medborgardialog - BID Sweden

FLODA C 

CULTURAL PLANNING 

SAMMANSTÄLLNING V 2.0 DECEMBER 2012 

Garveriet i Floda 

garveriet.blogspot.se 

RADAR 

ARKITEKTUR PLANERING LANDSKAP

2 

FLODA C – CULTURAL PLANNING, SAMMANSTÄLLNING v 2.0 

December 2012 

BESTÄLLARE 

Floda Torg Fastighets AB 

Box 16 

448 30 Floda 

KONSULT 

Sammanställning: Joakim Forsemalm, il Dr Etnologi/Fil Kand Kulturgeografi 

Layout och redigering: Linnea Carlsson, Planeringsarkitekt FPR/MSA 

Radar arkitektur & planering AB 

Surbrunnsgatan 6 

411 19 Göteborg 

031-10 98 90

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INLEDNING........................................................................................................ 4 

1. NYINVIGNINGEN AV FLODA TORG................................................................ 5 

2. MISSIONSKYRKAN....................................................................................... 12 

3. INNOVATION CAMP....................................................................................... 16 

4. FASTIGHETSÄGARE CENTRALA FLODA....................................................... 22 

5. TIDIGARE DIALOGER.................................................................................... 24 

6. PRO I FLODA................................................................................................. 28 



RADAR 

ARKITEKTUR PLANERING LANDSKAP 

3

4 

INLEDNING 

Floda C är under omvandling. En samling lokala aktörer 

arbetar tillsammans med kommunen för att skapa en ny 

identitet för samhället, med syfte att skapa ett utvecklat 

vardags- förenings- och näringsliv. Som del i arbetet har 

man arbetat med Cultural Planning, ett sätt att fånga idéer, 

identiteter och initiativ hos den lokala befolkningen. 

Cultural Planning kan beskrivas som en inställning till 

samhällsutveckling som utgår från ett brett samtal och ett 

arbete som syftar till att lokalisera kulturella resurser på en 

plats eller i ett samhälle. ”Kulturella re-surser” skall här ses 

som de samlade aktiviteter som präglar ett samhälle, något 

som kan inkludera kulturella uttryck som konstnärskap, 

men som lika mycket handlar om hur vardagsliv levs, hur 

föreningsaktiviteter ser ut och påverkar människor. 

Cultural Planning genomförs med olika metoder, beroende 

på vad som behöver bli känt i ett särskilt sammanhang. I 

Floda bedrivs Cultural Planning i två steg, ett som är kopplat 

till en arkitekttävling om centrala Floda och som går av 

stapeln under hösten 2012. I det sammanhanget är syftet 

med Cultural Planning att lokalisera idéer bland den lokala 

befolkningen för hur livet fungerar idag och idealt sett 

fungerar i framtiden. Det handlar om hur man ser på sitt 

samhälle och de möjligheter och svårigheter som finns. En 

frågelista har fungerat som det huvudsakliga verktyget för 

att samla in dessa idéer. Dessa är sammanställda nedan 

under ett antal olika avsnitt, sorterade efter det sammanhang 

frågelistan använts. 

I ett andra steg av Cultural Planning kommer en större kartläggning 

att genomföras, ett steg som inleds med Livsrums- 

dagarna. Den här sammanställningen är kopplad till det 

första steget och inkluderar, förutom input via frågelistan 

också resultatet från Innovation Camp Floda. Mer om det 

under rubriken nedan. 

Förutom redogörelsen av frågelistan innehåller denna sammanställning 

redogörelser för de dialoger som hölls mellan 

2005 och 2007 som en del av arbetet med att ta fram ett 

nytt planprogram för Floda. Det handlar om en workshop, 

en serie möten med en lokal utvecklingsgrupp och ett dialogarbete 

med fyra förskolor. Dessa dialogarbeten redogörs 

för i detta dokument för att många av de tankar som diskuteras 

idag har sina rötter i dessa tidigare diskussioner. 

I redogörelsen nedan delas svaren upp efter de frågor som 

ställts i frågelistan.

1. NYINVIGNINGEN 

AV FLODA TORG 

I mars 2012 firade Floda Torg AB, tillsammans med delar 

av det loka-la närings- och föreningslivet att torget återgått 

i lokal ägo och att man siktar på att åter bli en attraktiv 

mötesplats och ett naturligt centrum i Floda. Som del i 

aktiviteterna under dagen – som bl.a. innehöll invigning av 

ett nytt galleri för lokalt konstnärskap – fanns en möjlighet 

att fylla i frågelistan och prata med de drivande aktörerna 

i projektet. Vid detta tillfälle lämnades ett tiotal frågelistor 

in, ett större flertal lämnades ut och möjligheten har funnits 

att lämna in dessa i den nya projektlokalen vid Floda torg. 

Ett drygt lika stort antal har under den dryga månad som 

gått sedan frågelistorna delades ut lämnats in. Sammanlagt 

handlar det om 26 inlämnade frågelistor från detta tillfälle. 

Några svar har tillkommit senare under hösten, sammanlagt 

är antalet i denna del 29. 

Till frågelistan har två flygbilder hört, en där man kunnat 

redogöra för och visualisera det man beskrivit i frågelistan 

och en där man kunnat föreslå tillskott till centrala Floda. I 

slutet av denna skrift finns sammanställda kartor kopplade 

till de olika tillfällena där medborgare samlats för att diskutera 

Flodas framtid med utgångspunkt i Cultural Planning. 

Svarande: 

Kvinnor: 14 (f. 1968, -62, -42. -40, -74, -50, -57, -39, -76, 

-28, -48, -91, -58. -29) 

Män: 15 (f. 1970, -55, -42, -73. -57, -79, -80, -55, -47, -43, 

-47, -56, -62, -42, -30) 

Bor: 

Lerum (1) Floda m omnejd (3) (Hyltorna (5), Uddared (2), 

Tollered, Garveriområdet, Västra Floda, Floda centrum (4), 

Drängsered (4), Nordåsen, Öijared, Öster, Nya Nordåsen 

Utanför kommunen (1) 

Inget svar: 3 

A) OM FLODAS SJÄL OCH VAD SOM MEST KÄNNETECKNAR 

LIVET I FLODA 

Att fånga platsens själ är ett viktigt fokus i Cultural Planning. 

Men svårt; vad som anses vara en plats själ finns det lika 

många svar på som det finns människor på den platsen. 

Med hjälp av olika delar (de enskilda svaren) har vi här 

försökt bilda en helhetsbild. 

Precis som med Lerum delar motorvägen av. Det är väldigt 

bilburet och det vore skönt att komma bort ifrån det. 

(Kvinna 1968). 

Lugnt, natur, kultur. (Kvinna 1962) 

Naturen: Sävelången, Säveån. Historian med de stora herrgårdarna 

och Nääs hela tradition. (Kvinna 1940) 

Naturnära, kamratskap, charmigt. (Man 1970, kvinna 1974) 

Där man handlar och där man har sjukvård. Mötesplats. 

(Man, 1955) 

Vi som bor i Floda trivs! Vi njuter av natur, vatten, kultur och 

försam-lingsliv. (Kvinna, f 1957) 

5

6 

Bra (Man, f 1973) 

Underbar natur med bad. Människor är goa och hjälper 

varann. Närheten till större samhällen. (Man, f 1957) 

Förortsliv. Egentligen bara äldre människor och barn finns 

i Floda på dagtid. Dåligt med affärer förutom ICA vilket att 

många handlar på annat håll. Men det finns också en närhet 

till människor. Naturen underbar. (Kvinna, f 1928) 

Vill hävda att Floda för tillfället saknar själ, eller inte för mig 

visat sig ännu. (Man, f 1979) 

Man tar tåget, handlar på vägen hem med bil eller promenerar 

från stationen (mest bil). En del passerar i centrum 

på vägen till reservatet. Träffar människor man känner till, 

får en pratstund. Några fikar faktiskt på (oläsbart). (Kvinna, 

f 1948) 

En Flodabo gillar närheten till Göteborg. Försöker pendla 

med tåget men blir alltid besviken på Västtrafik. Man 

springer runt sjön via Nääs och tillbaka på kvällen som 

motion. Man njuter av närheten till Säveåns naturreservat. 

Det är en förort där man sover och inte har så mycket 

med centrum att göra, tyvärr. Här finns alla, den driftige 

och late, pessimisten och optimisten osv. Spridningen är 

enorm! Vissa äls-kar Alingsås andra Göteborg men vi bor 

alla i Floda. Mitt emellan. Man har svårt att säga vad Floda 

är många ser Gbg eller Alingsås som sin plats. Flodas själ? 

Kanske någonstans i helheten (Nääs-Säveån-Naturreservatet-Tollered-Innebandy-Fotboll-Nova-Öijared). 

(Man, f 1980) 

Föreningsliv med samlingen kring Novahallen. Vattnet som 

förenar och promenaden kring sjön. Naturreservatet. När- 

heten till Nääs och Öijared. (Man, f 1955) 

Jag är nästan aldrig i Floda på så sätt förutom då jag är i 

Missionskyrkan. Men min känsla är: en tyst stad där inget 

utöver det vanliga händer. Folk gör sina ärenden (ICA, 

tandläkare, sött & gott osv). Ungdomar är mycket sportiga. 

Majoriteten av Flodas ungdomar tror jag håller på med 

någon sport. Det är positivt! Jag har varken positiv eller 

negativ bild av Floda. Det känns bara som om samhället 

står lite still. Vardagslivet rullar på som vanligt. Det behöver 

hända något tycker jag och nu gör det äntligen det! Floda 

känns som en oslipad diamant, tror staden/byn/förorten 

har möjlighet att växa och bli intressant, både för dess 

invånare, förbipasserande och folk i grann-kommunerna. 

Hade varit roligt om folk skulle vilja åka hit! Jag tror inte 

på ett Floda som har det allra senaste av de modernaste 

saker/upplevelser, storslaget och pampigt. Man skall kunna 

le och läng-ta till staden Floda när man tänker på den. Hur 

man skal göra det är en annan fråga. (Kvinna, f 1991) 

För närvarande sovstad, anonym. Äldre kvar i hus och trädgård. 

Reser för handel, ungdomar finns kvar. Endast sport i 

Novahallen och Missionskyrkans barnaktiviteter. Ingen nyttjar 

vattensport/rekreaktion. Nu: Floda-Nääs sjöpromenad. 

Ingen kultur, ingen stolthet, ingen historia. (Man, f. 1947) 

Läget vid Sävelången och Säveån. Mycket naturskönt. Allt 

för många känner inte någon tillhörighet till Floda, man 

engagerar sig inte. Man ’bryr’ sig inte om vad som händer. 

Man är inte lojal mot sin byggd. (Man, f. 1943) 

Handla, vårdcentral, barn- ungdomsutbildning, familje- och 

trädgårdsvård. (Man, f 1947) 

Vacker natur, Öijareds golf, naturreservat Sävelången. 

(Man, f 1956) 

Närheten till vatten och övrig natur. Lugn ”vardagslunk”. 

