19.06.2013 Views

2 Fooyre amtaare - t 52

2 Fooyre amtaare - t 52

2 Fooyre amtaare - t 52

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Yeewtere F..P.M. to Rajo Muritani, aset kala (w.5o e feccere)<br />

Hooreejo<br />

Aamadu Umaar Jah<br />

tel : 640 11 04<br />

620 91 32<br />

Juinoowo,<br />

hooreejo goomu<br />

kumpital<br />

Bookara Aamadu Bah<br />

tel : 696 19 58<br />

622 82 92<br />

Déclaration de parution<br />

n°20/PR du 27/11/06<br />

Jaaynirgol Fedde<br />

<strong>amtaare</strong> Pulaar e<br />

Muritani<br />

Tonngoode <strong>52</strong> - mars 2008 Jaaynde yaltoore laawol gootol lewru kala Coggu : 200 mb<br />

Awo : Muritani e Dental Orop<br />

Nanondiral danyaama,<br />

kono tawi coppule keewii<br />

Muritani e Dental<br />

Orop ndartiniino<br />

nyalnde alarba 12<br />

mars, yeewtere<br />

ngonnoo e mum,<br />

faytunde e awo wonande<br />

daawal<br />

2008-2012 : e<br />

ndokii nanondirde.<br />

Pottital ngal wanoo<br />

ko o e<br />

Nuwaasoot.<br />

Nyalnde ndeen, e<br />

tonngoode 50, e<br />

winndannde «ko ttikkere<br />

ggundo wwaatta<br />

nyewre?» en kollitiino wonde laae Espanyool<br />

en gawatnooe lii biyeteei “sefaalopod“<br />

kaytii gila 28 desammbar 2008. En kollitiino<br />

duui ennui i, e ngawratnoo ko no e<br />

mbeldaa e ko e mbelaa, gila e lii mawi haa<br />

e mornyo-mornyooje.<br />

E nder nanondiral ooyngal ngal, ko ina tolnoo<br />

e 200 laae awo (batooje) Oropnaaje, tawi ko<br />

uri heewde heen ko Espaany jeyi, ina njamiranoo<br />

awde e die Muritani eddaaji lii<br />

keewi. Kame ne e totta Muritani 108 miliyo<br />

Oroo, (fotde 40 miliyaar Ugiyya). Huunde e luural<br />

hannde ngal yowitii ko e tiwaande awo (dumunna<br />

fooftere, mbele lii ina mbilta) kam e<br />

keeweendi batooje awo e. Laamu Muritani ina<br />

farlini hitaande kala tiwaande (dartingol awo) e<br />

lebbi settaambar e oktoobar, mbele lii ina<br />

ndanya wiltude, jooni Muritani yii ko tiwaande<br />

nde eydee, watee lebbi nay, e daawe ii<br />

(settammbar-oktoobar e abriil-mee).<br />

Oropnaae e ko salinooe um. Orop na yii<br />

kadi huutoraade laae mawe no feewi;<br />

Muritani noon jaaani um kadi, sibu um boomat<br />

lii men fof.<br />

o yahanoo artaa fof Muritani e UE nanondirii<br />

nyalnde alkamiisa 13 mars. Caggal nde lappol<br />

Oropnaae hooti,<br />

janngo mum tan<br />

e nodditi<br />

Muritaninaae, e<br />

mbiyi um en e<br />

njaii sariiji mum<br />

en. Muritani yamiri<br />

yo Ammbasadeer<br />

mum to Bruxelles<br />

siifondir e mae<br />

nanondiral ngal.<br />

Dumunna nanondiral<br />

ngal ko duui<br />

4 (2008-2012).<br />

Ngaloo nanondiral<br />

noon heaa ko<br />

caggal termotermo muuso, kam e coppule<br />

keewe. um woni ko jaagorgal Muritani Awo,<br />

hono Asan Sumaare haali e tele Muritani nyalnde<br />

alkamiisa 13 mars kikiie : “min nandondirii<br />

e gee kisnooje nafooje Muritani e UE”. O wiyi<br />

wonde ko laae Orop njamiranoo awde ko maa<br />

usto noo feewi, laae e e koye mum en kadi<br />

maa usto. Ustagol ko nanngetenoo ko, e kuu-<br />

al, maa won 41% (seea akki feccere). 42<br />

laana, e laae 135 oropnaaje gawatnooe e<br />

die men e ustaama, ko 93 laana tan yamiraa<br />

awde e die men.<br />

To bannge ngalu, ma e mbersu Muritani hedde<br />

76 miliyo Oroo hitaande kala, so e ngawii,<br />

so e ngawaani; um jiidaa e ko laae e njo-<br />

ata so tawii ngarii awde (kanyje 93 e fof so e<br />

ngawdii, maa um yettoyo e 15 miliyo oroo).<br />

Fof maa tolno 91 miliyo oroo (fotde 34 miliyaar<br />

ugiyya hitaande kala). um jiidaa e ko kisnaten<br />

e ngalu men die, sibu UE jaii tiwaae ii<br />

e (poofte awo ii e), tiwaande heen fof lebbi<br />

ii. Woni e ngawata e hitaande tan ko lebbi<br />

8. um ne so hiisaama ko ngalu keewngu<br />

wonande leydi ndi.<br />

Bookara A. Bah<br />

Rogere imere imere mooliie mooliie yettiima<br />

Baak Baak Rooso, taccinii nyalnde 13 13 mars mars rogere imere imere<br />

Muritaninaae Muritaninaae moolinooe moolinooe to to Senegaal e e to to Mali. Mali. o o Rooso o, o,<br />

yime yime heewe heewe njaii njaii ma ma e e : : hoohooe hoohooe laamu ngu, ngu, Pelle Pelle e e ngo-- ngo<br />

naa naa laamuyankooje ngenndiije e e adunankooje, yonaae yonaae partiiji<br />

politik. Ko Ko pooye 61, 61, e e 249 249 neo. neo. Nde Nde e e njettii njettii tan tan e e cara cara e e nok-- nok<br />

