BLADET - Sagavägen

annonSbIlaga
SAGA BLADET
InformatIon om Sagavägen • UtgIveS av: SagavägenförenIngen & projeKt regIon Sagavägen
Bild från invigningen i skalmodal 1967.
SAGAVÄGEN 40 ÅR
I år fyller Sagavägenföreningen 40 år och firar detta den 20 september med festligheter
sId 13
och nyinvigning av vägsträckan mellan Skalmodal och Kittelfjäll.
sagnenes
verden
det finns nio sagostigar i sverige
och fem i norge uppförda under sommaren
2007. De finns i anslutning till
skyltade rastplatser och är därför
lätta att hitta.
SID 6 & 10
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
Nr 1 2007
Ny föRBÄTTRAD VÄG
SID 3
HISTORISKA MARKNADER
SID 8

så en dag kom han in med en krönika
där han föreslog att vi på ÖA borde driva
på ett projekt som kunde binda samman
den norska Atlantkusten med Örnsköldsviks
kust. Projektet var Sagavägen!
– Det här turiststråket kan ta upp kampen
med Blå Vägen om turisterna, försäkrade
han entusiastiskt.
Han, det var Lars Häggqvist, hängiven
sportfiskare och under många år krönikör
i Örnsköldsviks Allehanda. Lars hade under
några år mutat in kuststräckan från Mosjöen
ut till öarna, där sedan bara Atlanten
väntade.
Tyvärr finns inte Lars Häggqvist mera
bland oss och kan alltså inte få nöjet att
vara med nu när Sagavägen 40-årsjubilerar.
Tråkigt, för alla skall veta att utan hans envetna
lobbande, inte minst i tidningshuset,
vet vi aldrig hur det gått. I vart fall hade
det definitivt tagit längre tid att få vägen
vidare från Vilhelmina, via Åsele, gamla
Anundsjös och Själevads kommuner till
Örnsköldsvik.
allt brakade loss en vecka i augusti
högertrafikåret 1967 när Lars och undertecknad
drog i västerled med ett enda uppdrag:
övertala kommunpolitikerna på norsk
och svensk sida att förlänga Sagavägen fram
till Örnsköldsvik.
Men ni skall veta att det inte var någon
självklarhet att Örnsköldsvik skulle satsa på
en utbyggd turism på 60-talet. ”Vi behöver
ingen turism, vi har många och bra tillverkande
företag och det räcker långt”, ansåg
många. ”Ge turisterna en hundring i stället
och be dem åka vidare så slipper vi använda
skattemedel till turistanläggningar. Det blir
bara dyrt!”, sa en med lite makt när man diskuterade
byggandet av en swimmingpool.
Örnsköldsvik hade valt att sitta på läktaren,
och följa utvecklingen när grannarna
började agera. Ändå fanns den entusiastiske
fritidspolitikern Folke Nyberg som tidigt
60-tal försökte driva på. Han hade sett att
Västerbotten börjat skörda framgångar med
sina satsningar på turistnäringen...
Oddset var således lite halvdåligt när vi
gav oss iväg. Men med Mosjöen som bas,
och ivrigt påhejade av dåvarande turistchefen
Knut A. Lie, intervjuade vi i rask takt
en hoper med kommunala beslutsfattare på
svensk och norsk sida.
Alla var positiva! Några taktiskt försiktiga.
I blivande storkommunen Örnsköldsvik
hade man valt en samarbetsnämnd
som skulle ha en övergripande syn
på vad som skulle satsas på. Och där fanns
Sagavägen med.
Styrkta av detta tog vi oss an Vilhelminas
starke man, Yngve Lauritz. Vilken visionär
och vilken politisk kraft han hade. Han
överraskade oss med:
– Vi har valt att ta det lugnt och inte dra
på oss en kostsam administration för Sagavägen.
Vi har sett på nära håll att det kan
krävas mycket folk. En förlängning till Örnsköldsvik
är dock intressant, men vi skall
heller inte glömma bort väg 343 till Östersund,
sa diplomaten Lauritz och dämpade
därmed något vår optimism.
Åsele hade redan sneglat på vad Vilhelmi-
na gjort, men inte hunnit närma sig grannen.
Men Tyko Wibble, kommunpolitiker i Åsele
på den tiden, klev på tåget.
Det gjorde också Anundsjös med makarna
Berggren, Majken och Sven Erik, i spetsen.
Just Majken och Sven Erik satt strategiskt
placerade i den gamla kommunenheten och
hade insett att turismen kunde vara ett sätt
att locka till sig nya människor och skapa
arbetstillfällen. Därför hade de redan börjat
smida planer för Solberg och dess fina slalombacke
och skidterräng. Här fanns planer
att bygga en anläggning med internationellt
stuk. De hade dessutom stöd av flera kommunpolitiker,
bl.a. Abraham Persson, ledande
politiker i kommunen.
Själevad och Örnsköldsvik då – vad sa de
styrande där då? Jo, Anund Hedberg, blivande
kommunalråd i storkommunen, ansåg att
Örnsköldsvik i framtiden skulle bygga anläggningar
för sina egna kommunmedborgare
som var så bra att de även lockade till
sig turister.
nya positiva signaler, alltså.
Sören Stoltz, i s-toppen i Örnsköldsvik,
tyckte att det kanske var tid att börja ägna
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
tid och kraft åt turismen och inte bara fundera
på vatten och avlopp. Häpp!
Och Folke Nyberg gick omkring och
drömde om att närma sig åtminstone Vilhelminas
budget för turistfrågor; han hade
23 000 (och ytterligare 7 000 till turistbyrån
– Vilhelmina190 000 kronor). Det skulle
dröja…
I Norge satt det många kommunpolitiker
som gnuggade händerna av förtjusning trots
att Sagavägen endast landade i Vilhelmina.
– Juli är köpmässigt redan nu bättre än julen
försäkrade Hattfjelldals starke man Kasper
Saeterstad redan 1967. Och i Mosjöen
kunde turistchefen Knut A. Lie räkna in en
ökning av turister motsvarande 200 procent
som en direkt konsekvens av en aktivare
satsningen på näringen.
Allt talade således för att dra Sagavägen
till Örnsköldsvik och så blev det. Vid
en festlighet på Stadshotellet i Örnsköldsvik
förklarade sig alla kommunpolitiker
och tjänstemän nöjda. Det blev f.ö. en kväll
värd att minnas inte minst för duellen mellan
Örnsköldsviks Allehandas chefredaktör
Olle Norell och Vilhelminas Yngve Lauritz.
Jag är inte säker på att inblandade politiker
annonSbIlaga
Sagavägen
– en turistled väl värd att satsa på
Han hade många gånger berättat om sina fantastiska turer till den norska
Atlantkusten. Lite avundsjukt kunde jag också konstatera att han alltid hade
tur med fisket. Jag såg några bevis
– plastpåsar med fryst fisk…
– och kunde läsa hans initierade fiskekrönikor.
symboler för ett 40-årigt gränsöverskridande samarbete foto: Johanna Suders
Bjørn var varaordfører i Grane kommune da representanter
fra Vilhelmina ville møte kollegene
på norske siden for å diskutere en mulig veg
over fjellet.
– Tenk det, at under den kalde krigens dager
kunne vi møtes for å diskutere et slikt fantastisk
vegsamarbeid; det sier mye om det gode forholdet
som har eksistert mellom våre to naboland! I
1967 kunne vegen åpnes, og det var stor stas. Da
gikk det busser fra Norge til Vilhelmina og derfra
til blant annet Dønna, minnes Bjørn.
godkjenne vegen
– Foreningens første sekretariat ble lagt til
Mosjøen der turistsjef Knut A. Lie var primus
motor på norsk side og svenske Yngve Laurits
ble foreningens første formann.
Hvordan vil du oppsummere dine år i foreningen?
– Det har vært en veldig interessant tid! Vi som
har vært med har hele tiden hatt stor tro på vegen.
Utfordringen lå i å få den godkjent av myndighetene
på begge sider, og dermed muliggjøre de
økonomiske tilskuddene. I begynnelsen var ve-
gen også smal og svingete, og hadde et dårlig bærelag
med grusveg på begge sider.
Ypperlig samarbeid
– Yngve Laurits gjorde en formidabel jobb både
med å få anerkjent vegen samt å få økonomiske
tilskudd. Vi strevde også i flere år med å
få vegen på turistkartene, det var sannelig ingen
lett jobb. Men etter hvert ble altså Sagavägen et
begrep i begge land, sier Bjørn.
– Sagavägen er i følge svenskene den mest
”norske” vegen de har, siden landskapet preges
av fjell og kupert terreng, i motsetning til de mer
kjedeligere skogsvegene. Dessuten er forbindelsen
lett å holde åpen, også om vinteren.
Om samarbeidsforholdet med de svenske kommunene
tar Bjørn superlativene i sin munn.
– Det har vært ypperlig! I en periode var det
litt laber interesse for foreningen, men dette fikk
et positivt tilskudd med åpningen av Tosentunnellen
– og da kunne også kommunene på Sør-Helgeland
delta i samarbeidet.
i Sverige och Norge haft en roligare sittning.
Jag säger bara jessus vilka historier vi fick
höra den minnesvärda och för turistnäringen
viktiga kvällen!
Som inblandad i Sagavägen under ett antal
år – ÖA gjorde ett antal specialtidningar!
– kan jag bara hoppas att nysatsningen blir
en framgång.
Jag tycker fortfarande, 40 år efter den intensiva
resan i västerled, att Sagavägen är
en turistled väl värd att upptäcka. Det finns
så mycket att upptäcka inte minst för den
som tycker om en vild vacker natur, fjällvandringar,
havsfiske, fjällfiske, botanisera
i övärlden både på svensk och norsk sida.
Sommar som vinter! Gör en upptäcktsresa
du också.
Lycka till!
JerrY erIXOn
– medarBeTare I ÖrnskÖldsvIks
allehanda åren 1965-1998.
En milepæl i foreningens historie!
Bjørn Bogfjellmo var med å stifte sagavägenforeningen i
1967. her fra hans hjem i Trofors, med svenningsdalselva
rennende i bakgrunnen.
Bjørn Bogfjellmo var med å etablere Sagavägenforeningen i 1967.
– Nå kan alle turister velge vegen vår. Det som har skjedd nå er en milepæl, mener han.
en milepæl
Kulturelt sett har vegen hatt stor betydning,
og det har vært utveksling på mange slags vis.
Bjørn hadde imidlertid håpet at den kunne fått
enda større økonomisk betydning.
– Spesielt i forhold til det å frakte mer gods østvest
istedenfor nord-sør slik det er i dag. Det ville
blitt en mye kortere veg enn å først frakte noe til
Oslo, så til Gøteborg.
Det siste vegarbeidet som er gjort på svensk
side beskriver Bjørn som en viktig milepæl i foreningens
historie.
– Det som skjer nå er en milepæl! Nå har vi
fast dekke over hele vegen. Dette betyr mye for
turistene, og gjør det lettere å velge Sagavägen.
Jeg tror vegen går en lys fremtid i møte. Næringsmesig
og økonomisk håper jeg også vegen kan
få mer betydning i årene som kommer, gjennom
et fortsatt godt samarbeid mellom kommunene,
sier Bjørn.
TeksT & fOTO eIvInd fJeldsTad

