSebi da imave saRamos stendze<br />

miitanes. is kaci, vinc stends emsaxureboda, skeptikurad<br />

iyo ganwyobili. _ aseTebi moutaniaTo! _ miTxra. CatvirTes<br />

pirveli mWidi. ase aTi kaci velodebiT Sedegs. ha-ha da xuTi<br />

wamis Semdeg man unda gviTxras Cveulebriv _ «не пошла». ar<br />

ambobs. gavida wuTi, ori, xuTi. ar ambobs. mere Tqva: aq ra-<br />

RacaSia saqme, albaT, dawneva ver ganvaxorcieleo. Seacura<br />

meore mWidi. sulganabulebi vdgavarT, Tvals vadevnebT<br />

dawnevis indikators _ 5, 10, 20, 50 kg. bevrad gavcildiT zRvars.<br />

Senc ar momikvde! nimuSs araferi mosdis. gavimeoreT<br />

cda mesamed, meaTed, teqnikur moTxovnaTa yvela parametri<br />

didi gadaWarbebiT SevasruleT. skeptikosi gatyda.<br />

_ Ну, по этому поводу можно и выпить, _ Tqva da kolbiT<br />

spirti moitana.<br />

_ ra Camogvitaneo? _ erTxmad mkiTxa yvelam. batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is sityvebi gamaxsenda. radgan Sedegi dadebi-<br />

Tia, SeiZleba vuTxra, _ gavifiqre da gaxarebulma mivayare:<br />

Tujia, mxolod ara Cveulebrivi, aramed qarTuli, specialuri,<br />

TavaZiseuli.<br />

uTenia baton <strong>ferdinand</strong>s davureke. gauxarda. _ xom<br />

geubnebodi, Svilo, rom ara gjeroda, imuSavebs-meTqi.<br />

amis Semdeg Cven daxuruli saavtoro mowmoba mogvces<br />

da im droisTvis sakmaod didi fuladi premia. morigi kosmosuri<br />

aparatic gaafrines da koroliovis jgufma, ro-<br />

114


melic am programaze muSaobda, leninuri premiac miiRo.<br />

am ambis Semdeg, rasakvirvelia, gavrcelda moaruli<br />

xmebi, romelic gaioz surmavas SekiTxvam gamoiwvia. Tqven<br />

kosmosuri aparatis gafrenaSi miiReT monawileoba, Segvi-<br />

Zlia viamayoT? _ hkiTxa gaiozma baton <strong>ferdinand</strong>s. iamayeT,<br />

Svilo, iamayeT, _ iyo pasuxi.<br />

* * *<br />

mecnieruli skolis avtoritets gansazRvravs agreTve<br />

misi lideris pirovnuli Rirsebebi. bevrs axsovs 1978 wels<br />

deda enasTan dakavSirebuli movlenebi da batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

moqalaqeobrivi poziciac, romelic man Riad, werilobiT<br />

daadastura da amiT qarTveli eris uzenaesi siwminde<br />

_ “ena, mamuli, sarwmunoeba” daicva.<br />

aranakleb mRelvare viTareba Seiqmna 1989 wels, rodesac<br />

Cvens erovnul saganZurs bevri “qomagi” gamouCnda da<br />

iaffasiani popularobis mizniT unikaluri nimuSebis saz-<br />

RvargareT eqsponireba ganizraxa.<br />

komisias, romelsac <strong>ferdinand</strong> TavaZe xelmZRvanelobda,<br />

am nimuSebis gadaadgilebis ufleba unda daedasturebina.<br />

vin ar iyo dainteresebuli saunjis sazRvargareT<br />

gataniT, magram <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnierulma daskvnam<br />

* yvelas civi wyali gadaasxa. Zneli warmosadgenia, ra<br />

safrTxes gadaarCina maSin Cveni erovnuli saganZuri batonma<br />

<strong>ferdinand</strong>ma. arc is Seufasebia vinmes, ra daujda<br />

mas am nabijis gadadgma.<br />

ucnauria, magram faqtia, rom kaci, romelic mTeli<br />

cxovreba qarTul saganZurs swavlobda da qarTuli kulturuli<br />

memkvidreobis Tavgamodebuli popularizatori<br />

iyo, win aRudga saganZuris sazRvargareT gatanas. masze<br />

kargad vis SeiZleba codnoda im ZvirTasi eqsponatebis fasi<br />

* daskvna inaxeba metalurgiis institutis arqivSi _ 06.10.89<br />

#0504/П213-718.<br />

115


da mdgomareoba? mas xom yvela nivTi qonda Seswavlili,<br />

yvelas eloliaveboda, yvelas satkivari icoda da imasac<br />

xvdeboda, rom saganZuris maSindeli arqauli meTodebiT<br />

transportirebis pirobebSi didi albaToba iyo nimuSebis<br />

dazianebisa. Ggarda amisa dro iyo metad areuli da arc is<br />

iyo gamoricxuli, rom vinme xels `moiTbobda~.<br />

amJamad, roca samuzeumo saqmianoba mogvarebulia da<br />

evropuli standartebiT xdeba samuzeimo nivTebis konservacia,<br />

SefuTva da transportireba, Cvenma saganZurma `mogzauroba~<br />

daiwyo da bevri ucxoeli moiyvana aRtacebaSi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i amas rom moswreboda pirveli dauWerda<br />

mxars Cveni kulturis popularizacias.<br />

radgan batoni <strong>ferdinand</strong>is saqarTvelos kulturul<br />

memkvidreobasTan damokidebulebis sakiTxs SevexeT, unda<br />

movixsenioT misi kidev erTi Tvisebac. batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

kargad icoda saqarTvelos istoria, icoda ara abstraqtulad,<br />

ganyenebulad, aramed nivTierad _ mas xom Semovlili<br />

hqonda saqarTvelos yvela kuTxe-kunWuli, icoda<br />

yvela eklesia-monastris, cixe-koSkisa Tu salocavis adgilmdebareoba,<br />

istoriuli misia da dRevandeli satkivari.<br />

Tavis am codnas igi uSurvelad unawilebda Tavis mowafeebs,<br />

kolegebsa da megobrebs. amitom SemTxveviT ar aris,<br />

rom igi did yuradRebas aqcevda misive TaosnobiT mowyobil<br />

eqskursiebs kaTedrisa da metalurgiis institutis<br />

TanamSromlebTan <strong>erTad</strong>. pirvels kaTedris `gasvliTi sxdoma”<br />

ewodeboda, meores _ `gasvliTi seminari”. visac am<br />

eqskursiebSi miuRia monawileoba aucileblad dagveTanxmeba,<br />

rom avtobusiT mgzavrobis procesi WeSmaritad seminaris<br />

saxes Rebulobda, iqmneboda atmosfero kaTedraze<br />

Tu institutSi arsebuli saWirboroto sakiTxebis gansaxilvelad,<br />

xolo adgilze misulebs, batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

didi siyvaruliT gvacnobda Zeglis istorias. rogorc<br />

wesi, yovelive Tavdeboda saxlidan wamoRebuli sanovagiT<br />

116


gawyobili sufriT, romelsac batoni <strong>ferdinand</strong>i Cveuli<br />

sixalisiT warmarTavda xolme.<br />

gasvliTi `seminari” ufliscixeSi<br />

gasvliTi `seminari” siRnaRSi<br />

117


118<br />

kaTedris “sxdoma” daviTgarejSi<br />

gasvliTi `seminari” nikolaZeebis saxl-muzeumSi, did jixaiSSi


am mogzaurobebidan erTs gansakuTrebiT gamovyofdi.<br />

moxda ise, rom metalurgiis institutma Sefoba ikisra<br />

Telavis raionis sofel lafanyuris saSualo skolaze. es<br />

Sefoba gvavaldebulebda drodadro mogvenaxulebina lafanyuri,<br />

rac maspinZlebis did sixaruls iwvevda da Cvenc<br />

siamovnebas gvgvrida, gansakuTrebiT maSin, Tu batoni <strong>ferdinand</strong>ic<br />

modioda CvenTan <strong>erTad</strong>. Sedegad, lafanyuris<br />

skolaSi institutis daxmarebiT moewyo im droisaTvis<br />

Cinebulad aRWurvili qimiisa da fizikis kabinetebi, xolo<br />

skola akademiuri moswrebisa da umaRles saswavleblebSi<br />

Caricxuli abiturientebis raodenobiT erT-erTi mowinave<br />

gaxda Telavis raionSi.<br />

aseTi saqmianoba da TanamSromlebTan urTierTobis<br />

amgvari formac didad uwyobda xels <strong>ferdinand</strong> TavaZis,<br />

rogorc mecnieruli skolis xelmZRvanelis avtoritetis<br />

formirebas.<br />

lafanyuris skolaSi<br />

119


is instituti<br />

120<br />

* * *<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is erT, sruliad gansakuTrebul<br />

Tvisebasac minda Sevexo. arc ki vici ra vuwodo amas _ guladoba,<br />

simamace, sikeTe, TanagrZnoba, kacTmoyvareoba Tu<br />

sxva ram. albaT yvelaferi <strong>erTad</strong> aRebuli. saqme imaSi gaxlavT,<br />

rom batoni <strong>ferdinand</strong>i didi yuradRebiT epyroboda<br />

represirebuli ojaxebis warmomadgenlebs. es xdeboda gasuli<br />

saukunis ormociani ormocdaaTiani wlebis mijnaze,<br />

amxanagi stalinis sicocxleSi da sabWoTa reJimis mZvinvarebis<br />

epoqaSi. 1937-38 wlebSi represirebulTa reabilitacia<br />

jer kidev ar iyo dawyebuli, es procesi mogvanebiT,<br />

1955 wels daiwyo da uamrav Cvens Tanamemamules Sveba<br />

mogvara, Camoacila xalxis mtris damRa da ase Tu ise srulyofili<br />

moqalaqis grZnoba daubruna. maSin ki, ormocian<br />

wlebSi, aseT xalxs almacerad uyurebdnen, represirebuli<br />

ojaxebis Svilebs karg samuSaoze, miTumetes aspiranturaSi,<br />

ar Rebulobdnen. magaliTisTvis Cemi megobris, irakli<br />

bairamaSvilis istorias gavixseneb. 1949 wels iraklim<br />

warmatebiT Caabara misaRebi gamocdebi saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis liTonisa da samTo saqmis institutis *<br />

aspiranturaSi. miuxedavad warmatebisa akademiis aspiranturis<br />

ganyofilebam baTilad cno iraklis gamocdebi im<br />

sababiT, rom mis mier warmodgenil sabuTebSi TiTqos calsaxad<br />

ar iyo miTiTebuli mamamisis “danaSaulebrivi qmedebani”.<br />

1950 wels irakli bairamaSvili gaxda saqarTvelos<br />

politeqnikuri institutis <strong>liTonTa</strong> teqnologiis kaTedris<br />

aspiranti, romelsac profesori f.TavaZe xelmZRvanelobda.<br />

is gaxldaT iraklis mecnieruli xelmZRvanelic.<br />

dameTanxmebiT, udavod sarisko saqmea. rogor gabeda da<br />

moaxerxa batonma <strong>ferdinand</strong>ma am nabijis gadadgma _ aravin<br />

* amJamad <strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneo


icis. mTavari ki is aris, rom es ar iyo gamonaklisi, er-<br />

Teuli SemTxveva, maSin kaTedraze ukve muSaobdnen “xalxis<br />

mtrebis” Svilebi _ neli kartozia, salome (meia) jayeli,<br />

miSa eseni, irakli janeliZe, 1950 wels amaT daemata irakli<br />

bairamaSvili, xolo 1952 wels _ daviT (duTu) ebanoiZe da<br />

ioseb (soso) cincaZe. ra gamodis? naxevari kaTedra “kontrevolucionerebis”<br />

SvilebiT iyo dakompleqtebuli. <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe veraferma SeaSina, verc mecnieruli karieris<br />

dakargvam da verc ojaxis safrTxeSi Cagdebam. igi kargad<br />

erkveoda arsebul viTarebaSi, magram moqmedebda Sinagani<br />

mrwamsiT, kacTmoyvareobis principiT, romelic mas yvelgan<br />

da yovelTvis axlda.<br />

Cemi am Tezisis dadasturebis mizniT moviyvan kaTedris<br />

im periodis TanamSromlis baton ioseb cincaZis mogonebas<br />

* .<br />

rodesac me SemomTavazes batoni <strong>ferdinand</strong>is saiubileo<br />

sxdomaze mogonebebiT gamosvla, mivaqcie yuradReba,<br />

rom Cemamde sityva unda eTqvaT batonebs irakli Jordanias<br />

da jumber xanTaZes. mivxvdi me salaparakod arafers<br />

damitovebdnen. am mizezis gamo winaswar arafris mofiqrebas<br />

da daweras azri ar hqonda. axla vxedav, rom Cemi<br />

varaudi gamarTlda da unda movZebno batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

cxovrebis iseTi mxareebi, romlebic gamorCaT Cemze win<br />

gamosul batonebs. aRniSnulis gamo, gTxovT Cemi sityva<br />

aRiqvaT, rogorc improvizacia.<br />

albaT sjobs Sevexo batoni <strong>ferdinand</strong>is moRvaweobas<br />

<strong>liTonTa</strong> teqnologiis da liTonmcodneobis kaTedris Camoyalibebis<br />

periodSi. maSin kaTedra dakompleqtebuli iyo<br />

ramdenime asakovani pirovnebiT, romelTa Soris yvelas<br />

* amonaridi saqarTvelos mecnierebaTa erovnul akademiaSi <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis dabadebidan 100 wlisTavTan dakavSirebiT gamar-<br />

Tul saiubileo sxdomaze (2012 wlis 4 ivniss) ioseb cincaZis<br />

mieer wakiTxuli moxsenebidan.<br />

121


ar SeeZlo aqtiuri monawileoba mieRo Zlier mecnierulpedagogiur<br />

aRmasvlaSi. aucilebeli iyo axalgazrdebis<br />

mosvla. batonma <strong>ferdinand</strong>ma gadawyvita aspirantebis da<br />

axalgazrda TanamSromlebis miReba. metalurgiuli gana-<br />

Tlebis mqone axalgazrdoba saqarTveloSi jer kidev ar<br />

arsebobda. SegaxsenebT, rom metalurgTa pirveli gamoSveba<br />

1954 wels moxda. yvelaze momzadebulebi am mimarTulebiT<br />

iyvnen meqanika-manqanaTmSeneblobis fakultetis aRzrdilebi<br />

specialobiT `manqanaTmSeneblobis teqnologia,<br />

liTomWreli Carxebi da instrumenti~. liTonebTan dakav-<br />

Sirebul sainJinro specialobis inJinerTa Soris am axalgazrdebs<br />

hqondaT yvelaze farTo ganaTleba, maT Soris<br />

metalurgiaSi. im dros am specialobis studentebs sruli<br />

moculobiT ukiTxavdnen leqciebs <strong>liTonTa</strong> teqnologiaSi,<br />

liTonmcodneobasa da Termul damuSavebaSi, xolo<br />

me-4 kursze piradad baton <strong>ferdinand</strong>s mihyavda 140 saa-<br />

Tiani saleqcio kursi `specialuri foladebi~. am mimar-<br />

Tulebis axalgazrda inJinrebma, batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

xelmZRvanelobiT, metad mokle droSi aiTvises kaTedris<br />

metalurgiuli mimarTulebis sagnebi da Seqmnes mecniermetalurgTa<br />

birTvi. dRevandeli teqnikuri universitetis<br />

metalurgiuli profilis kaTedrebis da metalurgiis<br />

institutis ZiriTadi kontingentis ganswavla da sainJinro<br />

sarbielze warmatebuli gamosvla pirdapir aris dakavSirebuli<br />

<strong>liTonTa</strong> teqnologiis da liTonmcodneobis<br />

pirvel Zlier axalgazrdul SemadgenlobasTan. eseni<br />

iyvnen irakli janeliZe, irakli bairamaSvili, eTer giorgiZe,<br />

mixeil eseni, SiTa kacitaZe, elene kartozia, salome<br />

jayeli, Teimuraz kapanaZe, daviT ebanoiZe. Cvens kaTedraze<br />

maSin muSaobda 11-12 TanamSromeli, maT Soris ar SeiZleba<br />

ar movigono qimikosi-analitikosi Tamar bernikova, inJineri-eleqtroteqnikosi<br />

robert alanakiani da muSa-xarati<br />

nikoloz xazanovi.<br />

122


atoni <strong>ferdinand</strong>i kaTedras ayalibebda metad frTxilad,<br />

TanamSromlebis sainJinro momzadebis, Sromisunarianobis<br />

da pirovnuli Tvisebebis gaTvaliswinebiT da<br />

TiTqmis arcerT maTganSi ar Semcdara. me-2 msoflio omis<br />

damTavrebis Semdeg da ormocdaaTiani wlebis dasawyisSi<br />

institutebSi samuSaod da aspiranturaSi represirebul-<br />

Ta ojaxis wevrebs ar iRebdnen, aseTi iyo miTiTeba zevidan<br />

da eSinodaT; zogierTi institutis xelmZRvaneli da kaTedris<br />

gamge am miTiTebas enTuziazmiTac asrulebda. batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>i, albad, iyo <strong>erTad</strong>erTi, romlis kaTedra 50<br />

procentiT dakompleqtebuli iyo daxvretilTa SvilebiT;<br />

CamovTvaloT: i. janeliZe, i. bairamaSvili m. eseni, e. kartozia,<br />

d. ebanoiZe, s. jayeli da me.<br />

batoni ferdindi darwmunebuli iyo Tavis arCevanSi<br />

da, saWiroebis SemTxvevaSi TavgamodebiT gvicavda. kaTedris<br />

am Semadgenlobam gaamarTla batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

imedebi. kaTedra institutSi iyo erT-erTi yvelaze inteleqtualuri,<br />

aqtiuri da produqtiuli. metalurgTa<br />

xsovnaSi kaTedris es Semadgenloba darCa karg legendad.<br />

maSindeli kaTedra aris batoni <strong>ferdinand</strong>is pirovnebis<br />

fsiqologiuri portretis Semadgeneli nawili, misi energiis,<br />

vaJkacobis da keTilbunebovnebis gamovlineba.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i yvelafers akeTebda, yvela pirobas<br />

qmnida, rom kaTedris TanamSromelTa profesionalizmi<br />

gazrdiliyo, kvleviTi samuSaoebi Catarebuliyo maRal<br />

doneze, TanamSromlebs daecvaT disertaciebi, xolo pedagogiuri<br />

saqmianoba ayvanili iyo umaRles xarisxSi. sawyenia,<br />

rom batoni <strong>ferdinand</strong>i adre gardaicvala. wavida kacilideri!<br />

lideris Secvla ar aris advili. SeiZleba advilad<br />

SecvaloT Cinovniki, kaTedris Cveulebrivi gamge da sxva.<br />

liderebs ver SecvliT!<br />

represirebulebis qomagoba marto kaTedraze ar<br />

gamoxatula. yvelas axsovs rogor ganicdida igi 1951 wels<br />

123


qalbaton margo cqitiSvilisa da vaJa ximSaSvilis ojaxebis<br />

yazaxeTSi `gacimbirebas”. zemoTac vaxsene, nemsis yunwSi<br />

gaZvra, raTa vaJas dedisaTvis, qalbaton Tina qarumiZisaTvis<br />

yazaxeTSi cxovreba Seemsubuqebina.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe yovelmxriv uwyobda xels represirebuli<br />

ojaxebidan gamosuli ganaTlebuli da niWieri<br />

axalgazrdebis winsvlas. represirebuli ojaxebis Svilebma<br />

_ qalbatonebma cisana abesaZem da Tamar dvalma batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is uangaro daxmarebis wyalobiT daiwyes muSaoba<br />

saqarTvelos saxelmwifo muzeumSi, sadac akademikos simon<br />

janaSias winadadebiT batoni fredi miwveuli iyo muzeuemis<br />

qimiur-sarestavracio ganyofilebis samecniero xelmZ-<br />

Rvanel-konsultantad.<br />

`1937 wlis qariSxalma Seiwira papaCemi _ giorgi maCabeli<br />

da mama _Salva gordaZe. dedaCemi _ Tamar maCabeli<br />

axaldabadebuli CviliT binidan gaasaxles, rac avladideba<br />

gagvaCnda, CamogvarTves da erT pawawina oTaxSi<br />

Segvasaxles. did gaWirvebaSi Cavardnil dedas, romelmac<br />

is-is iyo universiteti warCinebiT daamTavra, samuSaod<br />

arsad iRebdnen. iZulebuli gaxda, qudebis kerviT erCina<br />

Tavi. magram aq mxsnelad bavSvobis megobrebi moevlinen<br />

_ <strong>ferdinand</strong> TavaZe da aleqsi maWavariani. maT franguli<br />

enis maswavleblis _ SoTa beriZis daxmarebiT deda `komunistis~<br />

redaqciaSi moawyves. mas Semdeg dedam wignis gamomcemlobis<br />

dargSi xangrZlivi da nayofieri muSaobisaTvis<br />

araerTi jildo miiRo da saqarTvelos ssr kulturis damsaxurebuli<br />

muSakis sapatio wodebac mieniWa~. es citata<br />

jilda gordaZis mogonebidanaa * .<br />

`dasawyisSi vaxsene, rom kaTedra mcirericxovani iyo.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelad daniSvnisTanave kaT-<br />

* j.xanTaZe. <strong>liTonTa</strong> <strong>samyaroSi</strong> <strong>ferdinand</strong> <strong>TavaZesTan</strong> <strong>erTad</strong>.<br />

“forma”, Tbilisi, 2003.<br />

124


edraze axali Taobis aspirantebi, agreTve maRali klasis<br />

pedagogebi movidnen. igi ar erideboda kaTedraze moewvia<br />

ganaTlebuli da niWieri axalgazrdebi represirebuli<br />

ojaxebidan~. es mogoneba ki meia jayels ekuTvnis.<br />

damerwmunebiT, rom Cven sinamdvileSi iSviaTad moiZebneba<br />

msgavsi saqcielis analogi. mecnieruli skolis si-<br />

Zlieres didad uwyobs xels misi lideris humanuroba. es<br />

Strixic srulyofils qmnis <strong>ferdinand</strong> TavaZis portrets.<br />

institutis ZirZveli TanamSromeli, qalbatoni elisabed<br />

(liziko) nadiraZe mogvianebiT dawers:<br />

`batoni <strong>ferdinand</strong>is didi da mravalmxrivi samecniero<br />

da saorganizacio moRvaweobis Sedegad metalurgiis<br />

instituti gadaiqca mZlavr samecniero-kvleviT dawesebulebad,<br />

sadac safuZveli Caeyara da ganviTarda metalurgiuli<br />

mecnierebis sxvadasxva mimarTuleba. batonma<br />

<strong>ferdinand</strong>ma institutSi Tavi mouyara axalgazrda niWier<br />

kadrebs da farTod gaSala kvleviTi muSaoba. es iyo enTuziazmiT<br />

aRsavse, dauRalavi, didi energiis mqone pirovneba,<br />

mravalmxrivi niWiT dajildoebuli: igi kargad xatavda,<br />

gatacebuli iyo arqeologiiT, did muSaobas eweoda<br />

metalurgiuli terminologiis dasadgenad, wlebis man-<br />

Zilze xelmZRvanelobda dargobriv samecniero-teqnikur<br />

sazogadoebas, iyo qarTuli enciklopediis saredaqcio<br />

kolegiis aqtiuri wevri da sxva.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis iniciativiT da xelmZRvanelobiT<br />

tardeboda mravali saerTaSoriso, sakavSiro da respublikuri<br />

samecniero-teqnikuri konferencia, sadac monawileobdnen<br />

gamoCenili ucxoeli da sabWoTa mecnierebi da<br />

maTTan <strong>erTad</strong> institutis axalgazrda mecnier-TanamSromlebic.<br />

es iyo namdvili skola axalgazrdebisaTvis~.<br />

125


igives daasabuTebs institutis uxucesi TanamSromeli<br />

daviT (duTu) ebanoiZe, romelic aTwleulebis manZilze<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis gverdiT muSaobda:<br />

“riT gamoirCeoda batoni <strong>ferdinand</strong>i rogorc mecnieri-mkvlevari,<br />

mecnierebis organizatori, axalgazrdobis<br />

aRmzrdeli da damkvalianebeli? upirveles yovlisa,<br />

yovelgvari mecnieruli siaxlis mZafri SegrZnebiT<br />

da utyuari alRoTi, am siaxleebis Teoriuli da praqtikuli<br />

ganxorcielebis gansakuTrebuli unariT, ris gamoc<br />

misdami daqvemdebarebuli metalurgiis instituti yovelTvis<br />

mecnierebis flagmanTa rigebSi idga; axalgazrda<br />

mecnier-muSakTa aRzrdis da yovelmxrivi xelSewyobis<br />

saocari niWiT, ris Sedegadac misi xelmZRvanelobiT mravali<br />

sakandidato da sadoqtoro disertacia momzadda<br />

rogorc saqarTveloSi, aseve mis sazRvrebs gareT (rus,<br />

ukrainel, azerbaijanel da somex kolegaTa Soris bevrma<br />

misi xelSewyobiTa da xelmZRvanelobiT moipova umaRlesi<br />

samecniero xarisxi) da mis samecniero skolas saerTaSoriso<br />

aRiareba moutana; araCveulebrivi komunikabelurobiT,<br />

ramac is masalaTmcodneobis dargis mowinave specialist-<br />

Ta Tanamosagred da megobrad gaxada. Tu amas davumatebT<br />

mis danarCen adamianur Rirsebebs da pirad momxibvlelobas,<br />

naTeli warmodgena Segveqmneba am dauviwyar, uniWieres,<br />

gamorCeul pirovnebaze”.<br />

* * *<br />

saerTod, mecnieruli skolis tradicia uZvelesi<br />

droidan iwyeba da piTagoras saxelTan asocirebs. amboben,<br />

rom am skolis warmomadgenlebi piTagoras sikvdilis Semdegac<br />

ki Tavis naSromebs misi saxeliT moixseniebdnen.<br />

dResac, burbakis saxeliT cnobili franguli maTematikuri<br />

skolis aTeulobiT anonimuri warmomadgeneli burbakis<br />

fsevdonimiT aqveynebs mecnierul naSromebs da maTi<br />

126


vinaoba ara Tu farTo sazogadoebisaTvis, aramed maTematikuri<br />

wreebisTvisac ucnobia.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis skolis qvemoT moyvanili mecnieruli<br />

Sedegebis aRwerisas Cven gangeb avarideT Tavi personifikacias<br />

Semdeg garemoebaTa gamo: jer erTi, SeiZleba vinme gamogvrCenoda,<br />

rac uxerxul mdgomareobaSi Cagvayenebda da meorec _ masalis<br />

calkeuli avtorebis mixedviT danawevreba xels SeuSlida<br />

mis mTlianobaSi aRqmas da daakninebda im ZiriTad mecnierul<br />

ZarRvs, romelic <strong>ferdinand</strong> TavaZis Semoqmedebas axasiaTebs<br />

da amave dros yvela Cvenganis personaluri monapovaricaa.<br />

qvemoT moyvanili mecnieruli Sedegebi faqtiurad<br />

asaxavs <strong>ferdinand</strong> TavaZis iniciativiTa da misi xelmZRvanelobiT<br />

moqmedi mravalricxovani samecniero koleqtivis<br />

muSaobis naxevarsaukunovan istorias.<br />

Senadnobebis Teoria<br />

mecniereba dakvirvebis, kvlevisa da analizis usasrulo<br />

procesia. mas axasiaTebs aRmoCenaTa sxvadasxva intensivobiT<br />

gamorCeuli periodebi. aTwleulebis manZilze<br />

Taobebis rudunebiT Sromisa da kvlevis Sedegad dagrovili<br />

mecnieruli codna msoflio mniSvnelobis aRmoCenebad<br />

mogvevlina. am aRmoCenaTa mniSvnelobisa da sidiadis<br />

Sesafaseblad unda gaverkveT azrovnebis im labirinTSi,<br />

romelmac ama Tu im aRmoCenis aucilebloba gansazRvra.<br />

vsaubrobT ra <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnierul skolaze, upirvelesad<br />

unda ganvsazRvroT misi adgili da roli am istoriul<br />

procesSi. magram, rogorc aRvniSneT, es procesi<br />

usasrulo da uwyvetia. amitom, Znelia imis dadgena, ganvi-<br />

Tarebis ra etapidan daviwyoT Cveni Txroba.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is moRvaweoba liTonebs eZRvneba.<br />