(Man, f 1962) 

Närheten till natur och sjö. Rikt utbud av föreningsliv, 

sportaktiviteter och aktiva kyrkor. Man kan tänka sig att leva 

och bo här både som barn-vuxen-äldre. (Kvinna, f 1958) 

Omgivet av vacker natur. Bra kommunikationer via pendeltåg 

och motorvägen. På negativa sidan: bullerstörningar 

från bil och togtrafik. Tillfarter till centrum vanskötta av 

kommunen. Klotter och nedskäpning. (Man, f 1942) 

I Floda centrum behöver byggas flerfamiljshus med 4-5 

våningar, gärna i form av bostadsrätt för alla äldre villaägare 

som inte vill eller orkar bo kvar i villa. Husen bör vara 

utrustade med hiss och stora balkonger. (Man, f 1930) 

Inget svar: 5 

B) OM OUPPTÄCKTA/OUTNYTTJADE MÖJLIGHETER I FLODA 

Pendeln är viktig. Fler tåg och mer runt stationen. Gör något

fint med platsen mellan stationen och vattnet och ta bort 

p-platserna. Flytta biblioteket, som ligger fel till, hit istället. 

(Kvinna f 1968) 

Gör torget mysigare med mera grönt och inte så mycket 

asfalt. Låt alla ÅK3 få vara med på lägerskola på Nääs och 

ta del av alla de traditioner som finns där, t.ex. slottsbesök, 

dans i lekhuset, besök i bak-stugan och träslöjd på deras 

nivå. Finns mycket kultur att ge våra barn. Det handlar om 

att få Flodabor att ta del av alla aktiviteter som erbjuds här. 


Mer puls & liv i centrum. (Man 1970, kvinna 1974) 

Använd Säveåns strand. (Man, f 1955) 

Garveriet – kyrkan – second hand – ”småaffärer”. (Kvinna, 

f 1957) 

Att göra mer för ungdomar. Aktiviteter. Garveriet. Fler fik och 

buti-ker. (Man, f 1957) 

Samlingspunkt för barnfamiljer i form av en bra lekplats. 

(Kvinna, f 1973) 

Torget i Floda centrum. (Kvinna, f 1928) 

Finns mycket natur att ta vara på. Vandringar eller aktiviteter 

för barn? (Man, f 1979) 

Vattennärheten, den grönska som ännu trivs kan användas 

så man ser den. Närheten till Nääs och reservatet. Bra 

restaurang och kafé. Finns men är ej lockande. 


Forsen (kajaking) – människors kompetens och engagemang. 

Många som bor i Floda är kompetenta och professionella 

människor. Man behöver inte åka med tåget åt något 

håll för att kunna ha intressanta och intellektuella träffar. 

Men var finns forumet? Vill alla var lediga från sina roller på 

hemmaplan? Mötesplatsen/torget är inte så tydligt att det 

oupptäckta tittar fram. Skulle det finnas en plats där alla 

informerade om vad som händer skulle jag säkert åka och 

titta på en crosstävling med barnen, men vet jag inte om 

var och när det är så söker jag inte infon heller. Så intressant 

är det ju inte med cross!? Flodas alla verksamheter 

skulle finnas/vara så överskådligt som apparna i en Iphone. 

Denna plats där allt presenteras skall ligga så att man ofta 

måste passera. (Man, f 1980) 

Mer fokus att lyfta fram naturreservatet, Sävelången och 

Säveån, få bort outnyttjade markområden (pizzeria, sorteringsanläggning, 

etc.) som är fula i centrum och utveckla 

Garveriområdet. (Man, f 1955) 

Wow, Torget! Tänk om man får ett mer till känslan öppet 

torg som är sammankopplat med vattnet, en mötesplats 

(t.ex. en jättestor trappa), kullersten, mysigt, välkomnande 

och rymligt, med en italiensk glassbutik om sommaren, farbröderna 

som matar duvorna, kyrkans klockor klingar. Wow, 

där hade jag hängt! Även sjön, kanske en hamn. Någonting 

så att sjön får visa sin skönhet. Bryggor för allmänheten. 

Parker (typ Montessoribacken), mötesplatser där man kan 

7

8 

sitta på filtar, spela gitarr, sola osv. Öppna parker så att 

folk ser dom, men att man ändå känner sig omringad 

av t.ex. stora vackra ekar. Lilla Ön! Garveriet. Man skall 

känna att Floda är en enad stad, inte så uppdelad. Att 

man binder samman alla delar på något sätt med kyrkans 

mötesplats i centrum. Binda samman genom att ta bort 

vägar kanske, sätta upp gamla vackra broar, lekplatser, 

vackra sittplatser, etc. Tågstationen är ju, om sanningen 

skall fram dötråkig. Om en passagerare åker förbi blir 

man ju inte lockad av att hoppa av! (Kvinna, f 1991) 

Närheten till vatten och fin natur utnyttjas dåligt i planeringen 

av Flodas framtid (hittills i alla fall). Gör något som 

attraherar av kombinationen av ovanstående plus de 

goda kommunkationerna. (Man, f 1942) 

Skyltningen om de fina vandringslederna Sjöpromenaden 

och Säveåns naturreservat bör förbättras så att icke Flodabor 

lättare kan se var lederna börjar. Om möjligt ordna 

en samlingsplats av samma stil som Parasollen i Gråbo 

där det serveras husmanskost till rimligt pris. 

Vattnet – mer bryggor och sjöliv. 

Stränder – mer promenad/solplank – soffor. 

Reservatet – bättre stig/??/naturrum, information, mötesplats 

med fika 

Köpcentrum – större utbud, bra restauranger, ingen anledning 

till besök idag. 

Ön – Bra butik! (Man, f. 1947) 

Att få Flodaborna att känna och vara stolta för sitt Floda. 

Engagera sig. Ett medel som saknas idag är en stor 

välplacerad infotavla, som alltid är uppdaterad om vad 

som händer i Floda. Alla skall veta att här finns aktuell 

information om ex. vis musik, idrott m.m. Tavlan kan också 

innehålla historik om Floda, viktiga årtal kanske lite om 

kända personer som kommer från Floda och vad man bör 

se här. Denna information är viktig för turister såväl som för 

Flodabor. Sen bör man ta vara på närheten till vattnet och 

dess miljö. Bygg trappavsatser ner mot Säveån, där man 

kan sitta i lugn och ro, en härlig samlingsplats som man 

gjort i Alingsås mellan stora och lilla torget. Ett riktigt bra 

kafé, kondis för alla åldrar. En mysig och skön samlingsplats, 

gärna i närheten av ovanstående förslag. En vacker 

bro mellan centrum och Lilla Ön. (+ en lång rad fler förslag 

listat) (Man, f. 1943) 

Vattennärhet, rekreationsmöjlighet, människoblandning, 

flerbostadshus. (Man, f 1947) 

Utveckla området kring Sävelången och centrum. (Man, f 

1956) 

Närheten till vatten, invånarnas engagemang för medmänn

iskor och närmiljö. (Man, f 1962) 

Montessoriskolans park är vacker. (Kvinna, f 1958) 

Inget svar: 5 

C) OM VARDAGSLIVET I FLODA 

Bor i Floda på sommaren, så det blir utomhus mycket. Picknick 

på filt. Fika på Nääs, cykla till ICA och handla. Vistas i 

skogen. Bada. (Kvinna f 1968) 

Lugnt, vackert, härlig natur, trevligt folk. Man bor i Floda. 


Vackert, vändligt, kulturbygd. (Kvinna, f 1940) 

Naturnära, trygghet, livskvalitet, goda grannar, charm. (Man 

1970, kvinna 1974) 

Handla, vårdcentral, kommunikation, mötesplats, trivsam. 

(Man, 1955) 

Närhet – möten – människor – vilja – förändring. (Kvinna, 

f 1957) 

Naturen – promenader. Umgås. Fika. Biblioteket. Aluddens 

second hand. ICA. (Man, f 1957) 

För oss som vill sälja våra hus och är pensionär. Har inget 

att välja på när vi säljer. Varför får vi inga bostäder för 

äldre? (Kvinna, f 1939) 

Lugnt, äldreverksamhet, backigt. (Kvinna, f 1928) 

Känns som att folk handlar på ICA sen skyndar hem. 

(Man, f 1979) 

Handla, parkera, prata, post, bankomat. (Kvinna, f 1948) 

Vet inte, är aldrig där (dagtid). Avslappnat, närhet och det 

viktigaste. Vänner, bad, natur och pizza. (Man, f 1980) 

Myller av ungdomar på väg till idrott och kyrkans aktiviteter 

på kvällstid. På dagtid ett dött pendlingssamhälle. 

(Man, f 1955) 

Sportigt, färglöst, gamla rutiner, vanligt. (Kvinna, f 1991) 

Sova, bilkörning, barn/ungdomsidrott – fotboll och innebandy. 

Tåg-pendling. Isolering. (Man, f. 1947) 

Familj, jobb, vänner, naturpromenader, vattenbetraktande. 

(Man, f 1947) 

Arbete, handla, promenader, fixa med huset, vänner. 

(Man, f 1956) 

Lugnd ”vardagslunk”, oengagerat, ”inte bra, men det duger” 

(Man, f 1962) 

Naturupplevelser, arbete, vänner, nära till kommunikationer, 

fritidsaktiviteter. (Kvinna, f 1958) 

1) Bostadsort för pendlare til främst Göteborg 2) Naturskönt 

3) Nedskräpat 4) Busliv 5) Bullerstört (Man, f 1942) 

Inget svar: 7 

D) OM FYRA PLATSER – TVÅ BRA OCH TVÅ DÅLIGA 

PLUS 

Stationshuset 

Lekhusen på Nääs 

Sävelången 

Säveån 

Säteriet med park 

Säveån och dess dalgång 

Nääs 

Naturen (Skogen) 

Ån 

Säveån 

Lilla Ön 

Sävelången 

Naturreservatet 

Sävelången 

Lilla huset på Ön 

Sävelången 

Nääs Slott 

Sjön och närheten till denna 

Nääs – skogen 

Vy över Sävelången 

Nääsområdet 

Bron över sjön 

9

10 

Torget 

Strandpromenaden 

Lilla Ön 

Naturreservatet och Säveån 

Elbåten 

Vatten 

Nääs 

Montessoriskolan 

Nääs slott 

Sävelången 

Golfbanorna 

Skallsjö 

Reservatet 

Sävelången med promenaden 

Vyn över Sävelången med ångbåten, tagen från centrumsidan 

Någon bild över Säveån, vid bron 

Säveån 

Missionskyrkan 

Sävelången 

Öijareds Golf 

Nääs-området 

Vattnet 

Natur med sjö och skog 

Fritidsaktiviteter 

Närhet till vatten och natur 

Skolor och gångavstånd 

MINUS 

Motorvägen 

Huset mitt emot stationen (för bösigt) 

Torget 

Motorvägen 

Centrum 

Skräpmatsrestauranger 

Garveriets grusplan 

Tråkigt stationsområde 

Centrum/stationen 

Skallsjö kyrka 

Genomfarten 

Centrum 

Garveriet 

Miljön och slänten runt Centralskolan mot Floda 

Fult centrum 

Buller 

Naturreservatet i Säveån 

Centrum 

Området runt stationen 

Den stängda fritidsgården 

Tättslutande torg 

Allt för många ”baksidor” 

Öde centrum 

Ful bro/vägen mellan centrum och Aludden 

Pizzerian vid Garveriet 

Bullret från tågen alternativt från crossbanan 

Garveriet 

Stationen (centrum) 

Garveriet är väl inget att garva åt idag 

Dagens centrum som vid en första anblick är ett hav av 

bilar. 