annonSbIlaga
marianne myrnes steinrud selger de tradisjonelle kamkakene i vikgården i sjøgata i
mosjøen. – disse er veldig populære både blant lokalbefolkning og turister, sier hun.
foto: Eivind Fjeldstad
Tradisjonelle kamkaker
kamkaker er et historisk bakverk som har sin opprinnelse
langt tilbake i tid. elin solli Orrhaug fra Orrhaugen mat og
opplevelser lærer oss hvordan vi gjør det.
– Denne spesielle gjærbaksten har lange tradisjoner i
Sør-Rana og i Hemnes. Det brukes en egen trinse til å
rulle over kakene for å lage det unike rutemønstret. Stekingen
foregår på en stenhelle i en spesiell bakerovn.
Ferdig stekt bobler rutene opp som små puter, forteller
Orrhaug. I gamle dager ble det bakt flere hundre kamkaker
som skulle være til sommermat. Kakene har lang
holdbarhet. De blir tynne og sprø, og egner seg svært
godt med smør og ulike oster eller syltetøy. De bør også
prøves til supper og småretter som tilbehør.
dette trenger du av ingredienser:
Hvetemel (eventuelt litt grovt mel), margarin, vann/
melk og gjær.
Du lager så en gjærdeig med ingrediensene som du
kjevler ut kakene med. Disse skal være runde og flate.
Vi bruker et spesielt kjevle for å lage mønsteret, ”putene”.
Kakene skal heves litt, før de så skal stekes på
300 grader i 20-30 sekunder, før de avkjøles, sier Solli
Orrhaug.
TeksT: eIvInd fJeldsTad
foto: Eivind Fjeldstad
Det var en gang alle trollene i Nord-Norge var i live.
De drev sitt bruk og satte sine trollgarn og drifta som
andre nordlendinger. Vågakallen hadde bare et eneste
savn der han satt og ruget med hjellbruk og storbrygger
vest i Lofoten; han savnet ei kjerring. Titt og ofte
skottet han derfor sørover etter Lekamøya som kjemte
håret og lauga seg i fjorden. Han sang og sullet og
gjorde seg fin for henne, men like lite hjalp det – han
fikk bare hånlige svar. Hun syntes nemlig han var en
gammel tøvkaill.
En natt var så De Syv Søstre ute og danset. De var
fagre og så lekne der i nattelyset, og nå hadde de stukket
av fra faren, Suliskongen, og moret seg så livlig i
stransteinene. Lekamøya på sin side, var riktig et kjerringemne.
Hun var på Tjøtta og var i ferd med å bake
flatbrød av det fine melet der på gården. Plutselig hørte
hun en fryktelig larm og dunder nord i leia! Og der
kunne hun se De Syv Søstre komme i vill fart sørover
med en rytter i hælene. Rytteren var Vågakallen, som
hadde kledd seg i fulle frierklær og var på vei sørover
for å kapre Lekamøya. Ja, fikk han ikke henne frivillig,
så ville han røve henne med makt!
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
Sagnet om
Helgelandsfjellene
Sagavägen har under senare år fått en ordentlig upprustning
på både svensk och norsk sida. Totalt har 6,1
mil på sträckan mellan Kittelfjäll och Skalmodal på
väg 1088 åtgärdats.
Entreprenör har Vägverket Produktion varit.
– Bygget har pågått i etapper från sommaren 2004
till augusti i år, berättar Jan Gustavsson som är informatör
vid Vägverket i Luleå.
Arbetet har gått ut på att bygga om och förstärka
vägen som ska vara belagd och klara 60 tons ekipage,
så kallad BK1-väg. Bland annat har 148 000 kubik
massor, 133 000 kubik förstärkningsgrus använts för
ombyggnaden. Kostnaden för hela insatsen är cirka 80
miljoner kronor. Vägen kommer att vara öppen året
3
Han sporet sin ganger og red over land og hav så
sjødrevet stod om han. Da Lekamøya skjønte hvem
som her kom ridende, kastet hun spøet, kjevla, bakstefjøla
og takket – og la i vei det raskeste hun hadde
lært, sørover mot Leka. Nå trev Hestmannen ei pil,
la den på buestrengen, sikta vel og skjøt. Pilen suste
gjennom sommernatta som et lyd. Skarvågsgubben
så den og kastet hatten sin imellom, og pilen for igjennom
hatten og landet i havet sør for Helgelandsflæsa.
Men i det samme rant sola, og alle ble til stein, og
der står de den dag i dag! Lekamøya på Leka stivnet
i vill flukt sørover – Torghatten med hullet tvers igjennom,
og pila som ei smal øy i havet utenfor. Bakstfjøla,
spøet og kjevla står som bautateiner på Tjøtta.
De Syv Søstre danser for evig tid på Alstenøya, og
lengst nord steiler Hestmannen med sin ganger mot
Polarsirkelen, voktet av Rødøyløva.
Ny förbättrad väg
ger tryggare och
bekvämare färd
Upprustning har skett avden 6,1 mil långa sträckan mellan kittelfjäll och skal-
modal foto: Henrik Öhrn
runt förutom då den stängs på grund av eventuella
problem vid tjällossning.
– Med den ombyggnad som sker från Kittelfjäll till
Stennäs på samma väg har det satsats cirka 110 miljoner
kronor. Där berörs framför allt vägarna i dalgångarna.
Sammantaget ger insatserna alla nödvändiga förutsättningar
för en säker och bekväm färd. Tillsammans
med ett vackert landskap som passerar revy utanför
bilfönstret blir reseupplevelsen total.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT

