Guía de iniciación al malgache Guide d'initiation au malgache
Guía de iniciación al malgache Guide d'initiation au malgache
Guía de iniciación al malgache Guide d'initiation au malgache
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
2011
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
[Escribir el subtítulo<br />
<strong>de</strong>l documento]<br />
2
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
ÍNDICE<br />
SOMMAIRE<br />
.LECCION/ LEÇON PAGINA/ PAGE.<br />
1. Verbos/ verbes.<br />
2. Preguntas/ questions.<br />
3. Preposiciones/ mots <strong>de</strong> liaison.<br />
4. Pronombres person<strong>al</strong>es/ pronoms personnels.<br />
5. Déterminantes posesivos/ possesifs.<br />
6. Números/ nombres.<br />
7. Partes <strong>de</strong>l cuerpo/ le corp.<br />
8. Colores/ les couleurs.<br />
9. El tiempo/ indications <strong>de</strong> temps.<br />
10. La hora/ l´heure.<br />
11. Días <strong>de</strong> la semana/ jours <strong>de</strong> la semaine.<br />
12. Meses <strong>de</strong>l año/ mois <strong>de</strong> l´annee.<br />
13. Lugar/ indications <strong>de</strong> lieu et direction.<br />
14. Comida/ nourriture.<br />
15. Los anim<strong>al</strong>es/ les anim<strong>au</strong>x.<br />
16. S<strong>al</strong>udos/ s<strong>al</strong>utations.<br />
17. Cantidad/ quantité.<br />
18. Familia/ famille.<br />
19. Educación/ education.<br />
20. Descripción personas/ <strong>de</strong>scription <strong>de</strong>s personnes.<br />
21. La casa/ la maison.<br />
22. El tiempo/ la météo.<br />
23. La ropa/ les vêtements.<br />
24. Frases útiles/ phrases utiles.<br />
25. Anexo/ annexe.<br />
1<br />
3<br />
3<br />
4<br />
4<br />
4<br />
5<br />
5<br />
5<br />
6<br />
6<br />
6<br />
6<br />
7<br />
8<br />
8<br />
8<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
11<br />
11<br />
12<br />
12
MADAGASCAR<br />
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Ciudad <strong>de</strong> Tuléar.<br />
Ville <strong>de</strong> Tuléar.<br />
MADAGASIKARA<br />
MAHAJANGA<br />
ANTSIRANANA<br />
TOAMASINA<br />
ANTANANARIVO<br />
TULEAR FIANARANTSOA<br />
� Cine Tropic: Se<strong>de</strong> <strong>de</strong> la ONG Bel Avenir, contraparte loc<strong>al</strong> <strong>de</strong> la Fundación<br />
Agua <strong>de</strong> Coco, en la ciudad <strong>de</strong> Tuléar.<br />
� Cinéma Tropic: Siège Soci<strong>al</strong> <strong>de</strong> l’ONG Bel Avenir, partenaire <strong>de</strong> la Fondation<br />
Agua <strong>de</strong> Coco, à la ville <strong>de</strong> Tuléar.
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
1. VERBOS / VERBES:<br />
A<br />
Ayudar/ai<strong>de</strong>r: manampy<br />
Amar/ aimer: tia<br />
Apren<strong>de</strong>r/ apprendre: mianatra “miá<br />
nacha”<br />
Abrir/ ouvrir: mivoha “mivuja”<br />
Agra<strong>de</strong>cer/ remercier: misaotra<br />
“mis<strong>au</strong>cha”<br />
Adivinar/ <strong>de</strong>viner: maharakatrara<br />
“majarakachara”<br />
Arreglar/ arranger: amboary<br />
“ambuary”<br />
Apl<strong>au</strong>dir/ apl<strong>au</strong>dir: mitehaka<br />
“mitéjaka”<br />
B<br />
Beber/ boire: misotro “misuchu”<br />
Buscar/ chercher: mitady<br />
Bailar/ danser: mandihy/<br />
mitsinjake<br />
Bromear/ rigoler: somonga<br />
“sumunga”<br />
C<br />
Comprar/ acheter: mividy<br />
Cambiar/ changer: manova<br />
“manuva”<br />
Cantar/ chanter: mihira “mijira”<br />
Colorear/ peindre: mandoko<br />
“manducu”<br />
Comenzar/ commencer:<br />
manomboka “manumbuca”<br />
Cerrar/ fermer: mihidy “mijidi”<br />
Comer/ manger: mihina “mijina”<br />
Compartir/ partager: mizara<br />
Coger/ prendre: mandray/<br />
mangálaka<br />
Cultivar: mamboly “mambuli”<br />
Correr/ courir: milomay “milumai”<br />
Cocinar/ cuisiner: miketsika<br />
“mikétsika”<br />
Conocer/ connaitre: mah<strong>al</strong><strong>al</strong>a<br />
“maj<strong>al</strong><strong>al</strong>a”<br />
Cortar/ couper: tapake “tápake”<br />
Continuar/ continuer: manohy<br />
“manujy”<br />
� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />
correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />
<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />
Construir/ construire: manorina<br />
“manúrina”<br />
D<br />
Dibujar/ <strong>de</strong>ssiner: manaosary<br />
