Lappmarksgränsen och renbetesrätten Av Lennart Lundmark Detta ...

Utredningen noterade krisläget där det bland annat förekom hjordar av kvarlämnade renar i
kustlandet under tiden maj-september. Trots dessa otillfredsställande förhållanden föreslog
utredningen inga inskränkningar i vinterbetesområdena. Den framförde enbart att samerna
borde åläggas att ”på förhand tillkännagiva tiden för sina flyttningar igenom de särskilda
socknarna”. Den såg rent av Norr- och Västerbotten som efterföljansvärda exempel för
Jämtland-Härjedalen där det rådde konflikter kring vinterbetet. Utredningen hoppades att de
samer och bofasta som utövade sina näringar där skulle ”i någorlunda sämja förlikas, därför
talar erfarenheten från Norrbottens och Västerbottens kustland, där ingen röst höjts för att
hindra lapparnas vinterflyttningar”. 87
Någon närmare vägledning för tolkningen av begreppet ”trakter” gav inte utredningen. Det
gjorde inte heller propositionen. 88 I lagutskottets utlåtande diskuterades främst eventuella
inskränkningar i tiden för renarnas rätt att vistas i Lappmarken nedanför odlingsgränsen samt
de skador som kunde orsakas på utestående höhässjor där. För Västerbottens del ”gäller icke
frågan kustsocknarnas intresse, ty till kustlandet komma lapparna redan nu icke förr än i
december”. 89
Vad gällde omfattningen av begreppet ”trakter” fanns fortfarande bara den indikation som
ministern gett i propositionen 1886, d v s att det inte kunde bli några svårigheter att definiera
vilka trakter som var sedvanerättsområde.
En utredning som tillsattes 1919 tog sig an frågan. Det ledde till ett lagförslag som
behandlades i konselj 1924. 90 Någon proposition förelades aldrig riksdagen av lagtekniska
skäl. 91 När propositionen efter viss bearbetning lades fram 1928 ingick konseljprotokollet
från 1924 som bilaga och väsentliga delar av det togs in i propositionen. 92
Naturlig gräns
Med hänvisning till tidigare utredningar och konseljbeslut konstaterade departementschefen
1928 att ett område i nordöstra Norrbotten inte tillhörde sedvanetrakterna för vinterbete. Det
86
Riksdagen 1898. Motion AK nr 215 med referat av lappfogdarnas rapporter
87
Riksdagen 1898. Lapplagskommitténs betänkande, s 35
88
Riksdagen 1898. Proposition nr 56
89
Riksdagen 1898. Lagutskottets utlåtande nr 66, s 9
90
För konseljprotokollet se Riksdagen 1928. Proposition nr 49. Bilaga.
91
Lagrådet ansåg att uppdelningen i en lag för fjällrenskötseln och en för skogsrenskötseln inte var rationell.
92 Riksdagen 1928. Proposition nr 49.
24