Tanamedrove warmodgena liTonebis Sesaxeb XIX-XX sauku-<br />

127


neebis mijnaze yalibdeboda. amitom, swored am periodis<br />

fragmentul mimoxilvas davurTavT Cvens Txrobas, raTa<br />

mkiTxvelma Tavad gansazRvros <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli<br />

skolis mniSvneloba da saTanado adgili miuCinos<br />

mas metalurgiuli mecnierebis ganviTarebaSi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is Semoqmedebis erT-erT ZiriTad<br />

mimarTulebas Senadnobebis Teoria warmoadgenda, rogorc<br />

safuZveli im ideologiisa, romelsac eqvemdebareba yvela<br />

sxva ganStoeba. saWiro Tvisebebis mqone masalebis miReba<br />

am Teoriis umTavresi amocanaa, xolo masalaTa simtkice_<br />

erT-erTi umniSvnelovanesi sakiTxi.<br />

ra ganapirobebs masalis simtkices? rasakvirvelia,<br />

misi Semadgeneli nawilebis _ atomebisa da ionebis urTierTqmedeba.<br />

magram es mxolod idealur SemTxvevaSi. zogadad<br />

ki. . .<br />

1920 wels a.grifitsma pirvelma SeniSna, rom myari tanis<br />

Teoriuli simtkice bevrad aRemateba meqanikuri gamocdebiT<br />

miRebul Sedegs. man Seiswavla sxvadasxva diametris<br />

minis Reroebis simtkice da aRmoaCina, rom diametris<br />

SemcirebiT simtkice TiTqmis asjer izrdeba da zRvarSi,<br />

nulovan diametramde eqstrapolaciis dros, emTxveva Teoriulad<br />

gamoTvlils (≈500 kg/mm 2 ).<br />

“iofes efeqtis” saxeliT cnobili movlena, romelic<br />

sufris marilis zedapiruli defeqtebis gaxsnis Sedegad<br />

marilis simtkices erTiasad zrdis, calsaxad miuTiTebs<br />

defeqtebis rolze. amgvarad, myari tanis simtkice, atomTa-<br />

Soris urTierTqmedebisa da struqturis garda, damokidebulia<br />

defeqtebis raodenobasa da maT ganawilebaze.<br />

Zalian uxeSi SefasebiT myar tanSi atomTa ganlageba<br />

imgvaria, rom daaxloebiT yovel 100 mWidrod Calagebul<br />

atomze modis erTi iseTi arakompaqturi, xalvaTi adgili,<br />

sadac mezobeli atomebi Cveulebrivze metad arian daSorebulebi<br />

da Sedegad atomTaSoris SeWiduloba mkveTrad Sem-<br />

128


cirebulia. msgavsi defeqtebis gamo realuri myari tanis<br />

simtkice bevrad naklebia igive Sedgenilobis da struqturis<br />

mqone udefeqto masalasTan SedarebiT. mogvianebiT,<br />

1930 wels, TiTqmis udefeqto kristalebis miRebisa da maTi<br />

Tvisebebis Seswavlis Sedegad gamoiTqva hipoTezuri “dislokaciuri<br />

Teoria”, romelic Semdgom myari tanis fizikis<br />

ZiriTad aRmoCenad iqca.<br />

1934 wels liTonuri masalebis dabali simtkicis asaxsnelad<br />

samma mecnierma _ polanma, orovanma da teilorma<br />

Semoitana cneba xazobrivi defeqtebis _ dislokaciebis Sesaxeb.<br />

es defeqti gaiazreboda rogorc kristalSi soliviT<br />

CaWedili naxevarsibrtyis kide (e.w. kiduri dislokacia), an<br />

rogorc sasazRvro xazi, romelic miiReba kristalis gakve-<br />

TiT da miRebuli ori blokis atomTaSoris manZilze kveTis<br />

kidis paralelurad gadaadgilebiT (xraxnuli dislokacia).<br />

orive SemTxvevaSi dislokaciur xazze mdebare atomebs<br />

ukaviaT metastabiluri pozicia, romelic Seesabameba<br />

plastikuri deformaciis dros gadasalaxavi energetikuli<br />

barieris umaRles wertils, da amdenad, sakmarisia garedan<br />

miyenebuli umciresi biZgi, rom deformacia gavrceldes<br />

modebuli Zabvis mimarTulebiT. swored amiT SeiZleba aixsnas<br />

liTonebis deformaciisTvis saWiro Zabvis SedarebiT<br />

dabali mniSvneloba. am Teoriidan gamomdinareobs, rom<br />

Tu Cven miviRebT udislokacio kristals, maSin mas unda<br />

hqondes Teoriuli simtkice. aseTi kristalebi eqsperimentulad<br />

miiRes wvrili Zafisebri kristalebis saxiT.<br />

amgvarad, udefeqto an TiTqmis udefeqto struqturis<br />

mqone kristalebis miRebas da maT Seswavlas udidesi<br />

mniSvneloba eniWeba liTonebis fizikaSi da es problema<br />

imTaviTve batoni <strong>ferdinand</strong>is TvalTaxedvis areSi moeqca.<br />

am TvalsazrisiT gansakuTrebul mniSvnelobas iZens Zafisebri<br />

kristalebi. Tavisi struqturuli srulyofisa da<br />

gansakuTrebiT fizikur-meqanikuri Tvisebebis gamo Zafise-<br />

129


i kristali warmoadgens unikalur modelur obieqts im<br />

fizikuri procesebis Sesaswavlad, romlebic dakavSirebulia<br />

nivTierebis masagadatanaze, gisosis tipze, kristaluri<br />

struqturis srulyofis xarisxze da maTSi defeqtebis<br />

xasiaTsa da koncentraciaze.<br />

zemoTqmulidan gamomdinare, batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

wamoWra iseTi saintereso struqturul-mgrZnobiare Tvisebebisa<br />

da procesebis kvlevis sakiTxi, rogoric aris Zafisebri<br />

kristalebis meqanikuri da eleqtruli Tvisebebi,<br />

sublimaciisa da difuziis procesebi. amasTan <strong>erTad</strong> mimdinareobda<br />

samuSaoebi liTonebisa da naerTebis Zafisebri<br />

kristalebis zrdis procesebis Taviseburebebis Sesaswavlad,<br />

maTi miRebis teqnologiuri parametrebis dasadgenad.<br />

miRebulia spilenZis, vercxlis, nikelis, aluminis, rkinis,<br />

kobaltis, qromis, TiTberis, spilenZ-kadmiumis Senadnobebis,<br />

aluminis nitridis, siliciumis karbidis Zafisebri<br />

kristalebi. aRsaniSnavia, rom aluminisa da liTonuri Senadnobebis<br />

Zafisebri kristalebi miRebulia specialuri<br />

originaluri teqnologiiT.<br />

RerZuli (xazovani) gaWimvis pirobebSi Seswavlilia<br />

dasaxelebuli Senadnobebisa da naerTebis Zafisebri<br />

kristalebis meqanikuri Tvisebebi. naCvenebia, rom maTTvis<br />

damaxasiaTebelia simtkicis masStaburi damokidebuleba,<br />

romelic sufTa Zafisebri kristalisaTvis gamoxatulia<br />

mkafiod, xolo SenadnobebisaTvis _ gacilebiT sustad.<br />

spilenZis, vercxlisa da siliciumis karbidis Zafisebri<br />

kristalebis eleqtrowinaRobis temperaturuli<br />

damokidebulebis SeswavliT dadginda, rom liTonuri winaRoba<br />

800-900 0 C-ze xazovnad izrdeba, xolo Semdeg adgili<br />

aqvs xazovani eqstrapolaciidan parabolur gadaxras. sainteresoa<br />

isic, rom siliciumis karbidis Zafisebri kristalis<br />

winaRoba temperaturis zrdasTan <strong>erTad</strong> matulobs.<br />

spilenZis Zafisebri kristalis sublimaciis procesis<br />

130


kvlevis Sedegad dadginda, rom wvrili (6 mkm diametris)<br />

Zafisebri kristalis aorTqlebis siCqare da wneva 2,0-2,5jer<br />

ufro mcirea, xolo sublimaciis aqtivaciis energia _<br />

40-50%-iT meti, vidre msxvili Zafisebri kristalis. amas-<br />

Tan, aRniSnuli parametrebi msxvili Zafisebri kristalebisa<br />

da makronimuSebisaTvis praqtikulad tolia.<br />

spilenZis, vercxlis, nikelisa da aluminis Zafisebr<br />

kristalebSi TuTiis atomebis difuziuri Zvradobis Seswavlis<br />

Sedegad naCvenebi iyo, rom wvril (5-6 mkm diametris)<br />

Zafisebr kristalebSi difuziis koeficienti 1,0-1,5<br />

rigiT, winaeqsponencialuri mamravli 6-8 rigiT, xolo aqtivaciis<br />

energia 23-jer ufro mcirea, vidre msxvil Zafisebr<br />

kristalebsa da makromasalaSi.<br />

Zafisebr kristalebSi struqturulad mgrZnobiare<br />

Tvisebebisa da procesebis Seswavlis Sedegad axsnilia<br />

udefeqto an TiTqmis udefeqto struqturis da zedapiris<br />

aRnagoba.<br />

ukanasknel wlebSi metad ganviTarda e.w. nanoteqnologia,<br />

rac gulisxmobs iseTi obieqtis miRebas, romlis zomebic<br />

metris memiliardedi nawiliT-nanometrebiT izomeba.<br />

aseTi obieqti ramdenime aseul atoms Seicavs. didi xania<br />

SemCneulia, rom myari sxeuli Rrma dispergirebis, anu danawevrebis<br />

Sedegad radikalurad icvlis Tvisebebs. zemoT<br />

naxsenebi grifitsis cdebi amis naTeli magaliTia. kristaluri<br />

bori Rrma dispergirebis pirobebSi amorful mdgomareobaSi<br />

gadadis. esec nanomdgomareobis gamovlenaa da<br />

f.TavaZis mosazrebaTa Sedegi. msgavsma movlenebma gansakuTrebuli<br />

yuradReba miipyro mas Semdeg, roca aRmoCnda,<br />

rom nanonawilakebis samyaro sruliad axal, fantastikur<br />

SesaZleblobebs iZleva unikaluri Tvisebebis mqone masalebis<br />

misaRebad. mecniereba nanomasalebis Sesaxeb masalaTmcodneobis<br />

intensiurad ganviTarebadi dargia da<br />

131


yvela mowinave qveynis perspeqtuli mecnieruli programebis<br />

pirvel sameulSi moixsenieba. nanomasalaTmcodneoba<br />

biomedicinis da ekologiur problemebTan <strong>erTad</strong> gansaz-<br />

Rvravs kacobriobis ganviTarebis kurss XXI saukuneSi.<br />

liTonuri obieqti nanomdgomareobaSi gadadis maSin,<br />

roca obieqtis Termodinamikuri potencialebi (Tbotevadoba,<br />

entalpia, dnobis temperatura, zedapiruli energia<br />

da sxv.) da fizikuri Tvisebebi (eleqtrogamtaroba, siTbogamtaroba,<br />

optikuri maxasiaTeblebi da a.S.) obieqtis zomisagan<br />

damokidebulni xdebian. maSasadame, ragind mcirec<br />

ar unda iyos obieqti, Tu misi zemoxsenebuli Tvisebebi<br />

mudmivia, Cven saqme gvaqvs masiur sxeulTan da piriqiT, Tu<br />

es Tvisebebi icvleba, obieqti nanomdgomareobaSi gadadis.<br />

Tu nanomdgomareobis am kriteriumebiT vixelmZRvanelebT,<br />

advilad aRmovaCenT, rom f.TavaZis Zafisebri<br />

kristalebi nanosamyaros kvlevis Sesavali yofila. niSandoblivia<br />

rom es samuSaoebi 30-40 wlis win mimdinareobda,<br />

maSin, roca nanos xsenebac ar iyo.<br />

myari tanis fizikis erT-erTi ZiriTadi sakiTxia simtkice,<br />

romelsac misi qimiuri da fazuri Sedgeniloba ganapirobebs,<br />

yovelive ki Senadnobebis Teoriis sferos<br />

ganekuTvneba, romelic gulisxmobs mravalkomponentiani<br />

liTonuri sistemebis mdgomareobis diagramebis Seswavlas,<br />

foladebsa da SenadnobebSi fazuri gardaqmnebis kinetikisa<br />

da Termodinamikis dadgenas, eleqtronuli struqturis<br />

gavlenas legirebis procesze.<br />

foladi rTuli, araerTgvarovani masalaa da, rogorc<br />

wesi, rkinisa da naxSirbadis garda sxva komponentebsac Seicavs.<br />

misi mikroskopuli suraTi sxvadasxva Sedgenilobisa<br />

da struqturis mqone erTeulebiT, e.w. fazebiTaa warmodgenili.<br />

malegirebeli elementebi (siliciumi, manganumi,<br />

nikeli, qromi da a.S.) sxvadasxva raodenobiT ixsneba am fa-<br />

132


zebSi da sxvadasxvagvarad moqmedebs maT stabilurobaze.<br />

legirebis xarisxi da gacivebis siCqare gansazRvravs faza-<br />

Ta Tanafardobas, e.w. martensituli, beinituri, trostituli,<br />

sorbituli da perlituri gardaqmnebis mimdinareobas<br />

da jamSi nakeTobis saeqspluatacio Tvisebebs. amgvarad,<br />

sasurveli Tvisebebis mqone Senadnobis miReba mravalfaqtorul<br />

amocanas warmoadgens da moiTxovs malegirebeli<br />

elementebis SerCevas, maTi Semcvelobis gansazRvras, Termuli<br />

da Termomeqanikuri damuSavebis reJimebis dadgenas<br />

da a.S.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is samuSaoTa didi nawili miekuTvneba<br />

liTonmcodneobis mniSvnelovan problemebs _ foladebsa<br />

da SenadnobebSi fazuri gardaqmnebis meqanizms,<br />

kinetikas da Termodinamikas.<br />

Seswavlilia eleqtronuli struqturebisa da legirebis<br />

Sedegad misi cvlilebebis gavlena rkinis alotropiul<br />

gardaqmnaze.<br />

alotropiul gardaqmnebisas fazaTa Soris sazRvrebis<br />

gadaadgilebaze legirebis gavlenis kvlevam gamoavlina<br />

kanonzomierebebi, romlebmac SesaZlebeli gaxada sxvadasxva<br />

temperaturul intervalSi rkinis gadajerebuli myari<br />

xsnaris daSlis saerTo suraTis warmodgena. dadginda, rom<br />

am dros fazaTSorisi sazRvari marcvalTSoris sazRvris<br />

analogiurad iqceva da gadaadgildeba rogorc meqanikuri,<br />

ise “qimiuri” Zabvis miyenebis Sedegad. sazRvris gadaadgilebis<br />

unari damokidebulia malegirebel elementebze,<br />

romlebic sazRvris dislokaciebTan urTierTqmedeben da<br />

warmoqmnian e.w. minarevul atmosferoebs. Sedegad muxru-<br />

Wdeba sazRvris gadaadgileba.<br />

dadgenil iqna, rom temperaturis dawevasTan <strong>erTad</strong><br />

perlituri reaqciidan beiniturSi gadasvla SesaZlebeli<br />

xdeba mxolod swrafad moZravi sazRvris arsebobisas da<br />

misi atmosferoebidan mowyvetis pirobebSi. samuSaoebSi,<br />

133


omlebic martensitis daSlas exeba, wamoyenebul iqna axali<br />

Teoria, romlis mixedviTac malimitirebelia dislokaciuri<br />

reaqciebi Warbi fazis gamonayofebisa da matricis<br />

sazRvarze.<br />

gamoTqmuli Teoriuli mosazrebebi Sedarebulia eqsperimentulad<br />

agebul gardaqmnaTa Termodinamikur da<br />

izoTermul diagramebTan. maTi daxmarebiT axsnilia winaswari<br />

plastikuri deformaciis Sedegad gardaqmnebisas<br />

momxdari cvlilebebi. dadgenilia malegirebeli elementebis<br />

zRvruli Semcveloba, romelic gamoyofs foladebs<br />

(sadac Termomeqanikuri damuSaveba aCqarebs daSlas) ufro<br />

maRallegirebulebisagan, romlebSic gardaqmnebi Senelebulia.<br />

am samuSaoTa Sedegebs didi mniSvneloba aqvs rogorc<br />

legirebis TeoriisaTvis, ise legirebuli foladebis Termomeqanikuri<br />

damuSavebis reJimebis dadgenisaTvis.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>isa da misi TanamSromlebis mier<br />

pirvelad iqna naCvenebi, rom uJangavi foladebisa da titanis<br />

Senadnobebis maRaltemperaturuli Termomeqanikuri<br />

damuSavebis Sedegad izrdeba ara marto maTi simtkicis<br />

maCveneblebi, aramed koroziuli medegobac, rac aixsneba<br />

qimiuri mikroaraerTgvarovnebis SemcirebiT, rasac TavisTavad<br />

xels uwyobs kristaluri meseris defeqtebis gazrdili<br />

raodenobis xelsayreli ganawileba da difuziuri<br />

procesebis gaadvileba.<br />

aRsaniSnavia gamokvlevebi, romelTa safuZvelze miRebulia<br />

daskvna, rom titanis Senadnobebis simtkicis gazrda<br />

Termomeqanikuri damuSavebis Sedegad Tavs iCens mxolod<br />

temperaturis gansazRvrul intervalSi. es faqti dakav-<br />

Sirebulia wminda struqturisa da difuziis parametrebis<br />

cvlilebasTan.<br />

amasTan dakavSirebiT aucilebelia aRiniSnos difuziis<br />

koeficientis gansazRvris originaluri gadawyveta. Cveu-<br />

134


lebrivi meTodebisagan gansxvavebiT radiaqtiuri naxSirbadiT<br />

nimuSebis dafarva xdeba vakuumSi aorTqlebisas. Sedegad<br />

izrdeba danafaris simkvrive da erTgvarovneba, rac<br />

ganapirobebs naxSirbadis difuziis koeficientis gansaz-<br />

Rvris sizustes. niSvnelovania gamokvlevebi relaqsaciur<br />

movlenebze myar sxeulebSi, risTvisac gamoyenebul iqna<br />

Sinagani xaxunis meTodi.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis samecniero kvlevebis erT-erTi<br />

ZiriTadi mimarTulebaa mravalkomponentiani liTonuri<br />

sistemebis mdgomareobis diagramebis Seswavla, rasac mniSvnelovani<br />

wvlili Seaqvs myari xsnarebis mravalkomponentiani<br />

legirebis Teoriasa da praqtikaSi. amis gareSe<br />

SeuZlebelia axali maRali simtkicis, kriogenuli, mxurvalmtkice,<br />

koroziamedegi da mTeli rigi sxva Senadnobebis<br />

SemuSaveba, romlebic rTuladlegirebul homogenur myar<br />

xsnarebs warmoadgenen.<br />

* * *<br />

liTonuri nadnobebi <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli<br />

memkvidreobis mniSvnelovani sferoa da mis mier ganviTarebuli<br />

Senadnobebis Teoriis organul nawils warmoadgens.<br />

am sferoSi miRebuli Sedegebi metalurgiuli obieqtebis<br />

fizikur-qimiuri Tvisebebis gaangariSebas, kvlevisaTvis<br />

saWiro maRaltemperaturuli aparaturis Seqmnas da gamdnari<br />

Senadnobebis struqturuli modelebis Seswavlas Seexeba.<br />

`sxvadasxva sasazRvro pirobebSi laplasis gantolebis<br />

ricxviTi integrirebis safuZvelze SemuSavebulia kapilaruli<br />

zedapirebis mixedviT nadnobis fizikur-qimiuri<br />

Tvisebebis angariSis meTodebi~.<br />

TxuTmetwliani kvleva, romlis zemoT moyvanili<br />

ZiriTadi arsi araspecialistisaTvis bundovani sityvebis<br />

135


kombinacias warmoadgens, 1976 wels mecnierebisa da teqnikis<br />

dargSi saukeTeso naSromad aRiares da giorgi nikola-<br />

Zis saxelobis premiiT daajildoves.<br />

Tu gasagebad vityviT, liTonuri nadnobebis maRali<br />

temperatura da qimiuri aqtiuroba ukiduresad zRudavs<br />

Cveulebriv, dabal temperaturaze farTod gavrcelebuli<br />

kvlevis meTodebis gamoyenebis SesaZleblobas da moiTxovs<br />

principulad axali midgomebis Ziebas.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mier SemoTavazebuli meTodebi<br />

kapilarul efeqtzea damyarebuli da nadnobis gamrudebuli<br />

(kapilaruli) zedapiris mixedviT, gamzomi aparaturis<br />

sakvlev obieqtTan Sexebis gareSe, misi Tvisebebis dadgenis<br />

saSualebas iZleva.<br />

Tu horizontalur safenze liTonis wonaks gavadnobT,<br />

miviRebT balaxze napkur dilis namis msgavs wveTs. liTonis<br />

vertikalurad orientirebuli Reros bolos modnobiT<br />

kiduli wveTi warmoiqmneba, onkanis tuCze SerCenili wylis<br />

wveTis msgavsad, nadnobSi CaSvebuli cilindruli Reros<br />

irgvliv gaCndeba kapilaruli zedapiri da a.S.<br />

SemuSavebulia originaluri, maRaltemperaturuli<br />

vakuumuri aparatura da specialuri optikuri mowyobiloba<br />

kapilaruli zedapirebis miReba-dakvirvebisaTvis da<br />

maTi geometriuli parametrebis mixedviT nadnobis Tvisebebis<br />

(simkvrive, kapilaruli mudmiva, zedapiruli daWimuloba<br />

da sxva) gamosaangariSebeli meTodebi. am meTodebidan<br />

bevrma sayovelTao aRiareba da farTo gamoyeneba pova<br />

liTonuri nadnobis moculobiTi da zedapiruli Tvisebebis<br />

gansazRvrisaTvis.<br />

SemuSavebulia nadnobis wveTis zemaRali siCqariT gadacivebis<br />

pirobebSi Txeli firebis miRebis meTodi.<br />

SemuSavebuli meTodebisa da aparaturis gamoyenebiT<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mowafeebma gamoikvlies ormocamde<br />

ormagi liTonuri nadnobis zedapiruli Tvisebebisa da<br />

136


moluri moculobis temperaturul-koncentraciuli<br />

damokidebuleba.<br />

SemuSavebulia nadnobis originaluri geometriuli<br />

modeli, romelic eyrdnoba xisti sferoebis cnobil miaxloebas<br />

da samganzomilebiani sivrcis araregularulad<br />

Sevsebis kanonzomierebas. modelis Tanaxmad realuri nadnobis<br />

Tvisebebis idealuri kanonebidan gadaxra gamowveulia<br />

ara mxolod qimiuri urTierTqmedebiT, rogorc es arsebul<br />

TeoriebSia miRebuli, aramed nadnobis komponentTa<br />

geometriuli aratolfasovnebiTac. modeli saSualebas<br />

iZleva raodenobrivad Sefasdes moreagire atomTa moluri<br />

moculobebis sxvaobiT gamowveuli gadaxrebis wili<br />

da aixsnas mravali iseTi efeqti, romelic paradoqsulad<br />

iTvleba nadnobTa fizikur qimiaSi. naCvenebia, rom geometriulad<br />

aratolfasovan nawilakTa narevSi heterogenul<br />

bmaTa ricxvis gansazRvris dros komponentis moluri koncentraciis<br />

garda, unda gaviTvaliswinoT narevis nawilak-<br />

Ta geometriuli aratolfasovnebac. aqedan gamomdinare,<br />

xsnarebis Warbi Termodinamikuri funqciebi _ Warbi moculoba,<br />

Serevis entalpia da maTi koncentraciuli asimetriuloba,<br />

qimiuri urTierTqmedebis garda, geometriuli<br />

faqtoriTacaa ganpirobebuli.<br />

am mimarTulebiT miRebuli Sedegebi sistematurad<br />

gamoiyeneba liTonuri nadnobebis zedapiruli daWimulobis,<br />

moluri moculobisa da Serevis Warbi entalpiis<br />

gansazRvrisaTvis sxva mkvlevarTa mier ara marto saqarTveloSi,<br />

aramed mis sazRvrebs gareTac.<br />

foladebi, Senadnobebi, specialuri masalebi<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mier Senadnobebis TeoriaSi ganvi-<br />

Tarebuli mosazrebebi farTod iqna gamoyenebuli mravali<br />

praqtikuli sakiTxis gadasaWrelad. maTgan umTavresia: ko-<br />

137


oziuli procesebis kvleva da <strong>liTonTa</strong> dacva, axali koroziamedegi,<br />

cveTagamZle, mxurvalmtkice, mxurvalmedegi,<br />

kriogenul temperaturaze momuSave Senadnobebisa da specialuri<br />

daniSnulebis masalebis Seqmna da sxva.<br />

saqmeSi Rrmad Cauxedavi adamianisaTvis liTonuri<br />

nakeToba Zalian mtkice, gamZle da ucveT substanciad<br />

aRiqmeba. sinamdvileSi es ase araa. liTonis nakeTobas bevri<br />

“avadmyofoba” emuqreba: is cvdeba, `iRleba~ xangrZlivi<br />

cikluri, anu niSancvladi datvirTvebis dros, irRveva e.w.<br />

rebinderis efeqtis Sedegad, iJangeba da a.S.<br />

sayovelTaod cnobil liTonis Jangvis process mecnierulad<br />

korozia (corrosio _ laTinurad amoWma) ewodeba, rac<br />

zogadad gulisxmobs liTonis dazianebas atmosferosTan<br />

da sxvadasxva aresTan qimiuri Tu eleqtroqimiuri urTierTobis<br />

Sedegad. iseTi TiTqos “uwyinari” produqtebic<br />

ki, rogoricaa sasmeli wyali, rZe, Rvino da sxva, saSinel<br />

`agresias~ amJRavnebs foladis mimarT.<br />

koroziis winaaRmdeg brZolas arTulebs movlenis<br />

gamomwvev mizez-Sedegobrivi kavSirebis mravalferovneba.<br />

korozia, es liTonis `metastazi~, SeiZleba iyos Tanabari<br />

da araTanabari, wylulovani da wertilovani, kristalT-<br />

Sorisi da transkristaluri. ori ukanaskneli TiTqmis ar<br />

tovebs kvals liTonis zedapirze, magram SeiZleba iyos<br />

gamWoli, gamoiwvios simtkicis sruli dakargva, konstruqciis<br />

rRveva da sxva.<br />

naTlad rom warmovidginoT koroziis damRupveli<br />

Sedegebi, Semdeg cifrebs moviyvanT. oTxmociani wlebis<br />

monacemebiT yofil sabWoTa kavSirSi koroziis Sedegad<br />

yovelwliurad 17 milioni tona foladis nakeToba gamodioda<br />

mwyobridan. yvelaze dabalxarisxiani 1 tona foladis<br />

fasi saerTaSoriso bazarze 300$ Seadgens, e.i. wliuri<br />

danakargi 5 miliard dolars aRwevda. es marto liTonis<br />

fasia. mas xom nakeTobis saxe unda mieces, Zveli axliT<br />

138


Seicvalos? warmoidgineT zaralis masStabebi!<br />

didi britaneTis saadmiralos monacemTa Tanaxmad<br />

1950-1966 wlebSi okeaneebSi koroziis Sedegad 26 xomaldi<br />

gamovida mwyobridan. gemebis parkis gamokvleul xomaldTa<br />

20%-s koroziuli dazianeba mTavari fermis korpusSi aRmoaCnda.<br />

amgvarad, aqtiuri garemos zemoqmedeba sagrZnoblad<br />

amcirebs manqanebisa da mowyobilobebis xangamZleobas.<br />

am TvalsazrisiT arc saqarTveloa gamonaklisi. iseTi<br />

liTontevadi meurneobebi, rogoricaa rkinigza, metropoliteni,<br />

qimiuri, farmacevtuli da kvebis mrewveloba, nav-<br />

Tobisa da gazis mopoveba-gadamuSaveba-transportireba,<br />

mineraluri da geoTermuli wylebi, wyalmomarageba, sairigacio<br />

da hidroteqnikuri nagebobebi da sxva mravali mudmivad<br />

ganicdis korozias, rac did tvirTad awveba qveyanas.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem `totaluri brZola~ gamoucxada<br />

korozias. mis naSromTa didi nawili (samasamde samuSao,<br />

maT Soris 6 monografia) exeba SenadnobTa koroziis Teoriis<br />

sakiTxebs da liTonebis koroziisagan dacvas.<br />

jer kidev 1966 wels korozionistebis VI saerTaSoriso<br />

simpoziumze batonma <strong>ferdinand</strong>ma Tavis moxsenebaSi<br />

mecnierTa yuradReba miaqcia Senadnobebze malegirebeli<br />

elementebis gavlenis prognozirebis SesaZleblobas<br />

d.mendeleevis periodul sistemaSi maTi adgilisa da mdgomareobis<br />

diagramasTan damokidebulebiT, riTac msoflio<br />

mecnierTa didi interesi gamoiwvia. amgvarad, <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem Tavisi fundamenturi gamokvlevebiT koroziis<br />

problemebi Senadnobebis Teorias daukavSira da prognozirebadi<br />

gaxada.<br />

am samecniero mimarTulebis realizaciis konkretul<br />

obieqts warmoadgens mravalkomponentiani austenituri<br />

myari xsnarebi sammagi rkina-qrom-manganum, oTxmagi rkina-qrom-manganum-nikeliani<br />

sistemebis bazaze, rac defi-<br />

139


cituri nikelis manganumiTa da azotiT Secvlis mizanSewonilobiT<br />

aris nakarnaxevi da ris safuZvelzec iqmneba<br />

qromnikeliani foladebis Semcvleli axali, ekonomiurad<br />

legirebuli Senadnobebi.<br />

liTonmcodneobis TvalsazrisiT problema SemdegSi<br />

mdgomareobs: gasuli saukunis 50-ian wlebamde mrewvelobis<br />

mraval dargSi farTod gamoiyeneboda qromnikeliani<br />

Senadnobi _ ZiriTadad X18H10T tipis uJangavi foladi,<br />

romelsac maRali koroziamedegoba da plastikuroba axasiaTebs,<br />

magram mwvaved deficituri nikelis (10%) da qromis<br />

(18%) did raodenobas Seicavs da amasTan <strong>erTad</strong> SedarebiT<br />

dabali simtkice gaaCnia.<br />

aqedan warmoiqmna unikelo an SedarebiT mcirenikeliani<br />

maRali simtkicis mqone Senadnobebis SemuSavebis<br />

problema. kosmosuri kvlevebis, kriogenuli manqanaTm-<br />

Seneblobis, raketmSeneblobis da axali teqnikis sxva darg-<br />

Ta ganviTarebam aRniSnuli problema kidev ufro mniSvnelovani<br />

gaxada. arsebuli nikeliani uJangavi foladebis<br />

alternativad miCneulia rkina-qrom-manganumis sistemis<br />

Senadnobebi, romelTa fundamentur kvlevebs <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem axali sicocxle SesZina. man rkina-qrom-manganumazoti<br />

da rkina-qrom-manganum-nikeli-azotis sistemebis<br />

mdgomareobis diagramebze prioritetuli ubnebi gamokveTa<br />

da maTi kvlevis safuZvelze TanamSromlebTan <strong>erTad</strong> SeimuSava<br />

axali uJangavi, aramagnituri, maRali simtkicis Senadnobebi.<br />

maTgan aRsaniSnavia: 03Х13АГ19 (ЧС36), 07Х13АГ20<br />

(ЧС46), 07Х13Н4АГ20 (ЧС52) da 03Х13Н9Г19АМ2 (ЧС37) foladebi,<br />

romelTa simtkice 273К temperaturaze 1,5÷1,8-jer<br />

aRemateba X18H10T foladis simtkices. metad farToa maTi<br />

gamoyenebis sfero:<br />

• Senadnobi ЧС36 gankuTvnilia 78K temperaturaze statikurad<br />

datvirTuli kriogenuli danadgarebis, kriogenuli<br />

Txevadi reagentebis Senaxva-transportirebisaTvis<br />

140


saWiro avzebis, sxvadasxva daniSnulebis barokamerebis<br />

dasamzadeblad. aRsaniSnavia, rom msoflioSi arsebuli<br />

kosmosis ori imitatoridan erT-erTi am Senadnobisgan<br />

aris damzadebuli.<br />

• Senadnobi ЧС52 SeiZleba gamoiyenon 4K temperaturamde<br />

samuSaod gankuTvnil dinamikurad datvirTuli detalebis<br />

dasamzadeblad. am Senadnobisagan samecnierosawarmoo<br />

gaerTianeba “kriogenmaS”-ma daamzada avzebi<br />

gaTxevadebuli airebis Senaxvisa da transportirebisaTvis,<br />

agreTve sxvadasxva daniSnulebis barokamerebi.<br />

• Senadnobi ЧС37 stabilurobas inarCunebs 4K-ze da gamoyenebul<br />

iqna pirveli eleqtrokriogenuli generatoris<br />

Ruzis dasamzadeblad. fizikuri aparatebis samecnierokvleviTi<br />

institutis mier es masala rekomendebulia<br />

marTvadi birTvuli sinTezis danadgaris (ТОКОМАК-is)<br />

mZlavri eleqtromagnitis gularis dasamzadeblad.<br />

Senadnobi ЧС46, iseve rogorc ЧС36, gamoiyeneba saxalxo<br />

meurneobis mraval dargSi _ qimiur, navTobqimiur,<br />

azotis mrewvelobaSi, Termoeleqtruli danadgarebis<br />

dasamzadeblad da sxva.<br />

Seqmnilia rigi konstruqciuli da koroziamedegi foladebisa.<br />

maT Soris uJangavi austenituri qrommanganumazotiani<br />

foladi Х14АГ15 (ДИ-13), romelic Setanilia<br />

saxelmwifo standartSi. igi gamoiyeneba kaprolaqtamis,<br />

itakonis mJavis, sayofacxovrebo manqanebis warmoebaSi da<br />

kvebis mrewvelobaSi. foladi maRali koroziamedegobiT<br />

gamoirCeva agreTve zRvis wyalSi, rac ufro afarToebs<br />

misi gamoyenebis ares.<br />

zemoT moyvanil sxvadasxva daniSnulebis axal foladebs<br />

gamoyenebis metad farTo sfero gaaCniaT, magram<br />

ver uZleben mrewvelobis rigi dargebis Zlieragresiuli<br />

areebis zemoqmedebas. aseT areebSi samuSaod farTod<br />

gamoiyeneba maRallegirebuli Senadnobi Х23Н28М3Д3Т<br />

141


(ЭИ943), romelic didi raodenobiT Seicavs deficitur<br />

nikels (28%) da qroms (23%), amasTan <strong>erTad</strong> ar gaaCnia sakonstruqcio<br />

masalebisaTvis saWiro Tvisebebis kompleqsi.<br />

iseTi efeqturi, aradeficituri elementis gamovlena, romelic<br />

aRniSnuli tipis foladebSi nawilobriv mainc Secvlis<br />

nikelsa da qroms, legirebis Teoriis erT-erT umniSvnelovanes<br />

amocanas warmoadgens.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mier aseT elementad SerCeul iqna<br />

siliciumi. arCevanis marTebuloba eqsperimentulad dadasturda.<br />

kvlevebiT dadginda qromnikeliani mJavamedegi<br />

foladebis siliciumiT (molibdenTan da spilenZTan er-<br />

Tad) kompleqsuri legirebis perspeqtiuloba ekonomiurad<br />

legirebuli mJavamedegi foladebis misaRebad. Seiqmna foladi<br />

03Х18Н20С3М3Д3Б (saqarxno markiT ЭП667), romelic<br />

3% siliciumiT legirebis xarjze ЭИ943 SenadnTan SedarebiT<br />

Seicavs 8%-iT nakleb nikelsa da 5%-iT nakleb qroms,<br />

amasTan mTel rig Zlieragresiul areebSi ar Camouvardeba,<br />

an zog SemTxvevaSi kidec aRemateba mas koroziamedegobiT.<br />

foladi ЭП667 Senadn ЭИ943-sTan SedarebiT xasiaTdeba<br />

maRali samsxmelo, meqanikuri TvisebebiT, mxurvalmedegobiT,<br />

damakmayofilebeli teqnologiurobiT, Zabvis qveS<br />

koroziis mimarT mdgradobiT. igi amJRavnebs koroziamedegobas<br />

cxel gogirdmJava (80 0 C), hidroqsilaminsulfatis<br />

(110 0 C) da ftorSemcvel areebSi, aluminis, naftenis<br />

mJavebis, eleqtrolituri manganumis orJangis, qimiurfarmacevtul<br />

da sxva warmoebaTa mTel rig teqnologiur<br />

areebSi. Ymetad mniSvnelovania, rom axali foladi indiferentulia<br />

saineqcio xsnarebis mimarT, ar cvlis maT<br />

fiziko-qimiur, organoleptikur Tvisebebs, biologiur aqtivobas<br />

da amJRavnebs baqteriocidul Tvisebebs. yofili<br />

sabWoTa kavSiris janmrTelobis saministros mier foladi<br />

ЭП667 daSvebulia rogorc sakonstruqcio masala kvebisa<br />

da samedicino mrewvelobaSi. igi Cainerga rusTavis sawar-<br />

142


moo gaerTianeba `azotis~ kaprolaqtamis warmoebaSi da<br />

Tbilisis qimiur-farmacevtul qarxanaSi. mniSvnelovania<br />

samuSaoebi, romlebic Catarda folad ЭП667-is teqnologiurobis<br />

gaumjobesebis mizniT. SemuSavda boriT, itriumiTa<br />

da magniumiT mikrolegirebuli foladi saqarxno<br />

markiT ЭП667У, romelic ukeTesi teqnologiurobiTa da<br />

kristalTSorisi koroziisadmi naklebi midrekilebiT xasiaTdeba.<br />

axsnilia mikromalegirebeli elementebis dadebiTi<br />

moqmedebis meqanizmi. mravalwliani gamokvlevebis<br />

safuZvelze Camoyalibda ekonomiurad legirebuli qromnikeliani<br />

mJavamedegi foladebis SemuSavebis ZiriTadi<br />

principebi, romelTa safuZvelzec institutSi Seiqmna da<br />

dResac iqmneba sxvadasxva daniSnulebis araerTi mJavamedegi<br />

foladi.<br />

axali foladebisagan damzadebulma aparatebma,<br />

calkeulma kvanZebma, detalebma da komunikaciebma wlebis<br />

manZilze sawarmoo gamocda gaiara rusTavis sawarmoo gaer-<br />

Tianeba `azotis~, Tbilisis qimiur-farmacevtuli, kirovobadis<br />

aluminis, baqos navTobgadamamuSavebel da uralis<br />

qimiur qarxnebSi, gaerTianeba «uralkaliumis» galurgiul<br />

fabrikaSi, armianskisa da rovnos qimiur kombinatebSi.<br />

axali foladebisagan damzadebuli aparatebisa da komunikaciebis<br />

eqspluataciam daamtkica maTi maRali koroziamedegoba<br />

aRniSnul sawarmoTa yvelaze Zlieragresiul<br />

teqnologiur areebSi da am sawarmoebSi maTi gamoyenebis<br />

SesaZlebloba.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT SemuSavebulia<br />

maRalqromiani orfaza uJangavi mxurvalmtkice foladi<br />

08Х25Г15С, romelic gamoiyeneba qrompikis warmoebaSi _<br />

gogirdiani natriumis amaorTqlebeli aparaturis sakonstruqcio<br />

masalad.<br />

liTonebis koroziuli daskdoma notio gogirdwyalbadis<br />

Semcvel navTobisa da gazis mompovebel sabadoebSi<br />

143


aZnelebs da aferxebs axali WaburRilebis eqspluataciaSi<br />

Seyvanas. satumb-sakompresoro milebis droze adre gamosvla<br />

mwyobridan did danakargebTan aris dakavSirebuli.<br />

mniSvnelovania <strong>ferdinand</strong> TavaZis skolis wvlili Rrma da<br />

zeRrma WaburRilebis satumb-sakompresoro milebisaTvis<br />

sulfiduri daskdomisadmi medegi maRalmtkice foladebis<br />

SemuSavebaSi. axali daballegirebuli maRalmtkice<br />

20ХГ2РКаБа foladisagan damzadebuli satumb-sakompresoro<br />

milebi Rirseul konkurencias uwevs iaponuri da<br />

franguli warmoebis foladebs azerbaijanis, ruseTisa<br />

da saqarTvelos navTobsarewebze, xolo 12Х3СМФЮТ da<br />

12Х4СМФЮТ markis foladebi, romlebic aseve maRali<br />

mdgradobiT xasiaTdebian koroziuli daskdomis mimarT<br />

notio gogirdwyalbadSi, danergilia navTobmompovebel da<br />

navTobgadamamuSavebel mrewvelobaSi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT pirvelad iqna<br />

