14.01.2013 Views

Guía de iniciación al malgache Guide d'initiation au malgache

Guía de iniciación al malgache Guide d'initiation au malgache

Guía de iniciación al malgache Guide d'initiation au malgache

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

2011


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

[Escribir el subtítulo<br />

<strong>de</strong>l documento]<br />

2


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

ÍNDICE<br />

SOMMAIRE<br />

.LECCION/ LEÇON PAGINA/ PAGE.<br />

1. Verbos/ verbes.<br />

2. Preguntas/ questions.<br />

3. Preposiciones/ mots <strong>de</strong> liaison.<br />

4. Pronombres person<strong>al</strong>es/ pronoms personnels.<br />

5. Déterminantes posesivos/ possesifs.<br />

6. Números/ nombres.<br />

7. Partes <strong>de</strong>l cuerpo/ le corp.<br />

8. Colores/ les couleurs.<br />

9. El tiempo/ indications <strong>de</strong> temps.<br />

10. La hora/ l´heure.<br />

11. Días <strong>de</strong> la semana/ jours <strong>de</strong> la semaine.<br />

12. Meses <strong>de</strong>l año/ mois <strong>de</strong> l´annee.<br />

13. Lugar/ indications <strong>de</strong> lieu et direction.<br />

14. Comida/ nourriture.<br />

15. Los anim<strong>al</strong>es/ les anim<strong>au</strong>x.<br />

16. S<strong>al</strong>udos/ s<strong>al</strong>utations.<br />

17. Cantidad/ quantité.<br />

18. Familia/ famille.<br />

19. Educación/ education.<br />

20. Descripción personas/ <strong>de</strong>scription <strong>de</strong>s personnes.<br />

21. La casa/ la maison.<br />

22. El tiempo/ la météo.<br />

23. La ropa/ les vêtements.<br />

24. Frases útiles/ phrases utiles.<br />

25. Anexo/ annexe.<br />

1<br />

3<br />

3<br />

4<br />

4<br />

4<br />

5<br />

5<br />

5<br />

6<br />

6<br />

6<br />

6<br />

7<br />

8<br />

8<br />

8<br />

8<br />

9<br />

10<br />

11<br />

11<br />

11<br />

12<br />

12


MADAGASCAR<br />

<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Ciudad <strong>de</strong> Tuléar.<br />

Ville <strong>de</strong> Tuléar.<br />

MADAGASIKARA<br />

MAHAJANGA<br />

ANTSIRANANA<br />

TOAMASINA<br />

ANTANANARIVO<br />

TULEAR FIANARANTSOA<br />

� Cine Tropic: Se<strong>de</strong> <strong>de</strong> la ONG Bel Avenir, contraparte loc<strong>al</strong> <strong>de</strong> la Fundación<br />

Agua <strong>de</strong> Coco, en la ciudad <strong>de</strong> Tuléar.<br />

� Cinéma Tropic: Siège Soci<strong>al</strong> <strong>de</strong> l’ONG Bel Avenir, partenaire <strong>de</strong> la Fondation<br />

Agua <strong>de</strong> Coco, à la ville <strong>de</strong> Tuléar.


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

1. VERBOS / VERBES:<br />

A<br />

Ayudar/ai<strong>de</strong>r: manampy<br />

Amar/ aimer: tia<br />

Apren<strong>de</strong>r/ apprendre: mianatra “miá<br />

nacha”<br />

Abrir/ ouvrir: mivoha “mivuja”<br />

Agra<strong>de</strong>cer/ remercier: misaotra<br />

“mis<strong>au</strong>cha”<br />

Adivinar/ <strong>de</strong>viner: maharakatrara<br />

“majarakachara”<br />

Arreglar/ arranger: amboary<br />

“ambuary”<br />

Apl<strong>au</strong>dir/ apl<strong>au</strong>dir: mitehaka<br />

“mitéjaka”<br />

B<br />

Beber/ boire: misotro “misuchu”<br />

Buscar/ chercher: mitady<br />

Bailar/ danser: mandihy/<br />

mitsinjake<br />

Bromear/ rigoler: somonga<br />

“sumunga”<br />

C<br />

Comprar/ acheter: mividy<br />

Cambiar/ changer: manova<br />

“manuva”<br />

Cantar/ chanter: mihira “mijira”<br />

Colorear/ peindre: mandoko<br />

“manducu”<br />

Comenzar/ commencer:<br />

manomboka “manumbuca”<br />

Cerrar/ fermer: mihidy “mijidi”<br />

Comer/ manger: mihina “mijina”<br />

Compartir/ partager: mizara<br />

Coger/ prendre: mandray/<br />

mangálaka<br />

Cultivar: mamboly “mambuli”<br />

Correr/ courir: milomay “milumai”<br />

Cocinar/ cuisiner: miketsika<br />

“mikétsika”<br />

Conocer/ connaitre: mah<strong>al</strong><strong>al</strong>a<br />

“maj<strong>al</strong><strong>al</strong>a”<br />

Cortar/ couper: tapake “tápake”<br />

Continuar/ continuer: manohy<br />

“manujy”<br />

� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />

correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />

<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />

Construir/ construire: manorina<br />

“manúrina”<br />

D<br />

Dibujar/ <strong>de</strong>ssiner: manaosary<br />

“man<strong>au</strong>sari”<br />

Dar/ donner: manome “manumé”<br />

Dormir/ dormir: matory/ miroro<br />

“maturi/ miruru”<br />

Despertar/ se reveiller: mifoha<br />

“mifuja”<br />

Desmayarse/ s’evanouir: torana<br />

“torana”<br />

Ducharse/ se baigner: miandro<br />

“mianyu”<br />

Dudar/ hésiter: miodakodaka<br />

“miudakúdaka”<br />

E<br />

Esperar/ attendre: miandry /<br />

andraso “anrasu”<br />

Enten<strong>de</strong>r/ comprendre: hai “jai”<br />

Escuchar/ ecouter: mihaino<br />

“mijainu”<br />

Escribir/ écrire: manoratra<br />

“manúracha”<br />

Estar m<strong>al</strong>o/ etre m<strong>al</strong>a<strong>de</strong>: marary<br />

