DEL 2, MÅNDAG

More documents

Recommendations

Info

$i`e^\e - BLT/Sydöstran$

$Jgfik Blckli E a\ 8[m\ek ?\d I\jfi Jm\i`^\ M€ic[\e 9 ij KM - BLT/Sydöstran$

$C‚e^X Jm\i - BLT/Sydöstran$

00 Rödl Blå Sv <strong>MÅNDAG</strong> 26 20 februari 2012 Redigering: Ulrika Lindbom Konstigt hade det varit annars. När tidigare trogna Socialdemokratiska väljare fl ydde till höger och vänster som yra höns för räven när Håkan Juholts fadäser präglade partiet, så var väl helgens väljarstöd närmast att betrakta som en kollektiv suck av lättnad från samma grupper. Det visar också åt vilka håll tidigare väljare begav sig. I helgens mätning tappade Sverigedemokraterna 2,2 procentenheter, vilket visar vad som tidigare inte varit politiskt korrekt att påpeka: det fi nns Socialdemokrater som har nära till SD. Vänsterpartiet tappade nästan lika mycket, 2,1 procentenheter, trots att partiet fortfarande borde kunna surfa på effekten av en ny ordförande, Jonas Sjöstedt. Han får kavla upp ärmarna och börja jobba för att hamna på tvåsiffrigt väljarstöd som han har talat om. Moderaterna ligger kvar på samma siffror, knappt 33 procent, Folkpartiet och Centren ökar, om än marginellt, medan Kristdemokraterna hamnar snäppet under riksdagsspärren. Konstateras kan dock att mätningen gjordes innan KD bytte fot i frågan om tvångssteriliseringen. Miljöpartiet tappade 1,3 procentenheter till 10,5 men är fortfarande säkert på bronspallen i riksdagen. Alliansen har fortfarande ett övertag. 1,9 procentenheter skiljer mellan blocken. Enligt TT:s formulering: 48,3 för regeringspartierna mot 46,4 för de rödgröna. Det här är ett knepigt begrepp. De rödgröna existerar inte som alternativ, men medierna tycks ha svårt att hantera oppositionen, för då inkluderar man även Sverigedemokraterna, vilka då inte anses ingå i ett regeringsalternativ. Oavsett hur man resonerar så fi nns inget formaliserat eller ens löst formulerat rödgrönt alternativ till alliansen. Det vore att begära för mycket efter LEDARE kraschen i september 2010. Det kommer att ta lång tid att formulera eventuella regeringsalternativ, om det ens går 2014. Nå, Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin är självklart glad för partiets stora lyft. Men hon tar inte ut några vinster i förskott. Hon på pekar också att opinionssiffrorna fortfarande ligger under partiets resultat i valet. När hon ska försöka förklara vari uppgången består säger hon att hon ”tror att det beror på att vi har varit så väldigt tydliga kring frågan om arbetslösheten, var fl er jobb ska komma ifrån och att man känner förtroende för att vi ska jobba för att det ska bli fl er jobb i Sverige.” Så ska naturligtvis en partisekreterare säga, men den absolut största orsaken till uppgången är naturligtvis valet av Stefan Löfven, som blivit en trygg hamn för Socialdemokraterna efter stormarna kring Juholt. Men nu kommer det svåra. Det kan inte heller vara alldeles tyst kring Socialdemokra- Blekinge Läns Tidning är oberoende liberal och grundades 1869 av Frans August Blomqvist. Nej, plus 4,9 räcker inte Sifo rapporterar väntad uppgång för S Foto: ANDERS WIKLUND LÖFVEN-EFFEKTEN. Sifos resultat för Socialdemokraterna visar ett lyft på 4,9 procentenheter. Det var ett förutsägbart möte ■ Debatt i Agenda i går kväll: i vänster ringhörna stod lämpligt nog Vänsterledaren Jonas Sjöstedt, i höger ringhörna Folkpartiets Jan Björklund. Det var inte fråga om någon diskussion, det var en konfrontation mellan en man som svurit att aldrig sätta sig i en regering som bygger ny kärnkraft och en som menar av svensk basindustri inte kommer att klara sig utan kärnkraft i framtiden. Jan Björklunds förhoppning är en Med ett litet leende ■ Karlskrona kommun har delat ut pengar ur den halva miljon som fi nns tillgänglig i ”Öppna sinnet”. Bland alla de projekt som fått pengar fi nns följande: Sälleryd/Skrävle intresseförening för politisk sommarteater blocköverskridande överenskommelse som garanterat att om våra elbolag vill bygga ny kärnkraft så ska de vara säkra på att de också kan starta reaktorerna även om Sverige byter regering. Men där har S-ledaren Stefan Löfven lämnat frågan öppen, än så länge. Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg, också intervjuad i Agenda, litade för sin del på att parterna ska komma överens om att Sverige ska få bygga ny kärnkraft. ”Jag är ingen lögnare! Jag kommer bara inte ihåg vad jag har lovat” 25 000 kronor. Kommunen ställer till det för de goda medborgarna i Sälleryd/ Skrävle genom att lägga ner deras förskola och skola i brist på terna. Nu kommer arbetet. Vilka frågor ska partiet driva? Vilka medarbetare kommer Löfven att profi lera? Hur tar partiets kärnväljare emot en ”tystlåten” fackföreträdare? Det är en annan profi l att vara politiker än fackordförande. Eftertänksamhet är nog bra, men Stefan Löfven får inte tänka för länge om han ska få upp väljaropinionen lika mycket till för att passera Moderaterna. Det beror å andra sidan på hur mycket M förlorar, om de förlorar? Men även hos alliansen krävs hårt arbete och mer av klara besked, annars tar Löfven täten. ! Tyck till: Inga-Lena Fischer Kommentera på www.bltsydostran.se/ ledare_blt/ Sjöstedt talade väl för det förnybara men det kommer aldrig att räcka. Han tror till och med på elöverskott i framtiden, utan kärnkraft. Bra i så fall, då kan vi exportera el, så slipper vi mycket av tyskrysk gas och dansk kolkraft. Det blundar Sjöstedt för och talar om att svensk kärnkraft inte fungerar. Varför gör den inte det? Reaktorerna är farligt gamla och vi betalar ett högt pris. I dubbel mening. ILF pengar. Några löften att bevara skolan ”kommer man inte ihåg”. Då är det ganska kul att av det blir det nu teater bekostad av samma kommun fast ur en annan kassa. ILF Kontakta oss! Politisk chefredaktör: Inga-Lena Fischer, 0455-772 20 Ledarskribent: Sylvia Asklöf-Fortell, 0455-771 65 Fax: 0455-821 70 E-post: ledare@blt.se BLEKINGE & VÄRLDEN Inga-Lena Fischer inga-lena.fi scher@blt.se Det blev ett rungande nej Deltagandet i helgens folkomröstning i Lettland blev det största på mycket länge i något val eller omröstning. Mer än 70 procent av de röstberättigade tog chansen att uttrycka sin mening. Frågan gällde huruvida ryska skulle erkännas som landets andra offi ciella språk efter lettiskan. Två tredjedelar av de röstande sa nej. Till saken hör att ungefär 300 000 av Lettlands 2,1 miljoner invånare inte är lettiska medborgare och därmed saknar rösträtt. Det är främst ryssar, vitryssar och ukrainare. Ryssarna utgör drygt 26 procent av befolkningen. I övrigt fi nns i Lettland alla möjliga nationaliteter representerade, bland annat ester, litauer, tyskar, polacker med fl era. Varför är då detta med ryska ett så stort problem? Det har med känslor att göra, och med perioden 1944 till augusti 1991, då Lettland förklarade sig självständigt. 1940 ockuperade Sovjetunionen Lettland som en följd av överenskommelsen mellan den tyske utrikesministern Ribbentrop och Sovjets utrikesminister Molotov i augusti 1939. 1941 ockuperade tyskarna Lettland innan Sovjetunionen återtog landet 1944. Det här kan kännas som årtalsexercis, men för letterna är detta en oerhört traumatisk period som satt sina spår i lettiska sinnen. Åren under sovjetisk ockupation har varit oerhört svåra för människorna i Baltikum och inte ens 20 år räcker för att ändra det lettiska folkets inställning till ryssarna. De oförrätter som har drabbat letterna under ett halvt århundrade har lämnat sår som vi har svårt att förstå. Många säger att man inte kan ha statslösa medborgare inom landets gränser och att Lettland måste ändra sin politik gentemot ryssarna. Det är lätt för oss att säga. Jag minns när jag var i Lettland 1990. Det var ett land i förvirring. De sovjetiska trupperna fanns kvar i landet och ingen visste vad som skulle hända. Det talades om en folkräkning, men många ville inte att den skulle genomföras. Letterna var rädda att de skulle vara i minoritet i sitt eget land. Inte så konstigt med tanke på att Riga närmast är att betrakta som en rysk stad och i de sydöstra delarna av landet i provinsen Lettgallen bor nästan bara ryssar. Farhågorna var inte ogrundade. 