Seswavlili <strong>liTonTa</strong> koroziis meqanizmi sxvadasxva mineralur<br />

wyalSi. damuSavda Termul gogirdwyalbadovan areebSi,<br />

balneologiur da samkurnalo wylebSi koroziisagan<br />

dacvis meTodebi. Tbilisis metropolitenis da Jinvalhesis<br />

mSeneblebs miecaT saTanado rekomendaciebi mowyobilobebis<br />

koroziisagan dasacavad. gamoicada da SeirCa<br />

Senadnobebi Rvinis, kvebis, sakonservo mrewvelobisa da<br />

qimiur-farmacevtuli warmoebisaTvis.<br />

zRvis wyalSi <strong>liTonTa</strong> koroziis mravalmxrivi Seswavlis<br />

Sedegad gemTmSeneblebs miecaT rekomendaciebi mciredeficitur<br />

koroziamedeg foladebsa da aluminis Senadnobebze.<br />

Seswavlilia agreTve SenadnobTa korozia zRvis<br />

subtropikul atmosferoSi.<br />

didi mniSvneloba aqvs <strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT<br />

SemuSavebul <strong>liTonTa</strong> laboratoriul da bunebriv<br />

pirobebSi koroziis kontrolis meTodebs. niSvnelovania<br />

samuSaoebi, romlebSic dadgenilia sxvadasxva tipis liTon-<br />

144


uri danafaris teqsturis gavlena maT koroziamedegobaze.<br />

axali Sedgenilobis saRebavebi warmatebiT icavs saqarTvelos<br />

sanaosnos gemebs gareSemozrdisa da koroziisagan.<br />

aRsaniSnavia, rom batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT<br />

SemuSavebuli gardamavali klasis martensituladdaZvelebadi<br />

foladebi, romlebic gamoirCeva maRali<br />

koroziamedegobiT adamianis organizmis Semcvel xsnarebSi,<br />

gamrecx da sasterilizacio areebSi, pirvelad gamoiyenes<br />

adamianis qsovilebisa da organoebis Sesakeri mikroqirurgiuli<br />

nemsebis dasamzadeblad. folad 03Х13Н6М2ДЮТsgan<br />

damzadebuli ofTalmologiuri nemsebi warmatebiT<br />

gamoicada Tbilisis, odesisa da yazanis Tvalis klinikebSi,<br />

xolo foladi 03Х13Н6М10К5Ю rekomendebulia unikaluri<br />

samedicino instrumentebis dasamzadeblad.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT pirvelad yofil<br />

sabWoTa kavSirSi gamovlinda titanis Senadnobebis saimedo<br />

gamoyenebis SesaZlebloba qimiur, qimiur-farmacevtul da<br />

kvebis mrewvelobaSi. swored titanis Senadnobisgan damzadebuli<br />

kosmosis simbolo amSvenebs dResac moskovSi saxalxo<br />

meurneobis miRwevaTa gamofenas.<br />

* * *<br />

winamdebare masalidan gamomdinare, masalaTmcodneobis<br />

erT-erTi upirvelesi amocana maRali simtkicisa da<br />

amavdroulad plastikuri masalis miRebaa. saerTod, rac<br />

ufro salia masala, miT ufro myife, anu naklebplastikuria<br />

igi. sufTa liTonebi _ tyvia, kala, alumini, spilen-<br />

Zi, vercxli, rkina, nikeli da a.S. plastikurebia da dabali<br />

sisaliT gamoirCeva. piriqiT, iseTi masalebi, romlebSic<br />

qimiuri kavSiri kovalenturi an ionuri xasiaTisaa, magali-<br />

Tad almasi, liTonis SenaerTebi naxSirbadTan, JangbadTan,<br />

azotTan da a.S. salia da dabali plastikuroba axasiaTebT.<br />

plastikuroba da sisale kompleqsSi gansazRvravs masalis<br />

145


simtkices. manqanaTmSeneblobis TvalsazrisiT idealuri<br />

iqneboda iseTi masala, romelic maRal simtkicesTan er-<br />

Tad plastikuric iqneboda. amgvari masalis miReba metalurgiis<br />

umTavresi problemaa misi ganviTarebis yvela<br />

etapze. marTlac, nebismieri sabrZolo Tu Sromis iaraRi<br />

unda iyos sali, mtkice da plastikuri. magaliTad, Toxi<br />

ar unda iRunebodes datvirTvisas (simtkice), ar unda tydebodes<br />

dartymis procesSi (siblante) da ar unda cvdebodes<br />

(sisale).<br />

Zveli metalurgi xelosnebis udides aRmoCenad unda<br />

miviCnioT foladis Termomeqanikuri damuSavebis (Wedvis)<br />

procesSi gamoyofili karbidebis raodenobisa da maTi<br />

sivrciTi ganawilebis regulirebis SesaZlebloba wrTobis,<br />

mowvisa da normalizaciis parametrebis cvlis mixedviT.<br />

maT aRmoaCines, rom sxvadasxva areSi wrTobisa da normalizaciis<br />

Sedegad SeiZleba vcvaloT foladis Tvisebebi.<br />

ufro metic, maT SeZles e.w. bulatis foladis miReba,<br />

romelsac civi iaraRis _ xmlis, daSnis, xanjlis dasamzadeblad<br />

iyenebdnen.<br />

bulati sxvadasxva mimarTulebiT gansxvavebuli meqanikuri<br />

TvisebebiT, anu anizotropiiT xasiaTdeba da iara-<br />

Ris piris gaswvriv maRali meqanikuri da mWreli Tvisebebi<br />

gaaCnia. batonma <strong>ferdinand</strong>ma gamoikvlia amis mizezi da<br />

daadgina, rom bulatis nakeTobaSi rkinis SedarebiT rbili<br />

fuZe gamtkicebulia sali karbidebiT, romlebic merqnis<br />

boWkos msgavsad grZivad gasdevs nakeTobas. karbidebis<br />

aseTi ganlageba, maTi dispersiuloba da mimarTuleba ganpirobebulia<br />

Wedvis temperaturiTa da teqnologiiT.<br />

am uZvelesi empiriuli codnis mecnieruli Seswavla<br />

bevrad ufro gvian daiwyo da cnobili metalurgebis<br />

i.anosovisa da d.Cernovis saxelebs ukavSirdeba. foladeb-<br />

Si mimdinare procesebi mravali mecnieris _ n.gudcovis,<br />

a.kurdiumovis, v.sadovskis, f.TavaZisa da sxvaTa kvlevis<br />

146


sagani gaxda. f.TavaZem gamoikvlia foladebSi struqturuli<br />

gardaqmnebis meqanizmi da daadgina maT Tvisebebze<br />

Termomeqanikuri damuSavebisa da legirebis Sedegad warmoqmnili<br />

fazebis zegavlena.<br />

fazuri araerTgvarovneba SeiZleba SevqmnaT xelovnurad,<br />

sasurveli plastikurobis mqone liTonuri masalisa<br />

da gansxvavebuli bunebis (Jangeuli, karbidi, nitridi<br />

da sxva) wvrildispersuli narevis maRal temperaturaze<br />

SecxobiT. zogadad masalebs, romlebic sxvadasxva qimiuri<br />

bunebis mqone komponentebis SecxobiT miiReba, kompoziciuri<br />

masalebi ewodeba. Tu kompoziciuri masalis fuZed<br />

liTonia aRebuli, maSin aseT masalas kermets uwodeben.<br />

kermetis Semadgeneli komponentebi, rogorc wesi, qimiurad<br />

ar urTierTqmedeben matricis dnobis temperaturazec<br />

ki, gansxvavebiT Cveulebrivi Senadnobebisagan, romlebSic<br />

temperaturis cvlilebiT fazaTa Sedgeniloba da saTanadod<br />

maTi struqtura da Tvisebebic icvleba.<br />

kermetebis am Taviseburebam gansazRvra maTi gamoyenebis<br />

mizanSewoniloba mxurvalmtkice, antifriqciuli,<br />

cveTamedegi da sxva specialuri Tvisebebis mqone masalebis<br />

Sesaqmnelad.<br />

aseTi fsevdoSenadnobebi warmoiqmneba fazaTa Soris<br />

gayofis zedapirze mimdinare kapilaruli procesebis zemoqmedebis<br />

Sedegad. amdenad, kermetebis Tvisebebi da, upirveles<br />

yovlisa, simtkice damokidebulia komponentTa<br />

dispersiulobaze, maT raodenobiT Tanafardobasa da ganawilebaze.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT SemuSavebulia<br />

rkinis, kobaltisa da nikelis sxvadasxva JangeulebiTa<br />

da karbidebiT dispersiulad ganmtkicebuli kermetebis<br />

miRebis teqnologia. igi gulisxmobs komponentTa<br />

marilebis wyalxsnarebis narevis reaqciul gafrqvevas<br />

da wyalbadis areSi maT seleqciur aRdgenas. am procesis<br />

147


Sedegad miRebuli produqti warmoadgens fxvnils, romlis<br />

TiToeuli marcvali Sedgeba Tanabrad ganawilebuli<br />

ultradispersiuli (100-500Å) liTonuri da araliTonuri<br />

nawilakebisagan. fxvnilebis gadadnobiT miRebuli monoli-<br />

Turi uforo nimuSis simtkice orjer aRemateba kompozitis<br />

fuZed gamoyenebuli liTonis simtkices da inarCunebs<br />

mis plastikurobas.<br />

institutSi SemuSavebuli kermetebi farTod gamoiyeneba<br />

iseTi liTondasamuSavebeli instrumentebis dasamzadeblad,<br />

rogoricaa saWrisebi, presformebi, adidvis Tvalakebi,<br />

glinebi da a.S.<br />

* * *<br />

Tanamedrove manqana-danadgarebsa da aparatebSi samuSao<br />

temperaturis qveda zRvari absolutur nuls uaxlovdeba,<br />

zeda zRvari ki mudmivad maRla miiwevs. rogorc<br />

aRvniSneT, <strong>ferdinand</strong> TavaZe nayofierad muSaobda kriogenul<br />

temperaturebze samuSaod gankuTvnili masalebis kvlevis<br />

sferoSi. saerTod, mas `eqstremaluri situaciebis~<br />

kvleva ufro emarjveboda da amitom arc temperaturis<br />

zeda zRvari dautovebia `upativcemulod~.<br />

aviaciisa da raketuli teqnikis swrafma ganviTarebam<br />

sruliad axali mxurvalmedegi masalebis Seqmna moiTxova.<br />

`yoveli axali aRmoCena, manqana Tu konstruqcia qaRaldze<br />

darCeba gamouyenebeli naxazis saxiT, Tu maTTvis Sesabamisi<br />

Tvisebebis masala ar aris Seqmnili da aTvisebuli~ _<br />

werda batoni <strong>ferdinand</strong>i amasTan dakavSirebiT.<br />

erT-erTi amgvari masalaa qromis fuZeze Seqmnili Senadnobebi,<br />

romelTa maRali mxurvalmedegoba safuZvlad<br />

daedo saaviacio masalebisa da msubuqi Senadnobebis sakavSiro<br />

institutis, ukrainis mecnierebaTa akademiis masalaTmcodneobisa<br />

da <strong>liTonTa</strong> fizikis institutebisa da<br />

saqarTvelos metalurgiis institutis TanamSromlobas<br />

148


am sferoSi. gasuli saukunis samociani wlebidan batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT safuZveli Caeyara qromis<br />

fuZis mxurvalmedegi Senadnobebis SemuSavebis mecnierul<br />

mimarTulebas, romelic qromis problemis saxelwodebiTaa<br />

cnobili. ravalwliani gamokvlevebis Sedegad <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem Camoayaliba xangrZlivresursiani mxurvalmedegi<br />

da koroziamedegi kompoziciebis SemuSavebis ZiriTadi<br />

principi. am principis Tanaxmad Zneldnobadi liTonuri<br />

fuZis legirebam unda uzrunvelyos moculobiTi difuziis<br />

dabali parametrebis mqone iseTi oqsiduri furCis<br />

formireba, romelSic warmoqmnili stabiluri barieruli<br />

fazebi daamuxruWeben kaTionebis marcvalTSoris difuzias.<br />

amgvarma, principulad gansxvavebulma, midgomam ganapiroba<br />

kvlevebis warmatebuli Sedegebi, romelTagan<br />

aRniSvnis Rirsia Semdegi:<br />

• ionur-plazmuri da gazoTermuli gafrqveviT miRebuli<br />

integraluri mikrosqemebis fotoSablonebi da Sidawvis<br />

Zravebis sadguSe rgolebis danafarebi;<br />

• `sacecxle milebis~ agresiuli areebisagan dacvis xerxi;<br />

aRaltemperaturuli saStampavi mowyobilobis masalis<br />

mxurvalmedegobis gaumjobeseba, ramac uzrunvelyo<br />

daStampul nakeTobaTa maRali xarisxi da airadi<br />

turbinebis niCbebis saeqspluatacio temperaturebis<br />

gazrda;<br />

• axali mxurvalmedegi da koroziamedegi Senadnobebis<br />

didi upiratesoba arsebul SenadnobebTan SedarebiT,<br />

rac dasabuTda airadi saTbobis wvis produqtebSi<br />

(1300 0 C) da nitrinis atmosferoSi (650-800 0 C) sastendo<br />

gamocdebis dros. isini rekomendebulia saaviacio<br />

Zravebis wvis kamerebisa da swrafneitroniani reaqtorebis<br />

aqtiuri zonebis sakonstruqcio masalad.<br />

• rkina-qromis eqviatomuri Senadnobebisagan liTon-<br />

149


keramikis hermetuli kvanZebis damzadeba transuralgazis<br />

magistralebis kaToduri dacvis energodanadgarebSi.<br />

akademikos <strong>ferdinand</strong> TavaZis liTonmcodneobis qarTuli<br />

skolis aRiarebad unda CaiTvalos is faqti, rom<br />

msoflios prestiJul centrebSi Sesrulebul maRaltemperaturul<br />

koroziul kvlevaTa samagido wignebSi _ “High<br />

Temperature Corrosion Research in Progress”, romlebic sistematurad<br />

gamodis amerikis SeerTebul StatebSi, jerjerobiT<br />

yvela gamocemaSi gvxvdeba batoni <strong>ferdinand</strong>is mowafeTa<br />

naSromebi.<br />

150<br />

* * *<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis iniciativiT samocian wlebSi far-<br />

Tod gaiSala samuSaoebi naxevargamtarTa kvlevis sferoSi.<br />

maTgan gansakuTrebul yuradRebas ipyrobs kristaluri<br />

borisa da boris Semcveli masalebis miReba da kvleva.<br />

bori warmoqmnis metad saintereso naerTebis klass<br />

naxSirbadTan, azotTan, liTonebTan, wyalbadTan, halogenebTan,<br />

JangbadTan. boris naerTebi farTod gamoiyeneba<br />

qimiur mrewvelobaSi, minis warmoebaSi, farmakologiaSi,<br />

metalurgiaSi. metad popularuli boris mJava da borakad<br />

wodebuli misi marili ZvelTaganvea cnobili. bori,<br />

perioduli sistemis mexuTe elementi, sufTa saxiT jer<br />

kidev gei-lusakma miiRo 1808 wels, magram boris meore<br />

`sicocxle~ misi unikaluri Tvisebebis aRmoCenis Semdeg<br />

daiwyo, rac mecnierebisa da teqnikis axali dargebis ganviTarebasTanaa<br />

dakavSirebuli. sufTa bori maRaltemperaturuli<br />

naxevargamtaria. boris bunebrivi izotopi 10 B<br />

Tburi neitronebis saukeTeso mSTanTqmelia da amis gamo<br />

farTod gamoiyeneba atomur energetikaSi maregulirebeli<br />

Reroebis, neitronuli mTvlelebis da sxvaTa dasamzade-


lad. igi metad perspeqtiuli masalaa radioeleqtronuli<br />

da maRaltemperaturuli gardamqmneli xelsawyoebisaTvis.<br />

cnobilia kristaluri boris ramdenime modifikacia _<br />

tetragonaluri, α-romboedruli da yvelaze stabiluri _<br />

β-romboedruli. isini metad rTuli aRnagobis arian. boris<br />

kristaluri meseris elementaruli ujredi asze met atoms<br />

Seicavs. maTi didi umravlesoba warmoqmnis Tormetatomian,<br />

metad mkvriv, ikosaedruli aRnagobis mqone birTvebs.<br />

es birTvebi Sualeduri atomebis meSveobiT qmnian mikroskopul<br />

ansambls (elementaruli ujredis saxiT), romlis<br />

sivrceSi translaciiT miiReba makroskopuli agregati.<br />

boris struqturisa da masSi ganxorcielebuli qimiuri<br />

bmebis rTuli buneba ganapirobebs im sivrciT poziciaTa<br />

simravles, sadac SeiZleba ganlagdes minarevis atomi,<br />

minarevebisagan gamowveul TvisebaTa mravalferovnebas da<br />

yvela im sasiamovno Tu usiamovno `siurprizs~, romlebic<br />

misi miRebisa da kvlevis dros mravlad warmoCndeba. magaliTad,<br />

disperhirebis procesSi kristaluri boris amorfizaciis<br />

efeqti, romelic batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT<br />

jer kidev soxumis fizika-teqnikis institutSi iyo<br />

aRmoCenili da Seswavlili.<br />

boris sirTulis xarisxis warmosadgenad sakmarisia<br />

gavixsenoT liTonebis elementaruli ujredi, romelic<br />

8-12 atomisagan Sedgeba da martivi kuburi moculobadacentrebuli,<br />

kuburi waxnagdacentrebuli da heqsagonaluri<br />

formebiT gamoixateba.<br />

amgvarad, kristaluri borisa da borSemcveli masalebis<br />

miReba-Seswavla metad rTul da mniSvnelovan problemas<br />

warmoadgens. <strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT am<br />

sferoSi masStaburi kvlevebia Catarebuli. yofil sabWoTa<br />

kavSiris sivrceSi pirvelad saqarTvelos mecnierebaTa akademiis<br />

metalurgiis institutSi damuSavda boris vertikaluri<br />

zonuri dnobiT gasufTavebis teqnologia da Sesa-<br />

151


Zlebeli gaxda misi monokristalebis miReba. am miznisaTvis<br />

damzadebuli aparatura, romelSic gamoyenebuli iyo eleqtronuli<br />

bombardirebis meTodi, didxans iTvleboda<br />

unikalurad. miRebuli produqtebis eleqtrofizikuri,<br />

Termuli, drekadi da Termodinamikuri Tvisebebis dadgenam<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes sayovelTao aRiareba moutana. igi<br />

imTaviTve airCies boris, boridebis da monaTesave masalebis<br />

saerTaSoriso mudmivmoqmedi samecniero komitetis<br />

wevrad. komitetis iniciativiT regularulad, sam weliwadSi<br />

erTxel, ewyoba simpoziumi. simpoziumis geografiam<br />

mTeli msoflio dafara: espuri parki (aSS) _ 1959, parizi _<br />

1964, varSava _ 1968, Tbilisi _ 1972, bordo _ 1975, varna<br />

_ 1978, upsala (Svecia) _ 1981, Tbilisi _ 1984, duisburgi<br />

(germania) _ 1987, albukerke (aSS) _ 1990, vena _ 1996, dinardi<br />

(safrangeTi) _ 1999, sankt-peterburgi _ 2002, hamburgi<br />

(germania) _ 2005, macue (iaponia) _ 2008, stambuli<br />

(TurqeTi) _ 2011.<br />

am mimarTulebiT <strong>ferdinand</strong> TavaZis skolis miRwevaTa<br />

gansakuTrebuli aRiarebis damadasturebelia boris saer-<br />

TaSoriso simpoziumis orjer TbilisSi Catareba, sadac mis<br />

msvlelobas Tavad f. TavaZe uZRveboda. marto am sferoSi<br />

miRebuli Sedegebi da maTi saerTaSoriso rezonansi<br />

ikmarebda batoni <strong>ferdinand</strong>is, rogorc mecnieris, farTo<br />

aRiarebis sababad.<br />

aRsaniSnavia isic, rom 1975 wels safrangeTSi, bordos<br />

universitetSi, boris saerTaSoriso simpoziumis msvlelobisas<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes mecnieruli kavSirebis ganmtkicebisaTvis<br />

uZvelesi sauniversiteto qalaqis sent-melionis<br />

sapatio moqalaqis wodeba mianiWes.<br />

sabednierod, kvlevis es mimarTuleba dResac ar<br />

Camqrala da ganagrZobs moZraobas batoni <strong>ferdinand</strong>is mier<br />

micemuli impulsiT. dResac awarmoeben monoliTur da fxvnilovan<br />

bors, swavloben boris izotopebisagan miRebuli<br />

152


monokristalebis Tvisebebs, Rebuloben boris suboqsids<br />

da saerTaSoriso arenaze isev JRers akademikos <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis saxeli.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZisTvis sauniversiteto q.sent-melionis sapatio<br />

moqalaqis wodebis miniWebis ceremoniali bordos universitetSi<br />

153


<strong>ferdinand</strong> TavaZisTvis q. sent-melionis sapatio moqalaqis wodebis<br />

miniWebis damadasturebeli sigelis asli<br />

154


samsxmelo warmoeba<br />

madnidan liTonis miReba TviTmizani ar aris, es metalurgiuli<br />

procesis mxolod erTi, sawyisi etapia, romelic<br />

mTavrdeba liTonis nakeTobis damzadebiT. amisaTvis<br />

mravali meTodi gamoiyeneba. glinviT Rebuloben<br />

sxvadasxva profilis nakeTobas _ Svelers, kuTxovanas,<br />

mils, furcels da a.S. aq mTavrdeba metalurgia da iwyeba<br />

adamianis saqmianobis sxva sfero, magaliTad, xidebis<br />

an sxva konstruqciebis ageba metalurgiuli produqtis _<br />

profilirebuli liTonis gamoyenebiT (patonis xidi, eifelis<br />

koSki, maRali Zabvis gadamcemi anZebi da a.S.). metad<br />

gavrcelebulia Wedvis procesi, roca liTons meqanikuri<br />

zemoqmedebiT dartymebis reJimSi sasurvel formas aZleven.<br />

najaxi da imeruli waldi am meTodiT mzaddeba. esec<br />

metalurgiaa, radgan gavarvarebul liTonze zemoqmedebiT<br />

xorcieldeba.<br />

liTonis furclisagan nakeTobis, magaliTad, avtomobilis<br />

Zaris nawilebis damzadebac, rasac tvifrva ewodeba,<br />

metalurgiis sferos miekuTvneba. magram liTonuri nake-<br />

Tobis miRebis erT-erTi uZvelesi da yvelaze gavrcelebuli<br />

wesi Camosxmaa. CamosxmiT miiReba liTonisagan damzadebuli<br />

detalebis saerTo raodenobis naxevarze meti.<br />

Camosxmis meTodebi mravalgvaria. metad gavrcelebulia<br />

miwis yalibebSi Camosxma, sadac sayalibe masad ZiriTadad<br />

kvarcis qviSa gamoiyeneba. arsebobs wneviT Camosxmis da<br />

centridanuli Camosxmis meTodebi. am SemTxvevebSi yalibs<br />

liTonisgan amzadeben. mas kokili ewodeba. es meTodebi<br />

gamoiyeneba iseT SemTxvevebSi, roca nakeToba wvriltaniania<br />

da Seicavs Txel tixrebsa da rTul RriWoebs (avtomobilis<br />

karbiuratori, benzinis tumbo da sxva). e.w. zusti<br />

Camosxma cvilis modelebs iyenebs da uzrunvelyofs miRebuli<br />

detalis imgvar xarisxs, romelic Semdeg meqanikur<br />

155


damuSavebas ar saWiroebs.<br />

liTonis saxeoba da warmoebis masStabi gansazRvravs<br />

sadnobi agregatis tipsa da mwarmoeblurobas. CamosxmiTaa<br />

damzadebuli iseTi SesaniSnavi monumenturi qmnilebebi,<br />

rogoricaa vaxtang gorgasali, daviT guramiSvili, muza da<br />

mravali sxva, romelnic amSveneben Cvens qalaqebs. mxatvris<br />

Canafiqris liTonSi ganxorcieleba mTeli xelovnebaa da<br />

metalurgis did codna-gamocdilebas moiTxovs. aris iseTi<br />

nimuSebic, romelTa ganxilvisas Znelia daadginoT xelovanis<br />

genia Warbobs Tu metalurgis. magaliTad, peterburgis<br />

giganturi “brinjaos mxedari” erTiani Rrutaniani<br />

sxmulia, gansxvavebiT umravlesi nimuSebisagan, romlebic<br />

nawilebad Camoisxmeba da montaJis procesSi adgilze<br />

mTliandeba. es uzarmazari monumenti sami wertiliT eyrdnoba<br />

kvarcxlbeks, saocari sizustiTaa gaTvlili, dResac<br />

aocebs specialistebs da Rimilmomgvrel davasac ki iwvevs<br />

imis Taobaze _ skulptoris Semoqmedeba ufro genialuria<br />

Tu Semsrulebeli metalurgisa! uneburad gaxsendeba CvenSi<br />

moaruli xatovani kiTxva: galaktionis nikorwminda ufro<br />

didia Tu Tavad nikorwminda? dava absurdulia, vinaidan<br />

Sesadarebeli kategoriebi Semoqmedebis sxvadasxva sferos<br />

ganekuTvneba. verasodes ver davamtkicebT, rom fexburTis<br />

mefe pele sjobs, vTqvaT, kalaTburTis varskvlavs jordans.<br />

amgvarad, samsxmelo warmoeba teqnikuri dargebidan<br />

yvelaze metadaa wilnayari xelovnebasTan da mis msgavsad<br />

did fantazias, warmosaxvis unarsa da sizustes moiTxovs.<br />

CamosxmiT miiReba urTulesi teqnikuri detalebi. avtomobilis<br />

Zravis bloki, garda dguSebis samuSao sivrcisa,<br />

uamrav xvrels da siRrues Seicavs Zravis wyliT gacivebisaTvis,<br />

anTebis, SezeTvis sistemebis da gamanawilebeli<br />

meqanizmis gansaTavseblad. visac igi unaxavs, dagverwmuneba,<br />

rom aseTi rTuli “labirinTis” daproeqteba-Sesruleba<br />

156


WeSmaritad did teqnikur xelovnebas moiTxovs.<br />

es patara, zogadi aRweriloba imisTvis dagvWirda,<br />

raTa warmogveCina samsxmelo warmoebis mniSvneloba, usazRvro<br />

diapazoni, teqnikur problemaTa sirTule da maT<br />

fonze gagveSuqebina <strong>ferdinand</strong> TavaZis saqmianoba am darg-<br />

Si. batonma <strong>ferdinand</strong>ma imTaviTve didi yuradReba miaqcia<br />

samsxmelo warmoebas. misi pirveli mecnieruli gamokvlevebi<br />

swored am sferos ganekuTvneba. igi bolomde erTgulad<br />

emsaxura samsxmelo saqmes da mravali Teoriuli Tu gamoyenebiTi<br />

sakiTxi gadaWra. yovelive es gacxadebulia <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis mowafis, saqarTvelos saxelmwifo premiis<br />

laureatis manuCar lanCavas werilSi, romelic ucvlelad<br />

mogvyavs.<br />

manuCar lanCava<br />

samsxmelo warmoebis dargSi<br />

moRvaweobis Sesaxeb<br />

Cems mokle werilSi me mxolod batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

moRvaweobis erT dargs Sevexebi _ dargs, romelsac samsxmelo<br />

warmoeba hqvia.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s sxva mamuliSvilebTan <strong>erTad</strong>, didi<br />

