Basmaterial - Kemilärarnas Resurscentrum - Stockholms universitet

Hög / Gym Anläggningen
produkterna blir mer omättade. Du kan läsa mer i fördjupningsdelen Reaktionsmekanismer
vid krackning.
Utbytet av eten är även beroende av hur mycket grenade kolkedjor råvaran
innehåller. Om detta kan du läsa om i fördjupningsdelen Svårt att kracka grenade
kolväten.
Snabbkylning
Efter passagen genom krackugnen måste gaserna kylas ner mycket snabbt, för att
stoppa krackningen och motverka polymerisation. Eftersom långa kolkedjor är lättare
att kracka än korta är snabbkylningen extra viktig när man krackar nafta. På
naftakrackugnen sitter avkylningssystemet därför direkt på utloppsröret.
Kylningen sker i två steg, först med en värmeväxlare där vatten får bilda ånga, och
därefter genom insprutning av kylolja. Temperaturen sjunker på så sätt från 800°C till
350°C.
Blandningen av olja och krackningsprodukter destilleras sedan i destillationstorn 1.
Kyloljan tas ut i nedre delen av tornet, kyls ner (ej i figuren) och återförs till
gaskylningen. I botten av tornet får man dessutom en tjockoljeliknande fraktion som
innehåller hög andel aromatiska föreningar.
Från toppen av tornet går krackningsprodukter med låga kokpunkter vidare (kolväten
med 1 till ca 10 kol). I gasblandningen finns dessutom koldioxid, svaveldioxid, vattenånga
och vätgas. Resten av anläggningen är till för att separera dessa gaser…
Tvättning och torkning
Först separerar man kolväten med kokpunkter nära bensinens från gasformiga
kolväten och vatten. Gaserna komprimeras, för att vattnet och kracknaftan ska
kondensera. I en tank skiktar sig vätskorna, med vatten i botten, flytande kolväten i
mitten och gasfasen överst. Vattnet (från ångan i krack-ugnen) går till vattenrening,
eftersom det innehåller en del lösta kolväten. Den flytande kolvätefraktionen leds
direkt till destillationstorn 2, där den renas (se nedan).
Gaserna är förorenade av bl a koldioxid och svaveldioxid,
som måste tvättas bort. Det görs med hjälp av
natriumhydroxidlösning, som sprejas in i toppen av ett
tvättorn. Gaserna matas in från botten och möts av
tvättduschen i motström. Koldioxiden och svaveldioxiden
löser sig i tvättvattnet och bildar karbonater respektive
sulfiter som rinner ut i botten av tvättornet.
Därefter renas gaserna från vattenmolekyler med hjälp av
zeoliter - ett material med molekylstora hålrum och kanaler.
Gasen passerar genom en tank, fylld med lagom hårt
packad zeolit. Molekyler som är tillräckligt små för att få
plats i zeolitens hålrum kommer då att fastna, t ex
vattenmolekyler. Efter en tid blir torkmassan mättad på
vatten, och måste då torkas. Därför har man flera parallella
torkar med zeolitmassa att växla mellan.
Krackaser +
CO2 + SO2
NaOHlösning
Renade
gaser
Tvättprodukter
Figur 16 Tvättning av CO2 och
SO2 med natriumhydroxidlösning.
59 Krackning till eten hos Borealis