Ladda ner PDF-filen - Jan Gustafsson

Recommendations

Info

Här följer några hemsidor som innehåller objektivtester m.m. www.usa.canon.com/eflenses/lineup/index.html www.hasselblad.se www.photozone.de wlcastleman.com/equip/reviews/index.htm www.the-digital-picture.com Projektorn Digitalprojektorn är den svaga länken i kedjan. Digitalprojektorer med beteckningen XGA har upplösningen 1024x768 pixlar, vilket innebär att de bara använder sig av 0,78 megapixel av bilden. Har du en systemkamera från Canon, Nikon, Sony, Pentax m.fl. så har den en sensor med storleksförhållandet 3:2. Det gör i praktiken att bilden som du visar har 1024x683 pixlar, vilket motsvarar 0,7 megapixel. En del dyrare digitalprojektorer har beteckningen SXGA med upplösningen 1400x1050 pixlar och visar en bild i storleken 1,47 megapixel. En omskalad bild från en 3:2 sensor ger bildstorleken 1,35 megapixel. Dessa projektorer ger en betydligt bättre bild än XGA-projektorer. Har man en bra projektor med SXGA-upplösning (exempelvis en Canon XEED SX 60) och har lyckats kalibrera den rätt, blir det bra bilder. Canons "värstingmodeller" har WUXGA-upplösning. Detta innebär 1920x1200 pixlar men en 3:2 bild kan bara visa 1800x1200 pixlar - 2,16 megapixlar. Jag har en sådan projektor som är fantastiskt bra. Om man bara tänker visa sina bilder med de digitalprojektorer som finns på marknaden idag räcker det gott med en kamera med 3 megapixel. Till detta kommer svårigheten att få till färgerna rätt med den begränsade färgrymd (sRGB) som digitalprojektorn har. När det gäller påsiktsbilder (förstoringar) är digitalkamerans förmåga att återge små detaljer bättre än hos en analog småbildskamera. Men bilden från digitalkameran förlorar enligt min mening djupkänsla. Digitala bilder ser oftast lite platta och livlösa ut. Men det blir bättre för varje ny generation digitalkameror som kommer ut på marknaden. Stativet Stativet är naturfotografens viktigaste tillbehör och det finns all anledning att satsa en ordentlig slant på ett bra stativ. Det spelar ingen roll om du har stabilisator i objektiven eller bara fotograferar med vidvinkel, stativet har alltid en funktion att fylla. Med stativ är det som med bilar, olika modeller är bra till olika ändamål, därför har jag många stativ. De flesta stativ som säljs är tyvärr riktigt dåliga. Varför? Är stativtillverkarna okunniga? Nej knappast, det är köparna som är okunniga. Stativtillverkarna gör sådana stativ som flertalet köpare efterfrågar d.v.s. billiga, lätta (ostadiga) och snygga med många finesser som t.ex. mittpelare med vev. Bra stativ är dyra, tunga, stadiga och utan finesser.
Så här är det: Stativets viktigaste uppgift är att hålla kameran stilla när du exponerar. På köpet får du full kontroll så att du i lugn och ro kan komponera bilden. Stativets vikt är av stor betydelse för dess förmåga att: 1. Eliminera skakningar från spegel och slutaren. 2. Inte vibrera när det blåser. 3. Stå pall för en liten knuff och inte trilla omkull med den dyra kameran på. 4. Stå still när du panorerar. 5. Klara långa brännvidder. Använder du ett 400 mm teleobjektiv utan stabilisator bör du ha ett stativ som väger minst 4 kg plus stativhuvud. Ett 600 mm teleobjektiv kräver ett stativ som väger minst 6 kg o.s.v. Stativet skall inte ha mittpelare, det kan tyckas konstigt eftersom det är både bekvämt och snabbt att jobba med. Anledningen är att stativets stabilitet försämras avsevärt när man hissat upp mittpelaren. En annan är att mittpelaren är i vägen när man vill komma ner lågt som t.ex. vid blomfotografering. Stativets ben skall gå att fälla ut olika långt oberoende av varandra, helst ända ut i spagat. Det får gärna ha låsvred vid stativplattan eller stopp som är lätt att lösgöra. Stativet skall vara lättarbetat så att du inte drar dig för att sätta upp det gång på gång. Trä, kolfiber eller metall. Det finns bra stativ av alla tre materialen. Generellt kan sägas att metallstativ behöver vara lite tyngre än de andra, eftersom metall inte absorberar vibrationer lika bra. Här följer några stativ som jag kan rekommendera: Tyska Berlebach (http://www.berlebach.de) har gjort trästativ i över hundra år. De har två olika serier. Den lilla serien har en svår konkurrent i de svenska stabilstativen. Berlebachs stora stativ modell UNI 24 och 26 är enligt min mening det ultimativa stativet när man väl har det på plats (vikt 7,3 resp. 7,6 kg). De är mycket lättarbetade och ytterst stabila. Svenska Stabil (www.stabil.nu). Det var Olle Karlsson från Skulltorp som började tillverka dessa lätta trästativ hemma i sin källare, nu är det hans son Jan Karlsson i Skövde som står för tillverkningen. Stabilstativen har som så mycket annat förbättrats genom åren, generellt vill jag påstå att Stabilstativ, som inte är äldre än 15-20 år är mycket bra stativ. Modellen Snabb är lätt, stabil och snabb att sätta upp och dessutom förhållandevis bra när det blåser. Denna modell var jag själv med och konstruerade i början av 90-talet, och den var i första hand tänkt för fågelskådare. Men ibland går det inte som man tänkt sig. Olle Karlsson avled och sonen Jan Karlsson tog över produktionen och riktade marknadsföringen mot naturfotograferna, som tog den till sitt hjärta. Modellen Snabb är numera den mest sålda Stabilmodellen. Utmärkande för Stabilstativen är följande: 1. Dom är lättarbetade och snygga att se på. 2. Fint hantverk. 3. Trädelen är varm och skön att hålla i när det är kallt ute. 4. Fötternas utformning skiljer sig från allt annat på marknaden och är kanske stabilstativens största fördel. De är utformade som små tefat, vilket gör att de inte sjunker ner så lätt i mjukt underlag. Trots det greppar de bättre på hala stenar än något annat stativ jag provat. 5. Stabila i förhållande till sin vikt. Modellen Snabb finns i två storlekar 2500 g och 2650 g.
Page 1 and 2: Mina råd vid val av kamerautrustni
Page 3: Objektivtester Det finns många st
Page 7 and 8: Novoflex (Magic ball) är en upp oc
Page 9: Bildbehandling: Dator: MacBook Pro

Ladda ner PDF-filen - Jan Gustafsson

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?