dagen - BLT/Sydöstran
dagen - BLT/Sydöstran
dagen - BLT/Sydöstran
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
26 Insändare sydöstran | tisdag den 13 mars 2012<br />
ersätt alliansens<br />
ineffektiva arbetsmarknadspolitik<br />
Regeringens löfte var att bryta utanförskapet.<br />
Regeringen säger att sysselsättningen<br />
har ökat sedan 2006, men<br />
talar inte om att befolkningen i arbetsför<br />
ålder har vuxit ännu mer.<br />
Det betyder att fler arbetar i dag än<br />
2006 – men det är också fler som inte<br />
arbetar.<br />
Enligt Riks<strong>dagen</strong>s utredningstjänst<br />
(RUT) har andelen som jobbar minskat<br />
i 15 av 21 län sedan regeringen tillträdde.<br />
För landet som helhet fattas det 42<br />
500 jobb för att nå upp till den nivå som<br />
gällde år 2006.<br />
I Blekinge län skulle det vara 4 100<br />
fler sysselsatta om sysselsättningsgraden<br />
varit densamma som 2006.<br />
Vi socialdemokrater menar att det<br />
nu behövs ny inriktning på den ekonomiska<br />
politiken:<br />
För det första: En aktiv närings- och<br />
forskningspolitik är basen för tillväxt<br />
och fler jobb.<br />
Vi vill bland annat se en strategisk<br />
samverkan mellan politik, arbetsmarknadens<br />
parter och akademin.<br />
En aktiv närings- och forskningspolitik<br />
är basen för tillväxt och fler jobb.<br />
Vi vill att Sverige ska bli världens<br />
främsta land för kunskapsintensiva företag<br />
att verka i.<br />
För det andra: Om Sverige ska klara<br />
den globala konkurrensen måste vi<br />
konkurrera med kompetens, inte låga<br />
löner.<br />
Sverige har under flera år tappat i<br />
internationella kunskapsmätningar i<br />
skolan.<br />
Vi vill höja kunskapsnivån och öka<br />
likvärdigheten i den svenska skolan.<br />
Det behövs också en brett kompetenslyft<br />
på svensk arbetsmarknad så att<br />
människor kan ta de jobb som finns<br />
och de nya jobb som växer fram.<br />
För det tredje: Vi vill ersätta regeringens<br />
ineffektiva arbetsmarknadspolitiska<br />
bombmattor med precisionsinsatser<br />
riktade mot de grupper som möter<br />
högst trösklar för att komma i jobb.<br />
Vi tänker inte rulla tillbaka regeringens<br />
jobbskatteavdrag. Hushållen har<br />
inrättat sin ekonomi efter dessa.<br />
Men den sänkta krogmomsen och<br />
den lägre arbetsgivaravgiften för unga,<br />
är exempel på mycket dyra åtgärder<br />
med svagt stöd i forskningen.<br />
Vi har istället föreslagit en särskild<br />
tillfällig skattekredit för att öka de idag<br />
mycket svaga ekonomiska drivkrafterna<br />
för personer med socialbidrag att<br />
börja arbeta.<br />
Så bedriver man en modern politik<br />
för fler jobb genom att använda skattebetalarnas<br />
pengar på det mest effektiva<br />
sättet.<br />
Fredrik OlOvssOn (s)<br />
riksdagsledamot och gruppledare i finansutskottet<br />
kerstin Haglö (s)<br />
riksdagsledamot, Blekinge<br />
Peter JePPssOn (s)<br />
riksdagsledamot, Blekinge<br />
suzanne svenssOn (s)<br />
riksdagsledamot, Blekinge<br />
Höjda lärarlöner lockar<br />
duktiga studenter till yrket<br />
Kommunerna borde koncentrera sig<br />
på det kunskapsuppdrag som skolan<br />
har och därför vara djupt bekymrade<br />
över den dåliga tillströmningen till lärarutbildningen.<br />
I snitt är det 1,1 sökande per plats,<br />
vilket i praktiken innebär att alla kommer<br />
in. Frågan är hur många som sedan<br />
kommer ut som behöriga lärare?<br />
Många av <strong>dagen</strong>s lärare når snart<br />
pensionsåldern och en mycket gles kö<br />