“man<strong>au</strong>sari”<br />
Dar/ donner: manome “manumé”<br />
Dormir/ dormir: matory/ miroro<br />
“maturi/ miruru”<br />
Despertar/ se reveiller: mifoha<br />
“mifuja”<br />
Desmayarse/ s’evanouir: torana<br />
“torana”<br />
Ducharse/ se baigner: miandro<br />
“mianyu”<br />
Dudar/ hésiter: miodakodaka<br />
“miudakúdaka”<br />
E<br />
Esperar/ attendre: miandry /<br />
andraso “anrasu”<br />
Enten<strong>de</strong>r/ comprendre: hai “jai”<br />
Escuchar/ ecouter: mihaino<br />
“mijainu”<br />
Escribir/ écrire: manoratra<br />
“manúracha”<br />
Estar m<strong>al</strong>o/ etre m<strong>al</strong>a<strong>de</strong>: marary<br />
Estar obligado: voatery “vuatery”<br />
Encargarse: miantoke “miántuke”<br />
Explicar/ expliquer: manazava<br />
Enseñar/ enseigner: mampianatra<br />
“mampiánacha”<br />
Elegir/ choisir: misafidy<br />
Estropear/ abîmer: manimba<br />
Estudiar/ étudier: mianarasoa<br />
“mianarasua”<br />
Entrar/ entrer: miditra “midicha”<br />
Enviar/ envoyer: man<strong>de</strong>fa<br />
F<br />
Fumar/ fumer: mifoka “mifuca”<br />
G<br />
Girar/ tourner: miodake<br />
“miúdaque”<br />
Ganar/ gagner: mandresy<br />
Gritar/ crier: mitaba-taba<br />
� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />
correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />
Tuléar.<br />
1
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
H<br />
Haber/ avoir: misy<br />
Hablar/ parler: miteny/ mivola<br />
“mivula”<br />
Hacer/ faire: manao “man<strong>au</strong>”<br />
Habitar/ habiter: mipetraka<br />
“mipéchaca”<br />
Hacer ejercicio/ faire du sport:<br />
miasa-kasaka “miasa-kásaka”<br />
I<br />
Ir/ <strong>al</strong>ler: man<strong>de</strong>ha “man<strong>de</strong>ja”<br />
Irse/ partir: mi<strong>al</strong>a<br />
J<br />
Jugar/ jouer: mil<strong>al</strong>ao/ mihisa<br />
“mil<strong>al</strong><strong>au</strong>/ mijisa”<br />
L<br />
Llegar/ arriver: tonga “tunga”<br />
Lavar/ laver: manasa<br />
Leer/ lire: mamaky<br />
Llorar/ pleurer: mitomany<br />
“mitumani”<br />
Llevar/ porter: mitondra<br />
“mitundra”<br />
Levantarse/ se lever: mitsangana<br />
“michangana”<br />
Llenar/ remplir: mameno<br />
“mamenu”<br />
Llamar/ appeler: miantso; mikaiky<br />
“miantsu”<br />
Lamentar/ regretter: manénina<br />
M<br />
Mirar/ regar<strong>de</strong>r: mijery “miyery”<br />
Mentir/ mentir: “mavandy”<br />
Mor<strong>de</strong>r: manehitra “manéjicha”<br />
Mover/ bouger: mihetsika<br />
“mijétsika”<br />
N<br />
Nacer/ naître: miterake “mitérake”<br />
Nadar/ nager: milano ”milanu”<br />
Necesitar/ avoir besoin <strong>de</strong>: mila<br />
O<br />
Olvidar/ oublier: manadino<br />
“manadinu”<br />
Orinar/ faire pipi: mamany<br />
Odiar/ détester: m<strong>al</strong>ay<br />
P<br />
Pagar/ payer: mandoa “mandúa”<br />
Pedir/ coman<strong>de</strong>r: mangataka<br />
“mangátaka”<br />
Poner/ mettre: mametraka<br />
“maméchaca”<br />
Po<strong>de</strong>r/ pouvoir: mety/ afaka<br />
(seguido <strong>de</strong> otro verbo)<br />
Preparar/ préparer: miomana<br />
“miúmana”<br />
Preguntar/ <strong>de</strong>man<strong>de</strong>r: manontany<br />
“manuntani”<br />
Pasear/ se promener: mitsangatsangana<br />
“michangachangana”<br />
Pasar/ entrez: mandrosoa<br />
“mandruso”<br />
Pescar/ pêcher: mihaza “mijaza”<br />
Parar/ arrêter: mijanona “miyanu”<br />
Per<strong>de</strong>r/ perdre: very, resy<br />
(competición)<br />
Pensar/ penser: mandinika,<br />
mieritreritra “mierichéricha”<br />
Perdonar/ pardonner: mamelaheloky<br />
“mamela-jéluke”<br />
Pegar/ frapper: mamango<br />
“mamangu”<br />
Pasar/ passer : mand<strong>al</strong>o<br />
“mand<strong>al</strong>u”<br />
Proteger/ protéger : miaro “miaru”<br />
Q<br />
Querer/ vouloir: mila, te<br />
Quitar/ enlever: maka<br />
R<br />
Reír/ rire: miheny “mijeni”<br />
“mijeje”<br />
Robar/ voler: mang<strong>al</strong>atra<br />
“mangálacha”<br />
Regresar/ retourner: mipoly<br />
“mipuly”<br />
Recortar/<strong>de</strong>couper : manampaka<br />
Rezar/ prier : mivavaky<br />
“mivavake”<br />
2
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Respetar/ respeter: manaja<br />
“manaya”<br />
Respon<strong>de</strong>r/ répondre: mam<strong>al</strong>y<br />
S<br />
Ser honesto/ être sicere: mahatoky<br />
“majatuki”<br />
Subir/ monter: miakatra<br />
