Namnforskning (PDF) - Institutionen för nordiska språk - Stockholms ...

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för nordiska språk
Staffan Nyström
Valbar kurs inom Magisterkurs i svenska
Namnforskning, 10 poäng
Kursen ger en bred och aktuell översikt över namnforskningens teorier, frågeställningar,
arbetssätt och resultat med tonvikt på ortnamnen. Följande delaspekter på ämnet behandlas: a)
onomastisk teori och metod, som bl.a. annat diskuterar namnforskningens ställning inom
nordistiken och inom vetenskapen överhuvud taget samt propriernas ställning och funktion i
språksystemet, b) gängse namntolkning, etymologi och andra inomspråkliga fenomen såsom
ord- eller namnbildning, ortnamnsbildande suffix, avljud, ordlängdsbalans, korrektion m.m.,
c) ortnamn som källor, dvs. vad ortnamnen berättar om äldre tiders bebyggelsestruktur,
administration, religion, jord- och skogsbruk, samfärdsel m.m., d) ortnamnsvård och
ortnamnsplanering, som ger en inblick i den mångsidiga verksamhet som idag pågår när det
gäller namnval och namnreglering inom statliga och kommunala myndigheter (gatu- och
vägnamn, postadresser, vägskyltar, allmänna kartor, fastighetsregister m.m.), e) personnamn,
där såväl forntida som dagsaktuella namn behandlas liksom både enskilda namnproblem och
större utvecklingslinjer när det gäller förnamn, binamn och släktnamn i Sverige.
Kursen kompletteras med individuell specialisering, vari ingår en skriftlig redovisning i
paper-form.
Litteraturlista (avser gemensam del om 5 poäng):
Akselberg, Gunnstein, 1996: Teori og empiri i norsk onomastikk. I: Den ellevte nordiske
navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala.
(NORNA-rapporter 60.) S. 75–88.
Andersson, Thorsten, 1974: Om ortnamnssuffixet -str-. I: Nordiska namn. Festskrift till
Lennart Moberg 13 december 1974. S. 292–312. [Även i: Namn och bygd 63 (1975), s. 143–
163.]
Andersson, Thorsten, 1980: Ord eller suffixbildning? Till frågan om rekonstruktion av ord ur
ortnamn. I: Sprogvidenskabelig udnyttelse af stednavnematerialet. Red. av Vibeke Dalberg,
Bente Holmberg, John Kousgård Sørensen. Uppsala. (NORNA-rapporter 18.) S. 9–40.
Andersson, Thorsten, 1994: Olika egennamnskategorier – förenande och särskiljande drag. I:
Övriga namn. Red. av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson, Bo Ralph. Uppsala. (NORNArapporter
56.) S. 15–42.
Andersson, Thorsten, 1996: Onomastiska grundfrågor. I: Den ellevte nordiske
navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala.
(NORNA-rapporter 60.) S. 15–41.

Andersson, Thorsten, 1998: Germanskt personnamnsskick i indoeuropeiskt perspektiv. I:
Personnamn och social identitet: handlingar från ett Natur och kultursymposium i Sigtuna 19-
22 september 1996. Red. av Thorsten Andersson, Eva Brylla, Anita Jacobson-Widding.
Stockholm. (KVHAA/Konferenser 42.) S. 13–38.
Bakken, Kristinn, 1991: Gustav Indrebø: «Stadnamni i ei fjellbygd». En metodeundersøkelse.
I: Namn og Nemne 8. S. 35–52.
Bakken, Kristinn, 1994: Navnelaging og onomastikonet. I: Namn og Nemne 11. S. 35–46.
Bakken, Kristinn, 2000: Teori i navneforskningen. Et diskusjonsinnlegg. I: Oluf Rygh. Red.
av Berit Sandnes, Jørn Sandnes, Ola Stemshaug, Lars F. Stenvik. Uppsala. (NORNArapporter
70 B.) S. 11–23.
Brink, Stefan, 1989: Ett bidrag till onomastisk teori. Bosättningsonomastik. I: Studia
Onomastica. Festskrift till Thorsten Andersson 23 februari 1989. Red. av Lena Peterson et al.