4
sagavägen löper genom spännande natur, från kust till kust över skog och fjäll foto: Klaus Fenner
Gemensam väg mellan
världsarven
Enligt riksantikvarieämbetets definition är ett världsarv ett kulturminne eller
naturminne som är så värdefullt att det är angeläget för hela mänskligheten.
Beskrivningen stämmer på både Höga Kusten och Vega vars gemensamma nämnare
är Sagavägen.
Världsarvet är en plats, ort, miljö, eller ett objekt
som på ett unikt sätt vittnar om jordens och
mänsklighetens historik. När de en gång kommit
med på den prestigefyllda världsarvslistan
garanteras de skydd och vård för all framtid.
Sverige har fjorton världsarv varav Höga
Kusten är ett. Enligt många en av de vackraste
platser som finns i Sverige. Med sina höga
berg och djupa dalar för de nästan tankarna till
grannlandet där Vega är världsarv.
Vad är det vi äter?
Sagavägen löper från den ena kusten till den
andra. Genom ett äventyrligt landskap binder
den samman världsarven Vega och Höga Kusten
till en unik och oförglömlig upplevelse för
hela familjen. Oavsett om du startar i Norge eller
Sverige tar Sagavägen dig på en resa genom
storslagen natur, idylliska byar och rik kulturhistoria
som görs levande av befolkningen längs
vägen.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
en rad olika maträtter med mer eller mindre smått obegripliga namn
serveras längs sagavägen. vad är egentligen gompa? eller rakfisk? för att
hjälpa er att välja rätt i menyernas djungel har vi gjort en liten ordlista
som ska reda ut begreppen. håll till godo och smaklig måltid!
rakfisk: mjölksyrajäst fjällöring, regnbågsforell,
röding eller sik. med anor
från medeltiden.
souvas: lättrökt renkött eller renskav.
Uråldrig samisk rätt. Kan numera ätas
modernt i till exempel pitabröd med
olika tillbehör som lök, sallad. eller varför
inte lingonsylt?
gompa: Smaksättande och näringsberikande
örtblandning med exempelvis
kvanne eller fjällsyra. av gammalt samiskt
ursprung.
garakrås: olika sorters kakor. fikabröd
som vi säger idag.
kolbullar: tjock pannkaka med tärnat,
rimmat eller rökt fläsk. mjölet i sme-
Höga Kusten...
...står på UNESCOs världsarvlista över unika naturområden
på grund av den stora landhävning som området har gått igenom
efter den sista istiden.
De mest spektakulära lämningarna efter inlandsisen är kalottberg,
klapperfält, grottor och bergsprickor.
Allt detta och mer därtill kan du betrakta på närmare håll
på Höga Kusten. Och ett litet tips: om du känner efter ordentligt
kan det hända att du märker att landet fortsätter stiga…
Det är faktiskt sant!
Mer information om världsarvet finner du på:
http://www.highcoast.net
ten är oftast kornmjöl och vetemjöl.
Kolbulle tillagas i en panna över öppen
eld.
Tjälknul: norrländsk maträtt bestående
av, vanligen, älgkött som direkt från frysen
läggs i ugn och steks på låg värme
under lång tid. lägg sedan i lag av salt
och kryddor i för att dra åt sig lagen.
tjälknölen serveras kall i tunna skivor.
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
annonSbIlaga
aud halmøy bearbetar dun. foto: Rita Johansen
Vega öarna står på
UNESCOs Världsarvslista.
Detta på grund av de många generationer av fiskare och bönder
som genom de sista 1 500 åren har upprätthållit en bärkraftig försörjning
på öarna.
I ett vindpinat och kargt område på Helgelandskusten nära Polarcirkeln
finns en unik tradition i form av skördning och beredning
av ejderdun.
Statusen är också en hyllning till kvinnans bidrag i arbetet med
bearbetning av dunen.
Mer information om Världsarvet finner du på:
www.verdensarvvega.no
slåttdalsskrevan. foto: Tore Häggström
surströmming: mjölksyrajäst konserverad
strömming. Ångermanländsk specialitet.
äts med mandelpotatis, hackad
rå lök och andra tillbehör efter tycke
och smak.

annonSbIlaga
drängkammarmusiken spelade kända och mindre kända somriga låtar.
Spå Antes sagostig invigd
Söndagen den 8 juli invigdes Spå Antes sagostig/rastplats i ett blåsigt och gråmulet Myckelgensjö.
Vädret förtog dock inte feststämningen. Bortemot 60 personer hade hittat ut till yttersta spetsen
av Långnäset där allt hände denna dag.
En av de som delade med sig av några väl valda ord
var Edith Bedell Östman, dramapedagog med rötterna i
Skottland. Hon var den som regisserade Lappdramat när
det spelades upp i Myckelgensjö 1992 -1994 och hade
därför sin givna plats på invigningen.
– Dramat skrevs av Sven-Gösta Markusson på 1940talet
och är ett väldigt välskrivet arbete. Det har tydliga
drag av grekisk mytologi. Konflikten mellan etniska
grupper är kärnan i berättelsen som innehåller allt
en spännande historia ska innehålla. Ond bråd död inte
minst.
figurer av furu
Figurmakaren, Arnold Eskilsson, var en annan självskriven
gäst. Utan hans insats, ingen sagostig. Åtminstone
inte med hans speciella signum. Figurerna är
skulpterade i furu av träd som är minst 150 år gamla
(för dimensionens skull) och har legat och torkat i 5-6
år (för minimering av sprickor). De passar perfekt in i
miljön där de nu placerats.
Även Elsa Kristoffersson, ordförande för Fatmomak-
faktaruta
figur ur lappdramat tillverkad av
konstnären arnold eskilsson.
kes sameby, fanns på plats och stod framför mikrofonen.
Hon tyckte det var viktigt att vara med en dag som denna
då en annan same, Spå Ante, fick sin stig invigd.
– Det är på sitt sätt en historisk händelse.
Underhållning i form av musik bjöds det också på.
Drängkammarmusiken, en folkmusikgrupp med sex
medlemmar (nyckelharpa, fiol, bas, sång) spelade vackert
inför en hänförd publik.
kaffe och souvas
Besökarna fick kaffe kokt över öppen eld och garakrås
(olika sorters kakor) till. Därmed var upplevelsen av
invigningsdagen total. Naturen, den sprakande elden,
musiken, förtäringen, de kulturella avtrycken i miljön
som nu förstärkts med hjälp av inte minst konstnären
bakom figurerna.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
fOTO: märTa sTreIJfferT
myckelgensjö ligger 7,5 mil från örnsköldsvik inåt landet i västernorrlands län
och därmed i Höga kustens inland. vackrare kan det knappast bli. Den närmast
pastorala friden är påtaglig. Kossorna håller landskapet öppet, naturen är himmelskt
vacker och lugnet vilar över hela härligheten där endast omkring 50
personer har sina hemadresser. Själva ordet myckelgensjö betyder förresten
ungefär som det låter ”mycket gent mellan sjöarna” vilket också är sant.
elsa kristoffersson, ordförande i fatmomakkes
sameby, i en av lindbodarna.
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
5