“miácacha”<br />
Saber/ savoir: mahay “majai”<br />
Sentarse/ s’assesoir: mipetraka<br />
“mipechaca”<br />
S<strong>al</strong>ir/ sortir: mivoaka “mivúaka”<br />
S<strong>al</strong>tar/ s<strong>au</strong>ter: mitsamboko<br />
“michanbuku”<br />
Soñar/ rêver: manonofy<br />
“manunufy”<br />
T<br />
Terminar/ finir: mamita “vita”<br />
Tirar/ jeter: manary<br />
Toser/ tousser: mikohaka<br />
“micújaca”<br />
Trabajar/ travailler: miasa,<br />
mikara-kara<br />
Tener/ avoir: manana “mana”<br />
Tocar/toucher: mikasike<br />
“mikásike”<br />
V<br />
Volver/ retourner: miverina<br />
“mivérina”<br />
Vestirse/ s’habiller: miakanjo<br />
“miacanyu”<br />
Ven<strong>de</strong>r/ vendre: amidy<br />
Venir/ venir: avy<br />
Ver/ voir: mahita “majita”<br />
Vaciar/ vi<strong>de</strong>r: mah<strong>al</strong>any<br />
“maj<strong>al</strong>any”<br />
Vivir/ vivre: velona “véluna”<br />
Visitar/ visiter: mitsidika<br />
Venganza/ vengeance: v<strong>al</strong>ifaty<br />
W<br />
X<br />
Y<br />
Z<br />
2. PREGUNTAS / QUESTIONS ¿?<br />
� Qué/ quoi - inona “inu”<br />
� Cuándo/ quand- ombia “umbía”<br />
� por qué/pourquoi - maninona “maninu”<br />
� Dón<strong>de</strong>/ où – aiza “aia”<br />
� Quién/ qui - iza<br />
� Porque…/parce que - satria “sachía”<br />
� Cuanto/ combien - firy<br />
� Cuanto/ combien (prix) - ohatrinona “oachinu”<br />
� Cómo/comment: ahona, akory “aona” “akury”<br />
3. PREPOSICIONES / MOTS DE LIAISON:<br />
� En/ dans, á, en, <strong>de</strong>: amin´ny<br />
� Con/avec: miaraka “miáraka”<br />
� Des<strong>de</strong>/ <strong>de</strong>puis: hatramin´ny “jacháminy”<br />
� Hasta/ jusqu´<strong>au</strong>: jisika “llisica”<br />
� Y/et: sy<br />
� Pero/ mais: fa<br />
� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />
correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />
<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />
? Fanontaniana<br />
� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />
correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />
Tuléar.<br />
3
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
� Para/ pour: hoan`i “juaní”<br />
� Ó/ou: sa<br />
� Durante/ pendant: mandritra “mandricha”<br />
� También/ <strong>au</strong>ssi: koa “kúa”<br />
� Aproximadamente/ environ: eo ho eo “eu ju eu”<br />
� Quizás/ peut – être: angamba<br />
� El, la, los/ le, la, les: ny<br />
4. PRON. PERSONALES / PRON. PERSONNELS:<br />
� Yo/ je: izaho/ aho – “saju”<br />
� Tu/tu: ianao, iha “ija”<br />
� El, ella/il, elle : izy/tia<br />
� Nosotros inclusivo/ nous inclusif: isika “chika”<br />
� Nosotros exclusivo/ nous exclusif: izahay “izajai”<br />
� Vosotros/ vous: ianareo “nareu”<br />
� Ellos, ellas/ ils: izireo “ireu”<br />
� styloKO – mi boli/ mon stylo<br />
� styloNAO – tu/ ton<br />
� styloNY – su/ son<br />
� styloNAY – nuestro/notre<br />
� styloNTSIKA – nuestro/ notre<br />
� styloNAREO – vuestro/ votre<br />
� styloNDROZY – su/son<br />
0- aotra “<strong>au</strong>cha”<br />
1- iray “raica”<br />
2- roa “rua”<br />
3- telo “telu”<br />
4- efatra “efacha”<br />
5- dimi<br />
6- enina “enn”<br />
7- fito “fitu”<br />
8- v<strong>al</strong>o “v<strong>al</strong>u”<br />
9- sivy “siv”<br />
10- folo “fulu”<br />
11- iraika ambin´ny<br />
folo “raica ambini<br />
fulu”<br />
12- roa ambin´ny<br />
folo “rua ambini<br />
fulu”<br />
5. DET. POSESIVOS / POSSESIFS:<br />
6. NUMEROS / NOMBRES:<br />
20 – roapolo<br />
“ruapulu”<br />
21 – iraika amby<br />
roapolo “raica ambi<br />
ruapulu”<br />
30 – telo amby<br />
telopolo “telu ambi<br />
telupulu”<br />
31 – iraika amby<br />
telopolo “raica ambi<br />
telupulu”<br />
40 – efa-polo “efapulu”<br />
41- iraika amby efapolo<br />
“raica amby<br />
efapulu“<br />
50- dinampolo<br />
100 – zato<br />
105 – dimy amby<br />
zato<br />
120 – roapolo amby<br />
zato<br />
500 – dimanjato<br />
“dimanyatu”<br />
502 – roa amby<br />
dimanjato<br />
550 – dinampolo<br />
amby dimanjato<br />
900 – sivinjato<br />
“sivinyatu”<br />
1000 – arivo<br />
4
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
1001- iray sy arivo<br />
“raica si arivu”<br />
1100 – zato sy arivo<br />
5000 – dimy arivo<br />
5005 – dimy sy dimy<br />
arivo<br />
1º Vo<strong>al</strong>ohany “vu<strong>al</strong>újany”<br />
2º Faharoa “fajarua”<br />