Stockholm. S. 19–28.
Brink, Stefan, 1993: Var står onomastiken idag? En epistemologisk betraktelse. I: Namn og
Nemne 9/10. S. 7–30.
Brink, Stefan, 1996: Political and social structures in early Scandinavia. A settlementhistorical
pre-study of the central place. I: Tor 28. S. 235–281.
Brink, Stefan, 1997: Political and social structures in early Scandinavia II. Aspects of space
and territoriality – the settlement district. I: Tor 29. S. 389–437.
Brink, Stefan, 2000: Forntida vägar. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 39 ”Vägar och
vägmiljöer”. Red. av Jan-Olof Montelius.) S. 23–64.
Brylla, Eva, 1995: Utvecklingen av svenskt släktnamnsskick under 1900-talet. I: Slektsnamn i
Norden. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 58.) S. 61-78.
Brylla, Eva, 1999: Anna Mædh inga hænder, Karl Dængenæf och Ingrid Thiuwafinger. Några
exempel på medeltida binamn. I: Runor och namn. Hyllningsskrift till Lena Peterson den 27
januari 1999. Uppsala. (Namn och samhälle 10.) S. 11-19.
Brylla, Eva, 2000: Att lysa med lånta fjädrar. Om svenskarnas benägenhet att anta utländska
namn. I: Utanlandske namn i Norden. Red. av Botolv Helleland og Leif Nilsson. (NORNArapporter
68). S. 215–225.
Edlund, Lars-Erik, 1997: Ortnamnsforskning och historieforskning. Några reflexioner från ett
nordligt perspektiv. I: Namnegransking som studie- og undervisningsfag. Red. av Kristin
Bakken. Seksjon for namnegransking. Universitetet i Oslo. (Den 8. Nasjonale konferensen i
namnegransking. Blindern 22.november 1996.) S. 41–82.
Elmevik, Lennart, 1971: Nyare undersökningar av de svenska ortnamnen på -lösa. En kritisk
översikt. I: Namn och bygd 59. S. 15–36.

Elmevik, Lennart, 1988: Trögd. I: Ingemar Olsson 25 augusti 1988. Stockholm.
(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. MINS 28.) S.
111–118.
Ferenius, Jonas, 1997: Aktuella namngivningsproblem i Stockholm. I: Byens navne.
Stednavne i urbaniserede områder. Red. av Vibeke Dalberg, Bent Jørgensen. Uppsala.
(NORNA-rapporter 64.) S. 93–101.
Fridell, Staffan, 1995: Nordiska inbyggarbeteckningar. En kortfattad kritisk översikt. I: Namn
och bygd 83. S. 139–150.
God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård. Ortnamn och namnvård 6. Gävle,
2001. (LMV-rapport 2001:xx.) [MANUS]
Göransson, Sölve, 1984: Bebyggelseförflyttningar och namnkronologi på Öland. I:
Bebyggelsers og bebyggelsenavnes alder. Red. av Vibeke Dalberg, Gillian Fellows Jensen,
Bent Jørgensen, John Kousgård Sørensen. Uppsala. (NORNA-rapporter 26.) S. 268–294.
Hellberg, Lars, 1973: Skänninge och Skenaån. En ortnamnskombination i ljudhistorisk
belysning. I: Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen
den 27 juni 1973. Stockholm. (Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård 48.) S. 37–52.
Hellberg, Lars, 1979: Forn-Kalmar. Ortnamnen och stadens förhistoria. I: Kalmar stads
historia 1. Kalmarområdets forntid och stadens äldsta utveckling. Tiden intill 1300-talets mitt.
Red. av I. Hammarström. Kalmar. S. 119–166.
Kiviniemi, Eero, 1973: Ortnamnens uppkomst i typologiskt perspektiv. I: Synvinklar på
ortnamn. Red. av Kurt Zilliacus. Helsingfors. (Skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i
Finland. Nr 454. Meddelanden från folkkultursarkivet 1.) S. 25–47.
Kiviniemi, Eero, 1991: Analogisk namngivning och den toponomastiska teorin. I: Analogi i
navngivning. Red. av Gordon Albøge, Eva Villarsen Meldgaard, Lis Weise. Uppsala.
