1979/2 - Vi Mänskor
1979/2 - Vi Mänskor
1979/2 - Vi Mänskor
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Wr/t<br />
7'<br />
\<br />
\<br />
min mamma över allt annat.<br />
När jag var tretton år kom<br />
menstruationen. Då kom också<br />
drömmarna. Jag läste Allers<br />
noveller och herrgårdsromaner,<br />
jag läste alla "Min Melodis<br />
Hjärtebibliotek" jag kom<br />
över. Jag drömde om Mannen,<br />
den ende. Han var mörk och<br />
vacker, och han la sin arm beskyddande<br />
om mina axlar.<br />
Med honom skulle jag vara<br />
lycklig livet ut. Något så äckligt<br />
som våta kyssar eller<br />
könsorgan fanns inte i mina<br />
drömmar.<br />
Min bror, som var äldre,<br />
började springa med flickor.<br />
"Det är mina tag", sa pappa<br />
och blinkade när han kom sent<br />
hem. Men jag måste alltid vara<br />
hemma senast elva. för annars<br />
kunde något farligt hända.<br />
Pappa visste ju själv hur pojkar<br />
var.<br />
Jag fyllde äntligen upp den<br />
minsta behå-storleken, och<br />
jag anmäIde mig till en danskurs<br />
i pojkskolan, Södra Latin.<br />
Snart blev jag bjuden på<br />
min första "hippa".<br />
Så fort jag kom hem från<br />
skolan tvättade jag håret och<br />
rullade det hårt, hårt, på stickiga<br />
papiljotter. Jag provade<br />
kjolar och jumprar och slet<br />
skärpet så hårt jag kunde om<br />
midjan. Min magra kropp<br />
höIls inne av höfthållare av resår<br />
och behå med stålskena<br />
under kupan. Jag sminkade<br />
mig länge och noga.<br />
På "hippan" stod pojkarna<br />
på den ena sidan och vi flickor<br />
på den andra. Pojkarna bjöd<br />
upp och snart släckte dom<br />
Ijuset i taket. Bara grammofonen<br />
lyste svagt.<br />
Bosse som var blond och två<br />
år äldre dansade nära mig.<br />
Han släppte mig inte mellan<br />
danserna. Han kysste min hals<br />
och mina kinder. Det var blött.<br />
Det var inte som jag trott.<br />
Men jag visste ju sen att det<br />
var honom jag var kär i. På<br />
nästa hippa kysste han min<br />
mun och försökte tränga in sin<br />
tunga mellan mina 1äppar. Det<br />
var för äckligt. Jag stängde<br />
munnen men njöt av hans<br />
kropps närhet.<br />
Sen satt jag stilla i hans knä<br />
och grammofonen spelade<br />
"f'm on my way to paradise,<br />
travellin'light, travellin'<br />
light. . . " Och det var det som<br />
var lyckan.<br />
När jag kom hem berättade<br />
jag alltihop för mamma. "Men<br />
usch," sa hon. "Inte ska ni<br />
släcka ijuset och hålla på så<br />
där." Då slutade jag berätta<br />
om hipporna för mamma.<br />
Mamma var inte aIIs så märkvärdig<br />
som jag alltid hade<br />
trott. <strong>Vi</strong>d fjorton år "avslöjade"<br />
jag mamma. Det var då<br />
jag såg hennes gränser.<br />
Jag visste att man bara kunde<br />
älska en. Det hade mamma<br />
och Allers noveller lärt mig.<br />
Därför kunde jag bara älska<br />
Bosse. Men han gick snart<br />
ifrån mig tiII en flicka som var<br />
sötare och säkrare än jag. Då<br />
grät jag floder. Jag grät dag<br />
ut och vecka in, jag grät nästan<br />
ett år. Sen gav jag upp och<br />
gick på nya hippor.<br />
23