You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Condi versus Hillary?<br />
Redan nu spekuleras det om vilka som kommer<br />
att ställa upp som huvudkandidater<br />
i presidentvalet i USA 2008. Tidskriften<br />
NewsMax (januari <strong>2005</strong>) tillåter sig gissningen<br />
att kampen skulle kunna komma<br />
att stå mellan demokraten Hillary Rodham<br />
Clinton och republikanen Condoleezza<br />
Rice, den förra senator, den senare USAs<br />
utrikesminister.<br />
Analytikern Dick Morris menar att endast<br />
Hillary själv kan hindra henne från<br />
att bli demokraternas presidentkandidat<br />
2008, under det att Condi Rice ensam<br />
bland republikaner, enligt Morris, kan<br />
besegra Rodham Clinton. ”Valet 2008”,<br />
skriver Dick Morris, ”kan visa sig bli mer<br />
explosivt i fråga om pengar, smutskastni<br />
ng,valdeltagande och passion än det mest<br />
eldfängda val som förekommit i modern<br />
tid, valet 2004.”<br />
Den rutinerade politiske analytikern<br />
Dick Morris är övertygad om att Hillary<br />
Rodham Clinton kommer att göra slag i<br />
saken och göra ett allvarligt försök att nå<br />
Vita huset 2008. Han anser också att det<br />
är fullt möjligt att tänka sig att republikanerna,<br />
liksom Tories i Storbritannien<br />
gjorde 1975 (Margaret Thatcher), utser<br />
en kvinnlig frontfigur om tre år. ”Condoleezza<br />
Rice är Amerikas Thatcher”, menar<br />
Morrision. Liksom ”Järnladyn” – som för<br />
övrigt fyller 80 den 13 oktober i år – är<br />
Condi en hängiven förkämpe för frihet<br />
och demokrati runt om i världen. Hon ser<br />
som sin främsta uppgift att beskydda USA<br />
och dess intressen i en farofylld omvärld<br />
och skulle som president sitta inne med<br />
de mest betydande internationella kunskaperna<br />
någon amerikansk president sedan<br />
Eisenhower varit i besittning av.<br />
Om Condi Rice kan det vidare sägas<br />
hon är en övertygad social konservativ,<br />
frihandelsförespråkare och kristen. Från<br />
sin uppväxt i Alabama anslöt hon sig till<br />
ideal som traditionellt omhuldas av det<br />
republikanska partiet (GOP) och omsatte<br />
dessa i en ytterligt framgångsrik, akademisk<br />
karriär. Som svart, kvinna och<br />
konservativ har hon sannerligen fått slå<br />
sig fram i karriären. Det som gör Condi<br />
Rice till en effektiv kandidat mot Hillary<br />
Clinton, om denna nu skulle bli nominerad<br />
för demokraterna, menar Morris, är att hon<br />
har stora möjligheter att vinna bifall bland<br />
kvinnor, svarta och hispanier. Å andra sidan<br />
har Rice aldrig tidigare innehaft något valt<br />
ämbete eller utvecklat några detaljerade<br />
åsikter i inrikespolitiska frågor. Samtliga<br />
presidentkandidater efter Andra världskriget<br />
har varit vicepresidenter, senatorer eller<br />
guvernörer – utom Dwight D. Eisenhower<br />
som några år innan sin kandidatur hade<br />
vunnit Andra världskriget åt USA. Samtliga<br />
valda presidenter –med undantag för<br />
Eisenhower och John F. Kennedy – har<br />
varit vicepresidenter eller guvernörer. Rice<br />
har också bestämt förnekat, att hon ämnar<br />
kandidera.<br />
Andra tänkbara kandidater bland republikanerna<br />
är senator John McCain, förre<br />
New York-borgmästaren Rudy Giuliani<br />
och guvernör Arnold Schwarzenegger<br />
(om den sistnämnde skall kunna ställa<br />
upp måste grundlagen, som tillåter endast<br />
personer födda i USA att vara president,<br />
först ändras). När det gäller tänkbara demokratiska<br />
medtävlare till Hillary kan man<br />
tänka sig att John Kerry eller Joe Lieberman<br />
gör ett nytt försök, liksom även Kerrys val<br />
av vicepresident-kandidat, John Edwards,<br />
kan tänkas ställa upp.<br />
Konflikten om Japan<br />
Japans agerande före och under Andra<br />
världskriget fortsätter, 60 år efter krigsslutet,<br />
att röra upp känslostormar i Ostasien.<br />
Det är vissa passager i japanska läroböcker<br />
som på sistone retat upp främst kineser,<br />
men även koreaner. Ledande japanska<br />
politiker har visserligen vid en mångfald<br />
tillfällen bett om ursäkt för det japanska<br />
krigsagerandet, men det tycks inte ha hjälpt<br />
mycket. I Peking gick främst unga kineser<br />
bärsärkagång och förstörde egendom med<br />
japansk anknytning, och liknande scener<br />
utspelades i Sydkoreas huvudstad Seoul.<br />
I Sydkorea pågår sedan många år en,<br />
stundom ganska upphetsad, diskussion om<br />
att Japan på ett betydligt mer eftertryckligt<br />
sätt än tidigare måste ta avstånd från sitt<br />
koloniala förflutna. President Roh Moohyun<br />
uppmanade exempelvis i ett tal i<br />
den sydkoreanska nationalförsamlingen<br />
i början av mars i år Japan att på en rad<br />
områden vidta åtgärder i syfte att göra<br />
upp räkningen med sitt brutala agerande i<br />
förfluten tid. Bland sådana åtgärder märks<br />
kompensation till offer för detta agerande.<br />
President Roh, vars tal hölls i anslutning<br />
till 86-årsjubileet av den koreanska självständighetsrörelsens<br />
grundande den 1 mars<br />
1919, citerades bland annat:<br />
”Efter att ha uppdagat sanningen om det<br />
förflutna, bör (Japan) ärligen be om ursäkt<br />
och, vid behov, kompensera, för att därefter<br />
försona. Detta är den allmängiltiga vägen<br />
för att klarlägga historiska frågor.”.<br />
Roh gav därmed ett starkt budskap till<br />
Japan, bland annat därför att det var första<br />
gången den sydkoreanske presidenten offentligen<br />
berörde frågan om ersättning till<br />
krigsoffren. Han krävde dock inte någon<br />
direkt kompensation från japansk sida utan<br />
tog snarare upp hur likartade frågor bör<br />
CONTRA 3/<strong>2005</strong> www.contra.nu 13
Change language