kuuji kuuji mae mae jaori, jaori, nokkuuji i i e e konoo. konoo.<br />

Batu 11 u Fedde Fedde<br />

Mooondiral Lislaam<br />

Batu 111u FFedde FFedde MMooondiral LLislaam ((OCI) uudditii nnyalnde<br />

1133 mmars tto NNdakaaru. IIna ttawtoraa kko iina hhooreee lleye nnoogaas<br />

((20), ssukkue hhooreee ttato, ee mmawo jjaagore ggooto. 111<br />

diskuur mmbaaama ttoon ee uudditgol hhe.<br />

Sawru ggorle aartii ee AAbdullaay WWad, ssibu hhankadi kko kkanko wwoni<br />

mawo ddental nngal. 557 lleydi iina nnjeyaa hhannde ee OOCI Hello 6<br />

l Lislaam arnoo ko ittude njiyaagu<br />

Njiyaaaagu kkoo wwaade ooggool ee ddaaaannde nneoo hhoonoo<br />

maaaa, wwoonttaa jjeyaaaaoo mmaa, uum jjeyaanoooo kkoo ee nnjuudi<br />

renndooooji mmaajjiyaankooooe kkoo aadii llislaaaam, kkoo uum wwoonnoooo<br />

kkoo e ppaaaarnoorttoonoooo, kkoo uum e ttimminirttoonoooo<br />

ndimaaaagu mmaae.<br />

______________________________________<br />

l Darnde pulaagu hanki e hannde<br />

Jokkere tonngoode 51<br />

Hello 5<br />

AYNAAE E REMOOE<br />

"iggataa, yuppetaake"<br />

http://pulaar.org<br />

fooyre_b<strong>amtaare</strong>@yahoo.fr


Pinal e renndo<br />

m Defte : Dingiral<br />

Hare boombi e surgaaji<br />

e ñiie ko<br />

hodiie jokkondir-<br />

e, kono sahaa e sa-<br />

emngal<br />

haa fof, pelondiral<br />

ina waa hakkunde mum en. Ko<br />

hono noon hakkunde surgaae<br />

e boombi wairta tae laooje<br />

haa ngonta hare hakkunde<br />

mae.<br />

En teskiima surgaae e nder<br />

joljole mumen ko janngue<br />

weddooru, tergol boombi e<br />

wade gee goe gaddue um en haa<br />

ngoni laame dingiral, kalfi boombi taoobe<br />

huunde laatoo. Ko um wai, so tare<br />

waii hakkunde mae, surgaae ee keewi<br />

ko lelnude kuule e ina telina mbelammeeji<br />

walla muuyooji boombi ii. Kuulal<br />

urngal waawde haljinde e ko haeede fijoyde.<br />

Wai noon ko e ngoooo renndo wellitaare,<br />

hade suka debbo yaltude ko ittude<br />

um, ko hiide um. E oo sahaa dey tuuba<br />

ko ngoota wonata, ko surgaae ee<br />

oornotoo, nde tawnoo no mbiyruno-en<br />

nih, hare boombi e surgaae yaltataa dingiral.<br />

Ko oo surgaae ndaaratnoo occooe<br />

ñole, njogitoo cabbi e manndigolooji e<br />

kaae, kuufa denndaangal boli, wulaango<br />

wonta wooto : hoto mbo yalti !<br />

Rewe ee ne to bannge mumen, ngujjitoto<br />

ndiwoo tataaji e ngaalguuji wooda o kawroyi<br />

e nanondiral, ngona toon ina ketta jim-<br />

i tawa ko malli e jenni jowitiii e hare ndee.<br />

Kono noon surgaae ee e nder njiilawu<br />

mumen, so ceediima e terat e, mbeddoo<br />

oc ocooe nyole pusa e mae, so njaggii<br />

e piya e. Kono ha e nder uum, gulaali<br />

njogoraani wade ko mawe ina nootitoo<br />

heen, nde wonnoo e oo sahaa tawata<br />

ko boombi ii eelto mumen iggii. Tawata<br />

ko e ndiwtii pinal ndiya mboomri ndi<br />

Suukara Sih wiyatnoo. So jaggaama tan<br />

teeca daande jinnaae mum nootitoo heen,<br />

mawniraae mum ngara eewde mbele ko<br />

jam. Yanti heen kadi e no o wiyri, sonngiie<br />

e so njaggaama, cerkitat aae puttina<br />

ngiton njala cerkita, tawa noon ngani tan ko<br />

hoto juue mumen haayeede walla comci<br />

mumen ceekee.<br />

Een teskii noon, uri waawde yiytinaade<br />

e hare hakkunde boombi e surgaae ko surga<br />

mbo welaani lekki*, mbo heewaani danyde<br />

boombi tawa hay so baawral waii<br />

alaa ko danyata, alaa mbo danyanta. Hare<br />

mae noon no wayata nih hiisde jamma,<br />

ko jamma tan haaata. eya hiirooe riddondirde<br />

jamma dey, ko kame ngoni fottooe<br />

nalawma kaalda, njeewtida, njalda<br />

haa cikkaa alaa ko ilii oon so wonaa jam<br />

meha e henndu uundu. Kono so jamma<br />

arii e ngontat o e ngonnoo. Baasgol<br />

rewe arde e dingiral, dunyata surgaae ko<br />

feewde e cangarta ko wayi no : nguyka,<br />

bonnere gese... e bonanndeeji goi.<br />

Kono so yahii haa hare ndee juutii, boombi<br />

ii kattiima due e deeyooji, mbayrii<br />

jeewte ; surgaae ee ne to bannge mumen<br />

njeewnii daae gelooe ; mo woni e mae<br />

fof hakkille mum wonata ko e baawral.<br />

Ngaal baawral noon wonaa jootaade haaltida,<br />

kono e natagol boombi i e jaltugol mumen<br />

tan, surgaae ee naattintu njogitaaje<br />

mumen.<br />

Ndeeo jubbannde e hare boombi e surgaae<br />

ina waawi tawa won ko tinndinta to<br />

bannge renndiyankaagal.<br />

Ko adii fof gila o, suka o heblaama e jogaade<br />

njogitaari janngo e jam so tare wa-<br />

ii hakkunde mum e joom suudu mum walla<br />

joom galle mum. Yanti heen kadi, renndo<br />

ngoo ina tinndina karallaagal hare e waawde<br />

fuuntondirde hay e sahaa uro satude<br />

; nde wonnoo neo ko neo woni lekki<br />

mum e no jolfue mbiyrata. Kono kadi ko<br />

uri maantinaade koo, ko mawo alaa ge-<br />

al e hare nde, ngam yide rokkude renndo<br />

sukaae ndimaagu mumen e faamde e<br />

Hammee<br />

Aamadu Lih<br />

kadi nale fof saaiino oggol .<br />

Nyale fof<br />

saaiino oggol<br />

Nyande miijo addi saanga e saangaaji<br />

Sahaa mbaawka payka e<br />

mbelemmaaji Sahaa mbaawka lewlewe<br />

jammaaji.<br />

Waala due fina oora Sagata<br />

bawi liite e ndaalaaji Kelle boombi<br />

njahda e miijooji Miijo jolo hoota e<br />

saangaaji Sahaa belo e nder dammbori.<br />

Ko mi sagata baawo, timmuo, kattano<br />

Mio duhii njanca ina wuuboo leydi Pegge<br />

e peeeli mio yuli noppi Jawe e junngo<br />

mio tuppii tonndu Sarbeteeje ngoni e<br />

daali Suwoyneer caggal deeyordi<br />

Sagam tan ko yoo dingiral yaaj Fetta cowti<br />

dartoo wulla Hulina sukaae dillina er-<br />

e Hejjitiie ngarda e faayre oora wutte<br />

weddoo yeeooe Noroo njanca salmina<br />

tunngooe Kelle poa njahda e deegori.<br />

Wulaango jamma yahda e weeyo Tan<br />

toongonaae ngeeroo laae Bawi koy<br />

mbelii !<br />

Ko mi saaysaay yahataa mooytaaki Terat<br />

boombi weddoo kaae Jamma yeewa wujjoya<br />

gertooe ala ajaande fina faltoo borti<br />

Dogana mboolto hade wuro dawde Hela<br />

butaali aastoo faataata Fasna muua yartoo<br />

ilameeje Sagata jolo dawataa jofnaani<br />

Kono fiale fof saaniino oggol<br />

Dingiral e kiram<br />

So een kaala njuudi nguurndam sukaae<br />

e nder dingire, en mbaawaa uurnaade<br />

kiram, wiyetee kiram to dingiral, ko<br />

kiigol suka debbo to bannge mura haa<br />

um yaltude.<br />

Ina woodani jinaao hade iyum debbo<br />

nootitaade e dingiral sabu jogaade um<br />

heen faandaare bonnde. Kiram to dingiral<br />

noon woodani tan ko suka debbo. Surga biyeteeoo<br />

: " alaa o pay-aa he caggal am<br />

lelo-aa " suwaa watude nootitaade e innde<br />

surga ndee. Oon ko "huba-deppoo"<br />

tawa. Hade suka debbo nootitaade e du-<br />

e walla daae gelooe nder jamma, ko<br />

hiide um, ittue um ; sabu yiyde um<br />

yontidiie mum e nder wellitaare mumen<br />

walla hejjitaade um jamma nana sawru<br />

mbaggu cirjkaangu e daae cewe yefnooje<br />

ere jole. ee gee dey ina ngaddana<br />

mboomri e nder jimi mae wiyeede :<br />

"Hirtoo-leloo" ngal boombal yeewti<br />

yummum ; Nganndu-mi tan hikka dey<br />

ori leeso mbar maa "<br />

Surgaae noon e nder peeje mumen, ina<br />

njoganii jinaao kiroowo hare haa teerjti e<br />

sahaa golle. Een nganndi golle men harjki<br />

ko golle dental e maale ofte*. So jinaao<br />

kaoowo iyum nootitaade e dental<br />

sukaae, noddii oftal, surgaae e nder nanondiral<br />

mumen njamfoto um awa yiyataa<br />

hay gooto ; o aan' da e golle makko,<br />

wai noon surgaae heewe ngarata e ofte<br />

ko ngara yode. Etee kanko o woppaani<br />

iyiiko namli ko omo yoiree.<br />

Mawo kiroowo, sukaae njaggirta um ko<br />

neo lulndiio sariiji renndo, pooantoo-<br />

o peccooru. Sabu hono no Sammba<br />

Muusaa Paam (yoo allah yurmo um)<br />

wiyatnoo nih ! Kiroowo yahataa hay nokku,<br />

wiyata ko ndeen wooda garo e mum ; yi-<br />

aa iyum walla joom suudu mum yaha<br />

ndeen wooda are e mumen.<br />

Kono noon so en yeewii en yeewtindiima,<br />

maa en taw mboomri kirateendi uri waawde<br />

wonde ko mboomri ndi eto hakkille<br />

mum weltinaani jinaae mum.<br />

Kirateeo kadi ina wona uddaniio jaal<br />

aduna ngal, sabu dingiral wonde um nokku<br />

o kabaruuji enndui conyatee.<br />

Haa tonngoode aroore njokken<br />

2 F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Nguurndam Fedde<br />

4 Catal Daar Nayiim : Golle jade<br />

Goomu jade yuurnitiima due catal ngal. e ngadii yettude ko Lih<br />

Mammadu Bookara ngam ettande "ekkol" njodi, e mbai heen keblorgal<br />

lebbi tati. Ee njetta tere keblannooe catal ngal, hono seernaae e.<br />

Heblue e ko Jallo Aamadu Muktaar e Aliwu Jallo e Seydu Fajoor e Aadama<br />

Aali Sal . e kebli tere sappo e tati (13), kono heblo ngoo gasaani. Kebloowo<br />

o, Jallo Aamadu Muktaar wii yoo munye haa due laamu ee ngudda jokkana<br />

almude e haa eydoo taamde. Goomu jade ettii pellital noddude seernaae<br />

heblanooe e, nyalnde dewo-hoore biir lewru mbooy 2008 waktu jeetao<br />

to galle hooreejo catal ngal, hono Abdul Sih, ngam e keitanoo e ee-<br />

oo due garroje : dual Miikaa Joop, dual Aysata Yaayaa Soh, e dual<br />

Mammadu Koboor, dual May Booyo Lih, dual <strong>amtaare</strong> rewe; dual Saalif<br />

Siley Soh, e dual ndunngu nay njara, to galle Bah Seydu, dual yie Tijjaan<br />

Aan to galle Siley Bah, dual hoodere ngenndi to galle Ibraahiima Boli, dual<br />

pellital janngude to galle Jakariyaa Seydu e due goe. Goomu jaayde ina<br />

humpita denndaangal due Catal Daar Nayiim wonde kala dual yiylantoo<br />

hoore mum nokku o jannga ta, Catal addana ?um en jannginoowo e Alluwal.<br />

Kalfinaao jade catal Daar Nayiim, Sammba Bari 6006899<br />

4 Noddango tere Goomu Jade<br />

Goomu jade catal Daar Nayiim noddiino tere keblanooe ee to galle hooreejo<br />

catal, Abdul Sih, waktu jeetao. um noon ko ngam heitaade due<br />

Pulaar ngone e falnde Daar-Nayiim. Haa teeti noon e eeoo garooje: du-<br />

al Jiidue Anniya to galle Aysata Yaayaa Soh, dual Miikaa Joop; dual<br />

Mammadu Koboor e dual <strong>amtaare</strong> rewe to galle Iisaa Aamadu Jallo; e du-<br />

al Saalif Siley Soh e dual Ndunngu Nay njara to galle Bah Saydu<br />

Haamiidu... Goomu jaayde ina humpita denndaangal fule hoe falnde Daar<br />

Nayiim e Buhadiida e Tujuniin kala, yie jokkaade e catal ngal yoo noddu e<br />

6408559 (Bah Saydu) kalfinaae kumpital e jokkonndiral catal Daar Nayiim.<br />

Kala yie udditaneede due Pulaar e njuudi fedde <strong>amtaare</strong> Pulaar e<br />

Muritani, catal Daar Nayiim yo noddu e 6006899 Sammba Saydu Bari kalfinaao<br />

Jade, walla e 6563884 Abdul Sih horeejo catal. Ee kumpita denndaangal<br />

haal pulaar en hoe e falnde Daar Nayiim ina noddaa batu nalnde<br />

hoore biir 29 lewru, mbooy 2008, to galle Mammadu Koboor sara gaaraas wul<br />

Baadu, waktu yoyao kikiie.<br />

Kuol Sammba saydu bari,<br />

kalfinaao jade Catal Daar Nayiim, tel : 6006899.<br />

________________________<br />

4 HEBLO JANNGINOOE PULAAR TO CATAL LIKSEYBA<br />

Tuggi talaata 26/02/ haa 01/03/08 nyali heblo jannginooe yuinaama o<br />

e Likseyba e ballo ndiral e fedde winndereyankoore wiyeteende F.L.M e catal<br />

mum jooingal to Kayhayi, laamorgo diiwaan Gorgol. Ko kebloowo fanniyanke,<br />

Muusaa Jibi Taal, catal F.L.M. addi yo heblu jannginooe Catal<br />

Likseyba ngam eydana um en humpito e karallagal janngingol. Nyali i<br />

udditi ko nyalnde 26/02/08 e tawteregol tere Catal Likseyba e garano meeri<br />

Likseyba e hoohooe wuro ngo. Udditaa ko e konngol Faatimata Saydu Sal<br />

haalii e innde meer Likseyba, Mammadu Maamuudu Kan, o yettii Fedde<br />

<strong>amtaare</strong> Pulaar e oooo diiwaan; ko noon ne o yettiri F.L.M addue ballal<br />

mum en haa ngoo heblo waawi waeede, o duwii nde nyali i njahrata no<br />

haaniri ni, ko tijjaa ko, danyee heen. Nde o rowi ko Abuu Bookar Sal, cukko<br />

hooreejo catal etti konngol, bismii F.L.M e kebloowo o e innde hoyreejo catal,<br />

Abuu Hammadi Dem e innde yiilirde catal Likseyba e tere fedde<br />

<strong>amtaare</strong> Pulaar e Muritani. O yetti F.L.M e ngal ballal teskinngal, ballal gila<br />

e defte e alluwal haa yettii ko soodee kaire e ina coftiniree kala dariio e<br />

jannginde e catal he. Ko noonne e feewnande catal ngal tampo. O haalii<br />

heen, ngoo heblo ma eydu jannginooe e, wuurna catal ngal, hokka um<br />

daartol kesol e nder nguurndam mum. Nde um enni ko Huley Mboh, gardiio<br />

catal F.L.M e diiwaan Gorgol etti konngol, o yetti catal Likseyba e<br />

waawde jaaade ngoooo miijo. O sifiima hol ko woni F.L.M e hol darnde<br />

nde F.L.M darii e nder winndere nde, tuggi nde sosaa nde, caggal hare adunankoore<br />

immere, darnde fedde nde ko wallude lohe . Lohe noon e kala<br />

banngeeji : to jade e to ndema e to cellal e to faggudu fof, kadi nde wonaa<br />

laamuyankoore. O hollii tan hono ngoo heblo e mbaii um Kayhayi e to<br />

Siiwe e to Seyyeen Gabae, fof ko ngam wallude hatanteee, gila hanki ina<br />

ndarii e yarlitaare, ena kaoo majjere, miijetee ko cate F.B.P.M gone o e<br />

falnde Kayhayi. O teetinii tan ma e ndewindo due e mbele ko yiaa ko<br />

ena danyee. Nde o rowi ko hoohooe wuro ngo etti konngi. Abuu Aamadu<br />

Joop, Hoyreejo teddungal catal ngal,Jjibi Mammadu Kan e Aamadu Aali Boolo<br />

Njaay, gooto heen kala yettii darnde catal ngal, yettii F.L.M e darnde darii o<br />

e diiwaan he, e balle mum limtilimtine e kala fannuji. Nde konngi kala njoofi,<br />

23 jannginoowo puii heblo mum en haa nyalnde aset 01/03/08. Ko ndeen<br />

nyali i njoofi. E nder ii nyali janngaama heen fannuuji jannginiri e hol no<br />

dual owirtee haa jade mum yahra no haaniri.<br />

Nyali i njoofi e weltaare wonande F.L.M e catal Likseyba, e piondirii siynude<br />

tugnorgal jade nde e ballondiral nokkuuji ii ii kala.<br />

Abuu Aamadu Joop to likseyba gorgol.


t 5 0 s a a w i y e e 2 0 0 8 - F o o y r e a m t a a r e<br />

Rogere imere mooliie yettiima<br />

Baak Rooso, taccinii<br />

nyalnde 13<br />

mars rogere imere<br />

Muritaninaae<br />

moolinooe to<br />

Senegaal e to Mali.<br />

o Rooso o, yim-<br />

e heewe njaii<br />

ma e : hoohooe<br />

laamu ngu, Pelle<br />

e ngonaa laamuyankooje<br />

ngenndiije e adunankooje,<br />

yonaae<br />

partiiji politik. Ko pooye 61, e 249 neo. Nde e njettii tan e cara e nokkuuji<br />

mae jaori, nokkuuji o e konoo. No janngo mum nii, o ngaraa e nokkuuji<br />

hee fof, ko gootum njiyataa : tillisaaji daneeji ina potaa sara kueeje kel-<br />

e (o e konoo), yah-ngartaa wore e rewe e sukaae : gooto kala ina<br />

wagga e golle kotugol. Een teskoo kadi kippuuji HCR e PAM e njuudi laamu<br />

ngu, are addue balle e honude artue e. Yime wayrondire duui<br />

keewi njitondirii, calmondirii, kabrondirii … njeewtidii e weltaare mum en kulhuli<br />

mum en. Yonaae huunde e partiiji politik ina njeyaa e yilliie e e nok-<br />

Nokku Ngenndi Kalfinaao<br />

Jaagol e Konugol Mooliie<br />

(ANAIR : l’Agence Nationale<br />

d’Accueil et d’Insertion des Réfugiés).<br />

E wiyde Muusaa Faal, gardiio ndii-<br />

oo njuudi, ANAIR sosraa ko ngam<br />

tabitinde ko mawo leydi ndi huninoo<br />

ko e ko nyali diisnondiral ngenndiyankooji<br />

kawrunoo ko. ANAIR ina tottaa<br />

fotde miliyaaruuji ii ugiyya e nder<br />

daawal duui tati. Daawal gadanal tuugnorgal<br />

nokku o, fuiima. Ngal wiyetee<br />

ko PAIR. Ko kanngal hiisotoo ko<br />

soklaa ngam artirde mooliie e. PAIR<br />

hiisiima 24 000 mooliio poto artireede.<br />

E nder eeoo 24 000, heen<br />

11 000 neo kollitii yide mum en artude.<br />

Ma en ngartoy e ndiioo njuudi e ko<br />

fayi, ngam faamde hol ko ndi halfinaa<br />

tigi-rigi.<br />

kuuji mae. Ammaa um, lappol<br />

depiteeji e gardagol Siidi<br />

Muhammed Wul Maham yilliima<br />

tuddule Mediina Salaam kikiie alkamiisa<br />

13 mars. Ndeen oon tuddunde<br />

ina wai galleeji 7 jeyaai e<br />

gidinooi artude i. Depiteeji i ke-<br />

ii humpitaade nguurndam mae<br />

gila e ngarti. e teskiima caeele<br />

mae. E oooo sahaa uri maantinde<br />

e een caeele, ko hafeere<br />

leyeele mae e e cuwaa tawo<br />

hetu. Een teskoo tan, won een<br />

rokkanooe leye mooliie, kam en<br />

kam ngartitiima, ndokkitii joom mum<br />

en jeyi mum en, yeru mum ko depitee<br />

biyeteeo Kaasem wul Bellaal.<br />

Joonaao konngol mooliie o noon<br />

hollitii depiteeji i wonde e ngalaa<br />

caeele to bannge ndiyam, to bannge<br />

jade sukaae mae, e naattugol<br />

mae e renndo he.<br />

BAB<br />

oogirde AMI<br />

Fitina kolongal Liiliya<br />

Ko e diiwaan komin Ñaabina kolongal Ndumma um wanoo. Hare hakkunde<br />

heediie : Abda Sal e Sagayre wul Muhammed Sirme. Jeyi ngesa ba ko biyeteeo<br />

Abda Sal. Kanko Sagayre wul Muhammed Sirme ina rematnoo oo ngesa sara<br />

mae, kono ko lual wonnoo. Jooni noon o wati naatde ngesa Abda he. e<br />

ngullitii to Haakem, haakem noddi mo, wiyi mo yo o yaltu e ngesa njanana. e<br />

nduttii gongol e Haakem, oon noddi mo kadi reentini mo, kono o jaaani. O acci<br />

haa o anndi Abda dawaani, o tawoyi toon rewe e sukaae, o fiyi e ha e<br />

ngaa~ii. Gulaali ngarti wuro. e kaalani um Meer Ñaabina, kono oon waaani<br />

heen fotde sibu araani hay eewde ko kewi ko. e kaalani um depitee diiwaan<br />

o, oon wai heen fotde mum. Kanko tooño e tooñaae ee kala e nawaa<br />

Eeleega ñalnde 11-11-2007 ngam ñaaweede. Gure e cuii yime io yo njah<br />

toon, hono Siidi Manngaane Jallo Aliu. Kono e ndaraaki toon nii kame wadue<br />

e, e accitaa kame fof. Nii woni nulaae wuro ngo enni Nuwaasoot. e njiyndiri<br />

toon e hoohooe mawe. een mbai heen faayiida mawo, haala ka nana<br />

hannde to ñaawoore. Yo Alla seerndu ggonga e fenaande. Ko ee ngoni fiyaa-<br />

e e : Jom suudu Abda Sal hono Faarmata Muusaa, e Aamadu Abda Sal e<br />

Aysata Abda Sal e Pennda Abda Sal. To Mbaañ to, hay kaayit doktoor e ndokkaaka,<br />

alaa ko haali safreede. Nate fiyaae e ngoni les o.<br />

E kuol Mammadu Umaar (643 01 89).<br />

Aamadu Abda Sal<br />

Aysata Abda Sal<br />

Faatimata Muusaa<br />

Pennda Sal<br />

Mauritel e Mattel e Chinguitel kala pawaama alamaan.<br />

Mauritel fawaa ko 300 000 oroo (fotde 100 miliyo ugiyya), Mattel fawaa ko 80<br />

