22.08.2013 Views

nr-4 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening

nr-4 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening

nr-4 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Att Flygstaben skulle upphöra och därtill<br />

bli ihågkommen med en minnesbok<br />

kunde man knappt ana för ett par år<br />

sedan. Men så är det. När detta skrivs är<br />

flygstaben något som existerade under<br />

åren 1936-94.<br />

­<br />

­<br />

UPpdraget att skriva Fl ygstabens<br />

mi nnesbok fick<br />

major Lennart Berns<br />

ga flygs tabsch efer, fast två inte<br />

va r chet över nagon ege ntl ig<br />

flygstab! Bern s ger en kort<br />

(vid nu va rande fl ygvapen led­ ka ra kteristik av dessa chefer.<br />

nings ce ntra lsektion). Ingen är Man ka n läsa v i I ka frågor de<br />

så läm pad som ha n för detta, drivit och som de bör bl i ihågdels<br />

genom sin mångåriga tjä nst komna för. Det finns många<br />

vid 01 ika sekti oner/avdel ningar stabschefer so m va ri t d riva nde<br />

vid Flygstaben, del s för att ha n i frågor rörande Fl ygvap nets<br />

är en god sk ribent. Han är utveckl ing och framtid (och<br />

dessutom en kunnig fl yg histori<br />

ker. Naturligtvis öka r förvä nt<br />

ninga rna mot denna bakgru nd.<br />

Boken är lätt och led igt sk ri<br />

ven. Måhända att den av vissa<br />

lä sare kan uppfattas som alltför<br />

populär i si n ton. Men Berns är<br />

erfaren och underskattar inte<br />

sina läsare. Och en bok om<br />

Fl ygs taben, som ka nske många<br />

tycker är ett torrt ämne, bö r<br />

vara just så lä ttillgängli g i språke<br />

t. En sto r del av artikl arna är<br />

skrivna som de tillkom, det vill<br />

säga i intervj uformen.<br />

inte bara i sin egen ka rri är ... )<br />

Om innehållet. Generellt<br />

ka n sägas att det urval av fa kta<br />

och den ordning som det presenteras<br />

i är bra och vä l avvägt.<br />

Här får man lago m dos<br />

fakta blandad med mi nnen och<br />

upplevelser av officerare på<br />

olika nivåe r, vä rnpli ktiga och<br />

civil anställda so m verka t vid<br />

flygsta ben. Bland andra får<br />

Den 30 juni upphörde flygstaben<br />

(liksom arme- och marinstaberna)<br />

att existera. I 58 år har flygstabsarbetet<br />

pågått. Nu fortsätter<br />

arbetet, men med halverat personalantal,<br />

i den nyi<strong>nr</strong>ättade flygvapenledningen,<br />

som ingår i OB:s<br />

nya Högkvarter.<br />

@J1J1l)@JO till<br />

Minnesboken<br />

­<br />

•• Jag tycker dock att Berns<br />

är lite undfa llande vad gä ller<br />

orsaken till att Fl ygvapnets förs<br />

te chef KAB Amundson och<br />

dess sta bsche f T Wbeck fick<br />

lämna sina befattni nga r. De<br />

lämnade inte tjänsterna på<br />

grund av otillräckli gt stöd (rå n<br />

pol itike rn a eller att ans lagen<br />

va r fö r små, vi Ike t i sin tu r skapade<br />

missförhållanden som<br />

fick ti II följd att de slutade. Första<br />

flygkom miss ionen, 1931 , säger<br />

rent ut att KAB Amundson<br />

"visal sig icke besitta de edorderliga<br />

che fsegenskaperna" .<br />

Och mot hans stabschef, kommen<br />

dören vid Fl ygva pnet Thor Fr h: Birgitta Skugge och Maj<br />

LLibec k, anmärktes det att hans Tibon m fl får sina böcker av<br />

"förbindelser med vissa leve­Jan-Olav Strandberg.<br />

rantörer hava givit<br />

anledning till allva r­en att det var str id igheter melliga<br />

anmärkningar' . lan A rmens och Fl ottans offi ce­<br />

Efter detta pe nsio­<br />

nerades Amu ndson,<br />

medan LLibeck först<br />

å te rt.ra n s portera d es<br />

till M arinen, där ha n<br />

vid pensioneri ngen<br />

den 29 januari 193 2<br />

återfi ck sin förra grad<br />

rare i Flygvapnet, om Berns<br />

med det menar stri d igheter på<br />

den tillämpande nivån - dvs<br />

på förba nden. Av för mig till­<br />

gängli ga källor va r det inte så . I<br />

va rt fa ll orsa kade de inte miss­<br />

förhå llanden på högre nivå.<br />

Snara re förekom det stridig­<br />

kommendörkap ten av heter på just hög nivå vad gä ll­<br />

1. graden. Amundson de fördelningen av ans lagen<br />

och LLibeck stängdes til l Fl ygvapnet. Vad gä llde<br />

av från sin a ämbeten materi elen sku ll e de "gamla"<br />

redan den 16 januari fö rsva rsgren arna ha inflyta nde<br />

193 1. LLibeck var inte vid anskaffningen.<br />

kommendör i Fl o ttan, Likaså va r det Armen och<br />

som det står i tex ten . M arinen som gjorde Flygvap­<br />

Han var kommendör nets operationspla ner. Då kunvi<br />

d Flygva pnet (1926) de det bl i stridi gheter, då sä roch<br />

blev senare kom­ sk ilt M ari nen, som sett det<br />

mendör I Marinen sjä lvständ iga Flygva pnet som<br />

(1928). Det är en viss ett hot mot sin ex istens, hel lre<br />

läsaren möta Po vel Ramel, som Överstelöjtnanterna BertilOlin och liten skillnad. såg fa rtygs inköp i stäl let för<br />

va r stabsvärnpliktig på 40-tal et. Lennart Pettersson finner bokinne­Jag vi ll inte hå lla flygp lan. M an insåg inte då att<br />

Självfa llet presenteras sam tli- hållet amusant. med om bedömn in g- sjöstri dens främ sta vapen är<br />

16<br />

FlygvapenNyll <strong>nr</strong> 4/94

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!