Big Bang ur en kristen synvinkel – Artikel ... - Per Hammarström
Big Bang ur en kristen synvinkel – Artikel ... - Per Hammarström
Big Bang ur en kristen synvinkel – Artikel ... - Per Hammarström
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skapelse har Guds osynliga eg<strong>en</strong>skaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat<br />
uppfattas i hans verk och varit synliga." G<strong>en</strong>om att utforska och kartlägga tillvarons<br />
mysterier skulle vi alltså kunna ana Guds hand, eg<strong>en</strong>skaper och makt. Man kan nog säga<br />
att Paulus ord utmanar föreställning<strong>en</strong> om att nat<strong>ur</strong>vet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> skulle stå i motsättning<br />
till tron på Gud.<br />
D<strong>en</strong> belgiske kosmolog<strong>en</strong> Georges Lamaître blev på sin tid känd för sin teori om ett<br />
expanderande universum, <strong>en</strong> uppfattning som gick stick i stäv mot det dåtida<br />
vet<strong>en</strong>skapssamhällets föreställningar om ett statiskt universum. På 1920-talet<br />
pres<strong>en</strong>terade d<strong>en</strong>na nytänkare sina rön om att universum måste ha börjat expandera<br />
från ett mycket litet område, <strong>en</strong> modell som förstås var <strong>en</strong> tidig variant av <strong>Big</strong> bangteorin.<br />
Intressant nog var Lamaître inte bara <strong>en</strong> framstå<strong>en</strong>de astrofysiker utan också<br />
katolsk präst och teolog. Sina olika roller hade han inga problem att för<strong>en</strong>a - tvärt om.<br />
"Det finns två sätt att komma fram till sanning<strong>en</strong>", förklarade han <strong>en</strong> gång, "jag<br />
bestämde mig för båda."<br />
I dag är huvuddrag<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> storartade <strong>Big</strong> bang-modell<strong>en</strong> bekräftad g<strong>en</strong>om ett otal<br />
observationer, flera förutsagda g<strong>en</strong>om modell<strong>en</strong>. Alla låter sig dock inte övertygas.<br />
Ungefär som på Galileis tid befarar somliga att de nya rön<strong>en</strong> skulle stå i motsättning till<br />
Bibeln och hota tron på Gud, något som kan synas märkligt med tanke på att idén om <strong>en</strong><br />
stor smäll faktiskt bättre motsvarar d<strong>en</strong> judisk-kristna skapelseläran än de tidigare<br />
föreställningarna om ett evigt universum. <strong>Big</strong> bang räknar med <strong>en</strong> unik händelse, ett<br />
bestämt antal år bakåt i tid<strong>en</strong>, då både tid, rum och materia uppstod <strong>ur</strong> intet.<br />
Samtidigt säger förstås inte modell<strong>en</strong> allt, inte varför vårt universum uppstod <strong>ur</strong><br />
smäll<strong>en</strong> och vad som gjorde att de exakta förutsättningarna fanns. Varför finns det<br />
överhuvudtaget något i stället för inget? I <strong>ur</strong>sprungsfrågorna har teister i alla tider funnit<br />
stöd för tron på <strong>en</strong> evig Gud, utanför tid och rum, d<strong>en</strong> yttersta orsak<strong>en</strong> till allt. <strong>Big</strong> bangmodell<strong>en</strong><br />
har inte ändrat på d<strong>en</strong> sak<strong>en</strong>, snarare tvärt om.<br />
Ursmäll<strong>en</strong> vittnar om <strong>en</strong> skapare m<strong>en</strong> också annan kunskap om det kosmos som<br />
blev resultatet. Ny forskning pekar på d<strong>en</strong> perfekta balans som allt sedan<br />
skapelseögonblicket finns inbyggd i de krafter som styr universum, allt ifrån<br />
gravitationskraft<strong>en</strong>s styrka till elem<strong>en</strong>tarpartiklars laddning. Om d<strong>en</strong> typ<strong>en</strong> av värd<strong>en</strong><br />
hade varit obetydligt justerade åt <strong>en</strong>dera hållet skulle universum ha varit väldigt<br />
annorlunda än det universum vi känner: <strong>en</strong> stor oformlig och livlös klump eller ett<br />
universum uppbyggt av väte och helium, förtunnat, utan galaxer, stjärnor och planeter.<br />
Definitivt utan liv.<br />
Sannolikhet<strong>en</strong> för krafternas nuvarande avvägning är mikroskopisk och detta<br />
förbryllar. Som <strong>en</strong> möjlig förklaring har hypotes<strong>en</strong> om ett multiversum lanserats, <strong>en</strong> tro<br />
på exist<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av många universum. D<strong>en</strong>na svindlande tanke går ut på att det ständigt<br />
uppstår nya universum, miljoner och åter miljoner, av vilka så gott som alla är helt<br />
sterila, m<strong>en</strong> någonstans, någon gång, uppstår ett universum där allt stämmer och där<br />
livet har förutsättningar att utvecklas. Vi lever förstås i ett sådant osannolikt universum.<br />
M<strong>en</strong> det är tveksamt om det överhuvudtaget är möjligt att påvisa exist<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av<br />
andra universum, om sådana till äv<strong>en</strong>tyrs skulle existera. För många framstår hypotes<strong>en</strong><br />
som <strong>en</strong> ogrundad spekulation, omöjlig att belägga empiriskt och som dessutom skapar<br />
fler problem än d<strong>en</strong> löser. En annan förklaring är förstås tron på <strong>en</strong> intellig<strong>en</strong>t<br />
konstruktör. Teist<strong>en</strong> kan se universums märkligt finjusterade grundstrukt<strong>ur</strong> som<br />
ytterligare ett teck<strong>en</strong> på <strong>en</strong> allvetande och intellig<strong>en</strong>t Skapare, <strong>en</strong> Gud som designat ett<br />
universum där biologiskt liv är möjligt.<br />
M<strong>en</strong> vilka tolkningar man än väljer att göra utifrån dag<strong>en</strong>s kunskap, tycks <strong>en</strong><br />
mängd filosofiska och exist<strong>en</strong>tiella frågor följa i spår<strong>en</strong> av kosmologin. Forskare värld<strong>en</strong><br />
över - inte bara om de många djupt gudstro<strong>en</strong>de - visar ett påfallande stort intresse för<br />
religion och livsåskådning. Som d<strong>en</strong> berömde astronom<strong>en</strong> Fred Hoyle noterade redan<br />
under sin verksamma tid för flera dec<strong>en</strong>nier sedan: "Jag har alltid ansett att det är<br />
underligt att fastän de flesta nat<strong>ur</strong>vet<strong>en</strong>skapsmän hävdar att de avhåller sig från religion,<br />
dominerar d<strong>en</strong> faktiskt deras tankar mer än prästerskapets."<br />
Hoyles erfar<strong>en</strong>het från forskarvärld<strong>en</strong> är intressant och äger förmodlig<strong>en</strong> större<br />
giltighet i dag än då. Och kängan till prästerskapet - ja, d<strong>en</strong> tål att tänka på.<br />
2