000 oroo (fotde 30 miliyo), Chinguitel noon fawaa ko 37 000 oroo (fotde 14 miliyo<br />

ugiyya). um haawataa heewe, nde tawnoo, nyalnde kala ko «resoo alaa»,<br />

tawi noon ko e huninooe moinde golle mae.<br />

Mbele ma um wood ko nafi ? Nana yeeso men. BAB<br />

Jolal waalo hikka<br />

(2007 2008) e demal<br />

jeeri njaajii hikka.<br />

Saabii um ko ndunngu<br />

toii no feewi, ilam<br />

ne kay heewii haa<br />

woodi nokkuuji kewi<br />

paayi, sabu bonannde<br />

won koore, pusgol<br />

won gammbi, haa yooli<br />

gese maaro kewe,<br />

haa teeti noon e ngesa<br />

maaro Kayhaydi lollirba<br />

PPG2. Pusgu<br />

ngaal oon kolangal ko<br />

jaahiya mawo wonande<br />

esngu<br />

Kayhayi, sabu ko bonannde<br />

ko ina tolnoo e 1200 hektaar<br />

guurnunooo fotde 900 fooyre e ko<br />

fawi, firti ko yolnde mawnde fotnde sukkeede.<br />

Won ko danyaa e ndema waalo ngo e<br />

jeeri ndi fof o e Gorgol, kono ko e tampere<br />

mawnde, maa wonii ko nyaamon<br />

walla bone jawdi.<br />

Een nganndi wonande Muritaninaa-<br />

e, keerol hakkunde remoone e aynaae<br />

ina metti lelnude, sabu kala demoowo<br />

ina faggii kadi jawkal, kono kadi<br />

ina anndaa jawdi wonaa sehil ngesa.<br />

Laamu ngu, nde wonde ina anndi<br />

uum, etee hikka ina wondi e saqqa<br />

mawo jowitiio e caeele nguura<br />

(eydugol cogguuli e nder winndere he<br />

kala), lelnii sariyaaji nyaawooji jotondiral<br />

hakkunde remooe e aynaae e ndii<br />

mbaydi:<br />

- joom jaweele mbiyaa ko yo ngoo<br />

nokkuuji gese, ko jaasi fof, ko ina tolnoo<br />

e kilooji joy, feewde jeeri.<br />

- jom gese en yo ndeen gese mum en<br />

nyalawma, tuggi pual naange haa mutal<br />

mum. So naange mutii, joom jawdi<br />

en mbiyaa ko yo kanndo jaweele mumem.<br />

- so bonannde waii, laamu ngu yamiri<br />

ko yo goomuuji hellifaae compe e<br />

nder gure he, tawa ko kanyum en qimotoo<br />

bonannde nde o tolnii, joom<br />

jawdi en njoa bonannde nde ndefii<br />

nde.<br />

So tawii eewaama, ngoloo laawol<br />

kam ko laatungol, heddii ko ciynugol<br />

mum ina sati. Ina jeyaa noon e ko satini<br />

um ko, reende jawdi weeaani,<br />

kono kadi ko hooram-hooraagu aynaa-<br />

e, sabu gaynaako, faaro mum ko paygol<br />

jawdi mum tan, e tee huunde fof,<br />

heen sahaaji, ina jarani um heen, hay<br />

so tawii ko defaade haqqe janano.<br />

F o o y r e a m t a a r e - ttt 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Kabaruuji ngenndi<br />

AYNAABE E REMOOBE<br />

"Diggataa, yuppetaake"<br />

Uujo fayde Orop<br />

100 uujooe suuiie nanngaama tolnde<br />

Nuwaadibu e eeoo bale. Halfinaae kisal geec<br />

Muritani nanngii ko ina ura 100 uujooe suuiie<br />

tuggi 9 haa 12 lewru mars ndu : 113 neo ummorii-<br />

e Afrik worgo Saharaa, Malinaae, Senegaalnaa-<br />

e, Gammbinaae, Gine bisaawonaae, Ginenaa-<br />

e e Muritaninaae. e njinoo ka yahde Orop, rewrude<br />

e duue Kanari, ummoraade Muritani. BAB<br />

Ko um wai gullitaali remooe ina<br />

keewi teeti noon fayde e joom nayi en.<br />

Ko joom gelooi en noon ko, tenngiti<br />

ngal dow. Sabu ngelooba, gaagaa<br />

mawnugol bonannde mum, uri wonde<br />

caeele fof ko nanngude joom mum<br />

walla anndude holi kanyum.<br />

Ngaynaaka ngelooba ina seerti e jawdi<br />

keddiindi ndi. Gelooi keewi aynireede<br />

tan ko ko haalpulaar en mbiyata<br />

"jam gorel" ko; firti ko i ngoppete tan i<br />

njaha, "ko alla reenata i”. Heen sahaaji<br />

ngelooba ina majjira joom mum ko<br />

ina tolnoo e lebbi jeegom fayde hitaande<br />

.<br />

Kono kadi teskaa ko so i mbonnii, hay<br />

so ei ngondi e gaynaako, oon heewi<br />

ko sornaande mbele ina waasa yiyeede,<br />

waasa difaade haqqe pawiio e bonannde<br />

nde. Oooo sahaa ko sahaa<br />

nyaayngal gese, sabu won e majje pu-<br />

iima sonyeede, kono won ko sonyaaka,<br />

kono maa mbiyaa ko hannde kadi<br />

aynaae e uri nyannyude, sabu<br />

oom nganndi, e aadaa, agaae fule<br />

kirondirta ko uraa fayde baali, ko um<br />

wai gooto heen fof yii ko adaade<br />

naatde e gese, so tawii joom gese en e<br />

cuwaa sonyde mbiya ina paloo e. Ina<br />

jarani e, heen sahaaji nii, wiyde ee<br />

piya um. Joom gese ennne, heen sahaaji,<br />

reerude ina addana um en<br />

duumaade e nder gese, tawa hay so tawii<br />

ko hedditii heen ko alaa no wayi, joomum<br />

heddoo oon tan ina wada e<br />

aaynaae palee palee, ina nyawdaya e<br />

mum en.<br />

So goonga haaletee, hakkunde remooe<br />

e aynaae ko "rogere nde iggataa,<br />

yuppetaake", nde wonde ko golle<br />

e mbaawaa seertude, tammtiie<br />

nguurndam aadee sabu so "kosam rufii<br />

e kodde heewi ko julleede".<br />

Ngeelo, njaatigi F.. to Kayhayi.<br />

Jiiba fowru<br />

Heewe nanat tan, kono meeaa seedaade<br />

Siili e gite mum en. Ina hasii nii ko e nate<br />

tan, walla e tinndi. Jooni kam wontii goonga,<br />

ko heewe njaakoranooki : PK 27 sara<br />

Rooso, oon o tawaa omo maayi. Kala birtiio<br />

oon maa daroo, eewa, haa annda<br />

no Demmba siforii. Ina sikkaa o ummii ko<br />

nokku biyeteeo Jawling o eddaaji kullon<br />

keewkon nguuri tawo. BAB<br />

3


Diine F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Lislaam arnoo ko ittude njiyaagu<br />