3º Fahatelo “fajatelu” 10º fahafolo “fajafulu”<br />
� Cabeza/ La tête –<br />
loha “luja”<br />
� Cara/ le visage –<br />
tarehy “tarejy”<br />
� Pelo/ les cheveux –<br />
volo “vulu”<br />
� Oreja/ l´oreille –<br />
sofina “sufi”<br />
� Boca/ la bouche –<br />
vava “vava”<br />
� Labio/ lèvres - sony<br />
“suny”<br />
� Lengua/ langue - lela<br />
� Ojo/ les yeux – maso<br />
“masu”<br />
� Pestaña/ la<br />
p<strong>au</strong>pière – volomaso<br />
“vulumasu”<br />
� Color/ couleur – loko “luku”<br />
� Blanco/blanche – fotsy – “futy”<br />
� Negro/ noir – mainty<br />
� Rojo/ rouge – mena<br />
� Ver<strong>de</strong>/ vert – maintso “mainchu”<br />
� Minuto/ minute – minitra<br />
“minicha”<br />
� Hora/ heure – ora “ura”<br />
� Día/ jour – andro “andru”<br />
� Mes/ mois – volana “vulana”<br />
7. PARTES DEL CUERPO / LE CORP:<br />
� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />
correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />
<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />
� Cejas/ le sourcil –<br />
volonkiky<br />
“vulunkiky”<br />
� Nariz/ le nez – orona<br />
“uru”<br />
� Mejilla/ la joue - fify<br />
� Diente/ les <strong>de</strong>nts –<br />
nify<br />
� Cuello/ le cou: vozo<br />
”vuzu”<br />
� Garganta/ gorge -<br />
tenda<br />
� Mano-brazo/ la<br />
main-le bras –<br />
tanana ”tánana”<br />
� Dedos/ le doigt –<br />
rantsana-tanana<br />
“rantsana-tánana”<br />
8. COLORES / LES COULEURS :<br />
� Pie/ le pied –<br />
tomboke “túmbuke”<br />
� Pierna/ la jambe –<br />
tongotra “tungucha”<br />
� Culo/ la fesse – fory<br />
“fury”<br />
� Pecho/ la poitrine –<br />
tratra “chacha”<br />
� Estómago/ stomac –<br />
sarotso “sarruchu”<br />
� Esp<strong>al</strong>da/ le dos –<br />
lamosina “lambusy”<br />
� Bigote/ moustache -<br />
volombava<br />
“vulumbava”<br />
� Barba/barbe -<br />
somotra “sumucha”<br />
� Piel/ pe<strong>au</strong> - angozy<br />
“angussy”<br />
� Amarillo/ j<strong>au</strong>ne – vony “vuny”<br />
� Azul/ bleu – manga<br />
� Morado – violet<br />
� Rosa/ rose – ros<br />
� Naranja/ orange – voaseny<br />
“vuaseny”<br />
9. TIEMPO / INDICATION DE TEMPS :<br />
� Semana/ semaine – herinandro<br />
“jerinandru”<br />
� S. anterior/ s. <strong>de</strong>rniere: h. lasa<br />
� S. siguiente/ s. prochain: h.<br />
ambony “ambuny”<br />
� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />
correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />
Tuléar.<br />
5
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
� Hoy/ <strong>au</strong>jourd´hui – androany<br />
“andruany”<br />
� Ahora/ maintenant – amizao “s<strong>au</strong>”<br />
� Ayer/ hier – om<strong>al</strong>y “um<strong>al</strong>y”<br />
� Mañana/ <strong>de</strong>main –“amaray”<br />
� Pasado mañana/ après-<strong>de</strong>main:<br />
afaka-amaray<br />
� Antes <strong>de</strong> ayer/ avant-hier:<br />
afakom<strong>al</strong>y “afakum<strong>al</strong>y”<br />
� Antes/ <strong>de</strong>vant – t<strong>al</strong>oha “t<strong>al</strong>uja”<br />
� Después/ après – bakeo “bakeu”<br />
10. LA HORA / L´HEURE :<br />
� Siempre/ toujour: isanandro<br />
“sanandru”<br />
� Nunca/ jamais – naovina “n<strong>au</strong>vina”<br />
� A veces/ parfois – Indray-indray<br />
� Pasado/ passé - f<strong>al</strong>assa<br />
� Presente/ present – amizao “s<strong>au</strong>”<br />
� Futuro/ futur: hoavy “juavy”<br />
� Pronto/ tôt – haingana “jaingana”<br />
� Tar<strong>de</strong>/ tard – tara<br />
� Hace mucho tiempo/ il y a<br />
longtemps: efa-ela<br />
06:00 - Ora maraina/ amin´ny ennina “ura maraina”<br />
09:30 – Amin´ny sivy ora sy sasany “amin´ny sivy ura sy sásany”<br />
10:20 – Amin´ny folo ora sy fahatelony “amin´ny fulu ura sy fajateluny”<br />
14:15 – Amin´ny roa ora sy fahefany “amin´ny rua ura sy fajefany”<br />
14:50 – Amin´ny telo ora latsaka folo “amin´ny telu ura látsaka fajateluny”<br />
15:40 – Amin´ny efatra ora latsaka fahatelony “amin´ny éfacha ura látsaka<br />
fajateluny”<br />
16:35 – Amin´ny dimy sy sasany mahery dimy “amin´ny dimy sy sásany majery<br />
dimy”<br />
17:25 – Amin´ny dimy ora sy sasany latsaka dimy “amin´ny dimy ura sy sásany<br />
látsaka dimy”<br />
LUNES/<br />
LUNDI<br />
Alatsinainy<br />
“<strong>al</strong>achinaini”<br />
