Ladda ner Hjortronboken 2 - Branschföreningen Svensk Torv

Foto: Marie Kofod-Hansen
Dikade torvmarker står för cirka 16% av Sveriges mänskligt skapade klimatutsläpp.
Torven och klimatet
Debatten om klimatförändringarna påverkar i allt större utsträckning hur vi använder våra
naturresurser. En kritik som riktats mot torvbruket är att utvinning av torv negativt påverkar
den biologiska mångfalden och ödelägger orörd natur. Till detta kommer
att orörd torvmark genom sin tillväxt binder in kol som sänkor varför det även från klimatsynpunkt
är negativt att utnyttja just orörda torvmarker. Torvutredningen har bedömt att
Sveriges torvmarker varje år binder in kol motsvarande 6-14 TWh.
Att dikning av torvmarker vanligen medför att dessa övergår från att ha varit kolsänkor till att
avge CO 2 till atmosfären genom oxidation av växtmaterial har länge varit känt. Däremot har
inte omfattningen av dessa utsläpp varit känt så länge. Studier har genomförts inom SLU som
visar att dikade torvmarker står för ca 16% av Sveriges mänskligt skapade klimatutsläpp. Det
motsvarar hälften av de årliga utsläppen från transportsektorn!
Det klimatanpassade torvbruket går ut på att vi använder torv från marker som redan läcker
CO 2 , dvs. från s.k. källor. Härigenom utnyttjar vi en naturresurs som bokstavligen försvinner
till atmosfären oavsett om den eldas eller inte samtidigt som vi bevarar orörda torvmarker
som hela tiden växer och binder in kol. Därför kan man säga att torv är en råvara som
kontinuerligt förnyas.
Genom att använda torv för energiändamål ersätter vi olja och kol och stärker introduktionen
av biobränslen. Ett utsläpp av CO 2 sker till atmosfären när torv eldas som är lika stort som
det utsläpp som ändå skulle ske från den dikade torvmarken även om torven inte utvunnits.
Det vill säga att utsläppet tidigareläggs och att energin i torven tillvaratas. Det som gör detta
handlingsalternativ extra intressant är att vi efter cirka 20-30 år åter kan skapa en s.k. sänka
11