medefterträdare med rätt utbildning<br />
väntar på att få ta deras plats. I vissa<br />
ämnen är antalet sökanden med rätt<br />
utbildning lika med noll.<br />
Det kan uppfattas som girighet från<br />
lärarnas sida, men egentligen är höjda<br />
lärarlöner av yttersta vikt för oss som<br />
nation. Vi är ett land som behöver stora<br />
kunskaper och det uppnår inte staten<br />
och kommunerna genom den politik<br />
de nu för.<br />
Enligt en forskningsrapport från<br />
2011, Teacherspay and pupil performance,<br />
leder höjda lärarlöner till högre<br />
status vilket lockar duktiga studenter<br />
till yrket, vilket i sin tur leder till bättre<br />
resultat i skolan.<br />
Detta är naturligtvis inget som görs<br />
i en handvändning. Det kommer att<br />
ta ungefär lika lång tid att nå önskvärt<br />
goda resultat som det har tagit kommunaliseringen<br />
att nå så här oönskat<br />
dåliga.<br />
Nu är det inte enbart låga löner i<br />
förhållande till studietiden som skrämmer<br />
bort duktiga studenter.<br />
Frågan handlar också om arbetssituationen<br />
som sådan, med exempelvis<br />
ökande undervisningstid och nya<br />
uppgifter som läggs på utan att andra<br />
tas bort, i syfte att reglera kommunala<br />
budgetar, eller för att ge riskkapitalbolag<br />
större vinster.<br />
Lärarna behöver framför allt tid till<br />
studenter. Föräldrar till barn i grundskolan och gymnasiet borde, för sina barns skull,<br />
kräva följande: rimlig arbetsbörda för lärarna så att de kan ge varje barn en god undervisning,<br />
samt att läraryrkets status höjs så att duktiga lärare stannar kvar samtidigt som<br />
duktiga studenter söker sig till yrket. FOTO GUNNEL PERSSON<br />
sin undervisning. Undervisningen behöver<br />
förberedas och tas hand om efteråt.<br />
Bedömning, rättning och annat efterarbete<br />
kan inte trollas bort om det ska<br />
vara en högkvalitativ undervisning. Vi<br />
känner till flera fall där lärare valt att<br />
säga upp sig efter att ha insett att de<br />
förfogade över större integritet och yrkesstolthet<br />
än vad tid och resurser tillät.<br />
Det har i debatten också förts fram<br />
åsikter om att fackförbunden svartmålar<br />
läraryrket för sina medlemmar.<br />
En löjeväckande hypotes eftersom<br />
det är medlemmen som berättar för sitt<br />
fackförbund om sin arbetssituation,<br />
inte tvärt om.<br />
Vi svartmålar inte och tänker inte<br />
heller skönmåla för att locka studenter<br />
till yrket.<br />
Det skulle vara synnerligen kontra-<br />
produktivt för samtliga inblandade<br />
parter. Vi beskriver lärarens verklighet.<br />
Det är enbart genom att se denna<br />
verklighet som möjlighet ges att göra<br />
något åt den.<br />
Varför är föräldrarna så tysta? Det<br />
är ju deras barn som är de stora förlorarna<br />
i detta drama.<br />
Föräldrar till barn i grundskolan och<br />
gymnasiet borde, för sina barns skull,<br />
kräva följande: rimlig arbetsbörda för<br />
lärarna så att de kan ge varje barn en<br />
god undervisning, samt att läraryrkets<br />
status höjs så att duktiga lärare stannar<br />
kvar samtidigt som duktiga studenter<br />
söker sig till yrket.<br />
CHristOFFer saar<br />
Kommunombud Lr<br />
tim PrestOn<br />
skyddsombud, Lr<br />
Lärarnas riksförbund, Olofströms kommunförening<br />
asarums bildningscenter innebär något helt unikt<br />
Rolf Tholén argumenterar<br />
i insändare (<strong>Sydöstran</strong> 20/1<br />
samt 28/2) för en annan lösning<br />
på Asarums bildningscenter<br />
