Standard för Västsibirisk lajka

Ursprungsland/
hemland:
Användningsområde:
FCI-Klassifikation:
Bakgrund/ändamål:
Helhetsintryck:
Viktiga
måttförhållanden:
Uppförande/karaktär:
Huvud:
Skallparti
Stop
Nosparti
Läppar
Käkar/Tänder
Ögon
Standard för
VÄSTSIBIRISK LAJKA
(Zapadnosibiriskaja lajka)
Ryssland
Mångsidig jakthund
Grupp 5, sektion 2
Med arbetsprov
Västsibirisk lajka har formats genom korsningar mellan de närbesläktade
lajkorna hos folkslagen chanter och manser samt hundar
tillhörande de ryska jägarna i norra Ural och Västsibirien.
Förutom den lokala stammen i områden där jakt förekommer, är
denna ras vida spridd i mellersta Ryssland där det finns stora
kennlar för rasen. I flera jaktområden finns kennlar som bara
föder upp västsibirisk lajka.
Västsibirisk lajka är en medelstor, torr och starkt byggd hund.
Benstommen skall vara välutvecklad, men inte massiv eller grov.
Muskulaturen skall vara stark och väl utvecklad.
Proportion mellan mankhöjd och längd hos hanhund skall vara
103:107, hos tik 104:108.
Västsibirisk lajka har ett jämnt och livligt temperament.
Huvudet skall inte vara stort.
Skallpartiet skall till formen påminna om en liksidig triangel.
Stopet skall gradvis övergå från skalle till nosparti och vara knappt
märkbart.
Nospartiet skall vara långt och spetsigt.
Läpparna skall vara torra och väl åtsmitande.
Bettet skall vara ett saxbett med vita, stora tänder.
Ögonen skall vara ovala, snedställda och mörka till färgen.