Rvawli miuZRvis imaSi, rom saqarTvelo gasuli saukunis<br />

80-iani wlebisaTvis ganviTarebuli, industriuli qveyana<br />

gaxda. im dros ukve CvenTan _ quTaisis saavtomobilo qarxnis<br />

saamqroebSi, Tbilisis centrolitSi, rusTavis centrolitSi,<br />

rusTavis metalurgiul qarxanaSi da kidev<br />

ramdenime aTeul ufro mcire sawarmoSi oTxmocdaaTi<br />

aTas tonaze meti sxmuli mzaddeboda. maT Soris iyo iseTi<br />

urTulesi saxis sxmulebi, rogoricaa saavtomobilo<br />

Zravebis blokebi, liTondamamuSavebeli dazgebis sadgarebi,<br />

zemtkice Tujis mravaltoniani boyvebi, specialuri<br />

foladebis zusti CamosxmiT miRebuli detalebi da<br />

sxva.<br />

amas yvelafers qarTveli specialistebi akeTebdnen,<br />

157


ZiriTadad isini, vinc politeqnikuri instituti batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT daamTavra da Semdeg misive<br />

daxmarebiT imaRlebda profesiul kvalifikacias.<br />

axla batoni <strong>ferdinand</strong>is damsaxurebas CamovTvli samsxmelo<br />

warmoebis dargSi, mxolod nawils, mxolod imas,<br />

romelTa TviTmxilveli da nawilobriv monawilec piradad<br />

gaxldiT.<br />

1957 wels, pirvelad sabWoTa kavSirSi, rusTavSi<br />

Camoisxa foladis salteebiT gamagrebuli Svidtoniani<br />

boyvebi. meTodi Zalze efeqturi aRmoCnda da sul male<br />

savaldebulo gaxda yvela metalurgiuli qarxnisaTvis. im<br />

dros gamogonebaze patentis aReba praqtikulad SeuZlebeli<br />

iyo, Tanac, rogorc ambobdnen, “ar Seefereboda sab-<br />

WoTa adamianis moralur saxes”, Torem es gamogoneba iseT<br />

ekonomikur efeqts iZleoda, rom instituti da misi Tanam-<br />

Sromlebi mravali weli iqnebodnen finansurad welgamar-<br />

Tulebi.<br />

Semdgom am mimarTulebiT muSaobas Sedegad mohyva is,<br />

rom instituti sabWoTa kavSiris masStabiT dainiSna mo-<br />

Tave organizaciad boyvebis samsxmelo warmoebaSi, rac<br />

imas niSnavda, rom batoni <strong>ferdinand</strong>is Sexedulebis mixedviT<br />

nawildeboda mravalmilioniani dafinanseba sabWoTa<br />

kavSiris im aTeulobiT sawarmosa da sakvlev instituts<br />

Soris, romlebic am problemaze muSaobdnen. garda amisa,<br />

masve evaleboda Tematikis ganawileba, muSaobis koordinacia<br />

da, rogorc axla uwodeben, e.w. monitoringi.<br />

imave 1957 wels man institutSi Camoayaliba zusti<br />

Camosxmis laboratoria. maSin am mimarTulebiT ori sabazo<br />

sawarmo arsebobda, orive msoflioSi saxelganTqmuli,<br />

didi tradiciebis mqone qarxana: leningradis `monumentskulpturisa~<br />

da q.kaslis saCamomsxmelo qarxnebi.<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma axali kursdamTavrebulebis erTi<br />

jgufi erT qarxanaSi gaagzavna, meore _ meoreSi. maT<br />

158


Seiswavles, saqarTveloSi Camoitanes da danerges teqnologia,<br />

romelic saSualebas iZleoda migveRo manqanaTmSeneblobisaTvis<br />

saWiro iseTi detalebi, romelTa misaRebad<br />

Camosxmis meTods alternativa ar gaaCnia.<br />

garda amisa, iyo erTi ram, rac baton <strong>ferdinand</strong>s gansakuTrebiT<br />

ainteresebda: es meTodi saSualebas iZleoda<br />

damzadebuliyo arqeologTa mier aRmoCenili Cvens winaparTa<br />

maRali kulturis damadasturebeli brinjaos<br />

skulpturebis da sxva istoriuli Rirebulebebis nakeTobebis<br />

zusti aslebi, iseTi aslebi, romlebsac originalisagan<br />

qimiuri analizis gareSe ver ganasxvavebdi. batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

mizani iyo, rom sxva qveynis muzeumebSi farTod<br />

yofiliyo warmodgenili qarTuli kultura. samwuxarod,<br />

man am survilis mxolod mcire nawilis ganxorcieleba<br />

moaswro.<br />

1958 wels kritikuli situacia Seiqmna quTaisis axlad<br />

aSenebul saavtomobilo qarxanaSi: sawarmo produqcias ve-<br />

Rar uSvebda. samsxmelo saamqroSi saavtomobilo Zravebis<br />

da sxva detalebis wunma 83%-s miaRwia. batonma <strong>ferdinand</strong>ma<br />

axalgazrda specialistebis mTeli jgufi Caiyvana<br />

quTaisSi da yvela ubans TiTo kaci miuCina. saocari enTuziazmiT<br />

gaCaRda muSaoba. qarxnis TanamSromlebi murman<br />

SavlayaZe, Tengiz genZexaZe, oTar WoxoneliZe da sxvebi<br />

institutis TanamSromlebTan <strong>erTad</strong> yoveldRe uTenia<br />

iwyebdnen muSaobas, ikvlevdnen sawarmoo process, nergavdnen<br />

teqnologiur siaxleebs. rogorc wesi, saRamos 10<br />

saaTze Semajamebeli TaTbiri tardeboda qarxnis direqtorTan.<br />

saqmis mimdinareobis Sesaxeb yoveli kviris bolos pataki<br />

igzavneboda sakavSiro cekaSi. moskovidan quTaisSi<br />

periodulad ЗИЛ-is (Завод имени Лихачева) qarxnis specialistebsac<br />

gzavnidnen. am ukanasknelTa gaocebas iwvevda qarxnis<br />

TanamSromelTa, gansakuTrebiT ki muSebis, enTuzi-<br />

159


azmi. saamqroSi xSiri iyo avariebi _ xan liToni Caiyineboda<br />

RumelSi, xan konveierze moxdeboda raRac. muSebi, yovelgvari<br />

anazRaurebis gareSe, mdgomareobis gamosasworeblad<br />

Zalas ar iSurebdnen, Rameebs aTenebdnen.<br />

erTi wlis Semdeg wuni 83%-dan 12%-mde Semcirda (ЗИЛ-<br />

Si im dros wuni oficialurad 8% iyo). qarxana fexze dadga,<br />

xolo batonma <strong>ferdinand</strong>ma institutisaTvis damatebiTi<br />

Statebi da finansebi miiRo.<br />

samociani wlebis dasawyisSi saavtomobilo mrewvelobis<br />

intensiur ganviTarebasTan <strong>erTad</strong> gaizarda moTxovna<br />

Tujis meqanikuri Tvisebebis mimarT. am mizniT sxvadasxva<br />

teqnologiuri meTodis gamoyeneba SesaZlebeli iyo mxolod<br />

imaze ufro maRali temperaturis mqone gamdnari<br />

liTonis miRebis SemTxvevaSi, vidre amis saSualebas Cveulebriv<br />

bovi iZleoda. am mimarTulebiT institutSi damuSavda<br />

bovis Rarze gamdnari Tujis eleqtrogadaxurebis<br />

originaluri da metad efeqturi meTodi. am meTodis Taobaze<br />

moxsenebis gasakeTeblad batoni <strong>ferdinand</strong>i CamomsxmelTa<br />

saerTaSoriso kongresze miiwvies belgradSi.<br />

meTodi swrafad vrceldeboda ruseTsa da iaponiaSi. sanam<br />

bovSi dnobis teqnologiis Zireuli cvlilebebi daiwyeboda,<br />

garemos dacvisa da energiis ekonomiis mizniT<br />

yvela Tanamedrove warmoebisaTvis savaldebulo gaxda<br />

daxuruli bovebis modernizacia Sesaberi haeris gaxurebiT,<br />

Jangbadis damatebiT, procesis avtomaturi marTviT<br />

da sxva teqnikuri siaxleebiT. amiT ramdenime aTeuljer<br />

da aseuljer Zvirdeboda bovis Rirebuleba, magram samagierod<br />

mkveTrad umjobesdeboda Sromis pirobebi, umjobesdeboda<br />

ekologia, mcirdeboda ZviradRirebuli koqsis<br />

xarji da izrdeboda Tujis Tvisebebis stabiluroba.<br />

1964-72 wlebSi gaCnda bunebrivi airis siWarbe da koqsis<br />

deficiti. dadga Tujsadnob RumelebSi koqsis bunebrivi<br />

airiT Secvlis sakiTxi, romelic sakavSiro mecnierebis da<br />

160


teqnikis komitetis gegmaSi umniSvnelovanes problemaTa<br />

siaSi Sevida. moTave organizaciad am problemaSic metalurgiis<br />

instituti dainiSna. amden Zlier, sakavSiro institutebs<br />

Soris gamogarCion, mogandon problemis xelmZRvaneloba<br />

da mravalmilioniani finansebi, dameTanxmebiT,<br />

arc ise ubralo saqmea. miT umetes, rom arc maSin iyo naklebi<br />

brZola finansebisaTvis da naklebi konkurencia institutebs<br />

Soris.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mecadineobiT Tbilisis qarxana<br />

centrolitSi pirvelad sabWoTa kavSirSi aigo oTxtoniani<br />

gazze momuSave Tujsadnobi eqsperimentuli Rumeli,<br />

xolo baqoSi _ ortoniani mazuTis Rumeli. miRebuli monacemebis<br />

safuZvelze doneckis saproeqto institutma<br />

daiwyo tipiuri Rumelebis daproeqteba. yovel weliwads<br />

problema ixileboda mecnierebisa da teqnikis sakavSiro<br />

komitetis sxdomaze, romelzec angariSiT gamodioda xan<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i, xan saqarTvelos mecnierebis da teqnikis<br />

komitetis Tavmjdomare batoni irakli gverdwiTeli.<br />

garda uSualod warmoebasTan dakavSirebuli problemebisa,<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i kvleviT samuSaoebsac ar tovebda<br />

uyuradRebod: liTonebis meqanikuri da teqnologiuri<br />

Tvisebebi, maTze sxvadasxva faqtoris gavlena, axali Senadnobebi.<br />

am mimarTulebiT Catarebuli laboratoriuli<br />

kvlevebiT miRebuli Sedegebi aRiarebulia samecniero<br />

wreebSi da aRwerilia teqnikur literaturaSi.<br />

kvlevis standartuli, klasikuri meTodebis garda,<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s ekuTvnis originaluri kvlevis ramdenime<br />

meTodi. erT magaliTs moviyvan mxolod: mecnierebi<br />

erTsulovanni iyvnen imaSi, rom kristalizaciis procesSi<br />

liTonis struqturaze mniSvnelovan gavlenas axdens masSi<br />

gaxsnili airebi, gansakuTrebiT ki wyalbadi, magram realurad<br />

wyalbadis raodenobis dafiqsireba SeuZlebeli<br />

iyo, radgan misi mcire zomis atomebi Tavisuflad difun-<br />

161


direben rogorc gamdnar da gamyarebul liTonSi, aseve<br />

liTonsa da atmosferos gamyof zedapirebze. batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

mier am problemis gadasaWrelad SemoTavazebul<br />

iqna maxvilgonivruli meTodi. aRniSnulma samuSaom didi<br />

interesi gamoiwvia parizSi Catarebul wyalbadis saerTa-<br />

Soriso kongresze.<br />

teqnikis ganviTareba sul ufro mzard moTxovnebs<br />

ayenebda metalurgebis winaSe. saWiro gaxda foladisa da<br />

Tujis Tvisebebis Semdgomi gaumjobeseba. zemtkice Tujis<br />

miRebis ZiriTadi gza gamdnari Tujis magniumiT damuSaveba-modificireba<br />

iyo. problema imaSi mdgomareobda, rom<br />

magniums dabali aorTqlebis temperatura aqvs da gamdnar<br />

liTonSi Seyvanis dros igi myisve orTqldeba afeTqebis<br />

msgavsi efeqtiT da gamdnari liTonis cicxvidan amofrqvevas<br />

iwvevs.<br />

am problemazec didi Sroma daixarja. batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

xelmZRvanelobiT Seiqmna da warmoebaSi dainerga<br />

mravali axali meTodi: gamdnari Tujis damuSaveba uwyvet<br />

nakadSi (zaporoJies metalurgiuli qarxana), 80 toniani<br />

cicxvis fskerze (Celiabinskis metalurgiuli qarxana), sagrovelaSi<br />

(rusTavis centroliti), gamanawilebel cicxvSi<br />

(quTaisis saavtomobilo qarxana).<br />

gansakuTrebuli aRniSvnis Rirsia jer rusTavSi, xolo<br />

Semdeg sxva metalurgiul qarxnebSi danergili brZmedis<br />

Tujis magniumiT modificirebis meTodi, rac mebrZmedeebis<br />

da Camomsxmelebis erToblivi muSaobis nayofi iyo.<br />

aseve gansakuTrebuli aRniSvnis Rirsia didi masis (80-<br />

400 tona) gamdnari foladis e.w. inJeqciuri damuSavebis<br />

meTodi, romelic swrafad gavrcelda rogorc sabWoTa<br />

kavSiris, ise sazRvargareTis metalurgiul qarxnebSi.<br />

SeuZlebelia ar gavixsenoT am saqmeSi baton <strong>ferdinand</strong>-<br />

Tan <strong>erTad</strong> rusTavis qarxnis imdroindeli xelmZRvanelis<br />

guram qaSakaSvilis monawileoba misTvis damaxasiaTebeli<br />

162


energiuli da Semtevi stiliT.<br />

cnobilia, Tu ra Zneli da xangrZlivi procesia warmoebaSi<br />

raime siaxlis danergva. am fonze Znelad Tu moi-<br />

Zebneba magaliTi, rom sakavSiro ministris brZanebiT erT<br />

weliwadSi yvela metalurgiul qarxanaSi danergiliyos<br />

metalurgiis institutis da rusTavis metalurgiuli qarxnis<br />

mier Seqmnili e.w. rusTavis meTodi. *<br />

am samuSaos Sedegebi gamoqveynda SveciaSi da SeerTebul<br />

StatebSi Catarebul mefoladeTa saerTaSoriso kongresebis<br />

SromebSi da sul male institutis licenzia _<br />

`foladis inJeqciuri damuSavebis meTodi~ _ naxevar milion<br />

markad SeiZina metalurgiis "metrma", metalurgiaSi<br />

"modis kanonmdebelma" germanulma firma krupma.<br />

rogorc CamonaTvalidan Cans, batoni <strong>ferdinand</strong>i ar<br />

miekuTvneboda mecnierTa im kategorias, romlebic TavianT<br />

kabinetebSi arian Caketilni da warmoebis problemebs<br />

Tavs arideben. piriqiT, rogorc ki romelime sawarmoSi<br />

metalurgiasTan an liTonmcodneobasTan dakavSirebuli<br />

raime siZnele wamoiWreboda, pirvelsave Txovnaze igi Tvi-<br />

Ton gaCndeboda iq, an institutis TanamSromlebs gagzavnida.<br />

qarxnis xelmZRvanelebi ise SeeCvivnen amas, rom bolos<br />

ki aRar Txovdnen, aramed uceremoniod moiTxovdnen<br />

institutisgan daxmarebas. saavtomobilo qarxnis direqtorma<br />

batonma giorgi kobalaZem erTxel mTavrobaSic ki<br />

dasva sakiTxi institutis laboratoriebis quTaisis saavtomobilo<br />

qarxanaSi gadatanis Sesaxeb.<br />

sxvaTa Soris, arc im dros hqondaT institutebs muSaobis<br />

idealuri pirobebi. erT dRes erTi miTiTeba modioda<br />

`zemodan~, meore dRes _ meore. xan gveubnebodnen _ akademiuri<br />

instituti xarT da Teoriul problemebze unda<br />

imuSaoTo, meore wuTSi warmoebaSi Canergvas da ekonomiur<br />

* miRebuli Sedegebi 1992 wels aRiniSna saqarTvelos saxelmwifo<br />

premiiT.<br />

163


efeqts moiTxovdnen: 1 maneT danaxarjze aranakleb 3 maneTi<br />

mogeba moitaneTo. xSirad sruliad absurduli davalebebic<br />

modioda, magaliTad aseTi _ saswrafod mianebeT<br />

Tavi yvelafers, Tiva uWirs sofels, ariqa, iSoveT celebi<br />

da mindvrebs SeesieTo, da uamravi amis msgavsi...<br />

advilad SeiZleboda aseT viTarebas Tematikis cvla<br />

da laboratoriebis xSiri reorganizacia mohyoloda, magram<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i rogorRac axerxebda aeridebina<br />

institutisaTvis Tavsmoxveuli "Zaladoba" da imavdroulad<br />

ar gaemwvavebina urTierToba zemdgom partiul da administraciul<br />

organoebTan.<br />

institutis warmatebebi da mzardi avtoriteti si-<br />

Tamames matebda baton <strong>ferdinand</strong>s daxmareboda Tavis<br />

TanamSromlebs yofiTi sakiTxebis mogvarebaSi. SeiZleba<br />

arsebobs, magram me ar vicnob institutis arc erT Tanam-<br />

Sromels, visac misi ZalisxmeviT bina ar mieRos an ar<br />

gaeumjobesebinos sabinao pirobebi. me ar vicnob arc erT<br />

TanamSromels, visac eTxovos: fred nestoroviC, wamyeviT<br />

an aRmaskomSi an cekaSio, da ar wahyolodes, arc iseTi Sem-<br />

Txveva gamigia, vinmes eTxovos sadRac, Tundac krasnoiarskSi,<br />

disertacias vicav, wamomyeviT da damexmreTo, da mas<br />

uari eTqvas.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s kidev erTi iSviaTi Tviseba _ xalx-<br />

Tan advilad daaxloebis niWi gaaCnda. mogexsenebaT, ruse-<br />

Tis metalurgiuli qarxnebi giganturi warmoebebia. zogan<br />

40, 60 aTasi kaci muSaobs. iq qarxnis direqtorTan SeRweva<br />

ufro Zneli iyo, vidre saqarTveloSi cekas mdivanTan.<br />

muSebma arc ki ician, sad zis direqtori. maTTvis umaRlesi<br />

instancia saamqros ufrosia. batoni <strong>ferdinand</strong>i, ase vTqvaT,<br />

daadebda Tavs da jiqur Sedioda nebismieri qarxnis<br />

direqtorTan. 15 wuTis Semdeg isini ukve "zakadiCnie druzia"<br />

xdebodnen da Cvenc qarxanaSi moqmedebis sruli Tavisufleba<br />

gveZleoda.<br />

164


axla amiT davamTavreb, magram Tu RmerTma ineba da<br />

saqarTvelo gamovida krizisidan, welSi gasworda da daiwyo<br />

mrewvelobis aRorZineba, maSin sul sxvanairad iqneba<br />

saWiro batoni <strong>ferdinand</strong>is mecnieruli memkvidreobis<br />

Sefaseba _ saWiro iqneba am memkvidreobis detaluri analizi,<br />

raTa momaval qarTvel specialistebs aRar dasWirdeT,<br />

rogorc ityvian, velosipedis xelaxla gamogoneba.<br />

yvelaferi naTelia. Cveni mxridan mxolod erTs<br />

davZenT: saqarTveloSi liTonebis uwyveti Camosxmis mecnieruli<br />

bazis Seqmna da ganviTareba uSualod <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis saxels ukavSirdeba. misi xelmZRvanelobiT daproeqtda<br />

sabWoTa kavSirSi pirveli radialuri samsxmelo manqana,<br />

romelic rusTavSi damontaJda. manve Seqmna uwyveti<br />

Camosxmis mrudwira manqanebis Tbofizikuri da Zalovani<br />

parametrebis angariSis safuZvlebi.<br />

ai, aseTia batoni <strong>ferdinand</strong>is Rvawli da amitomac<br />

aris igi miCneuli did metalurg-Camomsxmelad. amis naTeli<br />

dadasturebaa Tundac erT-erT uZveles saerTaSoriso<br />

Jurnal `Литейное производство~-s 2001 wlis me-7 nomeri,<br />

romelic, rogorc mkiTxveli Tavad darwmundeba, mTlianad<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes eZRvneba. masSi Sejamebulia misi mowafeebis<br />

im gamokvlevaTa Sedegebi, romelTac saTave batonma<br />

<strong>ferdinand</strong>ma daudo.<br />

ra xania batoni <strong>ferdinand</strong>i aRar aris, misi dawyebuli<br />

saqmeebi ki isev grZeldeba. dae, gagrZeldes ukuniTi ukunisamde.<br />

esaa swored ukvdavebis WeSmariti magaliTi.<br />

165


166<br />

Jurnal “Литейное производство»-s 2001 wlis # 7 sarCevi


gamokvlevebi saqarTvelos metalurgiis<br />

istoriaSi<br />

40-ian wlebSi akademikos simon janaSias winadadebiT<br />

saqarTvelos saxelmwifo muzeumis qimiur-sarestavracio<br />

laboratoriis mecnier-konsultantad <strong>ferdinand</strong> TavaZe<br />

miiwvies. Sedegad sul male laboratoriaSi dainerga teqnikur<br />

da sabunebismetyvelo mecnierebaTa kvlevis zusti<br />

meTodebi, romelTac arqeologiuri masalis Seswavlis<br />

maRali done ganapirobes.<br />

ormociani wlebis meore naxevridan saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis metalurgiis institutis specialur<br />

qveganayofSi warmatebiT mimdinareobda uZvelesi Savi da<br />

feradi liTonebis nakeTobaTa qimiur-teqnologiuri Seswavla.<br />

tradiciuli qimiuri meTodebisa da speqtruli<br />

analizis garda farTo gamoyeneba pova eleqtronuli mikroskopiisa<br />

da rentgenospeqtruli analizis meTodebma.<br />

amgvarad, dasabami mieca arqeologiuri masalis Seswavlis<br />

axal etaps.<br />

samocdaaTiani wlebidan saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis arqeologiuri kvlevis centrSi Seiqmna interdisciplinaruli<br />

kvlevis seqtori, sadac gagrZelda arqeologiuri<br />

liTonis kompleqsuri kvleva-Zieba. samuSaoTa<br />

koordinacias xelmZRvanelobda akademiis prezidiumTan<br />

arsebuli teqnikisa da mecnierebis istoriis sabWo, romlis<br />

metalurgiis seqciasac saTaveSi <strong>ferdinand</strong> TavaZe edga.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mier am mimarTulebiT miRebuli<br />

Sedegebis Sefaseba warmoCenilia rafiel aglaZis saxelobis<br />

araorganuli qimiisa da eleqtroqiimis institutis<br />

qimiis istoriis laboratoriis xelmZRvanelis raul Cagunavas<br />

qvemomoyvanil werilSi.<br />

167


168<br />

raul Cagunava<br />

mecnierebisa da teqnikis istoriis sakiTxebis<br />

gamoCenili mkvlevari<br />

sasiqadulo qarTveli mecnieri akademikosi <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe saqarTveloSi mTel rig metalurgiul disciplinebTan<br />

<strong>erTad</strong> mecnierebisa da teqnikis istoriis<br />

dargis erT-erTi fuZemdebeli iyo. am mimarTulebiT Catarebuli<br />

misi muSaoba imdenad STambeWdavia, rom mis gareSe<br />

Zneli iqneboda <strong>ferdinand</strong> TavaZis mravalmxrivi mecnieruli<br />

memkvidreobis srulyofili Sefaseba.<br />

liTonisa da samTo saqmis (SemdgomSi metalurgiis)<br />

institutsa da politeqnikur institutSi Tavis Ziri-<br />

Tad saqmianobasTan <strong>erTad</strong> <strong>ferdinand</strong> TavaZis moRvaweoba<br />

mWidrod iyo dakavSirebuli saqarTvelos saxelmwifo<br />

muzeumis qimiur-sarestavracio laboratoriasTan. baton<br />

<strong>ferdinand</strong>s, udavod, didi wvlili aqvs Setanili<br />

im warmatebul saqmianobaSi, romelsac es laboratoria<br />

wlebis ganmavlobaSi eweoda rogorc arqeologiuri<br />

nivTebis praqtikulad konservacia-restavraciis, ise samecniero-kvleviTi<br />

ganxriT. SeiZleba Tamamad iTqvas, rom<br />

man Rirseulad ganaxorciela is saqme, romlisTvisac laboratoria<br />

iyo mowodebuli misi damaarseblis, didi ivane<br />

javaxiSvilis CanafiqriT.<br />

ocdaaTiani wlebis miwurulisaTvis sxvadasxva<br />

warmatebuli arqeologiuri gaTxrebis Sedegad dagrovilma<br />

uamravma masalam mwvaved daayena maTi dauyovnebliv<br />

da saguldagulod damuSavebis sakiTxi. ivane javaxiSvilis<br />

didi mcdelobis Sedegad jer kidev 1939 wels saxelmwifo<br />

muzeumTan gaixsna qimiur-sarestavracio laboratoria.<br />

Tavisi arsebobis sawyis etapze laboratoriis saqmianoba<br />

ZiriTadad Semoifargleboda im arqeologiuri nivTebis


qimiuri damuSavebiT, romelic ukanaskneli wlebis, gansakuTrebiT<br />

ki mcxeTa-samTavros 1938 wlis arqeologiuri<br />

gaTxrebis, Sedegad dagrovda. am praqtikuli samuSaoebis<br />

didi saWiroebisa da mniSvnelobis miuxedavad, ivane javaxiSvili<br />

laboratoriis daniSnulebas mxolod sarestavracio-sakonservacio<br />

samuSaoebis CatarebaSi rodi xedavda.<br />

misi didi survili iyo, rom laboratorias gamiznuli samecniero-kvleviTi<br />

saqmianobac ewarmoebina. laboratoriis<br />

daarsebamde ramdenime TviT adre is xazs usvamda im<br />

garemoebas, rom laboratoriis “muSaobasac marto praqtikuli<br />

mniSvneloba ar eqneba, mas sakvlev-samecniero mniSvnelobac<br />

mieniWeba da mas SemdegSi saSualeba miecema bevri<br />

RirsSesaniSnavi daskvnebi gaakeTos~.<br />

samwuxarod, im periodSi am gegmis Sesruleba ver moxerxda,<br />

rasac xeli SeuSala pirvel rigSi mozRvavebuli arqeologiuri<br />

nivTebis qimiuri damuSavebis aucileblobam,<br />

xolo Semdgom _ ivane javaxiSvilis gardacvalebam (1940 w.)<br />

da omis dawyebam (1941 w.). magram movlenebis Semdgom ganviTarebaze,<br />

udavod, garkveuli gavlena iqonia im garemoebam,<br />

rom ocdaaTiani wlebis miwurulSi warmoebuli<br />

arqeologiuri gaTxrebis mimarT didi interesi gamoiCina<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem, romelic mopovebuli arqeologiuri<br />

nakeTobebis dasaTvaliereblad xSirad Cadioda mcxeTa-<br />

Si. swored am dros unda mieqcia misTvis yuradReba ivane<br />

javaxiSvilsac, romelic mcxeTa-samTavros eqspedicias<br />

xelmZRvanelobda (baton ivanesTan urTierTobis Sesaxeb<br />

CemTvis mogvianebiT cnobili gaxda piradad batoni <strong>ferdinand</strong>isagan,<br />

rodesac masTan sakonsultaciod mivedi<br />

muzeumis qimiuri laboratoriis zogierT sakiTxTan dakavSirebiT).<br />

ar aris gamoricxuli, rom mTeli rigi RonisZiebebisa<br />

mopovebuli liTonuri nakeTobebis konservaciarestavraciis<br />

mizniT baton <strong>ferdinand</strong>s ukve im periodSive<br />

ganexorcielebina. amas gvafiqrebinebs is garemoeba, rom<br />

169


swored maSin mas kidev ufro mWidro urTierToba hqonda<br />

simon janaSiasTan, romelic ivane javaxiSvilTan <strong>erTad</strong><br />

saTaveSi edga arqeologiur gaTxrebs, xolo am ukanasknelis<br />

gardacvalebis Semdeg mcxeTa-samTavros eqspediciis<br />

xelmZRvanelad dainiSna. mogvianebiT simon janaSias winadadebiT<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe saqarTvelos saxelmwifo<br />

muzeumis qimiur-sarestavracio laboratoriis mecnierkonsultantad<br />

miiwvies, xolo Semdeg samecniero sabWos<br />

wevradac airCies. aseTi arCevani SemTxveviTi ar yofila,<br />

vinaidan <strong>ferdinand</strong> TavaZes jer kidev omis dawyebamde qimiur-sarestavracio<br />

laboratoriis profiliT wamowyebuli<br />

hqonda garkveuli samuSaoebi da am mimarTulebiT ukve<br />

sakmao gamocdilebac gaaCnda.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is pirad arqivSi inaxeba misive xeliT<br />

dawerili erTi saintereso dokumenti, romelSic laboratoriis<br />

samomavlo samoqmedo gegma aris warmodgenili. es<br />

gegma ivane javaxiSvilis Canafiqris xorcSesxmas warmoadgens<br />

da amasTanave teqnikur mecnierebaTa warmomadgenlis<br />

xedviT aris Camoyalibebuli. <strong>ferdinand</strong> TavaZis azriT,<br />

laboratoriis saqmianoba ori ZiriTadi mimarTulebiT<br />

unda warimarTos. aqedan pirveli mimarTuleba aucilebel<br />

da profilaqtikur sarestavracio-sakonservacio samuSaoebTan<br />

<strong>erTad</strong> miznad unda isaxavdes mecnieruli Seswavlis<br />

safuZvelze arqeologiuri nivTebis dasamuSavebeli<br />

axali, progresuli meTodebis danergvas. rac Seexeba meore<br />

mimarTulebas, batoni <strong>ferdinand</strong>is sityvebiT rom gadmovceT,<br />

is `Seiswavlis teqnikisa da mecnierebis istorias,<br />

daamuSavebs calkeul sakiTxebs, literaturul wyaroebs,<br />

Caatarebs eqsperimentul cdebs da sxva, raTa daadginos<br />

ama Tu im epoqis <strong>liTonTa</strong> teqnologia, metalurgia...~.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is mecnieruli xelmZRvanelobiT qimiur-sarestavracio<br />

laboratoriam sakmaod mokle droSi<br />

TvalsaCino warmatebebs miaRwia. <strong>ferdinand</strong> TavaZis mier<br />

170


wamowyebuli samuSaoebi ara marto restavracia-konservaciasTan<br />

dakavSirebul praqtikul sakiTxebs moicavda,<br />

aramed arqeologiuri liTonuri nakeTobebis mecnierul<br />

Seswavlasac da mis safuZvelze restavracia-konservaciis<br />

axali da progresuli meTodebis SemuSavebas iTvaliswinebda,<br />

rogorc es Tavdapirveli gegmiT hqonda gaTvaliswinebuli.<br />

Semdgom wlebSi misi xelmZRvanelobiT kidev ufro<br />

gaiSala Tavdapirveli gegmiT gaTvaliswinebuli praqtikul-laboratoriuli<br />

Tu Teoriuli saxis samuSaoebi (am<br />

kvlevebis Sedegebi f.TavaZisa da misi mowafeebis avtorobiT<br />

sistematurad ibeWdeboda periodul literaturaSi,<br />

mogvianebiT ki ukve muzeumis krebulebSic, romlebic<br />

gamodioda mravlismTqmeli saxelwodebiT `samuzeumo<br />

eqsponatTa restavracia, konservacia, teqnologia~). arc<br />

Tu ise didi xnis Semdeg am samecniero-istoriulma kvlevebma<br />

iseTi farTo masStabi miiRo, rom <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zem da misma mowafeebma aRniSnuli mimarTulebiT muSaoba<br />

ara marto saqarTvelos muzeumis, politeqnikuri institutisa<br />

da mecnierebaTa akademiis metalurgiis institutis<br />

laboratoriebSi, aramed arqeologiuri kvlevis<br />

centrSic ki gaSales.<br />

faqtobrivad <strong>ferdinand</strong> TavaZem saqarTveloSi Seqmna<br />

axali mecnieruli skola, romelSic gaaerTiana sxvadasxva<br />

Taobis kvalificiuri mkvlevarebi. baton <strong>ferdinand</strong>Tan da<br />

misi skolis warmomadgenlebTan sxvadasxva dros mWidro<br />

SemoqmedebiTi kavSiri hqondaT iseT gamoCenil arqeologebs,<br />

istorikosebs, qimikosebsa da xelovnebaTmcodneebs,<br />

rogorebic iyvnen: s.janaSia, b.kuftini, S.amiranaSvili,<br />

a.afaqiZe, al.javaxiSvili, b.piotrovski, o.jafariZe,<br />

S.mesxia, g.gobejiSvili, d.kapanaZe, v.axvlediani da sxvebi.<br />

pirveli didi moculobis samuSao, romelic Semdgom-<br />

Si monografiadac gaformda (f.TavaZe, S.mesxia, v.barqaia<br />

171


`liTonebis damuSaveba Zvel saqarTveloSi~, Tbilisi, 1954),<br />

exeboda arqeologiurad mopovebuli oqrosa da vercxlis<br />

WurWlis damzadebis teqnologiis dadgenas. niSandoblivia,<br />

rom es samuSao <strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT<br />

ganxorcielda saqarTvelos saxelmwifo muzeumis sacavebsa<br />

da qimiur-sarestavracio laboratoriaSi, romelic am<br />

droisaTvis ukve savsebiT mzad iyo msgavsi kvlevebis Casatareblad.<br />

kvlevebis sawyisi stadia arqeologiuri gaTxrebiT<br />

mopovebuli oqro-vercxlisagan damzadebuli sxvadasxva<br />

epoqis rTuli formis mqone Rrutaniani nakeTobebis Seswavlas<br />

iTvaliswinebda. liTonis damuSavebis yvela Sesa-<br />

Zlo meTodis ganxilvis Semdgom mkvlevarebi SeCerdnen<br />

liTonis furclebis gamowneviT damuSavebis wesze. nake-<br />

Tobebze SemorCenili meqanikuri damuSavebis niSnebis analizisa<br />

da gamowneviT teqnologiaze dafuZnebuli samodelo-eqsperimentuli<br />

samuSaoebis Catarebis safuZvelze<br />

dadginda, rom am teqnologias Sesabamisi gamosawnevi Carxis<br />

gamoyenebiT saqarTvelos teritoriaze jer kidev Zv. w.<br />

II aTaswleulis Sua xanebidan iyenebdnen. gamosawnevi Carxi,<br />

romelic mxolod oqro-vercxlis furclovani masalis<br />

gamowneviT damuSavebisaTvis gamoiyeneboda, mkvlevarTa<br />

azriT, liTonsaWreli Carxis erTgvar prototips warmoadgenda.<br />

am ukanasknelis gamogonebas ki adgili unda<br />

hqonoda ara Zv. w. V saukuneSi, rogorc es sayovelTaod iyo<br />

miRebuli, aramed gacilebiT adre, vinaidan gamosawnevi<br />

Carxidan liTonsaWrel Carxze gadasvlis process SedarebiT<br />

naklebi dro unda dasWireboda.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is samuSaoebis am cikls didi mniSvneloba<br />

