VINNER! SNYGGAST

Recommendations

Info

SPECIAL INDUSTRIDESIGN Färgprover på Volvo Lastvagnar visar de tillgängliga kulörerna. Design ljuger inte – ”what you see is what you get”. Därför är design ett allt viktigarekonkurrensverktyg för industribolagen i en värld som i allt högre grad kräver transparens. Den snabbanalysen görs av en reklamare, Måns Jacobsson Hosk. Fast på senare år har han sadlat om och driver i dag designfi rman Kurppa Hosk tillsammans med kompanjonen Thomas Kurppa. ”Design är en metod för att utveckla e ektiva produkter. Att hålla ihop hela bolagets dna i utseende och användarvänlighet i sina produkter är i sig ett stort reklamkoncept”, säger han. Måns Jacobsson Hosks branschbyte vittnar i sin tur om ett kommunikationsskifte för varor och tjänster. Från reklam, med skapade budskap, en utanpåargumentation, till design, där själva produkten blir mediet som argumenterar för sig själv genom autencitet och genuinitet. Att designområdet blir allt viktigare även i svensk industri, och inte bara i konsumtionsbranscherna, beror på att området defi nierar såväl produkt som varumärke. Och – inte minst – leder vidare till innovation och tjänstemarknaden, två extremt viktiga tillväxtområden för industriföretagen. 24 % Så mycket har satsningarna på produktdesign ökat med under perioden 2004–2008. Men vi återkommer till det. För faktum är att design för många industriföretag ännu är en stor dold potential. ”Svenska företag är relativt duktiga på design, men över lag för dåliga på att utnyttja det”, säger Claes Frössén, projektledare på stiftelsen Svensk industridesign, Svid, och håller fram Sydkorea som det främsta landet, följt av våra grannar Danmark och Norge. Att industridesignens betydelse har ökat i Sverige är dock alla i branschen som Veckans A ärer talat med helt överens om. Ett stort språng skedde på 1950-talet, anser Claes Frössén, som utnämner prinsen Sigvard Bernadotte till ”vår första professionelleindustridesigner”. Sedan kom ergonomitrenden på 1970-talet och stort fokus lades på att maskiner och industrimiljöer skulle vara säkra arbetsplatser. Men allt som ökar attraktionskraften av en produkt ökar förstås värdet, och även skönheten tog tillbaka mark under 1980- och 90-talen. ”Men trenderna har inte kommit och gått. Snarare är de lager som tillsammans byggt en alltmer komplett och kvalifi cerad industridesign. Varje område adderar betydelse”, hävdar Claes Frössén. För runt tio år sedan började nästa utbyggnad av designdisciplinen: tjänstedesignen, vilken börjat ta rejäl fart under de senaste fem åren, enligt branschbedömare Veckans Affärer talat med (se separat artikel). Men att mäta industridesignens bety- 20 VECKANS AFFÄRER nr 18–19 – 2 maj 2013 VOLVO TRUCKS ”Företag är generellt för dåliga på att utnyttja design”, säger Claes Frössén på Svid. EN NY STRATEGI 35 0 Bolag med design som strategi, % 22 2004 31 2008 Allt fl er svenska företag använder formgivning och design i sitt strategiska arbete. delse i si ror visar sig vara hart när omöjligt. Inga av de bolag Veckans A ärer talat med vill uppge hur mycket pengar de satsar, en del inte ens hur många anställda de har på designavdelningen. Eller designavdelningarna. För många av de svenska storkoncernerna har numera inte bara en avdelning utan fl era. I en del av dem, som Volvo AB och Electrolux, sitter även koncernens designchef i bolagsledningen – så viktig anses disciplinen för företagets långsiktiga utveckling. De fl esta bolag hänvisar till Svid. Men även här saknas aktuella och hårda si ror på designsatsningarna inom svenska industribolag. En undersökning från år 2008 visar dock att de totala satsningarna på produktdesign ökat med 24 procent (jämfört med KÄLLA: SVID MAGNUS LANJE / SCANPIX
VOLVO TRUCKS 23 % Bara knappt vart ärde svenskt industriföretag arbetar med designfrågor på strategisk nivå. år 2004) och att ökningen är störst bland bolag som redan satsar mycket. Bland de designduktigaste företagen, de som satsar strategiskt på design, ökar satsningen på produktdesign under den här perioden med 46 procent. Svid delar in bolagens mognadsnivå i designfrågan i en trappa. Längst ned fi nns företagen som hävdar att de inte alls sysslar med design, det vill säga de helt omedvetna. Sedan kommer de som använder design som formgivning, som dekor och marknadsföring. Näst högst upp i trappan fi nns man om design används som en process, där designern leder en produktutveckling där fl er yrkesgrupper arbetar tillsammans för att förbättra bolagets vara. Högst upp i toppen på trappan ställer www.va.se Svid de företag som arbetar med design som strategi. Här handlar det om företag som arbetar med design som arbetsmodell för att utveckla hela företagets innovationskraft och a ärsstrategi. Helst sitter högsta designchefen i bolagsledningen. På det allra översta trappsteget hittar vi bara en handfull svenska företag, till exempel Volvo och Electrolux, som porträtteras senare i det här reportaget. Enligt Svids undersökning är det fortfarande fl est – en tredjedel – av de svenska företagen som inte tagit steget fullt ut till strategin utan arbetar med design som process. Men andelen företag som faktiskt tagit klivet ända upp till strategiskt designarbete ökade från 22 procent år 2004 till 31 procent år 2008 (se graf). Specialgranskar man särskilt teknikföretagen upptäcker man en stor dold utvecklingspotential: vart tredje industriföretag i tillverkande industri är helt omedvetet om designens betydelse för de- Förarmiljön i en lasbil är en blandning av ergonomi och design. Inte konstigt att en rad om skönhet i resultat räkningen för ett otränat öga känns obehaglig för en fi nanschef.” ras varor och konkurrenskraft, vilket innebär att 32 procent av dem fortfarande står och stampar på det nedersta trappsteget. Medan endast knappt var ärde av teknikföretagen, 23 procent, arbetar på strategisk nivå, jämfört med 31 procent i hela gruppen undersökta företag. Varför har då ännu relativt få industriföretag ännu upptäckt potentialen i design? ”Det är svårgreppbart”, säger Claes Frössén. Han anser att det är svårt att särskilja dess betydelse, att härleda konkreta kronor från detta område mitt i korsningen a ärsutveckling/innovation och … skönhet. Inte konstigt att en rad i resultaträkningen som, för ett otränat öga, blir nästintill synonymt med ”tycke och smak” känns obehaglig för en fi nanschef. Problemet är bara att även icke-design är design. Men dålig design. Bra designad blir en produkt mycket bättre, dåligt designad kan samma produkt bli urkass. Och VECKANS AFFÄRER 21
Page 1 and 2: NYA! va.se TIDSAM 0933-18 18 7 3880
Page 3: www.va.se VECKANS AFFÄRER 19
Page 7 and 8: den utan att bebisen vaknar var avg
Page 9: upp i snart sagt varje som samtal V

VINNER! SNYGGAST

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?