Estar obligado: voatery “vuatery”<br />

Encargarse: miantoke “miántuke”<br />

Explicar/ expliquer: manazava<br />

Enseñar/ enseigner: mampianatra<br />

“mampiánacha”<br />

Elegir/ choisir: misafidy<br />

Estropear/ abîmer: manimba<br />

Estudiar/ étudier: mianarasoa<br />

“mianarasua”<br />

Entrar/ entrer: miditra “midicha”<br />

Enviar/ envoyer: man<strong>de</strong>fa<br />

F<br />

Fumar/ fumer: mifoka “mifuca”<br />

G<br />

Girar/ tourner: miodake<br />

“miúdaque”<br />

Ganar/ gagner: mandresy<br />

Gritar/ crier: mitaba-taba<br />

� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />

correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />

Tuléar.<br />

1


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

H<br />

Haber/ avoir: misy<br />

Hablar/ parler: miteny/ mivola<br />

“mivula”<br />

Hacer/ faire: manao “man<strong>au</strong>”<br />

Habitar/ habiter: mipetraka<br />

“mipéchaca”<br />

Hacer ejercicio/ faire du sport:<br />

miasa-kasaka “miasa-kásaka”<br />

I<br />

Ir/ <strong>al</strong>ler: man<strong>de</strong>ha “man<strong>de</strong>ja”<br />

Irse/ partir: mi<strong>al</strong>a<br />

J<br />

Jugar/ jouer: mil<strong>al</strong>ao/ mihisa<br />

“mil<strong>al</strong><strong>au</strong>/ mijisa”<br />

L<br />

Llegar/ arriver: tonga “tunga”<br />

Lavar/ laver: manasa<br />

Leer/ lire: mamaky<br />

Llorar/ pleurer: mitomany<br />

“mitumani”<br />

Llevar/ porter: mitondra<br />

“mitundra”<br />

Levantarse/ se lever: mitsangana<br />

“michangana”<br />

Llenar/ remplir: mameno<br />

“mamenu”<br />

Llamar/ appeler: miantso; mikaiky<br />

“miantsu”<br />

Lamentar/ regretter: manénina<br />

M<br />

Mirar/ regar<strong>de</strong>r: mijery “miyery”<br />

Mentir/ mentir: “mavandy”<br />

Mor<strong>de</strong>r: manehitra “manéjicha”<br />

Mover/ bouger: mihetsika<br />

“mijétsika”<br />

N<br />

Nacer/ naître: miterake “mitérake”<br />

Nadar/ nager: milano ”milanu”<br />

Necesitar/ avoir besoin <strong>de</strong>: mila<br />

O<br />

Olvidar/ oublier: manadino<br />

“manadinu”<br />

Orinar/ faire pipi: mamany<br />

Odiar/ détester: m<strong>al</strong>ay<br />

P<br />

Pagar/ payer: mandoa “mandúa”<br />

Pedir/ coman<strong>de</strong>r: mangataka<br />

“mangátaka”<br />

Poner/ mettre: mametraka<br />

“maméchaca”<br />

Po<strong>de</strong>r/ pouvoir: mety/ afaka<br />

(seguido <strong>de</strong> otro verbo)<br />

Preparar/ préparer: miomana<br />

“miúmana”<br />

Preguntar/ <strong>de</strong>man<strong>de</strong>r: manontany<br />

“manuntani”<br />

Pasear/ se promener: mitsangatsangana<br />

“michangachangana”<br />

Pasar/ entrez: mandrosoa<br />

“mandruso”<br />

Pescar/ pêcher: mihaza “mijaza”<br />

Parar/ arrêter: mijanona “miyanu”<br />

Per<strong>de</strong>r/ perdre: very, resy<br />

(competición)<br />

Pensar/ penser: mandinika,<br />

mieritreritra “mierichéricha”<br />

Perdonar/ pardonner: mamelaheloky<br />

“mamela-jéluke”<br />

Pegar/ frapper: mamango<br />

“mamangu”<br />

Pasar/ passer : mand<strong>al</strong>o<br />

“mand<strong>al</strong>u”<br />

Proteger/ protéger : miaro “miaru”<br />

Q<br />

Querer/ vouloir: mila, te<br />

Quitar/ enlever: maka<br />

R<br />

Reír/ rire: miheny “mijeni”<br />

“mijeje”<br />

Robar/ voler: mang<strong>al</strong>atra<br />

“mangálacha”<br />

Regresar/ retourner: mipoly<br />

“mipuly”<br />

Recortar/<strong>de</strong>couper : manampaka<br />

Rezar/ prier : mivavaky<br />

“mivavake”<br />

2


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Respetar/ respeter: manaja<br />