aqvs ara marto qarTuli, aramed saerTod liTonis<br />

damuSavebis teqnikis istoriisaTvis, vinaidan axlad miRebuli<br />

monacemebis safuZvelze warmoiSva liTonsaWreli<br />

Carxebis damkvidrebasTan dakavSirebuli qronologiebis<br />

172


gadaTariRebis aucilebloba.<br />

aRniSnuli samuSaos sayovelTaod aRiarebas adasturebs<br />

is faqti, rom Semoklebuli saxiT samuSaos mTavari<br />

monacemebi pirvel TavSia Setanili Carxebis istoriasTan<br />

dakavSirebul iseT fundamentur naSromSi, rogoric aris<br />

f.n.zagorskis “Очерки по истории металлорежущих станков<br />

до середины XIX века» (Москва,1960). sagangebod calke Tavi<br />

daeTmo am monacemebs agreTve e.n.Cernixis cnobil monografiaSi<br />

“Металл, человек, время” (Москва,1972).<br />

aseve didi gamoxmaureba pova f.TavaZis da<br />

T.sayvareliZis monografiam `Бронзы древней Грузии~<br />

(Tbilisi, 1959, redaqtori al. javaxiSvili).<br />

arqeologiuri nivTebis Seswavlisa da analizis safuZvelze<br />

avtorebis mier naCvenebia, rom saqarTvelos teritoriaze<br />

jer kidev eneoliTis xanaSi TandaTanobiT iqna<br />

aTvisebuli liTonis civi damuSavebis (Wedvis) teqnika da<br />

liTonis sagnebisaTvis sxvadasxva formis micema.<br />

adreuli brinjaos xanisaTvis, mkvlevarTa Tanaxmad,<br />

damaxasiaTebeli iyo liTonuri sagnebis damzadeba civi<br />

Wedvisa da uxeSi Camosxmis saSualebiT da garegnuli formis<br />

WedviT da xexviT gamoyvana.<br />

Sua brinjaos xana aRiniSna samsxmelo, samWedlo da<br />

saoqromWedlo saqmis, kvervis, gamownevis da sxva dargebis<br />

ganviTarebiT, dariSxaniani da stibiumiani brinjaos warmoebiT.<br />

am xanaSi aSkarad gacnobierebulia Senadnobebis<br />

specifikuri Taviseburebebi da amis mixedviT maTi sxvadasxva<br />

daniSnulebis sagnebisaTvis gamoyeneba. avtorebma<br />

uCvenes, rom gviani brinjaos xana gamoirCeoda metalurgiaSi<br />

teqnikuri progresis Semdgomi aRmavlobiT. am dros<br />

Camoyalibda sabadoebis axlos ganTavsebuli metalurgiis<br />

pirveladi kerebi, romlebic liTonis gamodnobis Sedegad<br />

miRebuli sxmulebiT amaragebdnen meorad metalurgiul<br />

warmoebebs. meoradi kerebis ostatebi daspecialebule-<br />

173


i iyvnen sxvadasxva Senadnobebis gamodnobaSi, fasonur<br />

CamosxmaSi, SeduRebaSi da a.S. dariSxaniani da stibiumiani<br />

brinjaos warmoeba am xanaSi Seicvala ufro maRali meqanikuri<br />

Tvisebebis mqone da momwamlavi airebis gamoyofis<br />

gamomricxavi kaliani brinjaos warmoebiT. miRebuli monacemebis<br />

safuZvelze avtorebma daaskvnes, rom saqarTvelos<br />

teritoriaze mosaxle tomebma istoriuli ganviTarebis<br />

yvela safexuri gaiares. ganviTarebis epoqebisa da etapebis<br />

mkacri Tanamimdevroba ki Tavis mxriv mniSvnelovan<br />

arguments warmoadgens imis dasamtkiceblad, rom TviTmyofadi<br />

materialuri kulturis aRmoCenili Zeglebi im<br />

erTi xalxis kuTvnilebaa, romelic Tanabrad viTardeboda<br />

da Taobidan Taobas gadascemda dagrovil gamocdilebas.<br />

f.TavaZisa da T.sayvareliZis monografiis monacemebs<br />

aseve calke Tavi daeTmo a.m.petriCenkos cnobil naSromSi<br />

“Книга о литье» (Киев,1972).<br />

aranaklebi warmateba moipova f.TavaZisa da<br />

i.andriaSvilis monografiam `qarTuli Weduri xelovnebis<br />

teqnologiuri procesi~ (Tbilisi, 1967). Weduri xelovnebis<br />

arqeologiuri nimuSebis da Zveli saoqromWedlo iaraRis<br />

kompleqsuri meTodiT Seswavlis safuZvelze avtorebma<br />

daadgines WedvisaTvis gamoyenebuli meTodebis teqnologiuri<br />

meqanizmi da gamoavlines am procesebTan dakavSirebuli<br />

mTeli rigi manamde ucnobi saoqromWedlo iaraRebi.<br />

wignis didi SemecnebiTi da gamoyenebiTi mniSvnelobidan<br />

gamomdinare da agreTve Zveli Weduri xelovnebis praqtikulad<br />

aRdgenis mizniT profteqnikuri ganaTlebis saxelmwifo<br />

komitetis mier is damxmare saxelmZRvanelod<br />

iqna rekomendebuli profteqnikuri saswavleblebisaTvis.<br />

aseve Zalze maRali Sefaseba misca am naSroms cnobilma mecnierma,<br />

ermitaJis imdroindelma direqtorma, akademikosma<br />

boris piotrovskim. misi azriT: “Монография имеет большое<br />

теоретическое и практическое значение для технологического<br />

174


исследования металлических художественных археологических<br />

памятников, для истории техники Грузии, для восстановления<br />

и развития современного чеканного искусства и для подготовки<br />

мастеров чеканного искусства». am mokle, magram Zalze tevadi<br />

daxasiaTebis Semdeg b.piotrovski aRniSnavs, rom mas<br />

mizanSewonilad miaCnia am wignis rusul enaze Targmna da<br />

gamocema. mokle narkvevSi Zalze Znelia yvela im samuSaos<br />

daxasiaTeba, romelic <strong>ferdinand</strong> TavaZem Caatara mecnierebisa<br />

da teqnikis istoriis sferoSi. Tu ramdenad STambeWdavi<br />

da mravalferovani iyo am mxriv misi moRvaweoba,<br />

es naTlad Cans Tundac qvemoT moyvanili sxva naSromebis<br />

zogadi mimoxilvidan.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis kvlevis erT-erT obieqts warmoadgenda<br />

oqros nakeToba. man TanamSromlebTan <strong>erTad</strong> Seiswavla<br />

Zveli qarTuli tixruli minanqris damzadebasTan dakav-<br />

Sirebuli sakiTxebi. rogorc cnobilia, tixruli minanqris<br />

damzadebisas yvelaze mTavar teqnikur problemas oqros<br />

fuZeze oqrosagan damzadebuli Txeli tixrebis damagreba<br />

warmoadgens. miuxedavad imisa, rom tixruli minanqris<br />

damzadebas sakmaod mravalricxovani samuSao mieZRvna,<br />

Zveli ostatebis mier tixrebis dasamagreblad gamoyenebuli<br />

sarCilis saidumloeba mainc amoucnobi rCeboda.<br />

dakvirvebebma tixrebis mirCilvis adgilze gamoavlina<br />

zedapiris simqrqale, rac damaxasiaTebelia amalgamiT<br />

mooqruli im zedapirebisaTvis, romlis gaprialebac<br />

raRac mizezis gamo ar xerxdeba. am viTarebam Tavis droze<br />

xelovnebis muzeumis TanamSromels, qimikos i.taruaSvils<br />

afiqrebina, rom tixrebis dasamagreblad Zvelad vercxliswyals<br />

iyenebdnen. 1949 wels man SeZlo vercxliswylis<br />

amalgamis gamoyenebiT tixrebis damagrebis procesis<br />

praqtikulad ganxorcieleba. samwuxarod, i.taruaSvilis<br />

gardacvalebis gamo es samuSao SeCerda da mxolod mogvianebiT<br />

iqca f.TavaZis, g.kiunesa da i.andriaSvilis kvlevis<br />

175


sagnad.<br />

Zveli ostatebis mier tixrebis dasamagreblad gamoyenebuli<br />

meTodi, rogorc gairkva, amalgamur-difuzur<br />

teqnologiaze iyo dafuZnebuli. es teqnologia iTvaliswinebda<br />

oqros fuZeze vercxliswylis Txeli fenis<br />

ganTavsebas, masze tixrebis dawyobas, 6-8 saaTi aseT mdgomareobaSi<br />

dayovnebas, Semdeg sistemis daaxloebiT 1<br />

saaTis ganmavlobaSi 950-1000 0 C-mde gaxurebas da am temperaturaze<br />

ganmeorebiT aTsaaTian dayovnebas. amgvari<br />

damuSavebis Sedegad verxliswyali orTqldeba da vercxliswylisa<br />

da oqros urTierTgaxsnis difuzuri procesis<br />

Sedegad miiRweva tixrebis fuZeze damagreba. dadginda,<br />

rom Termuli damuSavebis Semdgom miRebuli myari amalgama<br />

swored im sarCils warmoadgens, romelsac warsulSi<br />

iyenebdnen tixrul minanqarze momuSave qarTveli oqrom-<br />

Wedlebi.<br />

1948 wels <strong>ferdinand</strong> TavaZem cnobil numizmat daviT<br />

kapanaZesTan <strong>erTad</strong> rusul enaze dasabeWdad moamzada<br />

statia `saqarTvelos uZvelesi oqros monetebis damzadebis<br />

teqnika~. * samuSao warmoadgens qarTul praqtikaSi<br />

pirvel gamokvlevas, romelic miznad isaxavda aleqsandre<br />

makedonelisa da misi memkvidris lisimaqes staterebis msgavsad<br />

moWrili minabaZebis _ qarTuli oqros monetebis<br />

(Zv. w. III _ ax. w. II s.s.) Seswavlas. konkretulad samuSao iTvaliswinebda<br />

monetebis liTonis sinjis, Sedgenilobis da<br />

damzadebis teqnologiis dadgenas.<br />

saqarTvelos saxelmwifo muzeumSi daculi mTeli<br />

rigi monetebis mikroskopiuli gamokvlevis Sedegad <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem daadgina, rom maTTvis damaxasiaTebelia<br />

sinjis SedarebiTi mdgradoba, rac TavisTavad damzadebis<br />

teqnologiuri procesis maRal doneze miuTiTebs. aseTive<br />

maRali done dadasturda monetebis damzadebis teqni-<br />

* statia inaxeba f. TavaZis pirad arqivSi<br />

176


kur xerxebTan dakavSirebiT, romelic amasTanave mravalferovnebiT<br />

gamoirCeoda da Sesabamisad iTvaliswinebda:<br />

1. monetebis yalibSi Camosxmas; 2. gamoWedili samonete<br />

rgolebis kvervas; 3. yalibSi Camosxmuli sorsalebis kvervas<br />

da 4. monetebis tipis calkeuli detalebis darCilvas<br />

winaswar gamoWedil samoneto rgolebze. amasTanave mkvlevarebi<br />

ar gamoricxavdnen, rom bolo xerxiT miRebuli<br />

nimuSi SesaZloa arc ki yofiliyo moneta, vinaidan es xerxi<br />

Zalze Sromatevadi da ZviradRirebuli iyo (cxadia, rom<br />

masobrivi tiraJiT aseTi monetis damzadeba praqtikulad<br />

Zalze rTuli gansaxorcielebeli iqneboda).<br />

samwuxarod, es uaRresad saintereso samuSao daudgeneli<br />

mizezebis gamo ar dabeWdila, Tumca mas mogvianebiT<br />

moixseniebs cnobili arqeologi g.lomTaTiZe Tavis<br />

monografiaSi `saqarTvelos kultura da yofa I-XIII s.s.-Si~<br />

(Tbilisi, 1977).<br />

f.TavaZisa da d.kapanaZis aRniSnuli statia imdenad<br />

mniSvnelovania, rom misi dabeWdva, Tundac naxevarsaukunovani<br />

dagvianebiT, dResac savsebiT mizanSewonilad<br />

migvaCnia.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem mowafeebTan <strong>erTad</strong> naSromebis<br />

mTeli cikli miuZRvna istoriuli bulatis foladis<br />

damzadebis teqnologiis aRdgenis saqmes. qimiuri Sedgenilobis<br />

Seswavlis safuZvelze dadginda, rom bulati warmoadgens<br />

maRalnaxSirbadian Senadnobs, romelic sxva saxeobis<br />

foladebisagan gamoirCeva maRali `fxamaxvilobiT~,<br />

plastikurobiT da cveTamedegobiT. aRmoCnda, rom aseTi<br />

Senadnobi specialuri Camosxmisa da Wedvis gansakuTrebuli<br />

meTodis safuZvelze miiReba. pirveli RonisZieba tigelidan<br />

CamosxmiTa da gacivebis gansakuTrebuli reJimis<br />

dacviT xorcieldeboda. rac Seexeba meore RonisZiebas,<br />

is naxevarfabrikatis maqsimaluri deformaciuli datvirTvis<br />

qveS sxvadasxva daxriT Wedvas iTvaliswinebda. am<br />

177


teqnologiiT damzadebulma nimuSebma Tavisi fizikurmeqanikuri<br />

maxasiaTeblebiT istoriul bulatTan sruli<br />

Tanxvdena gamoamJRavna, rac imis mauwyebelia, rom bulatis<br />

damzadebis saidumloeba warmatebiT amoixsna.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT safuZveli<br />

Caeyara faqtobrivad kidev erT axal mimarTulebas _ gamosadnobi<br />

modelebis meTodis gamoyenebiT Zveli qarTuli<br />

mxatvruli nivTebis pirebis Camosxmas. didi mxatvruli<br />

gemovnebiT Sesrulebuli brinjaos nakeTobebis damzadebasTan<br />

<strong>erTad</strong> aseTi samuSaoebis mizans am SemTxvevaSic<br />

istoriuli dednebis Camosxmis teqnologiis aRdgena warmoadgenda.<br />

eqsperimentis monacemebis safuZvelze dadginda,<br />

rom Zveli ostatebi models cvilisagan amzadebdnen,<br />

sayalibe masalad xmarobdnen wvrilmarcvlovan Txevad<br />

narevs, romelic saTanado gaSrobis Semdeg maRali airgamtarobiT<br />

xasiaTdeboda da sxva.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes yuradRebis gareSe ar rCeboda<br />

samuzeumo nivTebis restavraciisa da konservaciis<br />

sakiTxebi. aq ar SeiZleba kidev erTxel ar movigonoT Zalze<br />

saintereso magaliTi, romelic gadmocemis saSualebiT<br />

gaxda cnobili da Tavis mogonebebSi mohyavs v.varazaSvils:<br />

mcxeTis gaTxrebis Sedegad mopovebul maRalmxatvrul<br />

vercxlis nakeTobas _ `fortunas~ aRmoaCnda tyviis CanarTi,<br />

romelic vercxls azianebda. vinaidan saWiro iyo<br />

saswrafo zomebis miReba, <strong>ferdinand</strong> TavaZem muzeumis<br />

TanamSromlebTan da imxanad TbilisSi myof akademikos<br />

g.v.akimovTan <strong>erTad</strong> mTeli Rame daZabulad imuSava nakeTobis<br />

gadasarCenad. faqizi qimiuri damuSavebis saSualebiT<br />

tyviis CanarTis mocilebisa da nakeTobis gansakuTrebuli<br />

Termuli reJimiT damuSavebis Sedegad moxerxda eqsponatis<br />

gamagreba da SenarCuneba.<br />

samuzeumo vercxlis nakeTobebTan dakavSirebiT Zalze<br />

sainteresoa batoni <strong>ferdinand</strong>is xelmZRvanelobiT<br />

178


Catarebuli samuSao, romelic am nakeTobebis zedapirze<br />

warmoqmnili vercxlis qloridis vercxlamde aRdgenas<br />

iTvaliswinebs. niadagSi vercxlis nakeTobebze qlor-ionis<br />

zemoqmedebis Sedegad aseTi danafaris warmoqmna maT<br />

TandaTan akargvinebs simtkices da gadamwyveti zomebis<br />

droze miuReblobis SemTxvevaSi uZvelesi nakeToba Sei-<br />

Zleba mniSvnelovnad daziandes.<br />

Termodinamikuri monacemebis safuZvelze perspeqtiuli<br />

aRmdgenelebis SerCevisa da maTi eqsperimentulad<br />

gamocdis Semdgom aRmoCnda, rom saukeTeso aRmdgenelebs<br />

warmoadgens wyalbadi da aRdgenili rkinis fxvnili, xolo<br />

aRdgenis optimaluri temperatura 500 0 C-s Seadgens. SemuSavebuli<br />

meTodi imiTac aRmoCnda RirsSesaniSnavi, rom<br />

misi saSualebiT ara marto vercxlis qlorididan vercxlis<br />

aRdgena, aramed nakeTobis gamagreba da misi Tavdapirveli<br />

meqanikuri Tvisebebis aRdgenac moxerxda.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZes v. axvlediandTan <strong>erTad</strong><br />

jer kidev 1950 wels gamosacemad hqonda momzadebuli<br />

vaxtang VI-is (1675-1737ww.) unikaluri<br />

Txzuleba “wigni zeTebis Sezavebisa da qimiisa qmnis”.<br />

specifikuri Sinaarsisa da saocari sirTulis miuxedavad,<br />

teqsti xelnaweridan Secdomebis gareSe aris gadmowerili,<br />

rac arc Tu ise iol amocanas warmoadgenda. garda<br />

amisa, teqsts darTuli aqvs avtorebis saintereso gamokvleva<br />

_ `me-17 da me-18 saukuneebSi teqnikisa da teqnologiis<br />

ganviTarebis istoria saqarTveloSi vaxtang VI-is qimiis<br />

mixedviT~ * , romelSic mniSvnelovani monacemebia moyvanili<br />

im drois qimiur teqnikasTan dakavSirebiT. kidev ufro<br />

sayuradReboa is faqti, rom 1950 wels avtorebisaTvis ukve<br />

cnobili iyo, rom sankt-peterburgis aRmosavleTmcodneobis<br />

institutSi daculia am Txzulebis mcire fragmentis<br />

* vaxtang VI-is Txzulebis xelnaweridan gadmowerili teqsti da<br />

aRniSnuli gamokvleva inaxeba f.TavaZis pirad arqivSi.<br />

179


vaxtangiseuli xelnaweri (TbilisSi daculi am Txzulebis<br />

sruli teqsti vaxuStis mier gadaweril asls warmoadgens).<br />

samwuxaroa, rom am da sxva mignebebiT gamorCeuli es<br />

naSromi Tavis droze ver daibeWda. <strong>ferdinand</strong> TavaZem mxolod<br />

1959 wels gamocemul monografiaSi “Бронзы древней<br />

Грузии” gamoiyena zogierTi masala vaxtng VI-is wignidan,<br />

romelic manamde sruliad ucnobi iyo farTo sazogadoebisaTvis.<br />

rac Seexeba vaxtang VI-is naSromis srul teqsts,<br />

romlis dabeWdvas f.TavaZe da v.axvlediani jer kidev 1950<br />

wels apirebdnen, mxolod sami aTeuli wlis Semdeg gamosces<br />

T.enuqiZem da v.kokoCaSvilma (`wigni zeTebis Sezavebisa<br />

da qimiisa qmnis~, Tbilisi, 1981).<br />

werilobiTi wyaroebisa da eTnografiuli monacemebis<br />

safuZvelze <strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT Segrovda<br />

Weduri xelovnebis Zveli teqnikur-metalurgiuli<br />

terminebi.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis samuSaoebs kidev im mxrivac hqonda<br />

mniSvneloba, rom maTi saSualebiT SesaZlebeli gaxda<br />

mTeli rigi arqeologiuri nivTebis da maTi Sesabamisi<br />

periodebis TariRebis dazusteba. amasTan dakavSirebiT aq<br />

SeiZleba moviyvanoT konkretuli magaliTebi, romlebic<br />

saqarTveloSi liTonis mavTulis damzadebis sawyisi etapebis<br />

daTariRebas exeba.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem Seiswavla tyviavis yorRnebis erTerT<br />

samarxSi mopovebuli TmisTvis gankuTvnili spilenZis<br />

xvia, romelic eneoliTis xanis nakeTobad iyo miCneuli.<br />

gairkva, rom xviis dasamzadebeli teqnologia jer<br />

yovelmxrivi (wriuli) WedviT mavTulis gamoyvanas da Semdeg<br />

misgan xviis rgolebis miRebas iTvaliswinebda. vinaidan<br />

aseTi rTuli teqnologiis arseboba liTonis aTvisebis<br />

sawyis etapze faqtobrivad gamoricxuli iyo, <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem xviis damzadeba eneoliTidan adre brinjaoze gardamaval<br />

xanas daukavSira da savsebiT samarTlianad miiC-<br />

180


nia arqeolog o.jafariZis mosazreba tyviavis yorRnebis<br />

am periodisTvis mikuTvnebis Sesaxeb.<br />

aseve saintereso informaciis `amoReba~ SeZlo batonma<br />

<strong>ferdinand</strong>ma adreuli brinjaos xanis samarxSi mopovebuli<br />

iaspis brtyeli qvidan, romelSic xelovnurad sxvadasxva<br />

diametris naxvretebi iyo gakeTebuli. Sinagani formiT<br />

es naxvretebi qvis orive zedapiridan erTmaneTis Sesaxvedrad<br />

mimarTul konusur CaRrmavebebs warmoadgens. qvis<br />

mTeli rigi specifikuri monacemebis _ iaspisaTvis damaxisiaTebeli<br />

maRali sisalis, naxvretebis sxvadasxva diametris<br />

da, rac mTavaria, liTonis gamosaWim Tanamedrove<br />

TvalakTan maTi formis sruli msgavsebis safuZvelze <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZem daadgina, rom is warmoadgenda uZveles adidas.<br />

mavTulis gasaWimi am iaraRis adreuli brinjaos xanis<br />

samarxSi aRmoCenisa da tyviavis yorRnebis daTariRebis<br />

gaTvaliswinebiT <strong>ferdinand</strong> TavaZis monacemebma saqarTvelos<br />

teritoriaze liTonis mavTulis damzadebis sawyis<br />

etapebTan dakavSirebiT Semdgom sqemas Cauyara safuZveli:<br />

Tavdapirvelad mavTulis damzadeba eneoliTidan adre<br />

brinjaos gardamaval xanaSi yovelmxrivi (wriuli) Wedvis<br />

wesiT aiTvises, romelic adre brinjaos xanaSi adidvis wesma<br />

Secvala.<br />

2001 wels ruseTSi gamovida Jurnal `Литейное<br />

производство~-s me-7 nomeri, romelic mTlianad <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZes eZRvneba (Jurnalis sarCevi pirdapir iwyeba miTiTebiT,<br />

rom `Тематическая подборка статей посвящена основателю<br />

Грузинской научной школы металловедов и литейщиков Ф. Н.<br />

Тавадзе~). aq sxvadasxva sferos naSromebTan <strong>erTad</strong> ori statia<br />

mecnierebisa da teqnikis istoriis sakiTxebsac eZRvneba:<br />

pirvel statiaSi ganxilulia Zvel saqarTveloSi mxatvruli<br />

Camosxmis sakiTxebi, xolo meoris analizis obieqts<br />

bulatis foladis gansakuTrebuli Taviseburebebi warmoadgens.<br />

aRsaniSnavia, rom Jurnalis garekani damSvene-<br />

181


ulia <strong>ferdinand</strong> TavaZisa da misi mowafeebis mier gamokvleuli<br />

Zveli qarTuli mxatvruli Camosxmis nimuSebis<br />

feradi fotografiebiT.<br />

JurnalSi moyvanili yvela, da maT Soris mecnierulistoriuli<br />

Sinaarsis naSromi, maswavleblisadmi mowafeebis<br />

mxolod madlierebis da pativiscemis gamoxatvas<br />

rodi isaxavs miznad. isini SeiZleba erTgvar ganacxadadac<br />

CaiTvalos, rom momavalSic Rirseul gagrZelebas povebs<br />

is mecnieruli mimarTulebebi, romlebsac saqarTveloSi<br />

saTave daudo <strong>ferdinand</strong> TavaZem. cxadia, maT Soris mecnierul-istoriuli<br />

kvlevebic igulisxmeba, romelTa meSveobiTac<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma Cveni mdidari warsulis<br />

araerTi umniSvnelovanesi mecnierul-teqnikuri miRweva<br />

warmoaCina.<br />

182


Jurnal “Литейное производство»-s 2001 wlis #7 garekani<br />

183


TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezi<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli skolis es mimarTuleba<br />

_ TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezi Tavisuflad<br />

SeiZleboda gangvexila wignis im nawilSi, sadac<br />

saubari gvqonda foladebze, Senadnobebze da specialur<br />

masalebze. magram sakiTxis gansakuTrebuli specifikurobis<br />

gamo da kidev imitom, rom es problema erT-erTi usayvarlesi<br />

gaxldaT batoni <strong>ferdinand</strong>isaTvis da amave dros<br />

misi ukanaskneli gataceba, `bolo akordi~, mizanSewonilad<br />

miviCnieT am mimarTulebis calke ganxilva.<br />

imis mamtkicebel argumentad, rom TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezi <strong>ferdinand</strong> TavaZisaTvis<br />

usayvarlesi Tema gaxldaT, isic gamodgeba, rom man Tavis<br />

SviliSvilsac, sruliad axalgazrda inJiners, swored am<br />

mimarTulebiT dauwyo wvrTna.<br />

gataceba marTlac ukanaskneli iyo imdenad, ramdenadac<br />

TviT qimiuri movlena _ TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezi, rogorc aRmoCena, farTo mecnieruli<br />

wreebisaTvis 1978 wels gaxda cnobili. am aRmoCenam imTaviTve<br />

miipyro batoni <strong>ferdinand</strong>is yuradReba. igi mixvda,<br />

rom TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

meTodiT SesaZlebelia masalaTmcodneobis mravali adre<br />

gadauWreli problemis mogvareba da maSinve daamyara mecnieruli<br />

kavSiri profesor a.merJanovTan * , romelic imxanad<br />

CernogolovkaSi, qimiuri fizikis institutSi, am mimar-<br />

Tulebas xelmZRvanelobda. TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezis teqnologia amJamad e.w. `sensaciuri<br />

teqnologiebis~ ricxvs miekuTvneba, maSin ki am meTods bevri<br />

saeWvod miiCnevda da skeptikuradac uyurebda. swored<br />

* akademikosi a.merJanovi struqturuli makrokinetikisa da masalaTmcodneobis<br />

problemebis institutis direqtori gaxldaT<br />

2005 wlamde. amJamad institutis konsultantia.<br />

184


im dros gaido xidi or mecnierul mimarTulebas _ qimiur<br />

fizikasa da masalaTmcodneobas Soris, romlis erT TavSi<br />

aRmoCenis avtorebi _ a.merJanovi, i.borovinskaia da v.Skiro<br />

idgnen, meoreSi _ <strong>ferdinand</strong> TavaZe Tavisi mowafeebiT. am<br />

ori skolis TanamSromlobam uTuod mniSvnelovani gavlena<br />

iqonia TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

aRmavlobaze. Tu dRes am mimarTulebas farTo teqnologiuri<br />

gamoyeneba gaaCnia da misi meSveobiT mravali axali<br />

naerTia sinTezirebuli, aq, udavod, <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

skolis damsaxurebacaa.<br />

zogadad, TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezis arsi mdgomareobs komponentebis egzoTermuli<br />

urTierTqmedebis xarjze qimiuri procesis CatarebaSi.<br />

saerTod, reaqciis siTbo didi xania gamoiyeneba metalurgiaSi.<br />

liTonTermuli procesebi, romlebic gulisxmobs<br />

liTonebis aRdgenas maTi naerTebidan (Jangeulebi, halogenidebi)<br />

ufro maRali aqtiurobis mqone liToniT (alumini,<br />

magniumi, siliciumi), farTodaa gavrcelebuli. TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezi garegnulad<br />

metad waagavs liTonTermul process, magram principulad<br />

gansxvavdeba misgan imiT, rom procesi mimdinareobs wvis<br />

reJimSi, garedan damatebiTi energiis miwodebis gareSe.<br />

wvis procesi alTan asocirebs da `myari alis~ saxeliTaa<br />

cnobili.<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

procesi iwyeba garedan miwodebuli Tburi impulsiT,<br />

magaliTad, volframis ZafSi eleqtrodenis gatarebiT.<br />

reaqcia inicirdeba moreagire elementebis fxvnilebis<br />

dawnexili briketis Txel fenaSi. es fena wvis talRis saxiT<br />

gadaadgildeba mTel briketSi. misi gavrcelebis siCqare<br />

wamSi aTi santimetris rigisaa, xolo temperatura<br />

4000 0 C aRwevs. swored amaSi mdgomareobs TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezis upiratesoba: am meTo-<br />

185


diT SesaZlebelia Zneldnobadi naerTebis sinTezireba.<br />

tradiciuli meTodebiT maTi miReba dakavSirebulia did<br />

energodanaxarjebTan da saWiroebs rTuli saxurebeli teqnikis<br />

gamoyenebas, xolo bevr SemTxvevaSi principulad<br />

SeuZlebelia. aRsaniSnavia isic, rom TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezis procesiT miRebuli<br />

produqti sawyis komponentebTan SedarebiT ufro sufTaa,<br />

vinaidan procesis msvlelobis dros advilad aqroladi<br />

minarevebis aorTqlebis xarjze xdeba TviTgawmenda.<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

siCqare da temperatura damokidebulia mraval faqtorze.<br />

maTgan umTavresia Termodinamikuri parametrebi, misaRebi<br />

naerTis warmoqmnis siTbo, reaqciaSi monawile elementebis<br />

siTbotevadoba, fxvnilis dispersuloba, marcvlis forma,<br />

narevis siTbogamtaroba, briketis simkvrive da sxva.<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezi, rogorc<br />

sruliad `axalgazrda~ teqnologia, moiTxovs savaraudo<br />

reaqciis qimiuri energiis maragis Sefasebas da<br />

zemoaRniSnuli parametrebis gaTvaliswinebas yvela axali<br />

masalis sinTezis procesSi.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT farTo frontiT<br />

daiwyo gamokvlevebi TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezis sferoSi. mokle droSi sinTezirebul iqna<br />

sruliad axali sali Senadnobebi, liTonuri da keramikuli<br />

zegamtari masalebi, boris karbidi, boris nitridi, siliciumis<br />

karbidi da sxva.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZem pirvelma scada TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezis teqnologiis gamoyenebiT<br />

WiaTuris manganumis madnis I da II xarisxis koncentratebidan<br />

unaxSirbado feromanganumis miReba, ramac madnidan<br />

manganumis amoReba (aluminoTermiul meTodTan SedarebiT),<br />

daaxloebiT 75%-dan 84%-mde gazarda.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i did yuradRebas aqcevda TviT-<br />

186


gavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis meTodiT titanis<br />

karbidebis, titanis boridebisa da qromis karbidebis<br />

fuZeze sali Senadnobebis miRebas. misi xelmZRvanelobiT<br />

pirvelad SemuSavda sali Senadnobebis axali jgufi,<br />

romelSic sal fazad boridebi gvevlineba, xolo Semkvrelad<br />

_ boridis warmomqmneli liToni. am meTodiT miRebuli<br />

saWrisebi, adidvis Tvalakebi, Stampebi, mimmarTvelebi<br />

da sxva nakeTobani maRali teqnologiuri TvisebebiT xasiaTdeba.<br />

es teqnologiebi Canergilia iJevskis metalurgiul,<br />

niJni-novgorodis saaviacio, quTaisis saavtomobilo<br />

da zestafonis kabelebis qarxnebSi.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe _ mecnierebis organizatori<br />

mecnieruli skolis miRwevebs umTavresad misi xelmZ-<br />

Rvanelis saerTaSoriso avtoriteti gansazRvravs. cnobilia,<br />

rom upiratesobas aniWeben im skolis mier miRebul<br />

Sedegebs, romelic ufro avtoritetulia. <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe da misi skola am TvalsazrisiT gamorCeuli iyo rogorc<br />

sabWoTa kavSirSi, aseve mis sazRvrebs gareT.<br />

es gasakviri arc aris, radgan, rogorc adre aRvniSneT,<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis skola marTvis TavaZiseuli meTodis<br />

gamo imTaviTve gamoirCeoda Tavisi organizaciiT da stabilur<br />

mecnierul koleqtivad Camoyalibda, rac, udavod,<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is, rogorc mecnierebis organizatoris,<br />

didi damsaxureba gaxldaT.<br />

saqarTvelos mecnierebaTa akademiis metalurgiis instituti<br />

metalurgiuli mecnierebis <strong>erTad</strong>erTi maprofilebeli<br />

instituti iyo mTels amierkavkasiaSi. amis gamo<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i mizanmimarTulad cdilobda misdami<br />

daqvemdebarebul institutSi srulad asaxuliyo metalurgiuli<br />

mecnierebis yvela mimarTuleba.<br />

garda im samecniero mimarTulebebisa, romelTac<br />

uSualod batonma <strong>ferdinand</strong>ma Cauyara safuZveli, igi<br />

187


yovelmxriv uwyobda xels sxva mimarTulebebis ganviTarebasac<br />

da swored amaSi mdgomareobs <strong>ferdinand</strong> TavaZis,<br />

rogorc mecnierebis organizatoris, siZliere. nimuSad<br />

mogvyavs metalurgiis institutis feradi da iSviaTi<br />

liTonebis laboratoriis pirveli xelmZRvanelis, teqnikis<br />

mecnierebaTa doqtoris, saqarTvelos sainJinro akademiis<br />

akademikosis givi zviadaZis werili.<br />

188<br />

feradi metalurgiis samecniero kera<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis saxelobis<br />

metalurgiis institutSi<br />

givi zviadaZe<br />

intensiurma geologiurma dazvervebma gasuli saukunis<br />

meore naxevridan daadgina saqarTveloSi rigi feradi<br />

liTonebis _ spilenZis, tyvia-TuTiis, dariSxanis, anTimonis<br />

da vercxliswylis metalurgiis CamoyalibebisaTvis<br />

sakmao madneulis maragi, ramac arsebiTad gansazRvra<br />

mrewvelobis axali dargis Seqmnis perspeqtiuloba, misi<br />

mecnieruli, teqnikuri da ekonomikuri wanamZRvrebis damuSavebis<br />

aucilebloba.<br />

am kompleqsuri problemis damuSaveba saqarTvelos<br />

sagegmo struqturebTan <strong>erTad</strong> iTava saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis metalurgiis institutma, romelic<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis xelmZRvanelobiT 50-ian wlebSi Camoyalibda<br />

metalurgiis, rogorc sainJinro mecnierebis erTerTi<br />

mniSvnelovani dargis kvlevis centri saqarTveloSi.<br />

1961 wels metalurgiis institutSi gaixsna feradi da<br />

iSviaTi liTonebis laboratoria, romlis Seqmnis erT-er-<br />

Ti iniciatori <strong>ferdinand</strong> TavaZe gaxldaT.<br />

ratom uwodes am laboratorias feradi da iSviaTi<br />

liTonebis da ara feradi metalurgiis laboratoria?


