BL Blå R öd Gu l Sv - BLT/Sydöstran

00
Röd Gul Blå Sv
• måndag
20 15 oktober 2012
Redigering: Marie Lindquist
tassavtryck
med carolIne
I full galopp på
Polhemsgatan
nära & kära
tassavtryck@blt.se
Vid enstaka tillfällen får Angus följa med till stan. Så
länge han sitter i sin bur, bak i bilen, så bryr han sig
inte om var han befinner sig.
Men ibland tar jag ut honom för att han ska få nosa
runt och uträtta sina behov. Då tittar han storögt på
sådant som han inte så ofta ser hemma på landet.
Som till exempel bussar.
Angus har aldrig åkt vare sig buss eller tåg. Annat
var det med en av mina tidigare hundar, Jessie, som var
en Irländsk settertik.
Jessie växte upp i stan och var van vid det mesta som
förekommer i en stadskärna. Vant åkte hon buss och
hon rörde sig ledigt i både folk- och hundsamlingar.
Men Jessie hade också sina egenheter.
Bland annat lärde hon sig tidigt att öppna dörrar.
Genom ett enkelt hopp mot ett dörrhandtag, var
snabbt en olåst dörr vidöppen och Jessie kunde sedan
gå dit hon ville.
Jessie var min ständiga följeslagare under hela
1990-talet och en bit in på 2000-talet. Därför följde hon alltid
med mig när jag skulle hälsa på vänner och bekanta.
Vid ett tillfälle besökte vi en väninna som, på den
tiden, bodde i en lägenhet på Polhemsgatan i Karlskrona.
Förmodligen tyckte Jessie efter en stund att besöket
var långråkigt och det var nog också därför hon
bestämde sig för att lämna lägenheten.
Alltså tog hon, på sitt vanliga vis, ett språng mot den
olåsta ytterdörrens handtag. Och allt kunde ha slutat i
frid och fröjd om inte följande hade hänt.
När Jessie kom ut i trapphuset, öppnades porten som
ledde ut till friheten. Och personen som skulle in i
huset, öppnade mycket artigt för den röda settern som
snabbt sprang ut på trottoaren.
Att jag var henne hack i häl hjälpte inte nämnvärt.
Jessie vek av åt vänster och bara några meter bakom
kom jag. Några skor hade jag inte hunnit få på mig,
utan jag sprang i strumplästen så fort jag kunde.
På den tiden låg det en busshållplats vid den här delen
av Polhemsgatan. Nu slumpade det sig så, att precis
när Jessie kom ut på trottoaren, vek av åt vänster och
satte av i galopp, hade en av stadsbussarna just stannat
vid hållplatsen.
Några av passagerarna steg av och nya steg på. En av
de påstigande var min hund. Just som hon nådde fram till
bussen, öppnades dörrarna och Jessie kastade sig ombord.
Fortfarande befann jag mig ett fåtal meter bakom
och därför kunde även jag hoppa på bussen, passera en
förvånad busschaufför och många, lika förvånade, passagerare.
Men Jessie hade inga avsikter att slå sig ner
och åka vidare. Nej, efter att ha sprungit mittgången
fram, kastade hon sig snabbt ut genom, de fortfarande
öppna, bakdörrarna.
Och jag sprang efter.
Allt gick så snabbt, att jag bara minns ett antal förvånade
ansikten och en total tystnad.
När vi nu hade kommit ut på trottoaren, satte vi båda
två av i galopp i riktning mot Tullparken. Att springa
ifatt en ung irländsk setter är så gott som omöjligt. Förmodligen
även för världsmästaren i löpning.
Och eftersom jag är långt ifrån någon snabblöpare,
ökade avståndet mellan mig och hunden för varje sekund.
Men någonstans, en bit innan Tullparken, stannade
Jessie och vände sig om. Det såg nästan ut som om hon
tyckte synd om sin vrålande och flåsande matte.
Och när jag nådde fram till henne kunde jag greppa
hennes halsband. Något koppel hade jag inte hunnit få
med mig. Därför fick jag, lätt framåtlutad, leda min
hund i halsbandet hela vägen tillbaka. Mina strumpor
hade vid det här laget slitits sönder och jag minns
kylan från den lätt is- och snöbelagda trottoaren.
Tack och lov har Angus inte lärt sig att öppna några dörrar.
Men för säkerhets skull så håller vi oss oftast i våra
egna hemtrakter.
Om olyckan är framme hittar han med stor sannolikhet
hem igen.
På Polhemsgatan hade han inte haft en chans.
Särskilt inte i rusningstrafiken.
” Det är med den
sanna kärleken
som med
spökena: alla
talar om den
men få har sett
den.
Francois de la
Rochefoucauld, författare
dagens namn: HedvIg ocH HIllevI
Hedvig är forntyskt, kommet
från Haduwig och är bildat av
två ord som båda betyder
”strid”. Namnet kom hit på
1500-talet och var som vanligast
under 1900-talets första 30
år. Omkring 5 700 bär namnet,
cirka 2 500 kallas så eller har
det som sitt första förnamn.
Hillevi har fornnordiskt ursprung
och är bildat av ordet för
”strid”, ”hildr”, och ett ord för
”lycka”. Det är känt sen 1400-
talet. Namnet var som vanligast kring förra sekelskiftet.
Omkring 7 500 heter Hillevi, 1 800
kallas så eller har det som sitt första förnamn.
Kontakt: Lennart Andersson, tel: 0455-772 05
E-post: familj@blt.se Fax: 0455-821 70
Adress: Ronnebygatan 28, 371 89 Karlskrona
daniel Breitholtz
Mest känd är han
kanske som jurymedlem
i idol. Rollerna
skiftar för daniel Breitholtz,
men kärleken till
musik och sport består.