“manaya”<br />

Respon<strong>de</strong>r/ répondre: mam<strong>al</strong>y<br />

S<br />

Ser honesto/ être sicere: mahatoky<br />

“majatuki”<br />

Subir/ monter: miakatra<br />

“miácacha”<br />

Saber/ savoir: mahay “majai”<br />

Sentarse/ s’assesoir: mipetraka<br />

“mipechaca”<br />

S<strong>al</strong>ir/ sortir: mivoaka “mivúaka”<br />

S<strong>al</strong>tar/ s<strong>au</strong>ter: mitsamboko<br />

“michanbuku”<br />

Soñar/ rêver: manonofy<br />

“manunufy”<br />

T<br />

Terminar/ finir: mamita “vita”<br />

Tirar/ jeter: manary<br />

Toser/ tousser: mikohaka<br />

“micújaca”<br />

Trabajar/ travailler: miasa,<br />

mikara-kara<br />

Tener/ avoir: manana “mana”<br />

Tocar/toucher: mikasike<br />

“mikásike”<br />

V<br />

Volver/ retourner: miverina<br />

“mivérina”<br />

Vestirse/ s’habiller: miakanjo<br />

“miacanyu”<br />

Ven<strong>de</strong>r/ vendre: amidy<br />

Venir/ venir: avy<br />

Ver/ voir: mahita “majita”<br />

Vaciar/ vi<strong>de</strong>r: mah<strong>al</strong>any<br />

“maj<strong>al</strong>any”<br />

Vivir/ vivre: velona “véluna”<br />

Visitar/ visiter: mitsidika<br />

Venganza/ vengeance: v<strong>al</strong>ifaty<br />

W<br />

X<br />

Y<br />

Z<br />

2. PREGUNTAS / QUESTIONS ¿?<br />

� Qué/ quoi - inona “inu”<br />

� Cuándo/ quand- ombia “umbía”<br />

� por qué/pourquoi - maninona “maninu”<br />

� Dón<strong>de</strong>/ où – aiza “aia”<br />

� Quién/ qui - iza<br />

� Porque…/parce que - satria “sachía”<br />

� Cuanto/ combien - firy<br />

� Cuanto/ combien (prix) - ohatrinona “oachinu”<br />

� Cómo/comment: ahona, akory “aona” “akury”<br />

3. PREPOSICIONES / MOTS DE LIAISON:<br />

� En/ dans, á, en, <strong>de</strong>: amin´ny<br />

� Con/avec: miaraka “miáraka”<br />

� Des<strong>de</strong>/ <strong>de</strong>puis: hatramin´ny “jacháminy”<br />

� Hasta/ jusqu´<strong>au</strong>: jisika “llisica”<br />

� Y/et: sy<br />

� Pero/ mais: fa<br />

� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />

correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />

<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />

? Fanontaniana<br />

� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />

correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />

Tuléar.<br />

3


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

� Para/ pour: hoan`i “juaní”<br />

� Ó/ou: sa<br />

� Durante/ pendant: mandritra “mandricha”<br />

� También/ <strong>au</strong>ssi: koa “kúa”<br />

� Aproximadamente/ environ: eo ho eo “eu ju eu”<br />

� Quizás/ peut – être: angamba<br />

� El, la, los/ le, la, les: ny<br />

4. PRON. PERSONALES / PRON. PERSONNELS:<br />

� Yo/ je: izaho/ aho – “saju”<br />

� Tu/tu: ianao, iha “ija”<br />

� El, ella/il, elle : izy/tia<br />

� Nosotros inclusivo/ nous inclusif: isika “chika”<br />

� Nosotros exclusivo/ nous exclusif: izahay “izajai”<br />

� Vosotros/ vous: ianareo “nareu”<br />

� Ellos, ellas/ ils: izireo “ireu”<br />

� styloKO – mi boli/ mon stylo<br />

� styloNAO – tu/ ton<br />

� styloNY – su/ son<br />

� styloNAY – nuestro/notre<br />

� styloNTSIKA – nuestro/ notre<br />

� styloNAREO – vuestro/ votre<br />

� styloNDROZY – su/son<br />

0- aotra “<strong>au</strong>cha”<br />

1- iray “raica”<br />

2- roa “rua”<br />

3- telo “telu”<br />

4- efatra “efacha”<br />

5- dimi<br />

6- enina “enn”<br />

7- fito “fitu”<br />

8- v<strong>al</strong>o “v<strong>al</strong>u”<br />

9- sivy “siv”<br />

10- folo “fulu”<br />

11- iraika ambin´ny<br />

folo “raica ambini<br />

fulu”<br />

12- roa ambin´ny<br />

folo “rua ambini<br />

fulu”<br />

5. DET. POSESIVOS / POSSESIFS:<br />

6. NUMEROS / NOMBRES:<br />

20 – roapolo<br />

“ruapulu”<br />

21 – iraika amby<br />

roapolo “raica ambi<br />

ruapulu”<br />

30 – telo amby<br />

telopolo “telu ambi<br />

telupulu”<br />

31 – iraika amby<br />

telopolo “raica ambi<br />

telupulu”<br />

40 – efa-polo “efapulu”<br />

41- iraika amby efapolo<br />

“raica amby<br />

efapulu“<br />

50- dinampolo<br />

100 – zato<br />

105 – dimy amby<br />

zato<br />

120 – roapolo amby<br />

zato<br />

500 – dimanjato<br />

“dimanyatu”<br />

502 – roa amby<br />

dimanjato<br />

550 – dinampolo<br />

amby dimanjato<br />

900 – sivinjato<br />

“sivinyatu”<br />

1000 – arivo<br />

4


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

1001- iray sy arivo<br />

“raica si arivu”<br />

1100 – zato sy arivo<br />

5000 – dimy arivo<br />

5005 – dimy sy dimy<br />

arivo<br />

1º Vo<strong>al</strong>ohany “vu<strong>al</strong>újany”<br />