”Garveritomten” 

Återvinningscentralen 

Stationsområdet 

Centrum 

Centrum 

Järnvägsområdet 

Tomt i Floda centrum, både affärer och folk 

Nedskräpning vid tågstationen 

Stängda affärslokaler i centrum 

Skräpiga tomter i centrum 

Inget svar: 2 

E) OM HUR MAN VILL VARA MED OCH BIDRA TILL FLODAS 

FRAMTID 

En typ Nettobutik, ett kafé eller en restaurang till – mötesplats 

inom-hus. (Man f 1955) 

Kyrka – samhälle – centrum – idrott. Kommun som del i 

kyrkans lokaler (de nya). (Kvinna, f 1957) 

Eventuellt spela och sjunga. (Man, f 1957) 

Fler butiker och äldreboende. (Kvinna, f 1928) 

Jobbar som musiker. Kan ha aktivitet på torget? 

(Man, f 1979) 

Min ”förening” (Missionsskyrkan), vill se den ännu mer 

mitt i byn med stor samlingslokal för samhälle/konsert. 

Strandlinjen nedanför säteriet, utveckla t paviljong (musik). 

Bygga (båt)bänkar. Lekplats i samband med bebyggelse i 

säteribacken. Nu är platsen otrygg, ensam bakgård. Vill ej 

stanna kvar. (Kvinna, f 1948)

Som arkitekt ser jag att mitt engagemang för Floda skulle 

kunna ligga i att vara med och diskutera kring hur man kan 

utveckla samhället. Man kan tänka sig att folk även skulle 

vilja ha hjälp med sina villor/lägenheter. Rithjälp och/eller 

inredningshjälp. Mitt intresse för kajaking skulle även kunna 

resultera i kurser eller turer på Säveån. (Man, f 1980) 

Minska buller genom att ta bort motorcrossbana samt att 

Trafikverket ljuddämpar kring tåget. Kyrkan och Garveriet 

kan öka samarbetet i centrum. (Man, f 1955) 

Jag är ung och driver inget företag, har ingen fast inkomst 

än så jag får hjälpa till med min kraft och gärna hjärna om 

det behövs. Kanske ge idéer, hjälpa till att städa, bära, flytta 

etc. (Kvinna, f 1991) 

Nytt kompletterande torg vid vattnet sammanbundet med 

ön och bred gångbro – en piazza i Ö-området med trappa 

ner i ån. Naturrum med högbro och spänger efter den till 

reservatet. Låt centrum få en riktigt bra restaurang och fika. 

Typ franska kaféet. Fler butiker och kulturutbud. Aluddens 

båda hus och enkla bostäder för unga ex. Garveriet. 

Garveriet utvecklas med konst/kultur. ??Skötsel med guide 

i reservatet och motionsslinga. Hälsobutiken, coaching, 

träning. Stor och unik lekplats vid vattnet/Sävelången i 

anslutning till brygga/kiosk-fika samt uteträningsplats. 

Hamnpir för tillgång till Sävelången II vid stationen. Gärna 

en butik där för info. Garveriet stor konceptlo-kal/kyrka/ 

naturrum med omgivande ”central park” – spontanlekplats. 

Gott om p-plats i p-hus mot järnvägen! (Man, f. 1947) 

Då jag komponerar och spelar musik kanske det kan vara 

ett bidrag vid ev. musikverksamhet. Jag har bl.a. skrivit ”Vi- 

san om Sävelången” som har framförts på ett antal ställen i 

kommunen, bl.a. på invigningen av Sjöpromenaden. 

(Man, f. 1943) 

Kyrkorna som livets mötesplatser, samordna aktiviteter för 

olika åld-rar. (Man, f 1947) 

Genom mitt engagemang i Missionskyrkan och föreningar 

som exem-pelvis innebandyklubben. (Man, f 1962) 

Har som pensionär ingen egen verksamhet att bidra med, 

men har tidigare framfört idé om ett ekologiskt gästgiveri 

i Garverivillan. Mycket i matväg är ju redan på gång i 

Garverilokalerna och marknadsföra detta tillsammans med 

möjligheten till fins naturupplevelser och även kultur. (Man, 

f 1942) 

Inget svar: 9 

11

12 

2. MISSIONSKYRKAN 

Delar av församlingen i Missionskyrkan har som del i det 

förberedan-de arbetet svarat på frågelistan. Detta skedde i 

maj 2012 och 21 perso-ner besvarade då frågelistan. 

Svarande: 

Kvinnor: 7 (-59, -71 -70, -50, -89, -62, -62 ) 

Män: 14 (-85, -58, -70, -76, -80, -60, -77, -93, -83, -75, -77, 

-63, -60, -91) 

Bor: 

Berghult, Ljunghögen (4), Sydvästra Floda, Hylterna, 

Drängsered (3), Hästhaga, Öijared, Uddared, Tollered, 

Nordåsen, utkanten. Utanför kommunen (1) (Göteborg) 

Inget svar: 1 


LIVET I FLODA 

Vacker natur med närhet till Nääs. Stort engagemang i 

Missionskyrkan för barn och ungdomsarbete. Floda Nova 

– kontaktpunkt för ungdomar. Idrottsverksamhet för ungdomar 

överhuvudtaget där stort engagemang finns. 


Barnfamiljer, föreningsliv, idrott (Man, f 1985) 

Familjärt, jordnära, utspritt boende. (Kvinna, f 1971) 

Familjärt, lugnt. (Kvinna, f 1970) 

Vattnet, människor som vill engagera sig. (Man, f 1958) 

Vatten, kyrkan, viljan till förändring, viljan att göra nytt. 


Vardagsbehoven kan mötas och det är en trygg och härlig 

plats att leva och bo i. Flodas stora tillgång är den fantastiska 

naturen med skogarna, ån, reservatet och sjöarna. 

(Man, f 1976) 

Närheten till sjö, å och promenadstråk. Novahallens 

satsningar på föreningslösa ungdomar. Att kunna använda 

idrotten på ett positivt sätt att få ungdomar i en stabil gemenskap. 

(Man, f 1980) 

Floda har en historia med fyra stora gårdar (Nääs, Öijared, 

Floda, Högsboholm) och torpare, men även en industri i 

Floda. Floda som tätort är relativt ung, järnvägen ”skapade” 

Floda. Vilket innebär att Floda centrum saknar äldre bebyggelse. 

Därför är själen i Floda centrum svag. En ny detaljplan 

måste stärka Flodas själ. (Man, f 1960) 

Lugnt och tryggt, villaägaren. (Man, f 1977) 

Familjeidyllen med närhet till staden, som möjliggör kombinationen: 

aktivitet, framåtanda, utveckling och ambitioner, 

samt lugn, natur och familjeliv. (Kvinna, f 1989) 

Nära naturen, pendlingsort, familjer, ålderdom. (Man, f 

1983) 

Vatten, människor, frivillighet. (Kvinna, f 1962)

”Livet kring Säveån”, människorna i samhället. 

(Man, f 1975) 

Sovstad, vanliga människor, föreningsliv, Nova, kyrka, vattnet. 


Nära till naturen, lätt att pendla, både kollektivt och med 

bil. Lite mycket ”sovsamhälle”. (Man, f 1960) 

Kyrkan, föreningsliv. (Man, f 1991) 

Inget svar: 3 


Jag skulle önska ett boende för utvecklingsstörda med nära 

anknyt-ning till Missionskyrkan. Det finns så många saker 

som våra ungdomar skulle kunna vara delaktiga i vad det 

gäller deras verksamheter och omtanken om den ”lilla människan” 

som jag sett hos dem. (Kvinna, f 1959) 

Jag tycker man borde göra mer runtomkring vattnet. Gör 

något med centrum så att fler vill vara där. Skapa en trevlig 

promenad som folk kan gå på. (Man, f 1985) 

Herrgårdsbacken – varför inte ett familjeområde med lekpark, 

grillyta? (Kvinna, f 1971) 

Garveriet, Novahallen (Man, f 1958) 

Runt lilla huset, runt Garveriet. (Kvinna, f 1950) 

Ta bättre vara på de fantastiska vattenmiljöerna som finns. 

Här finns goda möjligheter för olika extremsporter som 

skulle skapa liv åt sam-hället. Idrottshall till innebandyn 

som kan vara en samlande kraft för samhället. Kraften i 

kyrkorna och församlingarna. (Man, f 1976) 

Floda torg och förbindelser med ån. Fler fik och binda ihop 

olika stråk med spänger och broar. (Man, f 1980) 

Vatten. Säveån behöver rensas upp så man kommer 

närmre och får kontakt med vattnet. Gångstråk, broar, 

bättre belysning. Markområdet på Garveriet borde kunna 

användas bättre. (Man, f 1960) 

Närmast ytan till Säveån, Garveriområdet, t.ex. 

(Man, f 1977) 

Tydliggör koppling till vatten, Sävelången är fantastisk, men 

behöver lyftas fram. (Man, f 1993) 

Nedre bukten av Sävelången, från stationen mot Floda 

Säteri. (Kvinna, f 1989) 

Torget – större mathandel. Ungdom – fritidsmöjligheter. 

Natur - na-turleder, löp och längdskidspår. (Man, f 1983) 

Novahallen – gård – ny hall. (Kvinna, f 1962) 

Gör Säveån/Sävelången mer tillgänglig. Caféverksamhet, 

restaurang-er etc. med utsikt mot ån. (Man, f 1975) 

Garveriet – fåglar i Säveån. Mer av aktiviteter t.ex. sport i 

13

14 

centrum. Lekpark. Lilla huset måste bli tillgängligt för alla. 

Second hand (större verksamhet). Kyrkan som samlingslokal 

för skola och kultur och kyrka. (Man, f 1963) 

Mer vid vattnet, Novahallen, äldre- och gruppboende på 

samma plats för att få alla att leva tillsammans. 


Mer levande centrum. Möjligheter för alla att bo kvar i 

Floda. Jag tänker närmast på gruppboende (idag nästan 

obefintligt) och äldreboende. När man kommer från 

motorvägen så är ”Flodas ansikte” inte till sin fördel. Borde 

finnas möjlighet att en bättre och trivsammare entré. (Man, 

f 1960) 

Samordning mellan olika klubbar och föreningar. Vill att min 

syster skall kunna bo kvar och det saknas gruppboende! 

