nr-4 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening
nr-4 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening
nr-4 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att Flygstaben skulle upphöra och därtill<br />
bli ihågkommen med en minnesbok<br />
kunde man knappt ana för ett par år<br />
sedan. Men så är det. När detta skrivs är<br />
flygstaben något som existerade under<br />
åren 1936-94.<br />
<br />
<br />
UPpdraget att skriva Fl ygstabens<br />
mi nnesbok fick<br />
major Lennart Berns<br />
ga flygs tabsch efer, fast två inte<br />
va r chet över nagon ege ntl ig<br />
flygstab! Bern s ger en kort<br />
(vid nu va rande fl ygvapen led ka ra kteristik av dessa chefer.<br />
nings ce ntra lsektion). Ingen är Man ka n läsa v i I ka frågor de<br />
så läm pad som ha n för detta, drivit och som de bör bl i ihågdels<br />
genom sin mångåriga tjä nst komna för. Det finns många<br />
vid 01 ika sekti oner/avdel ningar stabschefer so m va ri t d riva nde<br />
vid Flygstaben, del s för att ha n i frågor rörande Fl ygvap nets<br />
är en god sk ribent. Han är utveckl ing och framtid (och<br />
dessutom en kunnig fl yg histori<br />
ker. Naturligtvis öka r förvä nt<br />
ninga rna mot denna bakgru nd.<br />
Boken är lätt och led igt sk ri<br />
ven. Måhända att den av vissa<br />
lä sare kan uppfattas som alltför<br />
populär i si n ton. Men Berns är<br />
erfaren och underskattar inte<br />
sina läsare. Och en bok om<br />
Fl ygs taben, som ka nske många<br />
tycker är ett torrt ämne, bö r<br />
vara just så lä ttillgängli g i språke<br />
t. En sto r del av artikl arna är<br />
skrivna som de tillkom, det vill<br />
säga i intervj uformen.<br />
inte bara i sin egen ka rri är ... )<br />
Om innehållet. Generellt<br />
ka n sägas att det urval av fa kta<br />
och den ordning som det presenteras<br />
i är bra och vä l avvägt.<br />
Här får man lago m dos<br />
fakta blandad med mi nnen och<br />
upplevelser av officerare på<br />
olika nivåe r, vä rnpli ktiga och<br />
civil anställda so m verka t vid<br />
flygsta ben. Bland andra får<br />
Den 30 juni upphörde flygstaben<br />
(liksom arme- och marinstaberna)<br />
att existera. I 58 år har flygstabsarbetet<br />
pågått. Nu fortsätter<br />
arbetet, men med halverat personalantal,<br />
i den nyi<strong>nr</strong>ättade flygvapenledningen,<br />
som ingår i OB:s<br />
nya Högkvarter.<br />
@J1J1l)@JO till<br />
Minnesboken<br />
<br />
•• Jag tycker dock att Berns<br />
är lite undfa llande vad gä ller<br />
orsaken till att Fl ygvapnets förs<br />
te chef KAB Amundson och<br />
dess sta bsche f T Wbeck fick<br />
lämna sina befattni nga r. De<br />
lämnade inte tjänsterna på<br />
grund av otillräckli gt stöd (rå n<br />
pol itike rn a eller att ans lagen<br />
va r fö r små, vi Ike t i sin tu r skapade<br />
missförhållanden som<br />
fick ti II följd att de slutade. Första<br />
flygkom miss ionen, 1931 , säger<br />
rent ut att KAB Amundson<br />
"visal sig icke besitta de edorderliga<br />
che fsegenskaperna" .<br />
Och mot hans stabschef, kommen<br />
dören vid Fl ygva pnet Thor Fr h: Birgitta Skugge och Maj<br />
LLibec k, anmärktes det att hans Tibon m fl får sina böcker av<br />
"förbindelser med vissa leveJan-Olav Strandberg.<br />
rantörer hava givit<br />
anledning till allva ren att det var str id igheter melliga<br />
anmärkningar' . lan A rmens och Fl ottans offi ce<br />
Efter detta pe nsio<br />
nerades Amu ndson,<br />
medan LLibeck först<br />
å te rt.ra n s portera d es<br />
till M arinen, där ha n<br />
vid pensioneri ngen<br />
den 29 januari 193 2<br />
återfi ck sin förra grad<br />
rare i Flygvapnet, om Berns<br />
med det menar stri d igheter på<br />
den tillämpande nivån - dvs<br />
på förba nden. Av för mig till<br />
gängli ga källor va r det inte så . I<br />
va rt fa ll orsa kade de inte miss<br />
förhå llanden på högre nivå.<br />
Snara re förekom det stridig<br />
kommendörkap ten av heter på just hög nivå vad gä ll<br />
1. graden. Amundson de fördelningen av ans lagen<br />
och LLibeck stängdes til l Fl ygvapnet. Vad gä llde<br />
av från sin a ämbeten materi elen sku ll e de "gamla"<br />
redan den 16 januari fö rsva rsgren arna ha inflyta nde<br />
193 1. LLibeck var inte vid anskaffningen.<br />
kommendör i Fl o ttan, Likaså va r det Armen och<br />
som det står i tex ten . M arinen som gjorde Flygvap<br />
Han var kommendör nets operationspla ner. Då kunvi<br />
d Flygva pnet (1926) de det bl i stridi gheter, då sä roch<br />
blev senare kom sk ilt M ari nen, som sett det<br />
mendör I Marinen sjä lvständ iga Flygva pnet som<br />
(1928). Det är en viss ett hot mot sin ex istens, hel lre<br />
läsaren möta Po vel Ramel, som Överstelöjtnanterna BertilOlin och liten skillnad. såg fa rtygs inköp i stäl let för<br />
va r stabsvärnpliktig på 40-tal et. Lennart Pettersson finner bokinneJag vi ll inte hå lla flygp lan. M an insåg inte då att<br />
Självfa llet presenteras sam tli- hållet amusant. med om bedömn in g- sjöstri dens främ sta vapen är<br />
16<br />
FlygvapenNyll <strong>nr</strong> 4/94