Tolkning av ANA-svar
Tolkning av ANA-svar
Tolkning av ANA-svar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HUR TOLKAR MAN RESULTATET AV AUTOANTIKROPPS<strong>ANA</strong>LYSER<br />
Allmänna synpunkter:<br />
Allra först måste påpekas att de kliniska fynden/symtomen är mest <strong>av</strong>görande.<br />
Autoantikroppsanalyser bör alltid beställas mot bakgrund <strong>av</strong> en välgrundad misstanke på<br />
bindvävsjukdom och ej som ett allmänt screeningprov.<br />
Positiva autoantikroppstest betyder inte med nödvändighet att individen är sjuk. T ex<br />
förekommer låga titrar för <strong>ANA</strong> inte sällan hos friska individer och frekvensen ökar med<br />
stigande levnadsålder.<br />
Ett positivt autoantikroppstest blir i realiteten en pusselbit i ett diagnostiskt pussel där kliniska<br />
fynd/symtom utgör de övriga pusselbitarna.<br />
<strong>ANA</strong>-test är lämpligt som screeningtest vid misstanke på bindvävssjukdom. Med<br />
immunofluorescens kan antikroppar påvisas riktade mot olika typer <strong>av</strong> antigen i cellkärnor. Ett<br />
positivt <strong>ANA</strong>-test föranleder oftast laboratoriet att vidare undersöka vilken typ <strong>av</strong> antikroppar<br />
som ger upphov till detta.<br />
Begreppen sensitivitet och specificitet:<br />
Frisk Sjukdoms- Pos prov-<br />
population population utfall<br />
prov med hög sensitivitet prov med hög specificitet
<strong>ANA</strong> - <strong>Tolkning</strong><br />
Negativ:<br />
1. Ingen sjukdom<br />
2. Om påtaglig klinisk misstanke finns bör fortsatt uppföljning/utredning ske.<br />
Positiv:<br />
Kan (men måste inte) vara förenligt med bindvävssjukdom. Högpositiv har större prediktivt värde<br />
än positiv. Laboratoriepersonal bedömer fluorescensmönster samt utför ev. ytterligare tester. Det<br />
slutliga <strong>svar</strong>et får sedan vägas samman med aktuella kliniska data.<br />
OBS! att <strong>ANA</strong> ej säger något om sjukdomsaktivitet eller sjukdomens svårighetsgrad!<br />
Vid positiv <strong>ANA</strong> förekommer i princip 4 olika fluorescensmönster:<br />
homogen/perifer/kornig centromer nukleolär<br />
Föranleder alltid kontroll <strong>av</strong> ds-DNA, som har hög spec<br />
(95%) för SLE. Pos ds-DNA-test i kombination med<br />
klar klinisk misstanke på SLE är praktiskt taget<br />
diagnostiskt. Enbart homogen <strong>ANA</strong> har ingen<br />
specificitet. Kan förekomma också vid t ex KAH, RA,<br />
läkemedels-LE<br />
Dessutom undersöks förekomst <strong>av</strong> sk ENA- ak (mot<br />
extraherbara nukleära antigen). Här används ELISA<br />
teknik. Pat serum testas mot följande antigen: RNP,Sm,<br />
SS-A/SS-B, Jo-1, Scl-70.<br />
<strong>Tolkning</strong> <strong>av</strong> pos ENA:<br />
Kan förekomma vid systemisk<br />
scleros eller CREST-syndrom.<br />
Anti-centromer-ak har hög spec<br />
för just CREST. Viktiga kliniska<br />
symtom är Raynaud fenomen,<br />
ledsymtom, hudförändringar och<br />
sväljningsbesvär.<br />
Pos ak mot RNP har särskilt hög specificitet för MCTD. Kan dock ses även vid SLE,<br />
systemisk scleros, och odifferentierade bindvävssyndrom.<br />
Pos ak mot Sm har mycket hög specificitet för SLE, men låg sensitivitet (25%). Oftast pos då<br />
man har en SLE som är negativ för ds-DNA.<br />
Pos ak mot SS-A och ev SS-B förekommer vid SLE ganska ofta. Dessutom hittar man dem i<br />
mycket hög frekvens vid Sjögrens syndrom. OBS att SS-diagnos primärt baserar sig på fynd <strong>av</strong><br />
keratoconjunctivitis sicca och xerostomi.<br />
Pos ak mot Scl-70 har hög specificitet men låg sensitivitet vid systemisk scleros.<br />
Pos ak mot Jo-1 har hög specificitet men låg sensitivitet vid dermatomyosit/polymyosit.