(Man, f 1991) 

Inget svar: 2 


Lugnt, aktivt, föreningsliv. Engagerade människor. Andas 

framtidstro. (Kvinna, f 1959) 

Kära barn till kyrkan, handla på ICA. (Kvinna f 1971) 

Aktiviteter, umgänge, fotboll (Kvinna, f 1970) 

Villa, sovstad, handlar ej här, behövs inte, gillar second 

hand. (Man, f 1958) 

Trist, alla går direkt hem. (Kvinna, f 1950) 

Naturnära, härligt, föreningsliv, möjligheter. (Man, f 1976) 

Lugnt, metodiskt, litet, utvecklingsbart, strategiskt. (Man, f 

1980) 

Man bor i Floda och jobbar i Göteborg. Floda har ett bra 

föreningsliv och en aktiv Missionskyrka. (Man, f 1960) 

Köra barnen till förskolan, pendeltåget, Missionskyrkan, 

naturskön motionsslinga. (Man, f 1977) 

Pendla till Lerum/Göteborg. Friluftsliv i naturen runt omkring. 

(Man, f 1993) 

Pendling, bekvämt, tryggt, personligt, svenskt. (Kvinna, f 

1989) 

Lugnt, tryggt, natur. (Man, f 1983) 

Trist – vackert – tomt – aktiviteter. (Kvinna, f 1962) 

Barnaktiviteter i kyrkan. Handla på ICA. (Man, f 1975) 

Inte mycket liv, men potential. (Man, f 1963) 

Stilla, lite att göra, föreningar. Ganska dött. (Kvinna, f 1962) 

Lugnt, sovande, minisamhälle, anonymt, föreningsliv. 

(Man, f 1960) 

Inget svar: 4 


PLUS 

Floda Missionskyrka (2) 

Naturreservatet (4) 

Sävelången (3) 

Säveån (2) 

Lilla Ön (2) 

Novahallen (2) 

Hagarna vid Pålstorpet 

Vatten (3) 

Skog och natur 

Närhet till vatten 

Kyrkorna 

Tollered bruk 


Forskajakpaddlare i ån 

Nytt centrum – vitt fält 

(Oläsbart) (2) 

Naturen 

Pendlingsmöjligheter 

Kyrkan 

Mycket ungdomar 

MINUS 

Stationen (5) 

Tågen

Motet (3) 

Garveritomten (2) 

Järnvägen (2) 

Motorvägen 

Pizzatomten (3) 

Undergången 

Centrum (5) 

Återvinningsstationen (2) 

För lite boenden i Floda 

Torget 

Timmergubbarna i centrum 

Vi saknar äldreboende och gruppboende för 

handikappade (2) 

Centralskolan 

Ingenstans att vara förutom kyrkan 

Inget svar: 4 


FRAMTID 

Via Floda Missionskyrka delta i att utveckla Second Handverksamheten 

kopplat till ungdomar med utvecklingsstörning. 

Koppla ett boende för utvecklingsstörda till verksamheten 

i Missionskyrkan. (Kvinna, f 1959) 

Bygg ett äldreboende centralt i Floda och bygg en idrottshall 

i centrum där många unga är. (Man, f 1985) 

Jag hoppas att Flodas nya Missionskyrka skulle kunna 

kopplas till ett äldreboende och också till en fritidsgård i 

någon form. (Kvinna, f 1971) 

Bättre lokaler för ungdomsverksamhet – ungdomsgård ihop 

med Mis-sionskyrkan. Boende för äldre, även det i närhet 

till M-kyrkan. (Kvin-na, f 1970) 

Boende för äldre och gruppboende, mixat med bostadsrätter. 

Garveriet/centrum. Bygg ihop Lilla Ön med centrum. 

(Man, f 1958) 

Äldreboende – gruppboende på MK-tomt + bostadsrätter. 

Nytt runt Novahallen. (Kvinna, f 1950) 

Att Missionsförsamlingen blir en tydlig gemenskap där alla 

kan känna sig älskade och få möta gud. Att vi stöttar och 

hjälper behövande på olika sätt och sprida omsorg och kärlek 

i samhället. Att Floda innebandy kan ha en stor bredd 

samtidigt som spetsen blir vassare och det pga våra egna 

produkter för a-laget. (Man, f 1976) 

Utveckla aktiviteter för ungdomar. Få meningsfulla sysslor 

att göra speciellt kvällstid och helger. Binda in Novahallen 

mer som sen spelar i utvecklingspotentialen. (Man, f 1980) 

Skulle vilja att det finns en närhet mellan Missionskyrkan 

och ett äldre/gruppboende. Missionskyrkan har ett starkt 

utåtriktat socialt enga-gemang. (Man, f 1960) 

Använda Säveån mer. Bygga äldreboende centralt och nära 

Missionskyrkan. (Man, f 1977) 

Att anlägga ett äldre/gruppboende i nära anslutning till 

centrum, gärna i samband med Floda Missionskyrka. 

(Man, f 1993) 

Novahallen. Ön vid Garveriet (fåglar). Kyrka i centrum 

– med boende för unga och gamla. Lilla Huset – Monetbro 

till centrum. Sälj närodlat där. Garveriet – med koppling till 

arbetslösa. Missionskyrkan. (Kvinna, f 1962) 

Äventyrscentrum någonstans, kajak, paddling etc. 

(Man, f 1975) 

Att skapa en trygg miljö för alla invånare i allt från dagis, 

skola till centrum, kyrka osv. Att ha ett samhälle där det 

finns möjlighet till att umgås, röra sig fritt i natur osv. Affärer, 

Missionskyrkan skall vara en naturlig del i samhället. 

Gärna med ett dagis eller äldreboende kopplat till byggnaden. 

Några önskemål för centrum: stor lekplats, utveck-la 

Säveån och Sävelången för promenad, grill, utflykt, träning. 

Käns-lan skall vara att man inte skall behöva åka till Lerum, 

Alingsås för att handla, fika osv. Bättre verksamhet för ungdomar, 

fritidsgård i Novahallen. (Man, f 1977) 

Garveriet – aktiviteter av olika slag. Försäljning av varor i 

Lilla Huset. Kyrkan – boende för unga – gamla – gruppboende. 

Lekplats för unga och äldre. Nova. (Man, f 1963) 

Mina barn (?) har gått i Missionskyrkan med sådan verksamhet. 

Ge pengar till Nova. Boende i centrum. (Kvinna, f 

1962) 

Inget svar: 4 

15

16 

3. INNOVATION 

CAMP 

I slutet av mars genomfördes, i samarrangemang mellan 

organisatio-nen Ung Företagsamhet, Floda Torg AB och 

Garveriet, en slags en-dags tankesmedja – ett Innovation 

Camp. Under en hel dags arbete jobbade ett knappt 30-tal 

gymnasieungdomar med utmaningen att hitta ett koncept 

för framtiden som skulle kunna locka unga att stanna och 

bege sig till Floda. Utgångspunkten är för lite möjligheter 

till aktivite-ter, vid sidan av i huvudsak idrott, för unga och 

unga vuxna. Genom stöd av personal från Ung Företagsamhet 

och lokala ”experter” i form av några av de centrala 

aktörerna och kommunens representanter, fick de unga 

(som gick i andra året i gymnasium i Lerum), flera av dem 

bosatta i Floda, möjlighet att utveckla en bra idé. Materialet 

ger Cultural Planning-arbetet ett viktigt ungdomsperspektiv. 

I redovisningen nedan presenteras de sex olika förslag 

som togs fram. Det som presenteras är de affärsplaner 

som grupperna arbetade fram kring sin idé, planer som 

bl.a. innehåller idéer om budget, målgruppsanalyser och 

marknadsföring. Vid sidan av denna textdel gjorde grupperna 

också ett presentationsmaterial i form av powerpoints. 

Dessa finns att studera i projektlokalen på Floda torg. 

GRUPP 1 

Bakgrund 

Det huvudsakliga problemet i Floda är att det inte finns så 

mycket möjligheter för unga i Floda till spontana aktiviteter 

– skateboard, basket, tennis, fotboll. Vi unga lämnar Floda 

för att aktivera oss i andra delar av kommunen istället och 

delar av Floda känns inte heller trygga att vistas i på kvällarna. 

Idé 

Vi vill skapa en säker mötesplats för ungdomar mellan 15- 

25 år med olika aktiviteter, så som minibio och LAN, men 

också datorer, musik, TV och kafé. Ledare/vuxna kommer 

att finnas på plats. Uteplatser så som stor balkong med 

stolar och bord. På sommaren finns det en vattenplats med 

sandstrand och brygga. Varannan fredag kommer vi att ha 

en nattklubb med dans, pub, DJ och vakter. Man kommer 

även att kunna hyra ut lokalen för t.ex. kalas, fester och 

föreläsningar. Vi kommer att tjäna pengar på sponsring och 

lokaluthyrning. Idén är genomförbar eftersom vi redan har 

lokal, vattenplats och målgrupp. Det behöver bara snyggas 

till lite. Vi tror att vi på detta sätt behåller ungdomarna i 

Floda och vi kommer att minska oroligheterna 

Vi föreslår också en saluhall i Floda. Det finns idag inget i 

Lerumsområdet som fokuserar sig på närproducerade och 

färska varor till ett bra pris. Problemet är då att folk lämnar 

Lerumsområdet för att köpa liknande varor. Vår idé är att 

närproducerade produkter kommer att tillagas och säljas. 

Som fisk, kött, ost, m.m. Det kommer att finnas en butik i 

torget som kommer att sälja det som produceras inne i Saluhallen. 

Inne i Saluhallen kommer det att finnas en pizzeria 

och en restaurang som kommer att använda sig av dessa 

närproducerade produkter. Fisken kommer att komma först 

och främst Sävelången och köttet kommer att komma från 

Lerumsområdet. Ost och liknande kommer att lagras inne i 

Saluhallen. Bröd och liknande kommer att bakas inne i Garveriets 

vedugn. Det är genomförbart för att det är realistiskt 

och det är eftertraktat.

Beskrivning 

Då slipper ungdomar åka så långt för att äta ordentlig och 

nyttig mat. 

Marknad och kunder 

Ungdomar från Floda och vuxna från Lerum och Alingsåsområdet. 

Men det kommer säkert breda ut sig. Vi kommer 

säkert att breda ut sig. Vi kommer att marknadsföra oss 

genom tidningar, längs vägar, flygblad, m.m. 

Konkurrenter 

ICA, Saluhallen i GBG. Där vi skiljer oss från andra är att vi 

fokuserar mycket på miljön och färska varor. 

Ekonomi 

Kostnader - löner, uppbyggnad av lokaler. 

Intäkter – Kommunen, försäljning. 

Vi skall försöka hålla nere priserna så mycket som möjligt. 

Vi behöver pengastöd av så många som möjligt. 

Målsättning/Vision 

För att bli den ledande miljökommunen kommer vår idé att 

bli väldigt viktig. 

GRUPP 2 

Problemet i nuläget är att det inte finns så mycket aktiviteter 

i Floda och därför vill vi att Flodabor stannar kvar och 

fler utifrån besöker oss. 