6
I sagnstien på angersneset i leirfjorden finner du fortøyningssteinen, pilen og hullet
i berget som den hellige Olav skapte da han kom for å kristne helgelendingene.
foto: Eva Rostiing Enge
velkommen inn i
sagnenes verden
På norsk side kan du få med deg sagnstier i
Leirfjord, Vefsn, Sømna og på Dønna. Visste du
for eksempel at Olav den hellige måtte skyte
det fryktede Reinestrollet?
Sagnstiene finnes langs veien og er merket med skilt.
På Angersneset i Leirfjorden kan du få med deg stedet
der Olav den Hellige kom inn da han skulle kristne
helgelendingene, men der han først måtte skyte det
skrekkelige Reinestrollet. Fortøyningssteinen, steinen
som Olav den Hellige fortøyde båten sin rundt, pilen
og hullet i fjellet finner du igjen i naturen.
– Det er en fin tur å gå fra fortøyningssteinen til pilen
og hullet oppe i fjellet, sier Olaf Kristiansen som
har vært ansvarlig for sagnstien i Leirfjord. Fortøyningssteinet
vil for øvrig bli besiktiget av en arkeolog.
Om det viser seg at dette er en menneskeskapt fallos er
det i så fall den største i Norge. Steiner er anslått å veie
mellom seks og åtte tonn, forteller Kristiansen.
”Sagnet om St. Olavsskotet i Reinesfjellet”
Da Olav den Hellige kom oppover Helgelandskysten
for å kristne og ta landet fant han snart ut at folket der
trodde ikke bare på avguder, men også på bergtroll,
hulder og draug. Og mange trollsagn er knyttet til fjellene
langs hele Nordlandskysten.
Det er fortalt at da han passerte de Syv Søstre,
kom han til Angersneset ved Ransfjorden. Dette fjellet
holdt folk for å være et ordentlig trollfjell, for der
bodde det beryktede Reinestrollet som var så illsint at
det kunne drage i seg sørvestkulingen etter hvert som
han kom inn Altenfjorden og blåse den ut igjen som
landvindsstorm over Ranafjorden. Det var ofte en hard
tørn for sjøfolk med tungvinte råseglbåter å komme
forbi dette utysket.
Ofte fikk de også se draugen som satt og gliste i lovart
i den halve båten. Men så en kveld rundt Jonsok
kom St. Olav til Angersneset med skipet sitt.
En av kjempene hans gikk i land med skipsstrossa
og la den fast rundt en stor stein i fjæra. Dette var steinen
som folk brukte å ofre på, for å mildne Reinestrollet.
Så gikk kongen i land med mannskapet sitt og
aldri hadde de sett et så gildt følge der ute før.
Bygdefolket hadde møtt opp for å hylle kongen og
han talte vennlig til alle. Men da han fikk høre om det
vonde trollet som holdt til oppe i fjellet, samlet han
mannskapet sitt og med kongen i spissen bar de i veg
opp mot fjellet. Da de kom opp Reinesaksla la han en
sølvpil på buen og skjøt opp i fjellet.
Med det samme løsnet et veldig steinskred med et
dunder og brak og da røyken drev bort så de at det
hadde blitt et stort svart hull i berget. Da mente folket
at trollet hadde funnet sin bane. Den store grotta kalles
enda den dag i dag for St. Olavs skottet og rundt
offersteinen nede i fjæra synes enda tydelige merker
etter skipsstrossa
– og steinen kalles for St. Olavssteinen.
det finnes en tilleggshistorie:
Det heter at kona til trollet berget seg i første omgang,
men hun ble så arg på kongen at hun sprang
innover Reinesfjellet, ved siden av kongeskipet, for å
kaste stein når de seglet inn til Rana.
Men det var så lite stein å finne at i sinne slet trollkjerringa
av seg den ene foten og slengte låret etter
dem. Men det ble for langt hold og låret datt ned i fjorden
innenfor Storfagervika, og det ble da til brua som
ligger utenfor Bruneset. Så sier sagnet.
hvis du har lyst å oppleve stedet der st. Olav skjøt reinestrollet
kan du finne veien til leirfjorden. foto: Eva Rosting Enge
TeksT: eIvInd fJeldsTad
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
fremdeles stort potensial
– Tenk at en skogsbilvei kunne utvikle seg til en så flott turistvei
– og et så spennende reiselivssamarbeid – mellom Sverige og
Norge, sier æresmedlem Harald Solbakk, tidligere ordfører i Brønnøy
kommune.
Solbakk har vært aktivt med i Foreningen Sagavägen
i 25 år. Han satt som leder i styret og gikk fra å være det
til å bli æresmedlem.
– I denne perioden er nok opprustningen av veien noe
av det viktigste som har skjedd. Det å få Tosentunnelen
i 1987 og dermed den direkte tilknytningen til Sagavägen,
samt det vi skal markere nå, nemlig at den siste
veiparsellen på svensk side har fått fast dekke. Det samarbeidet
som har foregått, både gjennom kultur og reiseliv,
men også gjennom næringsutvikling, hadde nok
neppe funnet sted uten denne direkte forbindelsen. Det
startet med en skogsbilvei mellom Hattfjelldal og Vilhelmina.
Nå er det blitt en av våre flotteste turistveier,
mener Solbakk.
finland og østover
Hva tenker du om Sagavägen i dag?
– Det er først og fremst et samarbeid som har et
stort potensial når det gjelder reiseliv. Det krever mye
markedsføring og tilrettelegging, men det kan ha stor
næringsmessig betydning. Dette er det nå opp til næringene
selv og kommunene å utnytte, mener Solbakk.
Men det stopper ikke i Norge eller Sverige. Solbakk
tenker også på Finland – og østover.
– Kvarken-samarbeidet fra tidligere tider mellom Sverige
og Finland viser mulighetene også her, sier han.
stort potensial
Solbakk tror at mulighetene for reiselivet bare så vidt
har vist seg:
– Reiselivsmulighetene er på langt nær så utnyttet som
de kunne vært. Det er et stort potensial, men ting kommer
ikke av seg selv!
Solbakk ønsker spesielt å berømme de svenske veimyndighetene
som har prioritert oppgaven med å ruste
annonSbIlaga
foto: Gjøran Engen
Æresmedlem harald solbakk,
tidligere ordfører i Brønnøy kommune,
tror mulighetene for reiselivet
langs sagavägen bare så vidt
har vist seg.
– dette er et reiselivsprosjekt
med stort potensial, mener han.
opp veien på svensk side.
– Rundt femti millioner har de brukt på veien fra Kittelfjell
frem til riksgrensen. Dette var tidligere fem mil
med grusvei.
Berømmer svenskene
Sagavâgen feirer 40 – er det en sprek jubilant vi kan
gratulere?
– Det kommer nok an på medlemmene det. På svensk
side har de tre medlemskommunene vært entydig og
klar, mens det på norsk side har vært litt mer variabel
innsats og deltakelse. Jeg vil derfor berømme våre
svenske venner for den jobben de har gjort – og takke
for et så godt samarbeid! Så får de norske medlemskommunene
stimuleres slik at jubilanten kan gå sprekere
tider i møte også på norsk side, mener Solbakk. På
Helgeland har vi en kyst i verdensklasse – en Sagavâg
verdig.
Han gleder seg til å delta på markeringen i september.
– Jeg gleder meg til å kjøre den nye asfalterte ”Sagavägen”.
Det er en veldig fin turistvei, som også fungerer
som helårsvei. Dette gir rom for enda flere muligheter,
mener Solbakk.
TeksT: eIvInd fJeldsTad

annonSbIlaga
Hotell Wilhelmina profilerar
Sagavägen
Sara Norman driver tillsammans med sina syskon Ida och Björn Hotell Wilhelmina sedan 2006.
För henne både som privatperson och näringsidkare betyder Sagavägen mycket.
– Det är väldigt bra för oss att vägen nu lagats till. Det blir både lättare och roligare för
turister att ta sig till Vilhelmina. Vilhelmina behöver verkligen det här!
Sara tycker att Sagavägen kan liknas vid en kanal till
vårt vackra grannland Norge.
– Vägen betyder lite extra för oss eftersom vi på vår
morfars, Arne Helmerssons, sida har släkt i Susendalen
som ligger längs Sagavägen. Hotell Wilhelmina har gått
in för att profilera Sagavägen genom att bland annat erbjuda
glass till alla barn boende på hotellet via en Sagocheck.
Enkelt och effektivt. Checken finns att få på
turistbyråer längs Sagavägen.
– Jag tycker att koncepttänk och profildifferentiering
är det viktigaste med profilering. Gör något eget och
var kreativ! Ambitionen är att profilera sig tillsammans
med Sagavägen som ett bekvämt men spännande äventyr.
Det ska inte vara en krävande strapats i likhet med
en fjällvandring eller bergsklättring.
– Här ska det vara bekvämt boende med utsikt över
fjäll och sjö, god mat från södra lappland i en vacker
miljö samt bra service. I det ingår en bra väg hit samt
fördelen av att bara kunna stanna bilen, kliva ur och uppleva
allt vad Sagavägen erbjuder utan stora förberedelser,
packningar, utrustning med mera.
– Det ska vara semester och vila, bekvämt och roligt
men absolut inte krävande! Saras förhoppning är att
Sagavägen ska bli det bekväma, enkla och självklara
sättet att se och lära känna det riktiga Lappland!
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
sara norman tycker att en resa på sagavägen är något speciellt både ur personlig
och yrkesmässig synpunkt. foto: Johanna Suders
7

