Integritet i fokus nr 1-2013 - Datainspektionen

andra. Kvällstidningarna befinner sig strax
bredvid oss i sin tolkning.
I fallet med tunnelbanerånet så suddade
Rapport ut tjuvens ansikte medan Efterlyst
visade filmen oredigerad. Litet udda så valde
även Efterlyst att sudda tjuvens ansikte i ett
senare program när personen i fråga hade åkt
fast.
Lägre tröskel än polisen
För något år sedan vände sig Riks polisstyrelsen
till Datainspektionen och undrade
vilka regler som gäller för att polisen ska få
publicera bilder på okända gärningsmän på
sin webbplats. Datainspektionen anser att
polisen bara får lägga ut sådana bilder i undantagsfall,
om det gäller särskilt allvarlig
brottslighet eller om personen bedöms vara
farlig för allmänheten.
– Vår tröskel är helt klart lägre, och visst
händer det att vi tar upp mindre allvarliga
brott i programmet, säger Hasse Aro.
Han fortsätter:
– Vi försöker ta hänsyn till ålder. Är det
en ung gärningsman så är vi restriktiva till
att göra ett inslag. Men, handlar det om ett
allvarligt brott så är det viktigare att vi
hjälper till att lösa brottet än att vi skyddar
brottslingens personliga integritet.
– Jag tycker samhällets syn på skyddet av
den personliga integriteten har förändrats.
Tidigare stod den personliga integriteten på
någon form av egen piedestal. Nu väger man
skyddet av den personliga integriteten mot
andra intressen, som att klara upp brott.
Hängt ut fel person
Vid ett par tillfällen har det hänt att Efterlyst
”hängt ut” någon som inte alls hade med
brottet i fråga att göra. Då gör programmet
en ekonomisk uppgörelse med den drabbade,
men hur den uppgörelsen ser ut vill Hasse
Aro inte avslöja eftersom det är en del av
själva uppgörelsen.
– Det var länge sedan något sådant inträf-
Integritet i fokus nr 1-2013 – Datainspektionen
De pressetiska reglerna
Här är några av de pressetiska
reglerna.
Överväg noga publicitet som
kan kränka privatlivets helgd.
Avstå från sådan publicitet om
inte ett uppenbart allmänintresse
kräver offentlig belysning.
Visa alltid brotts- och olycksoffer
och deras anhöriga största
möjliga hänsyn. Pröva noga
publicering av namn och bild
med hänsyn tagen till offren
och deras anhöriga.
Tänk på att en person, misstänkt
för brott, i lagens me-
fade och nu dubbelkollar vi allt material. Är
det något som är tveksamt så gör vi inget
inslag.
Hasse Aro berättar att offret har kommit
mer i fokus i Efterlyst under de senaste
åren. Tidigare handlade inslagen mest om
brottslingen och motiven till varför ett brott
begicks. Nu får offrens berättelser större
utrymme.
– Det finns ett allmänintresse att höra offrets
sida av brottet.
När Efterlyst gjorde inslaget om tunnelbanerånet
intervjuades offrets sambo. Då
bad redaktionen polisen att ta kontakt med
sambon och fråga om hon ville ställa upp i
programmet.
– Det finns en uppfattning att brottsoffer
är sköra och sårbara och att bland annat vi
utnyttjar dem, men så är det inte. Att träda
fram i massmedia kan vara en del i processen
för anhöriga att bearbeta händelsen. Inget av
de brottsoffer som jag träffat och som varit
med i massmedia har ångrat det.
Fotnot: Se även notis om polisen på sidan 13.
FAKTA
ning alltid betraktas som
oskyldig om fällande dom
inte föreligger. Den slutliga utgången
av en skildrad rättssak
bör redovisas.
Överväg noga konsekvenserna
av en namnpublicering
som kan skada människor. Avstå
från sådan publicering om
inte ett uppenbart allmänintresse
kräver att namn anges.
Om inte namn anges undvik
att publicera bild eller uppgift
om yrke, titel, ålder, nationalitet,
kön eller annat, som gör
en identifiering möjlig.
Källa: www.po.se/regler
11