Njiyaagu ko wade oggol e daannde<br />

neo hono maa, wonta jeyaao ma,<br />

uum jeyanoo ko e njuudi renndooji<br />

majjiyankooe ko adii lislaam, ko<br />

uum wonnoo ko e paarnortonoo, ko<br />

uum e timminirtonoo ndimaagu<br />

mae. e udditani um dame naatir-<br />

e e uddi dame jaltire, hayso bolle<br />

puuye ene adda njiyaagu tonngen<br />

oo huunde e een dame.<br />

s Neo yeeya fittaandu mum wonta<br />

jiyaao;<br />

s Neo yeeya ie mum sabu baasal<br />

ngonta jiyaae;<br />

s Tumarankaagal: so neo wonii tumaranke<br />

e nder lei goi watee<br />

jiyaao, haa teeti noon e won e guri<br />

gaadoraai halfeede.<br />

s Barano ma walla bonnan maa huunde,<br />

nanngaa, mbataa um jiyaao;<br />

s Ruggiyankaagal: um woni taooe<br />

laabi, e teeta jawdi neo e njeeyoya<br />

um ko jiyaao.<br />

s Hoccude cukalel: kala mo koccu-aa<br />

wontii jiyaao ma.<br />

s Jaalogol nyamaande: so nyamaande<br />

maa jaaliima a rokii yode njebbilaa<br />

hoore maa ngonta jiyaao, walla a jaalaama<br />

e wuri ngontaa jiyaao.<br />

s Njanguuji: jom doole en njana e uraae<br />

doole njana e mum en kona um<br />

en, nanngaao heen fof wonta jiyaao.<br />

Ko nii njiyaagu waynoo weede, kono<br />

yaltude heen weeaani, lislaam ari e<br />

ngoo weeyo wuddungo, faw-fawtondirngo<br />

nie toonnyannge, hol no lislaam<br />

wai?<br />

Ko adii fof o uddu dame ennue ee<br />

fof, o harmini toonyannge, e yeeyde<br />

hoore mum walla ie mum, o noddi e<br />

potal, e nehde koccaao e ndimaagu<br />

mum, e munyannde nyam-nyamaale<br />

mum haa danya.<br />

Alaa ko heddii so wonaa damal gootal<br />

ngaal woni dahaae e hare, tee wonaa<br />

hare fof, ko hare goonga ngam amtude<br />

diine, e reende keeri mum, tawa ko<br />

laamo juule yamiri oon (jihaadi), lislaam<br />

ene suna laamiio juule e dahaae<br />

e gooto e gee joy:<br />

1. Warngo so tawii ko um uri mo-<br />

ude e juule<br />

2. Soodtaade: e coodtoroo jawdi walla<br />

jannginde ie juule, walla wostondirde<br />

dahaae hakkunde juule e<br />

hadiie mum en.<br />

3. Yaafaade e alla meho, e ndiminee<br />

tawa e coodtaaki<br />

4. Fawde lempoo: so konu juule foolii<br />

anye mum heefereee, ene waawi<br />

accude e e keddoo e diine mae<br />

twa ae oftoo laamu juule, e ndokka<br />

lempoo ngam haa tinndina e oftaare<br />

mae.<br />

5. Halfude: so laamiio juule suaaki<br />

gooto e gee nay ennue e, ene daganii<br />

e feccude dahaae e edow soldateee<br />

ndeen hare, nde wonnoo, soldateee<br />

konu juule oon sahaa ngalaa<br />

njodi toaandi, ko ko danyaa e wolde<br />

fof e peccata caggal yaltinde hakke<br />

Alla (geal laamu) 1/5.<br />

Ko hono nii njiyaagu ardata e nder lislaam,<br />

damal mum ene faai, kono lislaam<br />

waawaano ettude kuugal tan<br />

wiya mi harminii njiyaagu tawnoo mi<br />

oo fof, sabu um gasataano nde wonno<br />

lislaam ko ko uraa doole oon sahaa,<br />

te aduna oo fof oon sahaa ko e ndiin<br />

njuudi wuurnoo.<br />

Kono noon lislaam waani um ko<br />

njuudi timmundi no ina iwira tawa<br />

alaa caeele, fuondiraani e aadaaji e<br />

ngoowaandi yime oon sahaa.<br />

Njuudi lislaam lelni<br />

ngam ittude njiyaagu:<br />

1. Lislaam harmini uddi denndaangal<br />

dame e njiyaagu ardannoo, haa heddi<br />

1/5 damal hare goonga alliyankoore (jihaadi).<br />

2. fennyinde wonde yime fof poti, njiidi<br />

yumma e baaba, Alla towo o wiyi:<br />

((Ee hey mon yime ko miin tagi on hakkunde<br />

gorko e debbo (Aadama e<br />

Hawwaa), mba mi on lei e kine<br />

haa nganndondiron, uri e mon o am<br />

oo tan ko uro on hulde mi)).<br />

s Nelaao (J.K.W) anndini yime wonde<br />

njiyaagu wonaa lasli hay gooto, ko<br />

huunde wirtiinde tan ene waawi yande<br />

e kala neo, o wiyi: (bee oo ko musie<br />

mon, wallidiie mon, mo musio<br />

mum woni les junngo mum, yoo nyammin<br />

um e ko o nyaamata ko, yo o oornu<br />

um e ko o oornortoo, te hoto ndefee<br />

e e golle ko e mbaawaa, so on<br />

ndefii e kadi mballee e).<br />

O wiy e haddiis goo: ko Alla jeyni on<br />

e, so welanooma o jeynae on.<br />

3. Ene jeyaa e doose lislaam teskaa-<br />

e lasli kala neo ko ndimaagu, um<br />

wai so cukalel hoccaama e diiwaan<br />

jiyaae shariya wiyi: ko o dimo, um<br />

wai kadi so neo irliima e hoore<br />

mum ko jiyaao shariya jamataa, te ko<br />

irlaade woni mawndu seedeeji.<br />

4. Nyaawooje lislaam ko teeanii- i<br />

ndimaagu, ko wayi no:<br />

- so njeeygu waii ribaa, walla naannii<br />

ko harmi, shariya wiyi: ko yo firte, kono<br />

so tawii tan ngu fayti ko e riminde jiyaa-<br />

o, firtetaake, sabu teeanaade ndimaagu.<br />

- so neo jogii ma jiyaae tato, o rim-<br />

inee heen gooto, o yejjitii hol e mae,<br />

kame fof e ndimii.<br />

- gaajotonooo wiyi: mi riminii jiyaao<br />

walla jiyaae walla ko mannddilo rim-<br />

ini, shariya wiya mi wondaaka o rimii.<br />

- so neo wiyi mi riminii tergal e makko,<br />

walla mi riminii mo fotde lewru, shariya<br />

wiya o rimii faw kanko fof.<br />

- so neo fiyii maccuo mum hello<br />

walla ko o fiiri mo fof, kaffaara mum ko<br />

riminde mo.<br />

5. Damal aawinde: so neo wiyi: so<br />

mi maayii o rimii, oon ne rimii o rokketaake<br />

o yeeyetaake, so wonaa diminoowo<br />

mo e saasi.<br />

6. Lislaam ene harmini e rime resde<br />

hore halfaae so wona tawa ko lor<br />

teetuo, kono haaani maccuo kalfaao<br />

resa debbo dimo, wai uum ko<br />

anyde njiyaagu heewa sabu njiyaagu<br />

ardata tan ko bannge yumma, ko um<br />

wai gorko dimo dimaro mo djibinantaake,<br />

haaaka resde koro nde yii fof,<br />

ko um wai so koro fuuntii gorko wiyi<br />

ko dimo, so e njibidinii ie makko e<br />

ko rime, sharia jaataa e kalfee.<br />

7. Alla wai kaffaara won e bakkatuuji<br />

ko riminde jiyaae, ko wayi no: warngo<br />

hoyre, nanndinde jom suudu mum e<br />

keeci yumma mum, tey o tai e lewru<br />

koorka, jano woondoore.<br />

8. Reerinde e hirjinde juule e riminde<br />

sabu Alla, Nelaao Alla (J.K.W) wiyi:<br />

(kala mo rimini daande (jiyaao) maa<br />

Alla riminir e jeyngol kala tergal e makko<br />

sabu tere mo o rimini oo, hay genyirgal<br />

makko, sabu genyirgal mum).<br />

Arii e hadiis Asmaa iyi Abuubakri<br />

wonde Nelaao Alla (J.K.W) yamirii so<br />

naange nanngaama yoo yime ndimin<br />

jiyaae.<br />

9. Taaraade: addani lislaam yide kaliifa<br />

taaroo hore muuum, no yiiri fof<br />

alaa tee alaa kumal alaa jontane,<br />

uum ko haa njiyaagu ustoo, sabu kala<br />

e mae ettuo reedu e makko oon<br />

rimii, reedu mum wontaa wade jiyaa-<br />

o.<br />

10. Soodtaade: so alaa fof laawol ngol<br />

omo yaltira njiyaagu omo waawi soodtaade<br />

e kaliifa o, o e kawri fof o jeyta<br />

4 F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

hoyre makko.<br />

11. Boony laamu: so asakal renndinaama<br />

e boony laamu, heen 1/8 foti ko<br />

riminireede jiyaae hitaande kala.<br />

Banndiraae sinno ii oo laabi e ndii<br />

njuudi ndewanooma tawatnoo<br />

njiyaagu gasi e renndo juule ko ooyi,<br />

ndeke en paamii wonde lislaam yiaa<br />

njiyaagu wooda.<br />

Njiyaagu ngoodnoongu e<br />

Moritani ngu ne, no ardi?<br />

Hay gooto waawa rokkude en jaabowol<br />

cellungol, kono gentile mum ene njiiloo<br />

e toe tati:<br />

s Wonde e ngardi ko e jihaadi banooo<br />

e nder duui teemedde ii garwaniije<br />

e fergo Nelaao, banooi to<br />

rewo afrik, ngoon miijo ko ruttaango<br />

sabu een jiyaae ko raneee ngonnoo,<br />

um wanoo ceerno Dirdiiri wiyde<br />

to kaffaara woondoore: o hisataa e<br />

woondoore makko so wonaa o rimina<br />

maccuo daneejo (mbiyi-en boeejo).<br />

s Walla um ardi ko e jihaadi<br />

(Muraabitiin en), ko soodanoo e ko<br />

hetanoo e laamu Gaana, uum ene<br />

waawi wooda ko woodi heen, kono alaa<br />

sikki kam wonde ko ardi e njanguuji, e<br />

nguyka yime, e soodde rime watta<br />

jiyaae, e yeeyondirde e laae<br />

Tuubakooe, ene heewi.<br />

s Alaa heen fof ko ardi bannge jihaadi<br />

ko e jeeyondiral tan e njanguuji too-<br />

Naatirde:<br />

So wiyaama haddinde, ina soomi haddaade,<br />

haddotoo noon, e aadaaji men, ko<br />

debbo.Ina wai wiyooe um kadi juulnugol,<br />

sibu e hakkillaaji mae, so tawii<br />

debbo haddinaaka, ko soe wondi, juulataa.Wonande<br />

gorko, wiyatee ko duhaade,<br />

ina soomi oornaade tuuba;ina<br />

wiyee kadi naattineede. Winndannde<br />

men hannde abbittoo tan ko e kaddingol<br />

debbo, sibu haalaluuji keewi, kam e miijooji<br />

keewi ina peenyi, luurondirde e<br />

mum.<br />

Hol ko firti haddinde, maa juulnude?<br />

haddinde (juulnude), ko tade seea e<br />

seetere tergal njogoram debbo, faanude<br />

um to bate nyootde um, maa<br />

walla sumde um. So en ndaiinii ko<br />

tangooli tere ndewaagu<br />

a-haddinde ina wai mbaadiiji 4:<br />

1- tade seitere (seedere) haa laaa<br />

cer, maa walla taa heen seea. Ko ngol<br />

o kaddingol tan nanndi e duhagol gorko<br />

to bate safaara keso. Oo fannu uri<br />

heewde e Moritani.<br />

2- tade seitere, hooltoo toni ndernderi<br />

ndewaagu. Oo fannu ina wai e ley-<br />

eele 25 Afrik bannge rewo e Afrik aleee,<br />

e leyeele Asii (teeti e<br />

Enndenosii kam e Malawi), to funnaange<br />

adiio (Ejipt, Suudaan) kam e leyeele<br />

Aarabeee hono Yemen e Emiraaji Arab<br />

denndui. Ko ina tolnoo e 80% e haddii-<br />

e ko e ii mbaadiiji ii limtaai dow i.<br />

3- Kaddingo Firawnakeeri : ko tade<br />

seitere kam e hooltaade toni mawi<br />

ndewaagu, renndina i, nyoota fof, woppa<br />

heen seea o coofe ina yaltira.<br />

Ndiioo mbaadi uri waawde waeede<br />

ko Jibuti, e nder e won e nokkuuji e nder<br />

Ejipt, to Mali, Soomali, e rewo Sudaan.<br />

Ko ina tolnoo e 15% e kadduli ko e ndii<br />

mbaadi.<br />

4- Mbaadi nayairi ndi, renndini ko<br />

mbaadiiji tati gadani i fof, eydi heen<br />

cumgol seetere, maa walla heefte tergal<br />

b-Hol heewe haddinde rewe:<br />

Heewi haddin ko rewe arwinooe,<br />

maa walla sakkeee. e keewi huutoraade<br />

lo laysetaaji, walla lae. Won e<br />

nokkuuji, joom ngaluuji en keewi nawde<br />

nyannge ardi.<br />

Ceerno Muusa Kamara jatiima heen<br />

mbaydiiji jurminiii janannooi e fuutankooe<br />

jamaanu jihaadi Sheek Umar,<br />

rewe rime e esnguuji mum en nanngee<br />

njeeyee mbatee jiyaae, tawa ko<br />

ronkunooe yettoyaade walla ko dogannooe<br />

ene koota.<br />

ee oo gee kollitii wonde njiyaagu<br />

ngonnoongu oo nguu sellaani, sabu<br />

lislaam wai ko so dimo gooto jillii e ujunere<br />

jiyaao anndaaka hol e mae<br />

kame fof e ndimii.<br />

Ndeke lislaam riminii ko wonnoo oo<br />

ko gila ko ooyi, ko adii kuulal laamu<br />

234/81 biyngal njiyaagu nattii e<br />

Moritani.<br />

Kono yime fof njadaani um, sabu<br />

ngoowka e reende nafooje mumen keeriie.<br />

Nde kuule doose tuugnorgal ngenndi<br />

20/07/1991 teetini potal yime fof e<br />

gee fof, won e kuuraani uum kadi.<br />

Jooni noon kuulal 048/03-09-07 arii<br />

ngam nehde luunndiie, e gufde toonyooe,<br />

kuulal ngal fawii ko e nyaawoore<br />

lislaam, so a luundiima um a<br />

waii ko harmi, kadi nyaawoore fawoo<br />

e dow maa.<br />

um noon mballondiren e findinde<br />

yime e faamnude um en kuule e,<br />

yoo yime njanane njiyaagu iwii haa<br />

laai, kala ko njiiaa ene windaa e defte<br />

sharia ko yowitii e jiyaao walla kor-<br />

o anndu ko daartol nattii woodde, yim-<br />

e fof poti to ceerle, poti eddaaji, poti to<br />

gardogol jumaaji e jamaaji, juule fof ko<br />

fasiraae.<br />

Ceerno Bun Umar LIH<br />

Cellal : Juulnugol Sukaae<br />

ko to safrooe heblaae e oon fannu.<br />

um wonti doktoraagal.<br />

II-Daartol kaddingol.<br />

So en naamndiima hol to kaddingol ummorii,<br />

jaabawol weeataa! Anndaaka hol<br />

to ummorii, ina woi to ummii, gila dawaa<br />

dawi, hade diine kerecee en kam e<br />

lislaam fof peenyde. Herodot, neo pu-<br />

uo daartol Gerek o, hollitii wonnde haa<br />

teeminannde 5ere hade peenygol<br />

Annebi Iisaa, kaddingol kam e duhnugol<br />

ina mbaetenoo to Ejipt, Fenisee en,Hitit<br />

en kam e Eccopi en. Anndaaka hol gadduo<br />

um e oon diiwaan.<br />

Daartiyanke-witiyanke Senegaalnaajo<br />

hono Seek Anta Joop (1923-1986) ganndo<br />

e daartol Afrik aleejo, wiyi wonnde<br />

kaddingol e duhnugol ngummorii ko Ejipt<br />

firawna en, saroyii e nder Afrik aleee.<br />

Won witoyankooe heewe to fannu<br />

Ejiptyankaagal, njiytii e won loskooji wito<br />

yime maaye ko ooyi, tawi ina kaddinaa,<br />

ko um jeyi innde “kaddungu, walla<br />

naattungu firawnankeeri”. um jaggiranoo<br />

kono laawol conytinirgol nii. um<br />

firtata ko huunde waateende mbele ina<br />

wallita jenygol esngu.<br />

E raiinaade mbiyen ko aada gadiio<br />

diineeji lislaam, e kerecee en fof.<br />

III- Kaddingol e sahaa diineeji<br />

Denndaangal e diineeji peenyi i, haa<br />

teeti e Islaam, alaa fof o deftere mum<br />

hai maa walla dagni kaddingol.<br />

To bate laabi (mawe anndue) ko arata<br />

ko haalaama:<br />

- laawol Maalik: wiyi ko duhagol ko sunna,<br />

kaddungal ne ko ural wonande debbo.<br />

- laawol Hanafii: ina hawriti e laawol<br />

Maalik ngol.<br />

- laawol hannabal: kanyum wiyi ko ina<br />

farlaa e wore tan.<br />

o e Moritani esngu mum ko<br />

Maalikiyankeewu, oon haali ko woni dow<br />

ko. E sahaa nelaao, o haaani um,<br />

won o o nuli o wiyi yo urmite seea tan,<br />

waasa taeede fof.<br />

IV-Kaddingol e sahaa jooni o ma en ngaroy<br />

heen e winndannde men faynde.<br />

Mammadu Maamuudu Baal


F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Darnde pulaagu hanki e hannde<br />