laboratoriis, rogorc samecniero kvleviTi qvedanayofis,<br />

saxelwodeba zogjer emyareba mkvlevarTa garkveuli<br />

jgufis mier ukve Catarebul samuSaoTa profils, rac kvleviTi<br />

muSaobis erTgvar ”konstituciur” dafiqsirebas<br />

warmoadgens. Cvens SemTxvevaSi ki laboratoriis saxelwodeba<br />

momaval samuSaoTa programulma mizandasaxulobam<br />

ganapiroba, rac moicavda nedleulidan <strong>liTonTa</strong> warmoebis<br />

procesebis damuSaveba-Seswavlas da aseve sakuTriv<br />

feradi da iSviaTi liTonebisa da maTi Senadnobebis, gansakuTrebiT<br />

Txevad mdgomareobaSi, fizikur-qimiuri,<br />

umTavresad Termodinamikuri Tvisebebis kvlevis problematikas.<br />

gamokvlevaTa orive mimarTulebis erT specializirebul<br />

laboratoriaSi Tavmoyras batoni <strong>ferdinand</strong>i<br />

mizanSewonilad da marTebulad Tvlida. miuxedavad<br />

imisa, rom iSviaTi liTonebi feradi metalebis erT-erT<br />

qvejgufs warmoadgens, maT laboratoriis saxelwodebis<br />

formirebaSi gansakuTrebuli adgili daeTmo, rasac Tavisi<br />

gamarTleba hqonda. amis mizezi iyo is, rom informacia<br />

qveynis wiaRiseulSi maTi arsebobis Sesaxeb da gamokvlevebi<br />

adgilobrivi nedleulidan maTi amoRebis procesebis<br />

sakiTxebze da miT umetes maTi Semcveli liTonuri sistemebis<br />

Txevad mdgomareobaSi daxasiaTebis sferoSi saqarTveloSi<br />

Catarebuli samuSaoebis mixedviT metad mwiri iyo.<br />

laboratoriis sakadro Semadgenloba TandaTanobiT<br />

ivseboda saqarTvelos politeqnikuri institutis qimiuri<br />

teqnologiis, metalurgiis fakultetebisa da moskovis<br />

feradi metalebisa da oqros institutis metalurgiis<br />

fakultetis kursdamTavrebulebiT. laboratoriis kvleviTi<br />

muSaobis mimarTulebaTa Tavdapirveli dagegmvisa<br />

da materialuri aRWurvis sakiTxebSi uaRresad nayofieri<br />

iyo mWidro TanamSromloba ssr kavSiris mecnierebaTa akademiis<br />

a.baikovis saxelobis metalurgiis institutis Sesatyvisi<br />

profilis laboratoriasTan (laboratoriis gamge<br />

189


ssr kavSiris mecnierebaTa akademiis wevr-korespondenti<br />

d.CiJikovi) da moskovis feradi metalebisa da oqros institutis<br />

msubuqi liTonebis kaTedrasTan (kaTedris gamge<br />

ssr kavSiris mecnierebaTa akademiis wevr-korespondenti<br />

a.beliaevi, kaTedris profesori v.pazuxini), romlebTanac<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s didi xnis siaxlove, urTierTpativiscema<br />

da TanamSromloba akavSirebda. batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

rCeviT laboratoriis gaxsnisTanave gansakuTrebuli yuradReba<br />

mieqca saqarTvelos spilenZis, dariSxanis (maT<br />

Soris oqrosSemcvel arsenopiritul), vercxliswylis<br />

madnebisa da aluminis Semcveli myari sawvavis mineraluri<br />

nawilis eleqtrometalurgiuli gadamuSavebis produqts<br />

_ ferosilikoalumins, rogorc metaluri aluminis misaReb<br />

masalas. swored aRniSnulma garemoebam gansazRvra<br />

laboratoriis kvlevis mimarTuleba. aRsaniSnavia, rom<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is iniciativiT laboratoriis Tematika<br />

sistematurad farTovdeboda saqarTvelos feradi metalurgiis<br />

ganviTarebisaTvis metad saWiro da mniSvnelovani<br />

TemebiT.<br />

saqarTvelos ar gaaCnia aluminis sawarmoeblad<br />

saWiro ZiriTadi madnebi _ boqsitebi. magram mis wiaRiseulSi<br />

arsebuli myari sawvavi _ qvanaxSiri, naxSirbadovani<br />

fiqlebi da Tixovani fiqlebis mineraluri Semadgenlebi<br />

mniSvnelovani raodenobiT Seicavs aluminisa da<br />

siliciumis oqsidebs, rac SesaZlebels xdis eleqtrometalurgiuli<br />

procesiT miviRoT ferosilikoalumini, romelic<br />

liTonuri aluminis misaReb masalas warmoadgens.<br />

roca aRniSnuli laboratoria pirvel nabijebs dgamda,<br />

metalurgiis institutis eleqtroTermiis laboratorias<br />

damuSavebuli hqonda ferosilikoaluminis miRebis<br />

teqnologia. amitom Cven didi yuradReba davuTmeT ferosilikoaluminisagan<br />

liTonuri aluminis miRebis sakiTxs.<br />

damuSavda marilTa lRobilSi anodad gamoyenebuli fero-<br />

190


silikoaluminisagan seleqciurad aluminis gaxsnisa da<br />

misi kaTodze Txevad mdgomareobaSi miRebis eleqtroqimiuri<br />

meTodi.<br />

uZvelesi droidan saqarTveloSi warmoebul spilenZs<br />

dResac gaaCnia sakmao nedleulis baza qveynis wiaRiseul-<br />

Si warmodgenili kolCedanuri madnebis saxiT, romelTa<br />

flotaciiT miiReba liTonuri spilenZis sawarmoebeli masala<br />

_ spilenZis sulfiduri koncentrati. saqarTvelos<br />

spilenZkolCedanuri madnebis SedarebiT mcire masStaburobisa<br />

da maTi sruli metalurgiuli gadamuSavebis ekonomikuri<br />

efeqtianobis uzrunvelsayofad, teqnologiis<br />

kompleqsurobisa da ekologiurobis gaTvaliswinebiT,<br />

laboratoriam daamuSava da Seiswavla spilenZis sulfiduri<br />

koncentratidan liTonuri spilenZis miRebis<br />

meTodi, koncentratis Steinze dnobiT da Semdgom uSualod<br />

Steinis anoduri gaxsniT da kaTodze spilenZis<br />

daleqviT, rac SesaZlebels xdis teqnologiuri sqemidan<br />

gamovricxoT konvertirebisa da cecxlovani rafinirebis<br />

ekologiurad mZime procesebi. elementaruli gogirdis,<br />

rkinis sulfatisa an oqsidis, oqrosa da zogierTi iSvia-<br />

Ti liTonis (selenis, teluris) Semcveli anoduri lamis<br />

miRebis gziT ganxorcielda nedleulis kompleqsuri gamoyenebis<br />

teqnologia, romelic SeiZleba safuZvlad daedos<br />

saqarTveloSi spilenZis sulfiduri koncentratidan<br />

liTonuri spilenZisa da sxva Tanamdevi produqtebis warmoebis<br />

daproeqtebas da organizacias.<br />

gasuli saukunis samocian wlebSi rusTavis metalurgiul<br />

qarxanaSi meoreuli aluminis SedgenilobaSi manganumis<br />

Seyvanis mizniT laboratoriam daamuSava da Seiswavla<br />

dnobaSi gamoyenebul marilovan lRobilSi manganumis<br />

qloridis gaxsnisa da Semdgom misi Txevadi aluminiTve aRdgenis<br />

meTodi. laboratoriis samuSaoebSi mniSvnelovani<br />

191


yuradReba mieqca dariSxanis arsenopirituli da auripigment-realgaluri<br />

madnebisa da koncentratebis gadamuSavebis<br />

sakiTxebs.<br />

SemuSavda canis sabados arsenopirituli madnis<br />

safuZvelze teqnikurad sufTa liTonuri dariSxanis<br />

miRebis meTodi. meTodis milovan da retortul aparateb-<br />

Si praqtikul ganxorcielebas zRudavda dariSxanis orTqlis<br />

areSi foladis aparaturis korozia. am ukanasknelis<br />

Tavidan asacileblad damuSavda arsenopiritis gaxurebis<br />

induqciuri meTodi, ramac aparatis sareaqcio zonaSi<br />

gamoricxa foladis gamoyenebis saWiroeba. axali teqnologia<br />

warmatebiT gamoicada uravis qarxanaSi, misi Semdgom<br />

canis qarxanaSi Canergvis mizniT. es iyo dariSxanisa da<br />

ara marto dariSxanis metalurgiaSi teqnologiuri siaxle,<br />

romelic ganxorcielda sawarmoo gaerTianeba ”samTo<br />

qimiis”, uravis qarxnisa da ssr kavSiris eleqtronuli<br />

mrewvelobis zelinogradis samecniero centris koleqtivebTan<br />

<strong>erTad</strong>. garda amisa, laboratoriaSi SemuSavda<br />

teqnikuri sisufTavis dariSxanis mZime feradi liTonebis<br />

xsnarebidan rafinirebis meTodi.<br />

ssr kavSiris qimiis mrewvelobis saministros Sromis<br />

organizaciis institutis Tbilisis filialis koleqtivTan<br />

<strong>erTad</strong> SevimuSaveT auripigment-realgaluri<br />

koncentratidan dariSxanovani qalkogeniduri minis<br />

sawarmoebeli saWiro siwmindis masalis reqtifikaciiT<br />

miRebis meTodi, romelic uravis qarxanaSi gamoicada.<br />

laboratoriam aqeisa da avadxaris singuris Semcveli<br />

madnebidan da maTi koncentratebidan liTonuri vercxliswylis<br />

miRebis mizniT daamuSava singuris aRdgenis<br />

liTonTermuli meTodi, romelic praqtikaSi gavrcelebul<br />

daJangvis meTodTan SedarebiT gamoricxavs gogirdovani<br />

airis warmoqmnas da amis gamo maRali ekologiurobiT<br />

gamoirCeva. am samuSaoTa farglebSi saqarTvelos geolo-<br />

192


giis saxelmwifo sammarTvelos davalebiT damuSavda singurul<br />

madnebSi calke arsebuli liTonuri vercxliswylis<br />

Semcvelobis gansazRvris originaluri distilaciuri<br />

meTodi.<br />

amrigad, laboratoriis samuSaoebma TiTqmis srulad<br />

moicva saqarTvelos wiaRiseulSi warmodgenili feradi<br />

liTonebis Semcveli nedleulis metalurgiuli da qimiuri<br />

gadamuSavebis sakiTxebi da moamzada qveyanaSi feradi<br />

metalurgiis sawarmoebis daproeqtebis teqnlogiuri da<br />

teqnikur-ekonomikuri safuZvlebi. dRes, saqarTvelos<br />

saxelmwifoebrivi damoukideblobis pirobebSi, laboratoriaSi<br />

Sesrulebul samuSaoTa Sedegebi mzard mniSvnelobas<br />

iZens Cveni qveynis mrewvelobisa da ekonomikis restruqturizaciis<br />

pirobebSi.<br />

laboratoriis mWidro kavSiri yofili sabWoTa saxelmwifos<br />

feradi metalurgiis sawarmoebTan da samecniero<br />

centrebTan apirobebda laboratoriis kvlevebs<br />

feradi da iSviaTi liTonebis metalurgiis im problemaTa<br />

gadasawyvetad, romlebic moicaven am dargis mecnierebisa<br />

da teqnikis farTo speqtris mniSvnelovan sakiTxebs.<br />

laboratoriaSi damuSavda tute liTonebis maTi ftoridebidan<br />

da qloridebidan vakuumTermuli aRdgeniT<br />

miRebis axali meTodi da detalurad iqna Seswavlili am<br />

meTodis Termodinamikuri, kinetikuri da eleqtroqimiuri<br />

sakiTxebi. axali meTodi liTonuri ceziumisa da rubidiumis<br />

sawarmoeblad gamoicada novosibirskis iSviaTi<br />

metalebis qarxanaSi.<br />

laboratoriis koleqtivma daamuSava aluminis iSviaTmiwa<br />

liTonebTan (lanTanTan, ceriumTan, neodiumTan da<br />

sxva) ligaturebis maTi qloridebis aluminiT vakuumTermuli<br />

aRdgenis originaluri meTodi, romelic gamoicada<br />

irtiSis qimiur-metalurgiul qarxanaSi.<br />

aRsaniSnavia, rom feradi metalurgiis ganviTare-<br />

193


asTan dakavSirebuli amocanebis gadaWras laboratoriis<br />

koleqtivi axdenda saTanado procesebisa da sistemebis<br />

Tanamedrove eqsperimentuli meTodebiT Seswavlis<br />

safuZvelze. am mizniT laboratoriaSi Seiqmna procesTa<br />

orTqlisebri produqtebis wnevis gazomvis, procesTa ganviTarebis<br />

Termografiuli da uwyvetad kinetikuri dafiqsirebis,<br />

eleqtroqimiuri parametrebis gazomvis, gamdnar<br />

mdgomareobaSi liTonur sistemebSi kalorimetruli<br />

gazomvebis danadgarebi da damuSavda Sesabamisi meTodikebi.<br />

laboratoriaSi ganxorcielebul samuSaoTa zogadi<br />

CamonaTvali, bunebrivia, srulad ver asaxavs iq momuSave<br />

mkvlevarTa yoveldRiuri Sromis masStabebs da SemoqmedebiT<br />

atmosferos, mis emociur daZabulobas, romelic<br />

moicavda rogorc warmatebiT gamowveul sixaruls, aseve<br />

warumateblobiTa da siZneleebTan dakavSirebul dramatizms,<br />

da sabolood mainc udides bednierebas, rac Tan axlavs<br />

mecnieruli kvleviT gaxsnil saidumloebaSi wvdomis<br />

siamovnebas. vigoneb ra yovelive amas, minda madlierebis<br />

grZnobiT aRvniSno institutis direqtoris, Rvawlmosili<br />

mecnieris, batoni <strong>ferdinand</strong>is keTilganwyobili da<br />

mzrunveli damokidebuleba feradi da iSviaTi liTonebis<br />

laboratoriisadmi, ramac mniSvnelovanwilad ganapiroba<br />

Cveni koleqtivis warmatebebi da miRwevebi.<br />

yovelive zemoTqmuli sawindari iyo imisa, rom feradi<br />

da iSviaTi liTonebis laboratoriis saxiT saqarTveloSi<br />

Camoyalibda feradi metalurgiis pirveli specializirebuli<br />

centri, romlis SeqmnaSi mniSvnelovani Rvawli miuZ-<br />

Rvis akademikos <strong>ferdinand</strong> TavaZes, mecnierebis did organizators,<br />

Rirseul pirovnebas da WeSmarit patriots.<br />

zemoT moyvanili werilidan naTlad Cans, Tu rogor<br />

uwyobda xels batoni <strong>ferdinand</strong>i metalurgiis institutSi<br />

194


saqarTvelosTvis saWiro mniSvnelovani samecniero mimar-<br />

Tulebebis ganviTarebas, magram igi marto misdami daqvemdebarebuli<br />

institutiT ar ifargleboda.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i mecnierebis marTlac didi organizatori<br />

gaxldaT, rac gulisxmobs ama Tu im dargis, an<br />

mecnieruli mimarTulebis ganviTarebis koordinirebas. imisaTvis,<br />

rom naTqvami liton sityvebad ar darCes, sakmarisia<br />

moviyvanoT im samecniero komitetebisa da komisiebis<br />

arasruli CamonaTvali, romelTa mudmivi wevric gaxldaT<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i:<br />

• CamomsxmelTa saerTaSoriso asociaciis komiteti;<br />

• kompoziciuri masalebis saerTaSoriso komisia;<br />

• boris, boridebisa da monaTesave naerTebis saerTaSoriso<br />

samecniero komiteti;<br />

• foladis warmoebis fizikur-qimiuri safuZvlebisadmi<br />

miZRvnili sabWoTa kavSir-iaponiis mudmivmoqmedi seminari.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe wlebis manZilze mudmivad monawileobda<br />

sabWoTa kavSiris mecnierebaTa akademiisa da sab-<br />

WoTa kavSiris mecnierebisa da teqnikis komitetTan arsebuli<br />

sabWoebis muSaobaSi. esenia:<br />

• myari tanis fizikis;<br />

• metalurgiuli procesebis fizikuri qimiis;<br />

• metalurgiaSi axali procesebisa da Senadnobebis;<br />

• liTonebis koroziisa da dacvis.<br />

es sabWoebi gansazRvravda qveyanaSi aRniSnuli samecniero<br />

mimarTulebebis ganviTarebas.<br />

imavdroulad <strong>ferdinand</strong> TavaZe warmatebiT xelmZRvanelobda:<br />

• saqarTvelos mecnierebaTa akademiis samecniero sabWos<br />

“metalurgiuli procesebis fizikur-qimiuri safuZvlebi”;<br />

195


• fxvnilovani danafarebis amierkavkasiis regionalur<br />

samecniero centrs;<br />

• manqanaTmSeneblobis mrewvelobis samecniero-teqnikuri<br />

sazogadoebis saqarTvelos respublikur gamgeobas.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i gaxldaT Savi metalurgiis samecniero-teqnikuri<br />

sazogadoebis saqarTvelos respublikuri<br />

gamgeobis, saqarTvelos mecnierebaTa akademiis bunebismetyvelebisa<br />

da teqnikis istoriis sabWos, problemuri<br />

sabWos _ `Savi metalurgia~, saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiasTan da saqarTvelos mecnierebisa da teqnikis saxelmwifo<br />

komitetTn arsebuli samecniero-teqnikuri da<br />

socialur-ekonomikuri prognozirebis samecniero sabWos<br />

wevri.<br />

igi aqtiurad monawileobda saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis prezidiumTan arsebuli sawarmoo Zalebisa da<br />

bunebrivi resursebis respublikuri komisiis muSaobaSi.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>i did yuradRebas aqcevda qarTuli<br />

metalurgiuli da teqnikuri terminologiebis gamocemis<br />

saqmes da konsultaciebs uwevda terminologiis Semdgenlebs.<br />

ferdiniand TavaZe wlebis ganmavlobaSi nayofierad<br />

TanamSromlobda rigi gamocemebis saredaqcio kolegiebSi:<br />

• metalurgiis terminologia, saq. mecn. akademiis gamomcemloba,<br />

Tbilisi, 1959.<br />

• saerTaSoriso samecniero-teqnikuri Jurnali `Литейное<br />

производство~;<br />

• saqarTvelos mecnierebaTa akademiis macne, qimiis seria;<br />

• qarTuli sabWoTa enciklopedia, t. 1-5, Tbilisi, 1975-<br />

1980;<br />

• `Mechanical Properties”, saerTaSoriso Tormettomeuli,<br />

Sveicaria, Jeneva;<br />

• Сборник трудов международного симпозиума по бору: Бор,<br />

получение, структура и свойства, в двух частях, `Наука~,<br />

Москва, 1974, `Мецниереба~, Тбилиси, 1974;<br />

196


• Физическая химия поверхности расплавов. `Мецниереба~,<br />

Тбилиси, 1977.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis redaqtorobiT gamocemulia mTeli<br />

rigi mniSvnelovani naSromebisa * :<br />

• Касумзаде Н.Г., Изменение структуры и свойств стали под<br />

влиянием физико-химических факторов, действующих при<br />

разливке, Баку, 1957;<br />

• Природные ресурсы Грузинской ССР. Т.1-5. Изд-во АН СССР,<br />

Москва, 1958-1963;<br />

• Внутреннее трение в металлах и сплавах. `Наука~, Москва,<br />

1966. (agreTve Targmnilia inglisur enaze da gamocemulia<br />

aSS-Si);<br />

• Internal Friction in Metals and Alloys. New-York, 1967;<br />

• Внутреннее трение в металлических материалах, `Наука~,<br />

Москва, 1970.<br />

• Изложницы, надставки и центровые. Ростовское издательство,<br />

1971;<br />

• Аналитические возможности метода внутреннего трения.<br />

(Сборник статей), `Наука~, Москва, 1973;<br />

• Вапросы металловедения и коррозии металлов (Сборник<br />

статей), вып.1-5 `Мецниереба~, Тбилиси, 1968-1990;<br />

• Внутреннее трение в металлах, полупроводниках,<br />

диэлектриках и ферромагнетиках, `Наука~, Москва, 1978.<br />

(Совместно с В.С. Постниковым и Л.К. Гордиенко);<br />

• Теория и практика металлургии марганца (Сборник статей),<br />

`Наука~, Москва, 1980.<br />

gansakuTrebiT aRsaniSnavia misi redaqtorobiT gamocemuli<br />

inglisuridan naTargmni samtomeuli `Металлография<br />

железа~ Изд-во `Металлургия~, Москва, 1972, romelic yoveli<br />

* f.TavaZis redaqtorobiT 1981 wlamde gamocemuli naSromebis<br />

sia ixileT wignSi _ <strong>ferdinand</strong> TavaZe, biobibliografia, mecniereba,<br />

Tbilisi, 1984.<br />

197


liTonmcodnis samagido wignia.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s gaaCnda siaxlis SegrZnebis da ur-<br />

Tulesi sakiTxebis martivad gadaWris saocari unari, utyuari<br />

mecnieruli alRo da interesTa metad farTo sfero,<br />

rac ganapirobebda misi moRvaweobis mravalmxrivobas. amis<br />

dasturia saqarTveloSi da mis farglebs gareT momzadebuli<br />

sxvadasxva specialobis asze meti maRalkvalificiuri<br />

mecnieri ara mxolod teqnikis, aramed qimiis, fizikamaTematikis<br />

da istoriis dargSic.<br />

baton <strong>ferdinand</strong>s mecnieruli kavSiri da nayofieri<br />

TanamSromloba hqonda yofili sabWoTa kavSirisa da<br />

ucxoeTis gamoCenil mecnierebTan. maRali mecnieruli avtoritetis<br />

gamo masTan TanamSromlobis survili uCndeboda<br />

mraval ucxour samecniero dawesebulebas. mis gverdiT<br />

yofniT Tavs iwonebdnen aseve mTels sabWoTa kavSirSi.<br />

sailustraciod moviyvanT erT-erT magaliTs.<br />

dnepropetrovskis metalurgiis institutSi 1979 wels<br />

konferenciis Catareba ganuzraxavT. amis Sesaxeb <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZisaTvis oficialurad ucnobebiaT, magram meti<br />

garantiisaTvis institutis reqtors axloblobis niSnad<br />

xelnaweri ustaric daudevnebia da Txovnac mouyolebia:<br />

“Tqveni aqtiuri monawileoba konferenciaSi ueWvelad<br />

gazrdis mis avtoritets da amitom Zalian moxarulebi<br />

viqnebiT, Tu gvewveviT”-o. am magaliTidan kargad Cans, Tu<br />

rogor amaRlebda ama Tu im Tavyrilobis prestiJs batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is monawileoba.<br />

2002 wlis oqtomberSi TbilisSi Catarda <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis 90 wlisTavisadmi miZRvnili saerTaSoriso<br />

samecniero-teqnikuri konferencia da gamoica krebuli<br />

“Проблемы металлургии, материаловедения и сварки”.<br />

ukrainis mecnierebaTa akademiis e.patonis saxelobis<br />

eleqtroSeduRebis instituti gaxldaT am konferenciis<br />

Catarebis erT-erTi moTave organizacia. msoflioSi cno-<br />

198


ili am mecnieruli dawesebulebis direqtori, ukrainis nacionaluri<br />

mecnierebaTa akademiis prezidenti, akademikosi<br />

boris patoni, samwuxarod, ver daeswro konferencias,<br />

magram gamogzavna mimarTva, romelic qvemoT mogvyavs.<br />

199


aqve mogvyavs ukrainis nacionaluri mecnierebaTa akademiis<br />

akademikosebis i.taranisa da m.gasikis <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis 90 wlisTavTan dakavSirebiT gamogzavnili werili,<br />

romelic batoni <strong>ferdinand</strong>isa da misi skolis aRiarebis<br />

damadasturebelia.<br />

200


atoni <strong>ferdinand</strong>is 90 wlisTavTan dakavSirebiT<br />

ukrainis prestiJul JurnalSi “Проблемы специальной<br />

электрометаллургии”, Киев, 2002, 4, romlis mTavari redaqtori<br />

gaxlavT akademikosi boris patoni, gamoqveynda werili<br />

201


atoni <strong>ferdinand</strong>is cxovrebisa da moRvaweobis Sesaxeb.<br />

werili gamoqveynda agreTve JurnalSi “Металлургическая и<br />

горнорудная промышленность”, Киев, 2002, 6. orive werili batoni<br />

<strong>ferdinand</strong>is aRiarebis kidev erTi magaliTia.<br />

rogor Sefasebas aZlevs f. TavaZis mecnierul moRvaweobas<br />

zogadad Tanamedrove sazogadoeba? am kiTxvaze<br />

calsaxa pasuxs iZleva 1984 wels kievSi, gamomcemloba<br />

«Наукова думка»-s mier dastambuli biografiuli cnobari<br />

“qimikosebi”, romelSic Sesulia msoflios yvela drois<br />

1200-mde gamoCenili qimikosis biografiuli monacemebi da<br />

ZiriTadi mecnieruli miRwevebi. am wignSi akademikosi <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZe moxseniebulia rogorc msoflio mniSvnelobis<br />

metalurgi da qimikosi.<br />

1991 wels moskovSi, gamomcemloba «Высшая школа»-m<br />

gamosca wigni «Выдающиися химики мира», romelSic vrcladaa<br />

aRwerili f.TavaZis miRwevebi maRaltemperaturul<br />

qimiis sferoSi, xolo 2010 wels kievSi, gamomcemloba<br />

«Логос»-sis mier gamoSebul, g.gnesinis wignSi<br />

«Материаловеды» f.TavaZe moxseniebulia, rogorc msoflio<br />

mniSvnelobis masalaTmcodne.<br />

202


<strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa da<br />

masalaTmcodneobis instituti<br />

postTavaZiseul periodSi<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis gardacvalebidan Zalian male sabWo-<br />

Ta kavSiris sivrceSi didi politikur-ekonomikuri Zvrebi<br />

moxda. 1991 wels saqarTvelom damoukidebloba gamoacxada.<br />

myisierad daiSala arsebuli ekonomikuri kavSirebi,<br />

Seferxda bunebrivi gazisa da eleqtroenergiis mowodeba,<br />

qarxana-fabrikebi gaCerda, qveyana sibnelem, sicivem,<br />

umuSevrobam moicva am sityvis sruli mniSvnelobiT. aseT<br />

rTul fonze mecniereba stagnaciis mdgomareobaSi aRmoCnda,<br />

mecnier-muSakis Tviuri Semosavali katastrofulad<br />

Semcirda da 10-15 $ - iT ganisazRvra, mravali mecnieruli<br />

mimarTuleba Cakvda, lukmapuris ZiebaSi samecniero<br />

dawesebulebebi datova bevrma kvalificiurma muSakma.<br />

am siduxWires verc metalurgiis instituti gadaurCa.<br />

nel-nela samTo-metalurgiuli profilis sawarmoebi<br />

gaiyida, xolo maTi saqmianobis Tanmxlebi samecniero organizaciebi,<br />

maT Soris metalurgiis institutic, mwiri<br />

dafinansebiT darCa saxelmwifo sakuTrebaSi. samwuxarod,<br />

sawarmoTa mflobelebi ar aRmoCndnen dainteresebulni<br />

perspeqtiuli sawarmoo gegmebisa da inovaciuri kvlevebis<br />

dafinansebiT. aseT pirobebSi instituti mainc suldgmulobda<br />

mopovebuli ucxouri grantebis xarjze.<br />

2006 wels qveyanaSi ganxorcielebuli ganaTlebisa da<br />

mecnierebis reformis Sedegad instituti gamovida saqarTvelos<br />

erovnuli mecnierebaTa akademiis Semadgenlobidan,<br />

miiRo sajaro samarTlis iuridiuli piris statusi da saqarTvelos<br />

ganaTlebisa da mecnierebis saministros sistemis<br />

daqvemdebarebaSi moeqca. naTeli gaxda, rom instituts<br />

TviTgadarCenis mizniT sawarmoo-praqtikuli mniSvnelobis<br />

samuSaoebze unda gaekeTebina aqcenti, raTa saxelmwifo da<br />

203


kerZo struqturebis interesebis sferoSi moxvedriliyo.<br />

saWiro gaxda institutis saqmianobis gadaxedva. sabednierod,<br />

aRmoCnda uzarmazari resursi _ <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

periodSi dagrovili zRva masala, maT Soris fundamenturi<br />

kvlevebis sferoSic, romelic instituts safuZvels<br />

uqmnida momavali saqmianobisaTvis. magram imisTvis rom es<br />

ganxorcielebuliyo, saWiro gaxda institutis teqnikuri<br />

saSulebebis sruli modernizacia. Sida resursebis xarjze<br />

gaZlierda sadnobi ubani, mTlianad gadaiaraRda saglinavi<br />

saamqro, rusTavis metalurgiuli qarxnis teqnikuri daxmarebiT<br />

damontaJda axali uwyveti Camosxmis agregati<br />

furclovani zolebis misaRebad (rac qarxnis sacicocxlo<br />

amocanaTa rigs miekuTvneba), damontaJda rkaluri eleqtroRumeli<br />

teqnogenuri narCenebis reciklirebisTvis,<br />

romlis Sedegebsac zogadsaxelmwifoebrivi mniSvneloba<br />

eniWeba, vinaidan umniSvnelovanes ekologiur problemaTa<br />

mogvarebas emsaxureba, gaZlierda fxvnilTa metalurgiisa<br />

da kerZod, nanofxvnilebiT specialuri masalebis damzadebis<br />

mimarTulebac, rac Tbilisis saaviacio gaerTianebis<br />

interesebis sferoSi moxvda, damuSavda eleqtro-naperwkluri<br />

meTodiT wnexvis danadgari, aRorZinebis stadiaSia<br />

institutis baTumis koroziuli sadguri.<br />

am sadguris didi mniSvnelobis gamo, masze ufro detalurad<br />

SevCerdebiT. gasuli saukunis oTxmocdaaTian<br />

wlebSi daufinanseblobis gamo muSaoba Sewyvita metalurgiis<br />

institunis baTumis koroziis laboratoriam, sadac<br />

wlebis ganmavlobaSi warmatebiT funqcionirebda koroziis<br />

sadguric.<br />

specialistebis azriT baTumi Tavisi klimaturi pirobebiT<br />

sabWoTa kavSiris mTel sivrceSi unikaluri iyo<br />

bunebriv pirobebSi koroziuli gamocdebis Casatareblad.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is iniciativiT 1960 wels swored aq dafuZnda<br />

koroziuli kvlevebis kera. zemoT avRniSneT, Tu<br />

204


aoden did yuradRebas aqcevda batoni <strong>ferdinand</strong>i koroziis<br />

mimarTulebas, mas xom am sferoSi samasamde mecnieruli<br />

naSromi da oTxi fundamenturi monografia aqvs<br />

gamoqveynebuli. male institutis baTumis laboratoria<br />

mowinaved iqca, radgan aq sruldeboda ara marto sabWoTa<br />

kavSiris, aramed poloneTis, aRmosavleT germaniis, CexeTis<br />

da sxva socialisturi qveynebis dakveTebi СЭВ-is (Совет<br />

Экономической Взаимопомощи) programiT. zRvis wyalsa da<br />

atmosferul pirobebSi gamocdas gadioda sxvadasxva masala,<br />

manqana-meqanizmebis kvanZebi, agregatebi da sxv. aqve<br />

muSavdeboda antikoroziuli saSualebebi da mcuravi teqnikis<br />

gareSemozrdis gauvnebelyofis meTodebi. baTumis<br />

zrdasTan dakavSirebiT, koroziis laboratoria da sadguri,<br />

romelic qalaqis centralur nawilSi 1 ha farTze<br />

iyo ganlagebuli, rekonstruqciis zonaSi moyva da, rogorc<br />

ufunqcio, daangries. magram, sabednierod, dRevandelma<br />

xelisuflebam gaiTvaliswina am mecnieruli mimar-<br />

Tulebis aRorZinebis aucilebloba da instituts baTumis<br />

gareubanSi gamouyo teritoria (2,2 ha), sadac amJamad mimdinareobs<br />

saTanado stendebisa da mowyobilobis montaJi.<br />

amgvarad, sul mokle xanSi baTumis laboratoria da koroziis<br />

sadguri mkvdreTiT aRdgeba da imedi gvaqvs, rom igi<br />

daibrunebs saerTaSoriso mniSvnelobis statuss.<br />

institutSi Catarebuli reformebis Semdeg, laboratoriebSi<br />

damuSavebuli problemebis Sedegebma samrewvelo<br />

nimuSis forma miiRo. Sedegad, institutis inteleqtualuri<br />

produqti specialuri masalebis, axali foladebis,<br />

fxvnilTa metalurgiis, koroziisagan dacvis da a.S. sferoebSi<br />

moTxovnadi gaxda da institutis saqmianoba saxelmwifos<br />

interesebis sferoSi moeqca.<br />

qvemoT ufro detalurad ganvixilavT <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