än vad kommunfullmäktige<br />
beslutade i juni<br />
2011.<br />
Det är inte första gången<br />
Tholén har invändningar<br />
mot fullföljandet av den väl<br />
förankrade idén om Asarums<br />
bildningscenter.<br />
Det ligger nära till hands<br />
att utnämna Tholén till projektets<br />
mest fanatiske motståndare.<br />
Det som är beklagligt är att<br />
Tholén trots alla extra utredningar<br />
och den långa tid som<br />
gått sedan arbetet startade<br />
fortfarande inte verkar förstå<br />
vare sig behoven bakom<br />
projektet eller innehållet i<br />
det som ska skapas.<br />
Asarums bildningscenter<br />
är något mer än en upprustad<br />
högstadieskola.<br />
Tanken är att samla skola,<br />
särskola, fritidsgårdar, bibliotek<br />
och musikskola i ett<br />
sammanhang under samma<br />
tak - verksamheter som i dag<br />
drivs geografiskt splittrat<br />
och i dåliga lokaler. Det är<br />
därför vi tänker skapa Asarums<br />
bildningscenter – inte<br />
en ny Stenbackaskola.<br />
Asarums bildningscenter<br />
innebär något helt unikt<br />
för Asarum och Karlshamn.<br />
Barn och ungdomar kommer<br />
tillsammans med vuxna att<br />
få en mötesplats som skapar<br />
ett samhälleligt mervärde.<br />
Det förslag Tholén lyfter<br />
fram – att göra en investering<br />
på cirka 75 mnkr innebär<br />
tekniska åtgärder för<br />
att eleverna (ett begränsat<br />
antal) ska tillåtas vistas i<br />
lokalerna. Siffran presenterades<br />
i ett utredningssammanhang<br />
där ”det minsta<br />
möjliga” efterfrågades.<br />
Åtgärderna enligt förslaget<br />
uppfyller inte högstadiets<br />
grundläggande behov enligt<br />
styrdokumenten. Grundskolan<br />
blir inlåst i en omöjlig lokalsituation.<br />
De andra verksamheternas<br />
behov förblir<br />
olösta.<br />
Projektet Asarums bildningscenter<br />
har diskuterats<br />
fortlöpande.<br />
Kommunledningen har<br />
krävt kompletterande utredningar<br />
och analyser.<br />
Utomstående experter har<br />
granskat siffrorna. Detta är<br />
helt naturligt med tanke på<br />
projektets storlek. Det har<br />
också gett underlaget en hög<br />
kvalitet och ökat tillförlitligheten.<br />
När kommunfullmäktige<br />
tog beslut om investeringsbudgeten<br />
i juni 2011 gavs<br />
ett medskick att få ner kostnaderna<br />
med cirka 14 mnkr.<br />
Ett tak sattes också för ökningen<br />
av driftsbudgeten.<br />
Utbildningsförvaltningen<br />
har tillsammans med<br />
fastighetskontoret lyckats<br />
med uppgiften. Ett ur flera<br />
aspekter hållbart förslag är<br />
framtaget.<br />
När nu entreprenadupphandlingen<br />
är avslutad kan<br />
vi konstatera att flera stora<br />
entreprenörer är beredda att<br />
bygga Asarums bildningscenter<br />
till en kostnad som<br />
jag hoppas och tror stämmer<br />
bra överens med den kommunfullmäktige<br />
föreskrivit.<br />
BUS-nämnden har hos kommunstyrelsen<br />
begärt att får<br />
starta projektet.<br />
Till Rolf Tholén: Varför<br />
kasta bort 75 mnkr på ett<br />
hus som ingen behöver och<br />
som inte löser de grundläggande<br />
problemen – inte ens<br />
för högstadiet.<br />
Med tanke på din envetna<br />
och smalspåriga strävan att<br />
motverka förverkligandet av<br />
något som ger barn och ungdomarutvecklingsmöjligheter<br />
kommer du med slutklämmen<br />
på din insändare<br />
(”önskar elever och lärare en<br />
väl fungerande höstadieskola”)<br />
så nära hyckleriet som<br />
det någonsin går.<br />
tObias<br />
FOlkessOn<br />
Bus nämndens<br />
ordförande