2º Faharoa “fajarua”<br />

3º Fahatelo “fajatelu” 10º fahafolo “fajafulu”<br />

� Cabeza/ La tête –<br />

loha “luja”<br />

� Cara/ le visage –<br />

tarehy “tarejy”<br />

� Pelo/ les cheveux –<br />

volo “vulu”<br />

� Oreja/ l´oreille –<br />

sofina “sufi”<br />

� Boca/ la bouche –<br />

vava “vava”<br />

� Labio/ lèvres - sony<br />

“suny”<br />

� Lengua/ langue - lela<br />

� Ojo/ les yeux – maso<br />

“masu”<br />

� Pestaña/ la<br />

p<strong>au</strong>pière – volomaso<br />

“vulumasu”<br />

� Color/ couleur – loko “luku”<br />

� Blanco/blanche – fotsy – “futy”<br />

� Negro/ noir – mainty<br />

� Rojo/ rouge – mena<br />

� Ver<strong>de</strong>/ vert – maintso “mainchu”<br />

� Minuto/ minute – minitra<br />

“minicha”<br />

� Hora/ heure – ora “ura”<br />

� Día/ jour – andro “andru”<br />

� Mes/ mois – volana “vulana”<br />

7. PARTES DEL CUERPO / LE CORP:<br />

� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />

correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />

<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />

� Cejas/ le sourcil –<br />

volonkiky<br />

“vulunkiky”<br />

� Nariz/ le nez – orona<br />

“uru”<br />

� Mejilla/ la joue - fify<br />

� Diente/ les <strong>de</strong>nts –<br />

nify<br />

� Cuello/ le cou: vozo<br />

”vuzu”<br />

� Garganta/ gorge -<br />

tenda<br />

� Mano-brazo/ la<br />

main-le bras –<br />

tanana ”tánana”<br />

� Dedos/ le doigt –<br />

rantsana-tanana<br />

“rantsana-tánana”<br />

8. COLORES / LES COULEURS :<br />

� Pie/ le pied –<br />

tomboke “túmbuke”<br />

� Pierna/ la jambe –<br />

tongotra “tungucha”<br />

� Culo/ la fesse – fory<br />

“fury”<br />

� Pecho/ la poitrine –<br />

tratra “chacha”<br />

� Estómago/ stomac –<br />

sarotso “sarruchu”<br />

� Esp<strong>al</strong>da/ le dos –<br />

lamosina “lambusy”<br />

� Bigote/ moustache -<br />

volombava<br />

“vulumbava”<br />

� Barba/barbe -<br />

somotra “sumucha”<br />

� Piel/ pe<strong>au</strong> - angozy<br />

“angussy”<br />

� Amarillo/ j<strong>au</strong>ne – vony “vuny”<br />

� Azul/ bleu – manga<br />

� Morado – violet<br />

� Rosa/ rose – ros<br />

� Naranja/ orange – voaseny<br />

“vuaseny”<br />

9. TIEMPO / INDICATION DE TEMPS :<br />

� Semana/ semaine – herinandro<br />

“jerinandru”<br />

� S. anterior/ s. <strong>de</strong>rniere: h. lasa<br />

� S. siguiente/ s. prochain: h.<br />

ambony “ambuny”<br />

� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />

correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />

Tuléar.<br />

5


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

� Hoy/ <strong>au</strong>jourd´hui – androany<br />

“andruany”<br />

� Ahora/ maintenant – amizao “s<strong>au</strong>”<br />

� Ayer/ hier – om<strong>al</strong>y “um<strong>al</strong>y”<br />

� Mañana/ <strong>de</strong>main –“amaray”<br />

� Pasado mañana/ après-<strong>de</strong>main:<br />

afaka-amaray<br />

� Antes <strong>de</strong> ayer/ avant-hier:<br />

afakom<strong>al</strong>y “afakum<strong>al</strong>y”<br />

� Antes/ <strong>de</strong>vant – t<strong>al</strong>oha “t<strong>al</strong>uja”<br />

� Después/ après – bakeo “bakeu”<br />

10. LA HORA / L´HEURE :<br />

� Siempre/ toujour: isanandro<br />

“sanandru”<br />

� Nunca/ jamais – naovina “n<strong>au</strong>vina”<br />

� A veces/ parfois – Indray-indray<br />

� Pasado/ passé - f<strong>al</strong>assa<br />

� Presente/ present – amizao “s<strong>au</strong>”<br />

� Futuro/ futur: hoavy “juavy”<br />

� Pronto/ tôt – haingana “jaingana”<br />

� Tar<strong>de</strong>/ tard – tara<br />

� Hace mucho tiempo/ il y a<br />

longtemps: efa-ela<br />

06:00 - Ora maraina/ amin´ny ennina “ura maraina”<br />

09:30 – Amin´ny sivy ora sy sasany “amin´ny sivy ura sy sásany”<br />

10:20 – Amin´ny folo ora sy fahatelony “amin´ny fulu ura sy fajateluny”<br />

14:15 – Amin´ny roa ora sy fahefany “amin´ny rua ura sy fajefany”<br />

14:50 – Amin´ny telo ora latsaka folo “amin´ny telu ura látsaka fajateluny”<br />

15:40 – Amin´ny efatra ora latsaka fahatelony “amin´ny éfacha ura látsaka<br />

fajateluny”<br />

16:35 – Amin´ny dimy sy sasany mahery dimy “amin´ny dimy sy sásany majery<br />

dimy”<br />

17:25 – Amin´ny dimy ora sy sasany latsaka dimy “amin´ny dimy ura sy sásany<br />

látsaka dimy”<br />

LUNES/<br />

LUNDI<br />

Alatsinainy<br />

“<strong>al</strong>achinaini”<br />

¿Qué hora es? - il-est quelle heure? – amin´ny firy izao? "ami firy iss<strong>au</strong>?"<br />