Vår idé är att göra om garveriet till: 

Nedervåning: Bageri och café 

Mellanvåning: Restaurang/uteservering som samarbetar 

med bageriet och Klubb kvällstid. 

Övervåning: Bowlinghall med ungdomsgård med bioduk där 

de kan se på filmer men även spela tv-spel. 

Byggnader runt omkring till: 

”Hälsohus” där det finns gym- och spaanläggning med 

solarium och hälsobutik. Bakom hade vi tänkt en butik där 

närproducerade (ekologiska) varor kan köpas och även en 

chark. 

På gräsmattan bakom pizzerian hade vi tänkt studentlägenheter 

efter-som det finns ont om det centralt i Floda. Vi 

hade tänkt oss de där ef-tersom det är nära till kollektivtrafiken. 

Vi tänkte även utöka parkeringarna så att fler bilar får plats 

och att fler kunder kan besöka oss. 

Musikbutiken som sitter ihop med garveriet på vänsterkant 

vill vi göra till en godisbutik med låga priser. 

På ön bakom garveriet hade vi tänkt röja och förvandla till 

en park så att mat och spa gäster har något vackert att se 

på. Vi tänkte även riva de barackerna bakom så att utsikten 

syns mer. 

Vi vill även placera ut bullerskydd vid tåg spåret för både 

säkerhet och ljudisolering. 

Bakgrund: 

• För lite aktiviteter 

• Det som finns är felplacerade 

17

18 

• Ont om lägenheter 

Beskrivning: 

• Locka ungdomar 

• Utnyttja ytan som ej används 

•Göra Floda hälsosamt 

Marknad och kunder: 

• Målgruppen är mest ungdomar men även äldre 

• Marknadsföra via Internet, skapa en app men även i 

skolor. 

Konkurrenter: 

• Pizzeriorna och andra restauranger. 

• Lerumssportcentrum 

• Kvarterskrogen (Basic) 

• Bowling- Vattenpalatset 

Behov för att genomföra: 

• Tillstånd från kommunen behövs. 

• Naturförbundets tillstånd. 

• Samarbete med Portens gym 

Målsättning och vision: 

• Ekologiska varor 

• Miljöförbättring, tar hänsyn till miljön. 

• Skapar ett slags ungdomscenter där det finns gemenskap. 

GRUPP 3 

Bakgrund 

Garveriet och Floda centrum utnyttjas idag inte som det 

skulle kunna göras med dem förutsättningar som finns här. 

Idé 

Vi har planerat en hälsoanläggning i Garveriet. I denna hälsoanlägg-ning 

kommer det bl.a. att ingå spa, gym, bad/bastu, 

jacuzzi/badtunna, joggingslinga i naturreservatet. Vi har 

tänkt samarbeta med pilates metropolen som redan finns 

i byggnaden. En restaurang kommer att finnas där det bl.a. 

kommer att serveras egenfångad lax från säveån, egenodlade 

grönsaker från ett växthus/rabatter, det bakas även 

eget bröd mm i den nya ved ugnen. I rummet där ved ugnen 

står kommer det finnas ett ”öppet kök” där alla är välkomna 

att se hur tillagande av t.ex. lax och bröd går till. Hit är även 

studiebesök välkomna. På hälsoanläggningen kommer det 

att finnas ett antal rum till uthyrning för de gäster som är på 

t.ex. spa weekend. På grund av tågtrafiken som finns nära 

har vi ett förslag på ljuddämpande plank som kommer att 

sättas upp vid sidan av spåren. 

Vi vill INTE ha några nybyggen utan endast renovera det 

som är i renoveringsbehov. Detta är för att vi vill bevara de 

byggnaderna som redan finns och tänka på miljön genom 

att ta vara på den härliga käns-lan och naturen som redan 

finns här runt omkring. 

För att binda ihop garveriet med Floda centrum har vi 

planerat att bygga ett stort café som delas i två delar varav 

den ena delen är ett modernare café som lockar ungdomar 

(liknande Condeco) och den andra delen ett glasscafé som 

är mer lockande för barnfamiljer. I dessa caféer serveras 

det bl.a. bröd och bullar ifrån garveriets ved ugn. Vi vill modernisera 

centrum och ge folk en mysig och positiv känsla 

av Floda. 

Beskrivning 

Hälsoanläggningen kommer att locka människor från andra 

kommuner och städer. Detta kommer leda till att Floda blir 

en uppmärksam-mad ort som fler kommer vilja besöka. 


Vår kundgrupp är stor då vår verksamhet passar till både 

unga som gamla. Vi tänker satsa mycket på marknadsföring 

i början då vi anser att det är viktigt att folk verkligen 

uppmärksammar oss och vet om att/vart vi finns. Att något 

nytt har tillkommit. Denna marknadsföring har vi bestämt 

skall vara TV reklam. Den typ av marknadsföring kommer 

trappas ner med tiden och ersättas av tidningsannonser 

och mun till mun metoden. 

Konkurrenter 

Nääsfabriker kan bli en möjlig konkurrent om de väljer att 

starta ett spa där, men är på ett sätt redan en konkurrent 

då dem har boende/hotell. Sankt Jörgen spa ligger i Göteborg 

och är en konkurrent eftersom dem har en liknande 

verksamhet. 

Vår idé skiljer sig då vi har en kompott av allt man behöver 

för att kunna slappna av och komma ifrån vardagen. Vår 

restaurang serverar även en del närproducerad mat vilket 

är miljövänligt och bra för natu-ren.

Kort om organisation och ekonomi 

Vår idé kommer att bli kostsam då vi vill göra en storsatsning 

som vi anser kommer gynna Floda och närliggande 

orter/kommuner. Även marknadsföringen kommer till en 

början att bli dyr men kommer med tiden trappas ner. Detta 

gör vi för att ge ett starkt intryck så att eventu-ella kunder 

vet om och kommer ihåg oss. Denna hälsoanläggning 

kommer bli en investering för Floda och dess framtid. Det 

kommer också krävas en hel del arbetskraft och detta ser 

vi som en möjlighet att skapa nya jobb för t.ex. ungdomar i 

Lerums kommun, då arbetslösheten är stor. 

Vi har bl.a. tänkt på ett samarbete med pilates metropolen 

som redan finns här i garveriet. Samarbetet med det 

förhoppningsvis kommande caféet i Floda centrum är även 

en del. 


Eftersom vi inte vill ha nybyggen utan använda oss av de 

byggnader som redan finns här det självklart en fördel för 

vår miljö. Vi tänker även ekologiskt då vi som ett exempel 

vill bruka våra egna råvaror som grönsaker och fisk från 

Säveån. Det är även lätt att ta sig hit med hjälp av kollektivtrafiken 

och fem minuters promenad, vilket är ett mycket 

miljövänligt alternativ i dagens samhälle. 

GRUPP 4 

Bakgrund 

Problemet är att det finns för många tomma lokaler och 

tom yta i Floda som inte utnyttjas. Garveriområdet är ett bra 

exempel på detta. Det finns ingenstans att äta på en restaurang 

som erbjuder närproducerat frukt och grönt. I nuläget 

finns endast pizzerior, kina och thai restauranger. Folk väljer 

att söka sig till grannkommuner som Göteborg, Partille och 

Alingsås för att sysselsätta sig på fritiden och äta mat. 

Idé 

Vi har riktat in oss på alla och har många alternativ till sysselsättning! 

Vi erbjuder ett ställe med många möjligheter till 

sysselsättning. Därför vill vi göra om Garveriet till ett ställe 

där man kan hyra rymliga lokaler för fest, konferens och annat. 

De närmsta lokalerna i nuläget för de här aktiviteterna 

är Nääs fabriker och Göteborg. 

I samband till lokaluthyrningen vill vi öppna ett vandrarhem 

med möj-lighet till övernattning för både privatpersoner och 

företag till detta tänkte vi använda det gamla gula huset 

med murbotten. 

En restaurang öppnas i det gula huset på gården där det 

erbjuds hälsosam och god mat. Även ett café ska finnas i 

det röda lilla huset bred-vid, där man kan sätta sig och ta 

en god fika efter maten eller efter en promenad i det fina 

naturreservatet som ligger i nära anslutning till garveriområdet. 

Vi vill lyfta fram att reservatet finns genom att sätta upp 

stora synliga skyltar som visar vägen till reservatet. 

Ett bageri öppnas där den nya stenugnen är placerad, där 

kan man köpa nybakat gott bröd! Även Restaurangen och 

caféet får varor därifrån. 

Vi tänkte att ett växthus skulle hjälpa till ordentligt med den 

närproducerande biten och vill därför placera ett sådant på 

den tomma gräsplätten bakom Floda Pizzeria. Växthuset 

förser restaurangen med närproducerande varor som du 

även kan köpa med dig hem i våran gårdsbutik bredvid 

växthuset. 

Vi vill förlänga gång och cykelvägen som löper från tåget 

och lägga den över gräsplanen så den leder in i garveriområdet. 

Vi vill också göra en övergång från lilla ön till 

centrum. På det sättet binder vi ihop centrum och garveriet 

till ett! 

Vi vill återinföra minigolfbanan till garveriet och tänkte oss 

att den skulle ta plats där den låg förut alltså runt om parkeringen. 

Det ska finnas en kiosk i samband till detta som 

då har öppet sommartid. 

Parkeringen vill vi göra större så alla gäster får plats att 

parkera. 

Ett bullerplank är ett MÅSTE! Detta kommer att minska 

ljudet från tåget, rama in området och ta bort möjligheten 

till att någon skadas. 

Beskrivning 

Vår idé skapar många jobb och vi vet att man kommer att 

känna pengar på både lokaluthyrning, vandrarhem, restaurang, 

café och minigolfbana då detta är något som Floda 

behöver! 

19

20 

Vi ger Flodaborna en chans att uppleva Floda på ett nytt 

sätt och alltså inte behöva åka till någon annan kommun för 

att hitta något att göra. 


Det är en stor efterfrågan på café, restaurang och något 

att göra, vi har fått med alla dessa bitar i våran idé. Vi har 

tidigare gjort en marknadsundersökning där vi har frågat 

de som bor i Floda vad dom saknar och som grund har vi 

utgått efter det vi fick höra. Vi ska marknadsföra oss genom 

Lerums Tidning, Affischer och en stor nyöppningsdag som 

lockar kunder. 

Konkurrenter 

I nuläget är det endast Nääs, Alingsås och Göteborg som 

vi konkurrerar med. Men vår fördel som också kommer få 

kunderna att komma hit är att det är ett naturskönt område 

med stor potential till aktiviteter såsom bad, fiske, vandring 

och minigolf. Det är också väldigt lätt att ta sig hit. 


Vi är medvetna om att det är stora kostnader som ligger till 

grund för projektet. Men vi vet att detta kommer att löna sig 

och gå med vinst! Banverket måste ge ett godkännande av 

bullerplanket. Kommunen måste gå med på bygget av bron 

och gång/cykelväg. 