(NORNA-rapporter 45.) S. 111–120.
Moberg, Lennart, 1998: Från Åre till Akropolis. I: Namn och bygd 86. S. 5–16.
Modéer, Ivar, 1964: Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier av
Ivar Modéer utgiven av Birger Sundquist och Carl-Eric Thors med bibliografi av Roland
Otterbjörk. Studentlitteratur, Lund. (Anthroponymica Suecana 5.) S. 12–95.
Nilsson, Leif & Ringstam, Hans, 2000: Ortnamnen i fastighetsregistret. Om ortnamn i
administrativ användning och i allmänt bruk. Ortnamn och namnvård 5. Gävle. (LMV-rapport
2000:10.)
Nyman, Eva, 1996: Åsunda. I: Från götarna till Noreens kor. Hyllningsskrift till Lennart
Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996. Uppsala. (Skrifter utgivna genom Ortnamnsarkivet i
Uppsala. Serie B. Meddelanden 11.) S. 117–129.
Nyström, Staffan, 1995: Lexikon och onomastikon – två samverkande system. I: Namn og
Nemne 12. S. 81–88.

Nyström, Staffan, 1996: Namnmönster, namnsystem, onomastikon – något om namnförrådets
art och struktur. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni
1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala. (NORNA-rapporter 60.) S. 131–148.
Nyström, Staffan, 1997: Plog, plöja, plöje och därmed besläktade namnelement i svenska
ägonamn. I: Ägonamn – struktur och datering. Red. av Gunilla Harling-Kranck. Uppsala.
(NORNA-rapporter 63.) S. 123–141.
Nyström, Staffan, 2001: Ortnamnen och kulturminneslagen. Om tolkning och tillämpning av
begreppet god ortnamnssed. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. [MANUS]
Pamp, Bengt, 1994: Övriga namn och andra. Ett försök till gruppering av egennamnen. I:
Övriga namn. Red. av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson, Bo Ralph.. Uppsala. (NORNArapporter
56.) S. 49–62.
Ringstam, Hans, 2000: FNs arbete med ortnamn. I: Utanlandske namn i Norden. Red. av
Botolv Helleland, Leif Nilsson. Uppsala. (NORNA-rapporter 68.) S. 103–112.
Sahlgren, Jöran, 1930: Ordlängdsbalansen i svenskan. I: Namn och bygd 18. S. 61–86.
Sahlgren, Jöran, 1947: Reaktion och korrektion. En språkpsykologisk och språkhistorisk
studie. I: Namn och bygd 35. S. 97–126.
Selinge, Klas-Göran, 1983: Ortnamnen och kulturlandskapets struktur. I: Ortnamnsvård och
ortnamnsplanering. Handlingar från LMVs symposiumi Gävle 18–19.2 1982. Red. av A.-C.
Mattisson. Gävle. (LMV-rapport 1983:7.) S. 57–76.
Strandberg, Svante, 1972: Sjönamnet Täljaren. I: Namn och bygd 60. S. 138–153.
Strandberg, Svante, 1993: Personnamn i ortnamn. Kritisk översikt. I: Studia anthroponymica
Scandinavica 11. S. 5–24.
Strid, Jan Paul, 1996: Skottskog och lövtäkt i ortnamnens ljus. I: Sydsvenska
ortnamnssällskapets årsskrift. S. 5–42.
Utterström, Gudrun, 2000: Svenska adelsnamn – uppkomst och utveckling. I: Studia
anthroponymica Scandinavica 18. S. 25–63.
Vikstrand, Per, 2000: Konungen och helgedomen. I: Oluf Rygh. Red. av Berit Sandnes, Jørn
Sandnes, Ola Stemshaug, Lars F. Stenvik. Uppsala. (NORNA-rapporter 70 B.) S. 213–232.
Zilliacus, Kurt, 1966: Ortnamnen i Houtskär. En översikt av namnförrådets sammansättning.
Helsingfors. (Studier i nordisk filologi 55.) Kapitel III, Strukturen i namnskicket. S. 38–87.