11. DIAS DE LA SEÑANA / JOURS DE LA SEMAINE :<br />

MARTES/<br />

MARDI<br />

T<strong>al</strong>ata<br />

MIERCOLES/<br />

MERCREDI<br />

Alarobia<br />

“<strong>al</strong>arubía”<br />

12. MESES DEL AÑO / MOIS DE L´ANNEE:<br />

- Enero/ janvier – janoary “yanuary”<br />

- Febrero/ février – febroary<br />

“frebruary”<br />

- Marzo/ mars – martsa “martss”<br />

- Abril/ avril – aprily<br />

- Mayo/ may – may<br />

- Junio/ juin – jona “yuna”<br />

- Julio/ juillet – jolay “yulay”<br />

JUEVES/<br />

JEUDI<br />

Alakamisy<br />

“<strong>al</strong>akamis”<br />

VIERNES/<br />

VENDREDI<br />

Zoma<br />

“sumá”<br />

SABADO/<br />

SAMEDI<br />

Asabotsy<br />

“asabuchy”<br />

- Agosto/ août – aogositra<br />

“<strong>au</strong>gusicha”<br />

- Septiembre/septembre –<br />

septambra<br />

- Octubre/ octobre – oktobra<br />

“uctubra”<br />

- Noviembre/ novembre – novambra<br />

“nuvambra”<br />

- Diciembre/ <strong>de</strong>cembre – <strong>de</strong>sambra<br />

DOMINGO/<br />

DIMANCHE<br />

Alahady<br />

“<strong>al</strong>ajady”<br />

6


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

13. LUGAR / INDICATIONS DE LIEU ET DIRECTION :<br />

� Fuera/<strong>de</strong>hors – amonto “amuntu”<br />

� Dentro/ <strong>de</strong>dans – anaty<br />

� Izquierda/ à g<strong>au</strong>che – akavia<br />

“akavía”<br />

� Derecha/ à droite – akavana<br />

� Arriba/<strong>au</strong>-<strong>de</strong>ssus – ambony<br />

“ambuny”<br />

� Abajo/<strong>de</strong>ssous – ambany<br />

� Esto: ity “ity”<br />

� Aquí/ici – eto “etu”<br />

� Allí/ lá – aroy “aruy”<br />

� Lejos/ loin – lavitre “láviche”<br />

� Cerca/prés – marinike “mariny”<br />

� Detrás/ <strong>de</strong>rrière - afara<br />

� Delante/ <strong>de</strong>vant – <strong>al</strong>oha “<strong>al</strong>uja”<br />

� Entre/ entre – ivelany “ivélany”<br />

� Recto/ tout droit – mahitsy<br />

“majitsy”<br />

Carne/ vian<strong>de</strong> – hena “jena”<br />

Pescado/ poisson - fía<br />

Arroz/ riz – vary<br />

Huevo/oeuf – atody “atudi”<br />

Pasta/ Pâtte - misao<br />

Patatas/ pomme <strong>de</strong> terre – pomme<br />

<strong>de</strong> tera/ pomme frity<br />

Batatas – belé<br />

Bocata – sandwich<br />

Puré/ purée – composé<br />

Tomate/ tomate – tomatesy<br />

Agua/ <strong>de</strong> l´e<strong>au</strong> – rano “ranu”<br />

Aceite/ <strong>de</strong> l´oil – menada “ménaka”<br />

Azúcar/ sucre – siramamy<br />

S<strong>al</strong>/ s<strong>al</strong>t - sira<br />

Cacahuete – kapiky<br />

Café – kafe<br />

Cebú/ zebú – omby “umby”<br />

Ens<strong>al</strong>ada/s<strong>al</strong>a<strong>de</strong> – s<strong>al</strong>ady<br />

Leche/ du lait – ronono “rununu”<br />

Legumbre – legioma “legiuma”<br />

Mantequilla/ du beurre – dibera<br />

Pan/ du pain – mofo “mufu”<br />

Plátano/ banane – kida<br />

Sopa/ soupe – lasopy “lasupy”<br />

Té/ thé – dité<br />

� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />

correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />

<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />

� Próximo/ à côte – akaiky/ ireto<br />

“iretu”<br />

� Un poco más a<strong>de</strong>lante/ là <strong>de</strong>vant –<br />

<strong>al</strong>oh<strong>al</strong>oha “<strong>al</strong>uj<strong>al</strong>uja”<br />

� La dirección/ l´adresse: ladiresy<br />

� Ciudad/ cité: tanana<br />

� Barrio/ quartier: faritanána<br />

� Playa/plage: morondriake<br />

“murundriak”<br />

� Bosque/ foret: forety<br />

� Mar/ mer: ranomasina<br />

“ranumásina”<br />

� Mercado/ marché: tsena<br />

� Correos/ la poste: paositra<br />

“p<strong>au</strong>sicha”<br />

� El banco/ la banque: ny banky<br />

14. COMIDA / NOURRITURE:<br />

Cerveza/ biérre – labiera<br />

Maíz/ maïs – chaco “chacu”<br />

Piña/ ananas – mananasy<br />

Judías/ haricots – Kabaro “Kabaru”<br />

Empanadilla – sambos<br />

Cebolla/oignon – Tongolo<br />

“tungulu”<br />

Hambre/ avoir faim – mosare<br />

“musaré”<br />

Sed/ avoir soif – magetaheta<br />

“manguetajeta”<br />

Estar lleno/ j´ai assez – voky “vuky”<br />

Delicioso/ dêlicieux – matsiro<br />

“matsiru”<br />

¡Que aproveche!/ bonne appetit! -<br />

Matzotoa misakafo “matsutúa<br />

misacafu”<br />

Ranonapango – agua <strong>de</strong> arroz<br />

“ranunapangu”<br />

Brocheta / brochette –<br />

s<strong>al</strong>yhena/masikita<br />

Mandioca/ mandioc – b<strong>al</strong>ahazo<br />

”b<strong>al</strong>ajasu”<br />

Pimienta/ poivre – sakay<br />

C<strong>al</strong>amar/ c<strong>al</strong>mar – angisy<br />

Pulpo/ poulpe – horita “jurita”<br />

� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />

correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />

Tuléar.<br />

7


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Cabra/ chèvre – aosy “<strong>au</strong>sy”<br />