Vi har närproducerat frukt och grönt vilket är en stor och 

inte minst viktig del i kommunen! Man behöver heller inte ta 

bilen utan kan utan problem utnyttja kollektivtrafiken! 

GRUPP 5 

Bakgrund 

Centrala Floda är idag ett problem då många fastigeheter 

står tomma och ungdomar inte längre vistas i Floda. Unga 

beger sig istället till grannorter som Lerum, Partille och 

Göteborg som väcker mycket mer intresse. 

Idé och beskrivning 

Vi har valt att fokusera på Garveriområdet för att det är 

här vi ser de största möjligheterna. Vi vill utveckla ett ställe 

med tema Aktiviteter, som lockar både föräldrar, barn och 

ungdomar till Floda. Ett ställe där beachvolleybollplaner, 

lekplats, minigolf, rastaurang, bowling, godis-affär, och uppehållsrum/aktivitetsrum 

med biljardbord, karaoke, tv och 

bekväma soffgrupper finns. 

Vårt mål är att alla våra aktiviteter ska vara komponenter 

som är beroende av varandra, att de tillsammans bidrar till 

att verksamheten går runt. Vi tror på vår idé då det idag är 

brist på aktiviteter i centrala Floda, och det finns mycket 

barn, ungdomar och barnfamiljer i detta område. Med 

målet att bli en stor verksamhet tror vi att Garveriet är något 

som inte bara kommer vara populärt i Lerums Kommun, 

eftersom det finns mycket saker att göra och det kan vara 

en heldagsutflykt för hela familjen eller en trevlig lördagkväll 

för ungdomar. 


Vårt kortsiktiga mål är att väcka intresse hos Flodabor, att 

de som bor lokalt ska få en social mötesplats som blir speciell 

för just Floda. Men vårt långsiktiga mål är att de utanför 

Floda ska känna till Garveriet och ta sig hit. Genom att

Flodabor sprider detta till vänner och bekant, och att den 

nya verksamheten uppmärksammas av Lerums Tidning, 

man sätter upp skyltar i Floda, ger ut flygblad i grannkommuner 

så tror vi att vi kan marknadsföra oss. 

Konkurrenter 

Eftersom vi vill driva en verksamhet med många komponenter 

har vi också väldigt många konkurrenter. I våra grannkommuner 

har vi bland annat New York, Almekärrsparken, 

Aludden, Nolhaga och Vattenpalatset. New York är en relativt 

nyöppnad och populär restaurang som ligger i centrala 

Lerum. Den mat vi tänker sälja liknar deras, de visar sport 

och de har en bar, precis som vi har. Almekärrsparken är en 

park i Lerum där volleybollplaner och lekplats finns, Aludden 

är en restaurang som ligger vid Aspens badplats, Nolhaga 

är ett ställe där aktivitet som bowling, simning och mat finns 

och Vattenpalatset där simning, bowling, bio, mat och gym 

finns. Men vi tror på att vår idé, att Garveriet i Floda skulle 

göra en succé eftersom vi har alla våra aktiviteter på samma 

ställe, som en enhet, till skillnad från alla dessa ställen. 

Garve-riet lever upp till sitt tema Aktivitet på alla sätt. 


Som vi nämnt tidigare har vi tänkt att alla komponenterna 

bidrar till att verksamheten går runt. Då den är i ett mycket 

gott syfte och är något som lär uppmärksammas kommer 

våra barn, ungdomar och föräldrar som kommer till området 

betala med glädje! Stället är från början tänkt att vara för 

ungdomar och därför kommer allt ha bra priser. Det som 

krävs av lokalt näringsliv är samarbete företag och organisationer 

emellan. 

Målsättning/vision: 

Eftersom vi använder oss av de ursprungliga byggnaderna 

tar vi inte mycket mark eller gör nya bebyggelser vilket är 

bra för miljön och vi gör ingenting som bidrar till miljöförstörning 

om vi har närproducerad mat. Vi använder oss helt 

enkelt av de byggnader och den omgivning vi har i Floda. 

Eftersom hela verksamheten ursprungligen är till för att 

väcka intresse hos ungdomar tror vi att de kommer samlas 

här då det blir en social och lokal mötesplats för alla. 

GRUPP 6 

Koncept: ”Flodas framtid” 

Syfte: Vårt syfte är att få rörelse i hela Floda centrum. 

Dagens problem: Garveriet har inte någon verksamhet, det 

står tomt. Hela Flodas centrum har inte någon sammanhållning. 

Lösning: Till en början vill vi ha en bro från Icas parkering 

över till Lilla ön där ett glass café finns. Sedan vill vi också 

ha en förtydligad stig från Floda pizzeria över till garveriet 

som ska vara belyst. Tanken är att på denna plats (garveriet) 

ska det skapas rörelse och nya möten bland människor. 

Genom att skapa ett Lek & Busland för barn på övervåningen 

i huvud byggnaden kommer kommunen/Floda bli en 

ännu mer familjevänlig ort. Lek & Buslandet är en plats för 

barn, där det ska finnas bollhav, klätterställningar m.m. Det 

ska vara mellan åldrarna 2-10 år. I sammanhang med Lek 

& Buslandet ska det även finnas någon typ av leksaksaffär. 

Uppbyggnaden ska vara lik den som finns i Göteborg(http:// 

www.lekobus.se/). Terrassen som finns på andra våning, 

ska utnyttjas och bli en cykelbana med bra säkerhet 

utomhus. Tanken är även att på baksidan ska det finnas 

en lekplats utomhus, som ska vara nära sjön, då med bra 

säkerhet med staket vid vattnet. Detta kan även locka folk 

från andra kommuner. 

Det ska även finnas två volleyboll planer på framsidan och 

en plast plan, där det ska kunna spelas basket, innebandy 

och fotboll. På vinter kan det bli is. Detta ska få ungdomar 

att vilja vistas i området. Då bageriet troligtvis kommer bli 

populärt. Tanken är att det också skall finnas någon typ av 

App och hemsida där man ska boka in sig, på så sätt ska 

det hållas i en bättre ordning om man lämnar ut sitt namn. 

På ena sidan av stigen skall plast planen finnas, och på den 

andra ska det bli en kulla, där det kommer att gå att åka 

pulka för barn på vintern. Denna kulla kommer även ha en 

form som kommer att bli som en vall ifall det blir översvämningar. 

Pizzerian skall även fräschas upp så den blir mer besöks 

vänlig. Det skall gå att äta både inne och ute. Då det även 

kommer vara nära till glass caféet. Eventuellt att bageriet 

kommer ha en litet utbud med godis också. 

Målgrupp: Ungdomar och barnfamiljer. 

Vårt mål är att få en sammanhållning i Floda centrum. Här 

skall nya möten mellan människor uppstå. 

21

22 

4. FASTIGHETSÄGARE 

CENTRALA FLODA 

Som en del i arbetet med att skapa engagemang i och 

information om Cultural Planning-arbetet och planerna för 

arkitekttävlingen, bjöds fastighetsägare i centrala Floda in 

till en träff med representanter från kommunen och för de 

större fastighetsägarna. Ett femtontal närvarade vid träffen 

och åtta frågelistor fylldes i. 

Svarande: 

Kvinnor: 4 (-56, -50, -41, -78) 

Män: 4 (-57, -75, -42, -76) 

Bor: Nordåsen, Floda C (7) 


LIVET I FLODA 

Många människor i Floda känner varandra och umgås, men 

det sak-nas en offentlig plats att umgås och ha roligt på. 

Närheten till den mycket vackra naturen präglar oss också 

mycket. Här bor också många med djur- och idrottsintressen, 

men också många med kulturella intressen, många 

konstnärer. De som bor i Floda trivs oftast mycket bra här 

och vill inte gärna flytta härifrån. (Kvinna, f 1956) 

Lugnt och naturnära med bra kommunikationer till storstaden. 

(Man, f 1957) 

Det ”vanliga” folket i Floda. Inga märkvärdigheter. Man känner 

sig trygg trots busliv på helgerna. (Kvinna, f 1950) 

Den forsande Säveån. Nära naturen åt alla håll men ändå 

goda kon-takter med Göteborg. (Man, f 1975) 

Ett själlöst torg. Många fler affärer när vi flyttade hit för 22 

år sedan. (Kvinna, f 1941) 

Efter att ha bott i Floda i 22 år är hittillsvarande intryck en 

nedåtspi-ral. Färre butiker, nedskräpning osv. Fördelarna 

med naturtillgång utnyttjas dåligt. Känslan av en ”sovstad” 

till Göteborg. (Man, f 1942) 

Vattnet och naturområdena. (Man, f 1976) 

Naturen och vattnet. (Kvinna, f 1978) 


Människors starka kompetenser utnyttjas inte tillräckligt för 

att berika Floda genom att det skapas fler arbetstillfällen. 

De vackra trakterna borde kunna utnyttjas för turism, men 

då krävs att man skapar fler aktiviteter. Att utnyttja sjön 

och sjölivet mer och den vackra naturen. Hela Vättle härad 

har också en mycket intressant historia, så jag anser att 

det borde skapas ett kulturhistoriskt museum i Floda, men 

som berättar hela kommunens historia. Det kunde kanske 

heta Skallsjömuseet eller Vättle häradsmuseum eller något 

sådant. Det skulle finnas en konsthall eller tillfällig utställningslokal 

i anslutning till detta mu-seum. Det skulle ligga 

så att det finns vackra utblickar över vattnet. Kanske vara 

ett kulturhus och sätta Floda på kartan, som en plats som 

man tar sig till för att det finns något intressant att se här, 

inte som en plats man åker ifrån. Det saknas också möjligheter 

för både ungdomar och äldre att roa sig på fredag- 

och lördagkvällar. Det borde finnas en dansbana eller ett

danspalats eller någon typ av klubb, med flera möjligheter 

till musikuppträdanden. (Kvinna, f 1956) 

Det finns delar mellan centrum och Floda och den vid Garveriet 

som ej är utnyttjade. Även den delen mellan järnvägen 

och ån är delvis outnyttjad. (Man, f 1957) 

Det behövs mer verksamhet i Floda så man inte behöver 

åka till Alingsås och Partille. Mer vuxna behöver aktiviteter 

på kvällarna utomhus. Ingen nattvandring, utan naturliga 

verksamheter. (Kvinna, f 1950) 

Vandringsleder uti skogen borde kunna bli bättre. Cykelleder 

längs Säveån, till Alingsås. Säveån är outnyttjad, borde 

kunna bli väldigt fint om centrumet vänder sig ned mot ån 

istället för bort från den. (Man, f 1975) 

Områden nära Säveån. (Kvinna, f 1941) 

Närheten till vatten: ån, sjön, bör utnyttjas bättre. Lyft fram 

detta. Idag vetter Floda ryggen mot ån i centrum. 

(Man, f 1942) 

Garveritomten och backen ner mot vattnet bakom säteriet. 

