06.08.2013 Views

Nollföljdsmodellering av transformatorer - Chalmers tekniska högskola

Nollföljdsmodellering av transformatorer - Chalmers tekniska högskola

Nollföljdsmodellering av transformatorer - Chalmers tekniska högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

___________________________________________________________________________<br />

7.2 Jordslutning på 40 kV<br />

Nollpunktsströmsskyddet, NIS, sitter i transformatorns primära nollpunkt och mäter<br />

nollföljdsström. NIS löser för strömmar över 80 A primärt, och vid ett fel sekundärt är det<br />

intressant att undersöka om dessa strömmar överstigs primärt vid denna nya modellering.<br />

Nollföljdsströmmarna för respektive transformator redovisas i Figur 30.<br />

3I0 [A]<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

Ström till transformatorn från primärsidan vid fel på<br />

sekundärsidan<br />

Färlev T1 Färlev T2 Mellerud T1 Mellerud T2 Ramseröd T1 Ramseröd T2<br />

Luftledning<br />

med nm inkopplat<br />

Luftledning<br />

med nm urkopplat<br />

Kabel<br />

med nm inkopplat<br />

Kabel<br />

utan nm urkopplat<br />

Figur 30: Ström genom NIS på transformatorns primärsidsjordning vid simulerat fel på sekundärsidan.<br />

Figuren visar att då lågspänningssidan mestadels består <strong>av</strong> kabel så löser NIS för Färlev B<br />

samt Mellerud A och B. Det som främst skiljer dessa <strong>transformatorer</strong> från de andra tre är att<br />

de saknar optimerad utjämningslindning, se Tabell 1.<br />

7.3 Jordslutning med och utan utjämningslindning.<br />

Från resultaten ovan kan skillnaderna mellan Färlev A och B förklaras med att Färlev B, som<br />

upplever något värre scenarion, saknar utjämningslindning. För att undersöka vilken betydelse<br />

en utjämningslindning har i transformatorn, växlades T1, ursprungligen placerad i Färlev A,<br />

med T2 som ursprungligen var placerad i Färlev B. T1 har utjämningslindning medan T2<br />

saknar, i övrigt var <strong>transformatorer</strong>na i storleksordning med varandra. Ett enfasfel appliceras i<br />

transformatorstationen primärt och sekundärt och resultaten för Färlev A, med och utan<br />

utjämningslindning, redovisas i Tabell 2- Tabell 4.<br />

___________________________________________________________________________<br />

33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!