Cerdo/ porc – kosoa “kusua”<br />

Pollo/ poulet – akoho “akuju”<br />

S<strong>al</strong>sa/ la s<strong>au</strong>ce – lasôsy “lasusy”<br />

Queso/ fromage - frômazy<br />

“frumasy”<br />

15. ANIMALES / LES ANIMAUX:<br />

Tortuga/ tortue: sokake “súkake”<br />

Lemur: maki<br />

Cocodrilo/ crocodrile: voay “fuai”<br />

Mariposa/ papillon: ololoke “ulúluke”<br />

Gato/chat: piso “pisu”<br />

Perro/chien: <strong>al</strong>ika<br />

Cab<strong>al</strong>lo/ chev<strong>al</strong>: soav<strong>al</strong>y “suav<strong>al</strong>y”<br />

Serpiente/serpant: bibilava<br />

16. SALUDOS / SALUTATIONS:<br />

Caro/ chère: lafo “lafu”<br />

Barato/ bon marché: mora “mura”<br />

Dinero/ l´argent: dr<strong>al</strong>a/vola<br />

“y<strong>al</strong>a”/ “vula”<br />

- Hola/ s<strong>al</strong>ut – s<strong>al</strong>ama<br />

- Hola a todos/ s<strong>al</strong>ut a tout le mon<strong>de</strong>: s<strong>al</strong>ama iaby<br />

- Encantado <strong>de</strong> conocerte/ enchanté <strong>de</strong> vous connaître : f<strong>al</strong>y mafantatra “f<strong>al</strong>y<br />

mafántacha”<br />

- Me <strong>al</strong>egro <strong>de</strong> verte/ je suis content <strong>de</strong> te voir: f<strong>al</strong>y mahita anao “f<strong>al</strong>i majita<br />

n<strong>au</strong>”<br />

- Hace tiempo que no te veo/ ça fair long temp que je ne t’ai pas vu : tsy hita<br />

hita "tsy jita jita”<br />

- Bienvenido/ bienvenue: tonga soa “tonga sua”<br />

- Adios/ <strong>au</strong> revoir: veloma “veluma”<br />

- Hasta pronto/ <strong>au</strong> bientôt: amanarake<br />

- Buenas noches/ bonne nuit: soavatory “suavatury”<br />

- Hasta mañana/ <strong>au</strong> <strong>de</strong>main: amaray koa “amaray kua”<br />

- Buen viaje/ bon voyage: soava dia “suava dia”<br />

17. CANTIDAD / QUANTITÉ:<br />

Mucho/ be<strong>au</strong>coup: betsaka/ maro “maru”<br />

Poco/ un peu: kely-kely<br />

Suficiente/ ça suffit: ampy<br />

Mitad/ moitié : zazany “sásany”<br />

Más/plus: kokoa “kukúa”<br />

Menos/ moins: ang<strong>al</strong>ana<br />

Muy/ très: tena/ bibiky<br />

Sólo/seulement: avao<br />

Vacío/ vi<strong>de</strong>: lany<br />

Lleno/ plein: feno “fenu”<br />

Otra más/une approche plus: Azia raiky “asía raiky”<br />

8


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Familia/ famille: longo “lungu”<br />

Persona/ personne: olona “ulu”<br />

Padre/ père: ray/papa<br />

Madre/ mère: reny/ mama<br />

Niños/ enfants: ankizy<br />

Hijo/a / fils/fille: aja “aya”<br />

Abuela/ grandmère: bebe<br />

Abuelo/ grandpère: dadabe<br />

Hermano/ frére: anadahy “anadaji”<br />

18. FAMILIA / FAMILLE:<br />

19. EDUCACION / EDUCATION:<br />

Educación/ education: mah<strong>al</strong><strong>al</strong>afomba “maj<strong>al</strong><strong>al</strong>afumba”<br />

Alumno/a élève: mpianatra “mpiánacha”<br />

Profesor/ professeur: mpampianatra “mpampiánacha”<br />

Colegio/ école: sekoly “sekuly”<br />

Difícil/ difficile: sarotra “sáruche”<br />

Fácil/ facile: mora “mura”<br />

Despacio/ lentement: mora-mora “mura-mura”<br />

Deprisa/ vite: M<strong>al</strong>aki-laky<br />

Mochila/ sac: kitapo “kitapu”<br />

Error/ erreur: mahadiso “disu”<br />

Pizarra/ le table<strong>au</strong>: tabilao “tabil<strong>au</strong>”<br />

Cua<strong>de</strong>rno/ cahier : cahier “caié”<br />

Libro/ livre: boky “buky”<br />

Folio/ feuille: taratasy<br />

Dibujo/ <strong>de</strong>ssin: sary<br />

Tradición/ tradition: fomba “fumba”<br />

Tabú/ tabou: fady<br />

Hermana/ soeur: “anabavy”<br />

Marido/mujer / marié/ mariée:<br />

vady<br />

Novio/a / copain/copine: sipa<br />

Hombre/ homme: lelahy “lélaje”<br />

Mujer/ femme: ampela<br />

Amigo/a ami/e: namana “námana”<br />

Mayor/ plus âge: zoky “suky”<br />

Menor/ mineur: zay “say”<br />

20. DESCRIPCION PERSONALIDAD-APARIENCIA /<br />

DESCRIPTION:<br />

Amable/aimable: soa-fanahy “suafanaji”<br />

Antipático/ antipathique: ratsyfanahy<br />

“raty-fanaji”<br />

Bueno/ bon: soa “sua”<br />

M<strong>al</strong>o/ méchant: masiake “masíake”<br />

Contento/ content: f<strong>al</strong>y<br />

Triste/ triste: m<strong>al</strong>ahelo “m<strong>al</strong>ajelu”<br />

Travieso/ espiègle: mahery-loha<br />

“majeri-luja”<br />

Responsable/ responsable: hendry<br />

Vergonzoso/a / timi<strong>de</strong>: menatse<br />

“ménache”<br />

Tacaño/ avare: matity<br />

� Las p<strong>al</strong>abras escritas entre “comillas”<br />

correspon<strong>de</strong>n con la pronunciación <strong>de</strong> Tuléar<br />