Även Herrgårdsbacken har möjligheter. Flodamotet. (Man, 

f 1976) 

Garveriet, säteriet, Herrgårdsbacken. Grönområdena vid 

säteriet och herrgårdsbacken får gärna fortsätta vara grönområden, 

men de behöver skötas. (Kvinna, f 1978) 


Backigt, fridfullt, vänligt, naturskönt, händelselöst. 


Trevligt, lugnt, kommunikationsvänligt, naturnära, storstadsmöjligheter. 

(Man, f 1957) 

Trivsamt, vackert, enkelt. (Kvinna, f 1950) 

Skog, sjö, fors, tåg, tomt. (Man, f 1975) 

Hög och störande trafik på Brovägen. (Kvinna, f 1941) 

Typiskt ”sovstadsliv”. Dagtid syns mest mammor/pappor 

med små barn och en del pensionärer. Efter 17.00 lever det 

upp då man återkommer från jobbet i Göteborg. Vad som 

behövs är att göra Floda centrum mer levande hela dagen. 

(Man, f 1942) 

Trist (i centrum), lugnt, vackert, barnfamiljer. (Man, f 1976) 

Händelselöst (centrum), lugnt, barnfamiljer, vackert. 



PLUS 

Naturreservatet (2) 

Nääs-området (2) 

Naturen (3) 

Sjön (3) 

Närhet till storstad 

Sävelången (2) 

Forsande å 

Sjöpromenaden 

Cykelvägen 

Ån 

MINUS 

Torget 

Byggnadsstilen kring torget 

Buslivet (2) 

Området kring/under kraftverksbron 

Torget 

Dött centrum 

Oskötta gräsområden/slänter 

Ingen post, ingen bank 

Skräpigt centrum 

Otrygga platser (tunneln, stationen, dålig belysning) 

Garveriet (2) 

Säveån (2) 


FRAMTID 

Jag skulle vilja vara med om att utveckla, bygga upp ett 

historiskt museum och/eller en konsthall/galleri, kanske ett 

kulturhus. Jag kan också tänka mig planering av utomhusmiljö. 

Jag kan undervisa i bild och kulturhistoria. 


Inget svar: 7 

23

24 

5. TIDIGARE 

DIALOGER 

INLEDNING 

De diskussioner mellan Lerums kommun, lokala aktörer och 

medborgare i Floda, som mynnat ut i 2012 års arkitekttävling, 

inleddes redan 2005 i samband med att kommunen 

började arbeta fram Program: Floda centrum. Programmet 

var klart 2007. I september 2005 hölls en större workshop 

i Montessoriskolan, vid vilken tongivande politiker och 

tjänstemän närvarade, vid sidan av föreningsaktiva, lokalt 

näringsliv och markägare. Denna workshop finns redogjord 

i en handling som här kommer att återges i en sammanfattande 

form. Året därpå inleddes en serie möten med den 

”utvecklingsgrupp” där den ansvariga planeraren på kommunen 

träffade representanter ur det lokala närings- och 

föreningslivet. Sammanlagt hölls sju träffar under ett halvårs 

tid. Även dessa möten sammanfattas i det här avsnittet. 

I slutet av detta avsnitt finns också återgivet arbetet med 

fyra förskolor i Floda, som resulterade i lika många ”mentala 

kartor” kring miljöer och gång- och cykelvägar som 

användes i barnens vardag. 

FLODA WORKSHOP 29/5 2005 

”Centrala Floda har tydliga problem med kommunikationsvägar. 

På sextiotalet byggde man Floda centrum längst 

ut mot Säveån, och där ligger centrumet ganska isolerat. 

Många tycker att det fungerar dåligt och en av förklaringarna 

kan vara kommunikationsnätet: centrum ligger isolerat 

och i slutet av gatorna – inte i… centrum”. 

Med denna problemformulering inleds det dokument som 

redogör för Floda workshop. Indelade i fem blandade grup- 

per, diskuterade sammanlagt knappt 60 personer – lokala 

och regionala politiker, tjänstemän från olika samhällsbyggande 

sektorer samt företagare och representanter ur det 

lokala föreningslivet. 

Den första gruppen pratade mycket om Flodas identitet: vad 

är egentligen det kännetecknande med Floda? Och vem 

har ansvar för hur identiteten utvecklas? Redan vid denna 

workshop syntes det idéspår som uttrycks av lokala näringsidkare 

idag – hälsa och rekreation. Diskussionen kretsade 

kring nisch: vad kan bli det säregna för Floda. Runt samhället 

finns redan flera goda möjligheter till rekreativa upplevelser 

och en godare hälsa. Men ”varför händer inget?”, trots 

att så många saker har varit på gång. Problemet med en för 

enhetlig ort togs upp – villasamhället skapar en homogenitet 

inte är bra för samhällets utveckling. Bostadstilskott 

i form av flerbostadshus förespråkades. Man diskuterade 

också hur det framförallt är viktigt att stärka centrum och 

kontakten mot vattnet: många delar av Floda vänder sig 

från ån och sjön. Man resonerade kring handeln, framförallt 

dagligvaruhandeln och att det var troligt att den skulle ha 

svårt att klara sig kvar vid Floda torg. Möten och upplevelser 

istället – ett koncept att vidareutveckla? Vad gäller 

kommunikationer så var den samlade uppfattningen att 

alla slags kommunikationer kommer att öka, bil såväl som 

spårbunden trafik. Det nära läget till Göteborg, vattnet som 

kunde utnyttjas bättre, de historiska miljöerna med gods 

och fabriker samt det levande föreningslivet listades sammanfattningsvis 

som kvaliteter att vidareutveckla i Floda.

Grupp 2 sammanfattade sitt arbete med några slagkraftiga 

meningar: ”Floda har fina kvaliteter. Men centrum är – sunkigt. 

Vi behöver rensa längs ån! Vi vill ha ett promenadstråk 

runt vattnet – fin stadspark. Det är otroligt viktigt att skapa 

fina mötesplatser i Floda – gärna längs med huvudstråket 

(Brovägen)”. Motorvägsmotet utgör en knäckfråga: att lägga 

kraft på en välkomnande entré till samhället – och på en inbjudande 

entré till centrum/torget sågs som mycket viktigt. 

För den tredje gruppen ställdes frågan: ”Var är vattnet?” 

i den inledande rubriken. ”I dag kan man röra sig nästan 

var som helst runt Floda utan att vara medveten om den 

stora kvaliteten som finns i form av vattnet”. Lösningen 

på det kan vara bostäder vid, eller varför inte i vattnet. 

Båthamn, badbrygga, strandpromenad: förslagen till hur 

man kan svara på den inledande frågan var många. Att 

miljön i allmänhet i centrala Floda är för ovårdad var också 

något som diskuterades, liksom behovet av ett samlande 

förenings-aktivitetshus. Bättre belysning och sammanhängande 

bättre sammanhängande stråk kan skapa en ökad 

upplevd trygghet. Tunneln under järnvägen är en osäkerhet 

som behöver åtgärdas. Även denna grupp resonerade runt 

dagligvaruhandelns framtid och landade också i en mer extern 

och bilanpassad lokalisering vid motorvägsmotet – för 

att den handel som finns i Floda inte helt skall försvinna när 

konkurrensen ökat i Partille och Lerum. 

I grupp 4 var den övergripande tematiken identiteten. Att 

inte Floda skall vara en ”lillebror” till Lerum var viktigt. 

”Floda är något annat! Kärnfullt formulerat: Floda skall 

vara Nära Litet Tryggt och Nåbart”. Till skillnad från grupp 

1 och 3 trodde man här inte på en utveckling mot mer 

externa köpcentra, nya trender från USA pekar i motstående 

riktning. Och med en mataffär kvar i centrala Floda ökar förstås 

behovet av ett inbjudande stråk från motorvägsmotet 

ner till torget och ortens mest centrala delar. Visst finns det 

kvaliteter i Floda, men de syns inte. Den här gruppen lyfte 

fram byggnaderna i centrum och det värde som ligger gömt 

i dem: ”exponera dem och använd dem! Restauranger, 

butiker?” Att bruka den kunskap om samhällslivet som de 

unga besitter lyftes också upp som viktigt, med ungdomar 

skapas ett roligare centrum. Men även pensionärerna vill 

ha det kul och spela bowling! En trendspaning som denna 

grupp gjorde var att det kommer att behövas fler bostäder 

för äldre framöver – lägenheter vid vattnet var förslaget. 

Den femte och sista gruppen hade Parkeringsfrågan 

som sin övergripande rubrik. Garage under mark (allra 

helst) eller i nedersta våningen av nya hus behövs. Och 

mer bostäder, för att skapa liv åt centrum och ett bättre 

handelsunderlag. Denna grupp, liksom flera andra, var inne 

på att flytta stationsläget för att möjliggöra anläggandet av 

ett nytt resecentrum, men underströk samtidigt behovet av 

g/c-vägar till viktiga målpunkter i omgivningarna (Nääs och 

Öijared). Boende för unga i Herrgårdsbacken, ett mer inbjudande 

mot och snarare än fler stora köplador en mer småskalig 

handel i centrala Floda var också uppe för diskussion 

i den här gruppen: ”Handeln i centrum ska vara sådan som 

tillgodoser de närmaste behoven, inte storhandel, den kan 

vara i Partille eller på Backaplan. Det är inte de kunderna vi 

försöker dra till Floda”. 

25

26 

UTVECKLINGSGRUPP FLODA 2006-2007 

Under det dryga halvår som det dryga tiotalet medverkande 

i ”utvecklingsgruppen” samlades månadsvis för att prata 

om Flodas, diskuterades dess historia, nutid och framtid. 

Vad har Floda varit – som del i gamla Skallsjö kommun? 

”[Skallsjö] var en star kommun, vital och växande, stolt över 

sin kontinuerliga historia ända från säteriets glansdagar”. 

Den lilla kommunen med sin egen service har blivit del av 

en större enhet, och servicen har tunnats ut, man är mindre 

självförsörjande. Det är mer stängda utrymmen, mindre liv 

på torget. Och kanske är det också en för stram rumslighet, 

ett ”Flodaböös”. Något av det som man vid tiden för det här 

dialogarbetet ställde frågor kring har dock förbättrats – det 

finns numera en promenad runt sjön, till exempel. Miljön 

runt torget börjar bli mer omhändertaget, inte minst genom 

den nya och lokala fastighetsägarens initiativ till gemensam 

städning. 

Det historiska arvet i Floda är en resurs som hamnat i skymundan 

i och med kommunsammanslagningen; det som gett 

bygden sin identitet: ”den lokala stoltheten från Skallsjö, 

från historiska slott och säterier med egen gemenskap 

och utvecklingspotential måste lyftas fram”. Liksom den 

workshop som föregick referensgruppen tecknas en del 

orosmoment för ortens framtid: bristande handelsutbud 

som får Flodaborna att handla i andra delar av regionen 

istället, ett generellt sett otryggt centrum och framförallt 

just skötselfrågor. Men, även det likt workshopen, det är en 

positiv känsla som träder fram: det välfungerande föreningslivet 

och den omgivande naturen skapar grund att stå 

på för en positiv framtid. ”Vad sägs om detta som utgångs- 

punkt för vårt nästa möte?” avslutar det första mötets 

minnesanteckningar. 