8
annJessica eriksson, gunnel ek och mary eliasson i samspråk under den historiska marknaden i åsele.
Eldsjäl som brinner
för de historiska
marknaderna
AnnJessica Eriksson är nybörjare som arrangör för historiska marknaderna längs Sagavägen. Hon är också ordförande för den nybildade
föreningen Sagavägens Historiska Marknader Ideell Förening.
– Vi är en grupp människor som gör det här arbetet till ett härligt äventyr. Tanken är att vi ska lära tillsammans och stötta
varandra. Än så länge är det lyckat till hundra procent.
Gruppen samarbetar i allt från små praktiska detaljer
som marknadsbordens utformning och design till hur
man tillsammans ska verka för att utveckla upplevelseturism
och levandegöra det historiska just genom att erbjuda
personliga och unika historiska upplevelser.
AnnJessica är en eldsjäl som tror att levandegjord historia
kan ge mycket i fråga om perspektiv på vår egen
tid och hur vi lever. Det är bara två generationer sedan
vi levde i nybyggarland!
– Jag har nyss avslutat arbetet kring årets upplaga av
Historiska marknaden i Vilhelmina kyrkstad som hålls
under Hembygdsdagarna andra veckan i juli varje år. Ett
tredagarsarrangemang som bygger mycket vår historia
som nybyggare.
vintertid hålls traditionellt en första adventsmarknad
som verkligen har utvecklats till en riktig folkfest de
senaste åren. Med ljusstöpning och halmslöjd, kolbullar
och musik så passar arrangören på att också ge riktiga
konstupplevelser och erbjuda vackert hantverk och exklusiva
lokala livsmedel som sylter, saft och teer.
– Stämningsfull, folklig musik och levande eldar väcker
upp hela Kyrkstan och det är en nästan magisk stämning.
Då går jag bara runt i min folkdräkt från Ströms
Vattudal och farmors gamla hundpäls och njuter.
Exempel på en annan spännande historisk marknad är
Gene fornbys historiska vintermarknad i februari. Dit
kan man gå och bara roa sig, tala med ”marknadsfolket”,
äta god järnåldersmat eller åka häst och släde över
den gnistrande snön.
– Man kan också passa på att stanna kvar på ett järnåldersgästabud
på kvällen och kanske sova över i det
autentiska järnåldershuset i den kalla vinternatten. När
man kommer ut på morgonen och ser solen lysa upp sjöviken
bortanför den glesa tallskogen... Ja, så måste man
nog ha känt på järnåldern också.
annJessica gissar att framtiden för de historiska
marknaderna blir hur spännande som helst. Moliden
höll sin första historiska marknad redan 2002 och
ger fortfarande inspiration till ytterligare utveckling av
konceptet. Med Molidens och Mo historiska marknads
samarbete med skolan, för att levandegöra historien och
möjligheten att bygga på med kulturen och de stora folkbildningsrörelserna,
tror hon att historiska marknader i
framtiden kan bli både färgstarka, fantastiska folkfester.
Helt nya sätt för människor att mötas, lära av varandra,
sig själva och av historien.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
fOTO: JOhanna sUders
annJessica bjuder lillpigan alice Wikner på väldoft.
Pung av ett älgöra, gjord av
eivor vennerberg, vilhelmina.
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
faktaruta
annonSbIlaga
Sagavägen är en gammal handelsväg med flera
traditionella marknadsplatser. några av dem
har nu återuppstått och ger besökaren en
unik möjlighet att delta i livet på marknadsplatsen
som det en gång var. marknaderna är
upplevelse- och kvalitetsmarknader med produkter
av äkta norskt, svenskt och samiskt
hantverk. miljöer som varierar med Sagavägens
geografi av kust, inland, fjäll och sjö påverkar
marknadens inriktning.
Du kan gå runt bland bodar med lokalt producerade
livsmedel och gammalt hantverk. I
stånden finns produkter som hemkokta karameller
och ostar, tovat, stickat, slöjdat och läderarbeten.
Smaka på nybakat tunnbröd och
lyssna till lokalbefolkningens gamla sägner.
förutom marknadshandel upplev forna tiders
husförhör, hästskjutsar, sagostunder och tjärbränning.
Umgås med djuren i hägnet medan
spelmännens stråkar gnids och folkdansare
bjuder upp till polka. Känn värmen från elden
i smedjan eller delta i ett gästabud i långhuset.
varje marknad bjuder på sitt unika utbud av
varor och upplevelser.
sverige
mo historiska marknad
moliden - 1:a Söndagen i september
www.moliden.se
tel: +46 0660 913 98
historisk vintermarknad gene fornby
örnsköldsvik - februari
www.destinationhogakusten.com
tel: +46 (0)660 554 89
historisk marknad åsele hembygdsområde
Åsele - 3: e helgen i juli
www.aselehembygdsforening.nu
tel: +46 (0)941 665 72
historisk marknad vilhelmina kyrkstad
vilhelmina - 2: a helgen i juli, 1: a advent
www.vilhelminahantverksgrupp.se
tel: +46 (0)940 131 37
norge
tiendebytte
mosjoen - September
www.tiendebytte.no

annonSbIlaga
9

10
vittror dansar vid vitterhuset i Östernoret, åsele kommun. foto: Johanna Suders
Rasta i sagans värld
det finns nio sagostigar i sverige och fem i
Norge uppförda inom ramarna för projekt Region Sagavägen
under sommaren 2007. De finns i anslutning till
skyltade rastplatser och är därför lätta att hitta. En vandring
längs sagostigarna väcker slumrande fantasi och lekfullhet
hos såväl vuxna som barn. De sagor som berättas
med olika konstfulla målningar, skulpturer och texter gör
historier och sägner med rötter i regionen levande på nytt.
Näcken återuppstår kanske på din väg?
Eller är det vittrorna som dansar framför dina fötter när
du strosar stigen fram?
kartan visar sagavägens sträckning och vart sagostigarna finns. = sagostig
läs mer på www.sagavagen.se/sagor

annonSbIlaga
Et mekka for fiskeglade
Ulrik Sund og Pelle Danielsson prøver fiskelykken utenfor Vennesund i Sømna. Og fisken biter!
Enten du vil ut på havet, stå langs ei elv eller fiske fra
bryggekanten: valgmulighetene er mange på Helgeland.
– Vår beste fiskeopplevelse hadde vi da vi fisket 200
makrell med en vanlig kastestang på en kveld. Alle var på
over ett kilo, sier Pelle Danielsson og Fredrik Nilsson fra
Ånge i Sverige. De har reist 45 mil til Vennesund Camping
i Sømna. Her har Ulrik Sund (75) drevet med camping og
båtutleie i 15 år.
fjerde år på rad
For de svenske gjestene er det blitt en tradisjon å reise til
Vennesund første uken i august.
– Dette er fjerde året vi er her, men vi har allerede booket
oss inn for neste år, sier Danielsson og Nilsson. De liker
både naturen og fisket.
– Vi får makrell, sei, torsk og krabbe, sier de to.
Med 12 utleiebåter og 15 hytter sørger Ulrik Sund for at
turistene får både tak over hodet og muligheten til å skaffe
sin egen mat på fatet.
drømmer om torsk
Nå satses det stort på at tyskere, svensker, tsjekkere men
også at flere russere skal få øynene opp for havfisket på
helgelandskysten.
– Tyske Harald har vært tilbake hver sommer de siste ti
årene. Han er blitt like godt kjent som yrkesfiskerne
– han kjenner til alle de gode fiskestedene og drømmer
nok om torsk om natten, sier Sund og ler. Den korte veien
ut til fiskefeltene og den gode fangsten tror han gjør at turistene
vender tilbake
– år etter år. Torsk, hyse, sei og makrell. Men også krabbefiske
er blitt veldig populært blant turistene.
Blant de beste elvene
Hvis det frister mer å stå i en av Europas beste elver for
Om du er glad i å fiske er
Sagavegen og Helgeland
stedet for deg.
ørretfiske, kan du reise til Vefsn og Grane kommune og
finne frem til elva Vefsna. Elven har sine kilder i Børgefjell
og langt inne i Sverige, den renner ut i Mosjøen by og
deler Norge i to. Før Vefsna ble infisert av lakseparasitten
Gyrodactilus Salaris var vassdraget det klart viktigste for
atlantisk laks i Nordland og blant de 10 beste lakseelver i
landet. Imidlertid har sjøørreten hatt fordel av at laksebestanden
er redusert.
– Vefsna er i dag blant de beste sjøørretvassdrag i landet
og i Skandinavia. I 2005 ble det for eksempel innrapportert
5000 fanget sjøørret, sier Jim Nerdal i Mosjøen
og omegn næringsselskap (MON). I midten av august var
han med å arrangere VM i ørretfiske i Vefsna med deltakere
fra blant annet Sverige, Tyskland, Danmark, Tsjekkia
og Bulgaria...
vm i ørretfiske
Laksforsen er en av juvelene i det mektige Vefsna-vassdraget
og en av landsdelens mest besøkte turistattraksjoner.
Laksforsen er blant de beste stedene i Norge for
sportsfiske etter atlantisk laks og det var i over 100 år engelske
sportsfiskere ved denne fiskeplassen.
– Vefsna er Indre Helgeland sin største ressurs for å utvikle
reiseliv og turisme, sier Nerdal entusiastisk. Han mener
elva er en perle som i løpet av fem år kan gi distriktet
millioninntekter dersom man makter å samarbeide om å
legge til rette for fisketurisme.
– I tillegg har vi mange flotte fiskevann i fantastiske omgivelser.
Dette gir ro i sjelen og om du vil bort fra masseturismen
skal du komme hit, sier Nerdal. De beste markedsførerne
er fiskerne selv. Kanskje blir du den neste?
TeksT & fOTO: eIvInd fJeldsTad
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
Fredrik Nilsson og Pelle Danielsson fra Ånge i Sverige
har reist 45 mil til Vennesund i Sømna for å
få med seg havfiske. – Dette er blitt en tradisjon,
sier de to.
11
laksforsen er granes største turistattraksjon. fra den trivelige kafeen kan du
nyte utsikten til fossefallet som i mange år var den britiske overklassens favorittfiskested.
foto: Norsk Bildebyrå
Jim Nerdal er primus motor
bak VM i Ørretfiske. – Elva
Vefsna gir deg ro i sjelen og
er et fantastisk reiselivsprodukt,
mener han.

