Tystnadsspiralen - Institutet för Offentlig och Internationell Rätt (IOIR)

t20 TYSTNADSSPIRALEN
En sadan tolkningoch tydningmAste oundvikligen drabba Stig Strdmholm,
ehuru givetvis ickeblott honom. Den mest omfattande diskussionen
av Europakonventionens system som svenskt problem, fdre Ranee,
har skrivits av Stromholm. Strdmholm var mycket viilbevandrad i den
tyska grundlagen och i 1973 lrs bok "Grundlagen, folket och etablissemangen"
gjorde han en genomgeng av de fdreslagna bestAmmelsema
som skulle bli 1974 ers regeringsform under j?imfdrelse med deras
motsvarigheter i den tyska grundlagen och i Europakonvefltionen. I
samband darmed kom han att gora ett antal uttalanden kringEuropakonventionens
artiklat som visar betydande fdrtrogenhet med Strasboorgsystemet
och dess innebdrd.
tboken tarhan upp Art.8 och Art. 2 i Fdrsta til laggsprotokollet. Efter
en summarisk redovisniagav mAlet Karnell och Hardt |s 9eriqe (appl.
41331'71), sonJ. avslutades med fdrlikning innefattande att Kgl. Maj:t
28.12.1972 rev upp sitt tidigare beslut och triiffade ett nytt i dverensstammelse
med klagandenas yrkande, llter Slrcimholm fdrsti att konventionen
pe denna punkt "fortsAltningsvis kommer att motvilligt
respekteas av de svenska myndigheterna" (s 107). Strdmholm visar
likase viss fdrtrogenhet med rr.el€t Si)de und vs Sverige (appl.5258111,
43 ECHR CD 41), som bi a gallde systemet med "fdr viss tid politiskt
valda namndeman", men skjuter det et sidan "i avvaktan pl mer konkret
maierial eller mer anmarkningsvarda fall, som skulle kunna aktualisem
en prdvning" (s 101). En Shylock som Lycko'Per, klagandefl i detta mel
var onekligen ingen bra galjonsfigur vid ett angrepp. Strdmholms fdF
trogenhet med praxis i Strasbourg kommer uppenbarligen darav att den
svenske "Government Agent" i Strasbourg, ratschefen Hans Danelius,
fcirskaffat Strcimholm uppdraget som ledamot av Europaredets expertkommittd
fcir manskliga rettigheter, diir Strdmholm satt i fyra 61 1970-
1973. Ur denna synpunkt ar det anmerkningsvert att Slrijmholm i den
gasddrelasning dver "Naturratt och retorik", som han hcill iHeisingfors
23.2.1913, aldrig namner Europakonventjonen men med stor emfas
uppeheller sig vid "en kraftig nalurr;illslig reaktion i den tyska juristvarlden
" med 1949 ers vastt),ska grundlag och dess menskliga rattigheter
som friimsta uttryck, och sedan utfdrligt utvecklar varfdr det meste ge
illa:
I Norden ar beda fenomenen (narurratt oc} retorik) lika illa anskrivna, och
man kan rog rikna med att bli sannspedd oln Inan gissar. alt molstrdmningarna.der
sociologisk-emp i. iska syn en da ratlsordningen och den sprekanalytiska
linjeo i studiet av riltssalsema. idag arvida slarkare och sannolikl