Vid det andra mötet gick man runt bordet för att lyssna av 

varandra; vilka erfarenheter fanns i gruppen som kunde 

generera viktigt stoff för diskussionerna om framtiden, vad 

tyckte var och en var angelägna frågor? Mycket går igen: 

nedskräpningen, det avskurna kommunikationsnätet, det 

bristfälliga handelsunderlaget och det möjliga läget vid 

motorvägsmotet, det historiska arvet som inte tas tillvara 

ordentligt, det unika natur- och kulturlandskapet med möjligheterna 

till rekreation och hälsa, bristen på mötesplatser 

(framförallt för unga) och i minnesanteckningarna konstaterar 

man att ”många av frågorna är gemensamma och [det 

finns] ett samförstånd kring huvuddragen”. Det är tydligt att 

flera av deltagarna i workshopen också präglar diskussionerna 

i utvecklingsgruppen. 

Med några nya medverkande i samtalet beskrivs gruppens 

arbete i minnesanteckningarna från det tredje mötet som 

något mer strukturerat. Här nämns hur gruppen tänker sig 

att delge kommunens KSAU mötesanteckningar och att 

man med gruppens arbete har ambitionen att landa i en 

mer samlad vision. Man pratade också om att låta utvecklingsgruppen 

utvecklas till en mer permanent centrumförening. 

Det innehållsliga i visionsdiskussionerna känns igen 

från samhällsutvecklingsdiskussioner i allmänhet: ”attraktivt 

samhälle”, ”trygghet”, ”tilltalande miljö” och ”stimulerande 

handelsplatser”. Samtalet pendlar mellan att försöka 

skapa en mer abstrakt vision som fond för de konkreta 

behov som finns bland de lokala aktörerna. Spänningsfältet 

uttrycks väl av någon i gruppen: ”Visionen på lång sikt är 

oändligt tröttsam att vänta på och då är det viktigt att ge exempel 

på frågor som skall avgöras i nuet”. Den diskussion 

som sedan präglade mötet var just mer konkreta och rörde 

tematiskt i huvudsak mötesplatser på olika sätt – inbegripet 

miljöerna kring torget, grönområdena kring Herrgårdsbacken 

och Novahallen. Avslutningsvis formulerades 

trots allt några grundpelare för en vision, här uttryckt i fem 

nyckelordpar: vacker entré, attraktiv mötesplats, utvecklad 

kollektivtrafik, tillvarata vattnet och lokalt tillvaratagande. 

Vid gruppens fjärde möte ökar konkretiseringsgraden; 

man börjar prata om genomförandegrad av förslagen som 

diskuteras, att det måste finnas en takt och en hastighet så 

att inte diskussionerna rinner ut i sanden och att det måste 

finnas en kontinuitet i mötesantecknandet. Den av kommunens 

planarkitekter som fungerade som mötessekreterare 

hade tagit fram några bilder och kartor som konkretiserade 

föregående mötens diskussioner, för att ytterligare 

höja konkretiseringsgraden. Genom bruket av kartor och 

bilder kunde olika idéer stämmas av, dels mot varandra, 

dels mot exempelvis begränsningar i form av Natura2000kategoriseringar 

av delområden. En handelsutredning för 

Lerums kommun som vid tidpunkten för arbetet var på gång 

skapade förväntningar. 

Möte nummer fem inleds med följande mening: ”Ett viktigt 

genomgående tema under detta möte är en önskan om 

tydlighet. Gentemot de som bor och verkar i Floda, mot 

politikerna i KS och inte minst mot oss själva i gruppen”. 

Tidplaner, prioriteringsordningar och konkretisering är 

sådant som också nämns inledningsvis i anteckningarna. 

Det som verkar prioriteras är skräpigheten – avfarten från

motorvägen, Brovägen som binder samman motet med 

centrum, kring Säveån och sumpmarken bredvid Novahallen 

är de fyra delar i samhället som lyfts fram som de mest 

viktiga att komma tillrätta med för att ”bryta den slapp- och 

trötthet som råder i samhället”. Samtal om fler bostäder 

handlar om bostadstyper och placeringar; inte mer villor i 

grönska, utan litet tätare, som i norska Bearum? Förstärk 

centrum så att det blir mer liv och rörelse! Hitta rätt platser 

för möten – Garveriet och nedanför Säteriet. Gruppen söker 

sig närmre politiken i kommunen genom att bjuda in dem 

till samtal och för att säkerställa att det driv som skapas i 

och med gruppens arbete får fäste i planeringsdiskussionerna 

i Lerum. 

Det sjätte och näst sista mötet fick funktionen av att samla 

ihop gruppen och det arbete man gjort efter att man upplevt 

att det fanns många olika idéer och en frånvaro av riktning 

av och med dessa. Man bröt därför ner diskussionerna till 

ett antal huvudpunkter, vilka diskuterades extensivt: körväg 

till Nääs-Öijared och Tollered (för att binda ihop det mer 

moderna Floda centrum med de historiskt betingade omlandet 

och för att skapa tydligare band till den omliggande 

rekreativa miljön), Garveritomten (för att den genererat så 

många olika problem för Flodasamhället och är en iögonfallande 

fastighet), Novahallen (för att det är en lokal som 

ger mer än bara timmar till idrotten, den har möjligheten 

att bli en bredare mötesplats för Flodaborna), Centrum (för 

att utveckla framförallt livsmedelshandeln i Floda och med 

det ”vidga cirkeln runt centrum”), Återvändsgator (en fråga 

som splittrade gruppen), ”Herrågrdbacken/Säteriparken” 

(borde vara en senare fråga eftersom det är redan fina 

delar av Floda, resonerades det i gruppen), samt ett antal 

mindre punkter (i alla fall var punkter som ”Kulturhus” och 

”Brovägen” inte särskilt extensivt refererade i mötesanteckningarna). 

Avslutningsvis uttrycks återigen frustrationen 

över att det inte händer så mycket, man behöver fortsatt bli 

konkret, och ”har svårt att knyta ihop säcken i en del av de 

långsiktiga frågorna”. 

Utvecklingsgruppen hade sedan ett sjunde och avslutande 

möte, där man pratade om arrangemang av en stadsvandring 

och av en utställning av de förslag, de bilder och kartor 

m.m. som man arbetat fram under gruppens arbetsprocess. 

I övrigt pratar man fortsättningsvis om detaljerna – det som 

bär helheten framåt saknas. 

BARNENS MENTALA KARTOR 2008 

Som en del i arbetet med att utveckla Floda arrangerades 

i samband med programarbetet en dialog med förskolebarn 

och dess föräldrar kring centrala Floda, med syftet att 

”samla information om boendes (barn och föräldrars) sätt 

att röra sig och leva sin vardag i Floda”. Var bör en promenadslinga 

ligga? Och en eventuell ny lekplats? Detta var två 

viktiga frågor att också få svar på. En hemuppgift delades 

ut till barnen att ta hem till sina föräldrar, i vilken det ingick 

att vilka platser som är omtyckta att leka på, som är trygga 

eller otrygga att röra sig vid och var det finns platser som 

barnen själva kan begagna utan de vuxna. Slingan längs 

Sävelången, badplatserna vid sjön och annan naturmark 

var de delar av samhället som lyftes fram som värdefulla 

platser för vardagslivet som förälder och barn, Garveritomten, 

järnvägstunneln, stationen och vägar med höga hastigheter 

som negativa aspekter. Avsaknaden av en fungerande 

27

28 

mötesplats togs upp. Herrgårdsbacken/Säteriparken är i de 

sammanställda mentala kartorna markerad som lämpligt 

ställe för en större lekplats, badplatserna och större skogsområden 

pekas ut som platser som är bra. 

6. PRO 

I FLODA 

PRO i Floda fick under maj månad ut frågelistor att arbeta 

med och fylla i. Dessa hade per 120611 inte blivit ifyllda, 

men man räknade med att få detta genomfört under juni 

månad. Den här sammanställningen kommer att kompletteras 

med resultaten från deras frågelistorna i en senare 

version.

MINUS - FLODAS SVAGHETER 

Garveritomten 

Pizzerian vid 

Garveriet 

Skräpmatsresturanger 

Pizzatomten 

Återvinningstationen 

Naturreservatet i Säveån 

Säveån 

Järnvägen 

Ingenstans att 

vara - förutom 

kyrkan 

Saknar äldreboende 

och gruppboende 

i centrum 

Hus mitt emot 

stationen (för bösigt) 

Undergången 

Buller 

Buslivet 

Tomt i Floda centrum, 

både affärer och folk 

För lite boende 

i Floda 

Ingen post, 

ingen bank 

FLODA C - CULTURAL PLANNING 

Allt för många 

“baksidor” 

Tåget 

Den stängda 

fritidsgården 

Stationsområdet 

Centrum 

Torget 

Centralskolan 

Otrygga platser 

(tunneln, stationen, 

dålig belysning) 

Ful bro/vägen mellan 

centrum och Aludden 

Miljön och slänten runt 

Centralskolan mot Floda 

Oskötta 

gräsområden/slänter 

Genomfarten 

Byggnadsstilen 

kring torget 

Timmergubbarna 

i centrum 

Motet 

Området vid 

kraftverksbron 

Motorvägen 



Skallsjö kyrka

PLUS - DET HÄR ÄR BRA I FLODA 

Skog och 

Natur 

Forskajakpaddlare 

i ån 

Forsande å 

Naturreservatet 

Säveån 

Närheten till 

storstaden 

Pendlingsmöjligheter 

Lilla Ön 


Golfbanorna 

Öijareds Golf 

Stationshuset 

Bron över 

sjön 

Missionskyrka 

Elbåten 

Torget 

Vatten 

Planer med nytt 

centrum 

Cykelvägen 

Sävelången 


Säteriet 

med park 

Montessoriskolan 

Mycket 

ungdomar 

Fritidsaktiviteter 

Novahallen 



Kyrkorna 

Skallsjö 

Nääs 

Tollered bruk 

Hagarna vid 

Pålstorpet

POTENTIAL - ÖNSKEKARTA 

Cykelbana 

Promenadstig 

Kajakuthyrning 

thyrning 

segelbåt 

Fiskeplats 

Klättring 

Vacker naturplats 

Brygga 

Pia a 


Kulturverksamhet 

dans musik 

Hyreslägenheter 

Kulturhistoriskt 

intressant värdefull 

miljö 

i 

S 



Bad 

Lekplats 

tsiktsplats 

Turistinformation 

Mataffär 

Kaf restaurang 

Samlingslokal 

Torg handel 

Seniorboende 

Minigolf 

Beachvolly plan 

Ekologisk handel 

små butiker 

hantverk 

Lokaler för kurser mm 

rve in cinema 

Park

FLODA C 

CULTURAL PLANNING 

SAMMANSTÄLLNING V 2.0 DECEMBER 2012

medborgardialog - BID Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?