1
motiv från norrflärke
Bygden längs Sagavägen
broderad i olika färger
Christina Nylander är idag pensionär men var i många år aktiv i Anundsjö Hembygdsförening. Uppväxt och bosatt i Mellansel
en mil utanför Bredbyn i Höga kustens inland. Sagavägen passerar hembygdsgården.
– En dag satt vi och tittade ut genom fönstret och upp mot vägen. Vet de som passerar att de åker på Sagavägen? Så tog
tanken på en bonad form.
Bonaden skulle i sitt konstfulla broderi visa kulturbyggnader och historiska
personer knutna till trakten. Fanns det intresse för en sådan textil
skapelse? Fanns det flitiga fingrar villiga att brodera nejdens särpräglade
landmärken och personligheter?
– Min kompis Irja och jag tog kontakt med Örnsköldsviks kultur- och
fritidsnämnd. Till vår glädje var de mycket positiva till vår idé och sporrade
oss gladeligen.
stärkta av den kommunala uppbackningen tog sig damerna an uppgiften
att sy (!) ihop en grupp som kunde genomföra uppdraget. Den skulle
bestå av personer som både trodde på och var intresserade av att på det här
sättet dokumentera bygden.
– Tio personer anslöt sig, vi bildade en studiecirkel och började brodera.
Vi var inga brodöser men det gick bra ändå. Först gick vi ut och knäppte
kort på det vi tänkte avbilda. Sedan använde vi fotona som förlaga när vi
broderade.
linneväv används som grund och broderiet sys med molinégarn i
valfria färger. ”Oj, vad jag gruvar mig! Hur ska det här gå!” tänkte Christina
innan de fått respons utifrån. Lugnet infann sig när stöttning kom från
Brodöser i samspråk vid seminarium i Bredbyn
Örnsköldsviks kultur och fritidsförvaltning samt projekt Region Sagavägen.
De som fick skåda verket blev mäkta imponerade av inte minst detaljrikedomen
på bonaden.
– Bland annat har vi avbildat Peter Artedi och platsen där han bodde
och verkade.
en bonad per ort längs Sagavägen är tanken. Initiativtagarnas
grupp i Anundsjö, Bredbyn/Mellansel och Kubbe/Norrflärke, var först.
Sedan kom Örnsköldsvik med sin och nu håller Själevad och Åsele på
med sina. Vilhelmina är gå gång och sedan är förhoppningen att Norge
hakar på.
– Vår bonad är 14 meter lång men varje ort väljer själv längd på sin. Bonaden
förvaras i kista och tas fram vid visning.
Christina berättar att gruppen får många förfrågningar om att visa upp
bonaden både vid besök och på utflykt till dem som vill se. Det är inte att
undra på så fantastisk som den färgsprakande skapelsen är.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
fOTO: JOhanna sUders
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
annonSbIlaga
Henning skrev insändare
i kampen för Sagavägen
sagavägen invigdes 1967. En av de som var gladast över det var
insändarskribenten och Henning L Vesterlund. Han hade ända sedan 1940talet
kämpat för att vägen skulle bli till och få just det namn den fick.
När han inte skrev insändare om saken satt han på sin moped och färdades
till Norge över Borkan och Skalmodal långt innan vägen började brytas.
Varje vår eller sommar åkte han till korsningen där E6:an mot Trondheim
börjar. Ibland ända till Atlanten fast då med bil.
Om han hade levt idag hade han säkert varit både stolt och lycklig över
hur fin vägen har blivit.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
Nytt naturum vid
Skulebergets fot
Den 21 juni öppnade naturum Höga Kusten. Ett naturum med spännande
utställningar och unik arkitektur vid Skulebergets fot.
Ett naturum är en utställningslokal nära en naturpark eller ett naturreservat.
Sveriges första naturum öppnades 1973 och idag finns dryg 40 över hela
Sverige. Naturumet är en port till naturen och ska ge besökaren förklaringar
på ett enkelt sätt, i naturum Höga Kustens fall förklaringar till landhöjningsfenomenet.
Syftet är att stimulera intresset för naturen, öka förståelsen för
det ekologiska samspelet och behovet att skydda och vårda miljön.
Den nya spännande utställningen AVTRYCK är Naturums permanenta utställning.
Den beskriver landhöjningsfenomenet genom 21 utvalda platser
med allt från geologi, natur- och kulturhistoria. Guiden lotsar dig genom
utställningen med klapperfält, fäbodvallar, och växtlighet som gör Höga
Kusten till just Höga Kusten. Du får veta hur landhöjningen upptäcktes och
vilka som upptäckte den.
Naturum ska också sprida kunskap om traktens flora, fauna, geologi, kulturhistoria,
utflyktsmål samt traktens naturskyddade områden.
Helt klart värt ett besök när ni har vägarna förbi. Få en glimt av traktens
särprägel i naturen innan ni åker vidare och ser andra vyer med sina lokala
unika drag.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
Visste du att...
...en världskändis föddes i Norrmesunda
Visste du att från ångermanländska Norrmesunda kom en världskändis?
Peter Artedi föddes 1705 i Anundsjö församling och dog bara 30 år senare.
Vad blev han känd för och varför? Jo, han lämnade ett grundläggande bidrag
till studiet av fiskar. Det som la grunden till den moderna iktylogin (studiet
av fiskar). Självaste Carl von Linne´ var mäkta imponerad av Peter Artedis
studier och var den som gav ut hans skrifter postumt.
Linne´ skrev om honom: ”Han var den närmaste vän jag hade och jag
var hans”.
Hans vän fiskforskaren var högrest och magerlagd med långt svart hår
och skarpskuret ansikte. Som barn samlade han blommor och tittade på fiskar
medan hans kamrater lekte och roade sig. Det var så det började och nu
är han en betydande del av historien för alla med intresse för systematik av
fiskar. En fiskarnas Carl von Linné kanske?
Peter Artedis minnessten kan du se vid Anundsjö hembygdsgård i Bredbyn
TeXT: UlrIka sTreIJfferT

