Årsrapport 2009 - Chalmers tekniska högskola

Vad händer inom VÅRDEN?
Den väljande patienten
I dagens samhälle förväntas vi göra informerade val
på allt fler områden. Vi ska välja elbolag, telefonabonnemang
och liknande, men allt oftare också offentligt
finansierade tjänster som grundskola och gymnasieskola
och premiepensionsfonder. Frågor man kan ställa sig
är: klarar vi detta och har vi det stöd vi behöver?
Mot bakgrund av utvecklingen ovan är det märkligt att
så lite forskning görs om hur den enskilde kan stödjas
i sin roll som väljande konsument. Ett IT-stöd skulle
kunna vara en sådan funktion, där man dels kan få
allmän överblick över de valmöjligheter som finns, men
också tillfälle att mer detaljerat granska dess kvalitéer,
samt utföra själva valet.
Tidigare forskning på området “väljande konsument
med IT-stöd”, har gjorts vid val av grundskola och
gymnasieskola och när det gäller val av premiepensionsfonder.
Vad som kartlagts i studierna har dels
handlat om vilka IT-stöd som myndigheterna tillhandahållit,
men också om hur IT-stödet ibland har haft
inverkan på människors beteenden och livsval. Särskilt
tydligt är det på pensionsområdet.
Riksbankens jubileumsfond stöttar
vårdvalsprojekt
Ett nytt område för valmöjligheter som konsument är
sjukvården i allmänhet och valet av vårdcentral i synnerhet.
Patienter utnyttjar idag med självklarhet Internet
som kunskapskälla och sjukvården arbetar också för
att införa IT-stöd i sina verksamheter. Agneta Ranerup
har tillsammans med docent Lars Norén, Centrum för
Konsumtionsvetenskap, beviljats anslag av Riksbankens
Jubileumsfond, just för att forska om stödet när det
gäller den enskilde patientens val av vårdcentral inom
ramen för projektet ”A Supermarket for Healthcare”.
Ett viktigt teoretiskt perspektiv i projektet hämtas
från aktör–nätverksteorin och Michel Callons synsätt,
som ser väl fungerande marknader och informerade
konsumenter som någonting som konstrueras eller
skapas och då ofta är beroende av olika teknologiska
arrangemang. Det teoretiska perspektivet får ett fokus
på IT-stöd och dess strategiska betydelse för mänskligt
handlande.
Projektet ska studera hur nationella aktörer och de
tre stora landstingen Stockholm, Halland och Västra
Götaland utvecklar IT-stöd för den väljande patienten
eller vårdkonsumenten. Vad utmärker IT-stöden? Vill
vi som väljande patienter ha dem? Kan det uppstå en
kamp mellan olika aktörer och vem vinner i så fall?
Frågan om val av sjukvård kan ses som kontroversiell,
men handlar om ökade valmöjligheter inom ett offentligt
finansierat sjukvårdssystem. Provocerande
frågor kan ändå uppstå. Vad händer till exempel med
vårt etablerade inflytande via politiska val, då vi i
ökad grad påverkar offentlig verksamhet som väljande
konsumenter? Å andra sidan: Är inte IT-val ett sätt att
säkerställa allas lika möjligheter och därmed en teknik
som ökar demokratin?
Agneta Ranerup, docent på
institutionen för tillämpad
IT, forskar på IT-stöd för
patienter i vårdvalssituatiuoner.
Projektet är en del av
universitetets styrkeområde
“Demokrati och opinion”.
Diasend är namnet på ett system som kartlägger diabetikers
glukoshalt över tid. Systemet togs fram år 2005
av företaget Aidera och bygger på att man kopplar ihop
diabetikernas glukosmätare och insulinpumpar med
en utrustning som sänder information till en databas
via GSM-nätet. Uppgifterna omvandlas till grafik som
kan läsas av direkt på en webbsida av både patient
och vårdgivare. Det innebär en trygghet för diabetiker
och anhöriga och patienten behöver inte heller besöka
sjukhuset så ofta. Systemet gör det lätt att följa vad
som händer i kroppen när man motionerar eller äter
olika typer av mat och därför blir det också enklare
med egenvård.
Direkt i mobilen!
Eftersom sändningsutrustningen i Diasend var lite för
stor för att ha med sig på stan eller i skolan, ansökte
Aidera om stöd från VINNOVA:s program Var Dags
IT för att utveckla en tjänst som kan nås med mobiltelefon.
Erik Fagerholt, interaktionsdesigner vid
Data- och informationsteknik, skapade mobiltjänstens
gränssnitt och funktionalitet. Via mobiltelefonen kan
man sända sina värden till databasen via SMS eller
logga in med WAP och fylla i uppgifter på hemsidan.
Värdena visar sig bland annat i form av en glad eller
sur figur när man matar in sina uppgifter via WAP.
Den glada figuren visar på ett bra blodsockervärde och
ger poäng – och yngre användare vill gärna samla på
glada figurer! Anhöriga kan också logga in sig via sina
mobiltelefoner och läsa av värden.
Erik Fagerholt berättar att han startade arbetet med
att försöka förstå hur en diabetikers vardag ser ut och
sedan försöka översätta det till hur tjänsten lättast kan
hanteras i en mobiltelefon. Användarna har också olika
ambitioner och behov. Vissa vill bara skicka sms med
sina värden, medan andra vill använda tjänsten betyd-
TEMA: Det hållbara IT-samhället
Mobil koll på blodsockret
ligt mer och lägga in uppgifter om måltider, träningstider
och annat. Därför har tjänsten blivit skalbar, så
att alla kan anpassa den efter sina önskemål.
– Man kan aldrig få ett långsiktigt perspektiv på hur
bra en produkt eller tjänst fungerar för användaren
utan att testa. Många av de användarbeteenden man
har som person kommer aldrig fram om man inte får
testa produkten i sin verkliga vardag.
Att få sina blodsockervärden
direkt i mobiltelefonen förenklar
vardagen för många
diabetiker.
Olof Torgersson står som projektledare för den del av
blodsockerprojektet som ligger inom institutionen för
data- och informationsteknik. Där har också programmeraren
Johan Alenius ingått, förutom interaktionsdesignern
Erik Fagerholt. Projektet har finansierats av
Vinnova och är ett samarbete mellan Aidera AB,
Drottning Silvias barn- och ungdomsjukhus och institutionen
för data- och informationsteknik.
Olof Torgersson, projektledare
(t.v.), och
Erik Fagerholt, gränssnittsdesigner,
institutionen för data-
och informationsteknik.
12 13