¿Qué hora es? - il-est quelle heure? – amin´ny firy izao? "ami firy iss<strong>au</strong>?"<br />
11. DIAS DE LA SEÑANA / JOURS DE LA SEMAINE :<br />
MARTES/<br />
MARDI<br />
T<strong>al</strong>ata<br />
MIERCOLES/<br />
MERCREDI<br />
Alarobia<br />
“<strong>al</strong>arubía”<br />
12. MESES DEL AÑO / MOIS DE L´ANNEE:<br />
- Enero/ janvier – janoary “yanuary”<br />
- Febrero/ février – febroary<br />
“frebruary”<br />
- Marzo/ mars – martsa “martss”<br />
- Abril/ avril – aprily<br />
- Mayo/ may – may<br />
- Junio/ juin – jona “yuna”<br />
- Julio/ juillet – jolay “yulay”<br />
JUEVES/<br />
JEUDI<br />
Alakamisy<br />
“<strong>al</strong>akamis”<br />
VIERNES/<br />
VENDREDI<br />
Zoma<br />
“sumá”<br />
SABADO/<br />
SAMEDI<br />
Asabotsy<br />
“asabuchy”<br />
- Agosto/ août – aogositra<br />
“<strong>au</strong>gusicha”<br />
- Septiembre/septembre –<br />
septambra<br />
- Octubre/ octobre – oktobra<br />
“uctubra”<br />
- Noviembre/ novembre – novambra<br />
“nuvambra”<br />
- Diciembre/ <strong>de</strong>cembre – <strong>de</strong>sambra<br />
DOMINGO/<br />
DIMANCHE<br />
Alahady<br />
“<strong>al</strong>ajady”<br />
6
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
13. LUGAR / INDICATIONS DE LIEU ET DIRECTION :<br />
� Fuera/<strong>de</strong>hors – amonto “amuntu”<br />
� Dentro/ <strong>de</strong>dans – anaty<br />
� Izquierda/ à g<strong>au</strong>che – akavia<br />
“akavía”<br />
� Derecha/ à droite – akavana<br />
� Arriba/<strong>au</strong>-<strong>de</strong>ssus – ambony<br />
“ambuny”<br />
� Abajo/<strong>de</strong>ssous – ambany<br />
� Esto: ity “ity”<br />
� Aquí/ici – eto “etu”<br />
� Allí/ lá – aroy “aruy”<br />
� Lejos/ loin – lavitre “láviche”<br />
� Cerca/prés – marinike “mariny”<br />
� Detrás/ <strong>de</strong>rrière - afara<br />
� Delante/ <strong>de</strong>vant – <strong>al</strong>oha “<strong>al</strong>uja”<br />
� Entre/ entre – ivelany “ivélany”<br />
� Recto/ tout droit – mahitsy<br />
“majitsy”<br />
Carne/ vian<strong>de</strong> – hena “jena”<br />
Pescado/ poisson - fía<br />
Arroz/ riz – vary<br />
Huevo/oeuf – atody “atudi”<br />
Pasta/ Pâtte - misao<br />
Patatas/ pomme <strong>de</strong> terre – pomme<br />
<strong>de</strong> tera/ pomme frity<br />
Batatas – belé<br />
Bocata – sandwich<br />
Puré/ purée – composé<br />
Tomate/ tomate – tomatesy<br />
Agua/ <strong>de</strong> l´e<strong>au</strong> – rano “ranu”<br />
Aceite/ <strong>de</strong> l´oil – menada “ménaka”<br />
Azúcar/ sucre – siramamy<br />
S<strong>al</strong>/ s<strong>al</strong>t - sira<br />
Cacahuete – kapiky<br />
Café – kafe<br />
Cebú/ zebú – omby “umby”<br />
Ens<strong>al</strong>ada/s<strong>al</strong>a<strong>de</strong> – s<strong>al</strong>ady<br />
Leche/ du lait – ronono “rununu”<br />
Legumbre – legioma “legiuma”<br />
Mantequilla/ du beurre – dibera<br />
Pan/ du pain – mofo “mufu”<br />
Plátano/ banane – kida<br />
Sopa/ soupe – lasopy “lasupy”<br />
Té/ thé – dité<br />
� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />
correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />
<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />
� Próximo/ à côte – akaiky/ ireto<br />
“iretu”<br />
� Un poco más a<strong>de</strong>lante/ là <strong>de</strong>vant –<br />
<strong>al</strong>oh<strong>al</strong>oha “<strong>al</strong>uj<strong>al</strong>uja”<br />
� La dirección/ l´adresse: ladiresy<br />
� Ciudad/ cité: tanana<br />
� Barrio/ quartier: faritanána<br />
� Playa/plage: morondriake<br />
“murundriak”<br />
� Bosque/ foret: forety<br />
� Mar/ mer: ranomasina<br />
“ranumásina”<br />
� Mercado/ marché: tsena<br />
� Correos/ la poste: paositra<br />
“p<strong>au</strong>sicha”<br />
� El banco/ la banque: ny banky<br />
14. COMIDA / NOURRITURE:<br />
Cerveza/ biérre – labiera<br />
Maíz/ maïs – chaco “chacu”<br />
Piña/ ananas – mananasy<br />
Judías/ haricots – Kabaro “Kabaru”<br />
Empanadilla – sambos<br />
Cebolla/oignon – Tongolo<br />
“tungulu”<br />
Hambre/ avoir faim – mosare<br />
“musaré”<br />
Sed/ avoir soif – magetaheta<br />
“manguetajeta”<br />
Estar lleno/ j´ai assez – voky “vuky”<br />
Delicioso/ dêlicieux – matsiro<br />
“matsiru”<br />
¡Que aproveche!/ bonne appetit! -<br />
Matzotoa misakafo “matsutúa<br />
misacafu”<br />
Ranonapango – agua <strong>de</strong> arroz<br />
