Eslövs stadspark - Epsilon Archive for Student Projects - SLU

EflEktionEr
Detta blev inte vad jag trodde att det skulle bli när jag började med mitt
arbete. Stadsparken var ingen ”riktig” stadspark. Mina egna tankar om
gröna miljöer i staden har förändrats mycket. Min uppfattning om Eslövs
stadspark har förändrats från urtråkig till en plats med enorm potential.
Jag visste att det skulle vara mycket arbete men jag insåg inte hur roligt,
stimulerande och intressant detta skulle bli.
Stadsparken som jag trodde var anlagd som en enhet med planering och
ambitiösa ansatser i ett snabbt växande handelscentrum till stad, visade sig
vara ett lapptäcke av markbitar adderade efterhand och utformade lite som
det föll sig efter vad pengarna räckte till. Lite då och då, mest då...
Eslövs tråkiga stadspark har, vilket jag har förstått bl.a. genom mina
litteraturstudier, alla möjligheter att bli en verkligt välanvänd, aktiv och
älskad park med besökare en stor del av dygnets timmar. Här finns boende
runt om, verksamheter med mycket aktiviteter, bra läge i staden m.m. Allt
sammanfattat har parken en mycket stor potential.
Bülow Hübes ambitiösa plan blev till mycket liten del realiserad och
inte mycket av ens detta finns kvar. Så stadsparken var ingen stolt stadspark
men detta har också gett mig mycket mer frihet i gestaltningen av en ny
”riktig” stadspark. Med riktig menar jag en park som verkligen används
av stadsborna och som är en stadsmässig park, i en stad för en stad. Att
ändå, på olika sätt, knyta an till Eslöv och platsens historia ger ytterligare
dimension till den nya utformningen.
Mina ursprungliga tankar om grönt i stadsmiljö var, att det aldrig kan bli
för mycket grönt! Detta har jag nu reviderat helt och min uppfattning idag
är att det gröna och levande växtmaterialet i staden är alldeles för viktigt
för att slösas bort på en massa oanvända gräsytor och ödsliga grönytor.
En stadsmässig förtätning och kvalitet även i det växande materialet är
av nöden för att det gröna ska kunna vara det tillskott av energi som alla
som bor i staden behöver både människor och djur. Den offentliga parkens
historia i våra städer är mycket kort, kortare än jag trodde när jag började
detta arbete. Parkens funktion i staden har däremot bara blivit viktigare
med tiden. Parken kom till bl.a. för att stadsborna behövde rekreation från
sitt hårda arbete och klockans ständiga krav och hårda verklighet.
Vår vardag har ett tempo som bara ökat och behovet av rekreation blir
än större. Vi behöver platser för fysisk och mental rekreation och vila, det
blir bara viktigare och viktigare, och här har parkerna en oerhört viktig
funktion att fylla i stadsmiljön. Detta gäller inte minst våra barn. Parken är
också ett av få ställen där spontana möten är naturliga och möjliga mellan
människor som inte känner varandra och kanske aldrig kommer att lära
känna varandra. Allt detta utan att ens nämna den klimatpåverkan parken
har på sin omgivning och att det gröna påverkar oss även genom fysiskt och
mentalt välmående.
Parken i staden får däremot inte bli en relik från forna tider utan den
behöver utvecklas med oss. Anpassas efter dagens önskemål och behov för
att förbli delaktig i stadsmiljön. Liksom man sparar och renoverar en del
gamla arkitektoniskt viktiga hus med särskilda kvaliteter så ska man också
spara, renovera och behålla en del speciella parker i sitt ursprungsskick. Det
stora flertalet parker ska emellertid utvecklas med den stad de är en del av
för att fungera som park även för nutida och framtida människor. Liksom
våra hus anpassas och förändras över tid bör också parkerna utvecklas efter
nya krav och önskemål.
Att anpassa parker efter nya önskemål och krav betyder inte
nödvändigtvis att allt ska göras om med jämna mellanrum men det kräver
en hel del av den kontinuerliga skötseln. Att det finns en tanke bakom det
0
som görs och att det finns delmål på vägen i det växtmaterial som man
arbetar med, över kanske flera generationers skötsel. Det kräver kunskap
om och en känsla för det levande materialet. Det kräver också långsiktiga
planer för vad vi vill med parken, träden har mycket längre livstid och
kräver en längre planering än någon människas livstid.
Arbetet har varit oerhört intressant och roligt och jag har följt
människoöden lite på avstånd när de dykt upp i dokumenten i mitt rotande
i Eslövs kommun arkiv. Mina känslor för Eslöv som stad har också
förändrats och jag har fått en större förståelse för Eslövs historia och
uppskattning av Eslöv som stad och inte bara som en boendeort.
Som det står på vykortet nedan Hjärtliga hälsningar från Eslöv
Ingrid Edling maj 2009
Figur 49: Vykort från Eslöv kring sekelskiftet 1900. Till höger om kyrkan
Elementarskolan som 1909 blir rådhus.