1990 var bara 52 procent letter. Numera har andelen ökat till en bit över 60 procent. När muren föll fanns ungefär en miljon ryssar i Lettland, numera bara hälften. Men och det är ett stort men,, ryssarna betraktas av många letter som representanter för ockupationsmakten. De kan inte glömma och de kan inte förlåta. Det måste omvärlden förstå. Det behövs mycket mer än en generation för att letterna ska kunna gå vidare. Därför var det inget förvånande resultat av omröstningen. Det förvånande var möjligen att den ens ägde rum. Det får betraktas som en framgång för de krafter som vill se en annan ordning. Representanter för den ryska minoriteten uttryckte också saken så i sina kommentarer under gårdagen. – Nästa omröstning går bättre, sa man. Ingen sida kommer att ge sig, tro mig. 2112 kanske vi kan se en annan verklighet. Jo, jag förstår letterna. De har lidit alldeles fruktansvärt under ryskt förtryck. Det är svårt att vända andra kinden till.
BLTDEBATT ”Rätt använda är läkemedel en välsignelse men felanvändning kan vara ödesdiger. Karlskrona hör enligt Öppna jämförelser till den sämsta fjärdedelen av landets kommuner I tisdagens BLT (14 februari) kunde vi på debattsidan fi nna en intressant artikel. Fakta i den är hämtade ur rapporten Öppna jämförelser från Sveriges kommuner och landsting och Social styrelsen. I den rapporten jämförs vården och omsorgen i riket utifrån 31 indikatorer. Att studera indikatorerna i Öppna jämförelser leder till fl er frågor än svar vilket kanske är meningen. Jämförelserna är på samhällsnivå. Slutsatser på individnivå kan knappast dras. En av de frågor jag ställt mig gäller läkemedelsanvändningen i Karlskrona kommuns äldreomsorg. Rätt använda är läkemedel en välsignelse men felanvändning kan vara ödesdiger. Karlskrona hör enligt Öppna jämförelser till den sämsta fjärdedelen av landets kommuner vad gäller samtidig förskrivning av tre eller fl era psykofarmaka som till exempel långverkande bensodiazepiner till personer 80 år och äldre. Bensodiazepiner är lugnande men vanebildande. Exempel på långverkande bensodiazepiner är Stesolid, Nitrazepam, Imovane, Stilnoct och Mogadon. Bensodiazepiner hör till de läkemedel som skall användas varsamt, inte bara av äldre. Att upphöra med påbör- Skriv kort! Vid en A4-sida drar vi en övre gräns. Vi för be håller oss rätten att stryka i långa inlägg. jad behandling är mycket svårt, bäst är att aldrig börja. Indikatorn ”förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer” visar att kommunen hör till landets 25 procent bästa. I Karlskrona kommun ligger man i mittfältet bland Sveriges kommuner vad gäller läkemedelsgenomgångar. Sådana ge nom förs alltså. Hur går allt ihop? Dåliga på förskrivning av psykofarmaka, bra på att inte använda riskfyllda läkemedelskombinationer, ganska bra på läkemedelsgenomgångar. Kan hända den äldre använt sig av felaktiga läkemedel före fl ytten till särskilt boende. Att då upphöra med de vanebildande ger större lidande än att avsluta sådan behandling. Jag vill inte tro att läke- Kontakta oss! Läsarredaktör: Per Thorstensson, tel: 0455-772 27 Adress: BLTdebatt, 371 89 Karlskrona Fax: 0455-821 70 E-post: bltdebatt@blt.se vad gäller samtidig förskrivning av tre eller fl era psykofarmaka som till exempel långverkande bensodiazepiner till personer 80 år och äldre,” skriver Barbro Sjöbeck från SPF. Foto: PERNILLA WAHLMAN/Scanpix RÄTT MEDICIN? SPF och PRO genomför tillsammans med apoteket Farmaci ett projekt med namnet Koll på läkemedel. Vi äldre kan själva ha viss koll på läkemedel BLTDEBATT Redigering: Skriv kort! Vid en A4-sida drar vi en övre gräns. Vi för be håller oss rätten att stryka i långa inlägg. Kontakta oss! Läsarredaktör: Per Thorstensson, tel: 0455-772 27 Adress: BLTdebatt, 371 89 Karlskrona Fax: 0455-821 70 E-post: bltdebatt@blt.se Varningssignalerna är många Strax innan jul redovisade Sveri- ferenser till Öppna jämförelser, ges kommuner och landsting vilket är naturligt med tanke på samt Socialstyrelsen sin rapport att rapporten kom bara en vecka Öppna jämförelser av äldre- innan. Men det förvånade mig omsorgen i Sverige. Det är alltid att ordföranden Jan-Åke Nordin intressant att se och inte minst (M) valde att inte ens kommen- jämföra resultaten både mot tera Karlskronas resultat i den andra kommuner och mot tidi- diskussion som ändå var på gare år. nämnden då jag tog upp rapporten. för Karlskrona. Vi kunde se i årets Öppna jämförelser att i gen i Karlskrona är dålig eller i Karlskrona är det: kris, långt därifrån, men den ut- ฀฀฀฀฀฀ veckling som nu redovisas ger som var mycket nöjda med per- många allvarliga varningssignasonalens bemötande än före- ler om att vi är på fel väg och jag gående år. menar att vi politiker bör reage- ฀฀฀฀฀฀ ra. Då äldrenämndens möte var som var mycket nöjda med hur inställt i januari och jag anser personalen tar hänsyn till att dessa varningssignaler är så åsikter/önskemål. pass viktiga att även kommun- ฀฀ ฀ ฀ ฀ ฀ fullmäktige bör ta del av diskus- trygga med att bo kvar hemma sionen har jag interpellerat Janmed stöd från hemtjänsten. Åke Nordin för att få svar på föl- ฀฀฀฀฀฀ jande frågor: som kände sig mycket trygga. ฀฀ ฀ ฀ ฀ ฀ ฀฀฀฀฀฀ av Karlskrona kommuns resul- som var mycket nöjda med aktitat i årets Öppna jämförelser? viteterna som erbjuds. ฀฀ ฀ ฀ ฀฀฀฀฀฀ förande på dessa resultat? som riskbedömts för under- ฀฀฀฀฀฀- näring, 65 år och äldre. ra och i så fall hur för att fler av ฀฀฀฀฀฀ våra äldre ska känna sig mycket som riskbedömts för trycksår, 65 trygga med äldreomsorgen i år och äldre. Karlskrona? Karlskrona tillhör den sämsta fjärdedelen av landets kommu I år var det ingen rolig läsning Jag säger inte att äldreomsor- Det framkommer också att Peter Johansson (S) BLT den 14 februari. 14 februari 2012 27 Per Thorstensson medel m till äldre i särskilda boenden förskrivs f av okunskap och för organisationens s och personalens skull. Vi V äldre behöver därför själva, tillsammans m med närstående, ha viss Koll på läkemedel. l SPF och PRO genomför tillsammans s med apoteket Farmaci ett projekt p med det namnet. Vårt egenansvar a gäller att förutom regelbundna läkemedelsgenomgångar l ställa minst följande f frågor till läkaren inför varje nytt n läkemedel. ✔ Hur vet jag att jag har nytta av den här medicinen? ✔ Vad händer om jag avstår från att ta den? ✔ Är det bra att jag har så här många mediciner? ✔ Hur, när, hur länge och varför skall jag ta den här medicinen? ✔ Påverkar mina mediciner varandra positivt eller negativt? ✔ Kan jag hantera mina besvär på annat sätt än med läkemedel? ✔ Vilka biverkningar har denna medicin? Så kan vi själva påverka till god läke medelsanvändning. Barbro Sjöbeck Sk läkemedelsansvarig i Koll på läkemedel för SPF Blekinge <strong>MÅNDAG</strong> 20 februari 2012 27 Redigering: Marie Lindquist OLOF KLEBERG gästkrönikör på BLTDEBATT olof.kleberg@bostream.nu Vinden har vänt, fl er kontrollerar Regimer som beskjuter sina medborgare som i Syrien eller isolerar sin svältande befolkning som i Nordkorea ger förtrycket ett tydligt ansikte. Men detta blir faktiskt mindre vanligt. I stället växer ett annat, ett dolt förtryck. Under 1990-talet ökade antalet demokratier och efterhand nådde den elektroniska