annonSbIlaga
40år
Välkommen att delta i Sagavägens
40-årsjubileum och nyinvigningen
av den nu helt belagda 67 mil långa
vägsträckan!
Kom och lyssna till medverkande invigningstalare
från bland annat Vägverket och Sagavägenföreningen,
njut av gruppen Finnmork och
övriga underhållare
Ulf figaro, en av fyra hedersmedlemmar i sagavägenföreningen
från sekreterare till
hedersmedlem
Ulf Figaro är idag hedersmedlem i Sagavägenföreningen. Han var aktiv i föreningens arbete från
början av 1980-talet och fram till sommaren 2004. Arbetade under den perioden med fritids-
och turistfrågor hos Vilhelmina kommun som under stora delar av tiden svarade för Sagavägenföreningens
sekretariat.
– Det innebar att jag då fungerade som Sagavägenföreningens
sekreterare.
Det är främst fyra saker Ulf Figaro vill lyfta fram som
något som gjort intryck under de år han satt i sekretariatet.
Den första är pionjärernas arbete för att få tillstånd
till vägförbindelsen mellan Sverige och Norge
över Skalmodal samt bildandet av föreningen.
– Nummer två den insats och det engagemang som
funnits och finns för utveckling av samarbetet och kontakterna
över gränsen. Här var för mig utvidgningen
med att få med södra delarna av Helgeland med kommuner
som exempelvis Brønnøy, Sømna, Vega, Bindal och
Vevelstad ett viktigt steg i utvecklingen av det gränsöverskridande
samarbetet och de goda relationerna.
Uthållighet
Nummer tre är arbetet för att få tillstånd vägförbättringar
längs hela Sagavägens sträckning som efter ett
idogt arbete med uppvaktningar, inspel till olika kommunikations-
och vägförbättringsplaner med mera resulterat
i ett antal förbättringsåtgärder i Västernorrland,
längs Sagavägens sträckning ut mot Brønnøysund och
inte minst nu åtgärderna mellan Kittelfjäll och Skalmodal.
när?
Torsdag den 20 september, klockan 12.00
var?
Skalvattenbäcken (ca 5 km öster om Skalmodal vid
norska gränsen, ca 65 km väster om Kittelfjäll)
lunchbuffé finns att köpa!
Vill du veta mer kontakta Sagavägenföreningen på
telefon +46 (0) 940 140 35 eller via mail:
info@sagavegen.com
Varmt välkomna!
– För det fjärde det genom åren uthålliga informations-
och marknadsföringsarbetet. Uthållighet är kanske
inte så ”glamouröst” men enligt min uppfattning
mycket viktigt. Trots små resurser har det alla år funnits
material i form av en Sagavägenbroschyr att distribuera
på såväl svenska och norska, som engelska och tyska.
Positiv framtid
Aktiviteter och utbyten som exempelvis en fotbollscup
– Sagavägen cup genomfördes under ett antal år, bussarrangörer
och föreningar har bearbetats, annonsering
skett etc. Under senare år har föreningens engagemang
inom ramen för Interreg Kvarken-MittSkandia och möjligheten
att få utvecklingsmedel därifrån till det gränsöverskridande
samarbetet ytterligare lyft föreningen.
– Samarbetet inom ramen för Interreg Kvarken-
MittSkandia har möjliggjort kraftigare satsningar på
byggandet av nätverk och kunskapsutbyte, marknadsföring,
skyltning av vägen, lyfta fram teman som exempelvis
Sagor och Sägner och historiska marknader.
De möjligheterna tillsammans med de engagerade och
duktiga människor som bor längs Sagavägen gör att Ulf
Figaro hoppas på en positiv framtid för föreningen.
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
Fiskemöjligheterna längs Sagavägen är mycket goda
året runt. I inlandet på norska och svenska sidan
följer vägen ett spännande nätverk av älvar, insjöar
och tjärnar och gör fiske lättillgängligt. Om du föredrar
havsfiske har du valet mellan fjordarna och det
öppna havet vid kusten.
dra iväg på kanottur i stilla insjöar och äventyrliga
älvar, låt naturen utmana dig på fjällväggen
och följ markerade klättringsleder i natursköna omgivningar.
Låt dig hänföras av den trolska stämningen i de stora
skogarna. Ta med bärspann och skörda av naturens
kök, se regnbågen genom brusande forsar och upplev
det rika djurlivet på nära håll. Upptäck Sagavägen
från cykelsadeln eller hästryggen. Följ gamla kärrvägar
och stigar både vid kusten och i fjällen.
Öluffa i de norska och svenska skärgårdarna
med sina traditionsrika kulturmiljöer. Skåda sjöfåglar
på nära håll, andas in havsluften djupt och känn
den friska vinden ta tag i håret och få dig att känna
dig fri och levande!
På vintern ligger Sagavägens fjällvärld vit och orörd
framför dig. Här finns det alltid gott om plats i längdåkningsspåren
och vi garanterar att du kommer att se
spår från olika djur i snön. Möjligheterna är många,
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
Sagavägen
– äventyrlig och imponerande
– kontrastfylld natur och genuina upplevelser
Den 67 mil långa resan bjuder på en mångfald av upplevelser med
en natur gjord för friluftsliv och äventyr, från högfjäll till stora hav.
Turistbyråer
Turistkontoret i Brønnøysund
tel: +47 75 01 80 00
www.visithelgeland.com
vega Turistinformasjon
(endast sommaröppet)
tel: +47 75 03 53 88
Turistkontoret i sandnessjøen
tel: +47 75 04 45 00
www.helgelandskysten.com
sømna Turistinformasjon
(endast sommaröppet)
tel: +47 75 01 50 00 /
+47 75 02 83 96
Turistkontoret i mosjøen
tel: +47 75 11 12 40
www.visithelgeland.com
dikanäs Turistinformation
(endast sommaröppet)
tel: +46 (0)940 801 16
Det var i början på 1960-talet som tankarna på en
fast vägförbindelse mellan Sverige och Norge började
ta form. I juni 1967 var det så högtidlig invigning av
denna unika mellanriksväg som tillkommit på lokalt
initiativ. Samma år bildades även Sagavägenföreningen.
Sagavägenföreningen och dess 15 medlemskommuner
på norsk- och svensk sida har under åren som
gått arbetat med utvecklingssamarbeten inom näringsliv,
kultur och turism. Föreningen har även arbetat för
en förbättring av hela vägsträckningen.
Sagavägen har under åren rustats upp och förbättrats
successivt och under sommaren 2007 har den återstående
sträckan grusväg närmast riksgränsen på den
svenska sidan belagts.
13
antingen du önskar njuta av stillhet och ro på högfjället,
pimpla på någon sjö i vårsolen, köra skoter längs
milsvida leder eller uppleva fart och spänning i alpina
eldoradon.
de historiska spåren efter mänskliga aktiviteter
är både otaliga och intressanta längs Sagavägen.
Människorna sökte sig tidigt till dessa breddgrader
och kulturhistoriska miljöer samt hällristningar och
andra forntidsminnen finner du på flera ställen längs
vägen i form av bland annat museer, kyrkor, hembygdsgårdar
och även rekonstruerade boplatser.
de samhällen som ligger längs Sagavägens bjuder
på spännande utflyktsmål för både vuxna och barn
i form av äventyrsbad, golfbanor, bowlinghallar, gocart,
konst och shopping. Njut av det lokal köket med
råvaror från regionala producenter och handla lokal
design och hantverksprodukter hos de många butikerna
som främjar det inhemska konsthantverket.
Oavsett om du föredrar bekvämlighet och komfort
eller primitivt boende mitt i naturen så är valmöjligheterna
många längs Sagavägen. Längs vägen finner
du en mängd olika övernattningsmöjligheter - hotell,
pensionat, vandrarhem, stuga/hytte, camping eller
eget tält i den vackra naturen.
kontakta aktuell turistbyrå eller besök deras hemsida för tips på boende
samt förslag på turer, aktiviteter och utflyktsmål som passar dig.
Porten til nord-norge, grane
Sommaröppet (1. juni - 20. august)
tel: +47 75 18 28 90
vilhelmina Turistbyrå
tel: +46 (0)940 152 70
www.vilhelmina.se
hattfjelldal Turistinformasjon
(endast sommaröppet)
tel: +47 75 18 40 05
åsele Turistbyrå
tel: +46 (0)941 140 78
www.asele.se
Örnsköldsviks Turistbyrå
tel: +46 (0)660 881 00
www.ornskoldsvik.se/turism
Sagavägen 40 år
medlemskommuner genom åren:
Vilhelmina, Åsele, Örnsköldsvik, Hattfjelldal, Grane,
Vefsn, Dønna, Herøy, Vega, Vevelstad, Sømna,
Brønnøy, Leirfjord, Alstahaug, Bindal
Projekt i sagavägen regionen
Sagavägenföreningen har drivit och driver olika utvecklingsprojekt
i regionen i samarbete med olika aktörer.
Syftet med projekten är att skapa en positiv utveckling
när det gäller näringsliv, framför allt inom
turism.
www.sagavagen.se / www.sagavegen.com
info@sagavegen.com