“ranunapangu”<br />
Brocheta / brochette –<br />
s<strong>al</strong>yhena/masikita<br />
Mandioca/ mandioc – b<strong>al</strong>ahazo<br />
”b<strong>al</strong>ajasu”<br />
Pimienta/ poivre – sakay<br />
C<strong>al</strong>amar/ c<strong>al</strong>mar – angisy<br />
Pulpo/ poulpe – horita “jurita”<br />
� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />
correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />
Tuléar.<br />
7
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Cabra/ chèvre – aosy “<strong>au</strong>sy”<br />
Cerdo/ porc – kosoa “kusua”<br />
Pollo/ poulet – akoho “akuju”<br />
S<strong>al</strong>sa/ la s<strong>au</strong>ce – lasôsy “lasusy”<br />
Queso/ fromage - frômazy<br />
“frumasy”<br />
15. ANIMALES / LES ANIMAUX:<br />
Tortuga/ tortue: sokake “súkake”<br />
Lemur: maki<br />
Cocodrilo/ crocodrile: voay “fuai”<br />
Mariposa/ papillon: ololoke “ulúluke”<br />
Gato/chat: piso “pisu”<br />
Perro/chien: <strong>al</strong>ika<br />
Cab<strong>al</strong>lo/ chev<strong>al</strong>: soav<strong>al</strong>y “suav<strong>al</strong>y”<br />
Serpiente/serpant: bibilava<br />
16. SALUDOS / SALUTATIONS:<br />
Caro/ chère: lafo “lafu”<br />
Barato/ bon marché: mora “mura”<br />
Dinero/ l´argent: dr<strong>al</strong>a/vola<br />
“y<strong>al</strong>a”/ “vula”<br />
- Hola/ s<strong>al</strong>ut – s<strong>al</strong>ama<br />
- Hola a todos/ s<strong>al</strong>ut a tout le mon<strong>de</strong>: s<strong>al</strong>ama iaby<br />
- Encantado <strong>de</strong> conocerte/ enchanté <strong>de</strong> vous connaître : f<strong>al</strong>y mafantatra “f<strong>al</strong>y<br />
mafántacha”<br />
- Me <strong>al</strong>egro <strong>de</strong> verte/ je suis content <strong>de</strong> te voir: f<strong>al</strong>y mahita anao “f<strong>al</strong>i majita<br />
n<strong>au</strong>”<br />
- Hace tiempo que no te veo/ ça fair long temp que je ne t’ai pas vu : tsy hita<br />
hita "tsy jita jita”<br />
- Bienvenido/ bienvenue: tonga soa “tonga sua”<br />
- Adios/ <strong>au</strong> revoir: veloma “veluma”<br />
- Hasta pronto/ <strong>au</strong> bientôt: amanarake<br />
- Buenas noches/ bonne nuit: soavatory “suavatury”<br />
- Hasta mañana/ <strong>au</strong> <strong>de</strong>main: amaray koa “amaray kua”<br />
- Buen viaje/ bon voyage: soava dia “suava dia”<br />
17. CANTIDAD / QUANTITÉ:<br />
Mucho/ be<strong>au</strong>coup: betsaka/ maro “maru”<br />
Poco/ un peu: kely-kely<br />
Suficiente/ ça suffit: ampy<br />
Mitad/ moitié : zazany “sásany”<br />
Más/plus: kokoa “kukúa”<br />
Menos/ moins: ang<strong>al</strong>ana<br />
Muy/ très: tena/ bibiky<br />
Sólo/seulement: avao<br />
Vacío/ vi<strong>de</strong>: lany<br />
Lleno/ plein: feno “fenu”<br />
Otra más/une approche plus: Azia raiky “asía raiky”<br />
8
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Familia/ famille: longo “lungu”<br />
Persona/ personne: olona “ulu”<br />
Padre/ père: ray/papa<br />
Madre/ mère: reny/ mama<br />
Niños/ enfants: ankizy<br />
Hijo/a / fils/fille: aja “aya”<br />
Abuela/ grandmère: bebe<br />
Abuelo/ grandpère: dadabe<br />
Hermano/ frére: anadahy “anadaji”<br />
18. FAMILIA / FAMILLE:<br />
19. EDUCACION / EDUCATION:<br />
Educación/ education: mah<strong>al</strong><strong>al</strong>afomba “maj<strong>al</strong><strong>al</strong>afumba”<br />
Alumno/a élève: mpianatra “mpiánacha”<br />
Profesor/ professeur: mpampianatra “mpampiánacha”<br />
Colegio/ école: sekoly “sekuly”<br />
Difícil/ difficile: sarotra “sáruche”<br />
Fácil/ facile: mora “mura”<br />
Despacio/ lentement: mora-mora “mura-mura”<br />
Deprisa/ vite: M<strong>al</strong>aki-laky<br />
Mochila/ sac: kitapo “kitapu”<br />
Error/ erreur: mahadiso “disu”<br />
Pizarra/ le table<strong>au</strong>: tabilao “tabil<strong>au</strong>”<br />
Cua<strong>de</strong>rno/ cahier : cahier “caié”<br />
Libro/ livre: boky “buky”<br />
Folio/ feuille: taratasy<br />
Dibujo/ <strong>de</strong>ssin: sary<br />
Tradición/ tradition: fomba “fumba”<br />
Tabú/ tabou: fady<br />
Hermana/ soeur: “anabavy”<br />
Marido/mujer / marié/ mariée:<br />
vady<br />
Novio/a / copain/copine: sipa<br />
Hombre/ homme: lelahy “lélaje”<br />
Mujer/ femme: ampela<br />
Amigo/a ami/e: namana “námana”<br />
Mayor/ plus âge: zoky “suky”<br />
Menor/ mineur: zay “say”<br />