205


Zis mier dafuZnebul ramdenime mecnierul mimarTulebas,<br />

romlebic amJamad intensiurad viTardeba da institutis<br />

sasicocxlo potencials warmoadgens. es mimarTulebebi<br />

mecnierebatevad sferos ganekuTvneba, faqiz midgomas<br />

saWiroebs da qveynisTvis umniSvnelovanes problemaTa<br />

gadawyvetas Seuwyobs xels, maT Soris Tavdacvis sferoSic.<br />

amJamad saqarTveloSi, maRali simtkicis foladebis<br />

warmoebis ararsebobis pirobebSi, mwvaved dgas “Rirebuleba-efeqturobis”<br />

kriteriumiT dabalansebuli maRali<br />

meqanikuri Tvisebebis mqone specialuri daniSnulebis foladebis<br />

Seqmnis aucilebloba. amave dros sul ufro met<br />

aqtualobas iZens samxedro kontingentis da teqnikis antibalistikuri<br />

dacva, rac unda ganxorcieldes maRali meqanikuri<br />

Tvisebebis mqone specialuri sajavSne foladebis<br />

saSualebiT. saerTaSoriso bazarze aseTi foladebi Zviria<br />

_ erTi tona specialuri daniSnulebis foladis Rirebuleba,<br />

transportirebisa da ganbaJebis gaTvaliswinebiT,<br />

8 aTas dolars aRwevs. garda amisa, isini strategiul masalaTa<br />

jgufs miekuTvnebian da, rogorc wesi, vaWrobis<br />

obieqts ar warmoadgenen. amitom, produqciis specifikurobis<br />

gamo maTi miwodeba dakavSirebulia mniSvnelovan,<br />

xSirad gadaulaxav siZneleebTan. swored amitom, saxelmwifoebrivi<br />

interesebidan gamomdinare, valdebulni varT,<br />

rom qveynisaTvis saWiro raodenobis specialuri daniSnulebis<br />

sajavSne foladebi Tavadve, adgilze vawarmooT.<br />

rogorc zemoT aRvniSneT, <strong>ferdinand</strong> TavaZem didi<br />

wvlili Seitana Senadnobebis TeoriaSi da gza gaukvala<br />

mravali specialuri foladisa da masalis SemuSavebis teqnologias.<br />

am principebis gamoyenebiT amJamad institutSi<br />

iqmneba specialuri daniSnulebis nakeTobebis damzadebisaTvis<br />

saWiro masalebi. metad mniSvnelovania cveTamedegi<br />

foladebic. maTgan damzadebuli nakeTobebi farTod<br />

206


gamoiyeneba rogorc samoqalaqo (samTo-mompovebeli mrewveloba,<br />

sagzao mSenebloba, miwis damuSaveba da sxv.), aseve<br />

samxedro saqmeSic. magaliTad, muxluxa manqanebi Cveulebriv,<br />

5-10 aTasi kilometri garbenis Semdeg saWiroebs<br />

savali nawilis xaxunze da dartymiT _ dinamikur zemoqmedebaze<br />

momuSave gacveTili detalebis (muxluxas seqcia,<br />

milisa, TiTa, varskvlava da sxva) Secvlas. intensiurad<br />

cvdeba sxva saxis teqnikis xaxunze momuSave detalebic (eqskavatoris<br />

Rojebi, buldozeris danebi da sxv.), romelTa<br />

Semotana ucxoeTidan xdeba da solidur TanxebTanaa dakav-<br />

Sirebuli. aseTi tipis 1 tona foladis fasi saerTaSoriso<br />

bazarze 10000 $ aRwevs.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis<br />

institutSi damuSavebulia axali, nanooqsiduri struqturis<br />

mqone cveTamedegi foladis miRebis originaluri<br />

meTodi. arsebul foladebTan SedarebiT axali foladis<br />

simtkicis, plastikurobisa da dartymiTi siblantis maxasiaTeblebi<br />

30%-mde, xolo cveTamedegoba (mSrali xaxunis<br />

pirobebSi) 25%-mde izrdeba.<br />

gamokvlevebi TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezis sferoSi, sabednierod, dResac intensiurad mimdinareobs<br />

da Sedegebic saCinoa. maTgan aucilebelia aRiniSnos<br />

kompoziciuri sajavSne da sakonstruqcio keramikuli<br />

masalebis miRebis teqnologia. TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezis ganviTarebis sawyis etapze<br />

ZiriTadad martivi orkomponentiani sistemebi Seiswavleboda.<br />

jer kidev batoni <strong>ferdinand</strong>is daJinebuli moTxovniT<br />

daiwyo rTuli mravalkomponentiani sistemebis kvleva. boris<br />

karbidis, korundis, titanis boridis, diboridis da<br />

sxva naerTTa erToblivi sinTezis pirobebSi miRebuli<br />

rTuli fazuri Semadgenlobis keramikuli masalebi maRali<br />

plastikuri TvisebebiT, bzarmedegobiT, sisaliT, teqnologiurobiTa<br />

da ekonomiurobiT gamoirCeva. <strong>ferdinand</strong><br />

207


TavaZis mowafeebis mier miRebuli kompoziciuri keramikuli<br />

sajavSne masala ”Tori” balistikuri mdgradobiT aRemateba<br />

yvelaze cnobil sajavSne masalas _ boris karbids,<br />

xolo teqnologiurobiTa da ekonomiurobiT _ korunds.<br />

aq ekonomiuroba SemTxveviT araa naxsenebi. armiis<br />

Tanamedrove javSanJiletebiT aRWurva didi raodenobiT<br />

keramikuli filebis damzadebas moiTxovs. maTi Cveuli teqnologiiT<br />

miReba sakmaod did xarjebTanaa dakavSirebuli,<br />

xolo TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezi ki<br />

am xarjebs sagrZnoblad amcirebs.<br />

kompoziciuri keramikuli elementebisagan damzadebulma<br />

javSanblokebma warmatebiT gaiara testireba germaniaSi,<br />

safrangeTSi, israelsa da aSS-Si.<br />

unda aRiniSnos, rom batoni <strong>ferdinand</strong>is mowafeebis<br />

zemoT aRweril gamokvlevas, romelic madlierma mowafeebma<br />

TavianT maswavlebels miuZRvnes, 1998 wels qveynis<br />

Tavdacvisunarianobis ganmtkicebis saqmeSi Setanili gansakuTrebuli<br />

wvlilisaTvis saqarTvelos saxelmwifo premia<br />

mieniWa. niSvnelovani SedegebiT aRiniSna gamokvlevebi<br />

mravalfunqciuri liTonkeramikuli masalebis sferoSic.<br />

energodamzogi da ekologiurad sufTa TviTgavrcelebadi<br />

maRaltemperaturuli sinTezis teqnologiiT miRebulia<br />

unikaluri Tvisebebis mqone masalebi karbo _ nitrid<br />

_ boridebis fuZeze. maTi maRali sisale, cveTamedegoba<br />

da simtkicis zRvari kumSvaze, sakmad maRal dartymiT siblantesTan<br />

<strong>erTad</strong>, saSualebas iZleva vawarmooT samoqalaqo<br />

da TavdacviTi daniSnulebis gradientuli liTonkeramikuli<br />

masalebi. am sferoSi Sesrulebul mecnierul<br />

samuSaoTa cikls 2010 wels saqarTvelos erovnuli premia<br />

mieniWa. mkiTxvels Sevaxseneb, rom es mesame SemTxvevaa,<br />

roca batoni <strong>ferdinand</strong>is mowafeebi maswavleblis mier<br />

momzadebul niadagze aseT maRal Sedegs aRweven.<br />

institutSi intensiurad muSaoben fxvnilTa meta-<br />

208


lurgiis meTodebiT axali masalebis Seqmnis mimarTulebiT.<br />

miRebuli masalebi gamoiyeneba saWrisebis, frezebis,<br />

filerebis, presformebis, navTobsadeni droselebis da<br />

sxva nakeTobaTa dasamzadeblad. amisTvis damuSavebulia<br />

teqnologiebi axali tipis metalokeramikuli kompoziciuri<br />

masalebis Sesaqmnelad (CrB, CrB 2 , (TiCr)B 2 , Cr 3 C 2 , NiCr -<br />

Cr 3 C 2 , NiCr - TiC, (TiCr)B 2 - Al 2 O 3 , (TiCr)B 2 , Ni-Cu - Al 2 O 3 , TiC-<br />

WC-Co -Ni, WC-Co, TiC-WC-Co-Ni, WC-FeNi da sxva), romelTa<br />

miRebac arsebuli meTodebiT praqtikulad SeuZlebelia.<br />

am masalebSi efeqturadaa Sejerebuli liTonisa da keramikis<br />

Tvisebebi, rac saSualebas iZleva damakmayofilebeli<br />

dartymiTi siblantis pirobebSi gaizardos simtkice. zemoaRniSnuli<br />

fxvnilebisagan damzadebulma produqciam<br />

warmatebiT gaiara gamocda rusTavis metalurgiul da<br />

Tbilisis saaviacio qarxnebSi.<br />

ukanasknel wlebSi institutis SesamCnevi gaaqtiureba<br />

aisaxa sagamomcemlo saqmianobazec. bolo xuT weliwadSi<br />

dastambulia 7 wigni, maT Soris 2 monografia, 3 saxelmZRvanelo<br />

da 2 qarTul-inglisur-rusuli ganmartebiTi leqsikoni<br />

metalurgiasa damasalaTmcodneobis dargSi. 2009<br />

wels adgilobriv da ucxour JurnalebSi gamoqveynebulia<br />

40 statia, 2010 wels _ 44, xolo 2011 wels _ 75. sagrZnoblad<br />

gaizarda institutis aqtiuroba saerTaSoriso samecniero<br />

forumebSi: institutis TanamSromlebma monawileoba<br />

miiRes 10 saerTaSoriso konferenciaSi: somxeTSi, azerbeijanSi,<br />

ruseTSi, ukrainaSi, TurqmeneTSi, safrangeTSi, saberZneTSi,<br />

TurqeTSi, germanasa da meqsikaSi.<br />

institutma aRadgina gawyvetili samecniero kavSirebi<br />

ukrainis, ruseTis federaciis da amierkavkasiis respublikebis<br />

samecniero dawesebulebebTan, daamyara saqmiani<br />

urTierTobebi SeerTebuli Statebis, didi britaneTis, israelis<br />

samecniero centrebTan. amJamad instituts part-<br />

209


nioruli urTierTobebi gaaCnia ukrainis mecnierebaTa<br />

erovnuli akademiis evgeni patonis saxelobis SeduRebis<br />

institutTan, ivane franceviCis saxelobis maslaTmcodneobis<br />

problemebis institutTan, dnepropetrovskis metalurgiis<br />

akademiasTan, israelis xaifas teqnikur universitetTan<br />

(teqnioni), amerikis SeerTebuli Statebis berklis<br />

sainJinro qimiisa da masalaTmcodneobis centrTan da stambolis<br />

teqnikuri universitetis masalaTmcodneobisa da<br />

warmoebis teqnologiebis kvleviT centrTan.<br />

210<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis saiubileo TariRebi<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is memorialuri dReebi Catarda orjer:<br />

2002 wels, misi dabadebidan 90 wlisTavze da 2012 wels<br />

_ 100 wlisTavze. mkiTxvels Sevaxseneb 2002 wlis saiubileo<br />

dReebis peripetiebs.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is pirovnebis sidiadis, mravalmxrivi<br />

niWierebis, kacTmoyvareobis, uSurvelad gacemuli usazRvro<br />

siyvarulis damadasturebeli gaxldaT is saocrad<br />

Tbili da siyvaruliT aRsavse saiubileo saRamoebi, romelic<br />

misma madlierma mowafeebma da kolegebma Caatares<br />

f.TavaZis saxelobis metalurgiisa da masalaTmcodneobis<br />

institutSi, saqarTvelos mecnierebaTa akademiaSi da<br />

quTaisis politeqnikur universitetSi misi dabadebis 90<br />

wlisTavTan dakavSirebiT. aseve SesaniSnavi dResaswauli<br />

moawyo goris mowinave sazogadoebam iubilaris mSobliur<br />

qalaqSi, sadac saxlze, romelSic <strong>ferdinand</strong> TavaZe daibada<br />

da cxovrobda, sazeimod gaixsna memorialuri dafa, xolo<br />

quCas misi saxeli ewoda. TbilisSi, metro delisis mimdebare<br />

quCa <strong>ferdinand</strong> TavaZis saxels atarebs.<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis 90 wlisTavs gamoexmaura saqarTvelos<br />

televiziis pirveli arxis baton merab beraZis saa-


vtoro programa “energia”, metad Tbili, saintereso gadacemiT<br />

_ `qarTvel xalibTa mokananaxe~ * . aswavleblisadmi<br />

udidesi siyvarulisa da pativiscemis damadasturebelia<br />

baton guram qaSakaSvilis TaosnobiTa da ZalisxmeviT <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis saxelis ukvdavsayofad brinjaoSi Camosxmuli<br />

SesaniSnavi biusti, romelic amSvenebs f.TavaZis saxelobis<br />

metalurgiisa da masalaTmcodneobis institutis<br />

ezos.<br />

biustis avtorma, saqarTvelos damsaxurebulma moqandakem,<br />

batonma guram qajaiam, marTlac rom gagvicocxla<br />

Cveni maswavleblis saxe, saxe _ romelic Cven, mis mowafeebs,<br />

dResac lampariviT win gvidgas.<br />

da bolos, gvinda aRvniSnoT, rom batoni givi anCabaZis<br />

TaosnobiT gaxda SesaZlebeli gamogveca wigni batoni <strong>ferdinand</strong>is<br />

cxovrebisa da moRvaweobis Sesaxeb da amiT pativi<br />

da siyvaruli migvego Cveni maswavleblisaTvis, Tavis qveyanaze<br />

uzomod Seyvarebuli Rvawlmosili mecnierisaTvis,<br />

romlis saxeli marad darCeba saqarTvelosTvis damaSvral<br />

mamuliSvilTa Soris.<br />

udavod masStaburi iyo <strong>ferdinand</strong> TavaZis dabadebidan<br />

100 wlisTavisadmi miZRvnili saiubileo dReebic. am<br />

TariRTan dakavSirebiT 2012 wlis 4-6 ivniss TbilisSi Catarda<br />

saerTaSoriso konferencia: „araorganuli masalaTmcodneobis<br />

Tanamedrove teqnologiebi da meTodebi“.<br />

konferenciis muSaobaSi qarTvel specialistebTan <strong>erTad</strong><br />

monawileobdnen aSS-s, israelis, ukrainis, ruseTisa da<br />

somxeTis cnobili masalaTmcodneebi.<br />

konferenciis gasnis ceremonialze sityviT gamovidnen<br />

_ saqarTvelos parlamentis pirveli vice-spikeri, saqarTvelos<br />

mecnierebaTa erovnuli akademiis pirveli viceprezidenti,<br />

akademikosi fridon Todua da saqarTvelos<br />

* mokananaxe _ saqmis gamgrZelebeli<br />

211


teqnikuri universitetis reqtori, saqarTvelos mecnierebaTa<br />

erovnuli akademiis wevr-korespondenti arCil frangiSvili.<br />

fridon Toduas konferenciis Sesaxeb gamoTqmuli mosazreba<br />

imdenad sainteresod miviCnieT, rom saWirod CavTvaleT<br />

igi mkiTxvelisTvisac gagvecno.<br />

212<br />

fridon Toduas misalmeba<br />

Cveni epoqa teqnikur sferoSi udidesi miRwevebiT<br />

aRiniSna. Cven vcxovrobT maRali potencialebis, zemaRali<br />

temperaturebis, wnevebis, siCqareebis saukuneSi. saocari<br />

siswrafiT viTardeba sruliad axali dargebi, maT Soris samedicino<br />

teqnologiebi. me praqtikosi eqimi gaxlavarT da<br />

kargad vicnob medicinaSi gamoyenebul Tanamedrove teqnikas,<br />

im metamorfozis mowmec var, rac am teqnikam ukanasknel<br />

xanebSi ganicada, ZiriTadad masalaTmcodneobis, da<br />

kerZod, nanoteqnologiebis miRwevebis gaTvaliswinebiT.<br />

Cemi Tanamdebobrivi mdgomareobidan gamomdinare vicnob<br />

masalaTmcodneobis sferoSi saqarTvelos ukanasknel miRwevebs,<br />

maRal Sefasebas vaZlev maT da mimaCnia, rom isini<br />

qveynis ganviTarebas uwyoben xels da usafrTxoebis problemebze<br />

arian orientirebulni.<br />

dRevandeli teqnikuri progresi moiTxovs sruliad<br />

axali, specialuri fizikur-qimiuri da meqanikuri Tvisebebis<br />

mqone masalebis miRebas da am mimarTulebiT saTanado<br />

kvlevebis Catarebas.<br />

mivesalmebi Tqveni konferenciis TbilisSi Catarebas.<br />

xazgasmiT aRvniSnav, rom am mimarTulebiT momuSave<br />

cnobili mecnieruli skolebis warmomadgenelTa Sekreba<br />

dargSi arsebuli problemebis analizisa da uaxlesi Sedegebis<br />

ganxilvis mizniT, miuTiTebs imaze, rom araorganuli


masalaTmcodneobis sferoSi saqarTvelos mecnieruli da<br />

teqnologiuri potenciali saTanado donezea warmoCenili.<br />

udavod STambeWdavia konferenciis Semadgenlobac.<br />

saqarTvelos cnobil samecniero dawesebulebebTan er-<br />

Tad, rogorebicaa saqarTvelos teqnikuri universiteti,<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis<br />

instituti, elefTer andronikaSvilis fizikis instituti<br />

da sxva, konferenciaSi monawileoben msoflios metad gavleniani<br />

mecnieruli centrebis warmomadgenlebic aSS-dan,<br />

israelidan, ukrainidan, ruseTidan, somxeTidan.<br />

aRsaniSnavia isic, rom konferenciis Catareba emTxveva<br />

saqarTveloSi masalaTmcodneobis mimarTulebis fuZemdeblis,<br />

Rvawlmosili mecnieris, akademikos <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis dabadebidan 100 wlisTavs. misma naSromebma didad Seuwyo<br />

xeli saqarTveloSi masalaTmcodneobis ganviTarebas<br />

da moupova saerTaSoriso aRiareba <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnierul<br />

skolas, romelic farTod aris warmodgenili am<br />

konferenciaze.<br />

imeds gamovTqvam, rom Tqveni TbilisSi moRvaweoba nayofieri<br />

aRmoCndeba da xels Seuwyobs Tqveni dargis Semdgom<br />

ganviTarebas kacobriobis sakeTildReod.<br />

gisurvebT SemoqmedebiT warmatebas<br />

konferenciis Sromebi gamoica calke wignad, romelic<br />

monawileTa surviliT <strong>ferdinand</strong> TavaZis xsovnas mieZRvna.<br />

am aqtma kidev erTxel daadastura f. TavaZis mier Camoyalibebuli<br />

qarTuli masalaTmcodneobis skolis saerTa-<br />

Soriso mniSneloba.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is dabadebidan 100 wlisTavTan dakavSirebiT<br />

2012 wlis 4 ivniss saqarTvelos mecnierebaTa<br />

erovnul akademiaSi gaimarTa saiubileo sxdoma.<br />

sxdoma gaxsna saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli<br />

213


akademiis prezidentma, akademikosma Tamaz gamyreliZem.<br />

naCvenebi iyo dokumenturi filmi _ <strong>ferdinand</strong> TavaZe,<br />

romelSic Seikriba am didi pirovnebis cxovrebisa da moRvaweobis<br />

amsaxveli yvela tele-kino-audio dokumenturi<br />

masala.<br />

batoni <strong>ferdinand</strong>is cxovrebis Sesaxeb vrclad isaubra<br />

akademikosma irakli Jordaniam. mogonebebiT gamovidnen:<br />

f.TavaZis saxelobis metalurgiisa da masalaTmcodneobis<br />

institutis TanamSromlebi, f. TavaZis pirveli Taobis<br />

mowafeebi jumber xanTaZe da ioseb cincaZe.<br />

ukrainis mecnierebaTa erovnuli akademiis prezidentis,<br />

akademikos boris patonis misalmeba waikiTxa e. patonis<br />

saxelobis eleqtroSeduRebis institutis ganyofilebis<br />

xelmZRvanelma, t.m.d. viqtor Sapovalovma. misalmebaSi<br />

aRiniSna, rom boris patoni did pativs miagebs <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis xsovnas, mudmivad ainteresebs misi saxelobis institutis<br />

saqmianoba da yovelmxriv uwyobs xels qarTveli<br />

da ukraineli masalaTmcodneebis TanamSromlobas.<br />

ukrainis mecnierebaTa erovnuli akademiis i. francevi-<br />

Cis saxelobis masalaTmcodneobis problemebis institutis<br />

(mpi) direqtoris, ukrainis mecnierebaTa erovnuli akademiis<br />

akademikosis valeri skoroxodis rwmunebulebis baraTi<br />

da institutis mier 2011 wels gamoSvebuli monografiebi,<br />

maT Soris aw gansvenebuli cnobili mecnierebis v. eremenkosa<br />

da g. samsonovis memorialuri wignebi sxdomas gadasca<br />

(mpi)-s swavlulma mdivanma t.m.d. leonide levaSovma.<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

sfe roSi baton <strong>ferdinand</strong>Tan saqmiani urTierTobebi<br />

moigones ruseTis mecnierebaTa akademiis struqturuli<br />

makrokinetikisa da masalaTmcodneobis problemebis institutis<br />

direqtoris moadgilem t.m.d. vladimir iuxvidma<br />

da aSS-s berklis universitetis profesorma aleqsandre<br />

Steinbergma.<br />

214


<strong>ferdinand</strong> TavaZis dabadebidan 100 wlisTavTan dakavSirebiT<br />

saqarTvelos mecnierebaTa erovnulma akademiam<br />

gamosca qarTul-inglisur-rusulenovani bukleti,<br />

romelSic mokledaa ganxiluli batoni <strong>ferdinand</strong>is biografia<br />

da mecnieruli moRvaweoba.<br />

aseve dasabeWdad momzadda akademikos <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis biobliografiuli narkvevi. pirveli aseTi naSromi<br />

1984 wels gamoqveynda saqarTvelos mecnierebaTa akademiis<br />

biobibliografiuli seriis _ `qarTveli mecnierebi~ farglebSi<br />

* , sadac aRnusxulia <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli<br />

naSromebi 1981 wlis CaTvliT. axali gamocema ** moicavs<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis srul bibliografiul aRwerilobas<br />

1991 wlis CaTvliT.<br />

da bolos unda aRiniSnos, rom <strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa<br />

da masalaTmcodneobis institutis samecniero<br />

sabWom 2007 wlis 21 maiss miiRo gadawyvetileba institutis<br />

organizatorisa da ucvleli xelmZRvanelis, akademikos<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis saxelis ukvdavsayofad <strong>ferdinand</strong> Tava-<br />

Zis sapatio medlis dawesebis Sesaxeb. wesdebis Tanaxmad<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis sapatio medliT dajildovdebian mecnierebi<br />

da specialistebi, romlebmac mniSvnelovani wvlili<br />

Seitanes metalurgiisa da masalaTmcodneobis ganviTarebis<br />

saqmeSi da xeli Seuwyves institutis dinamiur da<br />

mdgrad ganviTarebas.<br />

2007 wels f. TavaZis dabadebidan 95 wlisTavze sapatio<br />

medali gadaeca:<br />

• cnobil inJiner-metalurgsa da sazogado moRvawes, givi<br />

anCabaZes saqarTvelos metalurgiis sferoSi warmatebuli<br />

moRvaweobisa da f. TavaZis metalurgiisa da ma-<br />

* Фердинанд Тавадзе. Биобиблиография. Изд-во “Мецниереба”, Тбидиси,<br />

1984.<br />

** <strong>ferdinand</strong> TavaZe (1912-1989), bibliografia, Tbilisi, daibeWda<br />

saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademiis stambaSi, 2012 w.<br />

215


salaTmcodneobis institutis ganviTarebis saqmeSi Setanili<br />

wvlilisTvis.<br />

• f. TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis institutis<br />

samecniero sabWos Tavmjdomares j. xanTaZes institutis<br />

mdgradi ganviTarebis xelSewyobisaTvis da<br />

winamdebare wignis pirveli variantis gamocemisaTvis.<br />

• cnobil inJiner-metalurgs da mecniers, prof. guram<br />

qaSakaSvils saqarTvelos metalurgiul mrewvelobaSi<br />

xangrZlivi moRvaweobis gamo da metalurgiis institutTan<br />

nayofieri TanamSromlobisaTvis.<br />

• ukrainis mecnierebaTa erovnuli akademiis ivane<br />

franceviCis saxelobis masalaTmcodneobis problemebis<br />

institutis direqtors, akademikos valeri skoroxods<br />

Tanamedrove masalaTmcodneobis ganviTarebaSi Setanili<br />

wvlilisaTvis da f. TavaZis metalurgiisa da<br />

masalaTmcodneobis instituTan warmatebuli saqmianobisaTvis.<br />

• ruseTis mecnierebaTa akademiis `struqturuli makrokinetikisa<br />

da masalaTmcodneobis problemebis~ institutis<br />

direqtors, akademikos aleqsandre merJanovs<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezis<br />

teqnologiis Seqmna-danergvisaTvis da am sferoSi f.<br />

TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis institu-<br />

Tan warmatebuli TanamSromlobisaTvis.<br />

2012 wels f. TavaZis dabadebidan 100 wlisTavisadmi<br />

miZRvnil saiubileo dReebSi f. TavaZis sapatio medali gadaeca:<br />

ukrainis mecnierebaTa nacionaluri akademiis prezidents,<br />

akademikos boris patons teqnikuri mecnierebebis da<br />

maT Soris metalurgiis dargSi mopovebuli miRwevebisaTvis<br />

da f. TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis institutisadmi<br />

gamovlenili yuradRebisa da daxmarebis gamo.<br />

216


• ruseTis mecnierebaTa akademiis struqturuli makrokinetikisa<br />

da masalaTmcodneobis problemebis institutis<br />

ganyofilebis gamges, teq. mec. doqtors, prof.<br />

ina borovinskaias TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli<br />

sinTezis mimarTulebiT axalgazrda qarTveli<br />

specialistebis momzadebaSi Setanili wvlilisaTvis.<br />

• saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademiis pirvel<br />

vice-prezidents, akademikos fridon Toduas <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis institutis<br />

ganviTarebis xelSewyobisaTvis.<br />

• akademikos irakli Jordanias _ <strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa<br />

da masalaTmcodneobis institutis mecnierkonsultants,<br />

institutis mdgradi ganviTarebis procesSi<br />

aqtiuri monawiloebisaTvis.<br />

• saqarTvelos Tavdacvis ministrs, baCana axalaias, <strong>ferdinand</strong><br />

TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis<br />

institutis modernizaciaSi Setanili wvlilisa da<br />

warmatebuli samecniero-kvleviTi saqmianobis xelSewyobisaTvis.<br />

217


218<br />

boloTqma<br />

wignSi mokled mimovixileT <strong>ferdinand</strong> TavaZis<br />

cxovrebisa da moRvaweobis amsaxveli calkeuli fragmentebi<br />

da mecnieruli memkvidreoba. Tu rogor SevZeliT<br />

_ mkiTxvelma Tavad gansajos. faqtia, rom am saqmisTvis<br />

siyvaruli ar dagviklia.<br />

Cven CamovayalibeT <strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli<br />

skolis warmatebis ganmsazRvreli faqtorebi da pasuxi<br />

gaveciT wignis dasawyisSi dasmul yvela kiTxvas. xazgasmiT<br />

aRvniSnavT, rom mecnieruli skolis warmoSobis procesSi<br />

ZiriTadad ori subieqti monawileobs: skolis fuZemdebeli<br />

_ moZRvari da Segirdi. skolis siZliere am ori mxaris<br />

damsaxurebaa, erToblivi Zalisxmevis Sedegia. unda iTqvas,<br />

rom baton <strong>ferdinand</strong>s, rogorc sanimuSo moZRvars,<br />

gaumarTla da sanimuSo mowafeebi xvda wilad, romlebic<br />

ZiriTadad TviTon SearCia.<br />

batonma <strong>ferdinand</strong>ma brwyinvaled gaarTva Tavi dakisrebul<br />

istoriul misias _ man Seqmna sayovelTaod cnobili<br />

Zlieri mecnieruli skola, sadac qarTvel metalurgTa<br />

mravali Taoba aRizarda.<br />

* * *<br />

Cven Txrobas imave paTosiT davamTavrebT, rogoriTac<br />

daviwyeT. poetebi amboben: cxovreba xanmoklea, mxolod<br />

Semoqmedebaa ukvdavi da maradiuli. lirikosebis es mSvenieri<br />

dakvirveba mecnierebzec iseve vrceldeba rogorc<br />

rusTavelze, danteze, omar xaiamze. Cven yoveldRiur<br />

praqtikul saqmianobaSi viyenebT mecnierul miRwevebs,<br />

Tumca maTi avtorebi didi xania aRar arian. Cven gvwams,<br />

rom <strong>ferdinand</strong> TavaZis namoRvawars arasodes gauva yavli<br />

da swored es aris maradisoba.