Jokkere tonngoode 51<br />

Fergooji Fule ceeraano wade haa e<br />

nder yonta laamu Firawnaa en, hakkunde<br />

Maayo Nil e jeereende Sahara, ekon.<br />

Kono noon anndue gannde kam e binndi<br />

Misra hanki kollitii wonde fergo Fule<br />

maantiniingo wai ko caggal pusgu laamu<br />

Firawna (Misra), e rewrude e laabi ii<br />

: laawol Sahara (kam woni laawol urngol<br />

maantinde), e laawol Weendu Cad.<br />

- a) Fergo rewrungo e laawol Sahara :<br />

Caggal pusgu laamu Firawna (Misra),<br />

Fule peri e gardagol arooji mae<br />

feewde nehaande Sahara. Ndeen noon<br />

Sahara wayaano no wayi hannde nii :<br />

um wonnoo ko leydi maaje, e caalli, o<br />

ndema, e awo, e ngaynaaka nguuretenoo.<br />

e ngonii e Sahara fotde teemedane<br />

limtilimtine. Ko yooro itti e oon.<br />

e peri gonngol, e ngabbii e ndiyam e<br />

huo, kame e jawdi mae fof. e telloyii<br />

to diiwaanuuji goni hannde rewo<br />

Muritani e hakkunde leydi ndi (hono diiwaanuuji<br />

innirteei hannde Tiris Semuur,<br />

Adraar, Insiri,Tagaanit, Asaaba, e Hod) :<br />

ko oon tawetee Fuuta gadano, e Jeeri<br />

Fuuta, e Maasiina gadano. oon noon ko<br />

gee tati ngitti e oon : 1. ko adii fof ko<br />

yooro tellini e oon, e ngabbii e ndiyam<br />

e huo ; 2. refti heen ko Berbeer en<br />

(Safale) ummiie gila worgo Maruk,<br />

ngari, ndunyi e feewde hirnaange, e<br />

worgo, e funnaange, feewde Maayo<br />

Mawngo (hono Maayo Senegaal), e<br />

Maayo Nijeer, e Fuuta Jaloo, e Weendu<br />

Cad; 3. sakkitii tellinde e oon ko kareeli<br />

hakkunde mae, teeti hakkunde<br />

Deeniyankooe e Arooji Laamu<br />

Termes, e nder darore teemedannde<br />

sappo e jeegoiire (hedde hitaande<br />

1500).<br />

- b) Fergo rewrungo e laawol Weendu<br />

Cad : Caggal pusgu laamu Firawna<br />

(Misra), woon Fule peri worgo Misra<br />

feewde hirnaange, feewde Sudaan e<br />

Weendu Cad, e Kameruun, e Nijeer, e<br />

Nijeriyaa, ina njaha haa njettii e Fuuta<br />

Jaloo, ngari e Maayo Senegaal, e gardagol<br />

arooji mae.<br />

Wonande rewrue iioo laabi ii fof,<br />

kala o e ngari, kala o e koi, e njoo-<br />

iima oon ko juuti fotde teemedane kitaale.<br />

Hol ngenndiiji Fule?<br />

Sabaabu caragol Fule e nder Afrik, e<br />

nder denndaangal nokkuuji i limtu-en<br />

dow i, hakkunde Maayo Nil e Geec<br />

Atlantik, ko yiilaade e ko e nguurdi, e ko<br />

e nguurniri nayi mae, sabu ko e majji<br />

tan e ndewi, ee aa ndiyam e huo.<br />

Ko um addani e hode ko juuti e nder<br />

ngenndiiji maantini : hono Fuuta Tooro,<br />

e Maasina, e Fuuta Jaloo, e Liotaako<br />

(Liptaako), e Aadamaawal...<br />

ii nokkuuji fof ngoni ko e Afrik, tuggi<br />

Geec Atlantik (to bannge hirnaange) haa<br />

geec walla Maayo Woeewo (to bannge<br />

funnaange), walla mbiyen haa Misra, e<br />

o Fule koi e nder Afrik<br />

(Natal Aamadu Malal Gey)<br />

Ecopi, e Somali. To bannge weeyo, nokkuuji<br />

ii fof kadi tolnondiri ; ko uri heewde<br />

e nokkuuji i ngoni ko e laral leydi biyeteengal<br />

Saahal, heen seea ne woni ko<br />

e laral Sawaan : um firti e koi ko hakkunde<br />

diiwaan Sahara (o toooli e ku-<br />

ooli uri fof famude) e Sawaan (o to-<br />

ooli, e pooe, e dunli, e kuooli, e ow-<br />

i uri heewde).<br />

Nii woni tuggi hirnaange (Geec Atlantik),<br />

haa funnaange (Maayo Woeewo), ina<br />

hawraa wonde ngenndiiji Fule ngoni ko<br />

e laral leydi ndi njuuteendi mum etata<br />

fotde ujunnaanji nay kilomeeteer (4.000<br />

km).<br />

Hol golle Fule maantine e nder ngenndiiji<br />

mae ii ?<br />

E nder ngenndiiji Fule ii fof, kam e saraaji<br />

mum en, e dumunna gadano, Fule<br />

tampinaama heen no feewi, sabu mae<br />

saraade, e waasde rentude. e lorlaama<br />

heen sanne, etee keeweendi mae<br />

aayiima sabu faggudu mae tuugii tan e<br />

ko uri teetude ko e aada ooyo, hono<br />

eggooru-hoooru, e faalkisaade wonande<br />

yogae mae mahde kueeje e gure<br />

nyiie. Kono, e nokku fof, e dumunna<br />

immo, nde e lorlanoo, nde e letanoo<br />

haa e tampi, e natii ko e diine mae,<br />

hono diine lislaam ; e ndenti, e ndanyi<br />

doole : ko ndeen e compi e nder Fuutaaji<br />

mae ii fof laamu lislaam, hono dowla<br />

tuugiio e diine lislaam, um woni ko<br />

wiyetee laamu almameee, to Fuuta<br />

Tooro, to Fuuta Jaloo, to Aadamaawal, e<br />

to Maasina.<br />

- 1) to Fuuta Tooro :<br />

Ko adii fof ko Wolde (jihaadi) seernaae<br />

senegammbi (tuggi diiwaan worgo<br />

Muritani feewi diiwaan Maayo Senegaal e<br />

Maayo Gammbi), e nder teemedannde<br />

17 iire, e dow gardagol Naseer Eddiin<br />

(ceerno Berbeer, e diiwaan Tararsa),<br />

hedde 1676- 1680 : wolde ndee foolaa ko<br />

nde Tuubakooe wonnooe Ndar e<br />

mballiti laaminooe FuutaTooro, e Jolof,<br />

e Waalo Barak, e Safale Aarabeee<br />

(Hasan en) haa lii seernaae e.<br />

Heewe e seernaae e mbaraa, woe<br />

mbaaa e juue tuubakooe etee<br />

njeeyoyaa Amerik, woe kadi danyi<br />

mooloyaade nokkuji goi hono unndu<br />

(hono Alhajji Maalik Sih). Duui teemedere<br />

caggal um, Wolde (jihaadi) seernaae<br />

immere umminaa e nder Fuuta<br />

Tooro : ko oo jihaadi lii laamu deeniyankooe,<br />

e gardagol Ceerno Suleymaan<br />

Baal, e hitaande 1776. Laamu almamee-<br />

e Fuuta Tooro wuurii gila 1776 haa 1890<br />

nde Tuubakooe lii um.<br />

- 2) to Fuuta Jaloo :<br />

Nde Wolde seernaae (Naseer Eddiin)<br />

foolaa e nder Senegammbi, seernaae<br />

heewe njaggaa, njeeyoyaa Amerik.<br />

Danynooe sowde heen peri, compoyi<br />

laamu almameee to nokkuuji goi,<br />

hono unndu (Al Hajji Maalik Sih), e<br />

Fuuta Jaloo (Jalo). To Fuuta Jaloo,<br />

seernaae e puii jihaadi mum en ko e<br />

hitaande 1700, e gardagol Ceerno<br />

Ibraahiima Sori (1660-1770), oon woni<br />

almaami gadano Fuuta Jaloo (woni leydi<br />

Gine hannde).<br />

- 3) to Aadamaawal :<br />

To Aadamaawal, dille seernaae e umminaama<br />

gila e hitaande 1797, kono jihaadi<br />

mae fuii tigi rigi ko e hitaande<br />

1804, e gardagol Ceerno Usmaan Dem<br />

Fojjoo (1754-1817), kam woni almaami<br />

gadano e Aadamaawal (Niijeriyaa, e<br />

Niijeer, e Kameruun...).<br />

- 4) to Maasina :<br />

To Maasina (leydi Mali), e hitaande 1815,<br />

nde laamu Segu tampini Fule, ko<br />

Wonnoo doole konu ngu ko ee gee : mo<br />

woni kala ina faami, etee ina jai haeede,<br />

ina jai fellude jihaadi, ina hoolii poolgu ma<br />

laato, ina ardi e jaambaraagal e suusde<br />

maayde e anniya fellude sara Sayko Umaar<br />

Taal. Mo woni kala ina hoolii mo, ina hormii<br />

mo, ina huli mo. Sayko Umaar Taal e hoore<br />

mum ardiima golwole keewe. Golwole<br />

keewe kadi, oardini um en ko "ofisiyeeji"<br />

makko, haa arti e Alfaa Umaar Ceerno<br />

Baylaa (ganndiraao "Haee Waa"). Konu<br />

Sayko Umaar urnoo konuuji ndeen fof<br />

heewde yime (konuuji i o hai i). Konu<br />

Sayko Umaar urnoo heewde pucci, engu<br />

joginoo "kanoaaji" ii i e ketunoo e<br />

juue tuubakooe (kanoaaji bonani kala<br />

konu ngu e kanoo).<br />

GOLWOLE SAYKO UMAAR.<br />

En mbiyiino nde Sayko Umaar ummii<br />

Fuuta Jalo, o ari ko Dingiraay e hitaande1848,<br />

o wai oon laamorgo makko, o<br />

woni e heblanaade fellannde diine makko.<br />

Nde o ari Dingiraay nde, hodiie makko e<br />

fof kulii, haa arti e laame Bure (o kae biyateeo<br />

Mbure o ittetenoo o), teeti noon<br />

e Tammbaa mo Bugari e Banynjugu mo<br />

Menyen.<br />

Konu Tammbaa yani e Sayko. Ko ndeen<br />

noon Sayko Umaar felliti hankadi fellude, o<br />

yamiri yime makko yo ummo. Sayko fooli<br />

Tammbaa e Banynjugu fof. O heti laamorde<br />

mum e hitaande 18<strong>52</strong>. Nii woni Sayko e<br />

konu mum ngadorii fof ko foolde. uum<br />

eydii softinde sukaae makko (ko sukaa-<br />

e urnoo heewde e konu he). Nokku o<br />

kae o kae Bure ittetee o wonti e njiimaandi<br />

makko. Kae o walliti mo e soodde<br />

petelaaji joni. O jokki haeede, o heti<br />

Bammbuk, o sari oon diine, o rewni yime<br />

e e laawol Tijjaani. Nde doole konu makko<br />

eydinoo, Sayko Umaar eggini laamorgo<br />

mum feewde Jalafara. O lammini iyiiko<br />

Aaqibu, o Dingiraay o.<br />

Nde Bammbuk e saraaji mum fof hetaa,<br />

laamorgo Sayko Umaar fati kadi<br />

Farabanna. Nde o ummitii toon, o naati e<br />

unndu (oon ko nokku diine lislaam wonnoo),<br />

o tiindii ko to Wambarankooe Masasi<br />

en, e to Kaarta. E nder wuro Simmbi, laam-<br />

o goo biyetenooo Maamadi ari, tuubani<br />

mo, e hitaande 1854.<br />

oon noon, Sayko Umaar tiinditii Fuuta<br />

Tooro, tawi sukaae heewe ngarii kadi<br />

nootitaade e makko. Kono ko adii um, tawi<br />

ko o neliino Alfaa Umaar Ceerno Baylaa-<br />

Haee Waa to daande Maayo Senegaal,<br />

ngam eewoyde Tuubakooe wone toon.<br />

Nde Sayko arti Fuuta Tooro, o yiyrii gite<br />

makko no Tuubakooe Farayse (e gardagol<br />

Federba) pecciri yime ee nii. O anndi um<br />

fayaani e jam. Ko ndeen woni nde fellannde<br />

diine arwaniire fellaa e nder leyeele<br />

Sudaan, tawi tiindinaa ko e Tuubakooe, e<br />

gardagol makko. Kono, e oon sahaa, seernaae<br />

laawol Q aadiri mbeldaano e makko.<br />

Tuubakooe ee ne kadi ko noon, mbeldaano<br />

e makko, etee ko kame fof urnoo<br />

anyde Sayko Umaar.<br />

Tuubakooe e nyinoo laamorgo mum en<br />

F o o y r e a m t a a r e - ttt 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Pinal / Daartol<br />

Ceerno Aamadu Hammadi Buubu Bari<br />

ganndiraao Aamadu Seeku felli jihaadi,<br />

fooli e ndeen hitaande, kono lii laamu<br />

Segu ko hitaande 1818. O sompi laamu<br />

almameee, o wai wuro Hamdallaay<br />

laamorgo Maasina. Tuggi hitaande 1820<br />

o wati wiyeede Seeku Aamadu.<br />

Sikke alaa, en mbaawaa naatde e nder<br />

mbunndi mbunndi laamu heen fof, e sifaade<br />

ngonka mum e golle mum. Kono e<br />

tonngol, mbiyen wonde golle almameee<br />

e, e ko uri teetude ko eeoo : rentinde<br />

Fule e e ngonaa um (lohotooe);<br />

sarde diine lislaam, e jade, e sarde<br />

emngal Fule (ngal anndiraa ko pulaar<br />

to hirnaange Afrik, e fulfulde to bannge<br />

funnaange) ; e haaade tuubakooe (kolonyaal<br />

en) fuiie naatde e Afrik (e yonta<br />

mae) ngam reende nokkuuji ii e<br />

hokkude mo woni kala hakkemum e ndimaagu<br />

mum, ekon. Haa tonngoode aroore<br />

Daartol<br />

Sayku Umar Saydu Taal<br />

ko to Ndar (Saint-Louis du Sénégal), to<br />

Senegaal, e gardagol Federba. E oon sahaa,<br />

Federba e wondiie mum pellitnoo ko<br />

rewrude e Maayo Senegaal, ngam yettoyaade<br />

Maayo Joliba (hono Maayo Niijeer.<br />

Ngam siynude ngoo miijo, e mahi butikaaji<br />

mae, e tataaji mae e nder tufe daande<br />

maayo ngo fof, haa arti e nder Fuuta<br />

Tooro : yeru to Gasba (hono Podoor),<br />

Bakkel, Madiina (laamorgo laamu juule<br />

Kaaso),e ko nanndi heen (ekon).<br />

Nde Federba ardinaa Ndar (1854), o hes-<br />

itini butikaaji i e mahnoo i, o hai e<br />

Safale e aleee, e daande maayo<br />

Senegaal ; o diidi wuru Ndakaaru (1857). E<br />

ndeen hitaande kadi, Sayko Umaar anniyii,<br />

felliti nii falaade Tuubakooe e. O yiiino<br />

jokkondirde e mae, ngam fuuntude e,<br />

mbele omo yaajna laamateeri makko, o<br />

haa Tuubakooe e yahrude yeeso e yettoyaade<br />

Maayo Joliba. Kono Tuubakooe<br />

e paamii um, ndeentii mo. Nde e ndeentinoo<br />

mo tan, Al hajjiUmaar yani e mae :<br />

o yani e laae tuubakooe e, o heti petelaaji<br />

gonnooi heen fof. Caggal um, konu<br />

Sayko Umaar yani e mae to wuro Madiina<br />

Kaaso, e gardagol Alfaa Umaar Ceerno<br />

Baylaa-Haee Waa. E oon sahaan ardinoo<br />

Madiina ko jilluo gooto ganndiraao<br />

Pool Hool . Madiina jookaa fotde lebbi jon-<br />

i, alaa fof jaltoowoheen. Ko ma ndunngu ari<br />

nde Federba efti laae e kanoaaji mum,<br />

ari faabaade yime mum. Nii woni no Al hajji<br />

Umaar ummorii oon (1857), tellitii maayo,<br />

feewti Geemu. O jokkondiri oon e Safale<br />

haatnooe e Tuubakooe, e mballondiri<br />

e hade e anye mae, hono Federba e<br />

yime mum.<br />

E hitaande 1859, Tuubakooe njani e Al<br />

hajji Umaar e nder wuro Geemu. Kanoaaji<br />

mae keli tataaji i fof. Al hajji Umaar e koninkooe<br />

mum kaptiima e sanne, kono<br />

inna anndaa doole e potaani. Caggal<br />

um, Al hajji Umaar yani e Tuubakooe e<br />

wuro Maatam (1859), o horii hetude wuro<br />

ngo e juue Tuubakooe e.<br />

Ndeen noon, Al hajji Umaar faami wonde iinycere<br />

wonnde e Fuuta nde, kam e diiwaan<br />

Senegammbi fof (Hakkunde maaje<br />

Senegaal e Gammbi) ko Tuubakooe ngoni<br />

sabaabu mum.Ko kame pecci yime<br />

hoe heen e, e ceerndi laame e laamaae,<br />

seernaae e laame, ngam laamaade<br />

leyeele e no ndiidorinoo. Ko kam-<br />

e kadi urata anye Sayko Umaar e, yo<br />

njan e konu Sayko. O faami wonde um fof<br />

maa ha mo yettoyaade geec, e hede toon<br />

petelaaji (i njeeyetenoo ko e daande geec,<br />

to Bannjul, e to Sira Lewon, ekon). Nii woni<br />

no Sayko Umaar waylitiri feere mum, caggal<br />

um o faati funnaange. Faandaare makko<br />

heen ko arditoyaade Federba to daande<br />

Maayo Niijeer : o heta laamore gone<br />

toon fof, o renndina e e njuudi ngootiri,<br />

mbele omo waawa ruttaade e Tuubakooe<br />

Farayse e, o haa e yahrude yeeso, o<br />

riiwta e haa daande geec.<br />

(Ina heddii, tommbo ee tonngoode aroore)<br />

Aamadu Umaar Jah<br />

5


Batu fedde mooondiral lislaam F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Batu 11u Fedde Fedde Mooondiral Lislaam<br />