nätrevolutionen många miljarder. Man kunde optimistiskt ana en epok av folklig förändring. Men sedan fem–sex år har vinden vänt i världen. Alltfl er statsledningar har kommit fram till att statsnyttan kräver kontroll. Det gäller inte bara halvauktoritära regimer som instinktivt gärna vill reglera vad medborgarna gör. Den här sjukan har tyvärr också spritt sig i etablerade demokratier. Attackerna mot World Trade Center i New York 2001 besvarades med ett ”krig mot terrorn” som snabbt ledde till mängder av övervakningssystem. Både synliga och osynliga, elektroniska, allt under fanfarer om att det gäller allas trygghet. Eller att det gäller att bekämpa narkotikahandel eller penningtvätt. Sverige är som bekant inget undantag. Senast ska ju Säpo och den vanliga polisen få tillgång till FRA-övervakningen, har regeringen och socialdemokraterna enats om. Försvararna av det oberoende civilsamhället tycks ha resignerat. När inte ens alla demokratier kan upprätthålla principen om icke-inblandning i medborgarnas privatliv, då är det inte underligt att världens många icke-demokratier går mycket längre i kontroll. Den amerikanska organisationen Freedom House räknar i sin mätning för 2011 med att knappt hälften av världens länder (87 av 195) är ”fria”, en tredjedel (60) är ”delvis fria” och 48 är ”ofria”. Det är klumpiga mått men de anger ändå en ungefärlig fördelning. Sedan 2005 noterar Freedom House att antalet länder där mänskliga rättigheter minskar har blivit fl er än där de ökar. Tidigare var det tvärtom. Civicus, en organisation som särskilt studerar utvecklingen i civilsamhället, konstaterade 2010 att 90 av väldens länder hade en rad begränsningar för hur frivilligorganisationer fi ck arbeta. Där fanns inte bara länder som Kina och Ryssland utan också sådana demokratier som Japan och Sydkorea. Begränsningarna av organisationernas handlingsfrihet kan vara av många olika slag. Från direkta förbud till mängder av fi ffi ga administrativa hinder. Sådana hinder är försåtliga, de väcker inte mycket uppmärksamhet utåt men de kan vara mycket effektiva. Ryssland är ett bra exempel, som tas upp i skriften Så tystas de kritiska rösterna, publicerad av Ötgruppen. Det fi nns massor av frivilligorganisationer men myndigheterna, ofta på rent lokala initiativ, inriktar sig på att kontrollera människorättsgrupper. Dessa måste registrera sig för att få verka, det ska ske varje år med många blanketter, partisk skattekontroll medför ofta böter, brandmyndigheter dömer ut lokaler och så vidare. Vår mesta tid går åt till sådana redovisningar, klagar organisationerna. Som Dmitrij Makarov från en ungdomsorganisation uttryckt det: – Det är inte frivilligorganisationernas uppgift att vara öppna mot staten utan att vara det mot samhället! Man kan se ett mönster. Det har bildats en sorts ofrihetsklubb, där stater som Kina, Ryssland, Belarus, Venezuela, Kuba, Syrien eller Iran lär sig av varandra hur man ska hejda självständig och kritisk medborgaraktivitet. Mot denna ofrihetsoffensiv måste stater och organisationer på den demokratiska sidan mobilisera. Det behövs inte mer kontroll i förment goda syften utan fl er uppslag för att stötta ett levande medborgarsamhälle. 00 Röd Blå Sv
Page 1: GLADA MINER. Målvakten Jonas Mazet
Page 5 and 6: ! Sabbath ställer in - Ozzy ersät
Page 7 and 8: 8 Daniel och Henrik Sedin har haft
Page 9 and 10: FOTBOLL | TILLBAKA EFTER SKADA RONN
Page 11 and 12: INNEBANDY | DIVISION 1 DAMER SPORTE
Page 13 and 14: HELGENS Sport i korthet INNEBANDY |
Page 15 and 16: BADMINTON | SM-SLUTSPEL BKC gillar
Page 17 and 18: favoriter i veckan 3Blekingesports
Page 19 and 20: KARLSKRONA ➜ FREDAG Tel/Fax 0455-
Page 21 and 22: DAGENS KRYSS DAGENS SERIER Skriv in
Page 23 and 24: MÅNDAG20FEBRUARI2012 6.00Rapport.6

DEL 2, MÅNDAG

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?