35 år
Den engelska talangtävlingen
Idol hade redan sålts till tiotals
länder. Nu, 2004, skulle
även svenska tv-tittare få hjälpa
till att vaska fram en popstjärna,
under ledning av en
hård, men kunnig – och underhållande
– jury. Bakom skranket
bänkade sig bland andra
Daniel Bretholtz, artistansvarig
och låtskrivarcoach i skivbolagsvärlden,
snart Idol-
Daniel med hela Sverige.
Mordhotad
Ett ramaskri bröt ut när det
stod klart för tv-publiken att
den här juryn inte hade betalt
för att sitta och vara snälla
mot bristande talanger.
Daniel blev mordhotad och
fick leva med livvakt i två
säsonger.
– Det var trist. Då förstod
jag äntligen hur min gamla
klasskompis Victoria har det
danIel BreItHoltz
• Fyller: 35 år den 18 oktober 2012.
• Familj: Ja.
• Bor: I Hägersten söder om Stockholm.
• Aktuell: Driver nystartade
managementbolaget MVP
som har hand om idrottare
och musik- och underhållningsartister.
• Karriär i korthet: Artist-
och repertoaransvarig på
Sony Music och creative
director på BMG Music
Publishing. Satt i Idol-juryn,
bisittare i tv-programmet Adam live samt
radio tillsammans med Carina Berg.
• Så irar jag födelsedagen: ”Herregud, det
ska absolut inte iras. Den som ger mig en
present blir jag upprörd på. Min plan är att
uppskatta att fylla 40 i stället, för jag uppskattar
inte att fylla 35.”
hela dagarna, säger Daniel
som gick i högstadiet med Sveriges
kronprinsessa.
Uppmärksamheten var en
ny erfarenhet för Daniel som
mest tyckte att han gjorde vad
han alltid brukar göra: lita på
sitt musiköra och säga vad
han tycker. Han är stolt över
de namn han var med om att
upptäcka – Måns Zelmerlöw,
Darin, Loreen och många fler.
Musikörat, tillsammans med
en sann kalenderbitares järnkoll
på artister och låtar, har
han haft sedan tidig barndom.
– Min mamma berättade att
när jag var två år gammal
hade jag en liten skivspelare
och femtiosex stycken vinylsinglar.
Och jag kunde namnen
på alla banden och alla
artister på alla skivorna, och
alla titlar på låtarna både på
A- och B-sidorna, berättar
Daniel.
Magiskt
Skivbolagsvärlden tog han
sig in i som 20-åring, genom
att knata upp, presentera sig
som musikälskare och erbjuda
sina tjänster. Han började i
postrummet, med att se till att
det gick ut skivor till alla
recensenter, dj:s och radiostationer,
och arbetade sig uppåt
i hierarkin.
Musikintresset har inte
dämpats genom åren, och han
talar om ett kicksökeri i jak-
ten på låtarna som gör något
magiskt med en.
– Jag förstår att en del andra
människor känner samma sak
när de tittar på ett vackert
konstverk. Jag kan också
tycka att konst är vackert men
det tar aldrig fysisk form i min
kropp som det gör när Simon
and Garfunkel sjunger The
sound of silence.
Nu har han startat sin egen
agentverksamhet, och han
medger att det delvis har att
göra med att skivbolagen har
sett sina bästa dagar. Men det
är också en chans att få välja
vilka han vill jobba med. Dessutom
sysslar företaget även
med den andra stora passionen
i Daniels liv, sport.
Skilsmässobarn
Bolaget driver han tillsammans
med bland andra sin
pappa Hasse Breitholtz, som
också har ett förflutet i nöjesindustrin.
– Jag är ju skilsmässobarn
och inte uppvuxen med min
pappa, så vi har utvecklat en
kompisrelation i semivuxen
ålder i stället. Han är en av
mina absolut bästa vänner,
och därför känns det skitroligt
att få jobba med honom. En
otroligt erfaren branschman
som jag kan lära mig mycket
av.
Malin Eijde
TT Spektra
• Om att fylla 35: ”Superåldersnoja och ångest.
Jag har ju lyckats med det mesta jag har
företagit mig – peppar, peppar – men det stör
mig något vansinnigt att jag
inte är klar med familjeprylen.
Och jag är väldigt sugen på att
ge framför allt min mamma
barnbarn. Så det är det stora
projektet, att skaffa fru och
barn. Alla förslag mottas med
glädje.”
• Egenskaper hos andra som
jag stör mig på: ”Folk som
inte kommer i tid. Och folk som gnäller på att
jag använder nässpray mer än sju dagar i sträck
– det är faktiskt nässpray och inte kokain.”
• Egenskaper jag uppskattar: ”Kvicktänkthet,
den vackraste och sexigaste egenskap en
människa kan ha, oavsett kön. Människor som
är duktiga på att klara av det de företar sig.”
Arbetsmarknadsminister
Hillevi
Engström.
Foto: LEiF R jANSSON /Scanpix
dagens sIFFra
200
Sporttokig. Daniel
kilo vägde den silverskatt som
några arbetare hittade för 75 år
sen, 1937. Det sensationella fyndet
gjordes i samband med en renovering
av ett hus i Gamla Stan i
Stockholm. De 18 000 silvermynten,
besticken och prydnadssakerna
hade troligen gömts i mitten av
1700-talet. Värdet beräknades till
över 250 miljoner kronor i dagens
penningvärde.