<br />

Wad e Afrik<br />

Wonande Ablaay Wad, semmbe<br />

Ummah lislaam o tuugotoo ko e<br />

fedde wuurnde, jogiinde kattane<br />

to bannge njuudi e sariya, kam<br />

e yime yone, waawe kam e<br />

ngalu njonngu, mbaawngu huunude<br />

soklaaji e difaade payndaale<br />

e fedde nde dottani hoore<br />

mum.<br />

Wonande tiitoonde «Ummah<br />

Lislaam ee nnder tteeminannde<br />

21iire» o hollitii heen fannuuji<br />

ii : fannu gadano o ko «gollondiral<br />

to bannge faggudu e pinal»;<br />

fannu imo o ko «denndugol<br />

ganndal». O wiyi wonde kaawis mawo<br />

nani o : «donaai i no mbayi alude<br />

nii, kee mawe no feewi to bannge<br />

yime, gila e keeweendi haa e hattan-<br />

e, e mbaawka, (ko ina ura joyaal<br />

yime winndere nde), um jiidaa e ngaluuji<br />

keewi, um fof e wayde noon, ha-<br />

aani leye juule e, kam en fof e<br />

heewde ngalu, wonde leye o baasal<br />

uri tuddinde, tawi noon, pile diine ina<br />

mbasiyii ballondiral e potal e peccitagol<br />

walla denndungol. Ko um addani Wad<br />

wiyde maa darano, e ko uri teetude,<br />

gee ii e nder manndaa mum he :<br />

- geal gadanal ngal ko gollondiral to<br />

bannge faggudu e renndo e pinal. um<br />

noon o wasiyiima yime e, gaa gaa<br />

denndugol finde diine nde, nde ndenndata<br />

kadi, ngootia to bannge faggudu<br />

e danyal e renndo e pinal. um oon<br />

noon ko mbele Ummah o, ina waawa<br />

daraade darnde maantinnde e nder<br />

winndere nde. O wiyi kadi “een poti<br />

eydaade anndondirde mbele mbaawen<br />

etde ko mbaaw-en gollodaade e<br />

wallondirde to bannge faggudu e njulaagu<br />

e nder leye Ummah o”. Ko e<br />

ngoon yeeso o waggini nde kaalis he-<br />

etee ngam hade e baasal : “een nji-<br />

i aarabeee jom en jawdi en ngolloo e<br />

nder Afrik, sibu ko kam woni duunde<br />

yaakoraande sibu, ko ina ura miliyaar<br />

e 700 miliyo neo maa nguur e mayre<br />

e hitaande 2050…”<br />

So danyaama nii yo ur oon, sibu<br />

Ablaay Wad ai ko mumtugol nyamaale<br />

leye Afrik jeyaae e Fedde nde<br />

(OCI). Feere makko heen : renndiinde<br />

pawnaari ndi kaalisaaji leye juule jogiie<br />

petro jibinta e nder bankeeji ley-<br />

e hirnaange, pawnaari ndi sariya lislaam<br />

jaaani, tolniindi e 500 miliyaar dolaar,<br />

ngam hade e baasal.<br />

- geal imal ngal, hono denndugol<br />

ganndal, Laay Wad hollitii wonde<br />

Lislaam ina semmbini augol ganndal,<br />

kam e miijo e hakilantaagal. Ko um<br />

tagi, e miijo makko, Lislaam fotaani wallitde<br />

urteende e nie majjere. E nder<br />

uum, o noddi juule e nde nduttotoo<br />

e daartol ngam saaktude ballal mawngal<br />

ngal Ummah o addani winndere<br />

nde.<br />

Palesttin<br />

Ablaay Wad hollitii, gaa gaa eeoo<br />

gee, wonde urata wonde ngoa<br />

mum e oooo manndaa ko Palestiin<br />

kam e compugol dowla mo aduna oo<br />

kala heptini, yantude e gartirgol jam<br />

<br />

Ko fedde hakkunde dowlaaji<br />

sosaande nyalnde 25 settammbar<br />

1969 (12 Rajab 1389H), renndinnde<br />

50 dowla. Ene jogii jooorde<br />

duumiinde to Ngenndiije dentue<br />

(ONU). Fayndaare mayre ko<br />

ballondiral hakkunde tere mayre,<br />

kam e kisal nokkuuji diine lislaam. E<br />

nde wallita kadi Palestiinnaae e nder<br />

hare mum en e Israaiil. Ko nii batu<br />

Jedda, njooinoongu e hitaande 1972<br />

lelniri payndaale dental ngal :<br />

- tiitinde kaondiral hakkunde dowlaaji<br />

jeyaai e dental ngal ;<br />

- semmbinde gollondiral hakkunde<br />

Dowlaaji jeyaai e fedde nde to bannge<br />

faggudu, renndo, pinal, siyaas kam e<br />

fannuuji goi guurwuuri ;<br />

- teetinde diisnondiral hakkunde leye<br />

e e nder pelle adunankooje.<br />

- daranaade mumtugol paltoor lei<br />

kam e kolonyaal e mbaydiiji mum fof ;<br />

- ettude kuule juumtue ngam tiitinde,<br />

e tuugnaade e nuunal, deere e<br />

nder winndere nde;<br />

- Sosde weeyo wallitoowo gollondiral e<br />

paamondiral hakkunde dowlaaji fedde<br />

nde e leye keddiie e.<br />

Ndeke, so eewaama, ina feenyi nde<br />

wonaa fedde diine tan, sibu payndaale<br />

mayre ko payndaale politik, faggudu e<br />

renndo e pinal. Tee, ina jeyaa e mayre<br />

leye e tuugaaki e diine, ko wayi no<br />

Siiri, Irak, Tunisi, Turki, tawi kadi won<br />

heen jooanii um en e fedde nde ko kereciyee<br />

(chrétiens) en. Ina wai kai<br />

kadi dowlaaji baii miliyoaaji limtilimtini<br />

juule tawi njeyaaka e mayre, walla<br />

tawa ko hetotooe tan (obserateurs),<br />

ko wayi no Inndo, Riisi, Siin … Ina jeyaa<br />

e mayre kadi leye e keeweendi mum<br />

en wonaa juule, ko wayi no Guyaana,<br />

Uganndaa, Surinaam.<br />

Daartol :<br />

Ko caggal duppugol jumaa Al Aksaa to<br />

Serisaalem nyalnde 21 ut 1969<br />

(Ostaraalinaajo gooto duppunoo mo),<br />

ardiie leye juule heewe ndenti to<br />

Raba (Maruk) nyalnde 25 settammbar<br />

1969. Mooondiral gadanal jooii ko e<br />

lewru marse 1970 to Jidda. Ngal renndinnoo<br />

ko jaagore jokkondiral leyeele<br />

e. Jonde nde sosi kuual kalfinaangal<br />

jokkondiral hakkunde Dowlaaji jeyaai<br />

heen i, nde toii Jedda yo won jonde<br />

dental ngal, um ko hade Jerusalem<br />

rimineede. Nyalnde 16 mars 1989, jaagore<br />

jokkondiral 44 leye fedde nde<br />

mbai batu, ngam hude deftere anndiraande<br />

«les erset sataniues» (cimooje<br />

ibliis). e ndiwaani kudi e aude<br />

yo deftere hae sareede. um oon<br />

noon ina wayi no ko heptinde wonde sariya<br />

lislaam fotaani siyneede e nder ley-<br />

e e ngonaa e juule. Winndunoo<br />

ndeen deftere ko biyeteeo Salmaan<br />

Rushdi, mo nganndu-aa, gila ndeen<br />

wuuri ko e suuaare. Nyalnde 5 ut 1990,<br />

batu jaagore e renndi to Keer ngam<br />

laawinde bayyinaango huftodinngo jojjone<br />

aadee e nder Lislaam.<br />

BAB (oogirde Wikipédia)<br />

6 F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

hakkunde Palestiinnaae e<br />

Israaiilnaae : «hare Palestiin<br />

haannde nde, goonganteere<br />

nde, saabiinde goodaangal<br />

OCI, kam woni ngoa men dowrowo».<br />

Ko um tagi mo noddude<br />

Palestiinnaae yo ndentu, ngona<br />

neo gooto, ngoppa ko ka-<br />

ata e koye mum en ko. O a-<br />

iri e nde e cosata ardorde<br />

wootere, renndinnde denndaangal<br />

pelle mae, ngam waawde<br />

yettaade fayndaare mae<br />

renndaande, so cosgol Dowla<br />

dimo. Ngam yettaade ndeeoo<br />

fayndaare o wiyi wonde pelle<br />

mae ee kala ina poti yuinde moo-<br />

ondiral ngootaagu, mooondiral esngu<br />

Palestiin, tuggude Gasa haa<br />

Sisjordaani. O wiyi Senegaal ina heii<br />

ngaal mooondiral yuinee e leydi<br />

mum, so airaama uum.<br />

Wad nyaagiima Israaiil nde yaltata ley-<br />

eele janane, hakindoo e joftagol mum.<br />

Mahmuud Najad, hooreejo<br />

Ndenndaandi lislaamiyankeeri Iraan<br />

hollitii weltaare mum e jotondiral mo-<br />

al hakkunde Senegaal e leydi mum,<br />

yeru, isin denndingol (peewnugol)<br />

otooji to Cees. O nyiii Fedde ngenndiije<br />

dentue, sibu, e wiyde makko,<br />

«juule gardiie winndere nde hannde,<br />

mbaanaa ko foolnooe e wolde<br />

adunankoore imere». Ko leye joy<br />

tan, e nder 170 leydi, lelnanta winndere<br />

ndee kala kuule, um oon wonaa<br />

laawol sibu “e nder duui 50, miliyo-<br />

aaji keewi yime mbaraama, woe<br />

ko mooliie ; yeru, to Palestiin. Kono<br />

hay dara Goomu kisal (Conseil de sécurité)<br />

waaani. Ellee ae mbelaa<br />

um, sibu alaa ko e kaali”. Njanngu<br />

11 settammbar wonanii Amerik hujja<br />

ngam yande e Irak e Afganistaan.<br />

Ujunnaaje walla miliyoaaji keewi<br />

yime mboomiima heen. Yeru goo o<br />

ko Liban. To Palestiin, ko sukaae e<br />

rewe mbaretee nyalnde kala.<br />

Laamo Maruk,<br />

Muhammed VI<br />

Laamo Maruk, hono Muhammed VI,<br />

gardiio Goomu Al Kuds airii ley-<br />

eele e e Pelle e, nde eydata ballal<br />

mum en feewde e «Baytel Maal Al<br />

Kuds», boony bairaao hisnude nokku<br />

lislaam tatao, hono Al Kuds<br />

(Jerisaalem).<br />

«Baytel Maal Al Kuds» sosaa ko e hitaande<br />

1997, e dow cakkitgol Hasan II.<br />

“Fayndaare makko ko hisnude wuro Al<br />

Kuds, wallitde esngu Palestiin e hisnude<br />

jumaa Al Aksaa, yantude e nokkuuji<br />

diine goi, kam e gee pinal e diine<br />

e nyeenyal mahdi wuro ngo”. Hade<br />

funaange faytineede Makka, ko ngoo-<br />

oo wuro, haa arti noon e jumaa mum<br />

(Masjid El Aksaa) juule kuccitatnoo so<br />

ina njuula. Nulaao Alla (Yo jam e kisal<br />

ngon e makko), njuulii e oooo jumaa.<br />

Al Aksaa noon ko wuro ngo diineeji<br />

Yahuud en, e Kerecee en e Juule<br />

ndenndi, kormii. Ngo jeyaa ko e nokkuuji<br />

i Unesco hiisii e «ngaluuji winndere»<br />

gila e hitaande 1982.<br />

Tere Fedde nde<br />

Gila 1969 : Afganistaan, Alaseri,<br />

Caad, Ejipte, Gine, Inndonoosi, Iraan,<br />

Jordaani, Kuwoyt, Liban, Libi, Malesi,<br />

Mali, Muritani, Maruk, Niiseer,<br />

Pakistaan, Palestiin, Yemen, Arabi<br />

Sauud, Senegaal, Sudaan, Somaali,<br />

Tunisi, Turki,<br />

Bahreyn (1970), Omaan (1970)<br />

Kataar, Siiri, Amiraaji Arab Dentui<br />

(1970), Siyeraa Leoon (1972),<br />

Banngalades (1974), Gabon (1974),<br />

Gammbi, Gine Bisaawo, Uganndaa<br />

(74), Burkinaa (75), Kamaruun (75),<br />

Komoor (76), Irak (76), Maldiif (76),<br />

Jibuti (78) ; Benin (82) ; Buruney (84)<br />

; Niiseriyaa (86) ; Aserbayjaan (91) ;<br />

Albaani (92) ; Kirjikistaan (92) ;<br />

Tadjikistaan (92) ; Turkemenistaan<br />

(92) ; Mosammbik (94) ; Kasastaan<br />

(95) ; Usbekistaan (95) ; Surinaam<br />

(96) ; Togo (97) ; Guyaan (98) ;<br />

Koddiwaar (2001).<br />

Tere keotooe : Siipre Rewo (79) ;<br />

Bosni Ersogofiin (94) ; Santarafrik (97)<br />

; Taylande (98) ; Ruusi (2005).<br />

Pelle adunankooje : Fedde<br />

Aarabeee (Ligue Arabe) (75), Fedde<br />

ngenndiije dentue (76), Dillere e<br />

ndewtaaki (Non alignés) (77); Fedde<br />

Ngootaagu Afrik (77) ; Fedde Faggudu<br />