20. DESCRIPCION PERSONALIDAD-APARIENCIA /<br />
DESCRIPTION:<br />
Amable/aimable: soa-fanahy “suafanaji”<br />
Antipático/ antipathique: ratsyfanahy<br />
“raty-fanaji”<br />
Bueno/ bon: soa “sua”<br />
M<strong>al</strong>o/ méchant: masiake “masíake”<br />
Contento/ content: f<strong>al</strong>y<br />
Triste/ triste: m<strong>al</strong>ahelo “m<strong>al</strong>ajelu”<br />
Travieso/ espiègle: mahery-loha<br />
“majeri-luja”<br />
Responsable/ responsable: hendry<br />
Vergonzoso/a / timi<strong>de</strong>: menatse<br />
“ménache”<br />
Tacaño/ avare: matity<br />
� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />
correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />
<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />
Generoso/a / généreux/généreuse:<br />
matarike “matárike”<br />
Trabajador/a travailleur/<br />
travailleuse: mazoto “masutu”<br />
Vago/ fainéant: kamo “kamu”<br />
Tranquilo/a / tranquille: milamina<br />
“milámina”<br />
Enfadado/a / en colère: meloke<br />
“méluke”<br />
Miedo/ peur: matahotra<br />
“matájucha”<br />
Alto/a / grand/e: lava<br />
Bajo/a petit/e: bory-bory “burybury”<br />
� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />
correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />
Tuléar.<br />
9
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Guapo/ Be<strong>au</strong>: tovolahy “tuvulaje”<br />
Guapa/ belle: ampela soa “ampela<br />
sua”<br />
Feo/ laid: ratsy “raty”<br />
Delgado/ a / mince: mahsia “majía”<br />
Gordo/ a gros/ grosse: matanjake<br />
“matányake”<br />
Pequeño/ petit: olo kely “ulu kely”<br />
Joven/ jeun: tanora “tanura”<br />
Adulto/ adulte: olo be “ulu be”<br />
Viejo/ âgée : efa-be / antitra<br />
“ánticha”<br />
Casa/ maison: trano “chanu”<br />
Camino/ chemin: l<strong>al</strong>ana “lálana”<br />
Arbol/ arbre: hazo “jassu”<br />
Flor/ fleure: flera<br />
Puerta/ porte: vara-vana<br />
Ventana/ fenêtre: vara-vana kely<br />
Techo/toit: vovonana “vuvunana”<br />
Pared/ mur: rindrina “ríndri”<br />
Silla/ chaise: seza “sessa”<br />
Mesa/ table: latabatra “latábacha”<br />
Habitación/ chambre: efitra<br />
“éficha”<br />
Cama/ lit: fandriana<br />
Muebles/ forniture: fanaka<br />
Esc<strong>al</strong>era/ l´esc<strong>al</strong>ier: tohatra “tújacha”<br />
Sol/ soleil: masoandro “masuándru”<br />
Luna/lune: volana “vúlana”<br />
Cielo/ ciel: lanitra “lánitra”<br />
Lluvia/ pluie: ny orana “úrana”<br />
Viento/ vent: rivotra “rívucha”<br />
Nubes/ nuage: rahona “rájuna”<br />
Aire/ l´air: ny aera<br />
C<strong>al</strong>or/ ch<strong>au</strong>d: mafana<br />
Frío/ froid: manintsy<br />
Seco/ sec: maina<br />
Mojado/ humid: lena<br />
21. LA CASA / LA MAISON:<br />
22. EL TIEMPO / LA METEO:<br />
Débil/ faible: m<strong>al</strong>emy<br />
Fuerte/ fort: mahery "majery"<br />
Parecido/ semblable: mitovy<br />
“mituvy”<br />
Distinto/ différent - otre : hafa<br />
“jafa”<br />
Extranjero/ étranger: vazaha<br />
“vasája”<br />
M<strong>al</strong>gache/ m<strong>al</strong>gache: m<strong>al</strong>agasy<br />
“gasy”<br />
23. LA ROPA / LES VÊTEMENTS :<br />
Ducha/ douche: fandrona<br />
“fandruna”<br />
Baño/ toilette: WC<br />
Vaso/ verre : vera<br />
Plato/ assiette: finga<br />
Cuchara/ cuiller: sotro “suchu”<br />
Tenedor/ fourchette: forosety<br />
“furusety”<br />
Cuchillo/ coute<strong>au</strong>: meso/a “mesu”<br />
“mesa”<br />
Botella/ bouteille: tovoahangy<br />
“tavuajanyi”<br />
Luz/ lumière: jiro “yiru”<br />
Oscuro/ obscur: mahiky “majiky”<br />
Ropa/ vêtements : lamba Camiseta/ t-shirt : akanjo<br />
"akanyu"<br />
10
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Pant<strong>al</strong>ón/ pant<strong>al</strong>on:<br />
pat<strong>al</strong>o "pat<strong>al</strong>ú"<br />
Sombrero/chape<strong>au</strong>: satroka<br />
“sáchuka”<br />
Collar/ collier: rávaka<br />
Pulsera/bracelet: Bangy<br />
Pendiente/ boucle d´oreilles :<br />
kiviro " kiviru"<br />
F<strong>al</strong>da/ jupe: sipo "sipu"<br />
Chanclas/ sand<strong>al</strong>es: kapa<br />
Zapatilla/ baskets: kiraro "kiraru"<br />
Vestido/ robe: akanjo-lava<br />
”akanyu-lava”<br />
C<strong>al</strong>cetines/ ch<strong>au</strong>ssettes: bakiraro<br />
“bakiraru”<br />
Largo/ long: lava<br />
Corto/ court: fohy “fuji”<br />
24. FRASES UTILES / PHRASES UTILES::<br />