<strong>de</strong> la p<strong>al</strong>abra m<strong>al</strong>gache.<br />

Generoso/a / généreux/généreuse:<br />

matarike “matárike”<br />

Trabajador/a travailleur/<br />

travailleuse: mazoto “masutu”<br />

Vago/ fainéant: kamo “kamu”<br />

Tranquilo/a / tranquille: milamina<br />

“milámina”<br />

Enfadado/a / en colère: meloke<br />

“méluke”<br />

Miedo/ peur: matahotra<br />

“matájucha”<br />

Alto/a / grand/e: lava<br />

Bajo/a petit/e: bory-bory “burybury”<br />

� Les mots qui sont ecrits avec “guillemets”<br />

correspon<strong>de</strong>nt avec la prononciation <strong>de</strong><br />

Tuléar.<br />

9


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Guapo/ Be<strong>au</strong>: tovolahy “tuvulaje”<br />

Guapa/ belle: ampela soa “ampela<br />

sua”<br />

Feo/ laid: ratsy “raty”<br />

Delgado/ a / mince: mahsia “majía”<br />

Gordo/ a gros/ grosse: matanjake<br />

“matányake”<br />

Pequeño/ petit: olo kely “ulu kely”<br />

Joven/ jeun: tanora “tanura”<br />

Adulto/ adulte: olo be “ulu be”<br />

Viejo/ âgée : efa-be / antitra<br />

“ánticha”<br />

Casa/ maison: trano “chanu”<br />

Camino/ chemin: l<strong>al</strong>ana “lálana”<br />

Arbol/ arbre: hazo “jassu”<br />

Flor/ fleure: flera<br />

Puerta/ porte: vara-vana<br />

Ventana/ fenêtre: vara-vana kely<br />

Techo/toit: vovonana “vuvunana”<br />

Pared/ mur: rindrina “ríndri”<br />

Silla/ chaise: seza “sessa”<br />

Mesa/ table: latabatra “latábacha”<br />

Habitación/ chambre: efitra<br />

“éficha”<br />

Cama/ lit: fandriana<br />

Muebles/ forniture: fanaka<br />

Esc<strong>al</strong>era/ l´esc<strong>al</strong>ier: tohatra “tújacha”<br />

Sol/ soleil: masoandro “masuándru”<br />

Luna/lune: volana “vúlana”<br />

Cielo/ ciel: lanitra “lánitra”<br />

Lluvia/ pluie: ny orana “úrana”<br />

Viento/ vent: rivotra “rívucha”<br />

Nubes/ nuage: rahona “rájuna”<br />

Aire/ l´air: ny aera<br />

C<strong>al</strong>or/ ch<strong>au</strong>d: mafana<br />

Frío/ froid: manintsy<br />

Seco/ sec: maina<br />

Mojado/ humid: lena<br />

21. LA CASA / LA MAISON:<br />

22. EL TIEMPO / LA METEO:<br />

Débil/ faible: m<strong>al</strong>emy<br />

Fuerte/ fort: mahery "majery"<br />

Parecido/ semblable: mitovy<br />

“mituvy”<br />

Distinto/ différent - otre : hafa<br />

“jafa”<br />

Extranjero/ étranger: vazaha<br />

“vasája”<br />

M<strong>al</strong>gache/ m<strong>al</strong>gache: m<strong>al</strong>agasy<br />

“gasy”<br />

23. LA ROPA / LES VÊTEMENTS :<br />

Ducha/ douche: fandrona<br />

“fandruna”<br />

Baño/ toilette: WC<br />

Vaso/ verre : vera<br />

Plato/ assiette: finga<br />

Cuchara/ cuiller: sotro “suchu”<br />

Tenedor/ fourchette: forosety<br />

“furusety”<br />

Cuchillo/ coute<strong>au</strong>: meso/a “mesu”<br />

“mesa”<br />

Botella/ bouteille: tovoahangy<br />

“tavuajanyi”<br />

Luz/ lumière: jiro “yiru”<br />

Oscuro/ obscur: mahiky “majiky”<br />

Ropa/ vêtements : lamba Camiseta/ t-shirt : akanjo<br />

"akanyu"<br />

10


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Pant<strong>al</strong>ón/ pant<strong>al</strong>on:<br />

pat<strong>al</strong>o "pat<strong>al</strong>ú"<br />

Sombrero/chape<strong>au</strong>: satroka<br />

“sáchuka”<br />

Collar/ collier: rávaka<br />

Pulsera/bracelet: Bangy<br />

Pendiente/ boucle d´oreilles :<br />

kiviro " kiviru"<br />

F<strong>al</strong>da/ jupe: sipo "sipu"<br />

Chanclas/ sand<strong>al</strong>es: kapa<br />

Zapatilla/ baskets: kiraro "kiraru"<br />

Vestido/ robe: akanjo-lava<br />

”akanyu-lava”<br />

C<strong>al</strong>cetines/ ch<strong>au</strong>ssettes: bakiraro<br />

“bakiraru”<br />

Largo/ long: lava<br />

Corto/ court: fohy “fuji”<br />

24. FRASES UTILES / PHRASES UTILES::<br />

- De acuerdo/ d´accord: eka<br />

- Venga vamos! / on y va: andao “and<strong>au</strong>”<br />

- Gracias/ merci: misaotra “mis<strong>au</strong>cha”<br />

- De nada/ <strong>de</strong> rien: tsy misy fisaorana<br />

- No importa- está bien / c´est bon: tsy manahe “tsy manaje”<br />

- No sé/ je ne sais pas: tsy mahay “tsy majay”<br />

- No entiendo/ je ne comprends pas: tsy haiko “tsy jaiku”<br />

- No hay problema/ il n´a pas <strong>de</strong> probleme : Tsy misy olana “tsy misy úlana”<br />