e gollondiral (Organisation économique<br />

de coopération) (1995).<br />

Meee ardaade Fedde<br />

Tunku Abdu rahmaan (Malesi 1971-1973)<br />

Hasan Tuhaami (Ejipt 1974-1975)<br />

Aamadu Karim Gaye (Senegaal 1975-1979)<br />

Habib Satti (Tunisi 1979-1984)<br />

Sharifuddiin Pirsada (Pakistaan 1985-1988)<br />

Hamiid Algabib (Niiseer 1989-1994)<br />

Asediin Laraki (Maruk 1997-2000)<br />

Abdul Waheb Belkesiis (Maruk 2001-2004)<br />

Ekmelediin Ihsanoglun (Turki gila 2004).<br />

Umar Al Basiir e Idiris Debi, ndokkondirii juue<br />

Umar Al Basiir<br />

e Idriis Debi<br />

ina mbeldita<br />

Sudaan e Caad cinnyinii nyalnde alkamiisa 13 mars<br />

nanondiral jam, pelliti welditde e moitinde jokkondiral<br />

mum en. Ina e nanodiral mae, airde leye<br />

aduna e nde mbaata konu hakkunde leye ii e.<br />

Kame fof noon ko e arnooe tawtoreede batu OCI<br />

to Ndakaaru. Ina jeyaa e ko addunoo luural ngal, leydi<br />

Caad ina yootorii laamu Sudaan wallitde Rebel en<br />

(murtue) Caadnaae yannooe e laamorgo leydi e<br />

lewru saawiyee 2008. Huunde nde soldateee<br />

Farayse wone toon ngoongini. Ina waawi wiyeede<br />

um ko hujja sibu luural e cokor cokor hakkunde leye ii e wonaa hikka fu-<br />

ii. E nder uui ii cakkitiii i, Caad e Sudaan siifondirii nanondire jam laabi<br />

joy, kono meeaa dartinde pelondire e keerol hakkunde leye ii e, ngootiri<br />

heen fof ina yootoroo ngondi ndi wuurtude e mum rebel en.<br />

Sudaan. Sudaan, leydi Afrik urndi mawnude, ina wondi e caeele e pecce<br />

keewe : pecce diine e pecce lei e pecce renndo e faggudu, hakkunde juul-<br />

e e kereciyee en, hakkunde Aarabeee e Afriknaae, hakkunde eggiyankooe<br />

e nyiie. Kareeli tati goni toon i ina loowi eeoo pecce kala, um yanti e hare<br />

kuutoragol ngaluuji tago. Leydi Sudaan ina wondi e baasal mawngal kam fof noon<br />

e jogaade petro. Hare esngu fuiima toon gila e hitaande 1983, hakkunde juul-<br />

e (rewo) e kereciyee en (worgo). Nde yooiima miliyoaaji 2 fitaandu.<br />

Luure ii mawe goe kadi peenyii e daawal hakkunde ngal : bonanndeeji i<br />

Konu Dartagol (Uganndaa) waata to worgo Sudaan kam e iinycuru wonndu to<br />

Darfuur, ndu nganndu-aa en kaaliino haala mum e tonngooe men jawtue.


F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Batu 11u Fedde Fedde Mooondiral Lislaam<br />

Alfaa Umar Konaare noon wasiyii ko kaaldigal hakkunde<br />

Palestiinnaae e Israaiilnaae. Alfaa ardii Goomu<br />

Ngootaagu Afrik (UA). Kako Aamadu Tumaani Tuure lomtii e<br />

gardagol leydi Mali. «...enen kala, hakkillaaji men ina ngoni e<br />

Palestiin ». “Ngonka Palestiin, njimmaandi pawiindi e mum ndi,<br />

fenaande waawnaa nde, ko koyeera men enen kala, tawi alaa<br />

ko mbaaw-en heen’’. O footii hakkillaaji ardiie Ummah o e<br />

ngonka leye Afrik keewe, gone e kareeli, ko wayi no Darfuur<br />

(Sudaan) e Somaali e Caad.<br />

<br />

Leydi Senegaal bismiima pottital leye juule<br />

Fotde teemedde 2 “miliyaar” mballitaama ko ena abboo e duu-<br />

i 4 golle kono maa<br />

mbiyaa ko sirude<br />

e geec sabu hay<br />

huunde gasaani e<br />

wuro laamorgo<br />

ngoo. Ba-yoo-ba<br />

ko gase; kaalisaaji<br />

mbonii golle peeñaani.<br />

Hooreejo leydi<br />

Senegaal hono<br />

Abdullay Wadda<br />

halfinnoo golle ee<br />

ko biyi mum Karim<br />

Ablaay Wad e viyum, Karim Wad<br />

Wad ina wallondira<br />

e Abdullaay Balde<br />

kono maa mbiyaa ko ñaamirgal : adi -adii nawa gabbel! Caggal<br />

eeraango Abdullaay Wad: paabee kam kala jogiio galle cenii-<br />

o yoo luam min njippina heen hoe amen sabu jippore ina<br />

akki; ngoon eeraango goonginii wiynooe golle ee ngasataa<br />

e happu mum. Karim wad rufi ñamako e jaynge nde o eydi<br />

heen yoo lue fotde ujunnaaaji 5 werlaaji (otooji) sabu ee<br />

njogii caeele mum.Mbele ngal pottital ko diine walla ko nooso”<br />

njaguuji? Ko waawi heen wonde fof kam en paamii ko jogori safde<br />

so fasii luuataa, uurat! Hooreejo leydi Tirkii rokkii ngantu<br />

arataa e woe e kaalaani tawa. Hannde nguurndam e<br />

NDakaaru ina sati ko hiño gila e noddirkon haa e yah-ngartaa.<br />

Ciftinen tan ko ngol wati laabi ii ko Senegaal ina yu ina<br />

ngal dental; ngola ko e 1991 e laamu Abdu Juuf. Ko leydi Arabii<br />

-Sawdiit adii bismaade ngal pottital e hitaande 1981, reftii heen<br />

Maruk e hitaande 1984; Koweyti e hitaande 1987; Senegaal<br />

1991; Maruk gonngol e hitaande 1994; Iran 1997; Kataar 2000;<br />

Malesii e hiitaande 2003. So tawii Abdullay Wadda wonnoo ko<br />

e wade eewndel baawal afo mum, kam mbiyen baa tuuba o<br />

hettani Karim heataa um, woni bagi bonii Karim oornaaki!<br />

Mammadu Lih<br />

<br />

Batu 11u Fedde Mooondiral<br />

Lislaam to Ndakaaru uddi ko<br />

nyalnde 15 mars. Batu ngu yaltinii<br />

hawraande inniraande<br />

Hawraande Ndakaaru. E nder<br />

heen ardiie leye juule ina<br />

kolliti heen yide “jam arta to<br />

Funaange kam e jojjugol ciynugol<br />

denndaangal jamirooje<br />

Goomu Kisal Fedde Ngenndiije<br />

jowitiie e Al Kods Al Shrif”.<br />

Gee e nganndu-aa kam en<br />

caabii cosgol OCI. e teetinii<br />

kadi kakke mo esngu Palestiin<br />

jogii e sosde Dowla dimo tawa ko<br />

e keeri tabiti.<br />

e nyiii ko Israaiil salii ooftaade<br />

een jamirooje kam e goodaangal<br />

Dowla Palestiin tawi<br />

woni laamorgo mum ko Al Kods,<br />

salii kadi yaltude tulde Golan leydi<br />

Siiri, salii waasde naatde e leydi<br />

e kisal Libaan.<br />

e kuniima wade feere fof<br />

mbele « mbaydi Lislaam, diine<br />

jam e kisal goonganteeri ndi”,<br />

Lislaam luulndiio kala ko abbitii<br />

e paltoor e seitaare, ina feenya<br />

no moi e nder winndere<br />

nde kala. e nyii no doole ma-<br />

e potirnoo kala seitaare e uddaare<br />

e mbaydiiji mum kala.<br />

Bayyinaango ngo nyiii kadi<br />

anye Lislaam, holliti wonde<br />

alaa diine walla lenyol walla leydi<br />

maa nguru alndu heeroorii<br />

ownugol (terrorisme). Kaagol<br />

ownugol maa feenyir e darana-<br />

Jerisaalem<br />

gol jojjane aadee kam e kagol<br />

e baasal.<br />

e teetinii kadi kaondiral<br />

hakkunde leye juule. Ngaal<br />

oon kaondiral hakkunde ley-<br />

e juule, haa arti noon e<br />

Afriknaae maa wallit um en<br />

ustude caeele mum en. Ko<br />

um addani e wagginde “ustugol<br />

nyamaale Afrik, duunde<br />

urnde fof tinde baasal e nyabbuuli<br />

e heege”. um maa addan<br />

e henyaade sosde Boony<br />

Ballondiral (Fonds de Solidarité)<br />

mo e pellitnoo sosde gila e batu<br />

kenyoraangu njooinoongu to<br />

makka, fotde miliyaaruuji 10 dolaar<br />

(2 500 miliyaar ugiyya).<br />

Batu ngu wagginii kadi gootin-<br />

ingol limlebbi (calendrier) juul-<br />

e, sabu mae teskaade luure<br />

keewe wonande nyali juul-<br />

eeli, yeru e nder Senegaal. Ina<br />

wayi no gardinooo fedde nde,<br />

hono Ekmeleddin Ihsanoglu,<br />

toitaama yo ardo nde oo e<br />

duui joy payi kadi.<br />

Batu fedde mooondiral lislaam<br />

Silaama Sayko Umar e wejo<br />

OCI e mette galle Taale!<br />

Batu mawngu Ledde leyeele Lislaamyakooje gasii nyalnde<br />

Mawnde to Dakaar. Ena jeyanoo e dille batu ngu, wejo mawngo<br />

ngam hollirde defte Lislaam ooye, walla binndi jungo e nyeenyal<br />

toingal diine men. E ngoon wejo, silaama waliyyu Alla<br />

Sayku Umar ena holliraa heen. Silaama oo, ko tuubakooe "ngujji"<br />

gila ko ooyi sabu ngal woni haa jooni ko to leydi Farayse.<br />

Galle Ceerno Muntagaa hollii mette mum e silaama kaa naatde<br />

Senegaal tawa wonaa kame njaii ka, sabu ko kame njeyi.<br />

Addi silaama ka e Senegaal ko fedde toppitiinde yuo batu ley-<br />

eele Lislaamyakooje ANOCI, e gardogol Kariim Wad (iyngel<br />

mawo leydi ndi, hono Ablaay Wad). Wiyaa ko e njoii ko ena<br />

wona 100 milio CFA ngam ittude ka Farayse adda ka e leydi ndi.<br />

Haa jooni mette Galle Taale ko jawdi njoaandi ndi ngam "luwde"<br />

ko woni jeyi mae. Gila nde silaama kaa yahi Orop, feere fof<br />

waaama mbele e ka arta e juue Taale. Ceerno Madaani hollii<br />

wonde Galle o woni ko e hebaade noddude Farayse sariya<br />

ngam hetude Silaama Umaral Fuutiyyu. Ko e hitaande 1890 silaama<br />

ka wujjaa nde konu Farayse yannoo e Sayku Umar e gardogol<br />

Kolonel Archinard. Ko ndeen deftordu (bibliothèue) Sayku Umar nyaayaa, defte nawaa<br />

haa laai. E ndeen hare iyngel Aamadu Sayku ena wiyee Abdullaay Taal dahaa, nawaa Farayse.<br />

Kanko woni aleejo gidiio naatde ekkol Saint Cyr Ko too o woni haa o maayi. Ceerno Muntagaa<br />

haaa caggal um, duui keewi haa o artiraa e Senegaal ngam ubbeede e leydi makko.<br />

Hay gooto waawaa faamde hol no ko wayi no silaama Sayku Umar ardata e Senegaal tawa Galle<br />

Sayku Umaar tinaani, teddiniraaka. Kadi, hol ko hai laamu Senegaal ittude jawdi haee e nokkuuji<br />

nyaawiri mbele oo silaama ena arta e juue joom mum en.<br />

Fule fof ena poti daraade ngam hetude jeyi mum en, sabu oo Silaama wai hannde kisal men<br />

e waasde men nuskeede sabu hay gooto anndaa ko njogorno-on wontude so Tuubakooe ndanyiino<br />

sagooji mum en. Nde Makki Taal jokkondiraa, o wiyi wonde " galle o woni ko e diisnondirde<br />

ngam nawde Farayse laawol, mbele ngalu mae ina arta ". Wonande Alfaa Datt " Silaama<br />

ka heraa ko doole. Ko jiimooe teetti um galle taale. Een njaakorii tan ma e tottit e um".<br />

Hay Aysata Taal, amwokaa galle o. O siftini wonde silaama ka fu??ii lueede Senegaal ko e hitaande<br />

1998, e mawningol hitaande 200iire jibinegol Al Hajji Umar Al Fuutiyyu. Kono ndeen, nde<br />

ka yettii, ko galle o noddaa, teddiniraa hede ki. Farayse hujjikinorii ko nanondiral adunankeewal<br />

hai um tottitde jaasi ki. Baawe Alla, nanondiral adunankeewal dagnowal mooftude kaake<br />

gujjaae ! Aamadu Tijjaan Woon, meenooo wonde jaagorgal pinal leydi Senegaal, nde noddaa<br />

ngam naamneede ko humpitii heen, wiyi wonde ko ki luaaki tan, tee ANOCI yoi tan " assurance<br />