- De acuerdo/ d´accord: eka<br />
- Venga vamos! / on y va: andao “and<strong>au</strong>”<br />
- Gracias/ merci: misaotra “mis<strong>au</strong>cha”<br />
- De nada/ <strong>de</strong> rien: tsy misy fisaorana<br />
- No importa- está bien / c´est bon: tsy manahe “tsy manaje”<br />
- No sé/ je ne sais pas: tsy mahay “tsy majay”<br />
- No entiendo/ je ne comprends pas: tsy haiko “tsy jaiku”<br />
- No hay problema/ il n´a pas <strong>de</strong> probleme : Tsy misy olana “tsy misy úlana”<br />
- Por favor/Perdón – s´il vous plait/ pardon: azafady “asafady”<br />
- Cuidado/ atención – atention: tandremo “tanremu”<br />
CONDICIONAL / CONDITIONAL<br />
Si/ si: laha/ lafa/ raha “laja” “lafa” “raja”<br />
25. ANEXO/ ANNEXE:<br />
� Si comes mucho, luego te dolerá el<br />
estómago.<br />
� Si tu manges beacoup, aprés tu serais<br />
m<strong>al</strong> à l´estomac.<br />
� Laha mihinana maro iha, bakeo marary<br />
sarotso.<br />
“Laja mijina maru ija, bakeu marary<br />
sarrucha”<br />
CONSTRUCCION DE LA FRASE<br />
CONSTRUCTION DE LA PHRASE<br />
Verbo + complemento + sujeto<br />
Verbe + complement + sujet<br />
Yo como pan<br />
Je mange du pain<br />
Mihina mofo izaho<br />
CONJUGACION DEL VERBO<br />
CONJUGAISON DU VERBES<br />
Presente/ present: Mihinana<br />
Pasado/ passé: Nihinana<br />
Futuro/ futur: Hihinana<br />
11
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
PREGUNTAS TIPICAS<br />
QUESTIONS TYPIQUES<br />
Inona vao vao? “inu vao vao” ¿Qué hay<br />
<strong>de</strong> nuevo? Quoi <strong>de</strong> neuf?<br />
Inona maresake ianao? “inu marésake<br />
ian<strong>au</strong>” ¿Qué se celebra? Quelque chose a<br />
fêter?<br />
Firy taona ianao? “firi t<strong>au</strong> ian<strong>au</strong>”<br />
¿Cuántos años tienes? Quel agê as tu?<br />
Iza no anaranao? “iza nu anaranao”<br />
¿Cómo te llamas? Comment tu<br />
t´appelles?<br />
Ohatrinona Fanta roa? “oachinu Fanta<br />
rua” - ¿Cuánto cuestan dos fantas?<br />
Combien coute <strong>de</strong>ux Fantas?<br />
� Inona ity? “inu ity” - ¿qué es? Qu´est-ce<br />
que c´est?<br />
�<br />
� Iza moa io? “isa mua iu” - ¿quién es?<br />
¿qui est?<br />
�<br />
Inona koa? “inu kua” - ¿qué más?<br />
¿quoi encore?<br />
Mazava? - ¿esta claro? c´est claire?<br />
Baka aiza? -¿<strong>de</strong> dón<strong>de</strong> vienes? - D’où<br />
est-ce que tu viens?<br />
Ho aiza? “ju aia” -¿a dón<strong>de</strong> vas? - où<br />
est-ce que tu vas?<br />
Impiry ? ¿cuántas veces ? – combien <strong>de</strong><br />
fois ?<br />
NORTE/ NORD: avaratra<br />
OESTE/ OUEST: andrefana ESTE/ EST: antsinana<br />
SUR/ SUD: atsimo<br />
EL DIA / LE JOUR<br />
�<br />
� Por la mañana/ le matin –<br />
maraina.<br />
� Medio día/ le midi – atoandro<br />
“atuandru”.<br />
� Despues <strong>de</strong> comer/ l’après midi -<br />
tolakandro “tulakandru”.<br />
� Por la tar<strong>de</strong>/le soir – hariva<br />
“járiva”.<br />
� Por la noche/ la nuit – h<strong>al</strong>ina<br />
“jálina”.<br />
COMPARACION<br />
COMPARATION<br />
- Igu<strong>al</strong>dad/<strong>au</strong>ssi…que<br />
Mitovy amin´ny…<br />
- Superioridad/plus…que<br />
Mihoatran´ny…<br />
- Inferioridad/ moins… que<br />
Latsakan´ny…<br />
- Yo soy más <strong>al</strong>to que tu.<br />
- Je suis plus grand que toi.<br />
- Izaho mihoatran´ny lava<br />
noho ianao.<br />
“isaju mijuachan´ny lava nuju<br />
ian<strong>au</strong>”.<br />
12
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
NOTAS<br />
NOTES<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />
Esta <strong>Guía</strong> <strong>de</strong> Iniciación <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache ha sido elaborada con la<br />
ayuda y apoyo <strong>de</strong> mucha gente, queriendo <strong>de</strong>stacar:<br />
Fotos:<br />
� ONG Bel Avenir y Fundación Agua <strong>de</strong> Coco.<br />
� Daniel Alejandre.<br />
� Javier Cueto.<br />
� Nacho García.<br />
� Manolo González.<br />
� José Luis Guirao.<br />
� Letizia Madrazo.<br />
� Silvia Martín.<br />
� Nacho Spínola.<br />
� Madio Helene Volanjary<br />
� Daniel Alejandre.<br />
� Alicia García.<br />
Redactado por:<br />
AGRADECIMIENTOS<br />
REMERCIERS<br />
� Manuel Barroso Sevillano.<br />
manuel.barroso@estumail.ucm.es<br />
www.agua<strong>de</strong>coco.org