Fuktsäkerhetsgranskning av nybyggnation - Byggnadsfysik - Lunds ...

Figur 3.8. Fuktpåverkan på värmeledningsförmågan hos mineralull (Nilsson,
2006).
Fasomvandlingar i en konstruktion sker då instängd fukt mellan två täta
skikt i en värmeisolerad konstruktionsdel genomgår en intern process. Den
instängda fukten kommer att avdunsta från den varma sidan och kondensera
på den kalla. Därefter återförs fukten då den droppar tillbaka till den varma
sidan av konstruktionen och processen börjar om på nytt. För att detta scenario
ska vara påtagligt krävs att ingående material har stor ånggenomsläpplighet,
t.ex. mineralull.
Ytterligare en faktor som ökar energiåtgången i fuktiga konstruktioner är att
det i flera fall krävs köpt energi för att torka ut byggfukten. Det gäller i
huvudsak murade hus och byggnader uppförda i betong och lättbetong.
3.6 Hälsorisker
Fuktskador kan leda till ökad ohälsa i form av bl.a. allergier, astmabesvär,
huvudvärk, yrsel och allmän trötthet. Orsakerna anses bl.a. bero på avgivning
av kemiska ämnen från material, emissioner, och mögelproblem.
Emissioner från material uppkommer direkt efter tillverkning och avtar
hastigt med tiden, så kallade egenemissioner eller primäremissioner. Däremot
tenderar ett material som upplever höga fukttillstånd öka sin avgivning av
kemiska ämnen, så kallade sekundäremissioner, se figur 3.9. Dessutom kan
den höga fuktnivån medföra nya, hälsoskadliga ämnen då anslutande material
reagerar med varandra. (Nilsson, 2006)
33