" e jolngo ngo, kono ko yoaa ko yettaaki 100 miliyo biyaao o. Baawe Alla kadi, maa<br />

kasen kadi kaake men gujjaae ! BAB (oogirde : Nettali)<br />

Njillu Mawo hilifaae to Nuwaadibu!<br />

Mawo hilifaae hono Jeyni wul Jeydaan yilliima<br />

Nuwaadibu nyalde 15 e 16 lewru colte (février)<br />

2008.Njillu makko uri yowitaade ko yide<br />

haaade maccungaaagu e ferande wuro<br />

ngo lawbi (laabi) <strong>amtaare</strong> to bannge faggudu.Caggal<br />

nde o yillii won e nokkuuji golleteei<br />

wuro ngo,o yuinii pottital mawngal to nokku<br />

mawninirteeo nyalawma jeytaare leydi<br />

Moritani.Ko uri teetude e pottital ngal ko hol-<br />

<br />

Ganndo gooto, jannginoowo to gooto e<br />

Iniwersiteeji Belsik wiyi wonde oo e duui noogaas,<br />

juule urtotoo heewde e nder wuro<br />

Bruxelles ngo (laamorgo Belsik e Dental Orop).<br />

Jaaynde wootere wiyeteende La Libre<br />

Belgique kam e RTBF (rajo e tele Belsik) yantude<br />

e Iniwersitee katolik gooto (UCL) njuidinii<br />

eewndo miijooji (sondage), hollitngo, e<br />

nder diiwanuuji kaalooji Farayse, 47% yime<br />

F o o y r e a m t a a r e - ttt 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

litde yime e ina jeyaa e darnde laamu ngu ha-<br />

aade maccungaagu e nder leydi ndi.Caggal<br />

gooe jiile goomu ngardunoo ngu e makko gila<br />

e hilifaae diine,nyaawooje,daartiyannkoo-<br />

e...haa hei kanko mawo hilifaae, e keii<br />

faamnude yime e holi ko woni fayndaare<br />

mae.Yime e paamii ko woni koye mae<br />

e wuro ngo.<br />

Abuu Kan, jooaniio F to Nuwaadibu<br />

Duppugol lee safaara ñemtinaae<br />

Tonuuji sappo lee safaara ñemtinaae nduppaama altine tati 3 mars<br />

to PK 23 laawol Nuwaasoot fayde Butimilimiit. Koolaao kuual kalifu cellal<br />

ina tawtoraa uum, yantude e ardiie tunndu Waad Naaga. Ko ngol<br />

woni laawol joyaol ko lee baye nii ina nduppee. Hannde o Kalifu cellal<br />

ko ko ummanii hade e njeeygu safaara ñemtinaao kam e safaruuji<br />

buntui sabu mum waasde mooftireede no fotiri. Ina wayi nokkuuji keew-<br />

i ina ngollodoo e uum. Ina teskaa wonde ko um fuaa ko, lee ñemtinaae<br />

walla buntue ustiima. Ina jeyaa e ko eydi um kulingol somotooe een lee ina naatna<br />

e leydi he. Gardiio biro duwaan Nuwaasoot hollitii wonde eeoo lee nanngaa ko kanndaa<br />

Nuwaasoot ina ummorii Afrik hirnaange. Ko oon, caggal nde e cikkitii, e neldi heen huunde to<br />

ardorde farmasiiji, een ngoonini wonde ko um lee ñemmbaae.<br />

Ko um addanta yime e wasiyeede, so ina cooda lee yo njahat nokkuuji bairaai uum,<br />

ganndaai, tee koolkisoo hade mum en fuaade safraade. Ko duppaa e lee ñemmbaae e<br />

iioo lebbi tati, yettiima tonuuji 38. oogirde : Ami<br />

naamnaae e njaabii ko kereciyee en, 12%<br />

njabii ko juule. Ina anndaa noon e oooo sahaa<br />

wonde tataal Brukselnaae ko juule. So<br />

huunde nde yahrii noon, ina wayi no oo e duu-<br />

i 15 haa 20, ko juule urtotoo heewde e wuro<br />

he. Nde o naamnaa kanko ganndo o, holi batte<br />

majjum, o jabii wonde “ngonka juule Belsik<br />

ina seerti e ngonka juule Farayse o yoga e<br />

mae nguuri e nokkuuji i cenaaki no feewi.<br />

Juule Belsiknaae ina ndeei, tee o haai ko<br />

e nder galleeji”.<br />

7


Cariie / coftal alli / karallagal F o o y r e a m t a a r e - t 5 2 m a r s 2 0 0 8<br />

Baylagol ngonka weeyo<br />

Ilam geec nder Nuwaasoot ?<br />

Won winndannde njaltinno-en e tonngoode 38 <strong>Fooyre</strong><br />

<strong>amtaare</strong>, saawiyee 2007 tawi tiitoonde mum ko “Ilam geec<br />

nder Nuwaasoot jommbaani”. Wonaa haala ola, nde tuuginoo<br />

ko e witooji anndue. Hannde kadi, een anndue,<br />

nduttiima ina njeertina laamu ngu e yime ko fayti e uum.<br />

“Mbayliigu ngonka weeyo : Nuwaasoot ko ko hetaa.” E tonngol,um<br />

tuugnii ko e wito anndue Muritaninaae : ina feenyi<br />

e ngoon wito wonde nokkuuji keewi e wuro Nuwaasoot<br />

ko ilooji, tee o hitaande 2020, yoga e majji ko naatooji, so<br />

tawii peeje juumtue ettaaka. umoo, e wiyde makko<br />

“wonaa daarol, kono tuugii ko e witooji baaai e nder nyal-<br />

i (Atelier) banooo e eeoo bale to Otel Shingiti Palas,<br />

o e Nuwaasoot”. uri footude hakkillaaji fof noon ko<br />

daande geec o, hay so tawii nokkuuji goi i fof cunnaama.<br />

Kono wonaa Nuwaasoot tan, hay Nuwaadibu daaani heen,<br />

tawi en kaalaani nokkuuji deenaai, ko wayi Banndargin<br />

(Banc d’Arguin) e Jawling. E tuugaade e gee nanondiraa-<br />

e e ngalaa jeddi hannde, eyadagol nguleeki ina saaboo<br />

ergol die geecuuji fotde 15cm o e hitaande 2020. um<br />

oon noon so waii, leee Nuwaasoot keewe naatat.<br />

Anndue e uri kollitii wonde leee ure hulaneede ko<br />

Sebka e El Miina. Tafrag Seyna e Riyaad e Daar Nayiim nda-<br />

aani heen kam enne. Ko nokkuuji uri toowde ii tan kisata<br />

e aam ilam : ko uri heewde e Arafaat, Tusuniin e<br />

Teyyaaret. Wonande batte aam ilam, oon mbaawi ruttaade<br />

e <strong>Fooyre</strong> <strong>amtaare</strong> tonngoode 38. Ko uri haawnaade<br />

heen, ko laamu ngu jeertinaama um gila hitaande<br />

2000, kono alaa fof feere yuumtunde etaa. Finnde mum ko<br />

laamu ngu ina jokki rokkitde leye e galleeji e nokkuuji ilooji.<br />

Yeru ko anndiraa “Sitee Mawiyaa”, daande geec. Socogim<br />

ina foti wondude hannde e ngaanumma. Firtaani noon ko<br />

haalaa o ko haotaako, ina waawi faleede, so tawii peeje<br />

juumtue ettaama gila e law.<br />

http://pulaar.org<br />

<br />

ñ :<br />

bokarba@pulaar.org<br />

bokarba@pulaar.org<br />

fooyre_v<strong>amtaare</strong>@yahoo.fr<br />

fooyre_v<strong>amtaare</strong>@yahoo.fr<br />

bokarba@gmail.com<br />

Njeenaari Siidi Muhammed Abbaas<br />

Kawgel fuku bal ngel Siidi<br />

Muhammed Abbaas mo BMCI yu-<br />

inta e kala hitaande e nder diiwaanuuji<br />

Moritani joofii o e Nuwaadibu<br />

nyalde 01lewru Mbooy(Mars)2008.Pottital<br />

cakkital wonnoo ko hakkunde Liisee(Lycée)<br />

Nuwaadibu e kolees gadano (collège 1). Ko Lycée<br />

nawi raay kawgel ngel o e Nuwaadibu sabu ko<br />

Lycée suumti collège I (7-0).Hikka wai lawbi tati<br />

deggondiri Lycée ina nawa kawgel ngel o e<br />

Nuwaadibu. Kawgel ngel ina heddii daawal imal,ngal<br />

waoyta ko to Nuwaasot e nder ndu lewru<br />

sahaa guurte sukaae janngooe e due laamu.<br />

Abuu Kan Nuwaadibu<br />

Feewde tufnde awo<br />

BAB o awli o ko nokkuuji ilooji e nder Nuwaasoot<br />

Cankiio o<br />

<strong>Fooyre</strong> <strong>amtaare</strong> - Yamiroore jaltugol t°20/PR mo 27 noowammbar 2006 - Hebbitinaa ko to Muulirde Ngenndi (Imprimerie Nationale)<br />

Feewde Nuwaadibu<br />

Palais des<br />

congrès<br />

Estaad<br />

Hankadi dee e ngasii<br />

Holi een ? een tawtoranooe wolde adunankoore<br />

adannde, anndiraande 14-18. Gooto keddinooo o,<br />

guurnooo to leydi Farayse, sankiima nyalnde 12 mars<br />

2008, omo yahra e duui 110. O wiyetenoo ko Lasaar<br />

Ponticelli to safriirde mawnde<br />

to Farayse. O wirnaa ko nyalnde<br />

altine 17 mars 2008, tee,<br />

Farayse motu foofaandu<br />

mum ngam waynondirde e<br />

gooto daraninooe ndimaagu<br />

leydi mae e wolde 14-18.<br />

Kanu ndeen e maaye<br />

Nikolaa Sarkosi kam e Shirak fof ina tawtoraa.<br />

Araaraayuuji kala tellinaama e oooo nyalawma e<br />

nder Farayse no diidorinoo, ngam mawninde mo<br />

kanko e miliyoaaji jeetati e feccere dadaniie<br />

Farayse e ndee wolde bonnde, o taaniraae men heewe keddii. E nder Afrik<br />

hay gooto e tawanooe ndee wolde adannde (1914-1918) wuuraani hannde,<br />

sabu caeele nguurndam e akkeende toppitagol laamuuji men. Ko kooninkooe<br />

njeetato tawtoranooe wolde adunankoore adannde keddii hannde e<br />

aduna hee fof. Nii e peccitorii : Anngalteernaae 3; Italinaae 2; Ameriknaajo<br />

gooto ; Honngirinaajo gooto e Turkinaajo gooto. BAB<br />

m atakeeji atakeeji mon<br />

Likseyba 12/03/08<br />

Fayde hoyreejo goomu kumpital F.B.P.M.<br />

Emin njogii weltaare neldude on kaalis njaru<br />

<strong>Fooyre</strong> <strong>amtaare</strong> tongooe ii ennue,<br />

50 e 51. Wonande tonngoode 50 (saamwiyee<br />

2008) neldanoo gaay ko 30 tummbitere,<br />

heen 28 yeeyaa ii lambi kaalis mum<br />

ko 5600mb Wonande tonngoode 51 (feebiriyee<br />

2008) ko 30 tum mbitere neldanoo, fof<br />

yeeyaama wonii 6000 mb kaalis tonngoode<br />

ii kala ko:11600 mb. Min ittii heen ko catal<br />

foti jeyde, heddii 9280 ko uum min neldi<br />

on. Keee calminaali amen teddui.<br />

Kalfinaao njeeygu F.B.P.M<br />

Aamadu Aali Sih.<br />

________________________________________________________________________<br />

Nyalnde dewo hoore biir lewru mbooy 2008.<br />

Kaayit ummarrade e kalfinaao kumpital catal<br />

Daar Nayiim. Feede e <strong>amtaare</strong> Pulaar<br />

e Muritani ina kumpita denndaangal haal pulaar<br />

en hoe falnde daar nayiim.<br />

Batu kuftindinngu Catal ngol waata ko to<br />

galle Mammadu koboor sera garaaj wul baadu<br />

waktu joyao kikiie. Ee mbeddoo eeraango<br />

e denndaangal rewe e wore; sukaae<br />

e mawe nde e ngarata batu ngam<br />

yuurnitaade mguurndam catal mae<br />

Bah Saydu Hamiidu Kalfinaao<br />

kumpital e jokkonndiral catal tel:6408559.<br />

Chers lecteurs, l'Association<br />

pour la Renaissance du<br />

Pulaar en République<br />

Islamique de Mauritanie<br />

(ARPRIM) vient de lancer<br />

son site Internet. Vous<br />

pouvez le visiter à l'adresse<br />

http://pulaar.org.<br />

Un conseil :<br />

Pour que les caractères<br />

spécifiques , et <br />

s'affichent correctement, il<br />

faudrait mettre votre<br />

navigateur à jour (s'il ne l'est<br />

pas encore) : installer alors<br />

Firefox (disponible en<br />

téléchargement sur le site)<br />

ou Internet explorer 7.<br />

Nous avons voulu faire de ce<br />

site un espace collaboratif.<br />

C’est ce qui a motivé la mise<br />

en place de certains outils<br />

tels les forums, blogs, mais<br />

surtout les “livres”.<br />

Un "livre" est un travail<br />

collectif d'écriture : les<br />

utilisateurs peuvent<br />

collaborer à l’écriture de ses<br />

pages, les positionner dans<br />

le bon ordre, et les passer en<br />

revue ou modifier les pages<br />

écrites précédemment. Donc,<br />

quand vous avez certaines<br />

informations à partager ou<br />

quand vous avez lu une page<br />

du livre et que vous ne l'avez<br />

pas aimée, ou si vous<br />

pensez qu'une page aurait pu<br />

être mieux écrite, vous<br />

pouvez y faire quelque<br />

chose.<br />

Dans ce site, nous avons<br />

créé des livres qui s'appellent<br />

"Tinndi", "Pulareeje", "Cifti"<br />

etc ... Comme c'est des<br />

composantes essentielles de<br />

la culture peule, nous<br />

espérons que chacun<br />

viendra écrire, un ciftol, un<br />

tinndol ou un konngol<br />

(pulareeje). Ainsi, cela nous<br />

permettra de transcrire des<br />

pans entiers de notre culture<br />

orale.<br />

BAB

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!