- Por favor/Perdón – s´il vous plait/ pardon: azafady “asafady”<br />

- Cuidado/ atención – atention: tandremo “tanremu”<br />

CONDICIONAL / CONDITIONAL<br />

Si/ si: laha/ lafa/ raha “laja” “lafa” “raja”<br />

25. ANEXO/ ANNEXE:<br />

� Si comes mucho, luego te dolerá el<br />

estómago.<br />

� Si tu manges beacoup, aprés tu serais<br />

m<strong>al</strong> à l´estomac.<br />

� Laha mihinana maro iha, bakeo marary<br />

sarotso.<br />

“Laja mijina maru ija, bakeu marary<br />

sarrucha”<br />

CONSTRUCCION DE LA FRASE<br />

CONSTRUCTION DE LA PHRASE<br />

Verbo + complemento + sujeto<br />

Verbe + complement + sujet<br />

Yo como pan<br />

Je mange du pain<br />

Mihina mofo izaho<br />

CONJUGACION DEL VERBO<br />

CONJUGAISON DU VERBES<br />

Presente/ present: Mihinana<br />

Pasado/ passé: Nihinana<br />

Futuro/ futur: Hihinana<br />

11


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

PREGUNTAS TIPICAS<br />

QUESTIONS TYPIQUES<br />

Inona vao vao? “inu vao vao” ¿Qué hay<br />

<strong>de</strong> nuevo? Quoi <strong>de</strong> neuf?<br />

Inona maresake ianao? “inu marésake<br />

ian<strong>au</strong>” ¿Qué se celebra? Quelque chose a<br />

fêter?<br />

Firy taona ianao? “firi t<strong>au</strong> ian<strong>au</strong>”<br />

¿Cuántos años tienes? Quel agê as tu?<br />

Iza no anaranao? “iza nu anaranao”<br />

¿Cómo te llamas? Comment tu<br />

t´appelles?<br />

Ohatrinona Fanta roa? “oachinu Fanta<br />

rua” - ¿Cuánto cuestan dos fantas?<br />

Combien coute <strong>de</strong>ux Fantas?<br />

� Inona ity? “inu ity” - ¿qué es? Qu´est-ce<br />

que c´est?<br />

�<br />

� Iza moa io? “isa mua iu” - ¿quién es?<br />

¿qui est?<br />

�<br />

Inona koa? “inu kua” - ¿qué más?<br />

¿quoi encore?<br />

Mazava? - ¿esta claro? c´est claire?<br />

Baka aiza? -¿<strong>de</strong> dón<strong>de</strong> vienes? - D’où<br />

est-ce que tu viens?<br />

Ho aiza? “ju aia” -¿a dón<strong>de</strong> vas? - où<br />

est-ce que tu vas?<br />

Impiry ? ¿cuántas veces ? – combien <strong>de</strong><br />

fois ?<br />

NORTE/ NORD: avaratra<br />

OESTE/ OUEST: andrefana ESTE/ EST: antsinana<br />

SUR/ SUD: atsimo<br />

EL DIA / LE JOUR<br />

�<br />

� Por la mañana/ le matin –<br />

maraina.<br />

� Medio día/ le midi – atoandro<br />

“atuandru”.<br />

� Despues <strong>de</strong> comer/ l’après midi -<br />

tolakandro “tulakandru”.<br />

� Por la tar<strong>de</strong>/le soir – hariva<br />

“járiva”.<br />

� Por la noche/ la nuit – h<strong>al</strong>ina<br />

“jálina”.<br />

COMPARACION<br />

COMPARATION<br />

- Igu<strong>al</strong>dad/<strong>au</strong>ssi…que<br />

Mitovy amin´ny…<br />

- Superioridad/plus…que<br />

Mihoatran´ny…<br />

- Inferioridad/ moins… que<br />

Latsakan´ny…<br />

- Yo soy más <strong>al</strong>to que tu.<br />

- Je suis plus grand que toi.<br />

- Izaho mihoatran´ny lava<br />

noho ianao.<br />

“isaju mijuachan´ny lava nuju<br />

ian<strong>au</strong>”.<br />

12


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

NOTAS<br />

NOTES<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

----------------------------------------------------------------------------------------------------------


<strong>Guía</strong> <strong>de</strong> <strong>iniciación</strong> <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar - Gui<strong>de</strong> d´initiation <strong>au</strong> m<strong>al</strong>gache <strong>de</strong> Tuléar<br />

Esta <strong>Guía</strong> <strong>de</strong> Iniciación <strong>al</strong> m<strong>al</strong>gache ha sido elaborada con la<br />

ayuda y apoyo <strong>de</strong> mucha gente, queriendo <strong>de</strong>stacar:<br />

Fotos:<br />

� ONG Bel Avenir y Fundación Agua <strong>de</strong> Coco.<br />

� Daniel Alejandre.<br />

� Javier Cueto.<br />

� Nacho García.<br />

� Manolo González.<br />

� José Luis Guirao.<br />

� Letizia Madrazo.<br />

� Silvia Martín.<br />

� Nacho Spínola.<br />

� Madio Helene Volanjary<br />

� Daniel Alejandre.<br />

� Alicia García.<br />

Redactado por:<br />

AGRADECIMIENTOS<br />

REMERCIERS<br />

� Manuel Barroso Sevillano.<br />

manuel.barroso@estumail.ucm.es<br />

www.agua<strong>de</strong>coco.org

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!