14
I den rikt illustrerade boken hittar du sägner om kraken, vittra, stalo, melusina, maran
och många fler.
Längs Sagavägen bor människor men också
väsen som ögat inte fångar så lätt. Vittra,
stalofolk, jättar och andra. Det finns mängder
av sagor, sägner och historier om äventyr
förknippade med vägen. Alla med koppling
till lokal svensk, norsk eller samisk folktro.
”Sagor om Vittra och andra sägner utmed Sagavägen”
eller ”De underjordiske
– En reise gjennom Sagavegens tro og overtro” som
den heter på Norska, samlar en rad av berättelserna
och består av 18 sagor med rötter i den lokala berättartraditionen.
Boken är sammanställd och utgiven av
projekt Region Sagavägen och finns att köpa hos lokala
handlare, anläggningar och turistbyråer inom regionen.
Läs om Kraken, Vittra, Stalo, Melusina, Maran
och många fler i en mycket rikt illustrerad bok! Nedan
följer ett utdrag ur boken på svenska:
mara
Om du haft mardrömmar en natt kan du ha blivit riden
av maran. Hon tar sig in genom pyttesmå hål i husväggarna
och sätter sig på våra bröst när vi sover och ger
oss hemska drömmar. Det är bara kvinnor som kan för-
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
annonSbIlaga
En annan värld med
mytomspunnet folk
mara
vandlas till maror, ett lurvigt djur som stör våra drömmar.
Förr trodde man att det var någon av döttrarna
till en mor med sju flickor som förvandlades till mara,
men ingen vet säkert. Det berättas om en man som
blev riden av maran varje natt. Han började undra hur
hon tog sig in i huset, och en natt hittade han ett hål i
väggen som pluggades igen. När mannen vaknade nästa
morgon kröp ett naket fruntimmer runt på golvet. Han
köpte kläder till henne och eftersom det var ett riktigt
grant fruntimmer bestämde han sig för att gifta sig med
henne. De levde tillsammans i många år tills en kväll...
Fritt efter nordnorsk tradition
IllUsTraTIOn: BrITT hansen
fOTO: mereTe gUsTavsen TvennIng

annonSbIlaga
helgelandskysten er som skapt for turister på to hjul. her ser du øyhoppere med de syv søstre i bakgrunnen. foto: Terje Rakke
Opplev heftige helgelandskysten
– en del av sagavegen
Enten du vil besøke idylliske øyer, bestige de spennende sagnfjellene
eller få med deg Nord-Norges eneste vin- og urtehage. Helgelandskysten
venter på deg!
Hva med å ta med deg sykkelen og bli en av de mange
øyhopperne? Sykkelen er blitt det mest populære fremkomstmiddelet
for turistene langs Helgelandskysten og
gode ferje og hurtigbåtforbindelser tar deg dit du vil. På
Vegaøyene som i 2004 ble skrevet inn på UNESCO’s
verdensarvliste, er det blitt drevet fiske og fangst de siste
ti tusen årene. Vegaøyene viser hvordan generasjoner
av fiskerbønder har opprettholdt en bærekraftig levemåte
i et ugjestmildt øyrike. Den nå unike ærfugldriften har
vært en sentral næringsvei drevet av kvinner. Et besøk
på Vega og på ærfuglmuseet er et must når du besøker
helgelandskysten.
sjøgata i mosjøen er kjent for sitt historiske miljø og kunstliv.
foto: Eivind Fjelstad
minicruise
Når du først er kommet ut til atlanterhavet kan du også
få med deg et minicruise med Hurtigruten. Hurtigruten
anløper både Sandnessjøen og Brønnøysund og et slikt
kveldscruise tar deg med sørover til Rørvik i Nord-Trøndelag,
med retur med nordgående hurtigrute rundt midnatt.
Når du er i Brønnøysund kan du legge turen innom
et av regionens mest berømte sagnfjell, Torghatten. Her
kan du oppleve Torghatthullet fra innsiden, men også
klatre på toppen av fjellet. Eller hva med syv fjell på
en gang? De Syv Søstre finner du ved å reise til Sandnessjøen.
Hildurs Urterarium i Brønnøysund er Nord-
Norges eneste mat, vin og urtehage. Spaser i hagen,
du kan oppleve sagnfjellet Torghatten
fra innsiden.
foto: Magnar Solbakk
kjenn duften av spennende krydder, se planter du aldri
før har sett og få ny energi med et godt måltid i vinterhagen.
Byen under fjellet
Som svenske på oppdagelsesferd langs sagavägen er
det naturlig å legge turen innom Mosjøen, den trivelige
kafé, kultur- og miljøbyen ved Vefsnas utløp. I Mosjøen
møtes elv og fjord, innland og kyst. I Mosjøen må du
vandre i den fredete trehusbebyggelsen i Sjøgata, og føle
på atmosfæren fra århundrene som har gått. Og her er
det også mange fine steder å spise, enten du er på vei til
eller fra Helgelandskysten.
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
TeksT: eIvInd fJeldsTad
15
samspillet mellom ærfugl og mennesket
kan du lære mer om på ærfuglmuseet
på vega.
foto: Destination Helgeland
lånan og skjærværet er blant de mange atlanterhavsøyene du kan få med deg
på helgelandskysten. foto: Destination Helgeland

16
Thomas Carlsson är länsturistchef i Västerbotten
och tycker att de viktigaste turistfrågorna i länet just nu
är produktkvalitet samt snabba och billiga transportmöjligheter
från utlandet – främst från Centraleuropa.
– Bättre infrastruktur ger ökat resande. Det är en formel
där Sagavägen har en given plats.
I ett internationellt perspektiv är möjligheterna att resa
snabbt och billigt helt avgörande för den långsiktiga
turistiska utvecklingen. Lågprisflygbolagens ökande
andel av flygtrafiken under de senaste åren har skapat
en helt ny konkurrenssituation på den turistiska marknaden.
– Om det kostar några hundra att flyga från exempelvis
Frankfurt-Hahn till Dublin för en flugfiskevecka
så blir det svårt för oss i norr att konkurrera med våra
resmål.
Det eftersom den tyske gästen måste mellanlanda på
Arlanda, hämta och lämna väskor, vänta några timmar
och sedan flyga vidare upp hit. Onödigt omständigt med
andra ord och inte bara det.
– Det blir både dyrare, krångligare och tar längre tid.
Därför har vi inför den här sommarsäsongen lyckats
skapa ett samarbete med en schweizisk researrangör,
Kontiki-Saga Reisen, som i samarbete med flygbolaget
Helvetica flyger chartertrafik från Zürich till Umeå,
via Karlstad.
Charter är dyrare än lågprisflyget, men billigare och
bekvämare än linjetrafik. Thomas Carlsson menar att
länets produkter och paketpriser därmed hamnar i ett
gynnsammare konkurrensläge. När gästen är på plats
här måste tidtabeller för anslutande trafik passa in, en
tillräcklig mängd hyrbilar stå till förfogande och vägar,
skyltning med mera fungera på ett bra sätt.
– I det internationella perspektivet ser jag idag att
flygcharter är vår enda möjlighet att nå större volymer.
Lågprisbolagen ser nog inte en affär i en åretrunt-trafik
till norra Sverige. Vi kommer därför att leta fler researrangörer
som är intresserade av att flyga charter till oss
och för att nå dit måste våra produkter hålla en hög internationell
kvalitet.
vilken är din förhoppning inför framtiden
angående sagavägen?
– Sagavägen börjar eller slutar i världsarv, antingen
i Höga Kusten eller i Vega. Min förhoppning är att
världsarven ska bli de attraktiva mål som turister väljer
att besöka och att Sagavägen ska fortsätta vara den
bästa vägen mellan dem.
Det vill säga erbjuda upplevelser som gör att hela
Sagavägen och världsarven ses som den attraktion de
verkligen är.
www.Sagavegen.com / www.Sagavagen.Se
TeXT: UlrIka sTreIJfferT
Finansiering och deltagare i projekt Region Sagavägen:
Sagavägenföreningen, Nordland Fylkeskommune, Destination Helgeland, MittSverige Turism, Norska statens IR
medel, Länsstyrelsen Västernorrland och Västerbotten, Landstinget Västerbotten, Europeiska Regionala utvecklingsfonden/
Interreg IIIA Kvarken-MittSkandia, Kommunerna: Vilhelmina, Åsele, Örnsköldsvik, Hattfjelldal, Grane,
Vefsn, Dønna, Herøy, Vega, Vevelstad, Alstahaug, Sømna, Brønnøy, Leirfjord
annonSbIlaga
Charter ska locka turister
från Centraleuropa
InformatIonSbIlaga om Sagavägen
Utgives av: Sagavägenföreningen & projekt region Sagavägen
layout: thorbjörn östling, maximedia
tryck: mittmedia print ab, 2007
Thomas Carlsson, länsturismchef i
västerbotten, ser produktkvalitet
som en viktig fråga för länet.