В МИРЕ МЕТАЛЛОВ С ФЕРДИНАНДОМ<br />

НЕСТОРОВИЧЕМ ТАВАДЗЕ<br />

Фердинанду Несторовичу Тавадзе, известному ученому и<br />

общественному деятелю, академику Грузинской Национальной<br />

Академии Наук, профессору, заслуженному деятелю науки, лауреату<br />

премии им. Г.Николадзе, 21 мая 2012 года исполнилось 100<br />

лет со дня рождения.<br />

Фердинанд Несторович Тавадзе родился в г. Гори, в семье<br />

ремесленника. Еще в школе он привлек внимание педагогов как<br />

юноша, одаренный многогранным талантом. Он отличался доброжелательностью,<br />

общительностью и чувством юмора; хорошо<br />

рисовал, оформлял спектакли в Горийском рабочем клубе,<br />

там же успешно испытал свои артистические дарования. Однако,<br />

большую склонность он проявлял к точным наукам. Очевидно<br />

поэтому, в 1930 году, по рекомендации Центрального комитета<br />

Компартии Закавказья, он был направлен на учебу в Московский<br />

лесотехнический Институт. В 1933 году, с целью развития металлургии<br />

в СССР, по решению правительства 500 студентов-отличников,<br />

в числе которых был и Ф.Н.Тавадзе, перевели учиться в<br />

учебные заведения металлургического профиля. В результате, он<br />

продолжил учебу на металлургическом факультете Ленинградского<br />

индустриального института.<br />

В тридцатые годы прошлого столетия Ленинград был крупным<br />

научным центром страны: здесь находились президиум Академии<br />

наук СССР, научно-исследовательские институты мирового<br />

значения, ведущие высшие учебные заведения, ряд крупных современных<br />

заводов. Таким образом, молодой Фердинанд Тавадзе<br />

очутился в городе имеющем глубокие научные корни и большие<br />

традиции, где можно было многому научиться и проявить<br />

себя. Его сразу заметили, и еще будучи студентом, он стал работать<br />

техником-лаборантом в литейной лаборатории профессора<br />

219


В.М.Андреева. Талант, неиссякаемая энергия и целеустремленность<br />

способствовали его дальнейшему научному продвижению.<br />

В 1935 году, для выполнения дипломной работы, Ф.Н.Тавадзе<br />

командировали в Центральный научно-исследовательский институт<br />

металлов в лабораторию академика А.А.Байкова. После<br />

защиты дипломной работы его оставили в лаборатории на должности<br />

инженера-исследователя. Здесь он под руководством<br />

академика А.А.Байкова выполнил свои первые научные работы.<br />

Здесь же он сблизился с известным литейщиком, профессором<br />

Н.Г.Гиршовичем, творческое сотрудничество и дружба с которым<br />

продолжались на протяжении всей жизни.<br />

Позднее Ф.Н.Тавадзе в должности инженера-исследователя<br />

проходит хорошую школу на заводе им. С.М.Кирова (бывшем<br />

Путиловском заводе). Это известное по всей стране предприятие<br />

было оснащено лучшим в то время оборудованием, имело мощные<br />

горячие цеха и предоставляло широкое поле молодому инженеру.<br />

К этому времени Ф.Н.Тавадзе, автор четырех научных работ,<br />

уже проявивший себя как талантливый исследователь, попадает<br />

в поле зрения академика Н.Т.Гудцова. По его рекомендации<br />

Ф.Н.Тавадзе направляют в институт повышения квалификации<br />

научно-технического персонала в качестве соискателя ученой<br />

степени. В 1937 году, по семейным обстоятельствам он был вынужден<br />

прервать научную деятельность в Ленинграде и вернуться<br />

в Тбилиси.<br />

По возвращении Фердинанд Несторович, органически вписавшись<br />

в тбилисский круг ученых, начал педагогическую деятельность<br />

в Грузинском индустриальном институте и Тбилисском<br />

институте инженеров железнодорожного транспорта. Одновременно<br />

он продолжил в Институте химии им. П.Г.Меликишвили<br />

АН Грузии работу над кандидатской диссертацией, контуры которой<br />

были очерчены еще в Ленинграде. Следует отметить, что<br />

в процессе работы его постоянно поддерживали ленинградские<br />

220


учителя и коллеги. Он переписывался с ними, получал консультации,<br />

в особенности от академика А.А.Байкова, который всячески<br />

старался помочь своему ученику.<br />

В 1939 году Ф.Н.Тавадзе успешно защитил кандидатскую<br />

диссертацию. В том же году его избрали доцентом кафедры технологии<br />

металлов Грузинского политехнического института.<br />

Война 1941-1945гг. значительно изменила научные планы<br />

Ф.Н.Тавадзе. Перед технической интеллигенцией были поставлены<br />

новые задачи по переводу заводов на выпуск военной продукции.<br />

Фердинанд Несторович полностью погрузился в этот сложный<br />

и ответственный процесс. Он самоотверженно работал над<br />

решением важных оборонных задач.<br />

После окончания войны Ф.Н.Тавадзе, как уже сформировавшегося<br />

исследователя с большим производственным опытом,<br />

избирают заведующим лабораторией металловедения Института<br />

металла и горного дела АН Грузии. Отныне он получает возможность<br />

заниматься научными исследованиями, как в институте,<br />

так и на кафедре.<br />

В 1947 году Ф.Н.Тавадзе блестяще защитил докторскую диссертацию<br />

на тему: “Хромо-марганцевые чугуны”, которая была<br />

посвящена весьма важной в то время проблеме и содержала множество<br />

новаторских идей и решений. Оппонентами его диссертации<br />

были член-корреспондент АН Грузии Г.К.Гедеванишвили,<br />

московский профессор И.И.Корнилов, петербургские ученые,<br />

лауреаты Сталинской премии, академик Н.Т.Гудцов и профессор<br />

Ю.А.Нехендзи.<br />

В 1949 году молодого профессора избирают заведующим кафедрой<br />

технологии металлов и металловедения Грузинского политехнического<br />

института. С 1951 года Ф.Н.Тавадзе становится<br />

директором Института металла и горного дела АН Грузии (ныне<br />

_ Институт металлургии и материаловедения им. Ф.Н.Тавадзе),<br />

которым и руководил до конца своей жизни.<br />

К этому времени в стране уже закончены послевоенные<br />

221


восстановительные работы. Залечила раны нанесенные войной<br />

и Грузия. Руставский металлургической завод начал выпускать<br />

сталь, в Кутаиси строится автомобильный завод, на полную мощность<br />

заработал Тбилисский авиационный завод, становится на<br />

ноги Авчальский завод “Центролит”, с новой силой заработали<br />

Зестафонский ферросплавный завод и другие металлургические<br />

предприятия. Возникла необходимость расширения в Грузии научных<br />

исследований в области металлургии, а также подготовки<br />

соответствующих научных кадров.<br />

Фердинанд Несторович со свойственной ему энергией и<br />

увлеченностью включился в процесс воспитания молодых специалистов<br />

и ученых. Он очень интересно читал лекции. Кроме<br />

глубоких знаний и высокого профессионализма, ему помогали<br />

природный артистизм и неуемная фантазия. Благодаря этому<br />

математические, физические и химические выкладки, как правило,<br />

сопровождались красивыми, интересными и увлекательными<br />

историями, касающимися как вопросов металлургии, так и других<br />

сфер науки. Этим он с одной стороны снимал напряжение<br />

слушателей и давал возможность им отдохнуть, а с другой стороны<br />

расширял кругозор студентов. Он хорошо понимал значение<br />

девиза “перемена занятий _ лучший отдых” и прекрасно пользовался<br />

им при чтении лекций.<br />

Неординарными были экзамены студентов. Шпаргалки не<br />

требовались _ все могли пользоваться книгами, конспектами,<br />

чертежами, схемами. Экзамен проходил открыто, перед всей аудиторией.<br />

Обычно он начинался с дружеской беседы с экзаменующимся,<br />

которая быстро перерастала в научную дискуссию.<br />

Этот метод повышал ответственность студентов. Все старались<br />

проявить себя и не посрамиться перед профессором. Фердинанд<br />

Несторович не уважал механически заученные знания и старался<br />

развивать у студентов навыки мышления, фантазию и культуру<br />

общения с литературой. Он достиг своего: его воспитанники _ известные<br />

ученые и руководители различных отраслей народного<br />

222


хозяйства и крупных предприятий _ лучшее тому подтверждение.<br />

Развитие народного хозяйства Грузии предопределило многопрофильность<br />

Института металлургии. Ф.Н.Тавадзе выходит<br />

за рамки тематики лаборатории металловедения, значительно<br />

расширяет поле деятельности и сферу своих научных интересов.<br />

Вторая половина двадцатого века ознаменовалась ускоренным<br />

ростом научно-технического прогресса. Настала пора<br />

сверхвысоких температур, давлений и скоростей. Удивительно<br />

быстрым темпом стали развиваться такие научные области, как<br />

физика полу- и сверхпроводников, радиоэлектроника, вычислительная<br />

техника и информационная технология, атомная энергетика,<br />

космическая техника _ области, требующие получения качественно<br />

новых материалов.<br />

В связи с этим значительно расширились задачи решаемые<br />

металловедением, методы и объекты исследований. Сформировались<br />

новые направления в металловедении: металловедение<br />

тугоплавких сплавов, сверхпроводников, полупроводников, монокристаллов.<br />

Одновремнно в сферу интересов Ф.Н.Тавадзе и<br />

его сотрудников вошли такие “экзотические” и тонкие объекты,<br />

как нитевидные кристаллы, покрытия, пленки и т.д. Расширился<br />

и арсенал получения металлических сплавов: вакуумная дистилляция,<br />

аргонно-дуговая, электронно-лучевая и плазменная<br />

плавки, зонное рафинирование различными методами нагрева _<br />

все они встали на службу металловедения. К оптическим методам<br />

исследования структуры прибавились высокотемпературная<br />

микроскопия, высокотемпературный термический и дилатометрический<br />

анализы, методы исследования электрофизических<br />

свойств, нейтронография, электронная микроскопия. Температурный<br />

предел исследований стал повышатся; в то же время<br />

расширились исследования при низких температурах, что было<br />

связано с необходимостью развития криогенной техники и получения<br />

сверхпроводящих материалов.<br />

Этот неполный перечень, который в определенной степе-<br />

223


ни описывает сегодняшние тенденции развития металловедения<br />

и физики металлов, для представителей научной школы<br />

Ф.Н.Тавадзе не абстракция, а вполне осязаемая реальность. Все<br />

эти исследования под руководством Фердинанда Несторовича<br />

успешно выполнялись в стенах Института металлургии, в лабораториях<br />

Грузинского политехнического института, Сухумского<br />

физико-технического института и Кутаисского политехнического<br />

института. Многие новшества были спроектированы, изготовлены<br />

и “рождены” именно в этих учреждениях. Трудно переоценить<br />

роль и масштабность поставленных и решаемых задач,<br />

предопределивших мировое признание и значимость научной<br />

школы Ф.Н.Тавадзе.<br />

Научная школа Фердинанда Несторовича Тавадзе отличалась<br />

редкостной стабильностью и высокой организованностью.<br />

На её стабильность указывает фактически полное отсутствие текучести<br />

научных кадров из руководимых им учреждений. Особенность<br />

организации научной школы подразумевает созданную<br />

Ф.Н.Тавадзе нерегламентированную во времени творческую атмосферу<br />

работы. Его сотрудники всегда трудились не формально<br />

_ для исполнения заданий, а ради научного интереса. Фердинанд<br />

Несторович всем показал, что истинно свободный творческий<br />

процесс работы приносит счастье личности. Он безошибочным<br />

внутренним чутьем подбирал талантливую молодежь и создавал<br />

им такую атмосферу, в которой они могли максимально проявить<br />

свои возможности.<br />

Творчество _ это процесс открытий. Он одинаково радостен<br />

для художника, поэта, ученого и, вообще, для любого мыслящего.<br />

Главное в том, что человек находит возможность самовыразиться:<br />

один рисует, другой пишет стихи, третий выводит формулу,<br />

хотя сама сущность творческого процесса одна и та же _ эвристическая.<br />

Отличается только продукция. Одна _ художественная,<br />

другая _ научная. И все это приносит счастье их авторам. Ферди-<br />

224


нанд Несторович научил своих учеников искать путь к счастью в<br />

радости творческой деятельности.<br />

В процессе формирования научной школы участвуют два<br />

субъекта _ основатель школы и ученики. Сила школы _ заслуга<br />

обеих сторон, результат совместных усилий и, таким образом, является<br />

общим достоянием каждого из них.<br />

Наиболее важными направлениями работ научной школы<br />

Ф.Н.Тавадзе являются:<br />

• теория сплавов (фазовые переходы, релаксационные явления,<br />

диаграммы многокомпонентных систем, легирование, нитевидные<br />

кристаллы, металлические расплавы);<br />

• стали и сплавы, специальные материалы (коррозия и защита<br />

металлов, криогенные стали, огнеупорные и жаропрочные<br />

сплавы, композиционные материалы, бор и его сплавы, самораспространяющийся<br />

высокотемпературный синтез);<br />

• литейное производство (интенсификация плавильных агрегатов,<br />

технология точного и художественного литья, инжекционная<br />

металлургия, модифицирование, непрерывная разливка);<br />

• история металлургии (консервация-реставрация археологического<br />

металла, технология изготовления археологических<br />

металлических предметов, датирование археологических<br />

ценностей).<br />

Представьте, что за каждым пунктом этого перечня стоит<br />

личность или группа людей. Фердинанд Несторович регулярно<br />

общался с каждым из них, спрашивал о результатах исследований,<br />

беседовал о будущих планах, выслушивал их, делился своими<br />

мыслями, и, наконец, анализируя все вместе взятое, превращал<br />

в целостную научную концепцию. Следует также учесть и<br />

большое количество организационных вопросов, участие в заседаниях<br />

Ученого совета института, кафедры технологии металлов<br />

и металловедения, отдела химии и химической технологии Ака-<br />

225


демии наук Грузии, многочисленные общественные нагрузки в<br />

виде собраний, конференций и съездов различных организаций,<br />

бытовые проблемы сотрудников, множество различных вопросов,<br />

связанных с работой и деятельностью института и кафедры...<br />

Удивительно высок был темп жизни Ф.Н.Тавадзе!<br />

Прошло 23 года после кончины Фердинанда Несторовича<br />

Тавадзе. Эти годи оказались суровым испытанием для грузинской<br />

науки. На общем тяжелом фоне, его научная школа проявила<br />

завидную жизнеспособность, преодолела возникшие трудности<br />

и, используя накопленные при учителе ресурсы, успешно продолжает<br />

начатое им дело.<br />

Вседствие реорганизации и плодотворной работы сотрудников,<br />

Институт активно участвует в работах, проводимых по научно-техническим<br />

направлениям своего профиля как внутри страны,<br />

так и за рубежом. Следует отметить, что основы этих работ<br />

были заложены еще Фердинандом Несторовичем.<br />

Единомышленники и многочисленные ученики академика<br />

Фердинанда Несторовича Тавадзе чтят память этой выдающейся<br />

личности и верят, что плоды его деятельности и в будущем принесут<br />

много добра нашей стране.<br />

Грузинская техническая общественность широко отметила<br />

июбилеиную дату _ столетие со дня рождения Фердинанда<br />

Несторовича Тавадзе. 4-6 июня 2012 года в Тбилиси прошла Международная<br />

конференция «Современные технологии и методы<br />

неорганического материаловедения», посвященная памяти Фердинанда<br />

Несторовича Тавадзе. В работе конференции участвовали<br />

известные материаловеды Грузии, Украины, России, Израиля,<br />

Армении и США.<br />

Участников конференции приветствовали _ Вице-спикер<br />

Парламента Грузии, Первый вице-президент Национальной академии<br />

наук Грузии, академик Фридон Иполитович Тодуа и ректор<br />

226


Грузинского технического университета, член-корреспондент<br />

Национальной академии наук Грузии Арчил Ивериевич Прангишвили<br />

(материалы конференции, в том числе сборник трудов<br />

смотрите на саите _ www.mmi.ge).<br />

4 июня 2012 года в Национальной академии наук Грузии<br />

было организовано юбилейное заседание, посвященное 100 летию<br />

со дня рождения академика Ф.Н.Тавадзе. Заседание открыл<br />

президент Национальной академии наук Грузии, академик Тамаз<br />

Валерианович Гамкрелидзе. Прошла презентация документального<br />

фильма _ Фердинанд Тавадзе. О жизни и деятельности<br />

Ф.Н.Тавадзе рассказал академик Ираклий Сергеевич Жордания.<br />

Воспоминаниями выступили ученики Фердинанда Несторовича<br />

и приезжие гости. Приветствие Президента Национальной<br />

академии наук Украины, академика Бориса Евгеньевича Патона<br />

зачитал заведующий отделом Института электросварки имени<br />

Е.О.Патона, д.т.н. Виктор Александрович Шаповалов. Послание<br />

директора Института Проблем материаловедения им.<br />

И.Н.Францевича НАНУ, академика Валерия Владимировича Скорохода<br />

передал ученый секретарь Института д.т.н. Леонид Иванович<br />

Чернышов, он же вручил Институту металлургии и материаловедения<br />

им. Фердинанда Тавадзе изданные И.П.М в 2011<br />

году книги. Воспоминаниями выступили также зам. директора<br />

Института структурной макрокинетики и проблем материаловедения<br />

Российской академии наук, д.т.н. Владимир Исаакович<br />

Юхвид и профессор университета Беркли (США) Александр Семенович<br />

Штейнберг. Вечером состоялся мемориальный ужин.<br />

По инициативе Национальной академии наук Грузии был издан<br />

грузинско-английско-русский буклет _ Фердинанд Тавадзе.<br />

Подготовлен к печати биоблиографический очерк, в котором собраны<br />

труды Ф.Н.Тавадзе до 1991 г.<br />

IN THE WORLD OF METALS TOGETHER WITH<br />

227


228<br />

FERDINAND TAVADZE<br />

Ferdinand Tavadze, a prominent scientist and public figure, academician<br />

of the Georgian National Academy of Sciences, professor,<br />

Honoured Scientist, winner of the G. Nikoladze prize, would have<br />

turned one hundred on May 21, 2012.<br />

Ferdinand Tavadze was born in Gori to the family of an artisan.<br />

When still at school, he attracted the teachers’ attention as a gifted<br />

young man. He was notable for his goodwill, sociability and sense of<br />

humour, he drew well, he was a good stage-painter for the workers’<br />

club in Gori and there he tried his artistic talent. But he had a special<br />

gift for exact natural sciences. Apparently, due to this fact, in 1930 he<br />

was assigned to study at Moscow Timber Technical <strong>Institute</strong> where he<br />

was referred by the Central Committee of the Transcaucasian Communist<br />

Party.<br />

In 1933, upon the decision of the government, 500 excellent students<br />

including F.Tavadze were assigned to study in the educational<br />

institutions of metallurgy profile with a view to developing metallurgy<br />

in the USSR. As a result, F.Tavadze continued his studies at the Metallurgy<br />

Department of Leningrad Industrial (afterwards Polytechnical)<br />

<strong>Institute</strong>.<br />

In the thirties of the past century, Leningrad was a big scientific<br />

center of the country: based here were the Presidium of the Academy<br />

of Sciences of the USSR, scientific research institutes of world<br />

significance, leading higher educational establishments, a number<br />

of large plants. Thus, young Ferdinand Tavadze found himself in the<br />

city with scientific background and ancient traditions where he could<br />

learn many things and show his own worth. He attracted notice immediately<br />

and already as a student he began to work as technicianlaboratory<br />

assistant in the casting laboratory of Professor V.Andreev.<br />

Talent, inexhaustible energy and purposefulness promoted his further


advancement as a scientist.<br />

In 1935 F.Tavadze was sent to the Central Scientific Research <strong>Institute</strong><br />

of Metals to work at his diploma in the laboratory of Academician<br />

A.Baikov. After defending his diploma he was offered the position<br />

of an engineer-researcher in the same laboratory where he did his<br />

first scientific studies under the guidance of Academician A.Baikov.<br />

There he met a well-known specialist in casting, Prof. N.Girshovich.<br />

A lifelong friendship facilitated their long-term and fruitful creative<br />

cooperation.<br />

Later F.Tavadze advanced his skills as an engineer-researcher at<br />

the Kirov plant (former Putilov plant). This renowned plant had the<br />

best equipment of that time and hot shops and opened to the young<br />

engineer a whole vista of creative activities.<br />

By that time F.Tavadze, the author of four scientific works showing<br />

his worth as a talented investigator, fell into the field of vision of<br />

Prof. N. Gudtsov whose reference led him as a competitor for scientific<br />

degree to the <strong>Institute</strong> for Scientific Personnel’s Professional Development.<br />

However, for family reasons, in 1937 he had to stop his<br />

scientific activity and return to Tbilisi.<br />

On his return Ferdinand Tavadze integrated into the circle of<br />

Tbilisi scientists and started teaching at Georgian Industrial <strong>Institute</strong><br />

and Tbilisi <strong>Institute</strong> of Railway Transport Engineers. While working<br />

at the P.Melikishvili <strong>Institute</strong> of Chemistry of the Georgian Academy<br />

of Sciences, he at the same time continued to work at his theses conceived<br />

of back in Leningrad. It is noteworthy that in the process of<br />

his work he could always rely upon the support of his teachers and<br />

colleagues from Leningrad. He was in correspondence with them; he<br />

consulted with them, especially with Academician A.Baikov who did<br />

his best to help his dear disciple.<br />

229


In 1939, F. Tavadze defended successfully his theses. The same<br />

year he was elected assistant professor at the chair of technology of<br />

metals of the Georgian Polytechnical <strong>Institute</strong>.<br />

The war of 1941-1945 changed considerably F.Tavadze’s plans.<br />

New tasks related with converting plants to manufacturing combat<br />

machinery and equipment were set up before the technical intelligentsia.<br />

Ferdinand Tavadze was fully absorbed in this complicated and<br />

crucial process. He did not spare himself while working on the solution<br />

of important defence tasks.<br />

After the war F.Tavadze - already a researcher with great industrial<br />

experience - was appointed head of the laboratory of physical metallurgy<br />

at the <strong>Institute</strong> of Metal and Mining Industry of the Georgian<br />

Academy of Sciences. Henceforth he could do scientific research both<br />

at the <strong>Institute</strong> and at his Department.<br />

In 1947 F.Tavadze defended brilliantly his Doctoral theses<br />

“Chrome-manganese cast irons” dedicated to a key problem of<br />

that time and comprising a lot of innovatory ideas and solutions.<br />

G.Gedevanishvili, Associate Member of the Georgian Academy of<br />

Sciences, I.Kornilov, a Professor from Moscow, scientists from Leningrad,<br />

Stalin Prize winners, Academician N. Gutsov and Professor<br />

Y.Nekhendzi were the opponents of the theses.<br />

In 1949, the young professor was appointed head of Department<br />

of technology of metals of the Georgian Polytechnical <strong>Institute</strong>. In<br />

1951 F.Tavadze became Director of the <strong>Institute</strong> of Metal and Mining<br />

Industry of the Georgian Academy of Sciences (currently _ the<br />

F.Tavadze <strong>Institute</strong> of Metallurgy and Materials Science) and led it till<br />

the end of his life.<br />

230<br />

By that time, the post-war restoration had already been accom-


plished. Georgia, too, healed the wounds of the war. Georgian steel<br />

started to be produced on the Rustavi Metallurgical Works, a giant<br />

motor factory was under construction in Kutaisi, the Tbilisi Aircraft<br />

Factory spread its wings, factory “Centrolit” in Avchala, the Zestaphoni<br />

Ferroalloys Plant and other enterprises resumed working with<br />

added strength. All that required solution of new technical problems<br />

and this wasn’t possible without development of relevant spheres of<br />

scientific knowledge and metallurgy in the first place. Expansion of<br />

scientific research in the field of metallurgy as well as training of scientific<br />

personnel in Georgia became necessary.<br />

Ferdinand Tavadze joined in the process of education of young<br />

specialists and scientists with his usual energy and enthusiasm. He<br />

delivered very interesting lectures. Besides his profound knowledge<br />

and high professionalism a natural artistic gift and a rich imagination<br />

helped him. Owing to that, mathematical, physical and chemical calculations<br />

were, as a rule, accompanied by interesting and fascinating stories<br />

connected with problems of metallurgy and other sciences. Thus,<br />

he let the listeners relax, on the one hand, and enrich their knowledge,<br />

on the other. He understood well the meaning of the motto “change of<br />

studies is the best rest” and used it at his lectures.<br />

Nor were the students’ exams ordinary with him. The students<br />

did not need cribs _ they could use books, summaries, drafts, diagrams.<br />

The exams were open and democratic, before the whole audience.<br />

Usually, a friendly chat with an examinee developed into a scientific<br />

discussion. This method increased the responsibility of students:<br />

unwilling to be covered with shame, they tried to prove their worth.<br />

Ferdinand Tavadze did not respect mechanically crammed knowledge<br />

and tried to develop among the students the habit of thinking, imagination<br />

and the culture of using literature. He succeeded in his endeavour:<br />

today his pupils make a big army of excellent scientists and leaders<br />

in various branches of national economy, as well as of managers of<br />

big enterprises.<br />

231


Development of the national economy of Georgia predetermined<br />

a multi-field structure of the <strong>Institute</strong> of Metallurgy. F.Tavadze exceeded<br />

the limits of research areas of the laboratory of physical metallurgy<br />

and considerably enlarged the field of his activities and the sphere of<br />

his scientific interests.<br />

The latter half of the twentieth century was marked by an accelerated<br />

scientific technical progress. The time of super-high temperatures,<br />

pressures and speeds came. Such spheres of scientific<br />

knowledge as physics of semi- and superconductors, radioelectronics,<br />

computer and information technologies, space exploration, requiring<br />

qualitatively new materials, began to develop rapidly.<br />

In this connection the problems of materials science, in particular,<br />

physical metallurgy and the methods and objects of investigations<br />

expanded a great deal. New trends emerged in physical metallurgy<br />

such as superalloys, superconductors, semiconductors, single crystals.<br />

Simultaneously, such “exotic” and delicate objects as whiskers, coatings,<br />

films and so on attracted the attention of F.Tavadze and his employees.<br />

The arsenal of methods of obtaining metallic alloys increased<br />

too: vacuum distillation, argon-arc, electron-beam and plasma melting,<br />

zone refining by various methods of heating _ all this began to<br />

serve the metals science. Added to the methods of structure investigation<br />

were high-temperature microscopy, high-temperature thermal<br />

and dilatometric analyses, methods of investigation of electro-physical<br />

properties, neutronography and electron microscopy. The temperature<br />

limit rose higher and higher; at the same time the investigations<br />

at low temperatures developed as well, spurred up by the necessity to<br />

ensure progress of cryogenic techniques and to obtain superconductive<br />

materials.<br />

This short list describing to some extent the current tendencies<br />

of progress of physical metallurgy and those of the physics of met-<br />

232


als is not an abstraction for the representatives of Tavadze’s scientific<br />

school but quite a tangible reality. All those investigations were successfully<br />

conducted under the supervision of F.Tavadze at the <strong>Institute</strong><br />

of Metallurgy, in the labs of the Georgian Polytechnical <strong>Institute</strong>, at<br />

the Sukhumi Physico-Technical <strong>Institute</strong>, at the Kutaisi Polytechnical<br />

<strong>Institute</strong>. Many novelties were conceived and “born” in these establishments.<br />

It is not easy to overestimate the role and the significance<br />

of problems that were raised and solved, and that predetermined the<br />

world recognition of F.Tavadze’s Scientific School.<br />

F. Tavadze’s Scientific School was notable for its remarkable stability<br />

and high discipline. There are practically no cases of his stuff<br />

members resigning their positions to find another job. A creative<br />

atmosphere of work with no regard for official working hours was a<br />

peculiar feature of F.Tavadze’s school. It was scientific interest alone<br />

that the employees were always motivated by and not obligation. Ferdinand<br />

Tavadze has proved that really free creative process of work<br />

made happy a person. With unerring inner flair he selected gifted<br />

young people and created for them such an atmosphere where they<br />

could prove their worth best.<br />

Creative work is a process of discoveries. This process is equally<br />

joyful for an artist, poet, scientist, and in general for any thinking<br />

person. The main thing is that a man finds a manner of expressing<br />

himself: one draws, another writes poetry, a third deduces a formula,<br />

though the essence of creative process is the same - euristic. Only the<br />

products differ: one is artistic, the other _ scientific. And all this makes<br />

their authors happy. Ferdinand Tavadze taught his pupils to look for<br />

a way leading to happiness through the joy of creative activity. Two<br />

subjects _ founder of the school _ teacher (pastor) and pupils (flock),<br />

participate in the process of forming a scientific school. The strength<br />

of a school is a merit of both sides, is a result of joint efforts and therefore,<br />

is a common property shared by each of them.<br />

233


The most important directions of the work of F.Tavadze’s Scientific<br />

School are as follows:<br />

• theory of alloys (phase transition, relaxation phenomena, phase<br />

diagrams of multicomponent systems, alloying, whiskers, metallic<br />

melts);<br />

• steels and alloys, special materials (corrosion and metals protection,<br />

cryogenic steels, superalloys, composite materials, boron<br />

and its alloys, self-propagating high-temperature synthesis);<br />

• foundry (intensification of melting units, technology of precise<br />

and art casting, injection metallurgy, modification, continuous<br />

casting);<br />

• history of metallurgy (conservation_restoration of archaeological<br />

metal, technology of making archaeological metallic articles, dating<br />

of archaeological finds).<br />

Take into consideration that behind every point of this list stands<br />

a person or a group of people. Ferdinand Tavadze associated regularly<br />

with each of them, asked about the results of research, discussed future<br />

projects, listened to them, shared his ideas and finally analyzing everything<br />

taken together tfansformed it into a coherent scientific doctrine.<br />

It should also be taken into account that F.Tavadze was involved in<br />

dealing with a lot of organizational questions, participated in sessions<br />

of the Academic Council of the <strong>Institute</strong>, of the chair of technology of<br />

metals and physical metallurgy, of the Department of chemistry and<br />

chemical technology of the Georgian Academy of Sciences, fulfilled<br />

numerous social obligations such as attending meetings, conferences<br />

and congresses of various organizations, helped to sort out everyday<br />

life problems of the employees, many other questions related to the<br />

job and activities of the <strong>Institute</strong> and of the chair.<br />

Amazingly accelerated was F.Tavadze’s tempo of life!<br />

The twenty-three turbulent years that have passed since his death<br />

have proved to be a severe test for Georgian science. Against the troubled<br />

background, despite all the odds, F. Tavadze`s Scientific School<br />

234


showed remarkable viability and proved capable of resolving the existing<br />

problems, largely due to the store of knowledge developed under<br />

his leadership.<br />

The implemented reorganization and the scientists` efforts have<br />

eventually borne fruit. Currently the <strong>Institute</strong> takes an active part in<br />

scientific and technical work in its field both within the country and<br />

abroad. It should be specifically noted however, that the foundation of<br />

this work was laid by Ferdinand Tavadze himself.<br />

Even today the Ferdinand Tavadze <strong>Institute</strong> of Metallurgy and<br />

Materials Science operates at peak capacity and is successfully building<br />

upon the solid base created by its founder.<br />

The numerous pupils of the academician Ferdinand Tavadze as<br />

well as his like-minded colleagues pay homage to the memory of this<br />

wonderful person, an outstanding scientist, a worthy son of his homeland<br />

and firmly believe that his legacy will continue to benefit our<br />

country for many years to come.<br />

235


arCil gulisaSvili, aleqsandre xviCia da <strong>ferdinand</strong> TavaZe<br />

metalurgiuli fakultetis pirveli gamoSvebis sadiplomo naSromebis<br />

ganxilvaze. 1954w<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe sabWoTa kavSiris mecnierebaTa akademiis prezident<br />

anatoli aleqsandrovTan <strong>erTad</strong><br />

236


<strong>ferdinand</strong> TavaZe, nikoloz landia, zurab patariZe,<br />

rafiel dvali da irakli gverdwiTeli akademikos<br />

anatoli aleqsandrovTan <strong>erTad</strong><br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe cnobil mecnierebTan dimitri ivanovTan da<br />

simon baranovTan <strong>erTad</strong><br />

237


akademikosebi <strong>ferdinand</strong> TavaZe, qeTevan lomTaTiZe, eTer qemerteliZe<br />

da vaxtang beriZe saqarTvelos televiziaSi. 1980w.<br />

238<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe akademikos levan jafariZesTan <strong>erTad</strong>


<strong>ferdinand</strong> TavaZe bordos universitetis profesor<br />

pol hagenmiulerTan <strong>erTad</strong><br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe iaponiaSi<br />

239


240<br />

TaTbirze<br />

qarTveli mecnierebi mTavrobis miRebaze


zedapiruli movlenebisadmi miZRvnil IV sakavSiro konferenciis<br />

monawileebTan. Tbilisi, 1974<br />

laboratoriaSi<br />

241


242<br />

akademikos besarion sadovskisTan<br />

akademikosebi a. merJanovi, n.vatolini, prof. o.borovbnskaia,<br />

f.TavaZe da metalurgiis institutis TanamSromlebi<br />

jvris uReltexilze


stumrad akademikos guram gvelesianTan sionSi<br />

netareba<br />

243


244<br />

sarCevi<br />

winasityvaoba meore gamocemisaTvis .....................................3<br />

pirveli gamocemis winasityvaoba ..........................................6<br />

Sesavali ...................................................................................8<br />

fragmentebi <strong>ferdinand</strong> TavaZis cxovrebidan .................... 19<br />

gori _ bavSvoba da yrmoba .................................................. 19<br />

ymawvilkacoba _ Svidi weli ruseTSi ................................. 28<br />

dabruneba _ mTeli cxovreba saqarTvelos samsaxurSi .... 49<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis mecnieruli memkvidreoba .................... 93<br />

Senadnobebis Teoria ........................................................... 127<br />

foladebi, Senadnobebi, specialuri masalebi ................. 137<br />

samsxmelo warmoeba ............................................................. 155<br />

gamokvlevebi saqarTvelos metalurgiis istoriaSi ...... 167<br />

TviTgavrcelebadi maRaltemperaturuli sinTezi ......... 184<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZe _ mecnierebis organizatori ................ 187<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis metalurgiisa da masalaTmcodneobis in-<br />

stituti postTavaZiseul periodSi .................................. 203<br />

<strong>ferdinand</strong> TavaZis saiubileo TariRebi ............................ 210<br />

boloTqma ............................................................................. 218<br />

В МИРЕ МЕТАЛЛОВ С ФЕРДИНАНДОМ НЕСТОРОВИЧЕМ ТАВАДЗЕ ...219<br />

IN THE WORLD OF METALS TOGETHER WITH FERDINAND TAVADZE ..227


245


246<br />

komp. uzrunvelyofa Tamar stefnaZe<br />

gamomcemloba `meridiani~,<br />

al. yazbegis gamz. #45<br />

E _ mail: info@meridianpub.com t. 239-15-22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!